hr&leadership:briefing

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "hr&leadership:briefing"

Transkript

1 Insightguide Series hr&leadership:briefing AKTUELLA UTMANINGAR OCH LÖSNINGAR INOM hr OCH LEDARSKAP NR# Aktuella Trender & Analys s. 2 International Briefing Svenska framgångsexempel s. 4 s. 12 Sociala medier Tre vanliga rekryteringsmisstag inom social media s. 8 Chefsintervju Vi behöver mer kreativitet! Och för det behövs mer dialog mellan olika enheter och yrkeskategorier s.10 Kompetensförsörjning De mjuka faktorerna har blivit viktigare än de hårda i valet av arbetsgivare s.16 tema Harvard-forskning: Nya framgångsfaktorer i förändringskommunikationen s. 20 Ge fler tillgång till innehållet i HR&Leadership Briefing HR&Leadership Briefings onlinetjänst där alla nyheter och artiklar ur nyhetsbrevet ligger sökbara gör det smidigt att sprida hela eller delar av innehållet till fler i organisationen. Du kan lätt ge fler personer en egen licens till enbart onlinedeln i tjänsten. Ni kan då enkelt skicka uppslag och idéer till varandra, perfekt hjälp inte minst om ni sitter på olika platser. Tjänsten hittar du på För mer information kontakta vår kundtjänst på Tema: Kommunikation vid förändringar s.18 Kommunicera rätt i förändringsprocessen med Mangometoden Cath Blomkvist 2013 InsightLab,

2 trender & analys Trend #1 Fler demokratiska och empatiska ledare efterfrågas En nyligen genomförd global undersökning av kanadensiska Kelly Global Workforce Index bland medarbetare i över 30 länder visar att 80 procent av de tillfrågade vill se ett ledarskap som är mer demokratiskt, empatiskt och inriktat på att ge människor mer självbestämmande. Samtidigt säger endast 40 procent av de anställda att de faktiskt har sådana chefer och ledare. Nästan 30 procent av respondenterna uppgav att deras ledare hade en auktoritär ledarstil, något som undersökningen inte helt oväntat visade vara den minst populära. Undersökningen visade också att i en global jämförelse är många av medarbetarna i europeiska länder mindre nöjda med sina chefer och ledare jämfört med medarbetare i mer snabbväxande ekonomier i bland annat Asien. De länder med minst nöjda medarbetare vad gäller ledarskapet var Ungern, Sverige, Frankrike och Schweiz. Undersökningen visade också att de medarbetarna är mer benägna att svara positivt på en ledare som involverar dem i beslutsfattandet, visar empati, söker deras åsikter och lyssnar noga på dem. Källa: BNET; Kommentar: Det finns uppenbarligen mycket att göra i ledarutvecklingen fortfarande över hela världen enligt Kellys studie. Nu behöver det självklart inte vara så att det som medarbetarna efterfrågar är det rätta för verksamheten. I vissa fall kan ett mer auktoritärt ledarskap behövas. Långsktigt är dock de skillnader i vad medarbetarna efterfrågar och det cheferna levererar inte hållbart. Det är ytterst svårt att få kraft och energi i en verksamhet där medarbetarna inte fullt ut respekterar ledarskapet. Varför medarbetarna i länder som Schweiz och Sverige är minst nöjda med ledarskapet är naturligtvis en mycket viktig fråga i sig. En förklaring är naturligtvis att de senaste årens sämre konjunktur har gjort ledarskapet mindre lyhört för medarbetarna och mer inriktat på överlevnad och besparingar. Fler och fler pratar idag om värdet av arbetsglädje och till och med lycka på arbetet. Otaliga studier har slagit fast vilka stora effekter arbetsglädjen har på verksamhetsresultat och lönsamhet. Människor som befinner sig i positiva sinnestillstånd presterar bättre, oavsett om det handlar om läkare, adminstrativ personal eller säljare. Och motsatsen är kostsam. Uppskattningar av Gallup pekar på att enbart i USA kostar missnöjda medarbetare amerikanska arbetsgivare runt 300 miljarder dollar vare år. Detta i form av sjukfrånvaro, lägre produktivitet, misstag och sabotage. Enligt företaget CareerBliss som varje år rankar de 50 amerikanska arbetsgivarna med lyckligast medarbetare är Pfizer, NASA, GE, Hilton, och Qualcomm några av de företag som ligger i topp. Deras undersökning visar också några gemensamma nämnare hos dessa arbetsgivare: Erbjuder rörlighet och förnyelse: I dessa organisationer gör inte de anställda samma sak under för lång tid. Man satsar medvetet på att låta personal byta roller och uppgifter för att hålla dem nyfikna och motiverade. Matchar de anställdas arbetsuppgifter med deras talanger och passion: När anställda upplever att de gör viktiga saker som ligger i linje med deras intressen och djupare drivkrafter frigörs ofta en enorm kraft och motivation. Säkerställer personalens välbefinnande: Man ser de anställda som i första hand människor, inte som mänskliga resurser. Man eftersträvar därför att bidra till människors välbefinnande i ett vidare perspektiv. Källa: Fast Company; Kommentar: En både spännande och viktig utveckling där medarbetarnas välbefinnande, lycka och livskvalitet håller på att bli hårdvalutan för att skapa framgångsrika verksamheter. Utvecklingen inom detta område backas bland annat upp av den gren inom psykologin som kallas positiv psykologi, alltså studier om vad som skapar lycka och framgång, till skillnad från att studera vad som orsaker problem och sjukdom vilket varit fokus inom psykologin fram till för bara några år sedan. Inom denna forskning har man även sett att det är helt andra faktorer som skapar engagemang och motivation hos medarbetare än vad man tidigare har trott. Framstegen inom forskningen kring dessa frågor har givit framsynta organisationer och ledare nya verktyg för att skapa både nöjdare med arbetare och mer framgång i verksamheten. Trend #2 Allt fler pratar om lycka och glädje på arbetsplatsen Thomas Nyberg, chefredaktör för HR&Leadership:Briefing, kommenterar i varje nummer några aktuella trender. Var med och grundade Insightlab Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Har bevakat utvecklingen inom HR och ledarskap sedan Författare till en lång rad rapporter inom området InsightLab

3 hr&leadership:briefing nr: HR & LEADERSHIP BRIEFING Boken Give and Take: A Revolutionary Approach to Success av Adam M. Grant, Penguin Books, 2013 Trend #3 Värdet av att skapa kulturer som är inriktade på att ge hellre än att ta Adam Grant, professor i management vid Wharton Business School och författare till boken Give and Take: A Revolutionary Approach to Success, har i sin forskning sett ett intressant fenomen som han menar till stora delar förklarar organisationers och individers framgång eller misslyckande. Fenomenet är att varje medarbetare, chef och ledare varje dag på jobbet antingen är givare eller tagare. Det handlar enligt Grant i grunden om vår moral, empati, världssyn och vilka värderingar vi har men också om vilken kultur som råder i organisationen. De som fungerar som givare delar med sig av idéer, kunskap och erfarenheter. De ger också av sig själva som personer och bidrar med energi till sin omgivning och tar tag i problem utan att bry sig om en eventuell belöning. Tagarna å andra sidan ser sin omgivning som bestående av konkurrenter och håller därför inne med sina idéer och kunskap. De vill inte bli utnyttjade. De lägger medvetet över sitt eget arbete på andra om de kan och söker så långt som möjligt att maximera sin egen nytta. Enligt Gant är en kultur som genomsyras av ett givarbeteende en av nycklarna för att skapa framgångsrika verksamheter. En givarkultur är inriktad på samarbete, innovation, engagemang och kundnytta alla ingredienser som behövs för att skapa framgång idag. Grant rekommenderar att organisationer tar med generositet som ett viktigt kärnvärde och börjar uppmärksamma och belöna givarbeteenden och samtidigt följer upp och agerar på dess motsatser. Källa: Harvard Business Review; Kommentar: Att utveckla en givarkultur i organisationen som helhet och i enskilda arbetsgrupper handlar om att sätta igång positiva spiraler. Inte minst i projekt- och teamsammanhang är det helt avgörande att det råder en anda av att bidra till helheten utan att i varje stund tänka vad man får ut själv. Om någon sätter bollen i rullning är det lättare för andra att följa efter. Naturligtvis är det en förutsättning att organisationens ledare sätter tonen och agerar på ett sätt som inte vare sig är eller uppfattas som inriktat på att maximera den egna nyttan i första hand. Adam Grant menar också att skaffa sig ett rykte om att vara en givare är ett av de bästa karriärråd man kan ge någon idag, gärna inom ett tydligt område snarare än att rycka in vad det än gäller. E-post: Ansvarig utgivare: Håkan Rilegård Chefredaktör: Thomas Nyberg Redaktion: Jeanette Fagerhall, Jeanette Fors-Andrée, Mats Frick, Cristoffer Harlos, Annika Lagerhorn, Gabriella Morath och Ylva Munkhammar. Beställningar: , Fax Pris: kr exkl. 6% moms Insightlab AB, Kungsgatan 71, Stockholm. Innehållet i HR&Leadership Briefing får ej dupliceras, distribueras eller säljas utan skriftligt tillstånd från Insightlab AB. HR&Leadership:Briefing 2013 HR&Leadership:Briefing är Sveriges ledande omvärldstjänst inom strategisk HR och ledarskap och vänder sig till dig som är personal ansvarig, chefsutvecklare, vd eller sitter i ledningsgruppen. Förutom 8 delrapporter per år innehåller tjänsten en årlig trendrapport samt ett onlineverktyg (www.hrleadership.se) för att underlätta beslutsunderlag och egna presentationer. Varje delrapport består av en nyhetsdel med omvärldsbevakning av de ledande källorna internationellt samt en temabaserad fördjupningsdel kring någon av de största utmaningar chefer och personalansvariga står inför idag. Varje nummer innhåller även det senaste inom svensk arbetsrätt och nya svenska initiativ inom personal- och chefsutveckling. Om Insightlab Insightlab förser chefer och personalansvariga med lösningar och nyheter kring aktuella utmaningar inom ledarskap och human resources. Övriga produkter från Insight Lab Inspirationsboxen Enklare vardag Onlinetjänst (www.inspirationsboxen.se) och nyhetsbrev som utkommer med 8 nummer per år med tips och inspiration för en enklare och mer produktiv vardag. InsightGuide Handböcker för chefer kring aktuella ledarskapsfrågor. Kompetenskortet Seminarieserie med ett urval av de bästa föreläsarna i Sverige InsightLab 3

4 International Briefing Give flexibility to employees to maximise productivity A Management Today survey recently surveyed 500 CIOs in the UK and found that more than 60% of respondents expect that they ll be telecommuting within the next ten years. It is well known by now that employees value the ability to work flexibly when they want, where they want more than any other perk. This ability makes employees more engaged, productive and satisfied. Organisations can facilitate workplace flexibility for employees by: Ensuring that employees are connected through , social media, document sharing programs, video conferencing and instant messaging. Implementing hot-desking schemes that allow employees to work on the move from any location. Letting employees choose their own work gadgets and equipment and subsidising part of the cost. Allowing flexible work lets companies retain valuable talent (especially working mothers) while also making sure employees are at work even if they re snowed in. Source: Management Today Social media literacy a source of competitive advantage Findings from the 2013 McKinsey Global Survey of executives reveal that companies are adopting social media tools at a rapid pace and that organisational social-media literacy will soon become a way for companies to derive a competitive advantage as well as several other benefits. Researchers Roland Deiser and Sylvain Newton argue that leaders must learn to adopt social media and that doing so encourages collaboration, knowledge flow and innovation, which can give a company a distinct competitive advantage. Leaders can become more social media literate by... Telling authentic stories to convey company values and goals. Sorting through information overload to transmit only what matters. Raising media literacy of subordinates. Enabling an organisational infrastructure that allows for the free exchange of information. Monitoring trends in the social media industry in order to stay ahead of the curve. Source: McKinsey Quarterly every_leader_needs_3056 Is your mentoring programme tailored for millennials? Monica Higgins, professor at Harvard s Graduate School of Education, suggests that millennials are less likely than their older counterparts to seek advice from merely one source in the office. Similarly, Jeanne Meister, co-author of The 2020 Workplace, argues that millennials are impatient and look for several people at the workplace who can help them attain their career goals quickly InsightLab

5 hr&leadership:briefing nr: Findings such as these have compelled organisations to rethink their mentoring programmes. Unlike the long-term, formal mentoring relationships formed by older workers, millennials are more likely to see mentoring as informal and temporary and not necessarily a unidirectional process. In response, many companies have established systems like peer mentoring (fellow employees guiding each other), reverse mentoring (older workers seeking guidance from younger employees in order to stay updated on latest trends), and even speed mentoring (short bits of advice whenever needed). Source: Bloomberg Business Week Kareer.me one of the new employer branding tools Finding the right talent and maintaining a great talent pipeline are perhaps the two most important priorities for HR managers and also the two most challenging tasks. But a start-up called Kareer.me can help make these tasks a little easier. Kareer.me is a discovery network that lets candidates follow companies they like and in turn lets HR managers spot attractive candidates. Companies post their profiles on Kareer.me, including a virtual tour of offices, blurbs about top management, list of perks, and available job opportunities. Employees can then choose to follow the company (and receive updates), and/or apply for open positions. Kareer.me serves essentially as an employer branding tool. It lets prospective employees get an inside look at your company s culture and find out whether they d like to work for you. It also lets you demonstrate to employees why they should work for you. Source: Mashable Video interviewing it s a win-win option Research indicates that nearly 40% of employers today use video tools during the recruitment process and that this number is poised to increase dramatically in the years to come. If your company doesn t already use video interviews, here are some reasons why you should consider them: Cost reduction: Using video interviews, at least during the first round of screening lets you save significant amounts of money on transportation and accommodation, as well as time spent on coordination. Flexibility: Video interviewing is not as time-consuming as face-to-face interviews, meaning that they can be scheduled around busy calendars and can take place sooner than traditional interviews. Greater involvement: In cases where multiple people need to interview a candidate but can t be at the same location physically, video interviewing is immensely convenient and lets more people get involved in the hiring process. Source: Recruiter InsightLab 5

6 hr&leadership:briefing nr: Employee engagement surveys are dead, long live social media? A recent study conducted by Silverman Research and published by the Chartered Institute of Personnel and Development (CIPD) suggests that employee opinion surveys have failed to give voice to employees in times when management styles have become less transparent. This has led to employee dissatisfaction because employees feel that management isn t listening to them. Researchers suggest that social media could be more useful in making the workplace more transparent and allowing greater insights into employee concerns. Here s how: Use internal social networks such as Jive and Chatter to conduct sentiment and text analyses. Enable employees to post comments on company issues and vote for the most popular comments to understand how employees really feel. Use crowdsourcing to become more innovative and increase collaborative work. Invite employee feedback on matters big and small to open up lines of communication and increase employee involvement. Source: XpertHR Time management A McKinsey survey of 1500 executives from around the world revealed that less than 10% of respondents were very satisfied with the way they allocated their time. Today, more than ever, companies are plagued by the problem of time scarcity. To address this issue, researchers at McKinsey recommend that leaders must stop thinking about time management as an individual issue and start approaching it from an institutional point of view. Towards this, researchers suggest having organisational time management guidelines for employees. This should include tips and ideas for employees on how to schedule tasks and meetings, how to prioritise, and how much time to spend on each task. Managers also need to ensure that employees don t engage in fragmented work. There should also be institutional constraints in place to prevent employees from spending time on tasks that don t relate to the company s strategic objectives. Source: McKinsey Quarterly Organization/Making_time_management_the_organizations_ priority_3048 Differentiating between potential and performance Many managers think of an employee s potential and his/her performance in synonymous terms. But psychologist Nicole Russom cautions against this tendency and asks managers to make this crucial distinction: potential refers to an employee s inner motivations, intrinsic talent and learning agility while performance refers to external action, knowledge and skills. Potential is subtle and difficult to gauge while performance is easier to measure. Some other pointers for managers from Russom: Use behavioural interviews and psychometric assessments to measure employees potential InsightLab

7 International Briefing Don t promote employees who lack potential, even if they re good performers. High-potential employees are more likely to adapt successfully to changing business goals and environments. The more high-potential workers you hire, the greater your chance of success. and relearn, even if it is at the expense of those who show only performance. Source: HR Daily eam=all&selkey=2546&hlc=2&hlw Hire employees who are open and able to learn Rethinking the leadership pipeline Renowned HR thinker and professor of mentoring at Oxford Brookes and Sheffield Hallam universities, David Clutterbuck, argues that organisations must rethink their entire approach to HR management to attract and retain the best talent. According to Clutterbuck, highly talented employees are constantly being lured away by competitors and organisations need to let go of the pipeline mentality to retain this talent. How can we expect our most bright talented individuals to stay if they re waiting for dead-man s shoes, asks Clutterbuck. The leadership pipeline is narrow, restricted, prone to blockages, and stifles creativity, according to Clutterbuck. Instead, companies need to: Correctly identify their most valuable and talented employees. Shatter the myth that supervisors are usually able to spot talent and that good performance in one role predicts good performance in another. Replace the hackneyed performance appraisal systems with honest conversations. Source: HR Magazine Practising wise leadership in any role There is a difference between a smart leader and a wise one, argues Dr. Prasad Kaipa, CEO advisor/coach and author of the book From Smart to Wise: Acting and Leading with Wisdom. Kaipa and leadership strategist, Navi Radjou, contend that smart leaders are highly intelligent but not necessarily wise. A wise leader is humble, intuitive, has role clarity, knows the limits of his/her smartness, and can differentiate between his/her core identity and work roles. A wise leader should also be able to: Lead with clarity and enthusiasm by mentoring subordinates with a sense of vision and purpose, promoting role clarity, and even letting go of their power when needed. Be authentic at all times regardless of whatever role they re performing. Perform roles without emotional attachment by avoiding drama and being realistic. Work well in a team, seek collaboration and encourage partnerships. Source: Ivey Business Journal InsightLab 7

8 Sociala medier Trendbarometern: Fler följare och förbättrad internkommunikation gör HR mer social media-vänligt med bild och film HETT Organisationens genomslagskraft i sociala medier bör som bekant vara med på listan över HR:s högsta prioriteringar. Färska undersökningar visar att bilder och korta videoklipp tenderar att väcka störst intresse online, inte minst i den yngre generationen. Längre och statiska textmassor fungerar snarare i vissa fall rent avskräckande ett faktum värt att beakta både i intern och extern kommunikation. Nå ut effektivare till kunder och medarbetare med hjälp av följande tips: Skapa en blogg eller YouTube-kanal där HR delar nyheter och kommunicerar internt med samtliga anställda. Uppdatera ofta, helst med mycket bilder och en lagom mängd information åt gången. Varva med att posta korta videoklipp som belyser medarbetares goda insatser eller lägg ut en kort intervju eller ett personligt meddelande från ledningen. En extern YouTube-kanal är ett ypperligt forum för att nå ut till rätt talanger. Filmklipp skapar nya spännande möjligheter att förmedla organisationens kultur och visioner två faktorer som effektivt attraherar rätt personer. Håll koll på konkurrenternas metoder. Inspireras, kopiera rakt av eller notera hur andra kommunicerar internt och med kunder/jobbsökare. Gör en lista på misstag som bör undvikas och metoder som skulle kunna fungera för er. Källa: Tre vanliga rekryteringsmisstag inom social media KALLT Får ni utväxling på tiden och pengarna ni investerar i social rekrytering och employer branding online? Social rekrytering är på sätt och vis ännu i sin linda, och för vissa organisationer ett relativt nytt fenomen. Det är lätt att förföras av möjligheterna, kasta sig ut bland diverse forum och sedan lägga oceaner av tid på metoder och kommunikationsmodeller som i slutändan inte fungerar. Undvik följande tre fallgropar: Besökare återvänder inte Att driva trafik till organisationens rekryteringsforum är självklart en utmaning i sig, men kommer era förstagångsbesökare sedan att återvända? Gles, oregelbunden och bristfällig uppdatering är alla vanliga orsaker bakom dalande besöksstatistik och tappat engagemang bland målgruppen. Tips: Ha som onlinepolicy att med täta intervaller leverera nytt, uppdaterat innehåll. Jobba gärna med bilder, filmer och löpande textuppdateringar och försök dessutom ständigt att hitta nya sätt att engagera och kommunicera med besökarna. För många onlineforum utan en tydlig plan och framtidsvision Att testa precis alla nya idéer brukar sällan ge önskvärt resultat som bekant behövs sållning och eftertanke i jakten på guldkornen. Detsamma gäller varje organisations sociala mediestrategi. I en tid då många organisationer gjort misstaget att kasta sig ut på allt för många forum på en gång inte sällan kombinerat med ojämnt engagemang och i avsaknad av ordentlig plan eller strategi är en tydlig och konkret onlinepolicy värd sin vikt i guld. Då tjänster som Pinterest av vissa utpekats som det nya heta verktyget inom onlinerekrytering behöver det inte nödvändigtvis stämma för just er. Att testa nya vägar är spännande och kan snabbt ge goda resultat men undvik att göra (oövertänkta) satsningar mest för sakens skull. Tips: Börja med att ställa er frågorna Vem/vilka är det vi söker? och Vad vill vi att de ska göra?. Fokusera sedan på en kanal åt gången. Inspireras av liknande organisationers framgångsexempel inom området, och gör en ordentlig analys av nuläget innan ni blandar in fler kommunikationskanaler. Nuvarande anställda hålls utanför processen = stum och ineffektiv rekrytering Många organisationer är rädda för att låta anställda posta inlägg i företagets namn. Allt mer talar nu för att detta synsätt är kortsiktigt och förlegat. Att blanda in medarbetarna och deras personliga nätverk är en extremt kraftfull och effektiv åtgärd i jakten på nya talanger som inte bara besitter rätt kompetenser, utan som dessutom matchar organisationens kultur. Tips: Hitta rätt talanger snabbare: välj till en början ut ett antal medarbetare som får fungera som ambassadörer för organisationen. Be dem scouta talanger online både i och utanför sina personliga nätverk. Källa: four-social-media-recruitment-mistakes-and-how-toavoid-them/ InsightLab

9 hr&leadership:briefing nr: Sju vanliga anledningar bakom misslyckade intranät och expertens bästa lösningar KALLT En levande applikation som rör sig i takt med organisationen, förenklar informationsspridning och engagerar de anställda eller en inaktuell samling textmassor, grafer och tillika IT-avdelningens dåliga samvete. Ett intranät kan både hjälpa och stjälpa och inte sällan hänger succé eller misslyckande på några hyfsat okomplicerade skiljelinjer. Intranätexperten Carmine Porco har identifierat sju vanliga misstag som hon här ger tips om hur de kan undvikas: Misstag #1: Ignorera användarnas åsikter. Om intranätet ska kunna förbättra och förenkla användarnas vardag och med andra ord kunna betraktas som lyckat måste processen börja med att identifiera användarnas faktiska behov. Misstag #2: Försvåra och komplicera innehållet. Carmine Porco får som intranätkonsult oftast höra klagomål kring svårigheter att navigera och hitta bland innehållet och ytterst sällan (läs: aldrig) eftersöker någon av användarna specialutformade, flashiga eller unika funktioner. Han tipsar därför om att börja i liten skala och hålla både utformning och innehåll så enkelt som möjligt. Undvik dessutom att ge användarna möjligheten att ändra hemsidan med hjälp av färger eller funktioner håll sidan så ren och enhetlig som det går. Misstag #3: Publicera tunga textblock. Gör skillnad på text och text. Text skriven för webben bör delas upp i lagom långa stycken med tydliga mellanrubriker och enkla strukturer läsaren behöver snabbt kunna avgöra typ av innehåll och relevans utan att behöva läsa från rubrik till slutstycke. Misstag #4: Slarva med utbildning. Alla medarbetare bör utbildas i själva mjukvaran och de olika funktionerna. Sidan ska dock vara utformad på ett sätt som gör det enkelt för användarna att direkt få ett intuitivt grepp om funktionerna och helheten. Om så inte är fallet är risken stor att IT-avdelningen bör tänka om. Misstag #5: Låt ett nytt intranät passera obemärkt förbi. Marknadsför intranätet internt. Betrakta processen som vilket förändringsarbete som helst, och ta hjälp av klassiska metoder för förändringsledning. Fortsätt sedan löpande att göra medarbetarna uppmärksamma på nya funktioner, tillägg och förändringar; exempelvis genom ett månadsmejl eller en internblogg. Uppmuntra till dialog om innehåll och funktioner. Misstag #6: Lär enbart av egna framgångar och misstag. Undvik att stirra er blinda på era tidigare framgångar eller missöden när ni utformar ett nytt intranät. Kom ihåg att mängder av värdefulla exempel finns att hämta externt. Ta om möjligt in en konsult som kan ge de perspektiv och den input som eventuellt saknas internt. Misstag #7: Betrakta intranätet som ett event snarare än process. Många intranät förblir ouppdaterade efter lanseringen. Precis som med vilken förändring som helst bör ett nylanserat intranät betraktas som en evig process snarare än ett tillfälligt event. Rent praktiskt innebär det att låta fler än en person stå för uppdatering, löpande påminna medarbetarna om intranätets existens och nytta, och hela tiden söka efter möjliga förbättringar. Källa: Best case: Domino s ökade antalet jobbansökningar med ipad-app Pizzakedjan Domino s lanserade 2011 en ipad-app där användaren fick testa sina pizzabagartalanger i alltifrån degknådning till valet av den perfekta toppingen. Ett år senare hade man adderat en jobbsökarfunktion till appen som på kort tid ökade antalet ansökningar till tjänsten som pizzabagare. Spelaren blir i appen Domino s Pizza Hero betygsatt efter förmåga att blanda såser och välja ut samt placera toppings på den digitalt utformade degen. Poängen sätts sedan efter pizzakvalitet och tidsåtgång. När spelaren klarat några inledande utmaningar uppmanas denne att söka jobb som bagare för kedjan via Domino s karriärsida. Phil Lozen arbetar för Domino s som specialist inom sociala medier och meddelade redan i ett tidigt stadium att appen genererat ett ökat antal ansökningar. Samtidigt menar experter inom området att listigt utformade appar och spel blir allt mer populära bland företag och organisationer i syfte att engagera en yngre målgrupp, och på ett roligt och enkelt sätt kunna identifiera och i viss mån även testa möjliga talanger. Källa: Domino-s-Pizza-Hero-iPadgame-adds-hiring-component 2013 InsightLab 9

10 MIN ERFAREN- HET SOM CHEF Intervju med Towa Jexmark, verksamhetschef på med Vi behöver mer kreativit mer dialog mellan olika enh Towa Jexmark Kort om Towa Jexmark och medicinkliniken Towa Jexmark är 42 år, läkare och bor i Limhamn tillsammans med sin man Rikard och sina två barn. Towa började sin yrkeskarriär som sjukgymnast innan hon utbildade sig till läkare. Parallellt med läkarjobbet har Towa sedan deltagit i flera ledarskapsprogram för vårdpersonal i Region Skåne. Idag är Towa specialist inom internmedicin och sedan 2010 verksamhetsansvarig för den medicinklinik vid Trelleborgs lasarett, där hon började arbeta som läkare redan På kliniken, som både har en akutmottagning med bemanning dygnet runt, en öppenmottagning med tidsbokade besök till specialister inom sex olika områden och vårdavdelningar för patienter som ligger inne, arbetar drygt 300 personer. Direkt till Towa rapporterar hennes sekreterare, den biträdande verksamhetschefen som är sjuksköterska, överläkarna och de två läkare som också är enhetschefer. I höstas tilldelades Towa Jexmark priset som Framtidens ledare inom sjukvården av Sjukvårdens ledarskapsakademi. I en intervju med Insightlab delar Towa här med sig av sina erfarenheter och sin syn på ledarskapets utmaningar inom hälsooch sjukvården idag. Hur ser du på din roll som chef? Min roll är en klassisk mellanchefsroll. Vår klinik får uppdrag uppifrån, som vi förväntas utföra mot en ersättning som baseras på hur väl vi uppfyller olika mål i uppdraget. Ersättningsnivån och målen är redan satta när vi får uppdraget, men sedan är det upp till oss att komma på hur vi bäst ska utföra uppdraget. Då är min uppgift som chef att locka fram energi, entusiasm och kreativitet hos mina medarbetare. För jag vill att vi alla ska vara med och hitta lösningen. Hur lockar du fram medarbetarnas kreativitet? En av nycklarna till kreativa och framgångsrika lösningar, tycker jag är att få yrkeskategorier att jobba ihop. Inom vården är det många arbetsuppgifter och många ansvarsområden som är strikt knutna till en yrkeskategori, men jag försöker att skapa arenor för dialog så att vi kan jobba tvärprofessionellt så mycket det går. När jag började som chef 2010 införde vi tvärprofessionella teammöten där både läkare, sekreterare, sjuksköterskor och sjukgymnaster träffas var sjunde vecka för att dela erfarenheter, tankar och idéer kring hur vi kan göra saker ännu bättre. Förra året började vi också arbeta tvärprofessionellt med avdelningsprocessen, för att göra patientens väg genom vården så smidig som möjligt. Det är till exempel väldigt mycket information runt en patient som är relevant på olika sätt för olika yrkeskategorier. Det gäller vi får till en smidig hantering så att alla är uppdaterade på det som de behöver veta för att göra ett bra jobb. Sedan gäller det ju inte bara att locka fram kreativitet, utan också att fokusera den på det som är viktigast. Det som man fokuserar på blir ofta ganska bra så jag jobbar mycket med fokus. Bland annat genom vårt styrdokument God vård 2013 där alla klinikens mål sammanfattas på en A3. Vid kvartalsuppföljningarna finns styrdokumentet med och varje avdelning har sina mål uppsatta på väggen. Nedbrutna på individnivå finns målen också med i utvecklingssamtal, lönesamtal och vid nyanställningar. Men jag tror att andra branscher har kommit betydligt längre än sjukvården när det gäller att följa upp mål och visa för medarbetarna hur det går. Vad är viktigt för att vara en bra chef i vården? Jag får ibland höra att jag slösar bort min läkarutbildning som chef. Men för det första tycker jag att det är roligt att vara chef och det ser jag som grunden för att man ska kunna göra ett bra jobb. Sedan tror jag att man, som klinikchef, behöver ha erfarenhet från vården. Man behöver inte alls vara läkare, men det är en komplex verksamhet och man måste förstå vad man prioriterar mellan och vilka konsekvenserna blir. Sedan tror jag att det är en fördel att jag är både läkare och sjukgymnast. Det ger mig ett brett perspektiv på patienternas väg genom vården. Vilken sorts ledarskap tror du på? Jag tror att det är väldigt viktigt att ledare är synliga och kommunikativa och därigenom får människor att känna sig delaktiga. Jag pratar mycket, väldigt mycket faktiskt, men jag är inte alls rädd att det ska bli för mycket. Min erfarenhet är att när man misslyckas med någonting så är det nästan alltid för att man har misslyckats i kommunikationen. Man har pratat för lite, man har missat någon, alla har inte förstått. Pratet tar förstås tid, men jag tycker att det är väl investerad tid. I längden tjänar man in den. Vilka är de största utmaningarna för chefer i vården idag? De största utmaningarna handlar om effektivisering och kompetensförsörjning. Varje verksamhetsdel har många gånger kommit långt i arbetet med den egna interna effektiviteten, men de riktigt stora effektivitetsvinsterna ligger i bättre samverkan mellan olika aktörer InsightLab

11 icinkliniken vid Trelleborgs lasarett hr&leadership:briefing nr: et! Och för det behövs eter och yrkeskategorier Landstingsvården behöver samarbeta mer med både den kommunala vården och de privata vårdaktörerna. Att få alla att jobba tillsammans så att helheten blir den bästa möjliga för patienten det är den allra största utmaningen! Vi har bland annat ett pågående projekt för att se över ersättningsnivåer och utbildningsnivåer, så att de verkligen gynnar patienterna ur ett helhetsperspektiv. Den näst största utmaningen är att få vården att kunna attrahera och behålla de bästa medarbetarna. Och det handlar inte bara om lönenivåerna, utan även arbetsvillkoren i övrigt. Unga människor vill ha flexibla tider, de vill kunna jobba hemifrån och ta tjänstledigt i perioder, men så fungerar det inte riktigt inom vården. De yngre vill också ha ett annat ledarskap än vad som är gängse idag. De har mycket högre krav på att cheferna är närvarande, ger feedback och diskuterar deras individuella utvecklingsmöjligheter. Har du något exempel på hur du hanterar utmaningarna? De största utmaningarna är ingenting som jag som chef klarar av på egen hand, utan vi är många som måste samarbeta. Men jag försöker att vara en katalysator för det genom att initiera olika typer av arenor för dialog. Sedan måste vi också komma ur de gamla hjulspåren, inte lösa utmaningarna så som vi alltid har gjort, utan tänka i nya banor och kanske se på konsekvenserna i ett större perspektiv. För ett tag sedan fick vi i uppdrag att ta emot fler patienter på vår klinik. Den första tanken som kommer då är att vi måste utöka antalet vårdplatser. Men då måste vi ha nya lokaler och vi måste ha mer vårdpersonal av alla kategorier för att bemanna de nya platserna. Istället gjorde vi så att vi ökade bemanningen av läkare och sekreterare på de platser som vi redan hade. Då hann läkarna med sitt arbete mycket bättre och de hann prata mer med patienterna. Följden blev att patienterna inte behövde ligga inne lika länge och då kunde vi fullgöra vårt uppdrag att ta emot fler patienter, utan nya vårdplatser. Ekonomiskt blev det en bra lösning, för patienterna blev det en bra lösning och även för läkarna som fick tillfredsställelsen av att göra ett bättre jobb. Hur får du vardagen att gå ihop och hur fyller du på med inspiration och energi? Visst jobbar jag mycket, men min man och jag delar på ansvaret hemma. Det är en förutsättning för att det ska fungera både hemma och på jobbet. Sedan har jag arbetstider som gör att jag ibland kan vara med barnen en eftermiddag mitt i veckan. Och jag är en aktiv personlighetstyp. Att göra mycket ger mig energi att göra mer. Jag är också grymt nyfiken och social och jag får inspiration av att prata och diskutera med andra. I höstas startade vi ett chefsnätverk här i region Skåne. Vi är ungefär 10 läkare som träffas sex gånger om året. Till varje träff bjuder vi in en gäst, som berättar om något som vi är nyfikna på och efteråt reflekterar vi tillsammans. Ännu mer spännande skulle det nog kunna vara om vi också hade med chefer från andra branscher i nätverket. Men för att det skulle bli högt i tak ville vi starta med en liten intim grupp och då blev minsta gemensamma nämnaren chef och läkare. Vilket råd vill du ge till andra chefer? Skaffa dig en bra mentor! Det är mitt bästa råd. Se till att du har någon som du har förtroende för som inte finns i den egna verksamheten och som du kan utbyta idéer och tankar med. När jag blev chef frågade jag, på eget initiativ, en person om han ville bli min mentor. Han har lång chefserfarenhet inom sjukvården och jag hade intrycket av han var bra på att tänka i nya banor och gå lite andra vägar än de mest upptrampade. Vi är också väldigt olika som personer och det är bra, annars kan jag ju lika gärna prata med mig själv. Sedan jag blev chef 2010 har vi träffats var femte vecka varannan gång hos mig och varannan gång hos honom. Han vill träffas hos mig för att känna av stämningen och lära känna min vardag. Jag får en hel del goda råd, men mest coachar han mig så att jag kan lösa mina egna problem. Och så har han peppat mig i perioder när det varit tungt. Ett dilemma som utmanar ledare inom vården Förra året fick Towa ta emot priset som Framtidens ledare i vården, vilket varje år delas ut av Sjukvårdens ledarskapsakademi. Priset inkluderade bland annat en intensivkurs på Harvard Business School, med Michael Porter som lärare i Värdebaserad hälsooch sjukvård. Målet i den värdebaserade hälso- och sjukvården är att skapa så stor patientnytta som möjligt per satsad krona. Men vilka är egentligen kostnaderna för det man gör eller inte gör och hur mäter man patientnytta? Vad är vår hälsa och vår livskvalitet värd? Vilka mått ska vi använda och hur ska vi prioritera? Det här är högaktuella frågor och inte bara för att vi ska bli mer effektiva. I och med att vi rent medicinskt har blivit så kunniga, så har vi också fått ett nytt dilemma i vården. Idag kan vi göra mer för patienterna än vad vi har resurser till. Och då måste vi prioritera vissa åtgärder och prioritera bort andra. Förut gjorde vi bara allt vi kunde och det var på sätt och vis lättare, säger Towa InsightLab 11

12 Svenska framgångsexempel Sveriges Byggindustrier startar mentorskap för kvinnor MentorBygg 2013 är ett nationellt mentorskapsprogram som Sveriges Byggindustrier har dragit igång för kvinnor i medlemsföretagen. Tanken är att programmet ska bidra till den framtida försörjningen av chefer och tillvarata och utveckla kvinnor i ledande befattningar. 30 kvinnliga chefer kommer att väljas ut som adepter och tilldelas varsin mentor från ett annat företag. Programmet kommer att pågå under ett år och under tiden kommer adepterna att få delta i sex heldagsseminarier och få löpande samtal med sin mentor. Programmet har utformats så att det är en blandning av stora och små företag som deltar, inom olika branschförgreningar och geografisk spridning. En annan men minst lika viktig aspekt är att vi vill visa medlemsföretagen att vi aktivt arbetar för att ta tillvara på potentialen i kvinnligt ledarskap. Vi är övertygade om att en jämnare könsfördelning på chefsnivå kommer att ge positiva synergier även på andra nivåer i branschen. Fler kvinnor på ledande befattningar öppnar upp för att fler kvinnor väljer att utbilda sig inom bygg. På så sätt stärks hela byggbranschens attraktivitet, säger Helene Dahlgren, projektledare för MentorBygg. Källa: MentorBygg utvecklar morgondagens kvinnliga chefer, Byggbrevet, Sveriges Byggindustrier, bygg.org/userfiles/files/mentorbygg/ Byggbrevet_2-2012_artikel.pdf Gemensamt ledarutvecklingsprogram inom Livsmedelsakademin Sedan i höstas driver Livsmedelsakademin ett ledarutvecklingsprogram, Framtidens ledare, för nyblivna chefer inom branschen. Initiativet togs av Livsmedelsakademins HR-nätverk, som ansåg att det behövdes en ledarskapsutbildning för nyblivna chefer eller anställda med potential att bli ledare. De första tolv deltagarna kommer från Findus, Procordia, Cloetta, Nordic Sugar, TetraPak, Oatly, Bring Frigo och Å&R Carton och kommer att diplomeras i vår. Flera av dem har redan befordrats inom sina företag. Fokus i utbildningen ligger på personlig utveckling och alla har fått en egen utvecklingsplan. Samtidigt finns fördelen av att de möter liknande utmaningar och kan ta del av varandras perspektiv. Deltagarna träffas var sjätte vecka för gemensamma samtal. HR-cheferna har varit modiga som tillsammans med Livsmedelsakademin har skapat något nytt som alla parter vinner på. Det är lätt att prata om open innovation och kreativa samarbeten, och svårare att faktiskt genomföra det. Men det här är ett gott exempel på när företag faktiskt vågar göra något tillsammans, säger Minna Westerlund, vd för Generact AB som designat och leder programmet. Källa: Livsmedelsakademin utvecklar framtidens ledare, Livsmedelsakademin, , Bättre arbetsmiljö på Räddningstjänsten i Motala När räddningstjänsten i Motala byggdes om bestämde man sig för att satsa på arbetsmiljön. Inte minst på att minska exponeringen för de skadliga rökgaser som sätter sig i kläder och utrustning när personalen har varit på utryckning. Vi har tagit de undersökningar som gjorts om cancerogena ämnen i brandrök på allvar och försökt eliminera riskerna. Det handlar inte bara om stora bränder utan även om små bilbränder. Där är det numera mycket plast som brinner, säger Stefan Fredriksson, brandmästare på stationen i Motala och ansvarig för ombyggnationen, till tidningen Arbetsliv. Tidigare låg tvätthallen i en annan byggnad och personalen behövde gå genom hela stationen, med smutsiga kläder och utrustning, för att nå dit. Nu tas alla kläder av på plats, försluts i säckar och forslas till stationen för tvätt. Man har också tänkt igenom själva flödet så att tvätt och rengöring ska vara så enkelt som möjligt. Fordonen kör direkt till tvätthallen där också dusch- och tvättrum för personalen finns i närheten. Numera finns också fler dörrar mellan olika utrymmen. Det är viktigt att följa debatten och agera. Det är en ständig process. Man blir aldrig färdig. Men det har blivit mycket bättre. Förut luktade det alltid brandrök om dem som varit ute på en brand. I dag går det inte att känna någon rökdoft, säger Stefan Fredriksson. Källa: Arbetsmiljötänk på ny räddningsstation, Arbetsliv/Prevent, , se/sv/arbetsliv/artikel/2013/arbetsmiljotank-pa-nyraddningsstation/ InsightLab

13 hr&leadership:briefing nr: Återuppringning positivt för både patienter och personal i Jönköpings läns landsting I Jönköpings läns landsting besvaras 100 procent av alla samtal som kommer till vårdcentralerna samma dag. Landstinget använder sig av ett callback-system där patienterna erbjuds återuppringning på ett specifikt klockslag, så att de slipper vänta i telefonkö. Systemet infördes i mindre skala 2008 och används nu på alla vårdcentraler i länet. Det har upplevts positivt bland personalen. Nu ser vi också hur många som ringer på ett tydligare sätt och det är lättare att bemanna. Dessutom så förekommer det att patienter säger: Tack för att du ringer upp. Så de flesta patienterna är positiva, säger Anette Peterson på avdelningen för folkhälsa och sjukvård på Jönköpings läns landsting. Källa: Uppringning minskar telefonköer i vården, Telekom idag, , nyheter/artikel.php?id=40323 En månad i Indien för Capgemenis nyanställda trainees På IT-konsultföretaget Capgemini får nyanställda unga medarbetare inom företagets graduateprogram åka till Indien en månad. Många av leveranserna till kunder i Sverige sker med hjälp av personal i Bombay och Bangalore. Det är därför viktigt att förstå varandras kulturer och lära känna indiska kolleger. Om vi ska jobba effektivt tillsammans måste vi ha en förståelse för varandra. Indien och Sverige ser väldigt olika på hur affärer fungerar. Det är viktigt att minimera potentiella missförstånd, säger Isabell Norell, nationellt ansvarig för graduateprogrammet. Sarah McPhee, vd på SPP utnämnd till Årets Chef Sarah McPhee, vd på pensionsbolaget SPP, har nyligen utsetts till Årets Chef. Bakom priset står tidningen Chef. Enligt juryns motivering har hon förnyat ledarskapet i en av tradition trögrörlig bransch. Hon är också lekfull och värderingsstyrd, innovativ och reflekterande. Under åren som vd för SPP har Sarah McPhee bland annat gjort SPP mer känt som pensionsbolag och ökat medarbetarnöjdheten från 65 till 75 procent. Andelen kvinnliga chefer har ökat och styrelsen är numera helt jämställd. På frågan om hon gör saker annorlunda idag jämfört med tidigare i karriären menar hon att hon förr var mer orolig för att Capgeminis graduateprogram är ett traineeprogram på två år. Företaget, som har 2500 anställda i Sverige, antar omkring 60 nyexaminerade studenter varje år till programmet. Målet är att deltagarna snabbt ska växa in i rollen som IT-konsult. Därför varvas praktiskt arbete med utbildning. Den mesta tiden tillbringas hos kund med en erfaren konsult som handledare. Nätverkande är en annan viktig del, att lära känna medarbetare i Capgemini runtom i Sverige och Indien. Källa: Här börjar resan för Capgeminis färskingar, CS Jobb, IDG.se, , människor skulle tycka illa om henne, men att hon idag vet att de sällan gör det i längden. Jag tror att det är mycket av en genusfråga. Flickor har ofta vuxit upp med bilden av att man ska vara snäll. För män är det annorlunda. En man som inte är snäll, kan också vara mäktig, stark och beslutsam. Lyckligtvis tror jag att världen förändras och att vi får fler kvinnliga förebilder. Jag vet nu att man kan vara en snäll person, även fast alla inte tycker om en. Men att komma till den insikten kan vara en ensam resa. Källa: Årets Chef 2013 Sarah McPhee, Chef, , Gemensam reflektion ökar trivseln och minskar sjukskrivningarna på Norra Hisingen Personalen inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården på Norra Hisingen i Göteborg håller sedan två år tillbaka arbetsgruppsmöten för reflektion. En gång i månaden samlas varje arbetsgrupp för att reflektera tillsammans under ett par timmar. Reflektionsmötena är en del av det EU-finansierade projektet Reflex. Mötena genomförs enligt en särskild modell med målet att hitta förslag till förbättringar. Efter varje möte skrivs en handlingsplan. Enligt en enkät som genomförts trivs medarbetarna bättre sedan reflektionsmötena startade. De känner en större känsla av sammanhang och sjukfrånvaron har minskat. Mötena har också fördelar för cheferna. Idag löser de anställda många problem på egen hand istället för att komma till mig med småsaker. De har blivit säkrare i sin yrkesroll och i sitt bemötande, säger Elaine Bengtsson, enhetschef för Kärrahus äldreboende. Andra fördelar enligt henne är att alla numera kommer till tals. Enligt mötesmodellen ska alla prata till punkt utan att bli avbrutna. Nyttan av att hjälpa varandra har också blivit mycket tydligare. Källa: Tid för reflektion förbättrar arbetsmiljön i hemtjänsten, SUntliv.nu, , InsightLab 13

14 arbetsrätt Nyheter & fördjupning Nyheter på arbetsmarknaden Stärkt skydd för whistleblowers ska utredas Regeringen meddelade i ett pressmeddelande den 15 februari 2013 att beslut har fattats om att tillsätta en utredning om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. En särskild utredare ska se över skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott och föreslå åtgärder som syftar till att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk. Bakgrunden till beslutet är bl.a. att det idag finns en osäkerhet om hur skyddet ser ut för arbetstagare som slår larm om missförhållanden. Ett viktigt uppdrag för utredningen är att klargöra rättsläget och stärka skyddet för arbetstagare. Utredaren ska bland annat kartlägga rättsläget, analysera i vilka avseenden skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott behöver förstärkas och det behov av skydd som finns för andra skyddsvärda intressen, t.ex. skyddet för annans rykte och kommersiella intressen, med beaktande av andra skyddsvärda intressen, föreslå åtgärder som stärker skyddet, och lämna nödvändiga författningsförslag. Såväl tillsvidareanställda som arbetstagare med tidsbegränsade anställningar samt inhyrda arbetstagare omfattas av uppdraget. Per Virdesten, justitieråd vid Högsta domstolen, har utsetts till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj Fördjupning: Anställa utländska arbetstagare Detta nummers fördjupningsartikel handlar om hur man som arbetsgivare går till väga om man vill anställa en utländsk medborgare. För vissa branscher och nystartade företag gäller särskilda regler för arbetstillstånd vilka inte kommer att redogöras för nedan. Innan man planerar att anställa en utländsk medborgare rekommenderar vi således att man söker rådgivning för att säkerställa att avvikande regler inte gäller för den aktuella situationen. Anställa EU/EESmedborgare Inom EU/EES råder fri rörlighet för arbetstagare. En person från ett annat EU/EES-land behöver alltså inte ansöka om arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. Däremot ska arbetstagaren registrera sig hos Migrationsverket efter tre månaders vistelse i landet. Anställa personer som inte är EU/EES-medborgare För att en person, som inte är medborgare i ett EU/EES-land, ska få arbeta i Sverige krävs vanligtvis arbetstillstånd. Som huvudregel ska arbets- och/eller uppehållstillstånd ha beviljats före inresan. Ansökan om arbetstillstånd görs i följande steg: (i) Arbetsgivaren i Sverige fyller i ett anställningserbjudande där bl.a. lön, försäkringsförmåner och perioden för arbetets utförande ska framgå. Anställningsvillkoren ska ligga i linje med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen. Oavsett vilken sysselsättningsgrad vederbörande erbjuds, får bruttolönen inte understiga kronor per månad. Om det rör sig om en nyrekrytering, ska tjänsten först utannonseras inom EU/EES-området under minst tio dagar. Detta görs enklast genom att annonsera tjänsten på Arbetsförmedlingens platsbank. Rör det sig om en koncernintern förflyttning där anställningen ska kvarstå hos den utländska arbetsgivaren gäller dock inte kravet om utannonsering. För koncerninterna förflyttningar ska noteras att arbetstagaren inte behöver vara anställd hos det svenska bolaget utan kan vara fortsatt anställd och erhålla lön från det utländska bolaget. Det krävs dock att det svenska bolaget uppfyller kraven på ett fullgott arbetstagarförsäkringsskydd. (ii) Berörd facklig organisation yttrar sig över anställningserbjudandet. Facket bedömer huruvida erbjudandet överensstämmer med tilllämpligt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal ska arbetsgivaren begära yttrande från det fack som är part till kollektivavtalet. (iii) Arbetstagaren fyller i ansökan om arbetstillstånd och bilägger anställningserbjudandet, det fackliga yttrandet samt en kopia av passet. Är anställningen tänkt att vara i mer än tre månader sker i samband med ansökan om arbetstillstånd även en ansökan om uppehållstillstånd. För kortare arbete än tre månader krävs inget uppehållstillstånd. Medborgare i vissa länder behöver dock visum för denna period. Den som har fått uppehållstillstånd i Sverige ska få ett uppehållstillståndskort. Icke-visumpliktiga medborgare kan få sådant genom att besöka Migrationsverket när de anlänt till Sverige. Visumpliktiga medborgare måste däremot uppsöka en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat före inresan. Migrationsverkets handläggningstid för arbetstillstånd varierar men ett riktmärke är 6-12 månader. Om ansökan görs på webbplatsen och är komplett kan dock handläggningstiden vara snabbare. Avgiften för att ansöka om ett arbetstillstånd uppgår till kronor. Arbetstillstånd beviljas för den tid anställningen är tänkt att pågå men som längst för två år. Tillståndet kan därefter förlängas med maximalt ytterligare två år. Vid en förlängning kontrollerar Migrationsverket att informationen som uppgavs vid första ansökningstillfället gällande lön och försäkringar faktiskt har tilllämpats, varför lönespecifikation och försäkringsbevis ska biläggas ansökan. Om arbetstagaren vill fortsätta arbeta i Sverige efter att fyraårsperioden har löpt ut finns möjlighet att ansöka om permanent uppehållstillstånd förutsatt att kravet på varaktig bosättning är uppfyllt. Under de första två åren är arbetstillståndet knutet till ett visst yrke och arbetsgivare. Ifall en arbetstagare som beviljats arbetstillstånd erbjuds en annan befattning inom företaget InsightLab

15 hr&leadership:briefing nr: bör arbetsgivaren först kontrollera med Migrationsverket att arbetstillståndet även omfattar den tilltänkta befattningen. Om detta inte är fallet behöver nämligen arbetstagaren ansöka om ett nytt arbetstillstånd. AD 2013 nr 22 En arbetstagare arbetade som kock under dagtid. Efter sin föräldraledighet erbjöds hon istället arbete som servitris kvällstid under helger. Arbetstagaren menade att erbjudandet inte avsåg ett likvärdigt arbete eftersom det innebar förändrade arbetsuppgifter och arbetstider samt ett lägre arbetstidsmått. Vidare hade arbetstagaren inte möjlighet att ordna nödvändig barntillsyn. Arbetstagaren föreslog därför att hon skulle få arbeta andra arbetspass. Tvist uppstod om bl.a. det erbjudna arbetet, med hänsyn till föräldraledighetslagens och EU-rättens bestämmelser, var att anses som likvärdigt med det som arbetstagaren hade innan föräldraledigheten samt om arbetsgivarens agerande inneburit att arbetstagaren hade avskedats. Arbetsdomstolen ( AD ) konstaterade att arbetsgivaren inte hade gjort gällande att arbetsuppgifterna som kock under dagtid skulle ha försvunnit. Trots detta hade arbetstagaren erbjudits klart mindre gynnsamma villkor jämfört med före föräldraledigheten. Det erbjudna arbetet kunde inte anses som likvärdigt. Arbetstagaren hade därmed haft rätt att tacka nej till erbjudandet utan att riskera sin anställning. Arbetsgivaren hade vidare inte återkommit med besked om huruvida arbetstagarens motförslag kunde accepteras. AD fann därmed att arbetsgivaren genom sitt agerande hade avskedat arbetstagaren utan laga grund. Vinges kommentar: Rättsfallet visar att en arbetstagare som utgångspunkt har rätt att återvända till ett likvärdigt arbete efter sin föräldraledighet. Är ett erbjudet arbete inte att bedöma som likvärdigt har arbetstagaren rätt att tacka nej till erbjudandet utan att riskera sin anställning. Slutligen kan nämnas att det, enligt våra erfarenheter, oftast är oproblematiskt att erhålla arbetstillstånd. Det problem som arbetsgivare främst upplever är den långa handläggningstiden hos Migrationsverket, vilken som tidigare nämnts kan reduceras genom att ansökan är korrekt från början. Rättsfall från Arbetsdomstolen AD 2013 nr 24 En anställd sade upp sig och tog anställning hos en konkurrent. Den gamla arbetsgivaren gjorde gällande skadeståndsskyldighet bl.a. på grund av brott mot lagen om företagshemligheter och brott mot en konkurrensklausul. AD fann att arbetstagaren hos den nya arbetsgivaren i sin kundbearbetning systematiskt utnyttjat uppgifter om den tidigare arbetsgivarens kunder i form av en kundlista som han fått del av under den tidigare anställningen. AD fann vidare att uppgifterna utgjorde företagshemligheter och att arbetstagaren efter anställningens upphörande röjt och utnyttjat dessa för den nya arbetsgivarens räkning. AD fann slutligen att det systematiska nyttjandet av kundlistan påtagligt påverkat den tidigare arbetsgivarens konkurrensförmåga och att synnerliga skäl för att utdöma skadestånd därför förelåg. Även den nya arbetsgivaren ådömdes skadestånd bl.a. med hänvisning till att den anställdes brott syftat till vinning för den nya arbetsgivaren. På frågan om arbetstagaren gjort sig skyldig till brott mot konkurrensklausulen fann AD att konkurrensklausulen var oskälig eftersom den närmast tycktes syfta till att hindra marknadskonkurrens. Den tidigare arbetsgivaren gjorde under processen vissa eftergifter avseende konkurrensklausulens räckvidd och gjorde gällande att dess skälighet skulle bedömas mot bakgrund av begränsningen. AD fann dock att skälighetsprövningen skulle ske utifrån klausulens innebörd vid anställningens upphörande. Vinges kommentar: Domen visar att en arbetsgivare kan bli skadeståndsansvarig för anställds nyttjande av företagshemligheter tillhöriga en tidigare arbetsgivare. Vidare tydliggörs att konkurrensklausulers räckvidd inte kan inskränkas i efterhand till undvikande av att de annars ogiltigförklaras i sin helhet. Nyheter på arbetsmarknaden Anmälningsskyldighet vid utstationering Regeringen har den 14 februari 2013 fattat beslut om en proposition med förslag om anmälningsskyldighet vid utstationering. Förslaget innebär att utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige i mer än fem dagar ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Dessutom ska de utse en kontaktperson i Sverige som ska kunna ta emot delgivningar och tillhandahålla handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen är uppfyllda. Syftet med förslaget är bl.a. att Sverige ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare och för att säkerställa att utstationerade arbetstagare får sina rättigheter enligt direktivet. Arbetsmiljöverket ska enligt förslaget utöva tillsyn över att reglerna följs. Om en arbetsgivare inte anmäler utstationeringen eller inte utser och anmäler en kontaktperson ska en sanktionsavgift tas ut. En arbetsgivare som inte anmäler förändringar av verksamheten eller som gör en oriktig eller bristfällig anmälan eller har en kontaktperson som inte uppfyller sina skyldigheter, ska kunna föreläggas att vidta rättelse. Regeringen föreslår att ett sådant föreläggande ska kunna förenas med vite. Genom förslaget kan fackförbundens behov av att komma i kontakt med utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige tillgodoses. Även svenska myndigheter behöver få vetskap om och kunna kontakta dessa företag. Bestämmelserna ska införas i utstationeringslagen och föreslås börja gälla den 1 juli Samarbetspartner Vinge är en av Nordens största advokatbyråer med omkring 450 anställda, varav ca 300 jurister. Verksamheten är inriktad på affärsjuridik och uppdragen är till stor del internationella. Vinge ingår i Lex Mundi, ett globalt nätverk för oberoende advokatbyråer InsightLab 15

16 employer branding Claes Peyron, Sverigechef på Universum: De mjuka faktorerna har blivit viktigare än de hårda i valet av arbetsgivare Employer branding-företaget Universum, som är världsledande inom området, kommer från och med detta nummer att i ett fast uppslag i HR&Leadership:Briefing dela med sig av aktuella trender och best practice inom employer branding och talangförsörjning. Universums Sverigechef Claes Peyron inleder premiärnumret med att berätta om de övergripande trender som är viktigast att ha koll på idag när det gäller arbetet med varumärket som arbetsgivare. Claes Peyron Kort om Claes Peyron Claes Peyron är Sverigechef och Global Head of Insight på Universum. Han har en bakgrund inom mediebranschen och har tidigare arbetat som vd för flera internetbolag och konsultbolag. Universum är ett världsledande företag inom employer branding. Företaget erbjuder tjänster och produkter som hjälper arbetsgivare att attrahera, rekrytera och behålla ideala medarbetare. Universum genomför årligen undersökningar om karriärförväntningar och preferenser bland studenter och unga akademiker världen över, vilket utgör en viktig kunskapsbas i arbetet. Målet är att skapa en global mötesplats för talanger och arbetsgivare och bidra till ett mer framgångsrikt arbetsliv. För mer information, se Varför ska man arbeta med employer branding? Vilka fördelar ger det? Det finns flera studier som visar att ett starkt arbetsgivarvarumärke gör att man förbättrar förmågan att behålla medarbetare med 30 procent, minskar rekryteringskostnaden med 50 procent och ökar intresset för att arbeta för organisationen med 30 procent. Utöver dessa tre parametrar kan man också lägga till det faktiska värde som rätt medarbetare tillför organisationen. Employer branding är ett långsiktigt arbete för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera och behålla rätt medarbetare. Rent krasst handlar employer branding om överlevnad. Konkurrensen om talangerna är redan idag tuff, men kommer att bli mycket tuffare de kommande tio åren på grund av stora pensionsavgångar och generationsskiften. Att inte arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke innebär att man riskerar att få fel medarbetare. I värsta fall lyckas man inte rekrytera alls eftersom det finns stor efterfrågan på vissa yrkesgrupper som attraherar väldigt få talanger. Vilka större trender inom employer branding ser ni globalt och i Sverige? En trend är att employer branding har blivit en viktigare fråga för hela organisationen. Ledningen har blivit mer engagerad, man kopplar ihop affärsplanen med talangarbetet och tar ett mer långsiktigt grepp om kompetensförsörjningsfrågan. Det finns en ökad medvetenhet om vilka man behöver attrahera och behålla för att förverkliga affärsplanen eller verksamhetsplanen. Det leder till en bredare spridning av arbetet inom organisationen och ett ökat samarbete mellan HR och kommunikations- eller marknadsavdelningen. Vi ser också ett större fokus på att bygga sitt arbetsgivarvarumärke inifrån och ut, för att säkra att det som kommuniceras utåt motsvarar verkligheten. Ytterligare en trend är mätbarhet, som är ett resultat av att man ser en tydligare koppling till affärsplanen eller verksamhetsplanen. Man jobbar mycket mer med att mäta, följa upp och professionalisera arbetet. Det finns också trender på talangsidan som arbetsgivarna behöver beakta för att attrahera rätt talanger. En tydlig trend är att de värderingar som styr talangernas val av arbetsgivare gradvis har förskjutits under de senaste tio åren mot mjukare värden som exempelvis att verksamheten bidrar med något positivt till omvärlden, möjlighet till livsbalans och att de egna värderingarna stämmer med organisationens. Vi ser samma trend även i andra länder, även om utvecklingen inte har nått lika långt på tillväxtmarknader som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien. Vad gör de duktiga arbetsgivarna, de som är högst rankade i era undersökningar? De lägger mycket krut på analysfasen, det vill säga att verkligen förstå vilka medarbetare som har de kritiska kompetenserna och därmed vilka målgrupper som är viktigast att attrahera. Genom att förstå mål InsightLab

17 hr&leadership:briefing nr: grupperna blir de mycket mer träffsäkra i sin kommunikation externt och internt. De skickligaste har också stark förankring i ledningen. Vd är med och stöttar arbetet och HR och kommunikationsavdelningen jobbar tillsammans. Man använder alla kommunikationstillfällen för att inte bara kommunicera kunderbjudandet utan även talangerbjudandet. Hur tror du att den svenska marknaden kommer att utvecklas? Det som kommer att hända när efterfrågan på talanger överstiger utbudet, vilket kommer att ske under de kommande tio åren, är att arbetsgivare kommer att tvingas bredda sin målgrupp. De kommer att se lite mer generöst på bakgrund, utbildning och kunskap och kommer att lägga mer fokus på personlighetstyper och matchning mellan individens personlighet och organisationskulturen. Karriärmål studenter Vi tror också att fler arbetsgivare än idag kommer att bygga upp egna talangpooler. Man kommer att skapa en relation med talangerna mycket tidigare och aktivt underhålla den under en längre tid, så att man har en talangpool som man kontinuerligt kommunicerar med för att kunna rekrytera och behålla medarbetare. En viktig del i det arbetet är att arbeta proffsigare med personer som lämnar organisationen så att det blir lättare att återrekrytera tidigare medarbetare. Något som också kommer att få ökat fokus är det interna employer branding-arbetet. Målet bör vara att medarbetarna själva är ambassadörer för sin arbetsgivare. I det nya medielandskapet kommer de att vara en av de bästa kommunikationskanaler man har. Vad kommer vi att få läsa om på det här uppslaget i kommande nummer? Vi kommer att ta upp trender och best practice inom talangvärlden. Ett kommande tema är bristen på ingenjörer, och det faktum att många ingenjörer vill arbeta inom andra områden, till exempel som managementkonsulter. Ett annat tema är det starkt ökade intresset för entreprenörsoch intraprenörskap bland unga universitetsutbildade. Allt fler vill jobba inom startups eller starta eget företag. Arbetsgivare behöver ställa om för att kunna fånga in dem. Vi kommer också ta upp den dolda skatt som utgörs av unga med utlandsfödda föräldrar. Om arbetsgivare inte jobbar aktivt mot denna målgrupp och lyfter fram förebilder för dem är risken stor att de söker jobb utomlands istället. 9 steg i arbetet med employer branding 1. Förstå affären. Hur förväntas den förändras långsiktigt och hur påverkar det talangarbetet externt och internt? 2. Definiera vilka talanger som utgör huvudmålgrupperna för att organisationen ska kunna nå målen som finns i affärsplanen eller verksamhetsplanen. 3. Förstå målgrupperna. Vad är viktigt för dem? Hur uppfattar de organisationen idag? Vad söker de hos en arbetsgivare? Vad är det för personlighetstyper som finns inom målgrupperna och vilka passar i organisationen? 4. Utveckla ert EVP, employer value proposition, det vill säga ert unika erbjudande till talangerna. Det ska vara attraktivt, det ska vara sant internt och det ska vara trovärdigt. Försök inte stretcha vad ni tror att ni kan erbjuda. Erbjudandet ska också vara särskiljande och hållbart, så att ni kan prata om det i flera år. 5. När ni vet vilka ni vill nå och med vilket erbjudande, sätt upp målsättningar för arbetet och nyckeltal så att ni kan göra uppföljningar. Att vara trygg eller säker i mitt arbete 60 Att vara teknisk expert eller specialist Att utmanas intellektuellt eller genom en konkurrenspräglad miljö Att vara hängiven en god sak eller känna att jag tjänar ett högre syfte KARRIÄRMÅL STUDENTER Att vara entreprenör eller kreativ/innovativ Att leda eller vara chef över andra 18% Att ha en internationell karriär 20% Att vara självgående eller oberoende 24% 25% 25% 26% Att uppnå balans mellan arbete och privatliv 31% 46% 52% 6. Välj kommunikationskanaler. Använd en mix av olika kanaler eller medier internt och externt, baserat på hur välkänd organisationen är och vilka utmaningar ni har. 7. Ta fram en årsplan, baserat på ovanstående steg. I årsplanen fastställer ni vad som ska göras vid vilka tillfällen och vilka budskap ni ska kommunicera. 8. Utveckla kommunikationskoncept och idéer som ni kan föra ut i de kanaler ni har bestämt er för. 9. Genomför och följ upp! 0 Källa: FöretagsBarometern InsightLab 17

18 TEma Kommunikation vid förändringar Kommunicera rätt i förändringsprocessen med Mangometoden Cath Blomkvist Kort om Cath Blomkvist Cath Blomkvist, som är utbildad vid bland annat IHR, Mälardalens högskola och Skandinaviska ledarhögskolan, har i snart 20 år arbetat med kommunikation i både små, stora, privata och offentliga organisationer. Idag är Cath kommunikationskonsult i det egna företaget comcat, med inriktning på kommunikationsplanering, föreläsningar, coachning och ledarskap. Många gånger kan man höra ledningen säga att det, vid sidan om ett förändringsarbete, ska vara business as usual i den dagliga verksamheten. Glöm det! säger kommunikationskonsult Cath Blomkvist, som är specialist på kommunikation i förändringsprocesser. Att bearbeta en förändring tar energi från medarbetarna så det är oundvikligt att produktiviteten under tiden går ner. Men med Mangometoden, som Cath utvecklat tillsammans med kollegan Beatrice Arnesson, kan du som chef eller förändringsledare minimera nedgången. Mangometoden handlar om att situationsanpassa kommunikationen i en förändringsprocess så att budskapet har störst chans att nå fram. Man måste tänka till kring vem som ska säga vad, vad man ska säga när, på vilket sätt man ska göra det och i vilket forum. Syftet är att underlätta för medarbetarna så att förändringen tar så lite energi som möjligt i anspråk, förklarar Cath. Mangometoden har sin utgångspunkt i förändringskurvan, som visar människors reaktionsmönster vid större förändringar som de inte själva har valt. Det är samma reaktioner som utlöses när vi drabbas av kriser, även om styrkan på reaktionerna inte behöver vara desamma. Först blir människor chockade och drabbas av blockering. Efter insikten om vad som är på gång, utlöses ett motstånd mot förändringen, innan man kan börja bearbeta den. Först efter bearbetningsfasen kan man acceptera och anpassa sig till den nya ordning som förändringen ger. De flesta chefer och förändringsledare känner till förändringskurvan och det finns relativt många verktyg för hur man kan använda sig av den på Därför heter den Mangometoden En dag när Cath Blomkvist och hennes kollega Beatrice Arnesson stod i en mataffär, hörde de en kassör ropa: Mango i huvet? till sin kollega. Ingen i butiken fattade någonting förutom den andra kassören som direkt förstod att det betydde: Kan du i huvet vad mango kostar eller måste jag kolla upp det?. Cath och Beatrice tyckte att Mango i huvet? var ett utmärkt exempel på situationsanpassad och effektiv kommunikation, som snabbt och enkelt tolkas av målgruppen. Därför kallar de sin arbetsmetod, för situationsanpassad förändringskommunikation, för Mangometoden och deras bok på ämnet fick titeln Mango i huvet? individnivå. Däremot ser jag sällan att man använder sig av kunskapen när man kommunicerar med en grupp eller en hel organisation. Det är synd och därför har Beatrice och jag tagit fram Mangometoden, berättar Cath. För att din kommunikation ska bli effektiv måste du veta vad och hur du bäst kommunicerar i förändringskurvans olika faser och du måste också se till att hålla koll på gruppens reaktioner så att du vet var i kurvan de befinner sig. När man som individ är sändare av ett budskap till en annan individ anpassar man sig naturligt till mottagarens reaktioner. I en organisation, med exempelvis budskap från en projektgrupp till en avdelning, sker anpassningen inte lika självklart, erfar Cath. Så kommunicerar du bäst enligt Mangometoden I blockeringsfasen När vi utsätts för större planerade förändringar som vi inte själva har valt så blir vi initialt chockade. Det innebär stora påfrestningar och förnekelse är en naturlig försvarsmekanism. I denna första blockeringsfas är det därför svårt att få budskapet om förändringen att tränga igenom. Det kan ta timmar eller dagar innan alla förstår att förändringen berör dem. Tänk på kommunikationen som marknadsföring och reklam, snarare än information. Slå på stora trumman. Kalla till stormöten och informera i alla andra kanaler du kan komma på. Sätt upp affischer i hissen, lappar i köket, FAQ, på nätet, blogga, maila och så vidare. I blockeringsfasen är det naturligt med mycket envägskommunikation. Medarbetarna har ännu inte hunnit reflektera över informationen och är därför helt naturligt ganska tysta. Fundera också gärna på vem som ska föra fram budskapet. Vilket förtroendekapital behövs och vem har det? De flesta litar mest på sin närmsta chef, men så är det inte alltid, säger Cath. I motståndsfasen När blockeringen är bruten och medarbetarna har kommit till insikt om förändringen kommer motståndsfasen och du lär märka när det händer. Den här fasen brukar vara högljudd och kan vara i veckor InsightLab

19 TEma Förmodligen tycker du nu att dina medarbetare är riktigt jobbiga, men det är faktiskt ett riktigt gott tecken att de reagerar. Dels talar deras reaktioner om för dig hur långt de har kommit i förändringsprocessen så att du vet hur du ska kommunicera, dels betyder det att du inte är omgiven av ja-sägare, utan av engagerade och ifrågasättande medarbetare och det är ju det som driver verksamheten framåt eller hur, peppar Cath. Här i motståndsfasen är det inte längre så smart att anordna stormöten. Vissa av dina medarbetare kommer att högljutt deklarera sitt motstånd till förändringen och gör de det på ett stormöte så har de liksom bundit upp sig till att vara motståndare till förändringen och det kan bli svårt för dem att senare byta ståndpunkt, utan att förlora ansiktet. Därför är det bättre att i denna fas ha möten i mindre grupper med arbetskollegor som känner varandra väl. Det kan vara frestande att bemöta motståndet med att ge exempel på hur bra liknande förändringar har blivit i andra organisationer, men gör inte det. Gruppen är ännu inte mottaglig för detta och risken är stor att medarbetarna inte ser likheterna och då blir motståndet ännu större. Och om du använder framgångsexemplen nu så är de förbrukade och du kan inte använda dem i nästa fas, där de skulle ha gjort stor nytta, säger Cath. I bearbetningsfasen Efter motståndsfasen följer bearbetningsfasen. Här är behovet att prata stort och många frågor behöver besvaras. Först handlar frågorna om Vad betyder det här för mig?, sedan vidgas horisonten successivt och det kommer frågor om vad förändringen betyder för gruppen, för företaget, för kunderna och så vidare. Bearbetningsfasen kräver mycket energi av medarbetarna. Därför brukar produktiviteten i verksamheten sjunka relativt mycket under denna fas. För att göra produktivitetssvackan så grund som möjligt rekommenderar Cath att du som chef eller förändringsledare gör följande tre saker: 1) Se till att, så snabbt och tydligt som du kan, besvara alla frågor som kommer upp på ett sådant sätt att så att så många som möjligt kan ta del av svaren. Och lyssna uppmärksamt så att inga frågor går dig förbi. För som förändringsledare har du själv kommit längre i processen än dina medarbetare och de frågor som du, med din kunskap, inte tycker är relevanta, de är det lätt hänt att du viftar bort. Men för att dina medarbetare ska komma vidare, måste de få svar på alla sina frågor vad du än tycker om dem. 2) Samarbeta med de andra cheferna i organisationen. Frågor som ställs på en avdelning är kanske relevanta även för andra. Lyssna, samla in och sprid. Chefsgrupper som hjälper och tipsar varandra underlättar förändringsledningen oerhört och är ofta ovärderliga i en förändringsprocess. 3) Berätta gärna framgångsexempel från andra avdelningar eller andra organisationer. Det är mycket motiverande i denna fas (men kontrapoduktivt i tidigare faser). Efter bearbetningen kan gruppen acceptera förändringen och den nya ordningen och effektiviteten går då åter upp till normal nivå. BOKTIPS! Mango i huvudet, strategisk förändringskommunikation i praktiken Tillsammans med Beatrice Arnesson, som är kommunikationschef på Exportkreditnämnden, har Cath Blomkvist skrivit boken Mango i huvet? som med många exempel berättar hur man kan lyckas med större förändringar genom att hålla koll på var i förändringskurvan gruppen befinner sig och anpassa sin kommunikation därefter. Illustration: Cissi Hultman Förändringskurvan, som har sitt ursprung i kristeorin, visar människors normala reaktionsmönster när de utsätts för större förändringar som de inte själva har valt. Eftersom en del av medarbetarnas energi går åt till att bearbeta förändringen, minskar arbetsenergin (y-axeln) och prestationerna går ner. Genom att hålla koll på var i processen gruppen befinner sig och anpassa kommunikationen därefter, kan du som förändringsledare underlätta för dina medarbetare och därigenom motverka effektivitetsnedgången InsightLab 19

20 TEma Harvard-forskning: Nya framgångsfaktorer i förändringskommunikationen Kontrollmodellen för ledarskap har urholkats i takt med allt snabbare förändringar under de senaste åren. Globalisering, ny teknologi, generationsskiften och förändringar i relationerna till kunder och andra intressenter sätter frågetecken kring ledarskap som utövas top-down. Frågan är vad som ska komma i dess ställe. En stor del av svaret kommer från hur ledare förvaltar kommunikationen inom sina organisationer. Traditionell kommunikation kommer alltmer att få maka på sig för en process som är betydligt mer dynamisk och förändringsvänlig. Viktigast av allt är att det handlar om ett perspektiv med konversation i centrum. Det finns en insikt bland kunniga ledare idag om att förhålla sig till medarbetare på ett sätt som liknar en konversation mellan två parter snarare än att skicka en serie direktiv från ovan. Dessa ledare är även duktiga på att initiera åtgärder och kulturella normer som främjar konversationer genom organisationen. En av de stora fördelarna med detta synsätt är att man kan skapa det lilla företagets kommunikation även i en stor organisation. Genom konversation snarare än envägkommunikation och direktiv kan ledare behålla eller återskapa de kommunikativa kvalitéer som möjliggör för nystartade små företag att klara av snabba förändringar och prestera bättre på marginalen än sina större konkurrenter. Forskning i USA under ledning av Boris Groysberg från Harvard Business School har identifierat fyra nyckelfaktorer för att skapa en förändringsvänlig organisatorisk konversation: intimitet, interaktivitet, inkluderande samt intention. Viktigt att lägga på minnet är att dessa faktorer är tätt sammanvävda i den kommunikativa vardagen hos ledare snarare än åtgärder att pricka av. Intimitet: att komma nära Konversationer blomstrar så länge deltagarna håller sig nära varandra, såväl bildligt som bokstavligt. Organisatoriska konversationer kräver att avstånd som separerar medarbetare från varandra och ledare minimeras, såsom institutioner, attityder och ibland fysiska avstånd. Ledare främjar intimitet genom att kultivera lyssnandets konst på alla nivåer i organisationen och att bemöta medarbetare direkt och ärligt. Fysisk närhet mellan ledare och medarbetare är inte alltid möjligt och inte heller nödvändigt. Det som är viktigt den mentala eller emotionella närheten. Exempel: Exelon På energiföretaget Exelon i Chicago lyckades man skapa en mycket personlig form av konversation från ett projekt som skulle levandegöra företagets värderingar för medarbetarna. Utsagor om kärnvärderingar brukar sällan stimulera intimitet och kan i värsta fall avfärdas som tomt prat. Exelon bestämde sig därför för att experimentera med sin kommunikation om mångfald, som hörde till kärnvärderingarna. Man använde en serie korta videoklipp där toppcheferna talade utan manuskript med stort personligt engagemang om vad mångfald betydde för dem. Allt skedde utan någon större produktionsapparat, utan pretentioner eller förpackning. En av de högre cheferna talade, till exempel, om hur det var att växa upp i Manchester i Storbritannien som ett barn i en arbetarfamilj. På en fråga om han någonsin känt sig annorlunda beskrev han när han började jobba på en bank där de flesta av kollegorna hade en överklassbakgrund: Min accent var annorlunda, jag var inte inkluderad, jag bjöds aldrig in och man fick mig att känna att jag inte var lika smart som de andra. Jag vill aldrig att någon annan ska känna så i min närhet. Den typen av berättelser skapar intimitet. Interaktivitet: att stimulera dialog Att hitta och installera den senaste kommunikationsteknologin är ingen mirakelkur för att skapa interaktivitet. Än viktigare än sociala medier är det sociala tänkandet. Ofta kan teknologin paradoxalt nog vara i vägen för sann tvåvägskommunikation. Frestelsen är stor för ledare att använda spännande ny teknologi InsightLab

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobil livsstil CIO Business Value Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobilitet & vardagslivet 2011 82% förväntar sig att kunna göra ärenden/komma åt den information de behöver via internet.

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Tillsammans skapar vi goda resultat genom hållbar kommunikation internt

Tillsammans skapar vi goda resultat genom hållbar kommunikation internt Tillsammans skapar vi goda resultat genom hållbar kommunikation internt Seminarium HR-föreningen Sofie Reutercrona Kommunikation vad är det? fakta tankar åsikter känslor budskap värderingar Vad kan dålig

Läs mer

2014-11-21 Av Patrik Österblad

2014-11-21 Av Patrik Österblad 2014-11-21 Av Patrik Österblad The interview We take a dive into a situation most of us have been in. The job interview. Questions and answers you as a job seeker perhaps should ask, as well as what you

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Veronika Chromik (nika communication) Karsten Deppert och Sanna Kahlström Utgiven (datum): 2014-02-03 Uppdaterad (datum): 2014-01-27

Veronika Chromik (nika communication) Karsten Deppert och Sanna Kahlström Utgiven (datum): 2014-02-03 Uppdaterad (datum): 2014-01-27 1. BAKGRUND OCH SYFTE Mindpark arbetar idag med flera olika kommunikationskanaler på olika villkor och med olika förutsättningar. Syftet med att göra upp en kommunikationsplan är att dra fram tydliga riktlinjer

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik Create yourself a world diversity full of innovation creativity fantastic possibilities social technology mobility Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik 1 Employer

Läs mer

Alchemy magin i att leda tillsammans

Alchemy magin i att leda tillsammans Alchemy magin i att leda tillsammans I höst har vi den stora glädjen att stå värdar för en internationellt erkänd utbildning i delat ledarskap och upplevelsebaserat lärande. Är den här utbildningen för

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 UTSTÄLL ARE UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 MANAGEMENT OCH IT-KONSULTBRANSCHEN Acando är ett management- och it-konsultbolag som tillsammans med sina uppdragsgivare förbättrar och effektiviserar

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Cai Strand, Silverhanden AB [Agenda] 1. Bakgrund och Ericssons krav 2. Lösning 3. Resultat 4. Framgångsfaktorer 5. Nästa steg 6. Betydelsen av

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

We speak many languages

We speak many languages Våra medarbetare pratar över 40 språk. Många har själva gjort den resan du gör nu. We speak many languages Many of our employees come from other countries themselves and have followed the same path you

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Novare Leadership Academy

Novare Leadership Academy Novare Leadership Academy katalog 2015-2016 Sveriges främsta utvecklingsprogram och nätverk Young Professionals Young Executives Senior Executives Novare Leadership Academy En plattform för utveckling

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Novare Leadership Academy

Novare Leadership Academy Novare Leadership Academy katalog 2015-2016 Sveriges främsta utvecklingsprogram och nätverk Young Professionals Young Executives Senior Executives Novare Leadership Academy En plattform för utveckling

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

05 November 2014. Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. ><((((º>

05 November 2014. Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. ><((((º> 05 November 2014 Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. > EMPLOYER BRANDING 1995 BIGFISH! ERIK BERGSTRÖM KOMMUNIKATIONSSTRATEG Vi gör det komplicerade! enkelt. Och det enkla intressant.! Bigfish

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Morgondagens arbetsplats Användarnas syn på trenderna och teknologierna som skapar den. Annsofie Petersson IDC

Morgondagens arbetsplats Användarnas syn på trenderna och teknologierna som skapar den. Annsofie Petersson IDC Copyright IDC. Reproduction is forbidden unless authorized. All rights reserved. Morgondagens arbetsplats Användarnas syn på trenderna och teknologierna som skapar den Annsofie Petersson IDC 2 3 4 5 6

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering STPs Testdag den 26 maj 2010 Operaterrassen, Stockholm Monica Westberg, Ericsson Anna Dyhre, Mindshift Agenda Introduktion Bakgrund till att göra internationell

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Bli en fena på employer branding och kompetensförsörjning Föreläsningsanteckningar Anna Dyhre 23 september 2014 Ingenjörshuset, Stockholm Text: Gabriella

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott Idrottspsykologi för prestation och välbefinnande Fil.Dr Goran.Kentta@gih.se Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott 1 USOC SPORT

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

SJ Prio och First Hotels Utbildnings- och informationsmaterial

SJ Prio och First Hotels Utbildnings- och informationsmaterial SJ Prio och First Hotels Utbildnings- och informationsmaterial Vs 2, 31.03.14 Vad är SJ Prio Vad är SJ Prio? SJ Prio är SJ:s lojalitetsprogram för alla som tar eller vill ta tåget. Med SJ Prio får våra

Läs mer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer MUC 24 MiLprogrammet för nya chefer 2009-2010 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Quality & innovation

Quality & innovation Quality & innovation establ. 1956 Utbildningar SCM : -inköp - logistik - affärsförhandling Internationell certifiering (IFPSM & ELA) Kompetensinventering Lots & Navigatör Seminarier Medlemsorganisationen

Läs mer

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds CHANGE OMVÄRLDEN STÅR ALDRIG STILL TIME INGET BESTÄMS AV FRAMTIDEN ALLT BESTÄMS AV NUET ÄVEN DIN FRAMTID. VAD ÄR DITT NU? NOWABILITY FÖRMÅGAN ATT OMSÄTTA NUETS

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

The Gate. ios app. Idea brainstorming. Sunday September 23, 2012

The Gate. ios app. Idea brainstorming. Sunday September 23, 2012 The Gate Sunday September 23, 2012 The project goal is to bring users closer to different topics that can vary from literature to space science by placing them in different interactive scenes. Furthermore

Läs mer

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10 INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT Webinar 2012-05-10 PROJECTPLACE ÄR EN SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE Social collaboration tool 750 000 användare 150 länder 7 språk PROJECTPLACE Social

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Hur chefer kommunicerar

Hur chefer kommunicerar Hur chefer kommunicerar Undersökning BY& KRY BYLANDER KRYLANDER 1 Indikativ undersökning Syfte att öka förståelsen för organisationers utveckling av chefer till kommunikativa ledare Utförd oktober november

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

NYHETSBREV Januari 2013

NYHETSBREV Januari 2013 NYHETSBREV Januari 2013 Vad är Avtryck? Avtryck satsar på unga som bor på landsbygden och i mindre orter och ger dem förutsättningar att utveckla sig själva och vårt närområde. Hos oss finns det möjligheter

Läs mer

Background: Films we have done

Background: Films we have done I See Background: Films we have done Theme of the I SEE project Seeing the big picture We are inspired by A mirror of the essential unity of man worldwide. Our initial idea: Take a camera with 5-8

Läs mer

Packbridge Frukostmöte om Open Innovation. Susanna Bill, Sustenance AB

Packbridge Frukostmöte om Open Innovation. Susanna Bill, Sustenance AB Packbridge Frukostmöte om Susanna Bill, AB Innovation Incremental Innovation Process Innovation Innovation Incremental Innovation Process Innovation Innovation Systemn Customer driven Innovation External

Läs mer

BELÖNING OCH MOTIVATION. Kort om Anna-Lena Strid och Drive Management

BELÖNING OCH MOTIVATION. Kort om Anna-Lena Strid och Drive Management TEMA BELÖNING OCH MOTIVATION JEANETTE FAGERHALL INTERVJUAR ANNA-LENA STRID, VD PÅ DRI Företagen är fast i b Men forskarna är överens om att det är helt Anna-Lena Strid, VD på Drive Management TIPS! Forskaren

Läs mer

Välkommen till Creosa.

Välkommen till Creosa. Välkommen till Creosa. Vi hjälper företag och organisationer att tänka kreativt, hitta nya lösningar på olika typer av problem och utmaningar och skapa förutsättningar för att förverkliga kreativa idéer.

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer