SLA. bladet SLA. Bonden som har testat både Holland, Tyskland och Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLA. bladet SLA. Bonden som har testat både Holland, Tyskland och Sverige"

Transkript

1 Nr SLA bladet SLA Torbjörn får energi av korna Torbjörn Svensson får energikickar av djuren och kanske också på sikt annan energi via biogas. Bonden som har testat både Holland, Tyskland och Sverige Sidorna 6-7 Sidorna 12-13

2 ledare Katarina Novák Verkställande direktör Emma Terander Information/Kommunikation redaktör för SLA-bladet Vi arbetar för stödjande kollektivavtal Tillväxt är nyckeln till framgång och välstånd i ett land. Samtliga aktörer är eniga om detta, inte bara företagare utan även fackliga organisationer och politiker. Hur åstadkommer man då tillväxt? Den frågan är naturligtvis mångfacetterad och komplicerad. Ur ett arbetsgivarperspektiv kan man påstå att komplicerade regelverk och byråkrati kan hindra tillväxt genom att företagen avstår från att anställa. Vad kan SLA bidra med för att undanröja hinder? SLA försöker på olika sätt informera och diskutera med politiker, fackliga organisationer och media i syfte att få till stånd ändring i regelsystem och verksamhetsanpassade kollektivavtal. Vi vill arbeta för stödjande, inte begränsande kollektivavtal. SLA medverkar även i Tillväxtdagarna som arrangeras i Göteborg i slutet av mars. Vi bjuder in till ett lunchseminarium med paneldebatt och diskussioner kring ämnet tillväxt i de gröna näringarna. Ett annat hinder för tillväxt i våra näringar är bristen på arbetskraft finns ingen Komplicerade regelverk hindrar företag från att anställa 4-5 Kämpar för bygdens bästa arbetskraft är det svårt att utvidga. SLA försöker genom verksamheten i yrkesnämnder påverka myndigheter och även ungdomar som står i begrepp att fatta beslut om sitt yrkesval. Vi vill peka på de möjligheter till intressanta jobb och även till utveckling, som finns hos våra medlemmar. SLA kommer även att genom att utnyttja så kallade sociala medier söka stärka vårt varumärke och föra fram vårt budskap om värdet av våra gröna näringar. Den unga generationen söker information på helt andra sätt än vad vi som organisationer är vana vid. Förutom att hitta arbetskraft på hemmaplan söker även företagen arbetskraft som finns i andra länder. För att våra medlemmar ska göra rätt har vi bjudit in till seminarier om vad man ska tänka på när man anlitar arbetskraft från andra länder. Läs mer om detta inne i detta nummer av SLA-bladet. Med gemensamma krafter och flera olika aktiviteter ska vi tillsammans peka på våra företags utvecklingsmöjligheter. 6-7 Torbjörn gillar chefsskapet 8-11 Inte enkelt att tolka regler om utländsk arbetskraft Bra att vara bonde i Sverige För ev tips eller synpunkter på tidningen; kontakta Emma Terander, tel I SLA-bladet I mars I Ny kraft inom SLA Svårt bärga skotare 15 SLA-bladet, Box 55525, Stockholm Tel Fax Ansvarig utgivare Katarina Novák Produceras av Västbo Reportage AB Reportagetext & foto Sven Magnusson

3 Nytt schemaläggningsprogram förenklar för arbetsgivare Fredrik Eriksson, banchef, och VD Ann Walldov på Salems GK har testat schemaläggningsprogrammet som är uppbyggt efter det nya arbetstidsschemat. Med ett nytt datoriserat arbetstidsschema kan trädgårdssektionen förenkla schemaläggningen. Vi kan bli kostnadseffektivare och kanske också skapa fler heltidsanställningar, säger Ann Walldov, klubbchef för Salems och Högantorps GK mellan Stockholm och Södertälje. Avtalet innebär klara fördelar för oss och en trygghet för vår personal, säger hon. Dessutom slipper vi kostnader för övertid. Begränsningsperiod I det avtal som slutits inom hela golfoch trädgårdssektionen finns idag begränsningsperioder, dvs den tid som arbetsgivaren får lägga ut schemat. Begränsningsperioderna är 12 månader för tjänstemän/golf. Tjänstemännen inom trädgårdsodling och trädgårdsanläggning har 6 månader och för arbetare är det åtta månader. Under begränsningsperioden får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt - räknat över hela perioden. Med begränsningsperioden som bas kan den dagliga arbetstiden regleras uppåt och nedåt så länge de grundläggande lagarna följs, dvs veckovilan måste vara minst 36 timmar och dygnsvilan måste vara elva timmar. I tidigare avtal hade vi 40-timmarsvecka och allt annat var övertid, säger Ann Walldov. Oavsett väder och eventuella tävlingar. Golfklubbarna har speciella förutsättningar med mycket jobb när vädret är bra, med arbetstid för banarbetare som ofta ligger tidigt på morgonen och sent på kvällen när spelarna inte går på banan. Vi har strävat efter större flexibilitet, säger Ann Walldov. Men vi har av tradition varit väldigt låsta och har haft svårt att arbeta effektivt. Med det nya schemaläggningsprogrammet kan klubben förenkla arbetet att sprida ut arbetstiden när den som bäst behövs. Vi hittar ett sätt att arbeta som passar behovet. Bli effektivare Med personal på plats när de behövs kan också arbetet bli effektivare, vilket skapar möjligheter till fler heltidsanställda med planerad arbetstid. Men hjälp av det arbetstidsschema som SLA tillhandahåller i datorn kan vi också ha koll på att vi följer alla lagar och avtal, säger Ann Walldov som hoppas på ytterligare förbättringar i avtalet: Nästa steg vore att slippa skillnad på arbetare och tjänstemän - kanske vi kan ha banarbetare som arbetar med heltid och samtidigt fyller ut till en heltidstjänst. Det skulle skapa helt nya möjligheter, tror hon. Fotnot SLA:s schemaläggningsprogram kommer sommaren 2011 och SLA kommer att anordna kurser. Kort om Salems GK Salems GK har gått från reverser/lån till aktier, där medlemmarna i Salems GK är delägare i ett AB som äger fastigheten med 84 ha mark, klubbhus och maskinhall nära Mälaren. Med konverteringen tappade man medlemmar men fick också in 130 nya. Banan ligger tio minuter från E4:an och 25 minuter från Stockholm. En storstadsklubb på landet, säger Ann Walldov, klubbchef för 875 medlemmar. Medlemmarna i Högantorps GK spelar på greenfee och disponerar Salems golfklubbs övningsområden på samma villkor som Salems GK:s medlemmar. Högantorp startades som en indirekt konsekvens av Björklidens intåg på marknaden - ett lågkostnadsalternativ för greenfeespelare. Högantorp vänder sig till spelare som bor och vill spela i Stockholm Vi ser den som en farmarklubb där nästa steg kan vara fullvärdiga medlemmar, i Salems GK, säger Ann Walldov. SLA-bladet I mars I 2011 I 3

4 Bygdens bästa är viktigt för Kenneth Egentligen var det inte meningen att Kenneth Söderström skulle bli egen företagare - han startade en firma 1999 efter avslutade universitetsstudier för att få lite arbetslivserfarenhet så han kunde söka riktiga jobb inom skogen. Dessutom kunde han aldrig flytta för ett jobb utan jobben var tvungna att komma till skogen där han är uppvuxen och som han älskar. Jag ville komma på anställningsintervju och ha med mig lite erfarenhet av produktionsledet, säger han. 4 I I SLA-bladet I mars I 2011

5 Jag vill ha jobb inom ett kärnområde men det har visat sig vara svårt Men firman gick bra, redan 2000 bildade han AB. Med egenutvecklad teknik expanderade bolaget snabbt och idag, tolv år senare, driver Kenneth ett expansivt skogsvårdsföretag i den norrländska glesbygden, i Bergs kommun, strax intill Åsarna, tio mil söder om Östersund. Idag är hans mål med företaget att stabiliseras geografiskt, skogen är nog stor hemma anser han. Kenneth sneglar inte längre på kompisar från skogsingenjörsskolan som gått och taxerat och fått bolagsjobb som förvaltare eller distriktschefer med inbetalda tjänstepensioner. Utflyttningsbygd Han ser sig mer som en aktiv del av det samhälle han växte upp i, en utflyttningsbygd som behöver entreprenörer med initiativförmåga och handlingskraft. Och han vågar ställa krav på sina uppdragsgivare, skriver själv i sina annonser, där han söker kunder, att han bara vill arbeta med bolag som har ekonomisk stabilitet, som är utvecklingsbenägna och är sociala. De ska ju svara i telefon när vi ringer, förklarar han. Han vänder på hela diskussionen där det vanligtvis är uppdragsgivarna som ställer kraven och utförarna kämpar för att lämna lägsta anbudet. Vi kör ärligt med öppna kort och tydlig ekonomisk redovisning. Vi har inga objektsanställningar och vi betalar traktamente även när vi flyttar grupperna. Och vi jobbar nära facket. Värma badtunnor Han berättar medan han kör bil på väg upp till Vemdalsskalet med vagnen fylld av kluven vit björkved. Där ska fjällvärldens badtunnor glödgas med hjälp av ved från Qvarnsjö Skogstjänster AB, som Kenneths företag heter. Vedex vedfabrik är en ny gren på företagsträdet som omsätter huvudparten på plantering och röjning. På hans hemsida kan kunder beställa allt från hemkörda Vedogram i säck med hjälp av beställningsformulär till virkestorkad ved och pellets. Norrmännen i sina hytter är de största kunderna. Beräknad volym är att såga upp m3f/år. Svenskar fixar ofta sin egen ved på andra sätt, säger Kenneth och suckar lite. Orättvisa stöd Fast det är svårt med lönsamheten, vi kör igenom en 5,5 metersbit på en och en halv minut - ett sågverk kör samma volym i sin process på sju sekunder - och får bättre betalt. Och har transportsstöd på sågad vara. Någon lokal politiker borde driva frågan för det är samma princip med veden, att den förädlas lokalt, säger han. Men det är utvecklingen som driver mig, att utveckla bolaget och att utveckla bygden. Att vara ett föredöme i branschen. Veden ger mig möjlighet att helårsanställa mina åtta gruppchefer. Hans anställda kommer från Lettland, Ukraina och Sverige. De flesta svenskar klarar inte det här tunga jobbet, konstaterar han snabbt. Sex familjer har flyttat in Han lägger allt mer ansvar på gruppcheferna, som har både arbetsledning och åter- och avvikelserapportering. Han försöker delegera men det är svårt, processen tar flera år Sex av de åtta gruppcheferna har flyttat med sina familjer till kommunen. Två har köpt egna hus i bygden. De sex har tillfört nio barn i åldern upp till tio år. De bor här, betalar skatt här. Och under vintern jobbar männen i vedproduktionen där jag investerat sju miljoner i rationell produktion. Ett eget farsarv har gått rakt in i bolaget. Lön hoppas han kunna ta ut om något år. Idag har han lämnat över det administrativa i firman till sin sambo ( men det kostar att ha en person som inte producerar i skogen ) för att själv jobba organisatoriskt. Men jag tvingas lägga allt mer av egen tid på personalfrågor och myndighetskontakter; arbetsförmedling, försäkringskassa, migrationsmyndigheter, trafikstyrelsen, barnomsorg och skatteverk... Han har investerat i åtta lägenheter i Hogdal och hoppades att hans kunder skulle ta hänsyn till hans glesbygdssatsning vid anbudsöppnandet. Jag ville ha jobb inom ett kärnområde men det visar sig vara svårt. Nu måste vi ha andra boenden långt söderut också. Utveckling I december fick han pris av landshövding Britt Bohlin på länsresidenset för föredömligt företagande. Men för Kenneth är det framåtskridandet som är målet - utvecklingen, inte att se bakåt. Om några år hoppas jag kunna lämna VD-jobbet och kanske bli utvecklingschef. Jag är skogsarbetare i grunden, poängterar han. Och jag vill öka statusen för det hårda skogsarbetet. Tänk om vi kunde få betalt i relation till förbrukade kalorier. Då skulle lönerna öka. Stabiliteten, kvalitén och kapaciteten likaså och rimligtvis skulle hektarpriset sjunka något. Samhällsengagemang Hans samhällsengagemang för glesbygden vill han utveckla: Men inte som en politiker som funderar på vilka bidrag som finns att söka. Här är det handling och inte prat som ger resultat. Kom ihåg att ingen minns en fegis. säger Kenneth då han är framme vid en förväntansfull familj som ser fram mot en värmande badtunnekväll under bar himmel. Viktiga gruppchefer i bolagets utveckling fr v Rolands Dikis, Kristaps Ulanovs, Maris Martinsens, Iurii Syvoborodko, Sergii Iakushev, Pawel Karaszewski, mars 2011 I SLA-bladet I 5

6 Torbjörn njuter av chefskapet Med sambo och två barn hemma och allt fler kor i den nybyggda ladugården ser Torbjörn Svensson med tillförsikt på framtiden. Och med ett aktivt chefsskap tycker han livet blir riktigt spännande. Han är 34 år och njuter av sina djur och talar varmt om glädjen i att vara chef. Torbjörn Svensson driver Säby Gård strax utanför Järna, en knapp halvtimma söder om Stockholm. Det här är vad jag drömt om, säger han och ser sig om bland sina lösgående kor. Säby Gård har 200 ha åker och något mer skog. Odlingen är ekologisk utan handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vår mjölk konsumeras på nära håll, vi säljer via Arla i Stockholm. Nio hus till uthyrning plus några företag som hyr in sig med verkstad och försäljning förstärker ekonomin. Torbjörns far kom hit som anställd driftsledare och köpte sedan gården för drygt tio år sedan. Idag är det mjölk och spannmål som är i fokus. Torbjörn är delägare till gården tillsammans med föräldrar och tre systrar, men äger själv driftsbolaget som står för verksamheten här. Själv är han lantmästare och har vuxit upp bland djuren och traktorerna. Kontrollprogram Han har fortfarande inte fyllt ut den relativt nybyggda ladugården eftersom han har ett rigoröst kontrollprogram innan nya djur blandas med besättningen. Han började med 60 kor och har ett halvårs intern karantän för varje djur. I sommar ska vi ha full besättning, hoppas han och berättar att det inte var friktionsfritt att gå över från uppbundet till lösdrift: Det var mycket nytt för oss och för korna, vi hade inga rutiner för lösdrift med parallellstall. Korna var ovana, åt sämre och gick ner i mjölk. De tidigare så populära lugna och sävliga djuren som gärna stod still blev nu ett problem när det krävdes driv och fart för att systemet skulle fungera. Det stod inte i några kalkylblad... Den gamla ladugården ska byggas om till djurhotell, kanske redan i sommar. På bilden pratar Torbjörn med Yvonne Jansson, som tidigare bl a arbetat på UD och generalkonsulatet i Frankfurt. Men jag har aldrig haft en så bra chef som nu, säger hon. 66 I SLA-bladet I I mars I 2011 Djurhotell Idag fungerar det bättre. Han ser resultatet av investeringarna. Företaget är bärkraftigt med stark ekonomi och planer på nya investeringar i äggproduktion, biogasanläggning och ombyggnad av den gamla ladugården till djurhotell för kalvning och djur som behöver individuell omvårdnad, klippning, ryktning, prover.

7 Torbjörn Svensson driver Säby Gård i Järna, strax söder om Södertälje. I ladugården har han plats för 120 kor och han hoppas kunna fylla ut de återstående platserna i sommar. Jag har varit rädd för smittspridning och varit försiktig när jag tar in nya djur i besättningen, säger han. Bankernas kalkyl är ju på full produktion och som bonde är man hårt pressad men jag värderar säkerhetstanken högre. Här ska det bara vara produktion, säger han och nickar mot det nya huset. Problem löser vi därinne på hotellet. Inställningen i branschen Han ser det som utvecklande att jobba med djur och tycker också att han lär sig mycket av att vara arbetsledare. Jag tycker att branschen överlag ofta är alldeles för negativ inställning till anställd personal, säger Torbjörn och vågar vara lite kontroversiell när han förklarar vidare: Jag hör ofta hur man klagar på att det är svårt att få tag på personal att det kostar så mycket och är besvärligt när folk ska ha semester. Många arbetsgivare sätter sig i en offerroll, tycker han. Själv ser han stora möjligheter att få inspiration när han anställer personal utanför branschen. Han hittar kanaler från andra håll: Jag vill ha en mosaik av personal, säger han. Äldre, yngre, tjejer, killar med specialistkompetens inom lantbruk men också personer som har helt andra erfarenheter och som kan komma med fräscha ögon och med nytänkande. Med ny energi. Trummis och UD-kvinna Ladugårdsförmannen är en erfaren man i medelåldern. Här finns den kunskap och erfarenhet som krävs - inte minst för brunstpassning och avel. För utejobbet finns en yngre man med erfarenhet och kunnande. Men bland personalen finns också en yrkestrummis och en kvinna som jobbat på UD, utrikesdepartementet. Trummisen kör traktor på deltid, fast just nu är han på turné i Indonesien. Han har spelat bakom bl a Orup och varit med på Melodifestivalen. Här har han ofta riktigt bra idéer. Torbjörn ser som sin roll att vara tydlig med företagets mål att få alla att trivas. Problem ska lösas direkt. Alla anställda ska uppleva att deras kunnande används på optimalt sätt. Det handlar ofta om lyhördhet och en ständig dialog, säger Torbjörn. Från generalkonsulatet I den gamla ladugården hittar vi Yvonne Jansson, kvinnan med erfarenhet från både generalkonsulat och UD. Hon diskar mjölkmaskinen och berättar att hon inte saknar Arvfurstens palats och UD-tjänsterummen: Här trivs jag bättre, jag kan jobba i det tempo som passar mig och jag har en chef som reagerar direkt om det finns anledning. Det har jag aldrig varit med om tidigare. SLA-bladet mars 2011 I mars I SLA-bladet I 2011 I I 7

8 En djungel av regler för dig som anställer utländsk arbetskraft Att anställa en person från ett EU/ EES-land är inga problem. Men om den anställde kommer från ett s k tredjeland (utanför EU/ EES) gäller helt andra regler. Jag har haft anställda från både Polen och Ukraina och har insett vilken stor skillnad det är, säger Jan Siverskog, lantbrukare från Söderköping. Han bedriver växtodling på drygt 500 ha och har dessutom integrerad grisproduktion med 6000 slaktsvin per år. Han har haft både F-skattare och A-skattare från Polen utan problem. Men när jag anställde personal från Ukraina blev det bökigt, säger han. Inte minst när det gäller försäkringsfrågor och de sociala rättigheter som finns. Informationsträffar För att lära sig mer var han en av många SLA-medlemmar som ägnade en dag under våren med information om vad som gäller vid anlitande av utländsk arbetskraft. Han fick möta både Arbetsförmedling, Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan och Svenskt Näringslivs egna försäkringsexperter. Lite tråkigt men oerhört viktigt att kunna, säger Jan Siverskog i en paus. Vid ett av borden sitter Ivo Krsek, med rötter i Tjeckien, som idag driver Alfa Skogsservice AB. Han vill nu lära sig de svenska reglerna. Vi var unga när vi startade, kunde inte svenska och kunde inte reglerna. Det var t ex svårt att förstå hur Fora och hela systemet med försäkring funkade. När jag själv startade svenskt aktiebolag sökte jag upp SLA för att få hjälp och stöd. Jag vill göra allt rätt och SLA var till stor hjälp. Provanställning En tillsvidareanställning kan inledas med provanställning upp till 6 månader (finns inga skäl att ta en kortare tid). Vid visstids- och säsongsanställning får provanställning inte tillämpas. Lagens utgångspunkt är tillsvidareanställning. Därför är det viktigt att alltid teckna anställningsavtal. Ett tydligt anställningsavtal är en trygghet för arbetsgivaren. Förtur En säsongsanställd har förtur till nästa säsong om han/hon arbetat sammanlagt minst 6 månader under de två senaste säsongerna. Ivo Krsek från Alfa Skogsservice i Hammarstrand men med rötter i Tjeckien passade på att diskutera med Hans Hansson från Svenskt Näringslivs försäkringsinformation. Det var svårt att börja som företagare i Sverige, allt var nytt, säger Ivo. Men vi vill göra rätt och lära oss den svenska företagskulturen, säger han. Jan Siverskog inser att han behöver ständigt uppdaterad kunskap om reglerna vid anställning av utländsk arbetskraft. Fri rörlighet Fri rörlighet gäller för medborgare inom EU men också den som stadigvarande bott i annat EU-land (minst fem år). Det gäller även en anhörig till EUmedborgare, t ex en turkisk medborgare som är gift med en tyska. Fri rörlighet innebär rätt att söka arbete. Arbeta utan arbetstillstånd. Har samma rättigheter när det gäller lön, anställningsvillkor och sociala förmåner. Regler för arbetstillstånd från tredjeland Facket ska yttra sig. Passet ska vara giltigt hela tiden. Begränsat till två år och till en och samma arbetsgivare. Om anställningen upphör kan tillståndet återkallas men ett nytt kan sökas från Sverige. Så söker du ett arbetstillstånd Annonsera ut tjänsten Upprätta anställningserbjudande (blankett nr på Migrationsverkets hemsida). Här ska du uppge bl a lön och försäkringsskydd. Facklig organisation ska yttra sig. Den sökande ska ansöka innan resan till Sverige, helst elektroniskt - de expedieras med förtur. Trycket inför sommaren är stort - det är redan nu sent. Tillståndet stämplas i passet (på ambassaden) i hemlandet. Kostnaden för arbetstagaren är 2000 kr. 8 I SLA-bladet mars I 2011

9 Kajsa Krüger från arbetsförmedlingens utlandsdel, det som kallas EURES-rådgivning, tillsammans med Peter Svensson från Vrigstad Alltjänst, Erik Johansson Tumbäcks Gård, Johan Hydén Skede Prästgård och Ivo Krsek Alfa Skogsservice diskuterar rekrytering av utländsk arbetskraft i en paus under informationsdagen i Jönköping. Anställa från tredjeland Det går att anställa personer från länder utanför EU/EES men då måste du som arbetsgivare först bedöma att det finns ett behov (ingen myndighet gör den bedömningen) och du måste annonsera inom EU/EES. Den anställde måste sedan få en lön som går att försörja sig på och den ska också vara i nivå med branschen (= kollektivavtalet dock lägst kr/månad). Om någon får en lön på kr men jobbar halvtid och då får ut kr/mån är det alltså en för låg lön. Tredjeland Tredjelandsmedborgare får arbeta i Sverige om de har: Arbets- och uppehållstillstånd. Är studenter. Har working Holiday Visa. Är under 30 år (upp till ett år). Skattskyldighet En arbetstagare som vistas i Sverige mer än sex månader har obegränsad skattskyldighet här. Kortare tid än sex månader kan innebära s k SINK (begränsad skyldighet) och 25-procentig skatt. Inga andra avdrag eller traktamente, men avdrag för resan till och från Sverige och för logi. Efter ett år blir den boende folkbokförd i landet med eget personnummer. Innan dess gäller samordningsnumret (registrera det snarast). Arbetstider De avtalade arbetstidsavtalen som finns i Sverige gäller naturligtvis också för säsongsanställda från andra länder - även om arbetstagaren själv vill jobba mer än det som lag och avtal säger. Veckovila, obekväm arbetstid/övertid och elva timmars vila under en 24-timmarsperiod gäller som vanligt. Sjukförsäkring Är din anställde från ett land utanför EU/EES behövs en särskild sjukförsäkring. Familjeförmåner Det finns familjeförmåner inom socialförsäkringssystemet för den som arbetar (även tillfälligt) i Sverige men har resten av familjen i ett annat EU-land. Barnbidrag, bostadsbidrag, pensionsrätt etc. Försäkringskassan hjälper dig med detaljer. Semesterersättning Semesterersättning får inte betalas ut löpande månadsvis. AD har utdömt skadestånd för semesterersätning som betalats ut för tidigt. Vi ger rådgivning, information om regler och vi kan annonsera inom hela EU/EES, och även lokalt. Och vi kan också skapa mötesplatser, ordna studiebesök, tipsa om mottagande och hjälpa medflyttande, säger Kajsa Krüger, EURES-rådgivare. Bra Webbadresser: gå sedan till arbetsgivare - hitta medarbetare - utomlands Emelie Gustafsson handläggare på Migrationsverket säger att det kan upplevas som ett spel för galleriet när en arbetsgivare som vill anställa någon från ett land utanför EU/EES först måste annonsera inom EU, men sedan själv kan anställa fritt. Men sådana är reglerna. mars 2011 I SLA-bladet I 9

10 Erik Johansson har skogs- och jordbruk kombinerat med entreprenadverksamhet och sysselsätter ett tiotal personer i Habo strax norr om Jönköping. Eriks anställde halkade och krävdes på kronor av sjukvården Reglerna som gäller för arbetsgivare som tillfälligt anställer personer från andra länder kan upplevas som komplicerade. Så svåra att tolka att myndigheterna själva kan få problem. 10 I SLA-bladet I mars I I SLA-bladet mars I 2011 Nä, sådant klarar vi inte, fick en anställd höra som drabbades av en olyckshändelse på Tumbäcks Gård strax norr om Jönköping. Han kom till akuten och ville betala vanlig patientavgift eftersom han är polsk medborgare och alltså tillhör EU. Med sig till sjukhuset hade han ett arbetsgivarintyg och SINK-nummer, säger Erik Johansson, lantmästare och ägare till Tumbäcks Gård, som nu försöker hjälpa sin anställde i den byråkratiska djungeln.

11 Men vi tar det från början: Gården har en bas i sin potatisproduktion, kompletterad med skogsavverkning på egna marker. Tumbäck består av 470 hektar, varav 130 hektar är åker. Gården har gamla anor, den finns omnämnd i skrifter från 1300-talet och har ägts av bl a Per Brahe. Markerna går ner till Vätterns vatten där den gamle grevens Visingsö ligger rakt österut. Diversifiering Gården ger ordet diversifiering en konkret tillämpning. Erik Johansson har breddat basen för verksamheten med flera olika aktiviteter; viltsafari, gårdsbutik, bergtäkt, snöskottning med maskin, husrenoveringar och målning, bemanning, trädgårdsanläggning, extern skogsentreprenader i form av skotning och manuell röjning bland mycket annat. Tre vindkraftverk är på gång. Förra året hade vi 25 olika älgturer ut i skogen med traktor och turister på en kärra och såg älgar 25 gånger, berättar Erik. Bland de tiotalet anställda, merparten är åretruntanställda är flera polska medborgare. Förra året anställde Erik en ny medarbetare för en provperiod på sex månader. Efter fem månader skulle den 46-årige mannen en decembermorgon sanda framför gårdsbutiken för att förebygga att någon halkade, men råkade själv halka på isen och drabbades av ett komplicerat underbensbrott. Inlagd en vecka 46-åringen opererades och blev inlagd en vecka på ortopedkliniken i Jönköping. Efteråt blev det rehabilitering med 14 dagars sjuklön från arbetsgivaren, d v s Eriks företag. Den anställde fick därefter ett brev där han uppmanades att lämna blått kort eller annat intyg från Polska myndigheter för att slippa betala kr i patientavgifter. Eftersom varit arbetslös i Polen kunde han inte lämna sådant intyg. Eriks företag kontaktade skatteverket och fick ett SINK-nummer, kontaktade Efter tre månader kom äntligen ett svar från Försäkringskassan med besked om att Erik Johanssons anställde ska få sjukersättning. Det dröjde så länge trots att den anställde är EUmedborgare och har anställningsintyg från Eriks företag och SINK-nummer. sjukhuset och meddelade SINK-numret till dem för att den anställde skulle slippa debiteringen av sjukhuskostnaderna. Eriks företag hjälpte också den anställde att ansöka om registrering hos försäkringskassan och sjukanmälde honom hos försäkringskassan. Men sedan dröjde det tre månader och ett ytterligare ett antal telefonsamtal innan försäkringskassan började hantera ärendet. Den anställde har fortfarande inte fått någon ersättning. Vid de återkommande återbesöken på sjukhuset fick 46-åringen betala åtskilliga tusenlappar i besöksavgift varje gång, trots både arbetsgivarintyget och SINK-nummer. Pengar som Erik själv fick förskottera för att stötta sin anställde. I vanliga fall brukar vi sända in ansökan om SINK-nummer i samband med att vi skickar in kontrolluppgifter men nu fick vi ju kontakta skattemyndigheten direkt för att få ett SINK-nummer. Och vi trodde ju att så fort han fått SINK-nummer så skulle både sjukhus och försäkringskassa kunna använda detta som ju är ett tillfälligt svenskt personnummer, säger Erik. Men på sjukhuset sa man sig inte kunna hantera detta. Efter tre månader kom nytt besked från Försäkringskassan. 46-åringen hade beviljats sjukersättning, även retoraktivt. Det visar bara att reglerna är svåra att följa - även för myndigheterna, säger Erik, som nu jobbar för att få rätsida på problemet. Den extra kostnaden för återbesöken hos läkaren har den anställde nu sluppit betala. Och förhoppningsvis kommer ingen faktura från ortopedkliniken efter att Eriks företag haft telefonkontakter och mailväxling med sjukhuset. Men det här fallet på isfläcken visar hur lätt det kan bli fel trots att alla involverade egentligen vill göra rätt, säger Erik. SLA-bladet I mars I 2011 I 11 mars 2011 I SLA-bladet I 11

12 Thijs och Hinke Poortinga bland sina halländska kor strax utanför Falkenberg. Hollandsbönderna som kom till Sverige efter jordbrukande i Tyskland De är båda födda på gårdar i Holland, där Thijs och Hinke hade sitt första gemensamma lantbruk. De sålde och köpte ett större i forna Östtyskland ett par år efter murens fall, men tröttnade där och sökte en ny framtid i Sverige. Och här stannar vi, säger Hinke Poortinga med eftertryck. Det är bra att vara bonde i Sverige. Halland är gråkallt när de tar emot på gården strax öster om Falkenberg. Här har de 330 mjölkkor och ytterligare 600 ungdjur med 313 ha åker - det mesta arrende - för bete och grovfoder. Gården har tre djurskötare från Litauen förutom familjen. Försöken att anställa en ladugårdsförman har de lagt ner, det lyckades inte. Jag förstår inte att det ska vara så svårt att rekrytera svensk personal, säger Thijs. Men han är nöjd med det mesta annat han upplevt sedan de köpte gården sommaren 2009: 12 I SLA-bladet mars I I SLA-bladet I mars I 2011 Det bästa med Sverige är att alla verkar hederliga och de flesta tänker gott om bönder, säger Thijs och tar en paus i ladugården. Till salu ett halvår Gården de köpte hade varit till salu ett halvår när de fick tips om den och de lämnade Tyskland utan större saknad: Vi hade haft en liten gård i Holland, men gjorde som många andra holländare efter murens fall - vi köpte en statlig gård i gamla Östtyskland och flyttade för att få tillgång till större markareal. De fick 400 ha och producerade mjölk, vete och korn med fyra-fem anställda. Men vi bodde dåligt, myndigheterna var efter oss hela tiden med lagar och regler, inte minst på miljösidan och vi trivdes aldrig i landet. Våra barn mobbades och man skrev Go Home på vår bil. Han berättar hur det ofta fattades både maskiner och kraftfoder när han inte bevakade ladugården. Mentaliteten var svår att trivas med. Han tar fram flera fördelar han upplever i Sverige: Även jämfört med Holland är det enk-

