TRANÅS KOMMUN MED KONCERN ÅRSREDOVISNING 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRANÅS KOMMUN MED KONCERN ÅRSREDOVISNING 2010"

Transkript

1 TRANÅS KOMMUN MED KONCERN ÅRSREDOVISNING 2010 TRANÅS KOMMUN TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Kommunalrådet har ordet S 3 förvaltningsberättelse Kommunkoncernens organisation sid 4 Omvärldsanalys sid 5 Strategier och mål sid 6 Marknad och konkurrenter sid 8 Trygghet och säkerhet sid 10 Medarbetare och arbetsmiljö sid 12 Miljö och samhälle sid 14 Finansiell analys sid 16 Nämnd- och bolagsredovisning sid 18 Investeringar sid 20 BOLAGS- OCH NÄMNDREDOVISNINGAR Kommunstyrelsen sid 22 Miljö- och hälsoskyddsnämnden sid 24 Tekniska nämnden sid 26 Byggnadsnämnden sid 28 Kultur- och fritidsnämnden sid 30 Barn- och utbildningsnämnden sid 32 Socialnämnden sid 36 Griftegårdsnämnden sid 40 Tranås Energi AB sid 42 AB Tranåsbostäder sid 44 Tranås Industrifastigheter AB sid 46 RESULTAT, balans och kassaflöde Resultat- och balansräkning sid 48 Kassaflödesanalys sid 49 noter och redovisningsprinciper Nothänvisningar sid 50 Tillämpade redovisningsprinciper sid 57 va-redovisning VA-särredovisning sid 58 revisionsberättelser Revisionsrapport Tranås Stadshus sid 60 Revisionsrapport Tranås kommun sid 61 Nyckeltal Bokslutet i korthet sid 63 2 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

3 KOMMUNALRÅDET INLEDER Kommunalrådet har ordet År 2010 är nu ett avslutat kapitel. En av de längsta och snörikaste vintrarna i mannaminne håller i skrivande stund fortfarande sitt grepp över vår del av Sverige. En vinter som på många sätt satte samhällsapparaten på hårda prov. Mängder av trafiksvårigheter på både väg, järnväg och i luften har på ett brutalt sätt pekat på vikten av beredskap. Ett tidigare antal gröna vintrar med små störningar av infrastrukturen har gjort oss lite nonchalanta och det fick vi dyrt betala denna vinter. Lokalt vågar jag dock påstå att alla inblandade inom snöröjningen har gjort ett mycket bra jobb trots vinterns massiva motstånd. EN EKONOMISK BEREDKSAP UNDERLÄTTAR VID OFÖRUTSEDDA HÄNDELSER Att ha en beredskap för oförutsedda händelser är viktigt. Detta gäller inte minst den kommunala samhällsapparaten. Ett bra exempel på detta är det framgångsrika samarbete som skedde mellan Socialnämnden och AB Tranåsbostäder i samband med akuta renoveringsarbeten på äldreboendet Lövstagården. Ett stort antal hyresgäster behövde snabbt och tillfälligt byta bostad, vilket skedde i god och positiv anda hos alla inblandade. Beredskap med eventuell påföljande aktivitet skapas genom att vara förutseende, planerande och med ekonomiskt handlingsutrymme. Allt annat är mer att likna vid paniklösningar och dessa brukar i regel bli både dyra och kortsiktiga. Nu händer det likväl en del saker som inte någons kristallkula förutspår. Då är det extra viktigt att ha en ekonomisk beredskap, eller en buffert som vi internt kallar det, så att inte hela verksamheter störs. NYA BUDGETREGLER FÖr nämnder och förvaltningar 2010 blev premiäråret för de nya budgetregler som införts i kommunen. Kortfattat innebär de att budget läggs med två års framförhållning, men framförallt innebär det att nämnder och förvaltningar får flytta med sig såväl överskott som eventuella underskott till nästa verksamhetsår. Detta ger ett större ekonomiskt ansvar som i sin tur leder till ökad handlingsfrihet inom det egna ansvarsområdet. Arbetssättet är en stor anledning till varför verksamheterna för 2010 visar ett relativt stort överskott. Medel som flyttas med till efterkommande års driftbudget där det ytterst blir de olika nämndernas sak att använda pengarna på bästa sätt. vi fortsätter att växa 2010 var också sista året i mandatperioden och vid en summering kan vi glädjande konstatera att Tranås vuxit med i snitt 100 personer per år eller 400 personer sammanlagt. Detta ligger helt i linje med kommunens övergripande mål som är invånare år Befolkningsökningen innebär över perioden ett ekonomiskt tillskott på knappt 20 miljoner kronor. Att upprätthålla denna positiva utveckling är en rejäl utmaning och kommer att kräva fortsatta satsningar på nya bostadsområden, utökad kollektivtrafik, ökad attraktivitet och ett öppet förhållningssätt. ledstjärnan har gjort oss till vinnare Jag skrev i förra årets bokslutskommentarer att vår Ledstjärna är ett vinnande förhållningssätt och jag visste självklart inte då att vi i februari 2011 skulle få utmärkelsen Årets ledstjärna vid en ceremoni i Stockholm. Att ha kunden i centrum, kvalitet i varje möte och se möjligheterna har visat sig ha en positiv inverkan både lokalt och nationellt. Även om man i grunden alltid bör ha ett ödmjukt förhållande till omvärlden så vill jag ändå påstå att Tranås och Tranåsborna har anledning att med stolthet sträcka på sig. Vi är på rätt väg och vi möter framtidens utmaningar med tillförsikt och öppna sinnen eller som Elvis Presley sjöng redan 1969, We can t go on together with suspicious minds and we can t build our dreams on suspicious minds. Klok gubbe den där. TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

4 FÖRVALTNINGSBERÄTELSE Kommunkoncernens organisation Kommunfullmäktige Kommunrevision Valnämnd Demokratikommittén Överförmyndare Kommunstyrelse (kommunledande funktion) Lars Ericson (Fp) ordförande Kommunstyrelse (nämndfunktion) Miljö- och hälsoskyddsnämnd Teknisk nämnd Byggnadsnämnd Griftegårdsnämnd Kutur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Bolagsstyrelser Tranås Stadshus AB AB Tranåsbostäder Tranås Energi AB TRIAB Kommunlednings- förvaltning Samhällsskydd och beredskapsförvaltning Samhällsbyggnads förvaltning Kultur- och fritidsförvaltning - Barn- och utb.förvaltning Socialtjänsten Företagsledningar Tranås Stadshus AB AB Tranåsbostäder Tranås Energi AB TRIAB Utöver ovanstående är kommunen helägare och delägare i ett antal stiftelser samt delägare i AB Folkets park. Bo Fahlstöm (S) 1:a vice ordförande Tjänstemannaorganisation Politisk ledning Politisk organisation Politiska organ direkt underställda kommunfullmäktige Mandatfördelning i kommunfullmäktige 1/ / Moderata samlingspartiet 9 Kristdemokraterna 5 Folkpartiet 4 Centerpartiet 4 Socialdemokraterna 15 Miljöpartiet de gröna 2 Vänsterpartiet 1 Sverigedemokraterna 1 Totalt antal mandat 41 Kommunstyrelsen Ordf. Anders Wilander (m) kommunalråd 1:e vice ordf. Ann-Christine Backlund (kd) 2:e vice ordf. Bengt E carlsson (s) Krister Rydholm (m) Tryggve Lundblad (kd) Per Ulfsbo (fp) Leif Andersson (c) Bo Fahlström (s) Anders Karlsson (s) Mona Pettersson (s) Kew Nordqvist (mp) Kommunfullmäktiges presidium Ordf. Lars Ericson (fp) 1:e vice ordf. Bo Fahlström (s) 4 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys 2010 var ett år som präglades av positiv utveckling för näringslivet och hushållen. Företagen ökade sin orderingång, produktion och försäljning till en högre nivå än före lågkonjunkturen. Hushållen fick bättre ekonomi och högre sysselsättning och hyser positiva förväntningar inför framtiden vilket gynnar tillväxten. Ser vi oss omkring i världen så hade Asien starkast tillväxt under USA redovisar det sista kvartalet en ökad tillväxt och minskad arbetslöshet. I Europa klarade sig norra delen betydligt bättre än den södra. Tyskland har en stabil ekonomi, bra export och lägre arbetslöshet och 2010 var ett bra år för landet. För övriga Europa kan Tyskland verka som dragkrok. Sysselsättningen var fortsatt låg i många länder, så även i Sverige. Den spås dock öka framöver men kommer även fortsättningsvis vara på en låg nivå. Stark återhämtning Under 2010 återhämtade sig Sverige mycket starkt med ökad export och försäljning, bra orderstock och produktion och gynnsam utveckling av arbetsmarknaden. Tillgången på krediter ökade vilket gynnar investeringar för företag och hushåll. Även hushållens köpkraft ökade, men sparandet förväntas vara fortsatt högt. Bostadsbyggandet spås ta fart och öka framöver för att tillgodose stigande efterfrågan. Kronan förväntas stärkas ytterligare de närmaste åren varför exporten kommer att öka i en mer begränsad takt framöver. tvåårsbudget ger stabil ekonomi För Tranås kommun har 2010 präglats av framåtanda och ekonomin har utvecklades positivt. Resultatmässigt blev det överskott för koncernen i de flesta verksamheter och bolag. Systemet med tvåårsbudget visar på att nämnderna, genom att de får ta med överskott till nästkommande år, skapar förutsättningar för en stabilare utveckling över tiden. Sysselsättningsnivån är låg i Tranås framförallt för ungdomar mellan år. Det är också den åldersgrupp som bär stora delar av det försörjningsstöd som utbetalas. Kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, arbetar aktivt i olika projekt för att få ungdomar i arbete eller utbildning. Utmaningen ligger i att matcha lediga arbeten med rätt kompetens hos arbetslösa. Småhusbyggandet viktig del av utvecklingen Bra kommunikationer till och från Tranås och till närliggande arbetsmarknader är viktigt för att kunna erbjuda näringslivet personal och kunder, men även för att bosatta i Tranås ska ha tillgång till en större arbetsmarknad. Befolkningsutvecklingen har i Tranås varit positiv under de senaste åren. I Sverige förväntas ingen större befolkningsökning de närmaste åren, vilket ställer större krav på Tranås kommun att uppnå kommunfullmäktiges mål att växa med 100 medborgare per år. En viktig del i detta är att öka småhusbyggandet. Tillväxt är viktigt då kommunen erhåller nya skattekronor för varje ny medborgare och det är alltid lättare att utveckla verksamheter om plånboken innehåller lite mer för varje år. Tranås invånare har lägre inkomster, omkring 90 % av genomsnittet i landet, vilket innebär att kommuner med högre inkomstnivåer får lämna ifrån sig pengar till Tranås. Ingen förändring av detta förväntas de närmaste åren. Ledarskapsfrågorna är i fokus 2011 Stadsvisionen är ett strategiskt dokument som redovisar förslag på förändringar i Tranås centrum de närmaste 30 åren. Stadsvisionen är antagen av kommunfullmäktige och pengar kring delprojekten hanteras i respektive nämnds budgetarbete. SKL skriver i sin ekonomirapport: I kommuner där man har bra ledare och kultur kan goda resultat uppnås med relativt sätt knappa resurser. Tranås har arbetat aktivt med kulturen, Vår Ledstjärna och det är viktigt att under 2011 se till att alla medarbetare har gått ledstjärneutbildningen. Satsningen på ledarskapsåret 2011 är ytterligare ett steg i rätt riktning. Vi har uppnått goda resultat vilket kan utläsas ibland annat SCB:s medborgarundersökning. Under 2010 har Tranås tagit många viktigt steg i rätt riktning för att skapa ett attraktivt Tranås och under resan har alla haft tillväxtmålet i fokus. TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Strategier och mål Strategiska mål: invånare år Vision: En framgångsrik, innovativ kommun med god service och ett starkt näringsliv. En attraktiv och trygg kommun att bo i, verka i och besöka. Värderingar: I Tranås kommun har vi kunden i centrum, kvalitet i varje möte och vi ser möjlighetern. VÄRDEgrund: Ansvar, tydlighet, respekt, kreativitet invånare år 2025 är kommunkoncernens strategiska mål som beslutats gemensamt av politikerna. För att uppnå målet arbetar koncernen aktivt med Ledstjärnan och styrkort. Ledstjärnan är den gemensamma värdegrund som alla medarbetare i koncernen arbetar för. Ledstjärnan lyder: I Tranås kommun har vi kunden i centrum, kvalitet i varje möte och vi ser möjligheterna. Tillsammans med värdegrundsorden; ansvar, tydlighet, respekt och kreativitet ger den alla medarbetare ett gemensamt förhållningssätt till kunden. styrkort koncern Styrkort är det redskap koncernens olika verksamheter använder för att utforma mål och strategier. Under 2010 beslutade Kommunfullmäktige att införa ett övergripande koncernstyrkort för åren Under 2010 har en översyn skett av alla styrkort för att förbättra kvaliteten. Detta resulterade i att flera nämnder har utarbetat nya styrkort för perioden I samband med översynen beslutades även att styrkorten ska avse en hel mandatperiod. Vissa verksamheters styrkort för 2010 har på grund av översynen inte följts upp under året. styrkort chefer och medarbetare Under 2010 beslutades att alla chefer i Tranås kommunkoncern ska upprätta styrkort för sin verksamhet under Styrkorten skapar en tydlig bild av medarbetarens dagliga arbete och detta förstärks ytterligare genom att styrkort finns på alla chefsnivåer. Framtagandet av styrkort är en process där medarbetare och chef tillsammans arbetar fram innehållet. Tranås arbetar med balanserade styrkort vilket betyder att det ska finnas budget för de uppsatta målen. Styrkort och budget beslutas vid samma tidpunkt av nämnder, bolag och fullmäktige. Uppföljning av styrkort sker på nämnd- och bolagsnivå varannan månad med en utförligare uppföljning vid delårsbokslut och årsbokslut. ledstjärnan För att ytterligare förtydliga kommunens ledstjärna har arbete skett att utforma RAKT ledarskap. RAKT ledarskap är ett förtydligande av hur en chef ska förhålla sig till sitt ledarskap och vilka verktyg som krävs för detta. Implementering och utformning av RAKT ledarskap sker under Då påbörjas även arbetet med att utforma RAKT medarbetarskap. Under våren 2011 kommer nya kommunstyrelsen, nämndernas och bolagens ordföranden samt koncernledningen träffas för att gemensamt utveckla arbetet med ledstjärnan och vårt strategiska mål de närmaste fyra åren. uppföljning av Mål och Delmål Delmålet för 2010 var att öka invånarantalet med 107 personer. Befolkningsutvecklingen var positiv under 2010 och vi ökade med 76 medborgare. Stora satsningar har gjorts för att få inpendlare att bosätta sig i Tranås och att planera för fler attraktiva områden för småhus. Lågkonjunkturen och nya upplåningsregler har trots olika aktiviteter inneburit en nedgång i antalet nybyggda småhus. En utredning hur Tranås kan skapa attraktiva boenden med bra finansiering pågår för att öka byggnationen av småhus framöver. För 2010 hade koncernen 46 mål och av dessa är 20 uppfyllda. Av de uppställda målen är det 13 som inte har mätts 28 %. Måluppfyllnaden för 2010 blev 44 %. Styrkortens mål ska sättas utifrån befintlig budget och visa vilka kvalitativa mål som uppfyllts i verksamheten. Då nämnder och bolag klarat budget och målen beslutats av nämnden alternativt bolagen skulle en högre måluppfyllelse varit önskvärd. Under 2011 kommer många nämnder omarbeta målen och större krav på måluppfyllnad kommer att ställas. 6 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

7 K K K K K K K Redovisning av mål i styrkorten för nämnd och bolag Kommunstyrelsen Miljö- och hälsoskyddsnämnd Styrtal Utfall 2010 Befolkningen ska öka med 107 personer Det finansiella avkastningskravet ska uppgå till 0,5 % 66 % av medborgarna ska ha en positiv uppfattning av kommunen (SCB) Genomförande av Ledstjärnan ska uppgå till 100 % av 21 aktiviteter i energiplanen ska vara genomförda Under omarbetning 76 4,6 % 65% 88 % 7 L J L L J K J K L Antal Andel 44 % 28 % 28 % Teknisk nämnd Byggnadsnämnd Vi ska erbjuda 4 ha byggklar industrimark 30 tomter ständigt disponibla Totalt planerade småhustomter ska vara 60 st Totalt planerad, upplåtbar industrimark ska vara 10 hektar Våra handläggningstider gällande bygglov ska vara max 13 dagar Nöjd kund index för hur trivsam bebyggelsen är ska uppgå till 7,0 Beviljade bygglov ska uppgå till 215 st Nöjd kund index för hur det planeras för bostäder ska uppgå till 6,0 87 ha ,3 9 7, ,2 J J J J J J L J % Griftegårdsnämnd Vi ska ha 90 % nöjda kunder enl. vår kundenkät 95 % J Kultur- och fritidsnämnd Vi ska ha 85 % nöjda medarbetare Vi ska ha 80 % nöjda medborgare Vi ska öka nyttjandet av simhallen med 1 % Vi ska öka antalet besök på biblioteket med 2 % Vi ska öka antalet besök på kulturarrangemang med 5 % Vi ska ha arrangerat 2 fler större arrangemang jmfr med 2009 Ej mätt Ej mätt 0,4 % 0,8 % 5 % 5 L L J J K K Barn- och utbildningsnämnd Nöjd kund index gällande förskola ej fastställt Nöjd kund index gällande grundskola ej fastställt Nöjd kund index gällande gymnasieskola ej fastställt 85,3 % av eleverna i åk 5 ska klara nationella prov 90 % ska uppnå behörighet till nationella program 93, 0 % ska uppnå behörighet till högskola (SKL index) 92 % av grundskolelärarna ska ha examen 68 % av gymnasielärarna ska ha examen Ej mätt Ej mätt Ej mätt 83,7 % 88,2 % 95,6 % 91 % 70 % L L J L J K K K Socialnämnd 90 % av våra kunder ska vara nöjda 90 % av våra kunder ska vara sig trygga 80 % av våra anhöriga ska vara nöjda 90 % av våra anhöriga ska vara trygga 90 % av personalen ska trivas 90 % av personalen ska uppleva delaktighet 90 % av personalen ska uppleva inflytande Ej mätt Ej mätt Ej mätt Ej mätt Ej mätt Ej mätt Ej mätt Tranås Energi 98 % av bränslet i produktionen ska vara förnyelsebart Bolagets genomsnittliga avkylning ska uppgå till 45 % 35 hushåll ska anslutas till fjärrvärmenätet 90 % av nyanslutningarna ska ske inom tidsram (+svara installatör inom 1 vecka) 10 km ledning ska säkras i ovädersäkringssyfte 100 % av underhållsplanen ska följas upp 90,3 % 47,3 % % 7 km 100 % L J J J L J Tranåsbostäder Bolagets resultat/omsättning ska vara 2 % Vakansgraden ska inte överstiga 0,5 % Omflyttningsfrekvensen ska inte överstiga 25 % 90 % av bolagets kunder ska vara nöjda -1,4 % 0,7 % 23,7 % 93 % L L J J TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Marknad och konkurrenter Antal sysselsatta år Tranås Riket Jan-10 95,5 % 95,5 % Jan-11 96,6 % 96,3 % Antal öppet arbetslösa i Tranås år år Jan Jan Antal medborgare i Tranås År Antal År År År År Tranås växte med drygt 70 medborgare under Denna ökning gör kommunen unik då det främst är i storstadsregionerna som befolkningen ökar. Tranås befinner sig på pendlingsavstånd mellan två stora tillväxtregioner Linköping/Norrköping samt Jönköping och genom att ta tillvara de möjligheter detta unika läge medför kan Tranås fortsätta att växa. Attraktiva boenden vid sommen Fokuseringen på vad kunden värderar för att flytta hit och stanna kvar måste bli ännu tydligare. Under året har Tranås United arbetat med en pendlarkampanj för att få inpendlare att bosätta sig i Tranås. Samtidigt med detta exploaterar kommunen nya områden för byggnation av småhus. Mest populärt är de boendealternativ som finns i närheten av sjön Sommen, varför det nu påbörjas ytterligare utveckling av området Norraby längs Sommens strand. Det har även beslutats om utveckling av nya bostäder i centrala Tranås kring Svartån. För att ytterligare utöka möjligheterna till ett attraktivt boende för alla utreder Tranåsbostäder möjligheten att bygga ett seniorboende. besöksnäringen blomstrar Besöksnäringen är betydelsefull för Tranås utveckling. Genom det utökade samarbetet med olika aktörer inom besöksnäringen runt sjön Sommen i projektet sommenbygd.se kan vi se en ökad tillströmning av turister. Detta innebär att fler får upp intresset för kommunen och talar positivt om Tranås till andra. fortsatta satsningar på kommunikationer Pendlingsmöjligheterna till och från Tranås är en förutsättning för att vilja bo och arbeta på orten, men även för att näringslivet ska utvecklas. Arbetskraft och varor måste enkelt komma till och från företagen på orten. I slutet av 2010 förbättrades pendlingsmöjligheterna till och från Tranås tack vare den nya tågpendeln. Den nya tidtabellen innehåller avgångar varje timme mellan Jönköping och Norrköping, med stopp i Tranås. För att landsbygden ska få tillgång till allmänna kommunikationer har anropsstyrd trafik införts i Tranås. Användandet av denna tjänst har ökat varje månad. Arbetet med att förbättra kommunikationerna på landsbygden kommer att fortgå bland annat jobbar kommunen för ett tågstopp i Sommen och Götalandsbanan. näringsliv och arbetsmarknad Under 2010 fortsatte Tranås samägda näringslivsbolag, Tranås United arbetet med att öka antalet nystartade företag. Under året fick Växtverket ordentlig fart. Växtverket är en verksamhet där entreprenörer får hjälp att starta eget företag genom bl a rådgivning och kontorsplats. Under 2010 startades 71 nya företag varav 34 aktiebolag, Det är all time high när det gäller antalet nybildade aktiebolag. Antalet sysselsatta i kommunen ökade under hela Arbetsförmedlingen rapporterar att de positiva siffrorna beror på att företagen går allt bättre, men även på ett stort antal pensionsavgångar. Fler medborgare måste se möjligheten i eftergymnasiala studier. Tranås hade 372 arbetslösa i början av 2011, vilket är drygt 100 mindre jämfört med samma tid föregående år. Ungdomar mellan 18 och 24 år har en tuff arbetsmarknad i Tranås. Kommunen har under det gågna året tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv arbetat intensivt med att skapa sysselsättning i olika former för ungdomarna. Arbetet har resulterat i att den öppna ungdomsarbetslösheten i Tranås i början av 2011 var lägre jämfört med riket. Jämför man med antalet unga som är sysselsatta i någon form av åtgärd så har Tranås 9 % ungdomsarbetslöshet jämfört med länet och riket som ligger på drygt 6 %. unik tillväxtkurva Befolkningsutvecklingen i kommunen är positiv och har under året vuxit med 76 nya medborgare. De närmaste åren kommer befolkningen att öka främst i ålderskategorin + 65 år. Den fertila åldersgruppen år har en låg ökningstakt, vilket innebär att den negativa trenden att fler dör än föds i kommunen kommer att bestå de närmaste åren. Befolkningstillväxten genererar en ökning av skatteintäkterna och detta är av stor vikt för att Tranås ska kunna göra de investeringar och satsningar som nämnderna och verksamheterna kräver. konkurrenskraftiga tranås Tranås kommunkoncern står sig väl i konkurrensen med andra kommuner. Detta märks bland annat genom att vi ökar antalet invånare, får fler marknadsandelar på elsidan och fler uthyrda lokaler och lägenheter. På elsidan ser vi även möjligheter att ta fler marknadsandelar lokalt och regionalt genom det nya kraftvärmeverket som ska tas i drift om några år samt förtätning av fjärrvärmeområdet. Befolkningsförändring år Inflyttningsnetto Födelsenetto Befolkningsförändring TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

9 Befolkningsutveckling år Ålder Utfall Målsättning år 6-19 år år år år 80- Antal invånare TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet är två områden som Tranåskommunkoncern prioriterar. Förvaltningen för samhällsskydd och beredskap ansvarar bland annat för kommunens operativa insatser när det gäller säkerhet och trygghet, det vill säga när det inkommer larm om bränder och olyckor. Antalet bränder och trafikolyckor minskade under 2010 jämfört med Ett par större bränder inträffade i byggnader. Ingen människa i kommunen omkom i någon trafikolycka under året. Snabbast i Sverige Enligt SKL:s öppna jämförelser har Tranås landets kortaste insatstider när det gäller ambulans och räddningstjänst. En av anledningarna till detta toppbetyg är att Tranås har en heltidsbaserad operativ räddningsstyrka. Under året anställdes en brandingenjör som ansvarar för den förebyggande verksamheten. Närvaro ger trygghet Under det gångna året togs ett nytt nationellt radiokommunikationssystem (RAKEL) i bruk och det kommer att utvecklas under Under året har samhällskydd och beredskap genomfört olika säkerhetsutbildningar med över 2500 personer. En viktig milstolpe som ägde rum i Tranås under 2010 när det gäller aspekterna trygghet och säkerhet var att ett samverkansavtal mellan Tranås kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län tecknades. Antalet områdespoliser som utgår från Tranås Säkerhetscentrum har ökat under året och kommer i början av 2011 att vara 8 stycken. space, innebär sänkta hastigheter. Varje år utför medarbetare på samhällsbyggnadsförvaltningen ett gediget arbete när det gäller att glesa ut buskage i offentliga miljöer. Detta för att platserna ska upplevas som säkrare för invånarna att vistas i. Det satsades på snörjningen Cykelvägar utökades under 2010, bland annat på Skolgatan och Ängarydsgatan. Under 2011 ska även en cykelväg längs med Norrabyvägen anläggas. Utanför förskolan i Hagadahl förbättrades avsläppningsplatsen för att göra miljön säkrare för barnen. Samma åtgärder planeras under 2011 för Hubbarpskolan. Kommunen satsade nära dubbelt så mycket på snöskottning av vägar samt gång- och cykelbanor under 2010 för en säkrare trafikmiljö för alla trafikanter. Vädersäkring av elnätet Tranås Energi arbetar också med att förstärka tryggheten för sina kunder. Under 2010 har bolaget trädsäkrat 40 kv ledningen samt att sträckan Smedstorp - Skoterbo har förkablats. Styrelsen har klubbat en långsiktig investeringsplan som sträcker sig fram till 2015 då hela friledningsnätet ska vara säkrat. Säkert att vistas i centrum I centrala Tranås sker trafikbevakning genom ett samarbete mellan Svensk handel och Tranås kommun. Samma aktörer samarbetar även avseende tjänstgörande vaktbolag i Tranås city. Den nya trafiklösningen på Klockareplan, shared 10 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

11 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medarbetare och arbetsmiljö Sjukfrånvaro koncernen % av arbetstiden Män 3,24 3,43 Kvinnor 7,2 6,17 Totalt 6,27 5,51 Tranås kommunkoncern är en mycket personalintensiv arbetsplats och medarbetarna är koncernens viktigaste tillgång. För att nå koncernens mål ställs stora krav på medarbetarens kompetens och hälsa. Ett aktivt arbetsmiljöarbete och kompetensutvecklingsarbete är därmed en förutsättning för att kunna utveckla verksamheterna och möta de krav som ställs. Kreativitet är nyckelordet för att möta förändringstakten. pensionsavgångar står för dörren Inom koncernen arbetar medarbetare (omräknat till heltider), varav knappt 25 % är män. Åldersstrukturen i koncernen är hög och fler än 200 medarbetare (drygt 13 %) kommer att gå i pension de närmaste fem åren vilket är en minskning från föregående år. För att möta rekryteringsbehovet har en rekryteringspolicy införts under kompetensutveckling prioriteras Kompetensutveckling av koncernens medarbetare är viktig. Under året har utbildningar skett av skyddsombud. Arbetsledare och chefer har genomgått en grundutbildning inom arbetsmiljö och nya grupper startar under En arbetsmiljövecka med ett mycket spännande föreläsningsprogram ägde rum under hösten. Inbjudna var chefer, skyddsombud med flera. Alla nya medarbetare erbjuds att delta i en introduktionsdag samt genomgå utbildning i kommunens ledstjärna. Ledarskapsutbildningar för chefer har skett enligt plan. Tranås Energi och Tranåsbostäder har individuella utvecklingsplaner för sina medarbetare och bolagen har utfört kompetensutveckling enligt plan. Kommunen arbetar olika i verksamheterna med utvecklingsplaner. Detta arbete bör utvecklas de närmaste åren. jämställdhet och mångfald Koncernen har upprättat jämställdhetsplaner med olika målsättningar för att främja lika rättigheter för alla medarbetare. Det övergripande målet är att ge alla rätt till heltid. 10 % arbetar deltid i kommunen. Lönekartläggning sker varje år och det finns grupper där osakliga löneskillnader förekommer. Från 2010 avsätts årligen 0,5 msek utöver avtal för att åtgärda skillnaderna. En god arbetsmiljö bidrar positivt till större engagemang, bättre hälsa och trivsel bland medarbetarna. Sjukfrånvaron under 2010 minskade från 6,3 % till 5,5 %. energikicken Koncernen erbjuder medarbetarna företagshälsovård. Kommunen har även ett hälsoteam som bland annat erbjuder coachning, stödsamtal och yoga. Under 2010 var det 260 medarbetare som använde Hälsoteamets tjänster. Utöver detta utförs egna friskvårdsaktiviteter av bolagen och förvaltningarna. För att utveckla sammanhållningen och trivseln genomför kommunkoncernen en årlig fest för alla medarbetare och politiker. AB Tranås Energi är återkommande sponsor av Energikicken, ett motionslopp genom Tranås med avslutad matkorg där många anställda deltar. rakt ledarskap och medarbetarskap Koncernens värdegrund, ledstjärnan, är ett förhållningssätt som beskriver hur medarbetarna ska förhålla sig till kunden och till varandra. Ledstjärnan skapar tydlighet i yrkesrollen. Nästa steg i att tydliggöra Ledstjärnan är arbetet med RAKT ledarskap som diskuterats med alla chefer och under 2011 startar arbetet med att utveckla RAKT medarbetarskap. RAKT är en förkortning av koncernens värdeord; respekt, ansvar kreativitet och tydlighet. individuell lönesättning Individuell lönesättning är ett viktigt verktyg och styrmedel för en effektivare organisation. Det är viktigt att medarbetare och chefer utbildas i lönesättning och lönesamtal för att utveckla individuell lönesättning. Ledarskapet får en större betydelse vid tillväxt och förändring och därför kommer 2011 års utbildningar för chefer inrikta sig på lönesamtal, hälsosamt ledarskap, rekrytering och utveckling och förtydligande av ledstjärnan. Medborgarnas service är ett resultat av medarbetarnas prestationer. Att skapa goda förutsättningar för personalen är grunden i koncernens personalarbete. Antal anställda per nämnd Kommunstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnd 9 10 Teknisk nämnd Byggnadsnämnd 11 5 Griftegårdsnämnd 9 9 Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Summa Tranås kommun Antal anställda per bolag Tranås Stadshus AB AB Tranåsbostäder Tranås Industrifastigheter Tranås Energi Summa Tranås kommun TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

13 Åldersstruktur 2010 (antal anställda) Ålder Kommun TB TE Totalt Summa Totalt % 0 % 8 % 22 % 29 % 28 % 13 % 100 % TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljö och samhälle Tranås växer mot invånare år Stadsvision som antagits av kommunfullmäktige visar hur Tranås centrum kan se ut år För att visionerna ska bli verklighet måste arbete ske mot ett hållbart samhälle och under 2010 tog Tranås kommunkoncern flera steg i rätt riktning. Bland annat arbetar AB Tranås Energi med två projekt, kraftvärmepanna och vindkraftverk. Inom några år ska en ny kraftvärmepanna tas i bruk, som ska ge fjärrvärme och el. Tillsammans med de vindkraftverk som också planeras kommer då mer än hälften av elenergin som används i kommunen att vara producerad lokalt. Tranåsbostäder arbetar kontinuerligt med att minska sin energiförbrukning i sitt fastighetsbestånd och under år 2010 startade ett projekt, där hela kommunkoncernen ingår. Kommunfullmäktige kommer under 2011 att besluta om effektiviseringsmål som ska nås år 2015 respektive år ENERGI OCH KLIMAT Tranås har låga utsläpp av koldioxid, men den senaste statistiken från år 2008 visar på en ökning. År 2007 släpptes drygt 1,8 ton koldioxid ut per kommuninvånare jämfört med 2008 då motsvarande siffror var 2,1 ton. I Sverige låg medelvärdet år 2008 på 5,4 ton koldioxid per invånare och år. Att utvecklingen går åt fel håll har två orsaker. Mer diesel och bensin används samt att under år 2008 ökade koldioxidutsläppen från värmeverket i Tranås (källa SCB). För att minska koldioxidutsläppen krävs att transporterna minskar eller att alternativa drivmedel börjar användas i större utsträckning. Genom den kunskap och motivation som finns i Tranås kan kommunen bli bäst i Sverige på låga koldioxidutsläpp. har stor betydelse för mätningens utfall. I Tranås har mätningar utförts så få vintrar att den minskande trend som syns är osäker. Några få dygn uppmättes höga stofthalter, men halterna i Tranås är inte i närheten av att överstiga de gränsvärden och miljökvalitetsnormer som finns i svensk lagstiftning. Halten av lösningsmedel har också upmätts och det är tydligt att halterna har minskat och är mycket låga. vattenkvalitet I Tranås kommun finns många fina vattendrag och sjöar med Sommen som den mest kända. Vattenkvaliteten är god i de flesta avseenden, men för Svartån och Säbysjön är näringsinnehållet för högt och de betraktas som övergödda. Under 2010 påbörjades arbetet med att ta fram åtgärder för att få vattnet i Svartån och Säbysjön att nå god status. Alla intresserade är välkomna att vara med i det fortsatta arbetet. Detta är en del av vattenrådets arbete och bedrivs i arbetsgruppen uppströms Sommen. avfall och återvinning I SCB:s medborgarenkät 2009 fanns en fråga om miljö som löd Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt?. Svaren som gavs visar att kommunen har stor potential att förbättra sig. Under 2011 kommer en ny avfallsplan att tas fram. Denna kommer att leda till en stor förbättring av möjligheterna att sortera sitt avfall. luftkvalitet Vintersäsongen år 2009/2010 genomfördes för femte gången luftmätningar på Storgatan. Resultaten visar låg medelhalt av små partiklar. Att jämföra mätvärden mellan enskilda år säger inte mycket. Vädret den aktuella vintern 14 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

15 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys 2010 Tranås kommunkoncerns nettoresultat år 2010 blev 44,8 msek efter skatt. Av detta står kommunen för 38,3 msek och dess bolag för 6,5 msek. Kommunkoncernen har en lång tradition av positiva resultat. Åren blev resultaten mellan 7,8 och 34,6 msek. Tranås kommuns resultat åren blev mellan 0 och 24,0 msek. Se diagram på sidan 17. HÖG BUDGETMORAL Det positiva resultatet, år 2010 och tidigare, är en följd av hög budgetmoral i nämnderna och sunt ekonomiskt agerande i styrelserna. Därtill ska läggas ett ansvarsfullt agerande kring investeringar i kommunen, där investeringar inte ska finansieras genom lån utan av eget kapital, i en utsträckning som motsvarar avskrivningarna. Vilket innebär att investeringarna ligger kvar på samma nivå år efter år trots inflation. Med en sådan modell blir investeringarna till slut obefintliga. Kommunfullmäktige har därför beslutat att investeringar under mandatperioden ska självfinanisieras på så vis att inga nya lån för investeringar har tecknats vid mandatperiodens slut. Kommunens skatteintäkter uppgick år 2010 till 831,7 msek, att jämföra med 800,7 msek år När det gäller slutavräkningen 2009 har ytterligare 0,5 msek belastat resultatet. Den preliminära slutavräkningen för år 2010 uppgår till 8,2 msek, vilket belastat resultatet för Koncernens finansnetto var negativt och uppgick till -13,2 msek. AB Tranåsbostäder har de största externa skulderna i koncernen och uppvisar ett okonsoliderat finansnetto på -9,9 msek. Tranås kommun exkl koncernbolag har mycket hög soliditet (exkl ansvarsförbindelser) och har endast externa skulder på 2 msek. Tranås kommuns finansnetto var positivt och uppgick okonsoliderat till 5,6 msek. Detta beror främst på att kommunen erhållit ränteintäkter p g a utlåning inom koncernen. Tranås kommuns mål för 2010 var dock fortfarande att investeringar ska vara i samma nivå som avskrivningarna. Detta mål har inte uppfyllts år Avskrivningarna var 26,6 msek och det har investerats för 28,2 msek. GOD EKONOMI KRÄVER MARGINALER 96,1 % av skatteintäkterna har använts till kommunverksamhetens nettokostnader (exkl bolag) år För år 2009 var siffran 98,7 %. Emellertid innehåller år 2010 års bokslut ca 30 msek engångseffekter såsom 17,5 msek i tillfälligt konjunkturstöd, markförsäljning 6,9 msek, intäkter från rättsprocess asfaltskartell 3,7 msek, samt ingen kostnad för avtalsförsäkringar från AFA 2,3 msek. Utan dessa engångseffekter hade 99,7 % av skatteintäkterna använts till verksamhetens nettokostnader. Kommunfullmäktige har beslutat att 98 % bör användas för att kommunen inkl finansnetto ska ge betryggande överskott varje år, att användas till att finansiera investeringar, ansvarsförbindelsen vad gäller pensioner samt som reserv för framtida finanskriser och lågkonjunkturer. Åren har kommunen fastställt ett avkastningskrav på 0,5% av skatteintäkterna. Detta beslut kom som en följd av lågkonjukturen Tidigare har avkastningskravet varit 2 % av skatteintäkterna, vilket inneburit att kommunens ekonomi konsoliderats i en bra takt. Kommunfullmäktige har beslutat att målet om maximalt 98 % användning om skatteintäkterna ska vara uppfyllt senast PENSIONER Kommunkoncernens kostnader för pensioner uppgick till 54,5 msek år Tranås kommuns sammanlagda kostnader för pensioner år 2010 uppgick till 51,0 msek inkl löneskatt. Tranås kommuns kostnad har ökat med 1,3 msek sedan år År 2010 belastar utbetalda pensioner, som intjänats tidigare år, resultatet med 21,0 msek inkl löneskatt. Detta beror på att intjänandet inte kostnadsförts de respektive år intjänandet ägt rum. Prognosen är att kommunens sammantagna kostnad för pensioner fortsätter att öka till och med ungefär år Då planar den ut för att sedan ungefär år 2040 ha minskat ända ner till kostnadsnivån för nyintjänandet. LÅNGSIKTIG EKONOMISK STYRKA Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunkoncernens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som koncernen själv finansierat. Faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen samt tillgångarnas förändring. Ett bra riktvärde för soliditet är 30 %. Kommunkoncernens soliditet uppgår till 49 % år 2010 vilket måste anses som mycket bra. Koncernens soliditet, pensionsansvarsförbindelsen inräknad, hamnar på 18 %. Tranås kommuns dito hamnar på 19%. LIKVIDA MEDEL Koncernens likvida medel har minskat från 93,4 mkr till 71,4 mkr. Långsiktigt bedöms koncernens likviditet som betryggande, om kommunens mål med 98 % användning av skatteintäkterna uppfylls och dess bolag är vinstgivande. Tranås Energi AB står inför stora investeringar i kraftvärmeverk och vindkraft. Detta kommer sannolikt att kräva nyupplåning. 16 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

17 Kommunkoncernen, resultat efter skatt (msek) år Kommunen, resultat efter skatt (msek) år , ,6 38, ,6 44,8 34,6 25,8 22,2 7, ,8 17,5 16, TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämnd- och bolagsredovisning 2010 Tranås kommunkoncerns nettoresultat år 2010 blev 44,8 msek efter skatt. Av detta står kommunen för 38,3 msek och dess bolag för 6,5 msek. Kommunfullmäktige har beslutat att årets resultat år 2010 för kommunen ska uppgå till 0,5 % av skatteintäkterna. Det skulle ha inneburit ca 16,6 msek. Kommunfullmäktiges mål för år 2010 är alltså uppfyllt. Samtliga nämnder har hållt sig inom sina budgetramar utom tekniska nämnden och byggnadsnämnden. Gällande tekniska nämnden ska dock sägas att 13,1 msek av budgetavvikelsen 15,5 msek utgörs av en omvandling av den s k VA-fonden, som t o m utgjorts av en särredovisning av eget kapital. En justering från eget kapital till avsättning kräver en resultatpåverkan. 13,1 msek av 15,5 ligger således utanför tekniska nämndens kontroll. Dock har inte tekniska nämnden klarat sin budgetram i övrigt, och överskrider med 2,4 msek totalt exkl VA. Viktigt för kommunens ekonomi är att de stora nämnderna barnoch utbildningnämnd och socialnämnd har kostnaderna inom kontroll, inom budgetram, vilket var fallet år Likaså att kommunens finansieringsbudget kan efterlevas, vilket också var fallet år Nämnderna uppvisar totalt sett en mycket god budgetefterlevnad. I enlighet med kommunfullmäktiges antagna regler för budgetering kommer nämnderna att få med sig sina över- och underskott till år 2011 i form av ökad- eller minskad budgetram, såvida de inte beror på avvikelser gällande avskrivningskostnad. Totalt sett innebär detta ett påslag på ca 19 msek på nämndernas befintliga budget Vad gäller bolagen är Tranås Energi AB det bolag som ger det högsta ekonomiska resultatet med 12,2 msek efter skatt i överskott. Även Tranås industrifastigheter AB ger en vinst, 0,4 msek. AB Tranåsbostäder ger ett minusresultat om 1,5 msek efter skatt, vilket i stor utsträckning beror på stora underhållsåtgärder på Lövstagården. Tranås Stadshus AB uppvisar ett minusresultat på 4,4 msek efter skatt, beroende på att bolaget har stor upplåning med räntekostnader som följd. Redovisning nämnder och bolag 2010 Belopp i msek Kommunstyrelsen inkl. revision Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Griftegårdsnämnden Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Budget ,3-4,1-34,4-2,2-7,1-31,0-351,1-314,3-822,7 Utfall ,3-3,5-49,9-2,8-7,1-28,2-342,7-308,2-814,7 Utfall i % av budget 92,2% 84,8% 145,1% 125,9% 100% 91% 97,6% 98% 99,4% -364,8% 100,7% 54,8% Differens mot budget 6,1 0,6-15,5-0,6 0 2,8 8,4-6,1 8,0 Netto exkl. finans Finans konto 3-7 Finans konto 8 Finans konto ,5 825,7 8,9 16,5 831,7 4, Årets resultat Tranås kommun 7,4 38,3 519,8% 30,9 Belopp i msek Tranås Stadshus AB AB Tranåsbostäder Tranås Industrifastigheter AB Tranås Energi Budget ,2 2,2 0,6 17,9 Utfall ,4-1,5 0,3 12,2 Utfall i % av budget 71,8% 70,3% 39,5% 68,3% Differens mot budget 1,8-3,8 0,4-5,7 Årets resultat (efter skatt) Tranås kommunkoncern* 21,9 44,8 204,2% 22,9 *För bolagen avser beloppen i kolumen Budget 2010 årets resultat innan skatt, medan kolumnen Utfall 2010 visar årets resultat efter skatt. 18 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

19 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Gjorda investeringar 2010 Tranås kommunkoncerns investeringar år 2010 uppgick till 78,9 msek. Av detta står själva kommunen för 28,2 msek och dess bolag för 50,7 msek. När det gäller Tranås kommuns investeringar noteras att 49,1 msek budgeterats och 28,2 msek har använts. Tekniska nämnden lämnar kvar mest investeringsmedel vilket till största delen beror på att stora investeringar i Gripenberg inte kommit igång fullt ut. Några större investeringsprojekt år 2010 Investering ledningsnät el 14,4 msek Köp av Folkets Park 12,2 msek Köp av stationsfastigheten 5,2 msek Cirkulationsplats Sveaparken 3,5 msek Iordningsställande av Storgatan 2,6 msek VA-ledningar kv Skytteln 2,4 msek VA-ledningar Seglarvik 2,0 msek VA-ledningar Tranås-Gripenberg 1,0 msek Gång- och cykelbana Spolgatan 0,8 msek Hjullastare Bredstorp 0,6 msek Markexploatering Junkaremålen, Fröafall 0,4 msek Investeringar nämnder och bolag 2010 Belopp i msek Kommunstyrelsen* Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Griftegårdsnämnden Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Årest investeringar Tranås kommun Belopp i msek Tranås Stadshus AB AB Tranåsbostäder Tranås Industrifastigheter AB Tranås Energi Budget ,9-31,2-0,2-1,5-5,4-3,4-1,6-49,1 Budget ,7-11,2 Utfall ,8-16,9-0,2-0,1-2,1-3,0-1,1-28,2 Utfall ,6-0,4-18,8 Utfall i % av budget 80,1% % 54,3% 100% 8,4% 38,9% 90,1% 69,1% 57,4% Utfall i % av budget % 215,1% - 168,2% Differens mot budget -1,2-14,2-1,4-3,3-0,3-0,5-20,9 Differens mot budget 16,9 0,4 7,6 Årest investeringar Tranås kommunkoncern** -75,0-78,9 105,3% 4,0 *Nettokostnaden för köp/försäljning av fastighet/mark 0,6 msek har tillagts kommunstyrelsen i denna tabell. Ingen investeringsbudget har dock tilldelats för ändamålet. **Koncernintern försäljning resp investeringar är inte eliminerad i tabellen. Förändring pågående nyanläggning är ej med i tabellen, men utgör 1,2 msek. Avdraget i tabellen är 3,1 msek för försäljning anläggningstillgångar. I kassaflödesanalysen står angivet 83,2 msek. Skillnaden mellan 78,9 msek och 83,2 msek är härmed förklarad 20 TRANÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

TRANÅS KOMMUN MED KONCERN. Bokslut 2010

TRANÅS KOMMUN MED KONCERN. Bokslut 2010 TRANÅS KOMMUN MED KONCERN Bokslut 2010 Större ekonomiskt ansvar ger ökad handlingsfrihet År 2010 är nu ett avslutat kapitel. En av de längsta och snörikaste vintrarna i mannaminne. En vinter som på många

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Sammanträdesdatum. 159 Dnr 542/14. Rosie-Marie Fors och Malin Lindskog redogör för ärendet.

Sammanträdesdatum. 159 Dnr 542/14. Rosie-Marie Fors och Malin Lindskog redogör för ärendet. ' m ~ TRANAs KOMMUN 2014-10-07 Sida 7 (32) ~ KOMMUNSTRYRELSENS AU SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 159 Dnr 542/14 Budget 2016 Rosie-Marie Fors och Malin Lindskog redogör för ärendet. Budgetberedningens

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun 2014 Fakta i fickformat 2016 Köpings kommun Köpings befolkning 2015-12-31 Folkmängd fördelad på ålder Antal Procent 0-9 2 828 11 10-19 2 776 11 20-29 3 109 12 30-39 2 689 11 40-49 3 161 12 50-59 3 418

Läs mer

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING TRE FINANSIERINGSFORMER Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet självkostnad Va och renhållning Affärsverksamhet främst i vår bolagsverksamhet

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8)

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Delårsrapport 2005 Lansering av ny hemsida och marknadsstödsystem under sommaren 2005 (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet Kommunfullmäktiges vision och mål 2016-2019. Antagna den 26 november 2015 108 Habo den hållbara kommunen för hela livet I Habo kommun ska alla få plats och känna sig välkomna oavsett ålder, etniskt ursprung,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Nyckeltal kommunal verksamhet Antal elever i förskola och skola 2008 2009 (totalt i kommunal och privat regi) Förskola 2 546 2 599 Familjedaghem 289

Nyckeltal kommunal verksamhet Antal elever i förskola och skola 2008 2009 (totalt i kommunal och privat regi) Förskola 2 546 2 599 Familjedaghem 289 Visste du att... Lidingö utnämndes 2005 till Healthy City, och ingår därmed i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk för hälsosamma städer. Lidingö deltar med nio andra europeiska städer i nätverket

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Så används skattepengarna

Så används skattepengarna Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet.

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. m '""-"< z - -..., KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-11-01.,~ TRANAs KOMMUN 200 Dnr 418/10 Budget 2012, ksau 173, ks 158 Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. För finansiering av

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Rörelsemarginalen har fortsatt öka och uppgick för första kvartalet till 10,6 % och närmar sig det mål om 12 % som SJR:s styrelse lagt fast.

Rörelsemarginalen har fortsatt öka och uppgick för första kvartalet till 10,6 % och närmar sig det mål om 12 % som SJR:s styrelse lagt fast. Fortsatt ökad omsättning och rörelseresultat Perioden januari - mars Omsättningen uppgick till 76,8 MSEK (62,2), vilket motsvarar en tillväxt om 23,4 % Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (4,5) vilket

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Sammanträdesdatum Sida 8 (34)

Sammanträdesdatum Sida 8 (34) .~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Uj ~' Sammanträdesdatum '~:: TRANAs KOMMUI\J 2016-02-23 Sida 8 (34) KOMMUNSTYRELSEN 38 Dnr 149/16 Information om årsredovisning 2015, ksau 69 Tf ekonomichef Malin Lindskog redogjorde

Läs mer

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014 Fortsatt tillväxt och god lönsamhet Perioden april juni Omsättningen ökade till 72.7 MSEK (60.9), vilket motsvarar en tillväxt om 19.7 % Rörelseresultatet uppgick till 7.0 MSEK (4.5) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer