Likabehandlingsplan. för Idenors skola & fritidshem

Transkript

1 (17) Likabehandlingsplan (Diskrimineringslagen 2008:567) och plan mot kränkande behandling (Skollagen 6 kap, 2011) för Idenors skola & fritidshem Planen gäller from till och med Arbetet med nästa plan startar ht 14.

2 Innehållsförteckning 1.Utvärdering av föregående plan 3 2. Barns och elevers deltagande i planarbetet 3 3. Främjande arbete Skola Fritids Förebyggande arbete Skola Resultat av skolans kartläggning samt mål och insatser Fritids Resultat av fritids kartläggning samt mål och insatser Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 6 6. Åtgärdande arbete Rutiner för att utreda och åtgärda Förankring, hur görs planen känd? 7 8. Uppföljning och utvärdering 8 9. Årshjul över Idenors skolas arbete med planen Bilagor 10 Sid 2(17)

3 1.Utvärdering av föregående plan Redogör för de åtgärder från förra året som genomförts såväl som de som inte genomförts. Redogör för utvärdering, huruvida åtgärderna har gjort att ni nått målet. Redogör för hur ni vill gå vidare utifrån utvärderingen. Tidigare plan var inte anpassad mot kraven på innehållet. Vi kartlade ej utifrån alla diskrimineringsgrunder och hade låg elev- och föräldradelaktighet. Flera ur personalen var osäkra på viktiga begrepp som används i planerna. Vid uppkomna situationer togs händelser upp och utreddes samt rapporterades till förvaltningen enligt rutin. Under vårterminen -13 har vi haft utbildning för all personal om viktiga begrepp och årsplaneringen för likabehandlingsarbetet. 2. Barns och elevers deltagande i planarbetet Redogör för hur eleverna har varit med om att upprätta, följa upp och se över aktuell plan. Eleverna har varit med att tagit fram skolans ordningsregler och trivselregler för arbetsmiljön i sitt klassrum. Alla elever har svarat på en enkät hur de upplever sin skolsituation, frågan har också följts upp på utvecklingssamtalet. Personal på fritids har genomfört trygghetsvandringar inne och ute med eleverna som är på fritids. Vi har fritidsråd där eleverna tar upp hur de upplever sin fritidstid. 3. Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. 3.1 Skola Alla barn ses som allas barn/elever. Skolan har alltid vuxna ute på rasterna och fritidspedagoger har rastaktiviteter. Vi har bestämda platser i matsalen, klassrummen och vid behov i badbussen. Skolan har ett samarbete med svenska kyrkan i samtal och övningar kring etik i samarbete. År F-3 har arbetat i åldersblandade grupper vid temaarbeten under terminen. Väl genomarbetade och förankrade ordningsregler bland elever, lärare och vårdnadshavare. Samarbeten mellan klasser, ex elever redovisar sina arbeten för andra, äldre elever utför uppdrag i klasser med yngre elever. Aktiviteter i klasserna, ex hemlig kompis, kompismassage, olika samarbetsträningar/grupparbeten, värdegrundsarbete i form av olika övningar, t.ex. Charlie, hälsopärmen, värderingsövningar och lärstilsarbete, vi tränar turtagning och att visa respekt

4 genom att lyssna på varandra. Vi använder oss av sociala berättelser, både för att reda ut konflikter men också i förebyggande syfte. Inför ht 13: Ta upp och diskutera fula ord som man kallar varandra i klasserna enligt modell år 4. Killar skriver upp vad killar kan kallas, tjejer skriver upp vad tjejer kan kallas. Diskussion i helgrupp där man tillsammans kommer överens om vilka ord som ska bort, de som man inte vill bli kallad, och kryssar över dem. Detta ska göras första veckan för de stora barnen och inom en snar framtid för de mindre. Diskussionen kan också fortsätta på föräldramöten. Vi ska förekomma motsättningar mellan klass 5 och 6 genom att planera elevernas platser i kapprummen noga. Likabehandlingsgruppen ska prata med berörda elever första skoldagen för att få förslag från dem hur de eller vi kan göra för att det ska bli så bra som möjligt mellan klasserna och konflikter undvikas. Almanacka med alla religioners högtider köpas in för att uppmärksamma och avdramatisera andra religioners seder och bruk. Göra skolan tillgänglig för alla, ramp till syslöjd/ musik och hiss till övervåningen? För att motverka kränkningar pga. Etnicitet bör vi planera att träffa elever från ex. Håstaskolan för gemensamma idrottsdagar, skogsdagar eller andra aktiviteter. 3.2 Fritids Aktiviteter på fritids sker över ålders- och klassgränser. Personalen jobbar med sociala berättelser i förebyggande syften för att visa hur man t.ex. är en bra kompis. Personal från fritids är med och arbetar i skolan så att de känner eleverna och är med under hela skoldagen. När fritidseleverna är ute är all personal med dem ute. Eleverna är med och planerar aktiviteter på fritidsråden, de turas också om att leda olika aktiviteter. 4. Förebyggande arbete Regelbundna kartläggningar av såväl den egna verksamhetens organisation och arbetssätt som av elevernas trygghet och trivsel samt av deras uppfattning om förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska genomföras. Redogör för de konkreta och uppföljningsbara målen för arbetet att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan utifrån kartläggningen. Redogör för insats; Vad ska göras, när ska det göras, vilka resurser finns avsatta för detta, vem är ansvarig, hur och när utvärderar vi insatsen? 4.1 Skola Vi använder följande metoder för att göra kartläggningar av nuläget: enkät under höstterminen, se bilaga 1 Sid 4(17)

5 Utifrån kartläggningen identifieras risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som vi sätter upp mål för att aktivt jobba för att avvärja riskerna Resultat av skolans kartläggning samt mål och insatser Analysen av enkäten visade goda resultat överlag. Vissa frågor visade en mindre andel positiva svar än andra och dem har vi utarbetat åtgärder för att komma till rätta med. Frågan om eleven har någon att vara med på rasten visade att en del bara ibland hade någon att vara med och någon enstaka tyckte att de aldrig hade någon att vara med. Det var också många som svarade oftast. För att få fler att känna att de alltid har någon att leka med kommer vi införa veckans lek som ska sättas igång av rastvakter på första rasten på måndagarna. Leken kommer att presenteras i ett anslag på personalrumsdörren så att alla kan se vilken lek som gäller för veckan. Den ska sedan startas och hållas igång av rastvakterna under veckan. Tanken är att eleverna efterhand ska kunna sköta leken själva, ev. med stöd av rastvakten men att den inte ska bara ska vara engagerad i leken hela tiden utan också kunna gå runt på hela skolgården. Veckans lek ska planeras på tisdagskonferensen så att alla lärare kan vara delaktiga och ansvariga. Enkätsvaren visade att många inte känner sig helt trygga i omklädningsrummet före och efter idrott och att det till viss del beror på att vissa elever har mobiltelefonen med sig till omklädningsrummet och använder den där. Därför beslutade vi om totalförbud av mobiltelefoner i samband med idrott. Telefonen ska lämnas i klassrummet och hämtas efter idrotten. Några var också oroliga för att andra elever skulle komma in i omklädningsrummet vilket vi ska försöka åtgärda genom att finnas med i omklädningsrummet (med de yngre) och lära in rutiner för att låsa upp bara när någon faktiskt ska in och sedan låsa dörrarna igen. En fjärdedel av alla elever på skolan blir kallade för taskiga saker av andra elever och ungefär lika många hör att det sägs många fula ord på skolan. För att ändra på detta pratade vi om belöningssystem och att möta det dåliga genom att vända det till något positivt istället. Några klasser har redan börjat med bönburkar, tex. en böna för varje gång en elev motstår att säga något dumt tillbaka, eller en böna för varje elev som inte sagt något fult på en lektion e.t.c. Man kan utforma reglerna efter hur det passar gruppen och när burken är full får klassen en belöning som man kommit överrens om innan, ex. se på film, äta glass eller liknande. Några har också börjat med ett sätt att möta otrevligheter genom att se det som en vinst att man själv bara är trevlig tillbaka med motivet vem är det som vinner då? Ex. om någon pekar finger åt dig gör du tummen upp tillbaka, för vem är det som vinner då? Alla klasser/lärare väljer minst ett alternativ för att motverka de fula orden och anpassar arbetsätt efter gruppsammansättning och ålder. Det var också en för stor andel av eleverna som inte tyckte att alla blir behandlade lika oavsett var de kommer ifrån, språk, hudfärg, religion och land. Främst handlade det om att elever med annan bakgrund blir kallade för taskiga saker på grund av t.ex hudfärg, religion eller språk. Detta tänker vi att vi motverkar samtidigt som vi arbetar mot de fula orden på skolan och fokuserar på det positiva. Se stycket ovan. Sid 5(17)

6 En del elever, främst de äldre, upplevde det som att vi vuxna inte behandlar killar och tjejer lika. Detta måste diskuteras i grupperna. Vi måste sätta fingret på i vilka situationer detta uppstår och tillsammans med eleverna komma fram till ett rättvist förhållningssätt mot alla. Slutligen vill vi uppmärksamma det positiva genom att ta vara på elevernas åsikter om vad som är det bästa med Idenors skola genom att samla alla kommentarer och göra en väggmålning eller en stor affisch utanför matsalen som visar alla allt bra med skolan! 4.2 Fritids Fritids gör en trygghetsvandring i lokalerna genom att alla elever som genomför vandringen får tre ansikten (, samt en neutral) på lappar. De går runt i lokalerna och lämnar det ansikte som de tycker passar bäst på platsen. Sedan går gruppen ut, pedagogen vänder på ansiktena och gruppen kommer in och tillsammans diskuterar de varför resultatet ser ut som de gör. Om det finns missnöjda ansikten tar pedagogen tillsammans med gruppen fram förändringar som gör att det ska bli bättre. Förändringen följs sedan upp genom en ny trygghetsvandring Resultat av fritids kartläggning samt mål och insatser I fritids mellanrum som var ett oanvänt rum har vi möblerat för en läshörna. Dörren har låsts för att ta bort genomgången utan istället bli en hörna där man kan få lugn och ro. Vi har iordningsställt en ny lokal, storfritids, så att vi ska kunna dela in eleverna på olika fysiska platser för att det inte ska bli så trångt. Vi delar upp eleverna i mindre grupper vid aktiviteter för att förhindra konflikter när många elever är på samma plats. Resultatet och fler förändringar kommer att fyllas i innan planen fastställs Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Redogör för rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Ingen form kränkande behandling mellan elev-elev, elev-vuxen, vuxen-elev och vuxen-vuxen tolereras. Vid eventuell kränkande behandling skall skolan agera aktivt, se rutiner för åtgärdande arbete. Det finns alltid rastvärdar med västar schemalagda för varje rast. På fritids har vi flera ur personalen ute under uteaktiviteter. I några klasser pratar läraren med klassen inför rasten om vad de ska göra på rasten för att alla ska veta vad de ska göra och vem de ska vara med. Vi har i några klasser och på fritids jobbat förebyggande med sociala berättelser om hur man är en bra kompis. Vi pratar om klassrums- och skolklimatet på klassråd och elevråd samt fritidsråd. Sid 6(17)

7 6. Åtgärdande arbete Redogör för rutiner för att utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. När kränkande behandling mellan barn/elev och vuxen barn/elev blir känd, och ärendet anses vara akut, tar den personal som är närmast tag i situationen omgående. Rektor skall informeras så snart som möjligt. 6.1 Rutiner för att utreda och åtgärda Genast ta reda på vad som hänt (fakta). Först prata med den som har blivit utsatt. Sedan med den som har kränkt. Sammanföra eleverna och prata om det som har hänt, utan att skuldbelägga. Eleverna får möjlighet att berätta om händelsen för föräldrarna. Personal från skolan tar samma dag kontakt med föräldrarna och informerar om händelsen bestämma tid för uppföljning Åtgärderna som vidtas skall dokumenteras, följas upp och utvärderas! Samtal med de inblandade dokumenteras alltid. Se bilaga 2. Dokumentationen skall förvaras i arkivskåpet för elevmappar. Fritidspersonal tar vid behov kontakt med klassläraren vid händelser och vv. 7. Förankring, hur görs planen känd? Beskriv hur planen och likabehandlingsarbetet förankras hos samtliga elever, vårdnadshavare och personal. Förankring hos Elever Vårdnadshavare Personal Vad ska göras? Information på elevråd och klassråd Information på föräldrasamverkansråd samt utskick till alla vårdnadshavare via protokollet. Rektor tillsammans med likabehandlingsteamet jobbar tillsammans med personalen för att ta fram planen, sammanställa och analysera enkäter mm. Inför sammanställningen av planen tas den upp på en APT (arbetsplatsträff) för all personal. När ska det göras? januari januari December/ januari Vem är ansvarig? Rektor på elevråd och lärare på klassråd Rektor lägger ut på Edwise och lärare mailar hemmen Rektor och likabehandlingsteamet Sid 7(17)

8 8. Uppföljning och utvärdering Redogör för när och hur uppföljning av planen sker (datum) samt vem som har ansvar för detta. Framtagande av främjande åtgärder görs i samband med höstterminens start. Uppföljningen av kartläggningen och framtagande av förebyggande åtgärder sker: v44. Trivselfrågor till alla elever ställs i samband med utvecklingssamtalet på ht och följs upp under vt. Uppföljning av förebyggande och främjande åtgärder görs med eleverna i april. I maj utvärderas och revideras planen. Deltagare: Personalen tillsammans med rektor Ansvarig: Rektor Sid 8(17)

9 9. Årshjul över Idenors skolas arbete med planen Återkoppling resultat kartläggning samt presentation av förebyggande åtgärder till elever (elevråd, klassråd) och föräldrar (föräldrasamverkansråd Kartläggning; - Elevenkät, - Trygghetsvandring - Min trivsel (unikum) Fastställande av plan 15/1 Enkät till föräldrasamverkansråd Uppföljning av förebyggande och främjande åtgärder med eleverna Fastställa främjande åtgärder i arbetslaget Jobba med ordningsregler i klasser och på elevråd Uppföljning och revidering av planen med personal Sid 9(17)

10 10. Bilagor 1. Kartläggningsenkät 2. Dokumentation av samtal och uppföljning av samtal 3. Definition av begrepp Sid 10(17)

11 Bilaga 1 Idenors skolas kartläggning trivsel, likabehandling och kränkande behandling 1. Vad är det bästa med Idenors skola? 2. Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Dåligt 3. Har du kompisar i klassen? Många Några Inga 4. Har du någon att vara med på rasterna? Alltid Oftast Ibland Aldrig 5. Om du åker buss eller taxi från skolan, känner du dig trygg när du väntar? Alltid Oftast Aldrig ( oftast och aldrig skriv varför) 6. Känner du dig trygg i omklädningsrummet före/efter idrotten? Alltid Oftast Aldrig Sid 11(17)

12 (oftast eller aldrig, skriv varför!) 7. Hur trivs du i matsalen? Mycket bra Bra Dåligt (vid dåligt, skriv varför!) 8. Är det någon på skolan som skickar elaka mail eller sms till dig? Nej ja, till exempel.. 9. Kallar någon dig för taskiga saker i skolan? nej ja, till exempel 10. Används fula ord bland elever på skolan? nej ja, till exempel Får du vara med och leka med andra barn i olika åldrar? Ja Ibland Nej Om du svarar nej eller ibland, ge exempel. 12. Tycker du att tjejer och killar blir behandladas lika av de vuxna på skolan? Ja Nej, till exempel.. Sid 12(17)

13 13. Tycker du att tjejer och killar blir behandlade på samma sätt av varandra på skolan? Ja Nej, till exempel Blir alla på skolan behandlade på samma sätt? (oavsett var de kommer ifrån, språk, hudfärg, religion, land) Ja Nej, till exempel Har du någon synlig eller osynlig funktionsnedsättning? Ja Nej Vid ja, känner du dig annorlunda behandlad pga detta? Ja Nej Om du svarat ja, berätta gärna hur och när. Tack för dina svar! Sid 13(17)

14 Bilaga 2 Dokumentation av kränkande behandling och diskriminering Om händelsen har koppling till diskrimineringsgrunderna ska utredningen ske extra skyndsamt och inte innehålla medling. Datum: Anteckningar förda av: Befattning: Rubrik för händelsen: (t ex diskriminering, kränkande behandling, hot, våld) Berörda elever och vuxna: Beskrivning av händelsen (separat med varje berör elev): Har vårdnadshavare informerats? När? Av vem? Vilka andra har informerats? När? Av vem? Vilka åtgärder har vidtagits? (Individ-, grupp-, skol- och förvaltningsnivå) Datum för uppföljningar och utvärdering: Vilka ska delta vid uppföljning och utvärdering? Ansvarig: Sid 14(17)

15 Uppföljning och utvärdering Datum: Medverkande: Vad har hänt sen sist: Vad händer nu: Ansvarig utredare: Sid 15(17)

16 Bilaga 3 Förklaring av begrepp Diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än annan i jämförbar situation. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar någon av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Inget krav på uppsåt Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Diskrimineringsgrunder enl. diskrimineringslagen Kön Skolan skall förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan skall också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöver-skridande identitet eller uttryck. Sid 16(17)

17 Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig som kvinna eller man, eller bryter mot föreställningen om hur kvinnor och män, flickor och pojkar förväntas vara och se ut. Sexuell läggning Skolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. I denna diskrimineringsgrund ingår begreppet homofobi, d v s en ideologi med stark negativ syn på homo- och bisexuella personer. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Etnisk tillhörighet Skolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Religion och annan trosuppfattning Skolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, t ex buddism eller ateism. Den anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Skolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. Den kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Som funktionshinder räknas sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Särbehandling är dock tillåten t ex vid indelning av grupper utifrån eleverna ålder, om det finns stöd för det i skollagen eller skolförordningen. Sid 17(17)