13 Glöm aldrig anställningsbeviset eller arbetsgivarintyget: lare här, säger han. Ta t ex kalvar som registreras i CDB inom en vecka. I Holland måste det ske första dagen. Han upplever också helt annan klimat mellan personal och anställda i Sverige: Här finns initiativkraft. I gamla Östtyskland väntar folk fortfarande på att någon annan pekar och bestämmer. Annars händer ingenting. I Sverige upplever han att lantbrukare möts med stor välvilja och respekt. Människor vet var mjölken kommer ifrån och uppskattar landsbygden. I Tyskland är det helt annorlunda. En del i den positiva inställningen de möter kanske kan härledas till den fest de ordnade ett par månader efter deras flytt hit. Anställda med familjer och alla grannar bjöds in, ett 45-tal kom, åt och drack och hade trevligt. Vill behandla djuren själv Helt enkel har dock inte omställningen varit. Barnen tvingas gå i särskilda klasser för att lära sig svenska och har haft lite svårt att komma in i lokalsamhället som en följd av att de nästan bara har klasskamrater som också lär sig svenska. Och Thijs och Hinke har svårt för den svenska djurlagstiftningen som skiljer sig en del från den europeiska. I Holland och Tyskland får jag behandla mina djur själv, här måste jag ringa veterinären om en ko t ex har ljuverinflammation. Jag kanske upptäcker en sjuk ko klockan fyra på morgonen, ringer veterinären klockan nio och han kommer vid tolv. Då har det gått åtta viktiga timmar och jag har fått en sjukare ko. Lagar och avtal är också annorlunda - och det kan också vara svårt att redovisa statistik och löner när allt ska ske på svenska. Men jag har dels hjälp av SLA, dels har jag hjälp av Leif Lindvall, en Leif Lindvall svensk man som bor i närheten och som varit ladugårdsförman i över 30 år och som hjälper oss med administrativa saker. Arbetsgivarintyg behövs då en arbetstagare söker arbetslöshetsersättning och då en arbetstagare söker aktivitetsstöd. Två viktiga blanketter som är lätta att blanda samman Det finns två handlingar som är lätta att blanda ihop men som var och en är viktiga för dels arbetsgivaren, dels för arbetstagaren. Arbetsgivarintyg Denna blankett behöver arbetstagaren ifylld och underskriven av arbetsgivaren för att få ut arbetslöshetsersättning. Enligt lag ska arbetsgivaren på begäran utfärda intyget. Intyget visar hur mycket personen arbetat hos arbetsgivaren. Blanketten fastställs av Arbetslöshetskassornas Samorganisation och det är arbetstagaren som tillhandahåller blanketten. Men skulle arbetsgivaren vilja ta fram blanketten så finns den här: www. svensktnaringsliv.se/forsakring/verktyg, klicka på Starta vid Verktyg och välj arbetare eller tjänstemän. Anställningsbeviset visar vilka villkor som gäller för anställningen. (Utan anställningsbevis gäller tillsvidareanställning på heltid) Anställningsbevis/anställningsavtal Vid en nyanställning skall arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Medlemmar i SLA hämtar blanketter på vår hemsida (www.sla-arbetsgivarna. org) Blanketterna är uppdelade på arbetare och tjänstemän. Här fyller man i vilken anställningsform, lön, heltid/deltid osv som ska gälla. Tänk noga igenom innan anställningen - vilken anställning är det jag erbjuder? Det arbetsgivaren har lovat muntligt gäller och det speglas i anställningsbeviset. Detta är en viktig handling som skall sparas i tio år. mars 2011 I SLA-bladet I 13

14 tror Per Brunnberg. Planera jobbet, förbered i fem minuter så sparar du tid när allt fungerar. Ge aldrig djuren en chans att smita när de flyttas, t ex. Han ser också tydliga skillnader bland de ungdomar som han får som praktikanter: Vissa har fantastik hand med djur, andra lär sig aldrig. Ett föredöme för säkerhet på arbetsplatsen. Per Brunberg fick LAMK:s arbetsmiljöpris. Här tillsammans med en av gårdens djurskötare, Linda Petersson. Arbetsmiljöpriset sponsras bl a av SLA. Björketorps gård bedriver ekologisk mjölkproduktion med 150 kor och 750 ha. Att ha tjur är en onödig risk Per Brunberg är en prisad bonde som uppmärksammats för sitt förebyggande säkerhetsarbete. Under arbetsmiljökonferensen på Per Brunberg på Björketorps gård i Blekinge uppmärksammades på arbetsmiljökonferensen arrangerad av Lantbrukets arbetsmiljökommitté (LAMK) på Hamra gård i Tumba söder om Stockholm. Prisutdelare var Landsbygdsminister Eskil Erlandsson och med på prisutdelningen var också Pers djurskötare Linda Petersson I SLA-bladet I SLA-bladet I mars mars I I Hamra gård fick han ta emot LAMK:s arbetsmiljöpris ur Landsbygdsministerns (och gamla klasskamraten på Alnarp) Eskil Erlandssons hand. Ofta är det stress och dålig ordning på arbetsplatsen som ligger bakom olyckor, Inte överraska Det kan handla om småsaker som att aldrig närma sig djuren utan att först ge sig till känna, prata med djuret, lägga handen på så djuren inte blir överraskade om du kommer snett bakifrån osv. En sak är han glasklar över: Lita aldrig på en tjur. Han använder inte tjur i sin besättning. Det är en fullständigt onödig risk att ta, säger Per Brunberg. Den bästa tjuren finns i seminsprutan eller tillsammans med en fin potatisgratäng... Han har haft besök av både SLA:s arbetsmiljöutvecklare och representanter från Arbetsmiljöverket. Och han har av alla fått inpräntat vikten av riskbedömningar på hemmaplan. Stressad när regnet är på väg Landsbygdsminister Eskil Erlandsson beklagade alla olyckor som inträffar inom jord- och skogsbruket. Vi ska glädjas åt att antalet olyckor minskar, men varje olycka är en för mycket. Han ser stressen som en orsak: Det är lätt att olyckor händer i brådskan när regnet och molnen hänger över oss och vi glömmer säkerheten. Själv fick han ta hjälp av skickliga sminköser en dag när han skulle in i en TV-studio efter att han haft bråttom och sko en av sina hästar. En sekund av ouppmärksamhet gjorde att hästen fick in en lätt spark under ögat... Gårdsbaserad rådgivning Han tror på den gårdsbaserade rådgivningen. I hans egen hemtrakt besöker de yngre lantbrukarna varandras gårdar och ser på bristande skydd och farliga platser. Och för myndigheterna handlar det allt mer om hjälp, stöd och råd istället för bruna kuvert som bara skapar irritation och motsättningar, menar Landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

15 Hamra gård berättade han om de risker som ofta uppkommer vid tjurhållning: Tjurattacker är den vanligaste orsaken till dödsfall när nötkreatur hanteras i lantbruket. Och efter en attack har tjurar varit aggressiva upp till en månad. Det är djur som upplever att de fått övertag över människan. Enligt Stefan Wistrand är det framför allt könsmogna tjurar av mjölk ras som orsakar dödsolyckorna. Vi har ingen tradition av lösgående djur, inredningen är anpassad för djuren, inte för människan. Det finns inga snälla tjurar eller snälla nykalvade kor. En könsmogen mjölkrastjur och en köttrasko i samband med kalvning är tickande bomber. Tjuren blir grinig om han störs just när han uppvaktar en ko. Och vi tvingas gå in i hans revir. Det är fullständigt livsfarligt och omöjligt att hålla koll på tjuren. Mörkertalet bland arbetsskadorna är stort. De flesta inom lantbruket som skadas ligger på soffan ett par dagar - ungefär var tionde skada anmäls, uppskattar Stefan Wistrand. Konkreta råd Några konkreta råd delger Stefan Wistrand: Se till att ha reträttväg när djuren får tokspel. Skilj ifrån på ett säkert sätt. Fixera djuren så de inte kan stångas, bitas eller sparkas. Var försiktig. Undvik ensamarbete. Stefan Wistrand, tidigare arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket med vana att skriva och tolka paragrafer, idag arbetsmiljöutvecklare inom SLA. Nu lämnar han myndighetsrollen för att bli arbetsmiljöutvecklare I sin gamla roll kom Stefan Wistrand ofta efteråt - när olyckor hade hänt. Nu ska han istället jobba förebyggande och se till att inga olyckor inträffar. Han har 30 års erfarenhet av säkerhetsarbete på gårdarna och har själv en egen gård, Knutsta Skattegård utanför Eskilstuna. Han har, som arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket, skrivit föreskrifter om säkerhet på våra gårdar och via inspektioner och myndighetsutövning sett till att de följts. När olyckor inträffat har han utrett orsakerna. SLA:s arbetsmiljöutvecklare Nu blir Stefan Wistrand istället en av SLA:s egen arbetsmiljöutvecklare. En roll där han tillsammans med SLA:s medlemmar ska arbeta förebyggande på gårdarna. Det ska bli fantastiskt roligt, säger Stefan Wistrand som lämnade Arbetsmiljöverket sista februari för sin nya tjänst. Under LAMK:s arbetsmiljökonferens på Omkring 300 arbetsolyckor med djur rapporteras varje år och i 70 fall har de skett i samband med hantering av nötkreatur. Ofta är hormonstinna tjurar eller dikor inblandade i de olyckor som sker. I genomsnitt sker ett dödsfall per år vid hantering av nötkreatur, men förra året var det två personer som dog i tjurolyckor. 42 procent har mer än 14 dagars frånvaro efter djurolycksfall. Nästan alla dödsolyckor med djurhållning drabbar män - någon enstaka drabbar kvinnor, då oftast med en häst inblandad. 70 procent av olyckorna händer på gårdar med djurproduktion. mars 2011 I SLA-bladet I 15

16 Skördaren körde ner i ett kärr och fastnade ordentligt. En grävskopa rekvirerades som bärgare men under bärgningen lossande dragkroken från skördaren och flög med våldsam kraft mot grävskopans förarhytt. Skördaren körde ner i ett surhål som inte var markerat, det var stressigt och skotaren klarade inte att bärga, så en grävskopa ringdes in. Skördaren körde fast: Svår olycka visar på brister i bärgningsrutiner Grävaren fäste en stropp i skördarens bakre dragkrok, tryckte schaktskopan mot marken och drog med hydraulcylindern. Dragkroken brast och kroken for med våldsam kraft mot grävmaskinisten som räddas kvar i livet av den lilla metallramen som delar framrutan som fick den värsta smällen. Men den 41-årige maskinisten får ändå allvarliga skador i bålen. Nu har Arbetsmiljöverket gjort en djupstudie av händelseförloppet för att se om det finns strukturella orsaker bakom olyckan. Vi har haft mycket olyckor inom jord och skog och gjort ett antal djupstudier som vi nu ska ställa samman för att se om vi hittar ett mönster bakom olyckorna, säger arbetsmiljöinspektör Ann Eriksson på Arbetsmiljöverket. Olyckan hände på en skogsallmänning i södra Sverige där man gjorde en förstaoch andragrallring och Ann Eriksson beskriver händelseförloppet i sin rapport:. Efter att ha berättat om det misslyckade bärgningsförsöket fortsätter hon: Gallringsuppdraget gick till en virkesuppköpare som i sin tur anlitade en skogsentreprenör att genomföra avverkningen. Cirka 95 procent av sin tid genomför skogsentreprenören avverkningsuppdrag åt virkesuppköparen. Mellan parterna har ett avtal upprättats. Skogsentreprenören anlitade en annan entreprenör att utföra skotningsuppdraget. Skördaren som används vid uppdraget väger cirka kg och har en längd på cirka sju meter. Grävmaskinen som användes vid bärgningsförsöket är en hydraulisk bandgrävmaskin. Maskinen väger cirka kg. Båda maskinförarna är egenföretagare och har genomgått yrkesinriktad utbildning för sina respektive branschområden. Skördarföraren är i 30-årsåldern och har haft sitt företag sedan 2005 och grävmaskinisten är i 40-årsåldern och har haft sitt företag ungefär lika länge. Försökt själv först Skördarföraren hade först försökt komma loss själv, men gav upp när maskinen sjönk allt djupare, berättar Ann Eriksson, som i sin rapport fortsätter: Skotarföraren kontaktas för att med skotaren försöka dra loss skördaren. Förarna kopplar en stropp (24 ton) mellan skotaren och bakre dragkopplingen på skördaren som utgörs av en krok. Försöket misslyckades. Efter fem timmar kommer grävmaskinen på plats. Skördarförarens tanke är att gräva upp runt skördaren för att få bort 16 I SLA-bladet I mars I 2011

17 massorna som håller maskinen och därefter dra med grävmaskinen. Maskinförarna beslutar tillsammans att först med hjälp av grävmaskinen känna hur hårt skördaren sitter fast. Om det går att dra loss skördaren. Arbetsmiljörapporten fortsätter: Det aktuella markområdet visade enligt skördarföraren inga ytliga tecken i markvegetationen på att området var sankt. Stickvägen var snitslad av markägaren och skördarföraren följde anvisningen. Förarinstruktionen anvisar att koppling endast får ske med dragstång till de bakre pendelarmarna. Men pendelarmarna är inte synliga och lätt åtkomliga då maskinen till följd av fastkörningen är nersänkt i sankmarken. En viktig faktor som påverkat beslutet att koppla stroppen till dragkroken är att skördarföraren befarade att det finns risk att förstöra skördaren genom sneddrag om man hade kopplat draget till någon av de bakre pendelarmarna. Bakre dragkroken får inte belastas med mer än maximalt 80 KN i dragriktningen vilket även framgår av informationsskylten i anslutning till kroken. Belastningen på kroken vid bärgningsförsöket översteg väsentligt maximalt tillåten last. Bristfälliga kunskaper I rapporten konstaterar Arbetsmiljöverket: Kunskaperna om bärgning är till vissa delar bristfällig. Det saknas beprövade metoder och tydliga instruktioner om hur bärgning av fastkörd maskin ska gå till. Körinstruktionen till skördarmaskinen ger svag ledning om hur bärgning av maskinen ska genomföras. Maskinförarna provar sig därför fram genom att använda sig av sina egna kunskaper och erfarenheter. Ett visst stressmoment finns hos de berörda parterna då man vill få loss maskinen så fort som möjligt. Skördarföraren är rädd att maskinen ska sjunka ännu mer och grävmaskinisten är på väg till ett annat uppdrag. Arbetsmiljöverkets slutsatser: Dokumenterade och beprövade metoder för att bärga fastkörda skogsmaskiner Dragkrogen på skördaren brast och for iväg mot grävaren. saknas. Det finns brister i de förarinstruktioner som tillverkare tillhandahåller. Det saknas exempelvis tydliga instruktioner för var och hur koppling av drag ska ske samt vilken typ av kopplingsdon som ska/får användas med tanke på konstruktion och hållfasthet i de belastande delarna. Grävmaskinförararen fick svåra skador men räddades av metallramen som delar framrutan och som tog emot den första smällen. SLA-bladet I mars I 2011 I 17

18 Tydliga säkerhetsrutiner räddade hjärtsjuk golfspelare Larmet gick en vanlig dag ute på Ljunghusens golfbana förra året. En spelare hade fått hjärtstopp. Vår personal gjorde allt rätt, berättar klubbchef Stig Persson som är noga med årliga uppdateringar av hjärt- och lungräddning men också av andra rutiner som tillsammans bidrog till att mannen med hjärtstopp kunde räddas. Han visar den hjärtstartare som hänger i klubbhuset där det också finns instruktioner för hur situationen ska hanteras - ansvarsfördelning och med inplastade kartor att rycka med sig för säkra och snabba ambulanstransporter över banan. Det är lätt att bli blockerad i en nödsituation, då är det bra med åtgärdslistan och kartan, säger Stig Persson som vet hur viktiga inte minst transportvägarna är. Golfspelarna vet sällan de snabbaste vägarna - de går ju helt andra vägar. Klubbchef Stig Persson visar hjärtstartaren som hänger i klubbhuset tillsammans med en checklista och en karta för ambulansvägar ut på golfbanan. Hjärtstartaren har redan används en gång. Systematiskt arbete Allt är en del av det systematiska arbetsmiljöarbete som ständigt pågår inom klubben. I pärmar visar Stig Persson hur olika rutiner är nerskrivna och fördelade på ansvarsområden och enskilda personer. Jag har en övergripande skriftlig delegering från ordföranden, jag har ett ansvar som kontinuerligt ska stämmas av och följas upp, säger Stig. Och jag har hjälpmedel i form av en pärm där vi skriver ner alla rutiner och hur de ska hanteras. Det handlar om det mesta från minderåriga, ensamarbete, hot och våld, maskiner och arbetsutrustning till hantering av kemiska produkter m m. Det är inte så jobbigt som man kan tro, säger han. Men vi blir aldrig färdiga, det är ett ständigt pågående arbete. Dessutom kopplat till vanligt sunt förnuft. SLA:s arbetsmiljöutvecklare Torsten Ivarsson diskuterar skyddsvästar på banarbetare och nödstopp på maskinerna med banförmännen Agne Hansson och Henrik Hansson på Ljunghusens golfklubb. Agne är också skyddsombud. Kurser för golfklubbar Under våren arrangerar SLA och SGA tillsammans en utbildning som syftar till att ge praktiska kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete och presenterar metoder och verktyg för att identifiera, bedöma och åtgärda risker i verksamheten. Kursen går igenom arbetsmiljöregler som är viktiga inom golfnäringen och klargör vad som gäller. Vi har sett att det finns ett behov inom golfen, säger Torsten Ivarsson, en av SLA:s arbetsmiljöutvecklare. Alla klubbar som är medlemmar i SLA har dessutom två gratis timmar för en första genomgång och en riskbedömning av vardagsverksamheten, säger han. 18 I SLA-bladet mars I 2011

19 krönika Många undantag från den fria anställningsrätten Arbetsgivarens fria anställningsrätt På den privata sektorn av den svenska arbetsmarknaden gäller som huvudregel att arbetsgivaren kan välja vem han vill anställa och ställa upp de villkor för anställningen som han anser behövliga. Undantag härifrån måste finnas i lag eller kollektivavtal. Nedan berörs de inskränkningar som finns rörande arbetsgivarens fria anställningsrätt, som alltså inte är helt fri. Företrädesrätt till återanställning En arbetsgivare som vill anställa en arbetstagare ska först kontrollera att det inte finns någon arbetstagare som kan göra gällande en företrädesrätt till återanställning enligt 25 LAS. En arbetstagare kan bara ha företrädesrätt om anställningen upphört på grund av arbetsbrist. Företrädesrätt till högre sysselsättning Arbetsgivaren måste också kontrollera att ingen deltidsanställd arbetstagare har anmält enligt 25 a LAS att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad. Har sådan anmälan lämnats, har arbetstagaren trots 25 LAS företrädesrätt. Tidsbegränsad anställning övergår i tillsvidareanställning Det finns också anledning att kontrollera ifall arbetsgivaren har någon arbetstagare anställd som vikarie eller i allmän visstidsanställning som inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör. För dessa arbetstagare kan nämligen gälla enligt 5 LAS att deras anställning automatiskt övergår i en tillsvidareanställning. Kravet är en anställningstid som överstiger två år under en femårsperiod. Förhandlingsskyldighet i vissa fall Om en arbetsgivare ändå avser att anställa en arbetstagare när någon annan arbetstagare har företrädesrätt till återanställning eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad, ska denne förhandla enligt MBL. Detta framgår av 32 LAS. Det kan också föreligga en förhandlingsskyldighet enligt 11 MBL om beslutet att anställa arbetstagaren utgör en viktigare förändring av verksamheten. Högre chefstillsättningar där arbetstagaren kan påverka företagets verksamhet, innebär som regel att arbetsgivaren är förhandlingsskyldig med samtliga kollektivavtalsbundna fackförbund. Är det däremot fråga om en lägre chef, t ex en arbetsledare, utgör det en viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för framför allt underställd personal, varför en förhandlingsskyldighet endast finns med berört fackförbund. Förhandlingsskyldighetens omfattning är relativt omfattande, då arbetsgivare ska argumentera för vem av samtliga sökande som denne anser ska få tjänsten. Diskrimineringslagen Den största inskränkningen i arbetsgivarens fria anställningsrätt har skett genom diskrimineringslagstiftningen. I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering på grund av kön (inbegripet graviditet), etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Även arbetssökande och den som gör en förfrågan om arbete skyddas. Den som bryter mot lagen kan åläggas att betala diskrimineringsersättning och ekonomiskt skadestånd, men arbetstagaren kan inte med stöd av lagen erhålla en viss anställning. Det finns ett snävt område där positiv särbehandling vid anställning är tillåten, t ex beträffande rekvisitet ålder. Mot den angivna bakgrunden är det givetvis av vikt att de rutiner som tillämpas i ett anställningsförfarande är godtagbara ur ett diskrimineringsperspektiv. Föräldraledighetslagen En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande av skäl som har samband med föräldraledighet. Om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten, gäller dock inte förbudet. Övergång av verksamhet Om en arbetsgivare förvärvat en annan verksamhet och det därmed uppstått ett behov av att nyanställa, ska observeras att förvärvaren är skyldig att överta överlåtarens personal ifall fråga är om s k övergång av verksamhet enligt 6 b LAS. Härigenom inskränks den fria anställningsrätten i denna specifika situation. EU-fördraget EU-fördraget skyddar en arbetssökande mot diskriminering på grund av nationalitet. En arbetsgivare får därför inte låta bli att anställa en arbetssökande från ett annat land med hänvisning till nationalitet, om inte sakliga skäl föreligger. Föreningsrätten, god sed på arbetsmarknaden, kollektivavtalets lojalitetsplikt En arbetssökande har ytterst få, eller inga, möjligheter att gentemot en arbetsgivare åberopa föreningsrätten, god sed på arbetsmarknaden eller kollektivavtalets lojalitetsplikt. Huruvida ett fackförbund i någon situation kan angripa ett anställningsbeslut med dessa utgångspunkter är mer oklart. Andreas Edenman Chefsjurist mars 2011 I SLA-bladet I 19

20 POSTTIDNING B Box STOCKHOLM KALENDARIET Se också hemsidan 4-6/4 Naturbrukets Rikskonferens 13/4 SLA årsstämma 14/4 Utbildning/förtroendevalda 14/4 Seminarium, utländsk arbetskraft inom skogsbruket (ingår i Skogsnäringsveckan som pågår 11-15/4) 2/5 Styrelsemöte Golf 17/5 Förhandlingsdelegation, jordbruk 26-27/5 Svenskt Näringsliv, årsstämma 10/6 Ledarskapsutbildning, Såstaholm 21/6 Industrikommittén /6 Borgeby Fältdagar. 3-9/7 Almedalsveckan. 7/7 Brunnby Lantbrukardag. Stort grattis Torsten! SLA:s årliga stämma erbjuder medlemmar en möjlighet att träffa kollegor från hela landet. Dags igen för den årliga SLA-stämman SLA håller sin årliga förbundsstämma samt de årliga sektionsstämmorna den 13 april I likhet med tidigare år äger stämmorna rum i Svenskt Näringslivs lokaler på Storgatan 19 i Stockholm. En information för nyvalda fullmäktige kommer att hållas under förmiddagen den 14 april. Då informerar SLA om vad uppdraget som förtroendevald innebär. Till informationen den 14 april är även valberedningens ledamöter välkomna. Invandrarna som byggde landet Under årets stämma kommer Anders Johnson att tala under rubriken Garpar, gipskatter och svartskallar under den öppna delen av stämman. Anders Johnson berättar här, med ugångspunkt från sin senaste bok om den betydelse som invandrare haft för Sveriges utveckling från medeltiden till idag. Anders är författare med inriktning på svensk näringslivshistoria och utkom i höstas med boken Garpar, gipskatter och svartskallar - Invandrarna som byggde Sverige Torsten Ivarsson ute i vardagen - ständigt med råd om hur säkerheten ska förbättras inom de gröna näringarna. Vi gratulerar vår egen arbetsmiljöutvecklare, Torsten Ivarsson, som utsetts till vinnare av årets Lantmästarpris. Lantmästare Ivarsson, som alltså arbetar som SLA:s arbetsmiljöutvecklare, får priset med motiveringen: En person som med engagemang arbetat för förbättrad arbetsmiljö i lantbruket. Prisutdelningen skedde i samband med Lantmästarhelgen i Borgholm i slutet av mars. Vi lyfter på hatten för Torsten! 20 I SLA-bladet Du kommer 20 juni 2010 mars väl I 2011 ihåg att titta på vår hemsida Här finns alltid uppdaterat kalendarium! I SLA-bladet SLA - din naturliga partner

