Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008

Transkript

1 1(13) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 Rampost 7 Andra kommunikationsinsatser Ansvarig myndighet/organisation: Jordbruksverket Projektnamn: Miljömålen till näringen Diarienummer: Projektet syftade till att sprida information om miljömålsarbetet och att sätta in miljömålen i ett sammanhang. Målgruppen var lantbrukare och andra verksamma ute på landsbygden. För att nå ut till dessa tänkta läsare spreds informationen i form av en bilaga i Land Lantbruk i början av augusti. Bilagan belyser hur lantbrukarnas arbete och miljömålen hänger samman. Detta genom att förmedla syftet med miljöersättningarna vilket är att lantbrukarna får betalt för det arbete som behövs för att vi ska nå de uppsatta miljömålen. Texten ger också uppmärksamhet åt lantbrukarnas arbete och hur viktigt det är. Det utgör grunden i arbetet för att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap och bidrar även till flera andra miljömål. En läsarundersökning gjordes för att se hur bilagan mottogs. Den visade att det största problemet är att överhuvudtaget få läsarna att uppmärksamma en bilaga som ligger ibladad i flera andra. För att få ytterligare, mer aktiv, spridning trycktes informationen även upp i form av en broschyr i A4-format på beständigare papper. Denna distribuerades ut till länsstyrelserna för dem att använda vid informationsmöten, rådgivningsbesök m.m. Den finns även för beställning på Jordbruksverkets hemsida. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Kommunikation inom kemikalieområdet Diarienummer: Behovet av kommunikation är stort för att nå miljömålet Giftfri miljö och för att få igång ett arbete med åtgärder. Innebörden i delmålen behöver förklaras och verksamhetsutövare behöver inspireras och motiveras utifrån deras verksamhet och möjligheter. De komplexa kemikaliefrågorna kommuniceras lämpligen i form av en dialog i samverkan. Förstår man inte innebörden i delmålen i Giftfri miljö är det svårt att ta till sig EUs kemikalieregistrerings-lagstiftning (REACH). Flera års arbete med att utveckla det förebyggande kemikaliearbetet inom miljöskyddet på länsstyrelsen har resulterat i en Handbok för tillsynsmyndigheterna. För att också få en bild av de svårigheter och möjligheter i arbetet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i ett kemikalieanvändande företags verksamhet kontaktades tio företag (B-företag där länsstyrelsen har tillsynen) under senhösten 2008 med enkät och djupintervjuer. Företagen valdes

2 2(13) ut bla utifrån resultatet från den kartläggning av länets kemikalieanvändning i A och B verksamheter som genomfördes 2005 Här efterfrågades en mer detaljerad kemikalieförteckning i miljörapporten för 2004 och en rapport över vilka utfasningsämnen(delmål 3) och prioriterade riskminskningsämnen (delmål 4), enligt PRIO-verktyget, som företagen använde. Genom dialog/samtal med verksamhetsutövare om vilka svårigheter och behov de upplever med dagens kemikaliearbete och möjligheten att uppnå ett hållbart kemikaliearbete enligt miljömålet Giftfri miljö och REACH har länsstyrelsen undersökt på vilket sätt tillsynsmyndigheterna behöver kommunicera budskapet för att förtydliga vad vi kräver. Intervjuerna visar att tillsynsmyndigheterna på ett tydligare sätt måste koppla samman budskapet i Giftfri miljö till företagets verksamhet och vad de faktiskt jobbar med när det gäller kemikalier. Delmålen inom Giftfri miljö är inte formulerade så att företagen känner att de är berörda. För att kommunikationen ska nå fram föreligger det även ett behov av att slå hål på alla de myter kring kemikalier som florerar. Först då kan man motivera användare av kemikalier att de måste bry sig och det blir lättare att göra budskapet begripligt för den enskilde. Tillsynsmyndigheten skulle kunna utgöra en viktig kugge i arbetet med giftfri miljö. Både att förmedla information om målen, samt att i kontakten med företaget översätta betydelsen av målen till deras verksamhet och miljömål i miljöledningssystem. Tillsynsmyndigheten bör även genom en tydligare myndighetsutövning t ex som att ställa krav på redovisning, sätta villkor och driva på arbetet med substitution tydligare visa att kemikaliearbetet är högt prioriterat. För att kunna arbeta tydligare med just kemikaliefrågor i miljöarbetet erfordras en förstärkning av resurserna. En lösning skulle vara att bygga upp kompetens och verktyg på länsstyrelserna som sedan kan förmedlas ut till kommuner och verksamhetsutövare på samma sätt som man under de senaste tio åren lyckats etablera ett arbete med efterbehandling. Ett förebyggande kemikaliearbete med samma struktur brådskar i och med att allt mer lagstiftning från EU ställer krav på kunskaper om kemikalieanvändning och riskbedömning av användningen. Resultatet kommer att redovisas i en rapport som kommer att läggas ut på Länsstyrelsen i Jönköpings hemsida ( som rapport i meddelandeserien under Ansvarig myndighet/organisation: Skogsstyrelsen Projektnamn: Utveckling av kommunikationen i arbetsprocessen för formella avsättningar Diarienummer: Under år 2008 har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket kartlagt erfarenheter, attityder, behov och önskemål hos berörda parter när det gäller formellt skydd av

3 3(13) värdefull skog. Kartläggningen inriktar sig på områden där Skogsstyrelsen bildat ett biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal eller Naturvårdsverket bildat ett naturreservat under åren Kartläggningen av markägarnas och andra sakägares synpunkter och önskemål förväntas underlätta myndigheternas utveckling när det gäller kommunikationen med markägarna. Det är naturligtvis svårt att uppnå full nöjdhet i en process som kan resultera i beslut där berörda parter inte är överens, alternativt som kan resultera i att markägarens samtliga önskemål inte kan tillgodoses, men genom att rätta till förekommande fel och brister förväntas upplevelsen av myndigheterna som aktör i processen kunna förbättras. Resultatet kan därmed användas som ett underlag för förbättring av arbetsprocesserna för formellt skydd och även för andra åtgärder som syftar till att uppnå ökad förståelse för bevarandearbetet och miljömålen. Kartläggningen har genomförts med hjälp av externa konsulter. Den initierades genom ett möte med sakägare och intressenter. Därefter har förstudier gjorts i form av fokusgrupper med markägare på vars mark Skogsstyrelsen bildat ett biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal eller Naturvårdsverket bildat ett naturreservat under åren Vidare har intervjuer ägt rum med motpartsombud i processen kring överenskommelse om naturreservat. Efter förstudien har en enkät sänts till markägarna. Efter två påminnelser har en bortfallsundersökning gjorts. Därefter analyserades och utvärderades resultatet i samarbete med en referensgrupp med representanter för markägarorganisationer. Till arbetet har en referensgrupp knutits med representanter från länsstyrelser, skogsstyrelsens distrikt samt skogsägarorganisationer. Markägarna anser att myndigheterna är på rätt väg men att det fortfarande finns potential att förbättra dialogen och delaktigheten i processen. Myndigheterna bör till exempel bli tydligare och mer pedagogiska när vid information om ärendegången och på vilket sätt markägarna kan vara delaktiga i den. Här kan det vara svårt eller till och med omöjligt att inom ramarna för det befintliga regelverket skapa en känsla av full delaktighet hos alla markägare. Några åtgärder kan dock vara att tydligt identifiera, beskriva och förklara för markägarna vilka möjligheter till medverkan de ska kunna förvänta sig i processen och sedan försöka leva upp till dessa åtaganden. Kommunikation av resultatet har skett genom ett pressmeddelande Tillsammans med resultatet presenterades myndigheternas nya uppföljningssystem. Pressmeddelandet kan du läsa här.: Länk till projektrapporten: /MÄ_Rapport_ pdf Vad händer nu? Myndigheterna kommer nu att gå igenom materialet och analysera vidare vilka lärdomar de kan dra av arbetet och hur verksamheten kan behöva utvecklas. Skogsstyrelsen kan dock redan nu konstatera den stora vikten av att utveckla kontakterna med markägarna och att vara tydliga i kommunikationen med dem. Samtidigt som studien gjordes i våras drog Naturvårdsverket igång Dialog för naturvården, en kompetensutveckling av verkets och länsstyrelsernas personal i dialog, lokal delaktighet och förvaltning samt konfliktlösning. Intresset var stort

4 4(13) och kurserna blev övertecknade. Inom Skogsstyrelsen utvecklas kontakten internt inom ramen för myndighetens rådgivningsverksamhet. Under de senaste åren har bland annat seminarier och konferensinslag genomförts, som har riktat sig till handläggare för det formella skyddet. Erfarenheter och goda exempel lyfts fram och sprids inom myndigheten. Satsningen har visat sig varit riktig och den bör fortsätta. Båda myndigheterna sjösätter nu en löpande uppföljning av markägarnas och andra sakägares synpunkter om deras arbete. Uppföljningen kommer att i sin huvuddel bestå av en kort enkät till privata markägare på vars mark Skogsstyrelsen bildat ett biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal eller Naturvårdsverket bildat ett naturreservat. Andra sakägarkategorier kan erbjudas möjlighet att istället välja uppföljning genom exempelvis intervjuer eller fokusgrupper. (Exempel på andra sakägare är bolagen, kyrkans egendomsnämnder och kommuner). Myndigheterna planerar att utföra uppföljningen en gång per år, varefter den sammanställs och analyseras. Till stöd för arbetet planeras också dialog med en referensgrupp som inkluderar några representanter för markägarorganisationer. Vidare bör en fördjupad utvärdering göras med några års mellanrum, där frågeställningarna ses över och vid behov utvecklas/kompletteras. Vidare kan det vara aktuellt med fördjupade studier av kvalitativ karaktär, till exempel i form av fokusgrupper eller intervjuer med privata markägare. Arbetet med att följa upp de avtal och överenskommelser som gjordes under år 2008 kommer att påbörjas inom kort. Resultatet av den genomförda studien används nu också som ett av flera underlag inför kommande proposition om områdesskydd. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Miljömål på teckenspråk Diarienummer: Under projektets gång har de 16 miljökvalitetsmålen översatts till teckenspråk som i sin tur har gjorts till filmklipp. Översättning och bearbetning av miljökvalitetsmålen utfördes av Jens Mattsson. Kvalitetsgranskning och anlitande av teckenspråkstolkar samt filminspelning utfördes av Mård media tillsammans med Jens Mattsson. Filmklipp över alla miljökvalitetsmål samt tips på vad man kan göra själv finns utlagda på Länsstyrelsens webbsida och kommer from den 31/3 att finnas på Miljömålsrådets webb. Kommande aktiviteter Annonsering i Dövtidningen sker i maj och september Medverkan vid den nationella träffen Dövas dag i september 2009 för att göra reklam för teckenspråksmaterialet Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen Örebro län Projektnamn: Klimatsmart Örebro län

5 5(13) Diarienummer: Vi har tagit fram en kortfattad skrift utifrån klimatstrategin, genomfört en utställning om klimatarbete och energibidrag och hållit seminarier på klimatområdet. Foldern Klimatklok Örebroregion 2030 kan laddas ned via Länsstyrelsens sida Länsstyrelsen är en av utställarna på Energicentrum, se och en del av tilldelade medel har använts till monterhyra och informationsmaterial i montern. Projektet att ta fram en informationsplan på klimatområdet i samarbete med de centrala myndigheterna är försenat men kommer att slutföras under våren. En regional grund till informationsplan finns klar. Den är framtagen i samarbete med Regionförbundet Örebro och kommer att bearbetas vidare i samråd med berörda centrala myndigheter. Vi kommer att sprida informationsplanen till andra län då den är klar. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Ökad kommunal förståelse för åtgärder mot UV strålning och hudcancer Diarienummer: Under 2008 samt 2009 genomfördes intervjuer av kommunala tjänstemän om synen på UV-strålning och skyddande grönska, kunskapsnivån och åtgärder som vidtogs. Olika tjänstemän (sammanlagt 15 personer) från 7 kommuner deltog i intervjuerna. Resultatet visade att det var dålig kunskap om frågan och att det därför inte var något prioriterat arbetsområde. Därför gavs det i uppdrag till Gullers mediagroup (har arbetat med strålskyddsfrågor för SSM) att arbeta fram ett pedagogiskt material som ska spridas till länets länsstyrelser för vidare distrubution till kommunerna. Materialet kommer att vara färdigtryckt under sommaren 2009 Ansvarig myndighet/organisation: Miljöförbundet Jordens Vänner Projektnamn: Kommunikation av Miljöförbundet Jordens Vänners rapport till den fördjupade utvärderingen Rättvisa Mål Diarienummer: Projektet har genomförts enligt intentionerna. Vi har kommunicerat rapporten Rättvisa mål både inom och utom organisationen och vi har mött många olika grupper i samhället både i kommunikation kring de befintliga målen och kring frågan om svensk konsumtions miljöpåverkan i andra länder. Det visar sig ofta i möte med allmänheten att kunskapen om miljömålen är ringa varför en

6 6(13) grundläggande miljömålspresentation ingår i nästan alla föreläsningar och informationsträffar vi medverkar i. Vi har medverkat i arrangemang från mindre träffar med politiska stadsdelsföreningar till offentliga föredrag för allmänheten och välbesökta öppna seminarier på Bokmässan i Göteborg. Vi hade representanter från vårt miljömålsarbete närvarande under hela mässan för att sprida rapporten Rättvisa Mål och fick där också tillfälle till viktigt nätverkande med andra organisationer. Våra medlemsgrupper har nåtts av specialinformation om det svenska miljömålsarbetet och rapporten Rättvisa mål. Medlemmarna har också nåtts av en utökad information om miljömålen på vår hemsida. Information som också kommit intresserad allmänhet till del. Vi har under 2008 inte tagit fram något nytt tryckt material kring miljömålen däremot bedömde vi att behovet av aktualitet krävde en uppdatering av boken Det saknade miljömålet. Denna lanserades i digital version via vår hemsida i december 2008 vilket fick viss uppmärksamhet i media. En efterfrågad pappersupplaga är under tryckning. Även en bok om rättvis konsumtion trycks under våren MJV är medlemsorganisation i Studiefrämjandet och bedriver därmed ett fortlöpande samarbete i folkbildning kring miljöfrågor. Vi har under året bland annat bistått med expertkunskap kring Studiefrämjandets eget studiematerial om de svenska miljömålen och hoppas på så sätt ha fördjupat insikten kring miljömålsarbetet. Vi har genomfört ett flertal informella och mer formella träffar med myndigheter, departement, politiker och andra beslutsfattare. I mars 2009 ordnade vi i samarbete med Forum Syd en rundabordskonferens om styrmedel för att minska svensk konsumtions miljöpåverkan i andra länder och hur frågan om denna påverkan kan föras in i det svenska miljömålssystemet. Vi kunde med glädje konstatera att dryga 20-talet aktörer i miljömålsarbetet hörsammat vår inbjudan att delta i mötet. Slutligen kan vi med glädje konstatera att de internationella frågorna och icke minst den om vår miljöpåverkan i andra länder under det senaste året har hamnat mer i fokus i miljödebatten. Vi ser det som ett bevis för att vårt opinionsarbete burit viss frukt och är tacksamma för att vi med hjälp av medel från Miljömålsrådet under två år har kunnat fördjupa och intensifiera vårt arbete kring dessa frågor. Ansvarig myndighet/organisation: Kemikalieinspektionen Projektnamn: Kemikalier i textilier Diarienummer:

7 7(13) KemI har haft en dialog med olika aktörer inom textilbranschen. Det har varit genom möten och samtal med representanter från näringslivet (TEKO Sveriges textil- och modeföretag, Textilimportörerna), forskning och utbildnings (Kemikaliegruppen inom Swerea IVF, Textilhögskolan i Borås och Södertörns högskola m.fl.), miljöorganisationer (Naturskyddsföreningen och Internationella kemikaliesekretariatet Chemsec) samt med andra myndigheter (Naturvårdsverket, Konsumentverket, Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Stockholms kommun och Göteborgs kommun). Dialogen har visat att företagens kunskapsnivå är bristande när det gäller kemikalier i textilier och det finns et behov av ökad kunskap. Näringslivet efterfrågar ökat stöd och tydlighet från myndighetshåll. Genom att arrangera ett seminarium om kemikalier i textilier och ta fram en broschyr med råd till företag som importerar och säljer textilier har KemI inom ramen för projektet bidragit till att samla och sprida kunskap. 140 personer deltog på seminariet som hölls i Göteborg den 27 november. Det var framför allt stora och små företag som tillverkar, importerar och säljer textilier i Sverige. Broschyren innehåller fakta om kemikalier i textilier, information om lagkrav och mål samt en del konkreta råd, länkar och verktyg som företag kan använda i sitt kemikaliearbete. Broschyren blev klar i slutet och januari 2009 och kommer att spridas och marknadsföras under våren Som en fortsättning på KemIs insatser kommer miljöförvaltningarna i Göteborg, Malmö och Stockholm i samverkan att driva ett textilprojekt med syfte att ytterligare nå ut med kunskapen och inspektera företag i branschen. Utvärdering av KemIs projekt visar att berörda aktörer är positiva till dialogen, det finns ett stort sug efter denna form av insats. Projektet har bidragit med inspiration och ökad medvetenhet hos svenska textilföretag. Broschyren Kemikalier i textilier Råd till dig som importerar och säljer textilier finns tillgänglig på Utvärderingen KemIs dialog med textilbranschen för ökad riskminskning och bättre uppfyllelse av miljökvalitetsmålen, Faugert & Co Utvärdering AB kan beställas av: christina.rudinsnobohm@kemi.se Ansvarig myndighet/organisation: : Länsstyrelsen i Västmanlands län Projektnamn: Rena Västmanland, etapp 3 Om kemikalier i din vardag Diarienummer: Vi har bl.a riktat oss till elever och lärare i årskurs 7-9 samt föräldrar till barn i förskoleåldern och informerat och spridit information om vardagskemikalier. Genom seminarier på skolor och föreläsningar på förskolor och vår hemsida har vi nått ut till ungdomar, lärare och föräldrar till förskolebarn i hela länet. Ett av förskolebesöken har uppmärksammats i tidningen Gröna Draken som ges ut kostnadsfritt till hushåll i Västmanlands län. På mittuppslaget presenterades material kring barn och kemikalier. "Så skyddar du ditt barn". Där fick föräldrar tips om hur de kan välja bort de farligaste kemikalierna. Artikeln finns publicerad på hemsidan;

8 8(13) I Hallstahammar och Heby har vi haft föreläsningar på förskolor och även besök på förskolor i Arboga och Västerås. Material om barn och kemikalier delades ut av oss på Förbundet Agenda 21 till Ica-Ettans kunder under matbutikens miljövecka. De förskolor som inte fått besök av oss har fått materialet "Rena barn" via paket på posten. Även BB-avdelningarna har fått materialet för att dela ut till länets nyblivna föräldrar. Faktabladet finns också på vår hemsida: Vi har genomfört aktiviteter genom Rena Västmanland projektet i fem klasser på Önstaskolan i Västerås, fyra klasser på Källskolan i Norberg. Under skolbesöken fick eleverna fundera över hur de kan bidra för att nå en giftfri miljö. Eleverna fick lära sig mer om överdosering, miljömärkta produkter, avfall, miljömål, kemikalietillsyn och REACH. På S:t Ilianskolan i Västerås fick två klasser göra ett test om vardagskemikalier. Den 1 februari 2009 startade vi en skolwebb på hemsidan med material och länktips. 1X2 är ett test för skolelever på skolwebben där kunskaper om vardagskemikalier testas och klasser kan utmana varandra. Testet är också kopplat till att man kan skriva ut ett diplom om man svarat rätt. Lärarseminarier är genomförda på ett flertal platser i länet; Surahammar, Sala, Västerås och Arboga. På skolorna träffade vi sammanlagt cirka 130 lärare, som representerade skolans alla ämnen. Under lärarträffarna fick lärarlagen ta del av information från projektet Rena Västmanland och diskutera olika frågor kring kemikalier i vår omgivning. Lärarna fick material och lektionstips om vad man kan undervisa om för att minska användning och byta ut de allra farligaste vardagskemikalierna. En klickannons har visats på Västmanlands läns tidning (vlt.se) under två veckor. Projektet har haft en sakkunnig referensgrupp som bestod av representanter från Vafabmiljö, Miljö och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås och Länsstyrelsen i Västmanland. Ansvarig myndighet/organisation: Riksföreningen Svenska Naturskyddsföreningen Projektnamn: Informationskampanj om miljömålen riktad till Naturskyddsföreningens medlemmar, andra NGO:s och allmänheten Diarienummer: Utbildning av Naturskyddsföreningens medlemmar, andra NGOs och allmänheten En konsult har anlitats för att göra ett utbildningsmaterial som presenterar miljömålen i relation till föreningens arbete. Materialet lyfter fram stämmans prioriterade verksamhetsområden, visar vilka miljömål som berörs och hur tillståndsförändringen ser ut över tiden, vilka styrmedel som är föreslagna av oss för att öka tempot i detta arbete, samt hur föreningen kan bidra till miljömålens uppfyllnad genom lokalt arbete. Materialet används i utbildningsarbetet och har utformats så att det även kan vara tillängligt genom vår hemsida. Kontakter tas med Studiefrämjandet för att undersöka möjligheter att utarbeta en studiehandledning.

9 9(13) 2. Internutbildning av Naturskyddsföreningens personal Delprojektet har genomförts genom två utbildningsinsatser; dels föredrag för hela personalen på en kick off den 30 jan 2008 om miljötillståndet, och dels genom en insats under hösten som syftat till ytterligare en kick off för kansliets interna miljöarbete. Vid det tillfället har en längre presentation av miljömålen i relation till föreningens arbete genomförts. 3. Kortutbildning av läns- och kretsförbundsordförandena Naturskyddsföreningen har genomfört en ledarskapsutbildning som löpt under hela Av de total 30 utbildningstimmar som genomförts har sammanlagt sex timmar under 2008 ägnats åt miljömålen. Ledarskapsutbildning har genomförts vid 2 olika tillfällen och 10 personer har deltagit. 4. Länsförbundsordförandekonferens Naturskyddsföreningen har haft länsförbundsordförandekonferens i två dagar i Kilsbergen i Örebro oktober, totalt 15 län av 24 var representerade, flertalet med fler än ett ombud. Representanter från riksstyrelsen och riksföreningens kansli fanns också på plats. Totalt 25 personer. En av punkterna på dagordningen var en genomgång och diskussion om det miljöpolitiska läget där föreningens ordförande Mikael Karlsson bl a föredrog om miljömålsarbetet och länsordförandena fick informationsmaterial. Materialet har utnyttjats vid flera utbildningstillfällen bl a på riksstämman och i samband med höstkonferensen. 5. Miljömålen presenteras i Sveriges Natur I nummer 3 08 beskrevs Miljömålsrådets utvärdering av målen på ett uppslag. 2,0 sidor. Under hösten bytte miljörådet ordförande och det beslutades om en ny utvärdering av rådets arbete. Miljömålspropositionen sköts på framtiden. Tidningen valde då att vänta med nästa publicering till dess utredaren avslutar sitt arbete, vilket ska ske under En del annat som gäller miljömålen blev dock skrivet. I nummer 3 08 skriver Sebastian Kirpuu en krönika utifrån miljömålet levande skogar. 0.4 sida. I nummer 1 08 beskrevs utförligt miljöarbetet i skogen. Det görs utifrån miljömålet för levande skogar. Text som är relaterad till miljömålet kan räknas till två av de sex sidorna som reportaget Det är fem i tolv i skogen omfattar. 2,0 sida. I nummer 4 08 publicerades ytterligare en text om skogens miljömål, Nytt skogsmiljömål, 0.6 sida. I Nummer 5 08 skrevs en liten text Än faller fjällskogen som handlar om skogens miljömål.0.25 sida. I nummer 6 08 fanns texten Miljörevy med gensvar som berättar om ett teaterarbete som handlar om att öka medvetenheten om miljömålen sida. Sveriges Natur har således producerat 5,55 sidor som specifikt handlar om miljömålen. I övrigt har tidningen också berört enskilda miljömål men inte så

10 10(13) uttalat. Det gäller exempelvis övergödningen, havsfrågorna, god bebyggd miljö och frisk luft. De 5,55 sidorna har kostat ca kr att producera. 6. Miljömålen presenteras på hemsidan Utbildningsmaterialet anpassas till webben. Andra miljömålsrelaterade arbeten presenteras också på webben. Arbetet pågår för närvarande och har försenats genom att hela Naturskyddsföreningens webb har bytts under Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges kommuner och landsting Projektnamn: Miljömål för invandrare riktade kommunikationsinsatser utifrån bildbaserad miljöinformation Diarienummer: Projektet Miljömål för alla har utvecklat material anpassat för undervisningen i svenska för invandrare (sfi). Delar av materialet passar bra även i grundskolan. Bilder och enkelt språk ska underlätta förståelsen och inspirera till att göra val som är bra för miljön och hälsan. Miljöträffar för sfi-grupper har ordnats och responsen från deltagare och lärare som medverkat vid träffar och/eller använt bildmaterialet har varit mycket positiv. Under hösten 2009 kommer en mindre kvalitativ utvärdering att göras. Inom ramen för projektet har ett miljöavsnitt utvecklats, avsett för samhällsinformationen till nyanlända i Göteborgs stad. De tvåspråkiga samhällsinformatörerna har utbildats i materialet. I samarbete med Hälsoteket i Angered har tvåspråkiga cirkelledare utbildats i ett material om mat och miljö. Vid lokala och regionala forum för miljö och integration har kommuner och organisationer fått information om arbetet. Med stöd av Miljömålsrådet kommer miljöförvaltningen att under 2009 att fortsätta sprida material och metoder i landet. Miljöförvaltningens tidigare bildmaterial om vatten, avfall och inomhusmiljö, har gjorts tillgängliga för andra kommuner och kompletterats med nya bilder och information om miljömål. Bildserier om klimat och livsmedel kommer att finnas på webben senare i vår. Sammanlagt har ett 70-tal illustrationer och foton tagits fram. Materialet är framtaget i samverkan med andra organisationer som också har bidragit med bilder. Bildmaterialet består av PowerPoint-presentationer för bildspel med tillhörande lärarhandledningar. Bildserierna nås på webben, Delar av materialet t.ex. om systemen för avfallshantering och vatten och avlopp kräver lokal anpassning. Rapporten Miljökunskap i bild erfarenheter och metod som tas fram inom projektet, riktar sig till kommuner som vill arbeta med metoden och/eller ta fram eget material. Rapporten kommer att nås via länken ovan. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västerbottens län

11 11(13) Projektnamn: Mediaguider lärande för hållbar utveckling Diarienummer: Under 2008 har vi via olika former av inspirationsträffar kommit i direktkontakt med ca 1400 lärare. Med start under mitten av vårterminen, har vi arrangerat inspirationsträffar i 17 st skolor i 10 olika kommuner för sammanlagt 370 lärare. Vid dessa träffar har erbjudits föreläsningar och workshops från våra samarbetspartner (WWF, Naturskolan Umeå och Den Globala Skolan) samt demonstrerats innehållet i våra Mediaguider. Utöver detta har vi arrangerat två st större konferenser för 750 st (Umeå) resp. 265 st lärare (Lycksele). Se inbjudan för innehåll i dessa. Parallellt med dessa inspirationsträffar har vi distribuerat Mediaguider (väskor fyllda med filmer, TV-program och böcker/tidningar) kring temat Hållbar Utveckling. Mediaguiderna har varit uppdelade för åldrarna Förskoleklass-År 3, År 4-År 9 samt År 9-Vux (klicka på resp. länk för innehåll i guiderna). Mediaguiderna har kunnat bokas kostnadsfritt av våra kunder (kommuner) en månad i taget och har varit ute varje månad sedan de blev tillgängliga vid sommaren Uppskattningsvis har materialet på detta sätt varit tillgängligt för ca 1300 elever. Det stora intresset har hållit i sig över årsskiftet, och spridit sig som ringar på vattnet. Vi bedömer därför att vårt sekundära mål, att inom fem år ha nått 5000 elever, är på god väg att uppfyllas. Detta underlättas också av att vi kommer att fortsätta 2009 ut med inspirationsträffar, denna gång även i angränsande norrländska län samt att vi kommer att köpa in material till fler Mediaguider. Utöver detta informerar vi fortlöpande om projektet via MediaCenters hemsida samt en egen projekthemsida. Projektet har varit mycket lyckat och har lyckats möta ett växande intresse för ämnet i skolan. Det känns därför extra roligt och nödvändigt att vi kan fortsätta möta detta behov. Ansvarig myndighet/organisation: Livsmedelsverket Projektnamn: Kommunikationsinsatser vid miljöanpassning av Livsmedelsverkets kostråd Diarienummer: Livsmedelsverket tar fram råd om hur konsumenten kan göra miljösmarta matval med utgångspunkt från Livsmedelsverkets kostråd. De medel som beviljats från Miljömålsrådet har använts till två separata aktiviteter: 1) fokusgruppsundersökning med syfte att testa rådens formulering i målgruppen samt 2) kommunikationsinsatser för att direkt och via media nå ut med information om miljösmarta matval till målgruppen. 1. Fokusgruppsundersökning: en konsult genomförde fokusgruppsdiskussioner med konsumenter i två steg, i syfte att testa hur råden förstås och uppfattas, om språket är begripligt och om råden ger konsumenten vägledning i valet av livsmedel. I steg 1 genomfördes sex gruppdiskussioner, i Stockholm och

12 12(13) Enköping. Flera viktiga synpunkter fördes fram som bidrog till att råden kunde förbättras. I steg 2 testades råden, efter justering utifrån framförda synpunkter, i två fokusgrupper i Stockholm. Analysen av den andra omgången visade att de miljösmarta matvalen uppfattas som balanserade och enkla att komma ihåg och agera utifrån. Samma konsult genomför också intervjuer med dagligvaruhandeln om miljösmarta matval och användningen av de färdiga råden. 2. Kommunikationsinsatser: Livsmedelsverket har i samarbete med Naturvårdsverket, med konsultstöd, tagit fram en kommunikationsplan för de miljösmarta matvalen. Det övergripande kommunikativa målet är att uppnå största möjliga kunskap hos konsumenterna om miljöpåverkan av livsmedel samt kunskap om hur man kan välja livsmedel som är bra ur både hälsosynpunkt och miljösynpunkt. Kommunikationsplanen definierar målgrupper, budskap och möjliga aktiviteter. Fokus ligger på att få ett bra genomslag i massmedia, samtidigt som all kommunikation ska finnas tillgänglig via myndigheternas respektive webbplatser. Tidplanen för lanseringen av de miljösmarta matvalen har förskjutits något på grund av krav på notifiering till EU-kommissionen. Ansvarig myndighet/organisation: Naturvårdsverket Projektnamn: Getting more for less Luftföroreningar och klimatförändringar samverkan för bästa resultat Diarienummer: Konferensen Luftföroreningar och Klimatförändringar samverkan för bästa resultat genomfördes i Stockholm den November 2008 i samarbete med Svensk Näringsliv, Volvo, Scania, Vägverket, IVL samt NV:s forskningsprogram SCARP ( Swedish Clean Air Research Program). 146 personer deltog. Länk till program och dokumentation från konferensen: Ansvarig myndighet/organisation: : Länsstyrelsen i Södermanlands län Projektnamn: Östersjön i fokus. Hur får vi ett hav i balans? - Regional miljöanalys för Södermanlands län Diarienummer:

13 13(13) Projektets syfte har varit att ge en bred och samlad överblick över tillståndet och hoten mot länets marina miljö och att se över vilka åtgärder som görs och som behöver göras. Ett viktigt mål har varit att nå ut med information om miljömålsarbetet, och att samla viktiga aktörer runt arbetet med att genomföra, uppnå och följa upp arbetet med de regionala miljömålen. Inom ramen för projektet har länsstyrelsen tagit fram rapporten Södermanlands havsmiljö och anordnat en utställning om Östersjön och ett havsmiljöseminarium. Rapporten Södermanlands havsmiljö är en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv och Begränsad klimatpåverkan (se BFEE-1B10029E0D5E/0/Sodermanlands_havsmiljo.pdf). Rapporten är tänkt att användas som underlag för länsstyrelsens och andra aktörers planering och beslutsfattande. Utställningen om Östersjön pågick från juni till september 2008 och riktade sig till besökare på naturrum i Stendörrens naturreservat. Havsmiljöseminariet, som hölls den 10 mars 2009, avrundade projektet. På seminariet deltog representanter från näringsliv, organisationer, skolväsendet, kommuner och myndigheter (se bifogat program). Det är vår övertygelse att projektet har bidragit till att skapa större intresse, förståelse och engagemang för havsmiljön i länet vilket därmed har ökat möjligheterna att uppnå de miljömål som bidrar till att få ett hav i balans.