BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. T) LOTS- OCH FYRINRÄTTNINGEN SAMT LIFRÄDDNINGS- ANSTALTERNA Å RIKETS KUSTER. VIII.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. T, Lots- och fyrinrättningen samt lifräddningsanstalterna å rikets kuster. Lotsstyrelsens underdåniga berättelse för år Stockholm : Centraltryckeriet, Täckningsår: Den underdåniga berättelsen för år 1873 innehåller, s. 3-22: Om lots- och fyrinrättningens, sjökarteverkets och lifräddningsväsendets uppkomst och utveckling m. m. Efterföljare: Lotsverket / af Kungl. Lotsstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 74: Tab. 42. Lots- och fyrinrättningen samt livräddningsväsendet BISOS T digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-t0-8001_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. T) LOTS- OCH FYRINRÄTTNINGEN SAMT LIFRÄDDNINGS- ANSTALTERNA Å RIKETS KUSTER. VIII. LOTS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM TRYCKT I CENTRAL- TRYCKERIET 1881.

4

5 Innehåll. Table des matières. A) Personalen.. Sid Personalens storlek. Afgång, tjenstledighet inom styrelsen och lotsbefälet» 4. Afgångne inom lots- och fyrpersonalen...» 5. Bestraffningar» 5. Premier för lotsningar m. m...» 6. Lotsbarnskolornas verksamhet» 6. Visitationer» 7. B) Lotsinrättningen och sjöfarten» 7 9. Lotsningar och lotspenningar» 7. Ersättningar för skadade lotsbåtar» 8. Grundstötningar med lots om bord» 8. Strandningshändelser och sjöolyckor» 9. C) Fyrinrättningar, sjömärken, fartyg, båtar m. m..» Fasta fyrinrättningar» 9. Flytande fyrinrättningar» 11. Reparationer. Sjömärken» 12. Lotsbyggnader. Lots- och tjenstebåtar...» 13. Ångfartyg» 14. D) Lifräddningsväsendet» 14. Lifräddningsanstalterna» 14. E) Styrelsen och medelsförvaltningen» Handlagda mål» 14. Publikationer. Köp och upplåtelse af tomter» 15. Medelstillgångar» 16. A) Personnel Page 4 7. Effectif. Modifications, congés temporaires, dans l'administration générale, ainsi que dans l'état-major du service de pilotage» 4. Mouvement du personnel du service du pilotage et des phares et feux» 5. Punitions» 5. Primes de pilotage, etc» 6. Activité des écoles pour les enfants de pilotes» 6. Visites et inspections» 7. B) Pilotage et navigation» 7 9. Pilotages et droits payés aux pilotes» 7. Indemnités pour bateaux-pilotes avariés ou désemparés au service» 8. Nombre des cas où des navires ont touché avec des pilotes brevetés à bord» 8. Échouements et autres sinistres» 9. C) Phares et feux, balises, bouées et autres marques, navires et bateaux du service de pilotage, etc» Phares et feux fixes» 9. Feux flottants» 11. Réparations, balises, bouées et autres marques» 12. Stations d'attente ou corps de garde de pilotes. Bateaux-pilotes et embarcations de service» 13. Bateaux à vapeur» 14. D) Service de sauvetage» 14. Stations de sauvetage» 14. E) Administration et économie» Nombre des affaires traitées» 14. Publications. Achats et cessions de terrains» 15. Fonds disponibles» 16.

6 2 Bilagor. Annexes. Litt. A. Uppgift å antalet lots- och fyrplatser, uppassningsställen samt underbefäl och betjening vid lotsoch fyrplatserna vid slutet af åren 1879 och 1880 Sid. III.» B. Sammandrag af uppgifter rörande undervisningen vid lotsbarnskolorna år 1880» IV.» C. Uppgift å det antal lots- och fyrplatser, som af vederbörande lotsfördelningschefer år 1880 blifvit inspekterade, äfvensom antalet gånger» V.» D. Sammandrag af inkomna uppgifter å antalet af verkstälda lotsningar samt beloppet af influtna lotspenningar m. m. år 1880» VI VIII.» E. Uppgift å strandningshändelser och haverier vid Sveriges kuster år 1880» X XXV.» F. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som träffat fartyg på eller invid Sveriges kuster år 1880» XXVI.» G. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som drabbat fartyg på eller invid Sveriges kuster från och med år 1863 till och med år 1880» XXVII.» H. Berättelse om räddningsväsendet för skeppsbrutne å Sveriges kuster år 1880» XXVIII-XXIX.» H 1. Uppgift om lifräddningsanstalterna å rikets kuster, tiden för deras upprättande, deras underhållskostnad och verksamhet m. m.» XXX XXXI. Litt. A. Nombre des stations de pilotes, phares et places d'attente, ainsi que des sous-officiers et employés subalternes du service de pilotage et des phares et feux à la fin des années 1879 et 1880 Page III.» B. Relevé des données relatives à l'enseignement scolaire dans les écoles des enfants de pilotes pendant l'année 1880» IV.» C. Nombre des stations de pilotes et des phares et feux inspectés en 1880 par les chefs de district de pilotage, et nombre de ces inspections» V.» D. Relevé du nombre des pilotages effectués, et montant des droits de pilotage perçus pendant l'année 1880» VI VIII.» E. Nombre des échouements et des avaries survenus sur les côtes et dans les eaux de la Suède pendant l'année 1880» X XXV.» F. Relevé des échouements et des sinistres survenus sur les côtes ou dans les eaux de la Suède pendant l'année 1880» XXVI.» G. Récapitulation du nombre des échouements, sinistres et avaries survenus sur les côtes ou dans les eaux de la Suède pendant la période de » XXVII.» H. Rapport général du service de sauvetage maritime sur les côtes de la Suède pendant l'année 1880» XXVIII-XXIX.» H 1. Tableau des stations de sauvetage maritime sur les côtes de la Suède, avec la date de la création, les frais d'entretien et l'activité de ces établissements, etc.» XXX XXXI.

7 3 Litt. H 2. Tablå, utvisande lifräddningsanstalternas verksamhet år Sid. XXXII-XXXV.» I. Sammandrag af inkomna uppgifter å lots- och fyrinrättningen eller dess personal rörande rättegångs- och undersökningsmål under år 1880» XXXVI XL.» K. Lots- och fyrinrättningens medelstillgång för år » XLI.» L. Uppgift å ungefärliga värdet vid slutet af år 1880 af lots- och fyrinrättningen tillhörande fyrar, sjömärken m. fl. säkerhetsanstalter» XLII XLIV. Litt. H 2. Tableau de l'activité des stations de sauvetage maritime pendant l'année 1880 Page XXXII-XXXV.» I. Relevé des rapports envoyés à l'administration du pilotage sur les affaires et enquêtes judiciaires survenues pendant l'année 1880, relativement au pilotage ou à son personnel» XXXVI XL.» K. Fonds à la disposition de l'administration du pilotage et des phares et feux pour l'année 1880» XLI.» L. Valeur approximative, à la fin de l'année 1880, des phares, feux, marques nautiques, et autres établissements et appareils pour la sécurité de la navigation, appartenant à l'administration du pilotage et des phares et feux» XLII XLIV.

8

9 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Jemlikt 7 af Eders Kongl. Maj:ts den 15 Februari innevarande ar för Lotsstyrelsen utfärdade instruktion, får Styrelsen härigenom underdånigst afgifva följande embetsberättelse för år 1880.

10 4 A. Personalen. Personalens storlek. Den vid Lotsstyrelsen samt underlydande stater vid utgången af år 1880 anstälda personal uppgick till följande antal: Förordnanden, tjenstledighet m. m. inom styrelsen och lotsbefälet. Till Styrelsen och dess särskilda afdelningar hörande embets- och tjenstemän, förutom extra biträden _ 13 Lotsbefäl: Distriktchefer, tjenstgörande ; 2 deraf den ene tillika tjenstgörande Lotsdirektör, tjenstfri 1 Fördelningschefer, tjenstgörande 10 Enligt hvad Bil. Litt. A närmare utvisar: tjenstfri 1 Underbefäl 118 Betjening 973 Härtill komma: dels personalen vid lifräddningsanstalterna: Underbefäl 16 Betjening 134 dels å lotsverkets två ångfartyg Ring och Frej: Befälhafvare 2 Styrmän, maskinister in. fl 16 hvarförutom vid årets slut 80 befattningar voro vakanta. Summa 1,286. För att lätta öfvergången till blifvande ny personalstat har vid inträffad afgång under året lotsåldermännens antal minskats med 2 och kronolotsarnes med 8. Likaledes har, med begagnande af Lotsstyrelsen medgifven rätt att i vissa fall ersätta afgångna ordinarie fyrbiträden med extra sådana, fyrbiträdenas antal ytterligare minskats med 3. Uti ofvan uppgifna summor äro, i likhet med föregående år, icke inberäknade kockar å fyrskeppen, den qvinliga betjeningen å lotsverkets ångfartyg samt lärare och lärarinnor vid lotsbarnskolorna. Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 19 April sistlidet år behagat till Statsråd och Chef för Sjöförsvarsdepartementet utnämna Lotsdirektören m. m. Friherre C. von Otter fann Eders Kongl. Maj:t godt den 23 i nyssnämda månad förordna t. f. chefen för norra lotsdistriktet m. m. H. R. Ankarcrona att, under den tid friherre von Otter förvaltar statsrådsembete, jemte egen tjenst såsom distriktchef, förvalta Lotsdirektörsembetet. I öfrigt har inom Lotsstyrelsen icke timat någon personalförändring. Icke heller har någon bland Styrelsens embets- och tjenstemän under året åtnjutit annan ledighet än dem författningsenligt tillkommande semester. T. f. Chefen för Umeå lotsfördelning F. W. W. Sundeman, hvilken på grund af iråkad sjukdom från den 7 sistlidne Maj åtnjutit tjenstledighet för att i hufvudstaden begagna läkarevård, afled

11 härstädes den 26 September. 5 Hans befattning uppehölls någon tid, efter förordnande, af lotsåldermannen vid Bredskärs lotsplats A. Jonsson, hvarefter t f. Chefen för Luleå lotsfördelning A. V. Berggren erhöll nådigt förordnande att, jemte egen tjenst, förestå chefskapet öfver Umeå fördelning, hvilket förordnande fortfarit äfven efter Sundemans frånfälle. De visse Fördelningschefer förut meddelade uppdrag att jemte egna fördelningar förestå andra angränsande hafva oförändrade under året fortfarit. Bland underbefälet och betjeningen vid lots- och fyrstaterna hafva under det sist förflutna året af gått: i Afgångne inom lots- och fyrpersonalen. Bland de med döden afgångne hafva 7 omkommit genom vådlig händelse, nämligen inom öregrunds lotsfördelning en extra lots, inom Stockholms lotsfördelning en kronolots och ett fyrbiträde, inom Kalmar lotsfördelning en fyrmästare, en extra lots och en lotslärling, samt inom Göteborgs lotsfördelning en kronolots. Antalet vådligen omkomne uppgår sålunda till icke mindre än 58 % utaf de genom döden afgångne. Denna procent uppgick år 1879 till 26, 1878 till 56, 1877 till'44, 1876 till 24. De afgångnes antal i det hela är icke obetydligt lägre än de närmast föregående åren. Afsked på grund af olämplighet för tjensten eller af andra dylika orsaker har under sist förflutna år, likasom under det näst föregående, icke förekommit. Bestraffningar hafva till följande antal blifvit ålagda: Gen. domstols utslag. Enl. disciplinstadgan. Summa. Inom Sundsvalls lotsfördelning : 1 1» Stockholms» 6 (>» Landskrona» _ 3. 3» Göteborgs» 2 2 Summa Bestraffningar.

12 6 för Premier loumngar ra. m. Af de bestraffade tillhörde 5 fyrstaten, 7 lotsstaten. Allt sedan år 1875 hafva bestraffningarnas antal varit i nedgående; det uppgick då till 41, 1876 till 36, 1877 till 16, 1878 till 14, 1879 till 13. På grund af nådiga brefven den 31 December 1869 och den 18 Juni 1880 hafva under sistlidet år utbetalats följande belopp såsom belöningar åt personer, hvilka under ledning af lotseller fyrbetjent i hårdt väder utgått för att aflemna lots eller berga nödstäldt fartygs besättning eller i sjönöd stadda personer, nemligen: Lotsbarnaholornas verksamhet. Hosföljande bilaga Litt. B utgör ett sammandrag af inkomna uppgifter rörande undervisningen vid de på vissa mera aflägset liggande platser inrättade s. k. lotsbarnskolor. Den under föregående åren vid Vinga fyrplats anordnade skolundervisning har under år 1880 funnits kunna undvaras, hvaremot dylik undervisning ansetts böra beredas de å Grönskären bosatte lotsarnes barn. Antalet barn af lots- och fyrbetjening, som vid dessa skolor åtnjutit undervisning, har uppgått till 216, eller något flera än under år 1879 och ungefär lika många som under närmast föregående år.

13 7 I enlighet med gällande lotsreglementes föreskrifter hafva vederbörande lotsfördelningschefer en eller flera gånger besökt och inspekterat dem underlydande lots- och fyrplatser med få undantag; och utvisar bilagan Litt. C. det antal gånger de olika platserna sålunda visiterats. Samtliga fördelningar samt de flesta lots- och fyrplatser hafva derjemte inspekterats af vederbörande Distriktchefer, Visitationer. B. Lotsinrättningen och sjöfarten. På grund af de från vederbörande lotsfördelningschefer inkomna sammandrag af anteckningarna i lotsdagböckerna har upprättats bifogade tabell (Bil. Litt. D), som utvisar förhållandet sistlidet år vid hvarje särskild lotsplats i riket beträffande lotsningarnas antal, beloppet af influtna lotspenningar, antalet lotsar, som erhållit full lotslott, samt beloppet af största lotslott. Antalet lotsningar har varit störst vid Sundsvalls och Kalmar lotsplatser, nemligen 1,821 på den förra och 1,800 på den senare platsen; de största lotslotterna hafva förekommit med 2,887 kr. 36 öre vid Sundsvalls och 2,632 kr. 41 öre vid Malmö lotsplats. Högsta beloppet lotspenningar har influtit vid Sandhamns lotsplats inom Stockholms fördelning med 42,910 kr. Sämst lottade med afseende å lotspenningeförtjenst hafva, såsom vanligt, varit åtskilliga lotsplatser på Gotland, Öland och i Bohuslän. Af tabellen framgår i öfrigt, att antalet lotsningar och beloppet af influtna lotspenningar inom de särskilda lotsfördelningarna varit följande: Lotsningar ock lotspenningar.

14 Ersättning till lotsar för skadade eller förlorade tjenstebåtar. Grundstötningar med lots om bord. 8 De särskilda ersättningar, hvartill lotsarne äro berättigade för heinfärdskostnad m, in., äro icke inberäknade uti lotspenningeförtjensten. Under de senast förflutna åren hafva antalet lötsningar och beloppet af influtne lotspenningar utgjort: År 1873 lötsningar 52,922 st.; lotspenningar Kr. 641,476: 97.» 1874» 55,607»»» 699,308: 71.» 1875» 49,059»»» 631,877: 04.» 1876,.» 53,233»»» 698,786: 89.» 1877» 50,157»»» 698,704: 73.» 1878» 41,980»»» 727,525:37.» 1879» 38,354»» i> 677,043: 75. ^ Den något ökade lifligheten i sjöfarten under år 1880 har alltså i förening med de sedan början af seglationstiden år 1878 förhöjda lotstaxorna åstadkommit en önskvärd förbättring under nu i fråga varande år af lotsarnes inkomster. I väsentlig grad är dock denna förbättring tillika beroende deraf, att föreslagen frihet för befälhafvare å fartyg att efter eget godtfinnande använda eller icke använda biträde af kronolots icke under året blifvit af Eders Kongl. Maj:t medgifven. I enlighet med stadgandena i 48 af nådiga reglementet för lots.- och fyrstaterna den 9 Juli 1862, angående ersättning till lotsar, som under tjenstgöring förlorat sina tjenstebåtar eller fått dem skadade, har af lotsverkets medel ersättning lemnats för sex skadade båtar, deraf två inom Luleå, två inom Sundsvalls, en inom öregrunds och en inom Göteborgs lotsfördelning, med tillsammans 1,467 kronor 50 öre. Under det kronolotsar haft sig ledning af fartyg anförtrodd hafva grundstötningar inom de särskilda fördelningarna inträffat till följande antal: Inom Luleå lotsfördelning 5, förutom 1 fall, då tjenstgörande lotsen tillhörde Umeå lotsfördelning. I 4 af förut nämda 5 fall har något åtal mot lotsen icke förekommit och i ] har undersökning vid häradsrätt egt rum, men ärendet var vid årets utgång icke bragt till slut. Inom Umeå lotsfördelning 1, för hvilken lotsen emellertid efter hållen undersökning funnits icke kunna ställas till ansvar. Inom Sundsvalls lotsfördelning 1, till hvilken lotsen enligt vederbörande domstols utslag icke varit vållande. Två från föregående år balanserade mål hafva blifvit med dom afhulpna, dervid i det ena lotsen befunnits till grundstötningen vållande och i följd deraf dömts till två månaders fängelse; i det andra deremot från allt ansvar frikänts. Inom Stockholms lotsfördelning 7, af hvilka två icke föranledt någon åtgärd och 4 varit föremål för behandling vid domstol, hvarvid lotsen i 2 fall frikänts från allt ansvar, 1 förfallit, enär inga ansvarsyrkanden blifvit af åklagaren vid krigsrätten mot lotsen framstälda, och 1 mål uppskjutits till år Derjemte var 1 mål vid årets slut på framtida undersökning beroende. Inom Norrköpings lotsfördelning 2. I det ena af dessa fall hafva laga åtgärder icke påkallats, enär grundstötningen tydligen skett utan lotsens förvållande; i det andra har efter hållen undersökning vederbörlig domstol fritagit lotsen från allt ansvar.

15 9 Inom Landskrona lotsfördelning 4. I ett af dessa fall har lotsen funnits icke vållande till händelsen, i 2 har Lotsstyrelsen funnit sig böra ålägga vederbörande lotsar bestraffning för visad vårdslöshet och 1 var vid årets slut beroende på undersökning. Inom Onsala lotsfördelning 1, rörande hvilken grundstötning undersökning blifvit verkstäld men krigsrätts dom icke under året hunnit meddelas. Inom Marstrands lotsfördelning 2. I det ena af dessa fall har lotsen enligt fartygsbefälhafvarens intyg icke låtit någon försummelse komma sig till last, och i det andra har lotsen, efter hållen undersökning, af vederbörande krigsrätt frikänts från allt ansvar. Inom Öregrunds, Vesterviks, Kalmar, Gotlands, Karlskrona, Göteborgs och Strömstads loisfördelningar har icke något fartyg under ledning af kronolots under året varit utsatt för grundstötning. Under år 1880 har alltså endast i 1 fall lotsen genom domstols utslag slutligen förklarats vållande till timad grundstötning, hvarjemte Lotsstyrelsen i 2 andra fall ansett sig böra ålägga lotsen bestraffning. Vid årets slut voro i öfrigt 4 mål beroende på fortsatt undersökning eller domstols pröfning. Då antalet lotsningar under året uppgått till 43,706 och antalet lotsar, som funnits på ett eller annat sätt vållande till grundstötning, till 3, motsvaras alltså 1 dylikt fall af 14,569 lotsningar. I detta hänseende har förhållandet enligt föregående årens berättelser varit följande: Bifogade uppgift och sammandrag öfver timade sjöolyckor och strandningshändelser på och vid Sveriges kuster under år 1880 (Bil. Litt. E, F och G) utvisa bland annat, att sjöolyckonia nämda år uppgått till det jemförelsevis betydliga antalet af 207, eller 21 flera än nästföregående året och 48 flera än år 1878; att af de strandade fartygen 118 ledo ringa skada, 31 blefvo betydligt skadade och 58 blefvo vrak; samt att, så vidt af de inkomna uppgifterna kunnat utrönas, vid skeppsbrott 2 hela fartygsbesättningar och dessutom 6 man gått förlorade. Största antalet strandningar har inträffat på Skånes kuster, nemligen 50, dernäst inom Kalmar lotsfördelning, 31. Bifogade karta utvisar sjöolyckornas gruppering på olika delar af kusten. Man finner af densamma, att ett ovanligt stort antal olyckor inträffat i Stockholms skärgård och på kusterna af Öland, samt att flertalet af strandningar på Gotlands kuster medfört fartygens förlust. C. Fyrinrättningar, sjömärken, fartyg, båtar m. m. 2 På Rönnskår, beläget i norra delen af Bottenhafvet emellan Piteå och Skellefteå, har, jemlikt nådiga brefvet den 6 Februari 1880, en ledfyr blifvit anordnad å det der befintliga lots- Strandnhgshändelser ock sjöolyckor. Fasta fyrinrättningar.

16 10 uppassningshuset Denna fyr, som första gången tändes den 1 sistlidne Augusti, består af en å husets ena långvägg, 7 meter (23 fot) öfver vattenytan, uti en fyrlykta anbragt sideralreflektor, som visar fast, rödt sken emot farleden, afbrutet genom en mörk vinkel emellan S. 48 O. och S. 45 O., till varning för söderifrån kommande för de grund, som ligga norr om denna vinkel. Fyren, som tjenar till ledning för lotssökande fartyg, bör i sigtbart väder synas på ett afstånd af omkring 5 minuter samt hålles hvarje år tänd nattetid från den 1 Augusti till den 15 November. En af Hudiksvalls stad med vederbörligt tillstånd på Saltviksudde uppförd fyr har blifvit färdig och jemlikt nådiga brefven den 12 April 1878 och den 4 April 1879, af Lotsverket öfvertagen, för att derefter på dess bekostnad underhållas så länge Eders Kongl. Maj:t pröfvar densamma för den allmänna sjöfarten behöflig. Denna fyr, som första gången tändes den 1 sistlidne Augusti, har en linsfyrapparat af 4:de ordningen med klipp, uppsatt å södra gafveln af fyrhuset, 7,3 meter (24,6 fot) öfver vattenytan, visar i sydostlig riktning fast, hvitt sken, begränsadt på östra sidan af hvit tvåklipp och på den södra af röd enklipp. Det fasta, hvita skenet, som i sigtbart väder bör synas i trakten af Agön, leder fritt för grund in till närheten af fyren. I Understens fyr har antalet lampor och paraboliska reflektorer blifvit ökadt från 10 till 14 och samtlige dessa lampor apterats för fotogen i stället för rofolja, genom hvilka åtgärder fyrljuset blifvit betydligt förstärkt, särdeles i riktning mot norra och södra farleden. Uti sålunda förbättradt skick började fyren att lysa den 10 sistlidne Augusti. I stället för den äldre fyren vid Grisslehamn, som var anbragt i ett gafvelfönster å den s. k. kasernbyggnaden, har en ny ledfyr blifvit uppsatt i vindsfönstret å östra långsidan af posthuset dersammastädes. Fyrapparaten, som består af en sideralreflektor och visar fast, hvitt sken, belyser sa stor vinkel emot öppna sjön som hamnens höga stränder medgifva. Fyren hålles tänd från mörkrets inbrott till daggryningen vid de tillfällen då post väntas från Eckcrö på Åland. På Hvittskär, i farleden från Pampusfjärden till Norrköping, har en fyrlykta med rödt sken blifvit uppsatt i stället för en på samma plats under hösten 1879 uppsatt lykta med hvitt sken. Den nya fyren har hållits tänd nattetid under hösten till seglationsårets slut och bekostats af åtskilliga fartygsrederier. På nordöstra stranden af Grimskär utanför Kalmar har, jemlikt nådiga brefvet af den 2 Oktober 1880, blifvit uppsatt en fyrlykta, afsedd att underlätta seglingen igenom den trånga farleden. Denna fyr, som blef färdig först under December månad sedan farleden blifvit isbelagd, skulle tändas innevarande år. Fyren på Utklippan, utanför Karlskrona skärgård, har provisoriskt blifvit försedd med rödt sken i vinkeln från N. 21 V. nordöfver till N. 60 O., fallande nämnda gränslinier, den förstnämnda några kabellängder utanför grundet Esten och den sistnämnda några kabellängder utanför grundet Klotet. Fyren tändes i sålunda förändradt skick första gången den 10 sistlidne Juni. Karlshamns stad har genom nådiga brefvet den 8 Oktober 1880 erhållit tillstånd att, till förbättrande af belysningen för insegling nattetid till stadens hamn, förutom den redan befintliga hamnfyren med hvitt sken anbringa en ledfyr med rödt sken, att vid inseglingen hållas i linie med den förre. Denna nya fyr hann dock icke att tändas före utgången af året 1880.

17 11 Sedan en hamn blifvit med understöd af statsmedel anlagd vid Skanör i närheten af Öresunds södra lotsstation, har genom nådigt bref den 12 November 1880 blifvit bestämt, att en fyr derstädes skall uppföras, dels till ledning in i hamnen dels ock till varning för landgrundet emot söder, Bredgrundet, Kogrundet med flera grund. Denna fyr, som vid utgången af året 1880 icke var färdig, kommer antagligen att förste gången tändas innevarande är. Hamnstyrelsen i Barsebäck, beläget emellan Malmö och Landskrona, har genom nådigt bref den 12 November 1880 erhållit tillstånd att vid hamnen derstädes uppföra en mindre fyr, under vilkor att, emot åtnjutande af vissa förmåner, denna fyr genom hamnstyrelsens försorg hålles tänd under de tider af året, som för kronans fyrar i allmänhet äro föreskrifna; och kommer jemväl denna fyr. antagligen att första gången tändas under innevarande år. Med hamnfyren vid Rå fiskläge, beläget söder om Helsingborg, har den förändring vidtagits att densamma numera hålles tänd nattetid från och med den 1 Augusti till och med den 30 April i stället för såsom förut från samma tid till och med den 30 Mars. Höganäs hamnaktiebolag har, på grund af erhållet tillstånd genom nådiga brefvet den 16 Juli 1880, låtit uppföra två inseglingsfyrar vid Höganäs hamn, af hvilka den yttre å ändan af hamnarmen, 5,9 meter (20 fot) öfver vattenytan belägna fyren visar grönt sken på ett afstånd af 2 à 3 minuter och den inre, å land, 861 meter (2,900 fot) O. 1 / i S. derifrân uppförda fyren, med en höjd öfver vattenytan af 15 meter (50 fot), lyser med hvitt sken och på ett afstånd af 3 à 4 minuter. Dessa fyrar tändes första gången den 6 Augusti 1880 och skola hållas lysande från solens nedgång till dess uppgång under hela året så länge is ej hindrar trafiken i Höganäs hamn. Hamnstyrelsen vid det söder om Kullaberg vid Öresund belägna Mölle fiskläge har genom nådigt bref den 20 Augusti 1880 erhållit tillstånd att å yttersta ändan af yttre hamnarmen uppföra en mindre hamnfyr, som dock ej under året hunnit blifva färdig. Den af Varbergs stad på vestra hamnarmen derstädes anbragta lykta, som förut visat rödt sken, har blifvit förändrad derhän, att skenet uti inseglingsvinkeln är hvitt och under gynsamma förhållanden bör kunna synas på ett afstånd af omkring fyra minuter. Denna inseglingsvinkel är dessutom begränsad på norra sidan med rödt sken och på den södra af en skymmande skärm. Göteborgs stad har, jemlikt nådiga brefvet den 4 Juni 1878, låtit utföra följande förändringar i fyrbelysningen af inre segelleden till Göteborg, nemligen: fyren på Elfsborg har blifvit släckt; å sydöstra Knippelholmen har blifvit uppförd en ny fyr, bestående af en sideralreflektor med lampa, anbragt å hörnet af fyrvaktarehuset 7,7 meter (26 fot) öfver vattenytan samt lysande inåt och utåt farleden med fast, hvitt sken men från N. 80 V. nordvart öfver med fast rödt ljus; på vallarne vid Carnegieska bruket hafva blifvit uppsatta två ledfyrar, afsedda att vid inseglingen hållas öfverens. Sistnämde fyrar, som stå 53,5 meter (180 fot) åtskilda, äro försedde med paraboliska reflektorer och visa fast, rödt sken. De nya fyrarne tändes första gången den 15 Oktober Dessutom hafva större och mindre reparationsarbeten blifvit utförda vid åtskilliga fyrplatser. Fyrskeppet N:o 9, förlagdt i Malmö såsom reserv för fyrskeppet N:o 13, har jemlikt nådiga Fiy brefvet den 21 November 1879 erhållit tornbyggnad och sideralfyrapparat med klippapparat. Flytande fi/rinrättnivgar.

18 12 Tyrskeppet JN:o 7 (Vulkan), hvilket förut varit såsom reservfartyg för södra distriktet upplagdt i Malmö, har blifvit förflyttadt till Stockholm och i dess ställe fyrskeppet N:o 8 stationerats i Malmö. Fyrskeppen utlades och intogos på följande tider: Å Falsterbo ref, på stationen hela året med undantag af tiden emellan den 3, / 1 och den,2 / 2. Å Oskarsgrundet, på stationen hela året med undantag af tiden emellan den 30 /i och den n A- Å Kalkgrundet, på stationen hela året med undantag af tiden emellan den 30 /, och den u / 2. Å Svinbådan, på stationen hela året med undantag af tiden emellan den 26 / x och den,0 / 2. Reparationer. Sjömärken. Större reparationsarbeten hafva blifvit utförda å fyrskeppen N:ris 11 och 14, hvarjemte samtliga öfriga fyrskepp behörigen underhållits. Det enda nya fasta sjömärke, som under året blifvit uppfördt, är en spira med topptecken å Lutskärsgrundet, beläget inom Luleå lotsfördelning. Nya flytande sjömärken (deribland prickar icke inbegripne) hafva blifvit utlagda; vid Stångskär, i inloppet till Gåsstens redd i öregrunds skärgård, en större s. k. lysboj, försedd med en liten linslykta uti hvilken en gaslåga brunnit natt och dag från den 15 sistlidne Augusti till den 24 derpå följande November; vid Per-Mattsbåden, utanför norra inloppet till Vestervik, en remmare; samt vid Klockfotsrefvet utanför Nidingens fyrar i Kattegat, en större klockboj af jern, försedd med topptecken. I stället för förut befintliga men antingen kasserade eller af storm förstörda märken hafva blifvit uppförda: fasta sjömärken: å Puko inom Luleå fördelning, å Skötgrunnan» Umeå» å Romelsöhällan»» i> å Lördagshällan»»» å Lill jungfrun» Sundsvalls» å Svartskär» Stockholms» å Högskullagran» Kalmar» å Gallbänken»»» å Skälklippan» Onsaîa» å Slaggebåden» Marstrands» å Ulfsholmskalf» Strömstads» samt flytande sjömärken: vid Getryggen» öregrunds»» Stångskär»»»

19 13 vid Logen inom Norrköpings fördelning,» Måseskär»»»» Kungsgrundet» Vesterviks»» Fyrkgrundet»» >> )> Fårösunds norra gått» Gotlands i>» Skarlakansgrundet» 3>» Dessutom har nödig reservmateriel för flytande märken blifvit nyanskaffad, större eller mindre reparations- och målningsarbeten utförda å en stor del af fasta och flytande sjömärken, alla kalkfläckar förnyats och flera nya bergringar blifvit anskaffade. Följande byggnader och arbeten hafva blifvit utförda för lotspersoiialens behof, neniligen: Lotsbyggnader. Vid Sundsvalls lotsplats ett uppassningshus;» Hemö» en båtupphalningsbädd ;» Bremö» en vågbrytare; )> Storjungfruns» upprensning af båthamnen;» Arholma» lotsbyggnadernas flyttning från Enklingcn till Källskärcn;» Idösunds» ett lotsuppassningshus; o» Ahus» en utkik, i stället för en kasserad;» Mönsters» ett uppassningshus, i stället för ett kasseradt;» Marstrands» ett d:o d:o d:o ~» Väderöarnes» ett d:o d:o d:o» Nordkosters» ett d:o d:o d:o Byggnadshjelp har blifvit lemnad till lotsarne: Vid Arkö lotsplats till uppförande af 5 st. källare;» Brännö»»» af 1 båtbrygga; samt till fyrbetjeningen vid Grönskärs fyr till uppförande af en båtbrygga och till fyrbetjeningen vid Gotska Sandön till uppförande af en källare. Jemlikt nådiga brefvet af den 6 Februari 1880 har det förut vid Karlskrona förlagda fyrfartyget N:o 10 Odin blifvit förändradt till lotsfartyg för Malmö yttre redd, i ändamål att för passerande fartyg underlätta emottagandet och aflemnandet af lots. Fartyget, som är försedt med mistklocka och signalinrättningar, genom hvilka dag och natt tillkännagifves huruvida lots från fartyget kan erhållas eller icke, utlades första gången den 26 Februari 1880 och låg derefter på stationen till årets slut. Större eller mindre reparations- och målningsarbeten hafva i öfrigt blifvit utförda a flera af kronans lotsbyggnader. Nya tjenstebåtar hafva blifvit anskaffade för Simpnäsklubbs, Grönskärs, Leskärs och Drag-, hällans fyrplatser samt för Skags, Gefle, Öresunds södra stations, Halmstads, Vrångö, Rörö och Väderöarnes lotsplatser, hvarjemte ett tjenstefartyg inköpts i Norge för Chefens för Marstrands och Strömstads lotsfördelningar behof. Under årets lopp hafva blifvit kasserade och försålda: Lots- och tjenstebåtar.

20 14 Lifräddningtatutalterna. Ångfartyg- 10 däckade lotsbâtar från ; lotsplatserna Skag, Gefle, Bokö, Damman, Öresunds södra, Halmstads, Vrångö, Rörö, Klädesholmen och Sydkostcr; 1 roddbåt från Pater Nosters fyrplats; samt 4 däckade fördelningschefsbåtar från Vesterviks, Karlskrona, Onsala och Marstrands fördelningar. Vid utgången af år 1880 funnos vid lotsplatserna 1 lotsfartyg, 2 större däckade lotskuttrar, 55 däckade och 9 odäckade lotsbåtar, 4 roddbåtar för lotsar samt 1 isbåt, förutom de båtar, med hvilka lotsarne äro skyldige att på egen bekostnad vara försedde. Dessutom funnos 19 smärre segel- och roddbåtar vid följande fyrplatser: Leskär, Skag, Draghällan, Eggegrund, Understen, Simpnäsklubb, Svenska högarne, Grönskär, Oxdjupet, Dämman (2), Gotska Sandön (3), Ölands norra udde, Utklippan, Pater Noster och Väderöbod (2). De för fördelningscheferne afsedda tjenstefartygen voro till antalet 11, ibland hvilka ett (det i Karlskrona) ångbåt. Lotsverkets begge ångfartyg Ring och Frej hafva under hela året varit rustade och i tjenstgöring samt derunder användts, förutom till vanliga arbeten med transporter, ombyte af fyrfartyg och större flytande sjömärken, inspektionsresor o. s. v., jemväl till undersökningar af nya farleder, hvarvid en ny segelränna med 18 fots djup genom Kalmar sund blifvit upplodad och utprickad. De undersökningar, som verkstälts i Flintrännan för utrönande af lämpligaste segelrännan, hafva icke hunnit afslutas men synas dock gifva vid handen att efter en jemförelsevis obetydlig upprensning derstädes skall finnas segelled för fartyg af större djupgående än som hittills kunnat passera Drogden. D. Lifräddningsväsendet. Af den berättelse, som t. f. Inspektören för lifräddningsanstalterna för skeppsbrutne å rikets kuster afgifvit till Lotsstyrelsen, och hvilken berättelse härhos bifogas (Bil. Litt. H), inhemtas bland annat, att vid 5 utaf dessa stationer, hvilkas antal fortfarande är 16, under år 1880 räddats 64 personer, deraf 33 medelst lifbåt, 5 medelst raketapparat och 26 medelst kust- eller fiskarebåtar eller fartygets egna båtar, samt att vid samtliga lifräddningsstationerna från'de första stationernas upprättande år 1856 till och med sistlidna år blifvit räddade 1,010 menniskolif. Vid årets utgång var vid lifräddningsstationerna anstäld lika stor styrka som vid 1879 års slut, eller 16 uppsyningsmän, 10 båtstyrare, 100 roddare och 24 biträden, tillsammans 150 man. E. Styrelsen och medelsförvaltningen m. m. Handlagda mål. Enligt den af Lotsstyrelsen under den 29 sistlidne Januari till Chefen för Sjöförsvarsdepartementet ingifna arbetsförteckning för år 1880, utgjorde de vid samma års början balanserade målens antal 31 samt de under året inkomnas. 1,986 eller tillsammans 2,017 af hvilka vid årets slut voro afgjorda 1,992 och således till behandling återstodo 25

21 15 För jemförelse med föregående år må nämnas, att de inkomna målens antal uppgick 1877 till 1,440, 1878 till 1,924 och 1879 till 2,004, samt att antalet frän Styrelsen utgångna expeditioner ungefärligen uppgått år 1877 till 900, 1878 till 1,140, 1879 till 1,160 och 1880 till 1,130. beroende. På Lotsstyrelsens ombudsmans yttrande eller åtgärd var vid årets början icke något mål Under året remitterades till honom 42 mål, hvilka med undantag af 3 före årets utwånor blifvit, i hvad på honom ankommit, handlagda. Antalet och beskaffenheten af de rättegångs- och undersökningsmål, i hvilka lotsbefälet fört lotsverkets eller dess personals talan under sistlidet år, framgår af härhos bifogade sammandrag af de från Lotsfördelningscheferne i detta afseende inkomna uppgifter (Bil. Litt. I). Från trycket hafva, förutom Lotsstyrelsens embetsberättelse för år 1879 samt»underrättelser för sjöfarande» till ett antal af 39, genom Styrelsens försorg utgifvits fyrkartor öfver inloppen till Piteå (Leskärs fyr) och Hudiksvall (Saltviksuddes fyr),»beskrifning öfver svenska fyrar i Östersjön, Öresund och Kattegat» samt»typer af Kongl. lotsverket tillhöriga fasta fyrar, fyrfartyg, signalställningar, lotsfartyg och fasta sjömärken». Uti nådigt bref den 27 Februari 1880 har Eders Kongl. Maj:t medgifvit, att de i Bälinge socken af Rönö härad och Södermanlands län belägna frälsehemmanen 1 mantal Hartzö, ] / 3 mantal Säfö, 1 mantal Skebol och 1 mantal Långö eller Lagnö finge befrias från den med dessa hemman förenade lotsningsskyldighet, emot det att till lotsverket med eganderätt öfverlemnades ett till hemmanet Säfö hörande, för en förändrad reglering af lotsningen vid Säfösunds och Hartzö lotsplatser erforderligt jordområde, med rätt för lotsverket att fortfarande afgiftsfritt få å holmen Enskär begagna plats för vaktstuga och känningsbåk jemte dit ledande väg; och har Lotsstyrelsen med anledning häraf anmodat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Södermanlands län att vidtaga de åtgärder, som äro erforderliga till betryggande af lotsverkets rätt till ofvannämda jordområde och tomtplats. Ytterligare åtgärder för genomförande af den i senast afgifna embetsberättelse omförmälda omreglering af åtskilliga lotsjordar på Gotland hafva under årets lopp fidtagits, utan att likväl nämda reglering ännu hunnit fullbordas. Kontrakt, innehållande öfverenskommelse om den ersättning innehafvarne af hemmanen Åkerö N:is 2 och 3 "samt Nyland N:is 4 och 5, samtliga i Vesternorrlands län, skola utgöra för upprätthållande af den nämda hemman åliggande lotsningsskyldighet hafva af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämda län blifvit faststälda samt af Kammarkollegium godkända. För uppförande af en ny lotsvaktstuga åt Idö lotsar har af vederbörande jordinnehafvare till lotsverkets disposition för all framtid kostnadsfritt upplåtits erforderlig tomtplats. Likaledes har Luleå stad för en tid af 20 år, räknadt från den 5 Oktober 1878, till lotsverket kostnadsfritt upplåtit erforderlig tomtplats för xippförande af ett båtskjul. Till lotsverket har Hudiksvalls stad, jemlikt nådiga brefven den 12 April 1878 och den 4 April 1879, öfverlåtit den på stadens bekostnad uppförda inseglingsfyren å Lilla Saltviksudde samt den plats dera fyren blifvit uppförd. Genom expropriation har åt lotsverket förvärfvats den tomtplats å Obbola ö, hvarå äro uppförde två fyrar till ledning för inseglingen i Bredskärs sund, söder om Umeå. Publikationer. Köp och upplåtehe af tomter.

22 16 Medehtillgångar. Sedan tilleroadt köp å Björkön inom Stockholms län af tomtplats för Näskubbens fyr icke kommit till stånd, har Styrelsen vidtagit åtgärder för tillvinnande åt lotsverket af nämda tomtplats genom expropriation. Enligt härhos bifogade bilaga Litt. K, som innefattar en allmän öfversigt af lots- och fyrinrättningens medelstillgångar under år 1880 äfvensom summan af de dermed under samma år bestridda utbetalningar, befinnes: att genom Nådigst faststäld stat den 19 December 1879 blifvit för år 1880 till aflöning, underhåll af materielen samt för diverse behof anvisade Kr. 988,000: och att för dessa ändamål under året utbetalts» 860,969: 97 så att af det anvisade beloppet vid 1881 års början återstodo Kr. 127,030: 03 att dét för lifräddningsanstalterna å rikets kuster under år 1880 disponibla beloppet utgjort.» 15,253: 39 och utbetalningarne uppgått till» 10,496: - hvadan behållningen till år 1881 utgjorde Kr. 4,757: 39 Hosföljande bilaga Litt. L utvisar, att approximativa värdet af lotsverket tillhöriga byggnader med flera inrättningar för sjöfartens säkerhet och nytta vid 1880 års utgång uppgick till 6,192,209 kronor. Motsvarande värde beräknades vid 1879 års utgång till 6,164,772 kronor. Lotsstyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts tmderdanigste, tropligtigste tjenare och undersåtar H. K ANKARCROJSTA. A. W. FEYCHTING. ANTON GRANLUND. Stockholm den 28 April 1881.

23 BILAGOR.

24

25 Litt. A. Uppgift å antalet lots- och fyrplatser, uppassningsställen samt underbefäl och betjening vid lots- och fyrinrättningarna vid slutet af åren 1879 och III

26 Sammandrag af uppgifter rörande undervisningen vid lotsbarnskolorna i riket under år Litt. B. IV

27 v Litt. C. Uppgift å det antal lots- och fyrplatser, som af vederbörande lotsfördelningschefer år 1880 blifvit inspekterade, äfvensom antalet gånger.

28 VI Litt. D. Sammandrag af inkomna uppgifter å antalet af verkstälda lotsningar samt beloppet af influtna lotspenningar m. m. år 1880.

29 VII

30 VIII

31

32 X Uppgift å strandningshändelser och

33 XI Litt. E. haverier vid Sveriges kuster år 1880.

34 XII

35 XIII

36 XIV

37 XV

38 XVI

39 XVII

40 XVIII

41 XIX

42 XX

43 XXI

44 XXII

45 XXIII

46 XXlV

47 XXV

48 Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som träffat fartyg på eller invid Sveriges kuster år Litt. F. XXVI

49 XXVII Litt. G. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som drabbat fartyg på eller invid Sveriges kuster från och med år 1863 till och med år 1880.

50 XXVIII Litt. H. Berättelse om räddningsväsendet för skeppsbrutne å Sveriges kuster år I likhet med hvad förhållandet varit under alla de år Sverige egt lifräddningsstationer å sina kuster, har räddningsväsendet för skeppsbrutna äfven under år 1880 utöfvat en lyckosam verksamhet och varit en välsignelse för de besättningar, hvars fartyg strandat så i närheten af dessa stationer, att hjelp derifrån har kunnat förväntas. De stationer, som under år 1880 varit i tillfälle att lemna hjelp åt strandade fartygsbesättningar, äro: Brantevik, Mälarhusen (2 gånger), Skanör och Ekeviken. Från Gräsgårds och Torekovs stationer har äfven lifräddningsmaterielen utgått till strandningsställena, för att lemna hjelp åt ett par fartygsbesättningar, men har den icke kommit att begagnas, emedan förhållandena sålunda förändrats, innan lifräddningsmaterielen kunnat användas, att besättningarne genom andra medel blifvit bergade. Så t. ex. hade den vid Torekov den 10 December strandade jakten Tärnans besättning icke sjelfbeherskning nog att stanna qvar om bord till dess raketapparaten hann att serveras, oaktadt apparaten var vid strandningsstället, utan hoppade i sjön och blef sedermera, rent af utaf en lycklig tillfällighet, bergad. I sin ifver föredrog besättningen detta osäkra sätt att söka sin räddning framför den säkra räddningen, att tagas i land medelst räddningsstolen. Af närlagda tablå utvisande lifräddningsanstalternas verksamhet under loppet af år 1880 inhemtas, att från i närheten af ofvannämnda lifräddningsstationer strandade 10 stycken fartyg, hvaraf 8 totalt förolyckats och blifvit vrak, lyckligen bergats 64 personer, hvaraf 33 medelst lifräddningsbåt, 5 medelst raketapparat och 26 medelst kustbåtar. Endast en man omkom, nemligen Skepparen på Danska jakten»seiren», som strandade vester om Falsterbo den 11 December. Hade han, likasom jaktens öfriga besättning gjorde, inväntat, antingen lifräddningsbåten eller en kustbåt, som äfvenledes utgick till jakten, så hade också han blifvit bergad, men han hade ej lugn nog att stanna om bord, utan skulle försöka att rädda sig i sin egen båt, men räddningsförsöket misslyckades, ty båten kantrade vid jaktens sida och Skepparen drunknade. För ådagalagdt prof på mannamod, ihärdighet och sjelfuppoffring vid skeppsbrutnas räddning har, utom den vanliga ersättningen för räddningsföretag, särskild gratifikation blifvit Nådigst tilldelad en del af manskapet vid räddningsstationen Mälarhusen för det lyckliga ilandbergandet af 11 man af Engelska ångaren Louise Ann Fannys besättning den 10 November. Nämnde ångare strandade föregående dag klockan half 6 förmiddagen i närheten af Sandhammarens fyrar. Som vädret var vackert och befälhafvaren hoppades att få ångaren flott igen, börjades genast arbetet med att taga fartyget af grund. Härmed fortsattes till klockan 9 på aftonen, då brisen hade vuxit till S.V. storm, så att aftagningsarbetet ej längre kunde fortsättas. Under dagens lopp hade emellertid bogseringsångaren Hurtig från Ystad ankommit till strandningsstället, för att biträda vid aftagningsarbetet. Då nu detta arbete, till följe af stormen och den höga sjön, ej längre kunde fortgå, uppdrog den Engelske befälhafvaren åt befälhafvaren på Hurtig, att på Hurtig taga om bord 9 man af Louise Ann Fannys besättning samt 10 man fiskare och en kustvakt, och att med dessa afgå till Ystad. Louise Ann Fannys befälhafvare tillika med öfriga 10 man af hennes besättning qvarstannade om bord. Stormen tilltog emellertid i styrka samt med hagelbyar och sjön blef så våldsam, att Hurtig ej kunde stäfva densamma,

51 XXIX utan måste vända och gå till Cinibrishamn. Under natten tilltog stormen än ytterligare oeh på morgonen den 10 var omöjligt att med någon kustbåt gå ut och berga den om bord varande besättningen, hvars signaler och nödrop gåfvo tillkänna att snar hjelp var af nöden. Räddningsmanskapet och transportshästarne (6 par behöfvas till följe af den oländiga, tungkörda, djupsandiga vägen) kallades skyndsamt; båten nedkördes till stranden, utsattes och bemannades samt utgick, men kom ej långt till följe af den vräkande sjön och den hårda sydliga strömmen, som satte båten åt lä och gjorde det omöjligt att framkomma till fartyget, hvarföre Uppsyningsmannen åter styrde mot stranden, der båten uppdrogs. Derefter försökte Uppsyningsmannen att medelst raketapparaten åstadkomma kommunikation med fartyget, men afståndet var för långt, ty ångaren stod 16 à 1700 fot från stranden, så raketen ej nådde fartyget, ehuru den gick i rätt direktion. Då man sålunda icke heller med raketapparaten kunde nå det äskade målet, fanns intet annat att göra än att förnya försöket med båten. Uppsyningsmannen bemannade nu densamma med en del af dess rätta manskap samt med en del nytt, friskt och kraftigt folk; och lyckades det slutligen denna besättning att, efter ihärdigt arbete och stora ansträngningar, få båten fram genom bränningarne och att utkomma till fartyget samt att derifrån berga och lyckligt ilandföra den om bord varande besättningen, nemligen befälhafvaren och 10 man. Detta var värdt sin belöning, som först och störst bestod i den inre, ljufva tillfredsställelsen att åt menniskorna bevara lifvet samt att åt hustrur och barn bevara och återskänka män och fäder. Fartyget kunde icke räddas, utan bäddade det sin graf i sanden under de skyhöga vågorna. Alla stationer hafva under året blifvit inspekterade af undertecknad, vid hvilka tillfällen öfningsförsök anställts, der så ansetts behöfligt. Materielen har under året till alla delar hållits komplett och vid verkstälda inventeringar och besigtningar befunnits i fullgodt skick. Personalen har under hela året hållits fulltalig och några äldre af manskapet hafva ersatts med yngre, kraftigare karlar. Uppsyningsmannen vid Helsingborgs station, f. d. Sjökaptenen F. J. Jepson, som antogs till Uppsyningsman då denna station år 1876 upprättades och allt sedan dess med berömvärdt nit skött sin Uppsyningsmannabefattning, har med September månads utgång, på egen begäran, erhållit afsked, enär han blifvit antagen till Hamnkapten i Helsingborg; och har f. d. Sjökapten C. Sylvan blifvit antagen till Uppsyningsman efter Jepson. För närvarande finnas å Sveriges kuster: 4 st. fullständiga stationer (försedda med lifbåt oeh raketapparat), 6 st. lifbåtsstationer (försedda endast med lifbåt), och 6 st. raketstationer (försedda endast med raketapparat). Räddningsmanskapet utgjordes vid 1880 års slut af: 16 Uppsyningsman, 10 Båtstyrare, 100 Roddare och 24 Biträden. Af närlagda tvenne bilagor åskådliggöres samtliga lifräddningsstationernas verksamhet från deras uppkomst till och med slutet af år 1880; och inhemtas deraf, att under nämnda period vid 203 räddningsföretag 1,010 personer blifvit bergade och således i medeltal 61 personer årligen. Karlskrona den 25 Februari Efter nådigste förordnande Ad. Zielfelt.

52 XXX Uppgift om Lifräddningsanstalterna å rikets kuster, tiden för deras

53 XXXI Litt. H 1. upprättande, deras underhållskostnad och verksamhet m. m.

54 XXXII Tablå, utvisande Lifräddningsanstalternas

55 XXXIII Litt. H 2. verksamhet under loppet af år 1880.

56 XXXIV

57 XXXV

58 XXXVI Litt. I. Sammandrag af inkomne uppgifter å lots- och fyrinrättningen eller dess personal rörande rättegångs- och undersökningsmål under sistlidet år. Luleå lotsfördelning. De i sammandraget för år 1879 omförmälda, vid samma års slut oafgjorda trenne målen, nemligeu: a) rörande förlusten af en lotslärlingen vid Rödkallens lotsplats N. J. Oqvist tillhörig lotsbåt under inlotsning till Luleå af skonerten»kristina» den 5 September 1879; b) angående kronolotsen vid Malörens lotsplats L. O. Wikströms lotsbåt åkommen skada vid inlotsning till Carlsborg den 23 Augusti nämnda år; och c) angående skador, som lotslärlingen vid Råneå lotsplats C. E. Rutqvists tjenstebåt erhållit i följd af häftig storm den 5 påföljande September. Sedan handlingarne angående anställde domstolsundersökningar i dessa mål till Kongl. Lotsstyrelsen inkommit, pröfvade densamma under den 7 Maj sistlidet år skäligt att af lotsmedlen bevilja ersättning åt lotslärlingen Oqvist för förlusten af hans tjenstebåt samt åt lotsen Wikström för skador å hans båt; hvaretnot Styrelsen icke fann sig kunna tillägga lotslärlingen Rutqvist ersättning för skador, som hans båt lidit under det den legat i hamn och ej begagnats i lotsning. Undersökning vid Neder Kalix Häradsrätt den 1 November, rörande engelska ångfartyget»douglas» grundstötning å Nygrundet den 3 Augusti, med kronolotsen vid Kalix lotsplats J. F. Wikström om bord. Undersökningshandlingarne voro vid årets slut ännu icke till Fördelningschefen inkomna. Åtal vid Neder Kalix Häradsrätt emot ångfartygsbefälhafvaren E. Sjöberg för olaga lotsning från Törefors till Siknäs af svenska skonertskeppet»liana», kapten J. Andersson. Den 1 November förekom målet hos Häradsrätten, men uppsköts i anseende dertill, att den åtalade uteblef Umeå lotsfördelning. Undersökning vid Skellefteå Rådstufvurätt den 18 Oktober rörande svenska skonerten»adinas» grundstötning å Norra Nygrundet vid inloppet till Kåge hamn den 6 Maj, under ledning af kronolotsen L. Holmqvist. Den 22 November inkom utdrag af undersökningsprotokollet till Kongl. Lotsstyrelsen, som vid pröfning af målet den 11 December fann någon särskild åtgärd deri icke från Styrelsens sida påkallas. Sundsralls lotsfördelning. Det i sammandraget för år 1879 omförmälda målet, angående lotsarnes vid Agö lotsplats hos mäklarefirman E. & K. egande fordran för verkstäld lotsning af fartyg. Någon utdelning för nämnda fordran i bemälla firmas konkurs hade före årets slut icke erhållits.

59 XXXVII Det i sammandraget för år 1879 omförmälda åtalet emot extra kronolotsen vid Lilljungfruns lotsplats Gustaf Axner för grundstötning med ångfartyget»söderhamn II». Genom Krigsrättens vid Kongl. Flottans station i Stockholm utslag den 12 Februari blef bemälde lots dömd att undergå tvenne månaders fängelse; och har Kongl. Krigs-Hofrätten, hvarest lotsen öfver berörda utslag sig besvärat, detsamma den 26 Februari fastställt. Det i sammandraget för år 1879 omförmälda åtalet emot kronolotsen vid Agö lotsplats Pehr Holmgren, för grundstötning med skonerten»otto». Genom Krigsrättens vid Kongl. Flottans station i Stockholm utslag den 7 Maj blef Holmgren från ansvar för grundstötning en frikänd. Åtal vid Sundsvalls Rådstufvurätt emot skepparen J. W. Söderström för det han underlåtit att taga lots, när han dertill varit skyldig. Uti utslag den 28 Maj dömde Rådstufvurätten den åtalade att för nämnda, tvenne särskilda gånger begångna, förseelse bota 75 kronor och erlägga fulla lotspenningar. Undersökning vid Söderhamns Rådstufvurätt den 26 Juli, angående skador, som kronolotsen vid Lilljungfruns lotsplats Lars Röstlunds lotsbåt lidit vid dess begagnande i tjensteärenden den 7 förutgångna Juni. På grund af hvad genom undersökningen blifvit upplyst, fann Kongl. Lotsstyrelsen skäligt att af lotsverkets medel tillägga lotsen Röstlund för nämnda skador ett ersättningsbelopp af 326 kronor. Åtal vid Hudiksvalls Rådstufvurätt emot skepparen Noreus för olaga lotsning vid bogsering. Genom utslag den 11 September frikände Rådstufvurätten den åtalade frän allt ansvar, hvaröfver besvär af åklagaren anfördes hos Kongl. Svea Hofrätt, som i utslag den 10 December förklarade sig icke hafva funnit skäl att i det öfverklagade beslutet göra ändring. Åtal emot kronolotsen vid Lilljungfruns lotsplats A. G. Söderman för grundstötning med engelska ångfartyget»jeems Groves». Efter härom vid Söderhamns Rådstufvurätt hållen undersökning, öfverlemnades handlingarne i målet till Kongl. Flottans stations i Stockholm Krigsrätt, som genom utslag den 28 Oktober frikände lotsen från allt ansvar för ifrågavarande grundstötning, såsom dertill icke vållande. Åtal emot kronolotsarne vid Lilljungfruns lotsplats J. G. Rundström, Em. Axner, L. E. Törnberg, A. G. Söderman, J. O. Röstlund och J. D. Friske, för det de skolat vid distanslotsning sig till godo beräknat högre lotspenningar, än hvartill de varit berättigade. Sedan vid Söderhamns Rådstufvurätt hållits undersökning i målet och handlingarne derom öfverlemuats till Krigsrättens vid Kongl. Flottans station i Stockholm prof ning, meddelade densamma den 9 December utslag, hvarigenom det väckta åtalet ogillades. Åtal vid Hudiksvalls Rådstufvurätt emot skepparne J. Sundqvist och C. A. Olson för olaga lotsning vid bogsering. Dessa mål, som af Rätten behandlades den 22 November, voro vid årets slut icke af gjorde. Öregrunds lotsfördelning. Åtal vid Östhammars Rådstufvurätt emot skepparen M. Mattson för underlåtenhet att taga lots, då sådan enligt gällande lotsförfattning begagnas bordt. Genom bemälte domstols utslag den 20 Juli dömdes Mattson att för berörde förseelse bota 25 kronor samt erlägga stadgade lotsumgälder.