Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008"

Transkript

1 1(13) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 Rampost 7 Andra kommunikationsinsatser Ansvarig myndighet/organisation: Jordbruksverket Projektnamn: Miljömålen till näringen Diarienummer: Projektet syftade till att sprida information om miljömålsarbetet och att sätta in miljömålen i ett sammanhang. Målgruppen var lantbrukare och andra verksamma ute på landsbygden. För att nå ut till dessa tänkta läsare spreds informationen i form av en bilaga i Land Lantbruk i början av augusti. Bilagan belyser hur lantbrukarnas arbete och miljömålen hänger samman. Detta genom att förmedla syftet med miljöersättningarna vilket är att lantbrukarna får betalt för det arbete som behövs för att vi ska nå de uppsatta miljömålen. Texten ger också uppmärksamhet åt lantbrukarnas arbete och hur viktigt det är. Det utgör grunden i arbetet för att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap och bidrar även till flera andra miljömål. En läsarundersökning gjordes för att se hur bilagan mottogs. Den visade att det största problemet är att överhuvudtaget få läsarna att uppmärksamma en bilaga som ligger ibladad i flera andra. För att få ytterligare, mer aktiv, spridning trycktes informationen även upp i form av en broschyr i A4-format på beständigare papper. Denna distribuerades ut till länsstyrelserna för dem att använda vid informationsmöten, rådgivningsbesök m.m. Den finns även för beställning på Jordbruksverkets hemsida. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Kommunikation inom kemikalieområdet Diarienummer: Behovet av kommunikation är stort för att nå miljömålet Giftfri miljö och för att få igång ett arbete med åtgärder. Innebörden i delmålen behöver förklaras och verksamhetsutövare behöver inspireras och motiveras utifrån deras verksamhet och möjligheter. De komplexa kemikaliefrågorna kommuniceras lämpligen i form av en dialog i samverkan. Förstår man inte innebörden i delmålen i Giftfri miljö är det svårt att ta till sig EUs kemikalieregistrerings-lagstiftning (REACH). Flera års arbete med att utveckla det förebyggande kemikaliearbetet inom miljöskyddet på länsstyrelsen har resulterat i en Handbok för tillsynsmyndigheterna. För att också få en bild av de svårigheter och möjligheter i arbetet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i ett kemikalieanvändande företags verksamhet kontaktades tio företag (B-företag där länsstyrelsen har tillsynen) under senhösten 2008 med enkät och djupintervjuer. Företagen valdes

2 2(13) ut bla utifrån resultatet från den kartläggning av länets kemikalieanvändning i A och B verksamheter som genomfördes 2005 Här efterfrågades en mer detaljerad kemikalieförteckning i miljörapporten för 2004 och en rapport över vilka utfasningsämnen(delmål 3) och prioriterade riskminskningsämnen (delmål 4), enligt PRIO-verktyget, som företagen använde. Genom dialog/samtal med verksamhetsutövare om vilka svårigheter och behov de upplever med dagens kemikaliearbete och möjligheten att uppnå ett hållbart kemikaliearbete enligt miljömålet Giftfri miljö och REACH har länsstyrelsen undersökt på vilket sätt tillsynsmyndigheterna behöver kommunicera budskapet för att förtydliga vad vi kräver. Intervjuerna visar att tillsynsmyndigheterna på ett tydligare sätt måste koppla samman budskapet i Giftfri miljö till företagets verksamhet och vad de faktiskt jobbar med när det gäller kemikalier. Delmålen inom Giftfri miljö är inte formulerade så att företagen känner att de är berörda. För att kommunikationen ska nå fram föreligger det även ett behov av att slå hål på alla de myter kring kemikalier som florerar. Först då kan man motivera användare av kemikalier att de måste bry sig och det blir lättare att göra budskapet begripligt för den enskilde. Tillsynsmyndigheten skulle kunna utgöra en viktig kugge i arbetet med giftfri miljö. Både att förmedla information om målen, samt att i kontakten med företaget översätta betydelsen av målen till deras verksamhet och miljömål i miljöledningssystem. Tillsynsmyndigheten bör även genom en tydligare myndighetsutövning t ex som att ställa krav på redovisning, sätta villkor och driva på arbetet med substitution tydligare visa att kemikaliearbetet är högt prioriterat. För att kunna arbeta tydligare med just kemikaliefrågor i miljöarbetet erfordras en förstärkning av resurserna. En lösning skulle vara att bygga upp kompetens och verktyg på länsstyrelserna som sedan kan förmedlas ut till kommuner och verksamhetsutövare på samma sätt som man under de senaste tio åren lyckats etablera ett arbete med efterbehandling. Ett förebyggande kemikaliearbete med samma struktur brådskar i och med att allt mer lagstiftning från EU ställer krav på kunskaper om kemikalieanvändning och riskbedömning av användningen. Resultatet kommer att redovisas i en rapport som kommer att läggas ut på Länsstyrelsen i Jönköpings hemsida (http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping) som rapport i meddelandeserien under Ansvarig myndighet/organisation: Skogsstyrelsen Projektnamn: Utveckling av kommunikationen i arbetsprocessen för formella avsättningar Diarienummer: Under år 2008 har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket kartlagt erfarenheter, attityder, behov och önskemål hos berörda parter när det gäller formellt skydd av

3 3(13) värdefull skog. Kartläggningen inriktar sig på områden där Skogsstyrelsen bildat ett biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal eller Naturvårdsverket bildat ett naturreservat under åren Kartläggningen av markägarnas och andra sakägares synpunkter och önskemål förväntas underlätta myndigheternas utveckling när det gäller kommunikationen med markägarna. Det är naturligtvis svårt att uppnå full nöjdhet i en process som kan resultera i beslut där berörda parter inte är överens, alternativt som kan resultera i att markägarens samtliga önskemål inte kan tillgodoses, men genom att rätta till förekommande fel och brister förväntas upplevelsen av myndigheterna som aktör i processen kunna förbättras. Resultatet kan därmed användas som ett underlag för förbättring av arbetsprocesserna för formellt skydd och även för andra åtgärder som syftar till att uppnå ökad förståelse för bevarandearbetet och miljömålen. Kartläggningen har genomförts med hjälp av externa konsulter. Den initierades genom ett möte med sakägare och intressenter. Därefter har förstudier gjorts i form av fokusgrupper med markägare på vars mark Skogsstyrelsen bildat ett biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal eller Naturvårdsverket bildat ett naturreservat under åren Vidare har intervjuer ägt rum med motpartsombud i processen kring överenskommelse om naturreservat. Efter förstudien har en enkät sänts till markägarna. Efter två påminnelser har en bortfallsundersökning gjorts. Därefter analyserades och utvärderades resultatet i samarbete med en referensgrupp med representanter för markägarorganisationer. Till arbetet har en referensgrupp knutits med representanter från länsstyrelser, skogsstyrelsens distrikt samt skogsägarorganisationer. Markägarna anser att myndigheterna är på rätt väg men att det fortfarande finns potential att förbättra dialogen och delaktigheten i processen. Myndigheterna bör till exempel bli tydligare och mer pedagogiska när vid information om ärendegången och på vilket sätt markägarna kan vara delaktiga i den. Här kan det vara svårt eller till och med omöjligt att inom ramarna för det befintliga regelverket skapa en känsla av full delaktighet hos alla markägare. Några åtgärder kan dock vara att tydligt identifiera, beskriva och förklara för markägarna vilka möjligheter till medverkan de ska kunna förvänta sig i processen och sedan försöka leva upp till dessa åtaganden. Kommunikation av resultatet har skett genom ett pressmeddelande Tillsammans med resultatet presenterades myndigheternas nya uppföljningssystem. Pressmeddelandet kan du läsa här.: Länk till projektrapporten: /MÄ_Rapport_ pdf Vad händer nu? Myndigheterna kommer nu att gå igenom materialet och analysera vidare vilka lärdomar de kan dra av arbetet och hur verksamheten kan behöva utvecklas. Skogsstyrelsen kan dock redan nu konstatera den stora vikten av att utveckla kontakterna med markägarna och att vara tydliga i kommunikationen med dem. Samtidigt som studien gjordes i våras drog Naturvårdsverket igång Dialog för naturvården, en kompetensutveckling av verkets och länsstyrelsernas personal i dialog, lokal delaktighet och förvaltning samt konfliktlösning. Intresset var stort

4 4(13) och kurserna blev övertecknade. Inom Skogsstyrelsen utvecklas kontakten internt inom ramen för myndighetens rådgivningsverksamhet. Under de senaste åren har bland annat seminarier och konferensinslag genomförts, som har riktat sig till handläggare för det formella skyddet. Erfarenheter och goda exempel lyfts fram och sprids inom myndigheten. Satsningen har visat sig varit riktig och den bör fortsätta. Båda myndigheterna sjösätter nu en löpande uppföljning av markägarnas och andra sakägares synpunkter om deras arbete. Uppföljningen kommer att i sin huvuddel bestå av en kort enkät till privata markägare på vars mark Skogsstyrelsen bildat ett biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal eller Naturvårdsverket bildat ett naturreservat. Andra sakägarkategorier kan erbjudas möjlighet att istället välja uppföljning genom exempelvis intervjuer eller fokusgrupper. (Exempel på andra sakägare är bolagen, kyrkans egendomsnämnder och kommuner). Myndigheterna planerar att utföra uppföljningen en gång per år, varefter den sammanställs och analyseras. Till stöd för arbetet planeras också dialog med en referensgrupp som inkluderar några representanter för markägarorganisationer. Vidare bör en fördjupad utvärdering göras med några års mellanrum, där frågeställningarna ses över och vid behov utvecklas/kompletteras. Vidare kan det vara aktuellt med fördjupade studier av kvalitativ karaktär, till exempel i form av fokusgrupper eller intervjuer med privata markägare. Arbetet med att följa upp de avtal och överenskommelser som gjordes under år 2008 kommer att påbörjas inom kort. Resultatet av den genomförda studien används nu också som ett av flera underlag inför kommande proposition om områdesskydd. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Miljömål på teckenspråk Diarienummer: Under projektets gång har de 16 miljökvalitetsmålen översatts till teckenspråk som i sin tur har gjorts till filmklipp. Översättning och bearbetning av miljökvalitetsmålen utfördes av Jens Mattsson. Kvalitetsgranskning och anlitande av teckenspråkstolkar samt filminspelning utfördes av Mård media tillsammans med Jens Mattsson. Filmklipp över alla miljökvalitetsmål samt tips på vad man kan göra själv finns utlagda på Länsstyrelsens webbsida och kommer from den 31/3 att finnas på Miljömålsrådets webb. Kommande aktiviteter Annonsering i Dövtidningen sker i maj och september Medverkan vid den nationella träffen Dövas dag i september 2009 för att göra reklam för teckenspråksmaterialet Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen Örebro län Projektnamn: Klimatsmart Örebro län

5 5(13) Diarienummer: Vi har tagit fram en kortfattad skrift utifrån klimatstrategin, genomfört en utställning om klimatarbete och energibidrag och hållit seminarier på klimatområdet. Foldern Klimatklok Örebroregion 2030 kan laddas ned via Länsstyrelsens sida Länsstyrelsen är en av utställarna på Energicentrum, se och en del av tilldelade medel har använts till monterhyra och informationsmaterial i montern. Projektet att ta fram en informationsplan på klimatområdet i samarbete med de centrala myndigheterna är försenat men kommer att slutföras under våren. En regional grund till informationsplan finns klar. Den är framtagen i samarbete med Regionförbundet Örebro och kommer att bearbetas vidare i samråd med berörda centrala myndigheter. Vi kommer att sprida informationsplanen till andra län då den är klar. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Ökad kommunal förståelse för åtgärder mot UV strålning och hudcancer Diarienummer: Under 2008 samt 2009 genomfördes intervjuer av kommunala tjänstemän om synen på UV-strålning och skyddande grönska, kunskapsnivån och åtgärder som vidtogs. Olika tjänstemän (sammanlagt 15 personer) från 7 kommuner deltog i intervjuerna. Resultatet visade att det var dålig kunskap om frågan och att det därför inte var något prioriterat arbetsområde. Därför gavs det i uppdrag till Gullers mediagroup (har arbetat med strålskyddsfrågor för SSM) att arbeta fram ett pedagogiskt material som ska spridas till länets länsstyrelser för vidare distrubution till kommunerna. Materialet kommer att vara färdigtryckt under sommaren 2009 Ansvarig myndighet/organisation: Miljöförbundet Jordens Vänner Projektnamn: Kommunikation av Miljöförbundet Jordens Vänners rapport till den fördjupade utvärderingen Rättvisa Mål Diarienummer: Projektet har genomförts enligt intentionerna. Vi har kommunicerat rapporten Rättvisa mål både inom och utom organisationen och vi har mött många olika grupper i samhället både i kommunikation kring de befintliga målen och kring frågan om svensk konsumtions miljöpåverkan i andra länder. Det visar sig ofta i möte med allmänheten att kunskapen om miljömålen är ringa varför en

6 6(13) grundläggande miljömålspresentation ingår i nästan alla föreläsningar och informationsträffar vi medverkar i. Vi har medverkat i arrangemang från mindre träffar med politiska stadsdelsföreningar till offentliga föredrag för allmänheten och välbesökta öppna seminarier på Bokmässan i Göteborg. Vi hade representanter från vårt miljömålsarbete närvarande under hela mässan för att sprida rapporten Rättvisa Mål och fick där också tillfälle till viktigt nätverkande med andra organisationer. Våra medlemsgrupper har nåtts av specialinformation om det svenska miljömålsarbetet och rapporten Rättvisa mål. Medlemmarna har också nåtts av en utökad information om miljömålen på vår hemsida. Information som också kommit intresserad allmänhet till del. Vi har under 2008 inte tagit fram något nytt tryckt material kring miljömålen däremot bedömde vi att behovet av aktualitet krävde en uppdatering av boken Det saknade miljömålet. Denna lanserades i digital version via vår hemsida i december 2008 vilket fick viss uppmärksamhet i media. En efterfrågad pappersupplaga är under tryckning. Även en bok om rättvis konsumtion trycks under våren MJV är medlemsorganisation i Studiefrämjandet och bedriver därmed ett fortlöpande samarbete i folkbildning kring miljöfrågor. Vi har under året bland annat bistått med expertkunskap kring Studiefrämjandets eget studiematerial om de svenska miljömålen och hoppas på så sätt ha fördjupat insikten kring miljömålsarbetet. Vi har genomfört ett flertal informella och mer formella träffar med myndigheter, departement, politiker och andra beslutsfattare. I mars 2009 ordnade vi i samarbete med Forum Syd en rundabordskonferens om styrmedel för att minska svensk konsumtions miljöpåverkan i andra länder och hur frågan om denna påverkan kan föras in i det svenska miljömålssystemet. Vi kunde med glädje konstatera att dryga 20-talet aktörer i miljömålsarbetet hörsammat vår inbjudan att delta i mötet. Slutligen kan vi med glädje konstatera att de internationella frågorna och icke minst den om vår miljöpåverkan i andra länder under det senaste året har hamnat mer i fokus i miljödebatten. Vi ser det som ett bevis för att vårt opinionsarbete burit viss frukt och är tacksamma för att vi med hjälp av medel från Miljömålsrådet under två år har kunnat fördjupa och intensifiera vårt arbete kring dessa frågor. Ansvarig myndighet/organisation: Kemikalieinspektionen Projektnamn: Kemikalier i textilier Diarienummer:

7 7(13) KemI har haft en dialog med olika aktörer inom textilbranschen. Det har varit genom möten och samtal med representanter från näringslivet (TEKO Sveriges textil- och modeföretag, Textilimportörerna), forskning och utbildnings (Kemikaliegruppen inom Swerea IVF, Textilhögskolan i Borås och Södertörns högskola m.fl.), miljöorganisationer (Naturskyddsföreningen och Internationella kemikaliesekretariatet Chemsec) samt med andra myndigheter (Naturvårdsverket, Konsumentverket, Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Stockholms kommun och Göteborgs kommun). Dialogen har visat att företagens kunskapsnivå är bristande när det gäller kemikalier i textilier och det finns et behov av ökad kunskap. Näringslivet efterfrågar ökat stöd och tydlighet från myndighetshåll. Genom att arrangera ett seminarium om kemikalier i textilier och ta fram en broschyr med råd till företag som importerar och säljer textilier har KemI inom ramen för projektet bidragit till att samla och sprida kunskap. 140 personer deltog på seminariet som hölls i Göteborg den 27 november. Det var framför allt stora och små företag som tillverkar, importerar och säljer textilier i Sverige. Broschyren innehåller fakta om kemikalier i textilier, information om lagkrav och mål samt en del konkreta råd, länkar och verktyg som företag kan använda i sitt kemikaliearbete. Broschyren blev klar i slutet och januari 2009 och kommer att spridas och marknadsföras under våren Som en fortsättning på KemIs insatser kommer miljöförvaltningarna i Göteborg, Malmö och Stockholm i samverkan att driva ett textilprojekt med syfte att ytterligare nå ut med kunskapen och inspektera företag i branschen. Utvärdering av KemIs projekt visar att berörda aktörer är positiva till dialogen, det finns ett stort sug efter denna form av insats. Projektet har bidragit med inspiration och ökad medvetenhet hos svenska textilföretag. Broschyren Kemikalier i textilier Råd till dig som importerar och säljer textilier finns tillgänglig på Utvärderingen KemIs dialog med textilbranschen för ökad riskminskning och bättre uppfyllelse av miljökvalitetsmålen, Faugert & Co Utvärdering AB kan beställas av: Ansvarig myndighet/organisation: : Länsstyrelsen i Västmanlands län Projektnamn: Rena Västmanland, etapp 3 Om kemikalier i din vardag Diarienummer: Vi har bl.a riktat oss till elever och lärare i årskurs 7-9 samt föräldrar till barn i förskoleåldern och informerat och spridit information om vardagskemikalier. Genom seminarier på skolor och föreläsningar på förskolor och vår hemsida har vi nått ut till ungdomar, lärare och föräldrar till förskolebarn i hela länet. Ett av förskolebesöken har uppmärksammats i tidningen Gröna Draken som ges ut kostnadsfritt till hushåll i Västmanlands län. På mittuppslaget presenterades material kring barn och kemikalier. "Så skyddar du ditt barn". Där fick föräldrar tips om hur de kan välja bort de farligaste kemikalierna. Artikeln finns publicerad på hemsidan;

8 8(13) I Hallstahammar och Heby har vi haft föreläsningar på förskolor och även besök på förskolor i Arboga och Västerås. Material om barn och kemikalier delades ut av oss på Förbundet Agenda 21 till Ica-Ettans kunder under matbutikens miljövecka. De förskolor som inte fått besök av oss har fått materialet "Rena barn" via paket på posten. Även BB-avdelningarna har fått materialet för att dela ut till länets nyblivna föräldrar. Faktabladet finns också på vår hemsida: Vi har genomfört aktiviteter genom Rena Västmanland projektet i fem klasser på Önstaskolan i Västerås, fyra klasser på Källskolan i Norberg. Under skolbesöken fick eleverna fundera över hur de kan bidra för att nå en giftfri miljö. Eleverna fick lära sig mer om överdosering, miljömärkta produkter, avfall, miljömål, kemikalietillsyn och REACH. På S:t Ilianskolan i Västerås fick två klasser göra ett test om vardagskemikalier. Den 1 februari 2009 startade vi en skolwebb på hemsidan med material och länktips. 1X2 är ett test för skolelever på skolwebben där kunskaper om vardagskemikalier testas och klasser kan utmana varandra. Testet är också kopplat till att man kan skriva ut ett diplom om man svarat rätt. Lärarseminarier är genomförda på ett flertal platser i länet; Surahammar, Sala, Västerås och Arboga. På skolorna träffade vi sammanlagt cirka 130 lärare, som representerade skolans alla ämnen. Under lärarträffarna fick lärarlagen ta del av information från projektet Rena Västmanland och diskutera olika frågor kring kemikalier i vår omgivning. Lärarna fick material och lektionstips om vad man kan undervisa om för att minska användning och byta ut de allra farligaste vardagskemikalierna. En klickannons har visats på Västmanlands läns tidning (vlt.se) under två veckor. Projektet har haft en sakkunnig referensgrupp som bestod av representanter från Vafabmiljö, Miljö och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås och Länsstyrelsen i Västmanland. Ansvarig myndighet/organisation: Riksföreningen Svenska Naturskyddsföreningen Projektnamn: Informationskampanj om miljömålen riktad till Naturskyddsföreningens medlemmar, andra NGO:s och allmänheten Diarienummer: Utbildning av Naturskyddsföreningens medlemmar, andra NGOs och allmänheten En konsult har anlitats för att göra ett utbildningsmaterial som presenterar miljömålen i relation till föreningens arbete. Materialet lyfter fram stämmans prioriterade verksamhetsområden, visar vilka miljömål som berörs och hur tillståndsförändringen ser ut över tiden, vilka styrmedel som är föreslagna av oss för att öka tempot i detta arbete, samt hur föreningen kan bidra till miljömålens uppfyllnad genom lokalt arbete. Materialet används i utbildningsarbetet och har utformats så att det även kan vara tillängligt genom vår hemsida. Kontakter tas med Studiefrämjandet för att undersöka möjligheter att utarbeta en studiehandledning.

9 9(13) 2. Internutbildning av Naturskyddsföreningens personal Delprojektet har genomförts genom två utbildningsinsatser; dels föredrag för hela personalen på en kick off den 30 jan 2008 om miljötillståndet, och dels genom en insats under hösten som syftat till ytterligare en kick off för kansliets interna miljöarbete. Vid det tillfället har en längre presentation av miljömålen i relation till föreningens arbete genomförts. 3. Kortutbildning av läns- och kretsförbundsordförandena Naturskyddsföreningen har genomfört en ledarskapsutbildning som löpt under hela Av de total 30 utbildningstimmar som genomförts har sammanlagt sex timmar under 2008 ägnats åt miljömålen. Ledarskapsutbildning har genomförts vid 2 olika tillfällen och 10 personer har deltagit. 4. Länsförbundsordförandekonferens Naturskyddsföreningen har haft länsförbundsordförandekonferens i två dagar i Kilsbergen i Örebro oktober, totalt 15 län av 24 var representerade, flertalet med fler än ett ombud. Representanter från riksstyrelsen och riksföreningens kansli fanns också på plats. Totalt 25 personer. En av punkterna på dagordningen var en genomgång och diskussion om det miljöpolitiska läget där föreningens ordförande Mikael Karlsson bl a föredrog om miljömålsarbetet och länsordförandena fick informationsmaterial. Materialet har utnyttjats vid flera utbildningstillfällen bl a på riksstämman och i samband med höstkonferensen. 5. Miljömålen presenteras i Sveriges Natur I nummer 3 08 beskrevs Miljömålsrådets utvärdering av målen på ett uppslag. 2,0 sidor. Under hösten bytte miljörådet ordförande och det beslutades om en ny utvärdering av rådets arbete. Miljömålspropositionen sköts på framtiden. Tidningen valde då att vänta med nästa publicering till dess utredaren avslutar sitt arbete, vilket ska ske under En del annat som gäller miljömålen blev dock skrivet. I nummer 3 08 skriver Sebastian Kirpuu en krönika utifrån miljömålet levande skogar. 0.4 sida. I nummer 1 08 beskrevs utförligt miljöarbetet i skogen. Det görs utifrån miljömålet för levande skogar. Text som är relaterad till miljömålet kan räknas till två av de sex sidorna som reportaget Det är fem i tolv i skogen omfattar. 2,0 sida. I nummer 4 08 publicerades ytterligare en text om skogens miljömål, Nytt skogsmiljömål, 0.6 sida. I Nummer 5 08 skrevs en liten text Än faller fjällskogen som handlar om skogens miljömål.0.25 sida. I nummer 6 08 fanns texten Miljörevy med gensvar som berättar om ett teaterarbete som handlar om att öka medvetenheten om miljömålen sida. Sveriges Natur har således producerat 5,55 sidor som specifikt handlar om miljömålen. I övrigt har tidningen också berört enskilda miljömål men inte så

10 10(13) uttalat. Det gäller exempelvis övergödningen, havsfrågorna, god bebyggd miljö och frisk luft. De 5,55 sidorna har kostat ca kr att producera. 6. Miljömålen presenteras på hemsidan Utbildningsmaterialet anpassas till webben. Andra miljömålsrelaterade arbeten presenteras också på webben. Arbetet pågår för närvarande och har försenats genom att hela Naturskyddsföreningens webb har bytts under Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges kommuner och landsting Projektnamn: Miljömål för invandrare riktade kommunikationsinsatser utifrån bildbaserad miljöinformation Diarienummer: Projektet Miljömål för alla har utvecklat material anpassat för undervisningen i svenska för invandrare (sfi). Delar av materialet passar bra även i grundskolan. Bilder och enkelt språk ska underlätta förståelsen och inspirera till att göra val som är bra för miljön och hälsan. Miljöträffar för sfi-grupper har ordnats och responsen från deltagare och lärare som medverkat vid träffar och/eller använt bildmaterialet har varit mycket positiv. Under hösten 2009 kommer en mindre kvalitativ utvärdering att göras. Inom ramen för projektet har ett miljöavsnitt utvecklats, avsett för samhällsinformationen till nyanlända i Göteborgs stad. De tvåspråkiga samhällsinformatörerna har utbildats i materialet. I samarbete med Hälsoteket i Angered har tvåspråkiga cirkelledare utbildats i ett material om mat och miljö. Vid lokala och regionala forum för miljö och integration har kommuner och organisationer fått information om arbetet. Med stöd av Miljömålsrådet kommer miljöförvaltningen att under 2009 att fortsätta sprida material och metoder i landet. Miljöförvaltningens tidigare bildmaterial om vatten, avfall och inomhusmiljö, har gjorts tillgängliga för andra kommuner och kompletterats med nya bilder och information om miljömål. Bildserier om klimat och livsmedel kommer att finnas på webben senare i vår. Sammanlagt har ett 70-tal illustrationer och foton tagits fram. Materialet är framtaget i samverkan med andra organisationer som också har bidragit med bilder. Bildmaterialet består av PowerPoint-presentationer för bildspel med tillhörande lärarhandledningar. Bildserierna nås på webben, Delar av materialet t.ex. om systemen för avfallshantering och vatten och avlopp kräver lokal anpassning. Rapporten Miljökunskap i bild erfarenheter och metod som tas fram inom projektet, riktar sig till kommuner som vill arbeta med metoden och/eller ta fram eget material. Rapporten kommer att nås via länken ovan. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västerbottens län

11 11(13) Projektnamn: Mediaguider lärande för hållbar utveckling Diarienummer: Under 2008 har vi via olika former av inspirationsträffar kommit i direktkontakt med ca 1400 lärare. Med start under mitten av vårterminen, har vi arrangerat inspirationsträffar i 17 st skolor i 10 olika kommuner för sammanlagt 370 lärare. Vid dessa träffar har erbjudits föreläsningar och workshops från våra samarbetspartner (WWF, Naturskolan Umeå och Den Globala Skolan) samt demonstrerats innehållet i våra Mediaguider. Utöver detta har vi arrangerat två st större konferenser för 750 st (Umeå) resp. 265 st lärare (Lycksele). Se inbjudan för innehåll i dessa. Parallellt med dessa inspirationsträffar har vi distribuerat Mediaguider (väskor fyllda med filmer, TV-program och böcker/tidningar) kring temat Hållbar Utveckling. Mediaguiderna har varit uppdelade för åldrarna Förskoleklass-År 3, År 4-År 9 samt År 9-Vux (klicka på resp. länk för innehåll i guiderna). Mediaguiderna har kunnat bokas kostnadsfritt av våra kunder (kommuner) en månad i taget och har varit ute varje månad sedan de blev tillgängliga vid sommaren Uppskattningsvis har materialet på detta sätt varit tillgängligt för ca 1300 elever. Det stora intresset har hållit i sig över årsskiftet, och spridit sig som ringar på vattnet. Vi bedömer därför att vårt sekundära mål, att inom fem år ha nått 5000 elever, är på god väg att uppfyllas. Detta underlättas också av att vi kommer att fortsätta 2009 ut med inspirationsträffar, denna gång även i angränsande norrländska län samt att vi kommer att köpa in material till fler Mediaguider. Utöver detta informerar vi fortlöpande om projektet via MediaCenters hemsida samt en egen projekthemsida. Projektet har varit mycket lyckat och har lyckats möta ett växande intresse för ämnet i skolan. Det känns därför extra roligt och nödvändigt att vi kan fortsätta möta detta behov. Ansvarig myndighet/organisation: Livsmedelsverket Projektnamn: Kommunikationsinsatser vid miljöanpassning av Livsmedelsverkets kostråd Diarienummer: Livsmedelsverket tar fram råd om hur konsumenten kan göra miljösmarta matval med utgångspunkt från Livsmedelsverkets kostråd. De medel som beviljats från Miljömålsrådet har använts till två separata aktiviteter: 1) fokusgruppsundersökning med syfte att testa rådens formulering i målgruppen samt 2) kommunikationsinsatser för att direkt och via media nå ut med information om miljösmarta matval till målgruppen. 1. Fokusgruppsundersökning: en konsult genomförde fokusgruppsdiskussioner med konsumenter i två steg, i syfte att testa hur råden förstås och uppfattas, om språket är begripligt och om råden ger konsumenten vägledning i valet av livsmedel. I steg 1 genomfördes sex gruppdiskussioner, i Stockholm och

12 12(13) Enköping. Flera viktiga synpunkter fördes fram som bidrog till att råden kunde förbättras. I steg 2 testades råden, efter justering utifrån framförda synpunkter, i två fokusgrupper i Stockholm. Analysen av den andra omgången visade att de miljösmarta matvalen uppfattas som balanserade och enkla att komma ihåg och agera utifrån. Samma konsult genomför också intervjuer med dagligvaruhandeln om miljösmarta matval och användningen av de färdiga råden. 2. Kommunikationsinsatser: Livsmedelsverket har i samarbete med Naturvårdsverket, med konsultstöd, tagit fram en kommunikationsplan för de miljösmarta matvalen. Det övergripande kommunikativa målet är att uppnå största möjliga kunskap hos konsumenterna om miljöpåverkan av livsmedel samt kunskap om hur man kan välja livsmedel som är bra ur både hälsosynpunkt och miljösynpunkt. Kommunikationsplanen definierar målgrupper, budskap och möjliga aktiviteter. Fokus ligger på att få ett bra genomslag i massmedia, samtidigt som all kommunikation ska finnas tillgänglig via myndigheternas respektive webbplatser. Tidplanen för lanseringen av de miljösmarta matvalen har förskjutits något på grund av krav på notifiering till EU-kommissionen. Ansvarig myndighet/organisation: Naturvårdsverket Projektnamn: Getting more for less Luftföroreningar och klimatförändringar samverkan för bästa resultat Diarienummer: Konferensen Luftföroreningar och Klimatförändringar samverkan för bästa resultat genomfördes i Stockholm den November 2008 i samarbete med Svensk Näringsliv, Volvo, Scania, Vägverket, IVL samt NV:s forskningsprogram SCARP ( Swedish Clean Air Research Program). 146 personer deltog. Länk till program och dokumentation från konferensen: Ansvarig myndighet/organisation: : Länsstyrelsen i Södermanlands län Projektnamn: Östersjön i fokus. Hur får vi ett hav i balans? - Regional miljöanalys för Södermanlands län Diarienummer:

13 13(13) Projektets syfte har varit att ge en bred och samlad överblick över tillståndet och hoten mot länets marina miljö och att se över vilka åtgärder som görs och som behöver göras. Ett viktigt mål har varit att nå ut med information om miljömålsarbetet, och att samla viktiga aktörer runt arbetet med att genomföra, uppnå och följa upp arbetet med de regionala miljömålen. Inom ramen för projektet har länsstyrelsen tagit fram rapporten Södermanlands havsmiljö och anordnat en utställning om Östersjön och ett havsmiljöseminarium. Rapporten Södermanlands havsmiljö är en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv och Begränsad klimatpåverkan (se BFEE-1B10029E0D5E/0/Sodermanlands_havsmiljo.pdf). Rapporten är tänkt att användas som underlag för länsstyrelsens och andra aktörers planering och beslutsfattande. Utställningen om Östersjön pågick från juni till september 2008 och riktade sig till besökare på naturrum i Stendörrens naturreservat. Havsmiljöseminariet, som hölls den 10 mars 2009, avrundade projektet. På seminariet deltog representanter från näringsliv, organisationer, skolväsendet, kommuner och myndigheter (se bifogat program). Det är vår övertygelse att projektet har bidragit till att skapa större intresse, förståelse och engagemang för havsmiljön i länet vilket därmed har ökat möjligheterna att uppnå de miljömål som bidrar till att få ett hav i balans.

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2009-0141 Januari 2010 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2009 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2006 kommuner och föreningar

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2006 kommuner och föreningar 1(6) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2006 kommuner och föreningar Ansvarig myndighet/organisation: Klimatkommunerna/Sveriges Ekokommuner Projektnamn: Kommunikation av lokalt miljömålsarbete

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål En undersökning av synen på miljöarbetet och Sveriges miljömål hos branscher och företag Torbjörn Brorson Vad kan jag då säga som inte redan blivit sagt?

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2008-0268 December 2008 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2008 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Miljömålsrådets verksamhetsrapport för 2008

Miljömålsrådets verksamhetsrapport för 2008 1 (15) Miljömålsrådets I. Uppföljning av miljökvalitetsmålen - verksamhet och projekt som beviljats bidrag MILJÖMÅLSRÅDET 1 Förord Denna rapport är en kortfattad redovisning av hur Miljömålsrådets medel

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål

Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål Kemikalieproduktionen i världen ökar kraftigt. På cirka 50 år har den ökat från under tio miljoner ton till över 400 miljoner ton per år.

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

KemIs dialog med textilbranschen

KemIs dialog med textilbranschen Faugert & Co Utvärdering AB Januari 2009 KemIs dialog med textilbranschen För ökad riskminskning och bättre uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Karin Eduards Johan Strömblad www.faugert.se Sammanfattning

Läs mer

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Samtliga fält i blanketten ska fyllas i (det räcker inte att hänvisa till bilaga). Anvisningar för blanketten finns i separat dokument. Ansökan skickas

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild

Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter Här placerar du in din bild Januari 2011 Bild framsida Foto Länsstyrelsen Värmland Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen

Läs mer

Miljö Energi Klimat Var står vi och vart går vi? Sofia Frising, klimat- och energisamordnare Martin Gometz, vik miljömålssekreterare

Miljö Energi Klimat Var står vi och vart går vi? Sofia Frising, klimat- och energisamordnare Martin Gometz, vik miljömålssekreterare Miljö Energi Klimat Var står vi och vart går vi? Sofia Frising, klimat- och energisamordnare Martin Gometz, vik miljömålssekreterare Var står vi? Bedömning av måluppfyllelse varje senhöst Ingen bedömning

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Kommunikationsplan 2013

Kommunikationsplan 2013 Kommunikationsplan 2013 Funktionshinderspolitiskt arbete Region Skåne Innehåll UU1. BAKGRUND 4 3. KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR 4 4. KOMMUNIKATIONSMÅL 5 5. BUDSKAP 5 6. MÅLGRUPPSANALYS 5 7. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings

Läs mer

Handlingar inför höststämman 23 oktober 2014, SHE i Sala

Handlingar inför höststämman 23 oktober 2014, SHE i Sala Handlingar inför höststämman 23 oktober 2014, SHE i Sala Lunch: 12.00-13.00 Evenemang: 13.00 15.00 Stämma: 15.00 ca 16.00 Välkommen! Innehåll KALLELSE TILL HÖSTSTÄMMA MED FÖRBUNDET AGENDA 21... 1 PROGRAM

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning

Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning Image, NKI och leveranser Generell imagemätning samt NKI för utvärdering av leveranser Uppdraget Naturvårdsverket har vänt sig till Sweco Eurofutures

Läs mer

Miljösamverkan Värmland

Miljösamverkan Värmland Protokoll Styrgruppsmöte 2 oktober 2009 Plats och tid: Region Värmland klockan 10.00-12.00 Närvarande; Mikael Schultz, Karlstad (ordförande), Michael Lindstedt, Kristinehamn, Örjan Nässlander, Hammarö,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer Tryggare skolor för unga hbtq-personer Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer 1 Öppna Skolan! Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11)

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av åtgärder du fått stöd för. Blanketten finns att ladda ner

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Vallande volontärer & framtida forskning

Vallande volontärer & framtida forskning Dokumentation från den 16 oktober 2013 Vallande volontärer & framtida forskning Den 16 oktober 2013 genomfördes ett seminarium med tema rovdjur-tamdjur. Det övergripande syftet var att minska och förebygga

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Datum 2016-11-30 Dnr KS 2014/0321-212 Beslutad: styrgrupp, tjänstemän 2016-11-30 styrgrupp,

Läs mer

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen.

2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen. 2011-11-22 Hans Söderström Stadsmiljö 08-508 261 23 hans.soderstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-12-15 Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader. Samarbete mellan

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING Image, NKI och leveranser... Image och NKI Trivector Information Jimmie Hansson, Elin Josefson & Frida Lindström INLEDNING Trivector Information AB har under november

Läs mer

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Välkommen till Miljösamverkan Sveriges tillsynsutbildning som utgår från hela miljöbalken! Inbjudan, anmälan och program för 15-16 okt 2015 Länsstyrelsen

Läs mer

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2017 2018 Uppdatering av aktivitetskalender för 2017 2018 och uppföljning av 2016 års aktiviteter Uppdatering av plan för tillsynsvägledning

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Kommunikationsplan för Översiktsplan

Kommunikationsplan för Översiktsplan Kommunikationsplan för Översiktsplan Projektbeställare Kommunstyrelsen, genom Kent Gullberg (SBF-chef) Projektledare Charlotte Hedlund Datum 2015-12-01 Version 1.0 Projekt-, ärendenr. Dnr KS 2014/0321-212

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Livsmedelsforum 2017 Den nationella konferensen om miljö, hållbarhet och hälsa

Livsmedelsforum 2017 Den nationella konferensen om miljö, hållbarhet och hälsa Livsmedelsforum 2017 Den nationella konferensen om miljö, hållbarhet och hälsa Hälso- och miljöeffekter från livsmedel blir allt mer uppmärksammade och konferensen Livsmedelsforum 2017 tar för andra året

Läs mer