Rapport - djupstudie

Rapport - djupstudie Rapport - djupstudie Olycka inom skogsbruk vid bärgning av skördare Hökensås, 2010 REM 2009/16827 En djupstudie kan ses som en fallbeskrivning av en enskild olyckshändelse. Målet med djupstudierna är att

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige 1 Innehåll Information till dig som vill arbeta i Sverige 3 Om du är EU/EES-medborgare 3 Identitetshandling 3 Arbetstillstånd och uppehållsrätt 3 Anställningsavtal

Läs mer

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! Kraftsamling för en säker djurhantering av nötkreatur Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! DeLaval International AB Svenska Kommunalarbetarförbundet Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Information till utländska bärplockare

Information till utländska bärplockare Information till utländska bärplockare Dessa regler gäller för utländska bärplockare Det här är en informationsbroschyr från Arbetsmiljöverket för dig som vill arbeta som bärplockare i Sverige. Arbetsmiljöverket

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

!"#$% semesterersättning? &!'(#)*(+,#(-./*)$ Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om

!#$% semesterersättning? &!'(#)*(+,#(-./*)$ Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut

Läs mer

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Innehåll Om du är EU-/EES-medborgare 3 Identitetshandling 3 Arbetstillstånd och uppehållsrätt 3 Anställningsavtal och anställningsvillkor 3 Arbetsmarknadsförsäkringar

Läs mer

När din arbetsgivare går i konkurs

När din arbetsgivare går i konkurs När din arbetsgivare går i konkurs 1 Innehåll När din arbetsgivare går i konkurs 3 Varför och hur företag sätts i konkurs 3 Det här gör en konkursförvaltare 4 Uppsägning från konkursförvaltaren samt uppsägningstider

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Nystartsjobb/ särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb/ särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-04. Lättläst svenska Nystartsjobb/ särskilt nystartsjobb Du kan få pengar om du anställer en person som har varit utan arbete en längre tid eller är ny

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

RÄTTSINFORMATION. - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige

RÄTTSINFORMATION. - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige RÄTTSINFORMATION - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige DIN RÄTT SOM EU-MEDBORGARE ATT VISTAS HÄR Allmän information om uppehållsrätten Du har som EU-medborgare rätt att vistas i

Läs mer

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert Till dig som ska praktisera UNG I SOMMAR 2014 1 Hej, I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik

Läs mer

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR 2 ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING, AVA 2 VIKARIAT 3 SÄSONGSANSTÄLLNING 3 ANSTÄLLNING EFTER PENSIONERING 3 PROVANSTÄLLNING 3 KONVERTERING TILL TILLSVIDAREANSTÄLLNING

Läs mer

Rekrytering. Policyuttalande. Bakgrund. Rutin för rekrytering 2014-02-17

Rekrytering. Policyuttalande. Bakgrund. Rutin för rekrytering 2014-02-17 2014-02-17 Rekrytering Policyuttalande Förvaltningarna ska ha en medveten och långsiktig rekryteringsplan som tryggar personalförsörjningen. Kommunen eftersträvar jämställdhet och mångfald bland sina anställda.

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Checklista. Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag

Checklista. Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag Checklista Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag Den här checklistan hjälper dig som anlitar arbetskraft i din KRAVcertifierade produktion. När du fyllt i listan kan du visa att du uppfyller KRAVs

Läs mer

Så gör du vid besked om uppsägning

Så gör du vid besked om uppsägning Så gör du vid besked om uppsägning Frågor och svar om varsel och uppsägning 4 Omställningsförsäkringen din hjälp på vägen 9 Försäkring om avgångsbidrag AGB 13 Så fungerar a-kassa och arbetsförmedling 14

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar

Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar Syfte: Att skapa förståelse för rättigheter och skyldigheter inom arbetslivet. Genomgång: 1. Arbetsmarknadens parter. Beskriv kort arbetsmarknadens parter; att

Läs mer

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av GAMEs konkurs Uppdatering 2015-06-25 Enligt uppgift från Länsstyreslen ska lönen ha betalts ut på förfallodagen i dag

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-08. Lättläst svenska Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Uppdaterat mars 2014

Uppdaterat mars 2014 Kursprogram 2014 Uppdaterat mars 2014 Basutbildningar För styrelseledamot i klubb eller förening FTFs basutbildningar ger dig som är ledamot i föreningens eller klubbens styrelse de kunskaper du behöver

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Riktlinjer för rekrytering

Riktlinjer för rekrytering Riktlinjer för rekrytering Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för rekrytering 2015-02-25 Personalutskottet 2018-12-31 Dokumentansvarig Version

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (11) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (se markering i marginal) 2013-06-11 2013-06-18 Innehåll Allmänna frågor...3 1. Vart ska man vända sig

Läs mer

INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS

INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS KOMPLETTERANDE INFORMATION 2012-11-19 Utbetalning av lönegaranti i november och framgent kommer inte att kunna ske genom s.k. förskott som i september

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension.

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Särskilt anställningsstöd

Särskilt anställningsstöd Särskilt anställningsstöd Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är med i jobb- och utvecklingsgarantin. Stödet ska hjälpa personer som har svårt att få ett arbete.

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB ALLA VERKSAMHETER FÖRÄNDRAS. FÖR- ÄNDRING ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV. VISSA FÖRETAG UTVECKLAS OCH VÄXER, ANDRA KRYMPER OCH EN DEL AVVECKLAS.

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING

Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare. 2015-02. Anställning med lönebidrag Du kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Ersättningen

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015

Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015 Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015 Hej! I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

INFORMATION OCH REGLER

INFORMATION OCH REGLER INFORMATION OCH REGLER TILL DIG SOM HAR BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG OCH FRITIDSHEM Barn och utbildningsförvaltningen Reviderad 20110727 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KOMMUNENS SKYLDIGHET...3 2

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller 3 Arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

ANMÄLAN OM ARBETSLÖSHET Informationstext

ANMÄLAN OM ARBETSLÖSHET Informationstext ANMÄLAN OM ARBETSLÖSHET Informationstext Läs här först - Innan du fyller i blanketten Anmälan om arbetslöshet När du blir arbetslös ska du anmäla dig på den offentliga arbetsförmedlingen. Du ska också

Läs mer

Ökad rörlighet över gränserna

Ökad rörlighet över gränserna Ökad rörlighet över gränserna Hur blir det med arbetsgivaravgifter och skatter? Pia Blank Thörnroos, 2015 Att anlita utländska arbetskraft för arbete i Sverige Om arbetet har utförts i Sverige av en fysisk

Läs mer

Utvecklingsanställning

Utvecklingsanställning Lättläst svenska Utvecklingsanställning Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är arbetssökande och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning.

Läs mer

Cirkulär 3/2012 2012-03-13

Cirkulär 3/2012 2012-03-13 Cirkulär 3/2012 2012-03-13 Grönt cirkulär distribueras till arbetsplatserna Avtalsuppgörelse med SEKO 2012 Bilagor Lönetabeller för Väg och Banavtalet. INNEHÅLL 1. Avtalsperiod och ikraftträdande 2. Lön

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer