Han vittnar om ett stycke mörk medicinhistoria. Virusfällan som kan fånga virus ur luften. TEMA HIV-forskningen väntar på ett genombrott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Han vittnar om ett stycke mörk medicinhistoria. Virusfällan som kan fånga virus ur luften. TEMA HIV-forskningen väntar på ett genombrott"

Transkript

1 VÅREN 2013 TEMA HIV-forskningen väntar på ett genombrott Han vittnar om ett stycke mörk medicinhistoria Virusfällan som kan fånga virus ur luften PROFILEN Maria Lerm sporras av orättvisor

2 Välkommen till Forskning och utveckling Tidskriften Forskning och utveckling ges ut gemensamt av Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet. En gemensam utgivning är en symbol för vår självklara samverkan i det ömsesidiga uppdraget att bedriva medicinsk forskning och utveckling samt utbildning inom hälso- och sjukvården. I olika samverkansorgan fattar landstinget och universitetet tillsammans strategiska beslut för att främja vår forskning och vår utbildningsverksamhet genom ett optimalt samutnyttjande av våra resurser. Några konkreta exempel på vår samverkan är programmet Från student till docent kliniska befattningar med utrymme för forskning på olika nivåer i karriären gemensamma rekryteringar av nya medarbetare, gemensamma strategiska forskningsområden och seminarieserien Forskning i framkant. Ett annat exempel är tidskriften Forskning och utveckling som du just håller i din hand. Vi önskar dig spännande och intressant läsning! Redakt ören En proteinask med ritningar på förödelse 2004 lyckades amerikanska forskare, med hjälp av molekylärarkeologi, återskapa viruset som låg bakom spanska sjukan Viruset, smittade en tredjedel av jordens befolkning och dödade miljoner människor människor. Pandemin tog fler offer än första världskriget, bara i Sverige dog I välfärdsländer som Sverige associerar vi mest virus med en jobbig förkylning. Men en kort internationell utblick avslöjar snabbt vilket viktigt forskningsområde infektionssjukdomar är i dag. Trots att virus följt människan i tusentals år var det först 1955 som strukturen hos ett komplett virus blev känt. Då kartlade den brittiska kemisten Rosalind Franklin tobaksmosaikviruset som isolerats på 1890-talet. Hon är trots det mer känd som forskaren som blev snuvad på titeln som dna:s upptäckare. (Hon hade avbildat och beskrivit den berömda alfa-helixen innan Watson och Crick. Men de lyckades få sina resultat, baserade på hennes röntgen-diffraktionsbilder, publicerade först.) Just dna, eller rna, är en av de få likheter som virus har med biologiskt liv. I många avseenden kvalar virus snarare in som död materia. Virus kan inte dela sig utan hjälp av en värdcell och har ingen ämnesomsättning. Ett typiskt virus är 100 gånger mindre än en bakterie. Det är i stort sett en proteinask fylld med ritningar av sig själv. Ändå kan virus ta död på både djur, växter och människor. Men mänskligheten har också vunnit sina segrar. På 1980-talet kunde Världshälsoorganisationen förklara världen fri från smittkoppsviruset, efter globala insatser med världens första vaccin. I början av mars 2013 kablades nyheten om att läkare i Baltimore lyckats bota en 2,5-årig flicka som föddes med hiv-virus ut. Att övervinna infektionssjukdomar kräver ihärdigt arbete, både av forskare och vårdpersonal, men när genombrotten väl kommer kan enorma mängder mänskligt lidande undvikas. Johan Dabrosin Söderholm Dekanus på Hälsouniversitetet, Linköpings universitet p.s Du kanske har noterat att vårens nummer ser lite annorlunda ut. Hur tycker du att det blev? Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Landstinget i Östergötland Carolina Hawranek Redaktör, biomedicinare och vetenskapsjournalist TIDSKRIFTEN FORSKNING OCH UTVECKLING REDAKTÖR: Carolina Hawranek REDAKTIONSKOMMITTÉ: Susanne Karlsson, Åke Hjelm Nina Nelson, Peter Strålfors och Maria Jenmalm GRAFISK FORM: Markus Reklambyrå TRYCK: Larsson Offsettryck UPPLAGA: ex UTGIVNING: två gånger per år Fler exemplar av tidningen kan beställas av Gerd Bäckmark, telefon , e-post

3 I FOKUS VIRUS Människans immunförsvar är ett oerhört komplext och sinnrikt konstruerat system. Ett system där en rad enkla celler, genom noga specialiserade förmågor, kommunicerar och tillsammans skyddar kroppen från otaliga inkräktare, sjukdomar och fiender under en livstid. Men under miljontals år av evolution har även andra organismer haft möjlighet att anpassa sig till detta försvar. Till och med så enkla konstruktioner som virus har genom århundraden av mutationer lyckats hitta lönndörrar, svagheter och genvägar in i kroppen. Väl där inne kan de skapa infektion och sjukdom. I detta nummer följer vi forskningen om det som händer på kroppens yttersta fronter. Temat är infektionssjukdomar och då speciellt virus. Vi besöker forskare som dagligen tampas med bland annat HIV, rotavirus och norovirus men även bakterier. Vi får historiska tillbakablickar och internationella utblickar. Mänsklighetens kunskaper om infektioner har mångdubblats under det senaste århundradet. Dessa kunskaper har bidragit till omvälvande samhällsförändringar och nya perspektiv. Här får vi en liten inblick i upptäckter och nyheter som om hundra år kanske är en självklarhet. INNEHÅLL NUMMER 1, 2013 Aktuellt i korthet 4 KRÖNIKAN Olle Stendahl: Varför lyckas vi inte utrota smittor? 6 I FOKUS VIRUS HIV-forskningen väntar på ett genombrott 7 Virusfällan som kan fånga virus 11 Internationellt samarbete om mag- och tarmvirus 12 PRISER OCH UTMÄRKELSER Jonas Gardell utses till hedersdoktor 14 Amerikansk pionjär på tuberkulos blir hedersdoktor 16 Kommentaren... Virus är fortfarande en av våra mest betydande orsaker till sjukdom och död i världen. Trots att vi i många fall kan vaccinera och behandla alltfler virusinfektioner så uppkommer ständigt nya virus som SARS, HIV, fågelinfluensa och norovirus. Virusforskningen vid Linköpings universitet fokuserar på att förstå hur virus lurar vårt immunsvar och hur virus orsakar sjukdom, fundamentala frågor som är av avgörande betydelse för att kunna utveckla nya och effektivare läkemedel. Lennart Svensson, professor i molekylär virologi, avdelningen för mikrobiologi och molekylär medicin, Linköpings universitet STRATEGI OCH UTVECKLING Temakonferens blev succé 17 Tvärvetenskap om kroppens barriärer 18 Så pratar magen med hjärnan 20 PROFILEN Maria Lerm sporras av orättvisor 22 REGIONALT Årets FORSS-projekt MS och psoriasis 24 AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING 26 3

4 AKTUELLT I KORTHET På Hälsouniversitetets och landstingets webbar hittar du nyheter om de senaste rönen inom medicinsk forskning i Östergötland. Surfa in på eller Jönköping stärker banden med läkarutbildningen i Linköping Landstinget i Jönköpings län öppnar hälsooch sjukvårdens enheter för studenter på läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Det framgår av det avtal om långtgående och långvarigt samarbete som slutits mellan parterna. Samarbetsavtalet är en naturlig följd av ett långvarigt och fruktbart samarbete kring utbildning och klinisk forskning, och är ett viktigt steg för att långsiktigt kunna säkra kvalitet och kvantitet i den kliniska utbildningen för läkarstudenterna, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet. 4 Nettan Svartz bredvid Kiestra TLA. Gigantiskt instrument skapar en liten revolution på mikrobiologen Hallå där Nettan Svartz, enhetschef för kliniskt mikrobiologiskt laboratorium, du har precis tagit emot ett nytt gigantiskt instrument, vad är nu detta? Det här är en Kiestra TLA, eller enklare uttryckt det moderna laboratoriet! Det är den allra senaste och mest avancerade tekniken för att automatisera odlingar från sår, svalg, öron och andra delar av kroppen. Det automatiserade instrumentet ser till att biologiska prover odlas i en gynnsam miljö så att bakterier växer och blir väl synliga innan de fotograferas. Därefter levereras digitala bilder som vi kan analysera. På det sättet minskar vi riskmoment och stärker patientsäkerheten, samtidigt som processen förenklas och patienterna får svar snabbare, säger Nettan Svartz. Vad innebär det här för medarbetarna? Det är lite av en revolution för medarbetarna som kan fokusera mer på själva analysen och mindre på manuella uppgifter som att plocka med fysiska prover. Rent ergonomiskt blir arbetssituationen mycket bättre, inte minst för handleder och axlar, när hanteringen av provplattor sköts av Kiestran. Det blir också en säkrare arbetsmiljö när kontakten med smittoämnen minimeras. Kiestra TLA:s foton av odlingsplattorna ger mer detaljerade bilder vilket underlättar avläsning. De digitala bilderna lagras och säkrar spårbarhet tillbaka i tiden, något som inte alls är möjligt med fysiska prover. Är det någon allmän trend att digitalisera och automatisera mikrobiologiska prover? Nja, både ja och nej. I framtiden kommer vi att få se allt fler moment bli automatiserade, men det finns ännu så länge bara ett tiotal laboratorier i världen som använder just den här tekniken, varav Östergötland, med Universitetssjukhuset i Linköping, och Karolinska universitetssjukhuset är först i Sverige. TEXT: JOAKIM ANRELL FOTO: PER DAHL I och med avtalet öppnar Landstinget i Jönköpings län hela sin hälso- och sjukvårdsorganisation för läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Det innebär att alla läkare som är anställda vid landstinget kan få handleda och undervisa studenter inom ramen för sin anställning. Samtidigt ger det möjligheter för kliniska lektorer och professorer vid Linköpings universitet att ha sin verksamhet förlagd till Landstinget i Jönköpings län. De två första universitetstjänsterna vid Ryhovs sjukhus är redan under tillsättning, och vi är övertygade om att det kommer att leda till en förstärkning av den kliniska forskningen i Jönköpings län, säger Johan Söderholm, dekanus för Hälsouniversitetet, den medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. TEXT: ÅKE HJELM SIFFRAN PROCENT så mycket har antalet dödsfall i mässling minskat sedan 2000 i världen. Källa: Världshälsoorganisationen WHO

5 Operationer Produktion på US i Linköping Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar AKTUELLT I KORTHET Operationer Läkarbesök Statistik-rutan Produktion på US i Linköping Läkarbesök Läkarbesök STATISTIK Sjukvårdande behandlingar siffror över hur läkar2011 Nedan 273 presenteras Operationer US utsett till Bästa universitetssjukhus 2012 besök, behandlingar och operationer har ökat de264 senaste fyra åren på Universitets sjukhuset i Linköping. Universitetssjukhuset i Linköping är Sveriges bästa. Det slår tidningen Dagens Medicin fast i sin rankning av svenska sjukhus, där också Vrinnevi, Motala, Oskarshamn och Ryhov i Jönköping 0 ligger högt Läkarbesök Ett stort antal mått på medicinsk kvalitet Sjukvårdande behandlingar har samlats in som underlag för jämförelsen De kommer bland annat från Öppna jämförelser, där det finns uppgifter till exempel om hur många som överlever en hjärtinfarkt, hur strokepatienter tas omhand och Sjukvårdande behandlingar hur stor del av de födande kvinnorna som drabbas av bristningar vid förlossningen. Resultaten i nationella patientenkäter ligger också till grund för bedömningen, liksom hur sjukhusen lever upp till vårdgarantin. US är en solklar förstapristagare. Sjuk- Sjukvårdande behandlingar huset placerar sig etta både när det gäller kvalitet, kortast köer och i att bäst uppfylla vårdgarantin, sade Mikael Nestius, chefredaktör för Dagens Medicin, som över lämnade diplomet till vårddirektör Tommy Skau. Operationer Minskad användning Kvaliteteten i vården bygger på att vi har kompetenta, engagerade och empatiska av antibiotika medarbetare som åstadkommit det här. i Östergötland Även om det fortfarande finns mycket att Operationer förbättra är det en inspiration att få priset, Antibiotikaförbrukningen i öppenvården säger Tommy Skau. minskade med 2,7 procent 2012 jämfört TEXT: MARIA CARLQVIST/ÅKE HJELM med Minskningen i hela landet var tre FOTO: CAROLINA HAWRANEK Det är procent. framför allt vid behandling av luftvägs- och urinvägsinfektioner som Operationer användningen minskat mest. Det är glädjande och sannolikt en av de viktigaste åtgärderna vi kan göra för att bromsa10000 ökningen15000 av resistenta tarmbak terier, säger Håkan Hanberger, professor och överläkare vid infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping Vårddirektör Tommy Skau tar emot priset Läkarbesök Totalt gick antibiotikaförskrivningen i Sverige ner från 385 recept per tusen invånare 2011 till 374 recept I Östergötland skrevs 340 recept per tusen invånare Att använda antibiotika som angriper få bakteriearter, så kallade smalspektrum antibiotika, är nödvändigt för att bromsa utvecklingen av multiresistenta bakterier. En positiv utveckling som noterats av Smittskyddsinstitutet är att kvinnor över 80 år som drabbas av urinvägsinfektion, allt oftare får antibiotika med smalt spektrum. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: SHUTTERSTOCK Sjukvårdande behandlingar Operationer FOTO: SOFIA ANDERSSON

6 Krönikan Varför lyckas vi inte utrota fler smittor? Olle Stendahl, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet. Forskning om infektioner har på bara några decennier förvandlats från ett tråkigt område på utdöende till ett högprioriterat fält med stora satsningar. Och det är inte en dag för sent. Olle Stendahl, professor i medicinsk mikrobiologi förklarar varför studier av bakterier och virus är mer angelägna än någonsin. 6 Infektionssjukdomar är en av de främsta orsakerna till ohälsa och dödlighet i världen. Trots att vi under de senaste 50 åren utvecklat ett stort antal effektiva vacciner och antibiotika dör mer än 13 miljoner människor årligen av olika infektionssjukdomar. Vanligaste orsaken är HIV (1,4 miljoner), tuberkulos (1,2 miljoner), malaria (1,2 miljoner), diarréer (1,4 miljoner) och luftvägsinfektioner (2,8 miljoner). Antalet dödsfall i dessa infektioner har, med några få undantag, minskat något de senaste 20 åren, men utgör trots massiva insatser den absolut vanligaste dödsorsaken inte minst hos barn i stora delar av världen. HIV är dock en av de infektioner som har som har ökat. Totalt finns 34 miljoner HIV-infekterade, och varje år smittas ytterligare 2,5 miljoner. Problemet är störst i låginkomstländer, speciellt Afrika där många också har tuberkulos, men även rikare länder drabbas. Hotbilden har svängt Det finns flera skäl till att vi inte har lyckats få kontroll över våra infektionssjukdomar. När jag själv började forska inom mikrobiologi i början av 1970-talet var hotbilden en annan. Det fanns gott om effektiva antibiotika och vacciner. Flera nya vacciner utvecklades, och i slutet av 1970-talet lyckades man utrota smittkoppor. Andra sjukdomar som polio och mässling minskade drastiskt. Infektionshotet kändes avlägset. Att forska inom infektionsområdet upplevdes inte lika spännande och viktigt som att forska inom canceroch transplantationsimmunologi. Vaccin- och antibiotikaforskningen nedprioriterades. Resultatet ser vi i dag. Ökad antibiotikaresistens och brist på nya effektiva antibiotika, och en lång väg att vandra till dess vi får nya effektiva vacciner mot HIV, malaria och tuberkulos. Detta i ett läge där vi i en alltmer föränderlig värld drabbas av nya och nygamla infektioner. Lungsjukdomen SARS är ett exempel på hur ett harmlöst fladdermusvirus i Asien via en serie överföringar mellan olika djurslag ökade sin aggressivitet och slutligen infekterade människor totalt smittades och 800 människor dog. Globalt samarbete om globalt problem Men kunskap och resurser finns. När aids först observerades i slutet på 1970-talet tog det drygt tre år att identifiera och diagnostisera det okända viruset HIV. I samband med SARSepidemin 20 år senare tog det genom ett effektivt internationellt samarbete mindre än tre månader att identifiera och karakterisera det aktuella viruset och utveckla ett vaccin. Idag utgör det infektionsmedicinska området det enskilt största medicinska området inom Vetenskapsrådet, och staten har avsatt ytterligare resurser för att stimulera forskning inom infektion och antibiotikaresistens. Förutsättningarna är goda för att utveckla forskningen ytterligare. Våra närliggande problem rör vinterkräksjuka, influensa och luftvägsinfektioner, globalt gäller även HIV, malaria och tuberkulos. Även om det direkta hälsoproblemet är begränsat hos oss, har vi ett gemensamt ansvar i en alltmer globaliserad värld. HIV, diarrésjukdomar och tuberkulos är tre områden där forskare i Östergötland på ett framgångsrikt sätt tagit sig an dessa viktiga utmaningar. TEXT: OLLE STENDAHL FOTO: ANETTE ANDERSSON

7 HIV-forskningen väntar på ett genombrott I FOKUS VIRUS Omkring 1910 inträffade en liten molekylär förändring som skulle få stora konsekvenser för mänskligheten. Viruset SIV som fanns hos apor, muterade och infekterade människor. Professor Marie Larsson och hennes forskargrupp försöker ett sekel senare att identifiera exakt hur HIV lurar och utnyttjar människans immunförsvar. Målet är att helt förhindra att viruset tar sig in i kroppens celler. Lemur från Madagaskar en av de primater som har burit på SIV i åtskilliga miljoner år. Foto: Arjan Haverkamp HIV är inte längre lika med aids och plågsam död. I alla fall inte för den hälft av de smittade som har tillgång till bromsmediciner. Med sådan behandling går det att leva med viruset, symtomen lindras, men infektionen blir man inte av med. Även om man sköter sin medicinering, sin antiretrovirala behandling, tar det teoretiskt 60 till 120 år innan alla virus är dödade, säger HIV-forskaren Marie Larsson. Hon är professor i molekylär virologi och kom till Hälsouniversitetet från en sexårig vistelse vid Rockefeller-universitetet i New York, där hon forskade på Nobelpristagaren Ralph M. Steinmans labb. I fokus stod de så kallade dendritiska cellerna, som ofrivilligt släpper in HIV i kroppen. Vaccinstudier ännu utan framgång Förmågan att den vägen slinka in osedd i kroppen är en egenskap som gör detta virus så grymt och svåråtkomligt. En annan är att det så frekvent byter skepnad på grund av täta mutationer i arvsmassan mer än tjugo gånger oftare än ett influensavirus. Det gör att en infekterad person samtidigt kan bära på flera olika varianter. Den kombinationen är unik och är en orsak till att det varit så svårt att ta fram ett vaccin vilket vore det optimala. Nu behövs mer finansiering till den forskningen, vi kan inte lägga alla pengar på antiviral behandling, säger Marie Larsson. 7

8 I FOKUS VIRUS Fram till i dag har tre större kliniska prövningar av vaccinkandidater genomförts. 1 I projektet STEP testades ett vaccin baserat på adenovirus (som bland annat orsakar luftvägsinfektioner). Försöksgruppen utgjordes av osmittade personer i Afrika. Resultat: ingen effekt mot HIVinfektion, tvärtom ökade infektionsrisken hos icke omskurna män. 2 RV 144 genomfördes i Thailand. Vaccinet byggt på canarypox (ett smittkoppsliknande virus som främst drabbar fåglar). Resultat: smittrisken minskade med 31 procent bland heterosexuella män och kvinnor vilket inte var tillräckligt för att gå vidare. 3 HVTN 505 är en amerikansk studie på friska, omskurna män och transsexuella som har sex med män. Den startade 2009 och har ännu inte utvärderats. Det tar flera år innan man kan mäta resultaten. Man kan se effekter i immunförsvaret, men det behöver inte betyda att det påverkar sjukdomsutvecklingen, säger Marie Larsson. Viruset som liftar och klär ut sig Själv försöker hon tillsammans med sin forskargrupp ta reda på mer om det första steget i en HIV-infektion. Genom att infektera vävnadsprov från livmoderhalsen och tjocktarmen undersöker de vilken typ av celler som först angrips, och hur det medfödda immunförsvaret påverkas. De testar antikroppar och andra blockerande substanser och försöker på så sätt stoppa viruset innan det når in i cellerna. Man skulle till exempel kunna bygga in sådana blockerare i en kräm som förebyggande behandling. Men våra studier handlar just nu om att lära sig mer om biologin bakom HIV-infektionen, säger Marie Larsson. I slemhinnorna finns bland annat gott om dendritiska celler, som normalt ger ett mycket effektivt skydd genom att fånga in viruspartiklar och presentera dem för T-celler i lymfkörtlarna. Då lär sig T-cellerna hur angriparen ser ut och kan gå till direkt attack. Men när det gäller HIV får strategin helt motsatt effekt. Viruspartiklarna gömmer sig och tackar för liften, och sätter i gång ett massmord på T-celler. Från normalt celler per milliliter blod kan antalet gå mot noll och då är individen helt oskyddad mot andra infektioner och cancerformer en situation som kännetecknar aids. Doktorander avslöjar virusets taktik Marie Larsson och hennes tidigare doktorand Karlhans Fru Che har lyckats identifiera två signalsubstanser, P38 och STAT3, som viruset utnyttjar för att gömma sig. Att blockera den signalvägen är en tänkbar strategi för att hejda en infektion. Forskargruppens doktorand Rada Ellegård undersöker även hur immunförsvaret skiljer på klädda och oklädda virus. En taktik som HIV-partiklar utnyttjar för att hålla sig dolda är nämligen att locka till sig molekyler från blodet som sätter sig på virusets yta. Det lurar immunförsvaret att tro att partiklarna är kroppsegna. Våren 2013 startas ett nytt projekt för att studera samspelet mellan HIV och två andra smittämnen, herpesvirus och tuberkelbaciller. Både viruset och bakterierna använder denna teknik för att undvika upptäckt av kroppens försvar. TEXT: ÅKE HJ ELM FOTO: ARJAN HAVERKAMP/GÖRAN BILLESON ILLUSTRATION: RADA ELLEGÅRD Marie Larssons forskargrupp försöker stoppa det sluga viruset innan det infiltrerar kroppens försvar. Vad betyder förkortningarna? HIV human immunodeficiency virus är ett så kallat retrovirus vars arvsmassa består av ribonukleinsyra, RNA. När det tar sig in i en värdcell skrivs dess RNA om till DNA som infogas i värdcellens arvsmassa. På så vis börjar värdcellen tillverka nya viruspartiklar. Vid transkriptionen från RNA till DNA uppstår ofta mutationer som alla förs vidare eftersom viruset saknar ett rättstavningsprogram som finns hos de flesta organismer. HIV-1 är den värsta typen av viruset, som orsakar allvarlig immunbrist och så småningom dödlig aids om inte bromsmediciner sätts in. I delar av Afrika förekommer den lindrigare formen HIV-2. AIDS acquired immunodeficiency syndrome är det dödliga syndrom som utgör sista stadiet av en obehandlad HIV-infektion. Det kännetecknas av en rad svåra infektioner och cancerformer som herpes, svampinfektioner, karposis sarkom, non-hodgkins lymfom och tuberkulos. FAKTA HIV har funnits i 100 år 8 Ett virus som burits av apor i minst tolv miljoner år tar plötsligt, i början på förra seklet, klivet över till människor. Men det ska dröja ytterligare 75 år innan det blir känt av den medicinska vetenskapen, och då är katastrofen ett faktum. HIV sprids över världen och skördar miljontals liv. Med hjälp av molekylära mätmetoder kan forskare nu uppskatta att viruset debuterade hos människor i Afrika omkring Då bör alltså de första människorna ha smittats av partiklar som muterats från ett mycket äldre virus som infekterade apor: SIV, simian immunodeficiency virus. Under miljontals år, kanske upp till tolv miljoner år enligt en studie publicerad i januari 2013, levde afrikanska apor med SIV. Idag beräknas mer än 40 arter av primater i Afrika söder om Sahara vara infekterade med olika HIV-liknande stammar. Enligt en teori hoppade SIV över till människor som åt infekterat bushmeat, troligen slaktade schimpanser. Men det första dokumenterade fallet av HIV-infektion gäller en man som dog i Leopoldville i Kongo (numera Kinshasa) En analys av ett bevarat blodprov gjordes flera år efter att aids-epidemin officiellt drabbat USA 1981 och viruset identifierats 1983, då under benämningen LAV (lymphadenopathyassociated virus). Som länk mellan Afrika och USA har Haiti pekats ut beräknades 34 miljoner människor i världen leva med HIV. Sedan epidemin startade har omkring 30 miljoner dött av aidsrelaterade sjukdomar.

9 I FOKUS VIRUS Illustrationen visar hur HIV-partiklar tar sig in i människokroppen. Dendritiska celler fångar upp viruset och pratar sedan med T-celler. Vanligtvis skulle en dendritisk cell endast visa upp bitar av viruset och på så sätt lära T-cellen känna igen och sedan förstöra viruset, men HIV är så slugt att det lurar dendritiska cellen att föra över viruset levande - HIV kan på så sätt infektera och döda T-cellerna. Det är förlusten av T-cellerna som så småningom leder till aids. 9

10 Jonisatorn kan medföra en mindre revolution om resultaten på labb kan överföras till verkliga sjukvårdsmiljöer. Marie Hagbom och Johan Nordgren arbetar tillsammans i projektet som ingår i Lennart Svenssons forskarlag på virologen. 10

11 Virusfällan som kan fånga virus ur luften och förhindra smittspridning I FOKUS VIRUS Det finns i dag inget enkelt sätt att rensa luft från virus och bakterier. Men det kan det bli ändring på. En innovativ pryl som utnyttjar grundläggande fysik har visat sig otroligt effektiv på att göra just det fånga viruspartiklar direkt ur luften. Den ser inte mycket ut för världen. Men om den lilla svarta lådan faktiskt åstadkommer det som forskarna har sett hittills kan den orsaka något av en revolution inom hälsooch sjukvården. Jonisatorn, med sin patenterade teknik för uppsamling av partiklar, kan fånga virus direkt ur luften, oskadliggöra virus i närheten och minska smittspridningen av till exempel influensa och den ökända vinterkräksjukan, som orsakas av norovirus. Vinterkräksjuka är extremt smittsam och orsakar varje år både mänskligt lidande och enorma sjukvårdskostnader när planerade ingrepp ställs in och hela mottagningar sätts i karantän, säger Marie Hagbom, doktorand i molekylär virologi på Linköpings universitet. Vinterkräksjuka sprids via kroppskontakt men även via små droppar i luften. Sådana bildas vid till exempel kräkningar. Även mycket små droppar kan innehålla miljontals viruspartiklar. Det räcker med 10 till 100 virus för att en människa ska bli sjuk. viruspartiklarnas yta på något sätt påverkas. Vi vet inte riktigt hur det går till än, men kanske kan det påverka virusets hölje, säger Marie Hagbom. Den andra funktionen som jonisatorn har är att den på ett lätt sätt möjliggör insamling av luftprov för analys. Tekniken är väldigt stabil och mycket enkel att använda. Även här finns en rad möjliga användningsområden, eftersom nuvarande metoder ofta använder komplicerade flödestekniker vilket gör dem mycket omständiga. Vad händer i framtiden? De resultat som jonisatorn visat hittills är mycket lovande. Nu arbetar forskargruppen på att dokumentera apparatens effektivitet i verkliga sjukvårdsmiljöer. Våra djurstudier visar att vi kan förhindra smittspridning och infektion med luftburet influensavirus. Vi kommer nu att testa jonisatorn ute på vårdavdelningar, framförallt infektionskliniker, för att se om det går att förhindra smittspridningen av vinterkräksjukan, säger Marie Hagbom. Både rensar och dödar Jonisatorn har två parallella funktioner som båda kan göra stor nytta. Det första är att apparaten verkar kunna rensa luften från virus, såsom vinterkräksjukevirus och influensavirus. Rensningen är väldigt effektiv och resultaten från kontrollerade försök är häpnadsväckande konsekventa. Jonisatorn rensar ett helt rum på virus och bakterier på cirka 60 minuter. Det skulle kunna utnyttjas i operationssalar och vid vård av extra känsliga patienter. Det är nästan för bra för att vara sant, säger Johan Nordgren, även han forskare på virologen vid Linköpings universitet. Som om inte det vore nog så verkar det som om jonisatorns negativa joner gör att viruset i närheten av apparaten tappar sin förmåga att smitta. Forskarna tror att det beror på att TEXT OCH FOTO: CAROLINA HAWRANEK FAKTA Så här fungerar Jonisatorn 1 Jonisatorn skickar ut ett elektriskt fält med negativa joner som gör att partiklar i luften får en negativ laddning. Det kan handla om virus, pollen och bakterier. 2 En positivt laddad uppsamlingsskål på jonisatorn attraherar de negativt laddade partiklarna. Partiklarna dras därför till den positiva uppsamlingsplattan. 3 När uppsamlingen pågått en tid är det bara att sätta på ett lock och ta med skålen för att analysera fångsten. Marie Hagbom och Johan Nordgren arbetar på virologen. Nederst håller Johan ett virusprov insamlat med jonisatorn. 11

12 I FOKUS VIRUS Internationellt samarbete med Burkina Faso och Nicaragua vässar virusforskningen i Linköping Där behovet är som störst, är kunskaperna som minst Artikelns rubrik är forskaren Johan Nordgrens ord. Så sammanfattar han sitt internationella arbete kring virusorsakade mag- och tarminfektioner. I Burkina Faso och Nicaragua kan vi applicera vår kunskap där den verkligen behövs. Och där ser vi allvaret bakom siffrorna att människor faktiskt dör av diarréer. Johan Nordgren håller workshop för kollegor i Nicaragua. 12 Årligen insjuknar ungefär 2 miljarder människor i världen i olika diarrésjukdomar. Det är en tredjedel av alla människor på jorden. I Europa och USA är dödligheten låg, medan cirka 1,5 miljoner barn i utvecklingsländerna årligen dör. Få vetenskapliga undersökningar görs i dessa länder. Och det kan minska effektiviteten på vacciner som tas fram eftersom de är baserade på virus som cirkulerar i Europa och USA, säger Johan Nordgren, forskare i molekylär virologi på Linköpings universitet. Vaccin med dålig effekt I knappt två år arbetade Johan Nordgren i Burkina Faso och studerade vilka virusstammar som finns i landet. Studien är den första som gjorts på rotavirus i Burkina Faso, ett av de virus som orsakar diarré. Resultaten kan få stor betydelse när landet nu ska introducera ett egen nationellt vaccinationsprogram. I en del afrikanska länder har effektiviteten på de vaccin som finns varit så låg som 18 procent. I Europa och USA ligger den ungefär på procent. I länder med knappa resurser är det självklart ännu viktigare att ett dyrt vaccin har effekt, säger Johan Nordgren. Nya prover till unika studier Att forska i Burkina Faso är en utmaning. Landet, som har 22 miljoner invånare och ligger sydväst om Sahara, är ett av världens fattigaste. Det mödosamma arbetet har gjort att Johan samlat på sig unika prover som kan bli underlag för unika studier. I många av dessa länder finns inget, eller nästan inget arbete gjort inom virusforsk-

13 I FOKUS VIRUS Vägen mellan Ouahigouya och Ramatoulaye efter regnperioden i norra delen av Burkina Faso. Till vänster: Barn i byn Ramatoulaye vinkar av Johan Nordgren, flickan i mitten heter Larissa och barnen längs till höger var Johan Nordgrens grannar i huvudstaden Ouahigouya. ning. Det vässar våra publikationer och ökar den vetenskapliga genomslagskraften. I fallet med Burkina Faso får vi också en unik möjlighet att genom våra samarbetspartners följa hur effektiva vaccinen är i verkligheten, eftersom de inte är introducerade ännu, säger Johan Nordgren. Unik chans följa nytt vaccinprogram Den främsta ambitionen i nuläget är att undersöka och förklara varför rotavirusvaccinen fungerar sämre i vissa länder, ofta där de behövs som mest. Resultaten ska förhoppningsvis leda till att man lyckas utveckla bättre och mer generella rotavirusvaccin. Burkina Faso står i beredskap att introducera vaccinet, förmodligen nästa år. Då har vi en unika möjlighet att följa utvecklingen på nära håll, säger Johan Nordgren. Andra initiativ handlar om att följa och undersöka vad som händer med andra patogener, som till exempel vinterkräksjukan, när ett nytt vaccin tas i bruk i stor omfattning. I Nicaragua undersöker vi just nu hur introduktionen av rotavirusvaccin har påverkat förekomsten av vinterkräksjuka. Tidigare var rotavirus det som drabbade barn värst men nu är det vinterkräksjukan som ger upphov till flest fall av barndiarré, säger Johan Nordgren. Nätverksträff i Nicaragua Forskargruppen som Johan Nordgren tillhör leds av professor Lennart Svensson. De har i över 15 år samarbetat med forskare i Nicaragua kring virusorsakade diarré-sjukdomar. I januari i år arrangerade gruppen en workshop i Nicaragua. Nästan alla i forskargruppen medverkade och man hade god lokal förankring genom den nicaraguanske forskaren Filemon Bucardo, som har disputerat vid Karolinska institutet i Stockholm. Kursen fick stort internationellt intresse och en forskargrupp i Panama har bjudit in Johan Nordgren med kollegor till att hålla en liknande workshop hos dem. Workshopen gav oss en möjlighet att sprida vår kunskap till deltagare från hela Centralamerika. Vi har kunnandet och tekniken här i Linköping, men behovet finns någon annanstans. Här gör vår kunskap verklig skillnad och vi bygger nätverk med samarbetspartner som vi kan jobba med i framtiden, säger Johan Nordgren. TEXT: BJÖRN SPJUTH FOTO: JOHAN NORDGREN 13

14 PRISER OCH UTMÄRKELSER Ny hedersdoktor i medicin vid Linköpings universitet Jonas Gardells mångfasetterade beskrivning av sjukvårdens och samhällets behandling av aidssjuka under 80-talet har berört svenska folket. Hans författarskap har bidragit till en större kännedom om sjukdomen och belyst vikten av empati i hälsooch sjukvården. Därför utses Jonas Gardell till medicine hedersdoktor vid Hälsouniversitet, Linköpings universitet. 14 Romanerna ger en nyansrik inblick i hur det är att leva med en obotlig, dödlig sjukdom. Verken visualiserar också den problematik sjukvården och samhället står inför i samband med dramatiska medicinska kriser. Behovet av att verkligen fundera över hur vi agerar, som forskare, vårdpersonal och samhällsmedborgare aktualiseras, säger Johan D Söderholm, dekanus vid medicinska fakulteten. Jonas Gardell har med bokserien Torka aldrig tårar utan handskar kastat nytt ljus över händelser inom vården som många förträngt och tystat ner. Torka aldrig tårar utan handskar är en sorts sanningskommission, säger Jonas Gardell. Att äntligen få minnas, att äntligen få berätta vår historia. Jag är hedrad över att bli utnämnd till hedersdoktor i medicin, det visar återigen hur viktigt projektet är. Viktig kunskap för studenter Det som skedde i Sverige på 1980-talet kan i dag kännas i det närmaste absurt, men understryker betydelsen av att vi delger historien till blivande läkare, sjuksköterskor och andra vårdstudenter. Många inom vården gjorde ett fantastiskt och uppoffrande arbete, men det skedde också fruktansvärda saker, säger Jonas Gardell. Jag är inte ute efter syndabockar utan efter att få vittna. Han berättar om läkare som vägrade ta emot homosexuella i operationssalen och patienter som förvägrades respiratorer. För den som inte var med på 80 talet kan det vara svårt att förstå hur tidsandan har förändrats. Jobbade själv inom vården Torka aldrig tårar utan handskar är en metafor för ett samhälle utan empati. Ett samhälle där man skyddade sig mot aids på ett sätt som gick långt utöver de skyddsåtgärder som man behövde vidta. Redan på ett tidigt stadium stod det klart att det handlade om en blodsmitta. Trots den kunskapen hände det att vårdpersonal krävde att man skulle slänga telefoner som HIV-positiva hållit i eller plastade in stolar som HIV-positiva satt på fullt påklädda. Att döda kroppar inte smittade var också känt, ändå lade man ned dem i svarta sopsäckar och skrev smittofara på. Man ville inte ta i en homosexuell kropp. Jag jobbade förresten själv som vårdbiträde då och det fanns personal som menade att jag skulle ha eget uppehållsrum för att inte personalen skulle behöva vara i samma rum som en homosexuell person som kunde sprida aids. Fördomar gick före medicinsk kunskap Det var många som kom med hårresande förslag och uttalanden om hur HIV-positiva självförvållande perspektivet kommer upp än i dag när man talar om HIV. Det är fortfarande en sjukdom där vi delar upp i sjuka i skyldiga och oskyldiga. När du blir smittad i dag, kan du inte säga att du inte visste. Du vet att du ska använda kondom, vilket gör att många sjuka skuldbelägger sig själva. Därför måste vi prata om det utan att skämmas, prata om HIV ur alla aspekter. Andra hatten för doktor Gardell Jonas Gardell blir nu hedersdoktor för andra gången, sedan tidigare är han hedersdoktor i teologi vid Lunds universitet. Han vittnar om ett stycke mörk svensk medicinhistoria skulle behandlas inom svensk vård. Men det var också oerhört många som inte sade någonting, som bara teg. Vi kan inte säga att vi inget visste. Vi hade en skyldighet att ta reda på vad som hände då, liksom vi har en skyldighet att ta reda på missförhållanden som händer i samhället idag. Vi kan inte alltid komma springande 30 år senare och säga att vi ingenting visste. Vi har en skyldighet att ta reda på, och ställa oss över rådande fördomar och rådande consensus, säger Jonas Gardell. Sjuka bär skuld än i dag Medicinhistoriskt har man betraktat epidemier på tre sätt. Det ena är som ett straff från gud. Det andra är att det är självförvållat, man ska inte tycka synd om den sjuke utan den sjuke får skylla sig själv, och det tredje är att det är naturens sätt att korrigera ett missförhållande. Alla dessa tre synsätt kom fram i förhållande till aids. Det Jag antar att det är en smula ovanligt att en komiker blir hedersdoktor inte bara en utan två gånger. För mig handlar det inte bara om att komma och ta emot en hatt utan om att bli inbjuden till samtal. Jag tänker att det här är ett sätt att säga att vi tycker det du gör är intressant, vi vill gärna diskutera det här med dig. Och då gör vi det som jag säger att vi måste göra vi pratar om det. TEXT: SUSANNE B KARLSSON FOTO: THRON ULLBERG Lyssna på Jonas Gardell i Linköping Jonas Gardell kommer att hålla en öppen föreläsning och promoveras till medicine hedersdoktor vid installations- och promotionshögtiden vid Linköpings universitet den maj. Information om föreläsningen hittar du på

15 15

16 PRISER OCH UTMÄRKELSER Amerikansk pionjär på tuberkulos blir hedersdoktor Målet med min forskning är att förstå hur bakterier som orsakar tuberkulos lyckas kringgå och utnyttja immunförsvaret och därmed orsaka en så allvarlig infektion som tuberkulos. Det berättar professor Joel Ernst, som nu är utsedd till medicine hedersdoktor vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. Den bakterieburna infektionssjukdomen tuberkulos (TB) ökar i stora delar av världen. Joel Ernst är professor i infektionsmedicin vid New York University, och ansvarig för tuberkulosverksamheten vid Bellevue Hospital. Han är en internationellt ledande forskare och expert inom tuberkulosområdet. Joel Ernst har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av den framgångsrika tuberkulosforskning som i dag utgör en viktig del av Hälsouniversitetets forskning. Jag blev överraskad och förtjust över att bli utsedd till hedersdoktor. Jag har samarbetat med Hälsouniversitetet sedan 80-talet och har stor respekt för Linköpings universitet. Att bli hedersdoktor vid Linköpings universitet är därför en stor ära. Det långsiktiga målet med Joel Ernsts forskning är att förstå samspelet mellan TB-bakterier och immunsystemet. Då kan vi få den information som behövs för att göra ett mer effektivt TBvaccin. Hans intresse för TB började när han utbildade sig till läkare och tog hand om patienter med TB. Jag var fascinerad av att infektionen kan orsaka sjukdom även hos personer som har ett immunförsvar som reagerar mot bakterien. Senare, efter min forskarutbildning, fick jag möjlighet att kombinera mitt kliniska intresse och min forskning i laboratoriet den bästa möjliga kombinationen för en forskningsintresserad läkare! Samarbetet med Hälsouniversitetet gjorde att Joel Ernst fick sin första forskningsfinansiering för TB-forskning. Jag ville studera kalciumsignalering i celler infekterade med TB-bakterier, och jag ville jobba med den bästa experten i världen på det området. Det var professor Olle Stendahl vid Linköpings universitet och han gick med på att samarbeta. Vi har också haft möjlighet att utbilda duktiga unga forskare från Linköpings universitet i mitt laboratorium, och det har verkligen berikat vår forskning, säger Joel Ernst. TEXT: SUSANNE B KARLSSON FOTO: SHUTTERSTOCK/PRIVAT 16

17 STRATEGI OCH UTVECKLING Temakonferens drog närmare 400 deltagare från hela världen Stort intresse för implementeringsforskning Den 5 6 februari 2013 hölls the Nordic Conference on Implementation of Evidence Based Practice. En konferens om hur forskning och evidens tillämpas i vården och andra verksamheter är fortfarande ovanligt. Flera deltagare framhöll just den tvärvetenskapliga miljön som speciellt stimulerande. Implementering ses som ett nytt område, men är egentligen väldigt grundläggande, säger Zophia Mellgren, processledare i Västra Götalandsregionen. Vi som besöker konferensen jobbar med samma sak, men i olika roller. Även om alla föredrag inte är tagna från precis mitt område så får man mycket idéer och inspiration som går att applicera på det jag jobbar med, säger hon. Förutom de nordiska länderna fanns företrädare från bland annat Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Irland, Australien, USA och Pakistan på plats. Antonio Migliore och hans kollega Nicola Vicari arbetar vanligtvis på en italiensk myndighet som främjar användning av evidens i hälso och sjukvårdsrutiner och sysslar bland annat med Health Technology Assessment. Under våren 2013 gästforskar han några månader vid Linköpings universitet. Han uppskattar att få en inblick i svensk hälso- och sjukvård. Vi försöker odla en kultur av evidensbaserad vård i Italien. Hälso- och sjukvårdsorganisationerna i våra länder har många likheter. Båda är starkt regionaliserade och medarbetare har mycket frihet att ta egna beslut, säger han. Responsen har varit över förväntan och nu planeras ett nordiskt forskarnätverk för implementeringsfrågor. Många uppskattade verkligen upplägget och innehållet, säger Per Nilsen, docent på Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och en av huvudarrangörerna för konferensen. Han är en av de drivande i strategiområdet Implementering och lärande som finansieras av Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet. Jag uppskattar att keynote-talarna hade mycket tankeväckande presentationer som problematiserar och ifrågasätter. Ibland vill man ha snabba, enkla lösningar, men det är inte riktigt forskningens uppgift. Konferensen gav mersmak och jag pratade med många forskare och praktiker som blivit inspirerade, säger han. Antonio Migliore och Nicola Vicari från Italien deltog i konferensen och noterade flera likheter mellan vårdorganisationerna i Sverige och Italien. Nästa gång kommer konferensen att anordnas av Högskolan i Bergen och därefter cirkulerar den mellan de nordiska länderna. Forskning om implementering av evidensbaserad praktik expanderar kraftigt, så konferensen i Bergen väntas bli ännu större. TEXT OCH FOTO: : CAROLINA HAWRANEK 17

18 STRATEGI OCH UTVECKLING Med tvärvetenskap på forsknings stärker de kroppens barriärer Ingenjörer, biologer och läkare. I Forskningscentrum för diarrésjukdomar, DDRC, samarbetar de för att öka vår kunskap om samspelet mellan bakterier, virus och människa. Vi studerar mekanismerna bakom mag- och tarmsjukdomar. Hur vi människor mår beror mycket på hur vi kan ta hand om det vi äter, säger Karl-Eric Magnusson, professor i medicinsk membran-biofysik. En människa har miljarder bakterier i tarmen och de väger totalt ett kilo. Hur dessa bakterier samspelar med virus, hur samspelet med resten av kroppen ser ut och hur tarmens barriärskydd fungerar är frågor som står i fokus för Diarrhoeal Disease Research Centre, DDRC. Egentligen är området bredare än enbart diarrésjukdomar, säger Karl-Eric Magnusson. Det handlar snarare om hur tarmen fungerar och mekanismerna bakom olika sjukdomar i tarmen. Elena Vikström är en av forskarna som verkar inom ramen för DDRC. Hon är biolog med inriktning på mikrobiologi och immunologi. Elena Vikströms forskning handlar om hur bakterier kommunicerar med varandra för att bygga molekyler som, när de är tillräckligt stora, börjar producera toxiner som kan vara farliga för människan. Så länge de inte är så många är de inte farliga, förklarar hon. Men de väntar tills de blir fler och då börjar de producera sitt vapen. Kan vi hitta ett sätt att blockera deras kommunikation kan vi stoppa deras möjligheter att skapa sjukdom. Karl-Eric Magnusson är, precis som sin mångårige kollega Tommy Sundqvist, civilingenjör. Hans intresse är cellerna som styr tarmens barriärfunktion medan Tommy Sundqvist som är professor i medicinsk mikrobiologi, länge har studerat bakteriernas övergripande metabolism. Tillsammans arbetar de, och övriga forskare i DDRC, sida vid sida i centrumets olika projekt. Flera av forskarna är givetvis också läkare, säger Tommy Sundqvist, och vi har stort utbyte av varandra. Vi kan få de prover vi behöver för vår forskning och kan samtidigt stötta dem på ett mer experimentellt sätt genom att följa upp kliniska behandlingar och se hur de påverkar tarmbarriären. Tillsammans lyfter vi varandras forskning och ofta jobbar kliniker och prekliniker sida vid sida. Den stora nyttan med DDRC är den kraft en sådan här strategisk satsning ger, 18 DDRC är ett av tre strategiområden där landstinget och universitet satsar pengar på framgångsrika forskargrupper. Under fem år får centrumet medel för att bedriva forskning där samarbete står i centrum. Totalt ingår omkring personer i uppemot tio forskningsprojekt. Kravet för att få forskningsmedel från centrumet är att minst två forskare från olika discipliner samarbetar. Projekten går i och ur varandra, säger Karl-Eric Magnusson. Inom ramen för centrumet knyter vi ihop forskargrupper med olika intressen som kan stärka och befrukta varandra. Den här strategiska satsningen är så viktig för att den för människor samman. Vi forskare har en tendens att gå in i detaljer och vi är inte alltid beredda att se utanför vårt eget område. När vi arbetar tillsammans på det här sättet kan vi se helheter på ett helt annat sätt. Tommy Sundqvist, Elena Vikström och Karl-Eric Magnusson.

19 STRATEGI OCH UTVECKLING fronten Forskarskolan hjälper unga forskare att lyfta blicken säger Karl-Eric Magnusson. Under fem år får vi en helt annan stadga åt ett viktigt forskningsområde och det innebär att vi kan satsa mer långsiktigt. Målet för forskarna inom DDRC är givet det handlar om att göra så bra forskning som möjligt till gagn för patienterna i slutändan. Hittar vi ett sätt att blockera kommunikationen mellan bakterierna i Elena Vikströms projekt kan det leda till ett nytt läkemedel som räddar patienter, säger Karl-Eric Magnusson. Ett annat exempel är de studier kring calici- och rotavirus som står i centrum för professor Lennart Svenssons och hans medarbetares forskning. Förstår vi mekanismerna bakom dessa infektioner kanske vi kan hitta ett motmedel mot vinterkräksjuka. Det finns mycket patientnytta i den forskning vi gör. TEXT: ANCHI ALM FOTO: KATJA KIRCHER Samarbete över gränser är avgörande för att skapa framgångsrik forskning. Vid den nationella forskarskolan Forum Gimiicum samverkar studenter från hela Sverige inom området mag- och tarmsjukdomar. Forum Forum Gimiicum (Gastro-Intestinal Mucosal Inflammation and Infection Centre) finansieras av Vetenskapsrådet och är kopplad till Centrum för diarréforskning, DDRC, vid Hälsouniversitetet. Forskarskolan inrättades i samband med att DDRC utsågs till ett strategiområde och syftet är att stimulera och utveckla framtida forskare kring gastroenterologiska infektioner och inflammationer. Klinisk och preklinisk forskning ska gå hand i hand. Alla antagna studenter har sin hemvist vid något av landets lärosäten, berättar Karl-Eric Magnusson, professor i medicinsk membranbiofysik vid Linköpings universitet och en av initiativtagarna till DDRC Doktorander idag måste vara så fokuserade och begränsade för att nå framgång, men här lär de sig också sammanhangen... och Forum Gimiicum. Utifrån sina olika forskningsområden deltar de i twinningprojekt där kliniska och prekliniska forskare samarbetar. Forskarskolan står för infrastrukturen för studenterna och ger stöd för resor och kurser. Ett antal kurser arrangeras också vid våra olika universitet inom ramen för Forum Gimiicum. Studenterna får träffa andra forskare och vidgar därigenom sina vyer både geografiskt och frågeställningsmässigt. Inte minst genom att förena klinisk och preklinisk forskning. Doktorander i dag måste vara så fokuserade och begränsade för att nå framgång, men här lär de sig också sammanhangen vilket leder till bättre forskning. Karl-Eric Magnusson menar att forskare i dag måste förhålla sig till inte bara sin egen forskning, utan även vad som händer i Sverige, Europa och världen. Forskarskolan hjälper unga forskare att lyfta blicken, säger han. Det ger i slutändan skarpare instrument och bättre kunskap. TEXT: ANCHI ALM 19

20 CNS KRÄKNING VAGUSNERVEN RECEPTOR- ANTAGONISTER SEROTONIN 5 HT TOXINET NSP 4 ROTAVIRUS FAKTA Kräkreflexen och virus i studier på möss Forskargruppen har i tidigare studier visat på en koppling mellan virus, mage och hjärna publicerades rönen i tidskriften PLoS Pathogens; Hagbom et al. (2011); Rotavirus Stimulates Release of Serotonin (5-HT) from Human Enterochromaffin Cells and Activates Brain Structures Involved in Nausea and Vomiting. Det arbetet resulterade i den hypotes som nu testas i den kliniska studien. 20 Forskarna har en hypotes om hur kräkreflexen triggas av virus i magen. Man vet redan att tarmceller infekterade med rotavirus producerar ett giftigt ämne toxinet NSP-4. Hypotesen är att toxinet påverkar närliggande celler som släpper ut serotonin (5-HT), och det gör att vagusnerven skickar en signal till hjärnans kräkcentrum.

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer. Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev No 3, 2006

Noaks Ark Nyhetsbrev No 3, 2006 Terapeutisk vaccinering öppnar för behandlingsfria perioder En klinisk studie med terapeutisk vaccination av hivpatienter visar att de vaccinerade klarar av behandlingsavbrott under en längre tid. Resultatet

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF Barn och aids Varje år smittas hundratusentals barn av hiv och ännu fler förlorar sina föräldrar i aids På många håll i världen ses inte hiv och aids enbart som en hälsofråga, utan som ett hot mot hela

Läs mer

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Hiv idag Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Från GRID till hiv Från GRID till hiv Aids: Acquired Immunodeficiency Syndrome Förvärvat immunbristsyndrom Från GRID till hiv

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Stora framgångar men fortsatt utmaningar. Birgitta Åsjö Seksjon for mikrobiologi og immunologi, Gades institut,uib

Stora framgångar men fortsatt utmaningar. Birgitta Åsjö Seksjon for mikrobiologi og immunologi, Gades institut,uib Stora framgångar men fortsatt utmaningar Birgitta Åsjö Seksjon for mikrobiologi og immunologi, Gades institut,uib Infektion och epidemier med tidigare okända virus inte ett nytt fenomen t.ex. Ebola, SARS

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se. Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se. Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom Inledning Humant immunbristvirus (HIV) är ett retrovirus som bland annat angriper

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Frågor och svar om hiv och aids

Frågor och svar om hiv och aids Frågor och svar om hiv och aids I början av 1980-talet upptäckte man en sjukdom i USA som fick namnet AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome. Viruset som orsakar sjukdomen upptäcktes 1983 och kallas

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer