SKÄRGÅRDSDELEGATIONEN SKÄRGÅRDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

Transkript

1 SKÄRGÅRDSDELEGATIONEN SKÄRGÅRDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Arbets- och näringsministeriet

2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 INNEHÅLL 1. SKÄRGÅRDSDELEGATIONENS SAMMANSÄTTNING OCH MÖTEN VERKSAMHETSMILJÖ ÄRENDEN SOM BEHANDLATS...8 2

3 1. SKÄRGÅRDSDELEGATIONENS SAMMANSÄTTNING OCH MÖTEN Delegationens verksamhet baserar sig på lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981, ändr. 1138/1993), nedan skärgårdslagen, och på förordningen om skärgårdsdelegationen (387/1987, ändr. 1316/1993). Skärgårdslagen gäller inte landskapet Åland som har självstyrelse, men skärgårdssystemet strävar efter ett aktivt samarbete med Åland i skärgårdsfrågor när det gäller både den nationella politiken och EU-politiken. Statsrådet utser ordföranden för och medlemmarna i skärgårdsdelegationen för en viss tid, vanligtvis en riksdagsvalperiod. Delegationen finns i anslutning till och styrs av arbets- och näringsministeriet. Som delegationens generalsekreterare fungerade en av statsrådet förordnad tjänsteman på ministeriets regionavdelning. Regionutvecklingsavdelningen gav det administrativa stöd och den styrning som delegationen behövde i sitt arbete. Efter riksdagsvalet på våren 2011 utsågs en ny delegation på hösten 2011 genom statsrådets beslut av den 15 september Under 2013 ordnades det åtta (8) möten och mötesdeltagandet var enligt följande (antalet gånger som personen i fråga deltog finns angivet inom parentes). 1.1 Delegationen Medlem: Suppleant: Ordförande: riksdagsledamot Mikaela Nylander (7) kommunalrådet Bengt Backman (0) Borgå Pargas Vice ordförande: riksdagsledamot Anne-Mari Virolainen(2)f.d. regiondirektör Päivi Bärlund (1) Lundo Lovisa företagare Jari Elomaa (2) riksdagsledamot Markku Mäntymaa (2) Kotka Vasa f.d. brandchef Raimo Hynninen (7) hälsovårdare Anja Kuuramaa (? ) Kotka Enonkoski rehab.chef Tiina Johansson (3) driftsoperatör Kari Häggblom (2) Pargas Kaskö byråchef Marja-Leena Leppänen (6) sjökapten Pasi Kortesuo (0) Villmanstrand Salla jordbrukare Esko Mielikäinen (8) landsbygdsföretagare Tarja Torneå (0) Nyslott Asikkala förvaltningschef Tomy Wass (7) byråsekreterare Helena Helin-Kautto (1) Kimitoön Jyväskylä 3

4 havsbiolog Marko Reinikainen (3) arkitekt Maisa Siirala (6) Raseborg Esbo förstahjälpsinstruktör Pirkko Häli (0) havsanalytiker Jere Riikonen (6) Karleby Borgå trafikchef Christian Brander (7) pedagogie magister Denise Lindh (0) Pargas Lovisa 1.3 Sekretariatet Generalsekreterare var konsultative tjänstemannen Jorma Leppänen (8) från arbets- och näringsministeriet. Arbets- och näringsministeriet gav också en del av specialplanerare Vuokko Keränens arbetsinsats till arbetet för skärgårdsdelegationen. Sekreterare/kontaktpersoner: kommundirektör Seppo Ruhanen (6), ekonomidirektör Klas Nyström (1), Kommunerna i Insjöfinland Kommunerna i havsskärgården konsultat. tjm Tiina Tihlman (2), hydrolog Esko Kuusisto (6), Miljöministeriet Finlands miljöcentral överinspektör Timo Halonen (3), utvecklingschef Jouni Aarnio (2), Jord- och skogsbruksministeriet Forststyrelsen regeringsrådet Pekka Kouhia (3), ordförande Juha Nyberg (5), Kommunikationsministeriet Suomen Matkustajalaivayhdistys - Passagerarfartygsföreningen i Finland ry skärgårdsombudsman Tapio Penttilä (5),byråchef Juha Savisaari (4), Landskapsförbunden, E-F:s förbund Försvarsministeriet specialsakkunnig Christel Åström (2),kommundirektör Mikko Ollikainen (4), Finlands Kommunförbund Kommunerna i havsskärgården intressebev.chef Jorma Turunen (5), regionutvecklingschef Hilkka Laine (1), Kommunerna i Insjöfinland Landskapsförbunden, M-F:s förbund världsarvskoordinator Susanna Lindeman (1), Forststyrelsen Sakkunniga: kommundirektör John Wrede (2), Ålands landskapsregering utvecklingsdirektör Jukka Mäkitalo (1), ANM programsekreterare Vuokko Keränen (8), ANM I mötena deltog dessutom i förekommande fall följande personer som hade kallats in som sakkunniga: Olessa Manner, KM; Jukka Mäkitalo, ANM; Taina Susiluoto, ANM; Petteri Backman, producent av båtlivsprogram på TV (2); Petteri Saario, DocArt, TVdokumentarist; Lasse Lecklin; Jarmo Nieminen, ledamot i Helsingfors stadsfullmäktige, facklitterär författare (2); Elina Siltanen, H:fors stad; Sanna Antman, FCG; Pasi Nurkka, rysslandsexpert, Analysointikeskus TAK; Kuisma Reinikainen, skärgårdsbyggande, FCG; Mikko Nisula, ötorg i sociala medier; Tom Kaisla, skärgårdsföretagare, H:fors, Jaana Ahlbäck, ANM; Kimmo Riusala, 4

5 Österbottens förbund; Hanna-Mari Urjankangas, stadsstödsområden, ANM; Harry Berg, strandbyggandet, magister i samhällsvetenskaper; Matti Oinas, häradsskrivare, magistraten i Rovaniemi; Tomi Suomalainen, Senatsfastigheter Ab; Sirpa Vanhala, NTM-centralen i Egentliga Finland Delegationen höll åtta (8) möten år Samtliga möten, förutom mötet i Sandhamn och sommarmötet i Korsholm augusti 2013, hölls vid riksdagen i Helsingfors. Under 2013 har generalsekreteraren bl.a. a) diskuterat den 11 februari 2013 utveckling av skärgården med bl.a. kommundirektör Olli Nuuttila och förvaltningsdirektör Matti Rupponen i Pyttis, som är en kommun med skärgårdsdel, b) deltagit den 11 februari 2013 i utlysning av Tävlingen en visa om havet 2013 i samband med evenemanget Kotkan meripäivät i Kotka, som är kommun med skärgårdsdel, och den 27 juli 2013 i tävlingsjuryn i Kotka tillsammans med Esa Nieminen, Leri Leskinen, Eija Hinkkala och företrädare för Kotka stads kulturcentrum. Bland de tio låtar som kvalat sig till finalen valde juryn en visa med rubriken Mitä meri ajattelee till vinnare av tävlingen. Låten hade tonsatts av Lasse Mikkonen, som också hade skrivit texten. Allt som allt hade cirka 150 tävlingsbidrag skickats in, c) deltagit den 12 februari 2013 i Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets vintermottagning (inbjudan till laksoppa) i Vik, d) deltagit i mötena i jord- och skogsbruksministeriets laxarbetsgrupp vid JSM och IM 14.2., 12.3., 9.4., 7.5., 17.9.,7.10., och 28.10, träffat den 3 mars 2013 tf kommundirektören Carola Löf och förvaltningsdirektören i Larsmo som är en kommun med skärgårdsdel, f) deltagit den 5 mars 2013, tillsammans med verksamhetsledare Hannu Komu, Suomen matkailun alueyhdistysten liitto, i egenskap av beskyddare i VMtävlingarna i isjakt i Kalajoki, g) fört den 26 april 2013 diskussioner med kommundirektör Tanja Matikainen i Sulkava kommun om skärgårdsfrågorna i Sulkava och gjort studiebesök på olika ställen i skärgården; h) besökt den 3 maj 2013 skärgårdskommunen Enonkoski och diskuterat med kommundirektör Kari Kuuramaa skärgårdsfrågorna i Enonkoski; skärgårdsdelegationens medlemmar Esko Mielikäinen och Anja Kuuramaa deltog, i) talat den 25 maj 2013 vid 100-årsjubileet av Tiutinen skola i Kotka, som är en kommun med skärgårdsdel, och träffat där delegationsmedlemmen Raimo Hynninen, ordföranden i Kotka stadsfullmäktige Nina Brask och vice ordförande Pentti Tiusanen samt stadsdirektör Henri Lindelöf, j) presenterat den 7 maj 2013 läget i genomförandet av Skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet för Delegationen för regional- och strukturpolitik (ARNE), k) talat den 19 juli 2013 vid en tillställning för stugborna (1300 deltagare) på ön Paalasmaa med färjförbindelse i Juuka, som är en kommun med skärgårdsdel, och träffat kommundirektör Pekka Pietiläinen; tillställningen var än en gång landets största evenemang för stugbor, l) deltagit den 10 oktober 2013 i Kotka stads mottagning i samband med strömmingsmarknaden i Helsingfors, m) diskuterat den 14 juni 2013 utvecklingsfrågor, bl.a. enskilda vägar och planläggning, som gäller ön Suuri Jänkäsalo (färjförbindelse, areal 1000 ha, 12 fast bosatta och 450 deltidsbosatta invånare) i Taipalsaari kommun, som är en kommun med skärgårdsdel, tillsammans med kommundirektör Jari Willman, skärgårdskommitténs ordförande Tuure Westinen och byaktören Tuomo 5

6 Hyyryläinen; Jänkäsaloborna har grundat en butik som fungerar enligt självbetjäningsprincipen (var och en som hämtar varor lämnar pengarna i ett kassaskrin), ett bibliotek (självbetjäning), en stor, representativ jaktstugamöteslokal och en idrottsplan. Idrottsföreningen Jänkäsalon Weikot har 200 medlemmar, n) talat vid en konferens som organisationen Conference of Peripheral Maritime Regions arrangerat i Cagliari på Sardinien. I möteshandlingarna och i de anföranden som hölls vid mötet uttrycktes ett bekymmer över att man i de normer som gäller EU:s nya programperiod och de nationella partnerskapsavtal som tillämpar dessa inte trots ganska ihärdig lobbying i tillräcklig utsträckning beaktat skärgårdens särställning i enlighet med artikel 174 i EU-fördraget, o) besökt den 1 6 juli 2013 folkmusikevenemanget Rääkkylän Kihaus i Rääkkylä, som är en kommun med skärgårdsdel, och talat vid en tillställning kring ett projekt för utveckling av Rääkkylä skärgård (avtäckning av reklamtavlor) som bl.a. kommundirektör Yrjö Eronen deltog i, p) deltagit den 13 juli 2013 i ett sommarevenemang i Puhos i Kides, som är en kommun med skärgårdsdel, och deltagit bl.a. i en ångbåtskryssning i Puruvesi skärgård. Värd var tf stadsdirektör Jorma Turunen. I kryssningen deltog bl.a. generaldirektören för Trafikverket, som äger ångbåten, Antti Vehviläinen. Programmet inkluderade också besök på Puhos industriområde, q) deltagit den 2-4 oktober 2013 tillsammans med delegationsmedlemmarna Christjan Brander och Raimo Hynninen i en studieresa till Estlands och Rysslands hamnar vid Finska viken som ordnats av föreningen Suomen Vesitieyhdistys, r) deltagit den 7 oktober 2013 som inbjuden gäst i ett fisketurismseminarium i Riksdagens tillbyggnad Lilla Parlamentet som De grönas riksdagsgrupp arrangerat tillsammans med bl.a. journalisten Jasper Pääkkönen. Tillställningen samlade en stor skara deltagare, s) diskuterat den 8 oktober 2013 med företrädarna för Mikkelin Seudun Vapaaajan asumisvaltuuskunta, ordöfranden professor Jouko Lönnqvist och professor Kari Mielikäinen, riksomfattande frågor som gäller fritidsboendet och frågor kring e-savo. Det finns fritidsbostäder i S:t Michelstrakten, t) deltagit den 10 oktober 2013 som inbjuden gäst i FCG:s tillställning i Kottby; u) deltagit den 12 november 2013 som ANM:s företrädare i mötet i EU:s arbetsgrupp för havspolitik som leds av statsrådets kansli, v) deltagit den 7 och 8 november 2013 i ANM:s regionavdelnings utbildningsdagar i Päijänne-Tavastland, w) deltagit den 13 november 2013 i ANM:s regionalpolitikseminarium i Paasitorni, x) deltagit den 20 november 2013 i ministeriets regionutvecklingsgrupps besök till Raseborg, som är en kommun med skärgårdsdel, och till Billnäs och diskuterat bl.a. med stadsdirektör Mårten Johansson, y) besökt den 5 december 2013 Sulkava fängelse som hotas av nedläggning (30 arbetsplatser) i Sulkava kommun, som är en skärgårdskommun, tillsammans med kommundirektör Taina Matilainen och fängelseledningen, z) besökt den 9 december 2013 Libelits kommun, som är en kommun med skärgårdsdel, och där diskuterat med kommundirektör Hannele Mikkanen den skärgårdspolitik och kommunalpolitik som bedrivs i Libelits, å) skickat den 26 november 2013 gratulationer på Skärgårdsdelegationens vägnar till Skärgårdshavets nationalpark med anledning av parkens 30-årsjubileum den 9 december Delegationen hade ansökt hos arbets- och näringsministeriet om euro i omkostnadsanslag av landskapsutvecklingspengarna för år Något anslagsbeslut erhölls inte under verksamhetsåret. Verksamheten finansierades med besparingar från tidigare år. 6

7 2. VERKSAMHETSMILJÖ Skärgårdsdelegationens arbete omfattade skärgårds-, havs-, kust- och insjöområdena i hela landet. Huvuddelen av uppmärksamheten ägnades åt den skärgård som avses i statsrådets förordning om skärgårdskommuner och skärgårdsdelar i andra kommuner. Finland är relativt sett världens största land i fråga om skärgård och vattendrag, en av Europas största skärgårdsnationer, Europas relativt sett största land i fråga om båtliv och Europas relativt sett största land i fråga om fritidsbostäder. Finland har öar (> en halv hektar), km² havsområden, sjöar (> en hektar), 647 älvar och åar samt en strandlinje på km vilket motsvarar åtta gånger jordens omkrets. Också många bosättningscentra är belägna på öar. Nästan alla kommuner i landet har öar. Det finns cirka öar utan fast vägförbindelse som har bosättning året om eller en del av året. Antalet öar med fast bosättning, inklusive Åland, uppgår till 549, varav 25 finns inom landskapet Åland. Öar finns i 122 olika kommuner, av dem finns 15 på Åland. Skärgården utgör ett viktigt område för sjöfarten, båttrafiken, yrkesfisket, fritidsfisket, fritidsboendet, turismen och rekreationen. I skärgården finns sådana naturskyddsområden som hör till de viktigaste i landet. Ett antal statliga myndigheter såsom myndigheter med ansvar för sjöfarten och väghållningen, försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och fiskerimyndigheterna, myndigheter med ansvar för havsforskningen och miljön samt Museiverket har verksamhet på havs- och vattenområdena. Skärgården är en viktig del av hela landet. Statsrådets förordning om skärgårdskommuner och skärgårdsdelar i andra kommuner (1296/2011) utfärdades för åren I slutet av 2012 ändrades förordningen bl.a. så att Kides utnämndes till en kommun med skärgårdsdel från och med den 1 januari 2013 i stället för Kesälahti. Skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel, som enligt förordningen uppgick till 45, representerar de största skärgårdsområdena i landet. År 2013 fanns det följande åtta (8) skärgårdskommuner: Enonkoski, Puumala, Sulkava, Karlö, Kimitoön, Gustavs, Pargas och Malax. Följande 37 kommuner var kommuner med skärgårdsdel år 2013: Joutsa, Jyväskylä, Kivijärvi, Kuhmois, Kuopio, Luhanka, Tervo, Kotka, Pyttis, Ruokolahti, Taipalsaari, Parikkala, Hirvensalmi, Nyslott, S:t Michel, Vaala, Juuka, Kides, Lieksa, Libelits, Rääkkylä, Asikkala, S:t Karins, Nådendal, Salo, Tövsala, Nystad, Helsingfors, Ingå, Lovisa, Borgå, Raseborg, Sibbo, Larsmo, Korsholm, Närpes och Vörå. 7

8 Skärgårdslagen ålägger samtliga myndigheter att i sin verksamhet beakta skärgårdens särställning. Skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel får bl.a. skärgårdstillägg i kommunernas statsandelar. Beslutet som ger vissa kommuner status som skärgårdskommuner har inverkat på kommunernas ställning som stödområden och EU:s målområden samt på jordbruksstöden. Enligt skärgårdslagen ska till skärgården anses höra sådana öar i havsområdet och i insjövattendragen som saknar fast vägförbindelse samt andra öar och områden på fastlandet vilka i övrigt i fråga om sina förhållanden kan jämföras med skärgården. Statsrådets förordning om skärgårdskommuner och skärgårdsdelar i andra kommuner inbegriper både sådana kommuner som ligger på öar och är helt utan fast vägförbindelse och sådana kommuner som har en kommunstruktur som är splittrad av vattendrag och präglad av skärgårdsförhållanden, vilket försvårar organiseringen av den kommunala servicen och utgör ett väsentligt hinder i övrigt. 3 ÄRENDEN SOM BEHANDLATS På sammanträdena har bl.a. följande ärenden behandlats eller annars skötts: 3.1. Sammanställning av Skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammets uppföljningsrapport Skärgårdsdelegationen sammanställde år 2013 en rapport om hur Skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet hade genomförts per för att föreläggas ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling (HALKE). Uppföljningsrapporten presenterades för ANM:s ledningsgrupp och för Delegationen för regional- och strukturpolitik (ARNE), men behandlingen av rapporten i ministerarbetsgruppen HALKE sköts upp till hösten Arbets- och näringsministeriet godkände Skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet den 26 juni 2012 efter att regeringens ministerarbetsgrupp för förvaltning och regional utveckling bifallit godkännande av programmet den 20 juni Åtgärdsprogrammet utarbetades i enlighet med de riksomfattande målen för regionutvecklingen , som statsrådet godkänt den 15 december 2011 och som åtgärdsprogrammet kompletterar och preciserar. Utveckling av skärgården baserar sig på lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981, ändr. 1138/1993). I upprättandet av programmet deltog skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel, landskapsförbund, ministerier, närings-, trafik- och miljöcentraler (nedan NTM-centraler) och organisationer av vilka förslag 8

9 begärdes med tanke på programmet. Finnish Consulting Group FCG gav teknisk hjälp. Programutkastet behandlades vid det skärgårdspolitiska programseminariet på Ständerhuset den 25 april Seminariet samlade 70 deltagare. Skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet berör i princip alla kommuner i landet, som är relativt sett världens största land i fråga om vattendrag, och - med antalet öar mätt - en av Europas största skärgårdsnationer. De flesta finländare kommer någon gång i kontakt med skärgården genom fritidsboendet, båtlivet, fritidsfisket och annan rekreation samt turismen. Många myndigheter, t.ex. försvarsmakten, gränsbevakningen, polisen, räddningsverket samt trafik-, fiskeri-, miljö- och kulturmyndigheterna är verksamma på havsområden och områden med vattendrag. Genom programåtgärderna har man främjat produktutvecklingen inom och marknadsföringen av skärgårds- och insjöturismen och annan företagsverksamhet i skärgården, yrkesfisket, ökad bosättning genom fler fritidsbostäder, fritidsboendets utveckling till permanent boende och styrningen av byggandet i detta sammanhang, skärgårdens trafik- och teleförbindelser, skärgårdens ställning i regional- och kommunpolitiken, tryggandet av basservicen, tryggandet av verksamhetsförutsättningarna för havsklustret, skyddet av Östersjön och vattendragen, beredskapen och säkerheten vid exceptionella naturfenomen samt tillgodoseendet av behoven av rekreation, naturskydd och kultur. Enligt åtgärdsprogrammet bedrivs skärgårdspolitiken också fortsättningsvis och de merkostnader och nackdelar som skärgårdsförhållanden, gles bebyggelse, tvåspråkighet och fritidsboende orsakar kommunerna och näringslivet beaktas i utvecklande av statsandelssystemet och i de regionalpolitiska avgöranden som rör skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel samt i tillämpliga delar i fråga om den övriga bebodda skärgården. Enligt regeringens beslut ska skärgården i Södra och Västra Finland däremot inte längre under EU-programperioden ges status som område som är i behov av särskild uppmärksamhet på grund av de stora utmaningar som områdena möter, så som skedde under den föregående programperioden inom programmet konkurrenskraft och sysselsättning, och den inkluderades inte heller i det nationella stödområdet, som enligt beslutet ska inbegripa strukturomvandlingsområden. Däremot kommer skärgården i Östra och Norra Finland, liksom också tidigare, i åtnjutande av de bästa fördelarna som en del av sitt storområde, också när det gäller den regionala tilldelningen av statligt stöd. Skärgården har dock också fortsättningsvis och i likhet med andra områden möjlighet att utnyttja strukturfondsprogrammet, t.ex. programmet för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) och programmet för landsbygdsutveckling (Leader), jordbruksstöden och havs- och fiskeriprogrammet, liksom också de minimis-företagsstödet. 9

10 Under den föregående regeringsperioden genomförde kommunerna i skärgårdssystemet relativt sett flest kommunsammanslutningar i hela landet, och förändringarna torde fortsätta. Regeringen föreslog i sin proposition om statsandelar 2014 att skärgårdskommunernas (8) skärgårdstillägg ska kvarstå, dock så att det skärs ned, men att skärgårdstilläggen till kommuner med skärgårdsdel (47) slopas helt. Skärgårdsdelegationen ansåg att de ändringar som skedde i fråga om stödområden och statsandelar innebar bakslag för skärgårdssystemet. Förutsättningarna för boende i skärgården på deltid och heltid har stärkts i och med att förutsättningarna för företagsverksamhet, pendling och distansarbete har förbättrats och färjetrafiken och trafiken med förbindelsefartyg upprätthållits och 4 G-mobilförbindelserna och bredbrandsförbindelserna utvecklats. Förutsättningarna för deltidsboende har stärkts också genom hälso- och sjukvårdslagen. Högsta förvaltningsdomstolens beslut år 2013 där domstolen ställde sig negativ till möjligheten att registrera sig som permanent bosatt i sin fritidsbostad kan med tiden minska skatteintäkterna för kommuner med många fritidsbostäder. Beslutet kommer dock kanske inte att minska antalet dagar som tillbringas i de fritidsbostäder där man i dagsläget bor permanent, eller vistelserna i de tiotusentals andra stugor där man i egenskap av fritidsboende bor större delen av året. Dessutom har Befolkningsregistercentralen instruerat magistraterna att dessa kan registrera dem som bor permanent i sina stugor som kommuninvånare med beteckningen utan permanent bostad så att man som adress uppger adressen till fritidsbostaden, under förutsättning att villkoren i lagen om hemkommun uppfylls. Åtgärdsprogrammet återfinns på Internet i en finsk version på adressen och i en svensk version (Det nationella skärgårdsprogrammet ) och en engelsk version (National action plan for island policy ) på adressen Utlåtanden Skärgårdslagens och skärgårdsområdenas perspektiv har framhävts i många utlåtanden, vid många kontakter och genom informationsverksamhet i samband med aktuella lagstiftningsprojekt och andra utvecklingsprojekt. Utlåtandena handlade om regionalpolitik, skärgårdstrafiken, fiskerinäringen, arbetsplatser hos staten, offentlig och kommunal service, teleförbindelser, byggande och miljön. Givande av utlåtanden och framläggning av förslag hör till Skärgårdsdelegationens uppgifter som finns angivna i 3 i förordningen om skärgårdsdelegationen. 10

11 Skärgårdsdelegationen (nedan SD) har gett utlåtande om bl.a. följande frågor: 1 SD gav den 30 januari 2013 ett utlåtande till statens revisionsverk om att SD understöder det klagomål som anförts över konkurrensutsättningen av skärgårdstrafiken och servicenivån i trafiken på Rimito till den delen att konkurrensutsättningen av upphandlingar som gäller förbindelsefartygstrafiken i skärgården ska utvecklas så att trafiken i skärgården kan tryggas under vintertid genom att man av de fartyg som bjuds ut vid anbudsförfarande kräver minst egenskaper som motsvarar den gamla isavgiftsklassen 1A. Delegationen föreslår dessutom att kriterierna vid konkurrensutsättningen ska utvecklas utgående från funktions-, säkerhets- och ekonomisynpunkter så att åldern hos de fartyg som godkänns för anbudsförfarandet är högst 30 år. 2 SD gav den 30 januari 2013 följande utlåtande till jord- och skogsbruksministeriets laxarbetsgrupp: Delegationen betraktar det som helt omotiverat att laxpolitiken ska ändras radikalt så att fisket av vild lax endast skulle vara tillåtet i lekälvar och floddeltan. Inget område har ensamrätt till laxen som under sin livscykel rör sig fritt inom stora havsområden och i älvarna. Lax- och öringspolitiken ska också fortsättningsvis utvecklas balanserat och förståndigt, så att det är möjligt att på ett hållbart sätt bedriva yrkesfiske, fisketurism och fritidsfiske inom både havsskärgården och flodområdena. Europeiska unionens kommande fiskeripolitik ska påverkas så att de utplanteringar av lax och andra fiskarter som görs för att kompensera det att älvar tas i energibruk kan fortsättas till fullo ända tills fungerande fiskvägar eventuellt har byggs i älvarna, och därefter i den utsträckning som motsvarar olägenheterna. Delegationen ställer sig positiv till att man utreder huruvida det skulle vara möjligt och ändamålsenligt att enligt svensk modell åtskilja den utplanterade laxen från den vilda laxen genom klippning av fettfenan och tillåta fiske av utplanterad lax utan några kvoter. I ett sådant fall skulle fiskekvoterna endast gälla den vilda laxen. Arrangemanget ska i första hand syfta till att bevaka yrkesfiskarnas intressen. Delegationen ställer sig mycket positiv till att Finland driver frågan om förbud mot fiske med drivlinor och om att med målmedvetna åtgärder få slut på eventuellt olovligt fiske i Östersjöns huvudbassäng samt det att Ryssland skulle fås med i de fiskekvoter som man avtalar med EU. Delegationen betraktar det som viktigt att Finland främjar följande förslag i det skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet , som regeringens ministerarbetsgrupp för förvaltning och regional utveckling bifallit den 20 juni 2012 och som arbets- och näringsministeriet godkänt den 26 juni 2012: Finland arbetar för att man under den nya EU-programperioden som börjar 2014 i förordningen om EU:s havs- och fiskerifond föreskriver att a) ny fiskeverksamhet i form av småskaligt kust- eller insjöfiske kan få stöd på villkor att det är fråga om generationsväxling inom fiskeföretaget eller att 11

12 detta i övrigt är motiverat för att garantera fiske på ett område och att detta inte står i konflikt med principen om ett hållbart nyttjande av fiskbestånden, b) EHFF:s stöd kan beviljas för att återupprätta fortplantningsområden och vandringsvägar för vandrande fiskarter, för investeringar kring förädling av fiske- och vattenbruksprodukter, där det är fråga om småskalig förädling som utövas av kust- eller insjöfiskaren själv som bedriver småskaligt fiske, och att c) investeringsstöd till bekämpning av säl- och skarvskador med speciella fångstredskap, sälskrämmor och andra metoder beviljas. I laxarbetsgruppens slutrapport beaktades i huvudsak det som SD hade föreslagit. 3 I sitt utlåtande av till fonden Suomen Kulttuurirahasto meddelade Skärgårdsdelegationen att den understöder förslaget att landskapsfonderna under Suomen Kulttuurirahasto deltar i finansieringen av produktionsbolaget DocArts projekt för dokumentärserien Veden saartamat, så att tv-serien Veden saartamat kan visas på förhand för människorna och skärgårdsborna i de skärgårdars verksamhetsområden som presenteras i serien vid en interaktiv tillställning där synvinklar och lösningar på frågan om skärgårdens framtid sökes. Projektet genomfördes inte. 4 I sitt utlåtande av till Kommunikationsverket med anledning av Johan Åminnes klagomål angående postutdelningen längs förbindelsefartygens rutter i ytterskärgården konstaterade SD följande: Trots att 18 i postlagen ger upphov till eventuella tolkningstvister föreslår SD att postutdelningen till de öar som är belägna längs förbindelsefartygens rutter ska ske varje vardag eftersom förbindelsefartygen i vilket fall som helst varje dag trafikerar rutterna intill öarna. Itella bör avtala med NTM-centralen i Egentliga Finland om utdelningen och ersättningen av eventuella merkostnader. Merkostnaderna torde vara lindriga. Postutdelningen i skärgården kan med dagens och framtidens teknik också delvis ske elektroniskt. Itellas försök med elektronisk postutdelning i Åbo skärgård är ett berömvärt projekt som tar sikte på framtiden. Genom försöket kan dock beklagligt nog endast en del av den fysiska postutdelningen i skärgården ersättas bl.a. på grund bristerna i funktionen hos telekommunikationsnäten, avsändningen och mottagningen av postpaket liksom också den äldre befolkningens läsvanor och svårigheter att tillägna sig den nya tekniken för att läsa tidningar och tidskrifter samt även annan post. Medelåldern bland skärgårdsborna är hög. Skärgårdsdelegationen ber att Kommunikationsverket ålägger Itella att enligt postlagens huvudregel om de samhällsomfattande tjänsterna varje vardag dela ut post till de öar som är belägna vid förbindelsefartygens rutter. 12

13 Klagomålet ledde senare till det resultat som klaganden önskat och som SD bifallit. 5 I ett utlåtande av till NTM-centralen i Egentliga Finland ombads centralen A. att justera sitt beslut av om företräde för fordon, så att de permanent bosatta invånarna i skärgården i princip har företräde på samtliga förbindelsefartyg och att B. vidta åtgärder för att också rörelse- och transportbehovet för de permanent bosatta invånare i skärgården som inte är bilburna ska prioriteras när trafikarrangemang görs. NTM-centralen i Egentliga Finland beaktade inte utlåtandet utan beslutade att företrädesrätten för de permanent bosatta invånarna ska inskränkas.? I sitt utlåtande av till jord- och skogsbruksministeriet föreslog SD att man vid utvecklingen av NTM-centralens förvaltning och arbetssätt också i fortsättningen tryggar fiskeriförvaltningen en tillräcklig grad av självständighet och högklassig expertis. Detta sker bäst så att fiskerichefer med rätt att självständigt fatta beslut och de fiskerienheter som leds av dem också fortsättningsvis bibehålls vid NTMcentralerna. Oron över fiskerinäringens ställning vid NTM-centralerna väcktes då NTMcentralen i Kajanaland beslutade att dra in tjänsten som fiskerichef med rätt att fatta beslut och ersätta den med en tjänsteman utan beslutsrätt. 6 I sitt utlåtande av till miljöministeriet om tilldelning av miljövårdsstödet i skärgården konstaterade SD att a) Skärgårdens miljövårdsbidrag bör i fortsättningen finansieras genom det relativt stora anslaget för upphandlingar inom naturskyddsområdet och fördubblas varvid man närmar sig det finansiella läget för 15 år sedan, b) vid tilldelningen av miljövårdsbidrag beaktas målet att trygga den permanenta bosättningen i skärgården i enlighet med syftet med skärgårdslagens ifrågavarande paragraf, c) finansieringen av sådana objekt som är belägna inom nationalparkernas områden ska tas från anslagen för nationalparkerna, inte från skärgårdens miljöbidrag. 7 I ett begärt utlåtande av till Ingå kommun ombads Ingå kommun att beakta riktlinjerna i skärgårdslagen (494/1981) och det nationella skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet som baserar sig på lagen när Ingå fattar beslut om delgeneralplanen för den inre skärgården. Bosättningen i skärgården har alltid bestått av nästan enbart gles bebyggelse och det är knappast möjligt att den någonsin omvandlas till tät bebyggelse. Åtgärdsprogrammet betraktar inte den naturliga utvecklingen av skärgården, som baserar sig på gammal gles bebyggelse, som något samhällsstrukturellt problem. 13

14 8 I ett utlåtande av till Pargas stad konstaterade SD att delegationen inte har möjlighet att ge utlåtande om olika kommuners vindkraftsutredningar eller andra utredningar av samma typ på grund av begränsade beredarresurser och de många sakspecifika och lokala synvinklar som är förenade med utredningarna. Delegationen konstaterade dock att det riksomfattande skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet uttrycker en positiv inställning till utvecklingen av förnybar energi, också vindkraften, på lämpliga platser i skärgården. 9 I ett utlåtande av till arbets- och näringsministeriet ombads ministeriet att undersöka möjligheterna att inkludera fiskförädling, handeln med fisk och vattenbruket i tillämpningsområdet för den lag om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamheten som är under beredning. Nya möjligheter öppnas för förädling av fisk som används som närproducerad mat. Vattenbruket å sin sida är den form av primärproduktion som växer och utvecklas snabbast ute i världen. På detta område har Finland sådan miljökompetens av hög klass som kan exporteras. 10 I sitt utlåtande av till NTM-centralen i Egentliga Finland om tilldelning av understödsanslag till privata transportörer i skärgården konstaterade SD att a) SD bifaller beviljandet av understöd också till Finlands Skärgårdsrederi Ab för skötseln av trafiken på Stora Ringvägen på basis av de preciserande diskussioner om pris och servicenivå som vid behov ska föras mellan Finlands Skärgårdsrederi och NTM-centralen i Egentliga Finland. Trafiken på och servicen längs den viktiga Stora Ringvägen ska utvecklas i samarbete mellan NTM-centralen i Egentliga Finland, transportören, kommunerna, turistorganisationerna och företagen, så att den bättre än tidigare tillgodoser kundernas behov och så att antalet turister i skärgården börjar öka, b) trafiktjänster av minst den nuvarande nivån på Lilla Ringvägen ska tryggas genom att man vid behov väljer ett anbud till ett högre pris, så som NTM-centralen i Egentliga Finland föreslår, c) införande av understöd till tunga transporter inom skärgårdstrafiken i Lovisa är motiverat med tanke på principen av lika behandling av de olika skärgårdsområdena i Nyland, d) att utvidga skärgårdstrafiken i Sibbo till att omfatta de öar som har permanent bosättning och som hittills varit utan skärgårdstrafik är likaså motiverat med tanke på principen för lika behandling av öarna inom området. NTM-centralen i Egentliga Finland beaktade SD:s utlåtande i sitt beslutsfattande. 14

15 11 I sitt utlåtande av till ANM föreslog SD att följande kapitel ska fogas till Strukturfondsprogrammet : "Den ökade omfattande deltidsbosättningen i skärgårds-, kust- och insjöområdena har kommit att utgöra en stor resurs för skärgården. Ett systematiskt utnyttjande av de fritidsbosatta invånarnas köpkraft och kompetens stöder utvecklingen av företagsverksamhet. 12 I sitt utlåtande av till Nystads stad bad SD staden att undersöka möjligheterna att trygga verksamheten hos Pyhämaa skola som en skola med tre lärare och också skolans framtid i övrigt. Efter förslaget beslutade Nystads stad att skolan ska fortsätta sin verksamhet som en skola med tre lärare. 13 I sitt utlåtande av till Brottspåföljdsverket bad SD att verket beaktar skärgårdslagen när det godkänner dokumentet med visionen om fängelsers framtida verksamhetsställen. I sitt brev av bad Sulkava kommun SD om stöd för sin strävan att bibehålla fängelset i Sulkava i den vision om fängelsernas verksamhetsställen som behandlades vid Brottspåföljdsverket. Fängelset i Sulkava sysselsätter 27 personer. Justitieministeriet och Brottspåföljdsverket meddelade sedermera att dokumentet med visionen om fängelsers verksamhetsställen inte fastställs och SD fick på detta sätt igenom sin ståndpunkt. 14 I ett utlåtande, som på initiativ av Hitis kyrkby byaförening rf gavs till NTM-centralen i Egentliga Finland och Kimitoöns kommun, ombads dessa att ännu utreda möjligheten att avstå från rivningen av bryggan för det tidigare förbindelsefartyget Vikaren i Hitis kyrkby, och NTM-centralen ombads att delta i renoveringen av bryggan med ett lika stort anslag som skulle beviljas för rivning, dvs euro, om byaföreningen och eventuellt också kommunen i fortsättningen skulle ta ansvar för bryggan. Bryggan tjänar inte längre den egentliga förbindelsefartygstrafiken. Senare har NTM-centralen i Egentliga Finland inlett processen för slopande av gamla bryggor för förbindelsefartyg både i Hitis och Rosala som delar av allmän väg och för rivning av bryggorna. 15 I ett utlåtande av till NTM-centralen i Egentliga Finland föreslogs att a) servicen inom skärgårdstrafiken ska behållas på minst den nuvarande nivån. Servicenivån för landsvägsfärjor är inte hög på någon plats. Tvärtom är den bristfällig på många ställen. Förnyelsen av det föråldrade fartygsbeståndet ska fortsätta också i framtiden. Tidtabellerna inom trafiken ska i mån av möjlighet utvecklas balanserat med beaktande av den ökande turismens och det ökande deltidsboendets behov, b) statsförvaltningens allmänna och vägförvaltningens särskilda besparingsbehov genomförs i fråga om trafiken på sådana ställen där servicenivån hos trafiken är som högst och där besparingar kan göras utan oskäliga följdverkningar för samhällena, 15

16 c) kommunikationsministeriet också fortsättningsvis ska tilldela de nationella anslagen för väghållning så att den finansiering som trafiken med landsvägsfärjorna kräver anvisas först direkt till NTM-centralen i Egentliga Finland och det resterande övriga anslaget tilldelas sedan NTM-centralerna i enlighet med de kriterier som gäller för väghållningen i övrigt, och attd) om ändringar dock görs också i trafiken med landsvägsfärjor, ska dessa genomföras på ett förnuftigt sätt och i samförstånd med dem som använder färjorna och med verksamhetsområdena. 16 I ett utlåtande av till arbets- och näringsministeriet föreslog SD att a) skärgårdsområdena i de kommuner med skärgårdsdel i Västra och Södra Finland som anges i statsrådets förordning om skärgårdskommuner och skärgårdsdelar i andra kommuner och permanent bosatta öar i andra kommuner än skärgårdskommuner också inom den kommande programperioden ska inkluderas i stödområdet för regionalt statsstöd, och att b) skärgården också i övrigt beaktas vid den slutliga utformningen av partnerskapsprogrammet och strukturfondsprogrammen för EUprogramperioden, så att EU-programmen stöder uppnåendet av målen för den nationella skärgårdslagen. Enligt SD:s motivering strider uteslutning av skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel från stödområdet mot 4 i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981), 31 i lagen om utveckling av regionerna (1651/2009) samt mot det skärgårdspolitiska åtgärdsprogram som regeringens ministerarbetsgrupp för förvaltning och regional utveckling bifallit den 20 juni 2012 och som arbets- och näringsministeriet godkänt i juni Genomförandet av förslaget skulle enligt SD ha varit en stor ändring i den praxis som följts under skärgårdslagens cirka trettioåriga historia. Enligt lagen om utveckling av regionerna (1651/2009) och motsvarande tidigare lagar har skärgården ingått i stödområde I eller stödområde II (31 ). Inom programmet för målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning under EU:s programperiod fick de skärgårdsområden som är belägna utanför Östra och Norra Finland, som sig bör, status som områden med exceptionella utmaningar som är i behov av särskild uppmärksamhet. SD åberopade kraftigt ordalydelsen i det skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet enligt vilken de skärgårdsområden och permanent bebodda öar i andra kommuner som definierats i statsrådets förordning om skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel får i Europeiska regionala utvecklingsfondens och Europeiska socialfondens program och på motsvarande sätt i den nationella indelningen av stödområden enligt 31 i regionutvecklingslagen en status som ger starkare förmåner än i det omgivande området eftersom de ses som exceptionellt utmanande områden. 16

17 Enligt artikel 174 i EU-fördraget strävar EU efter att minska eftersläpningen i de minst gynnade regionerna. Särskild hänsyn ska tas till bl.a. regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom öregioner. Skärgårdsområdena kräver särskild regionalpolitisk uppmärksamhet och stöd också under EU:s nya programperiod för att de mål som uppställs i den nationella skärgårdslagen ska kunna nås. Statusen som stödområde säkerställer för sin del att både den svensk- och den finskspråkiga skärgårdskulturen i Finland, som också värdesätts i Europa, bevaras. De unika skärgårdsområdena är vår nationella starka sida och de hjälper också till att skapa sådana nya arbetsplatser kring upplevelsenäringarna som landet är i akut behov av, ansåg SD i sitt utlåtande. SD:s förslag gick inte igenom. Regeringen inkluderade endast sådana områden som genomgår plötslig strukturomvandling i stödområdet, och i EU:s strukturpolitik fick skärgården inte status som område med exceptionella utmaningar. 17 Övriga utlåtanden Vid sina möten fick SD höra bl.a. Senatsfastigheternas representant Tomi Suomalainens anförande om situationen för iståndsättning av öfastigheter med tanke på framtida försäljning och Trafikverkets representants anförande om säkerhetsbesiktningar av och eventuella behövliga renoveringsåtgärder på fyrarna. SD:s medlemmar uttryckte sina åsikter om saken Riksomfattande seminariet för skärgårds-, kust- och insjöfrågor Det riksomfattande seminariet för skärgårds-, kust- och insjöfrågor arrangerades av skärgårdsdelegationen, Borgå stad och Nylands förbund i Borgå den 3 och 4 juni Seminariets presskonferens och själva seminariet hölls vid Konstfabriken i Borgå. Vid seminariet behandlades frågor som gäller särskilt regional- och kommunpolitiken, EU:s nya programperiod, konstens betydelse som faktor i regionutvecklingen, havsklustrets framtid i Finland, skärgårdspolitik som är förenlig med hållbar utveckling och snabba dataförbindelser. Talare vid seminariet var bl.a. skärgårdsdelegationens ordförande, riksdagsledamot Mikaela Nylander, Nylands landskapsdirektör Ossi Savolainen, stadsdirektören i Borgå Juha-Pekka Ujula, professor Jan Sundberg från Helsingfors universitet, havsanalytiker Jere Riikonen, Kotkas tf kulturchef Niilo Sevänen, docent Thomas Wallgren från Helsingfors universitet och docent Esko Kuusisto från Finlands miljöcentral samt överinspektör Pauli Pullinen från kommunikationsministeriet. 17

18 Det riksomfattande seminariet för skärgårds-, kust- och insjöfrågor arrangeras årligen i olika landskap. Årets seminarium i Borgå, som var det 23:e i raden, samlade cirka 150 deltagare från kommuner, landskap, öar, statens ämbetsverk och organisationer från olika håll i landet. Ordförande Mikaela Nylander konstaterade i sitt anförande bl.a. att för att de mål som uppställs i det skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet ska kunna nås krävs att skärgårdsområdena också under den nya EU-programperioden samt inom den nationella regionalpolitiken och EU:s strukturpolitik får en upphöjd status jämfört med de omkringliggande områdena. Samma sak förutsätts i 31 i lagen om utveckling av regionerna. Det tycks dock vara svårt att framhäva skärgårdens ställning i den allmänna strukturpolitiken under den nya programperioden. Detta beror på EU:s programbyråkrati - inte på bristen av god vilja. Det som i sista hand är avgörande är att det inom skärgårds-, kust- och insjöområdena uppstår projekt som driver fram saker och ting. I princip kommer det att finnas EU-finansiering för dessa, konstaterade Mikaela Nylander. Den högklassiga kvällstillställningen inklusive musik och annat program samt matservering ordnades på den omgivande landsbygden i Borgå. Värd var Borgå stad. Seminariet uppmärksammades i tidningarna Uusimaa och Borgåbladet samt i YLE:s lokala radionyheter. Seminarieprogrammet och anförandena fanns tillgängliga på webbadresserna: (på finska) och (på svenska) Skärgårdsdelegationens sommarmöte Skärgårdsdelegationen höll sitt årliga sommarmöte den 13 och 14 augusti 2013 denna gång i Korsholm, som är en kommun med skärgårdsdel i Österbotten. I samband med sommarmötet ordnades ett diskussionsmöte och en presskonferens vid Österbottens Förbund den 13 augusti I tillställningen deltog en stor mängd aktörer från den österbottniska skärgården. Vid tillställningen behandlades utveckling av den österbottniska skärgården och skärgårdsdelegationens aktuella verksamhet. Programmet inbegrep bl.a. följande anföranden: - Tyngdpunkterna i den nationella skärgårdspolitiken: skärgårdsdelegationens ordförande, riksdagsledamot Mikaela Nylander - Viktiga skärgårds- och kustprojekt i Österbotten: landskapsdirektör Olav Jern - Korsholm som skärgårds- och havskommun: kommundirektör Rurik Ahlberg 18

19 - Fiskenäringen i Österbotten: verksamhetsledare Guy Svanbäck, Österbottens Fiskarförbund - Den havs- och skärgårdsbaserade turismen i Österbotten: verksamhetsledare Erkki Laakso, Österbottens Turism I skärgårdsdelegationens anförande konstaterades bl.a. att sådana aktuella frågor som delegationen främjar och har hand om är bl.a. - genomförandet av det färska skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet som arbets- och näringsministeriet och statsrådet godkänt i juni utveckling av skärgårds- och insjöturismen till en europeisk attraktionsfaktor, - utveckling av fritidsbostaden till en andrabostad och delvis till en förstabostad, - marknadsföring av skärgårds- och insjöområdena som turistmål och som ställen för fast bosättning, fritidsbosättning och rekreation - utveckling av statsandelssystemets skärgårdstillägg för kommuner med skärgårdsdel - främjande av distansarbete och pendling - utveckling av skärgårdens telekommunikations-, trafik- och vattenförsörjningsnät - aktivering av organiseringen av sådana projekt som berör skärgården och som medfinansieras av EU - utveckling av natur-, kultur- och rekreationsvärden. Mötet åtföljdes av en presskonferens vid Österbottens Förbund. Delegationens besök uppmärksammades bl.a. i tidningarna Pohjalainen och Vasabladet. I programmet ingick också bl.a. ett besök till Svedjehamn i Björköby på Replot samt besök på Valsörarna, där utvecklingschef Jouni Aarnio och specialplanerare Tuija Varen från Forststyrelsen talade om utvecklingen av ett objekt som är med på Unescos lista över världsarv. Kvällstillställningen under den första besöksdagen, som Korsholms kommun stod värd för, hölls i restaurangen på hotell Vallonia. Programmet på tisdagen innehåll också ett besök på museiområdet i Stundards Utredning om tomtmarknaden och byggnadspolitiken i skärgården Vid utredningen Utbud och efterfrågan på tomter och byggnadspolitiken i skärgård utan fast vägförbindelse studerades hur stort utbud av och hur stor efterfrågan på tomter för fast bosättning, fritidsbosättning och för näringsverksamhet det råder i skärgården, gjordes en prognos om den framtida efterfrågan och det framtida utbudet samt framlades förslag till utveckling av byggnadspolitiken i skärgården. Utredningen bestod dels av en enkät som skickades till skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel, NTM-centraler, fastighetsmäklare och de största markägarna, och dels av analyser av Lantmäteriverkets statistik över 19

20 fastighetspriserna som gjordes med hjälp av systemet för geografisk information. Utredningen gjordes av FCG Finnish Consulting Group Oy på uppdrag av arbets- och näringsministeriet och skärgårdsdelegationen. Vid FCG svarade projektchef Kuisma Reinikainen för arbetet. I arbetet deltog även ledande konsult Sanna Antman och analytiker Mari Kovasin. Utredningen slutfördes under våren och den publicerades i Helsingfors den 22 maj Enligt de skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel som besvarade arbets- och näringsministeriets enkät fanns det sammanlagt drygt 8200 planerade, obebyggda byggnadsplatser i den skärgård som saknar fast vägförbindelse. Av dessa var cirka 7900 byggnadsplatser för fritidsboende, 320 byggnadsplatser för permanent boende och drygt 60 tomter för näringsverksamhet. Cirka 90 procent av ständerna har planlagts. Endast cirka 250 tomter i skärgården kom dock ut på marknaden eller till försäljning år 2012 inom de kommuner som var föremål för undersökningen. Cirka 97 procent av de planerade obebyggda tomterna var alltså inte till salu år Det ringa utbudet har hissat upp priset på strandtomterna ganska rejält särskilt vid havskusten på det finländska fastlandet. Det är sannolikt att efterfrågan på tomter på öarna kommer att öka i framtiden. I rapporten om tomtmarknaden och byggnadspolitiken i skärgårdskommuner kommuner med skärgårdsdel presenterades många förslag i syfte att utveckla byggnadspolitiken och tomtutbudet i skärgården. Förslagen har att göra med bl.a. skattelagstiftningen, påverkande av målen med områdesanvändningen, fortsatt planläggning och uppdatering av planläggningen, tillämpning av byggnadslagen och styrning av byggandet. Ytterligare omständigheter som i utredningen betraktades som viktiga var tryggande av trafikförbindelserna till öarna samt utnyttjande av de öar som försvarsmaken avstår från till fritidsboende och turism. Rapporten om ryssar som fritidsinvånare i Finland 2030 och rapporten om tomtmarknaden i skärgården fanns tillgängliga (på finska) på adressen Utredningen om ryssar som fritidsboende i Finland 2030 Avsikten med utredningen var att göra en prognos med olika scenarier för ryssarnas efterfrågan på fritidsbostadsfastigheter i Finland fram till år 2030, för de uppskattade köpen och de ekonomiska konsekvenserna av ryssarnas stugliv. Utredningen omfattade analys av tidigare undersökningar och statistik i frågan, intervjuer med finländska Rysslandsexperter, intervjuundersökningen med S:t 20

21 Petersburgsbor, en enkät till riksdagsledamöter och europarlamentariker samt en begränsad enkät till kommuner. Utredningen gjordes av Tutkimus- ja Analysointikeskus TAK på uppdrag av arbets- och näringsministeriet och skärgårdsdelegationen och på basis av anbudsförfarande. Matkailualan opetus- ja tutkimuslaitos vid Östra Finlands universitet deltog som TAK:s samarbetspartner i genomförandet av projektet. Direktör Pasi Nurkka vid TAK var ansvarig för utredningsarbetet. Utredningen slutfördes under våren och den publicerades i Helsingfors den 22 maj I utredningens styrgrupp ingick företrädare för arbets- och näringsministeriet, Finlands Fastighetsmäklareförbund ry, Suomen Hirsiteollisuus ry, Forststyrelsen/Laatumaa, utrikesministeriet, Södra Karelens förbund, Lantmäteriverket och justitieministeriet. I början av 2013 fanns det i Finland sammanlagt cirka fastigheter, bostäder och fritids- eller veckoandelar som ägdes av ryssar. Enligt det mest positiva scenariot kommer ryssarnas fritidsboende i Finland år 2030 att inbringa 500 miljoner euro mer i inkomster i form av fastighetsaffärer, byggande och renoveringar samt i andra köp av varor och tjänster samt skatter och avgifter än år 2013 då beloppet var 150 miljoner euro. Enligt detta scenario kommer ryssarnas innehav av fastigheter i Finland att öka till högst fastigheter fram till år Av dem består 74 procent av sommarstugor eller strandtomter. Då kommer ryssarna att äga sommarstugor eller tomter i Finland. Om efterfrågan fördelar sig mellan landskapen på samma sätt som hittills, äger ryssarna närmare sommarstugor eller tomter i Södra Savolax och Södra Karelen. Detta utgör en dryg sjättedel av det sammanlagda beståndet av sommarstugor inom nämnda landskap. 3.8 Utredning om användningen av sociala medier vid utveckling av skärgården Syftet med projektet var att producera utbildningsmaterial om inrättande av s.k. ötorg för öarna med hjälp av Facebook. Syftet med ötorgen på Facebook är att främja uppkomsten av projekt för utveckling av skärgården och att öka skärgårdsbornas samhörighetskänsla och trivsel. Projektet genomfördes , på uppdrag av arbets- och näringsministeriet och skärgårdsdelegationen, av ett företag för sociala medier, Zipipop, representerat av konsult Mikko Nisula samt av kommunikationsföretaget Zaraband, representerat av konsult Peter Hahn, på basis av anbudsförfarande. Projektet inbegrep utbildningstillfällen för testning av materialet i Åbo skärgård och S:t Michelstrakten. 21