Rektor. möjligheternas chefsjobb

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rektor. möjligheternas chefsjobb"

Transkript

1 Rektor möjligheternas chefsjobb

2

3 Förord Den här idéskriften ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, med syfte att uppmärksamma rektorsuppdragets många möjligheter och sprida inspirerande exempel. Skriften låter ett antal engagerade och nyskapande rektorer och skolchefer berätta om hur de ser på sina jobb och sitt ledarskap. Agneta Jöhnk Avdelningsdirektör Avdelningen för arbetsgivarpolitik

4

5 Skolan och det goda ledarskapet Många av dem som är eller visar intresse för att bli chefer och ledare attraheras av att få driva och möjliggöra utveckling. Kanske är du en av dem? Få arbetsplatser har en lika stor betydelse för ett samhälles möjlighet att utvecklas som skolan. Att vara rektor handlar inte bara om att göra skillnad för elevernas resultat här och nu utan också om att lägga grunden för framtiden. I skolan ska eleverna möta utmaningar som betyder något för dem idag, samtidigt som den ska öppna dörrarna till arbetsmarknaden och ge dem förutsättningar att utvecklas och delta i samhällslivet i framtiden. Att leda skolan på ett bra sätt är därför viktigare än någonsin. Som rektor är du navet i skolans utveckling. När SKL studerat framgångsrika skolkommuner var vikten av ett väl fungerande ledarskap något av det som tydligast lyftes fram. Att stödja det goda ledarskapet går som en röd tråd genom SKL:s arbete med skolan. Det är den bärande idén i mattesatsningen och i det projekt som handlar om skolans interna organisation. Gott ledarskap är också en förutsättning för att minska avhoppen i gymnasieskolan och i arbetet med att stärka kopplingen mellan skolan och forskningen. För rektorer och deras chefer arrangerar SKL tillsammans med andra konferenserna Skolans ledarkonvent varje år och Skolriksdagen vartannat år. På så sätt vill SKL sprida goda exempel och idéer för hur skolan kan utvecklas. Både för att inspirera alla som arbetar i skolan till förbättringar och för att visa på en spännande arbetsplats bortom de vanliga svarta rubrikerna. vem kan bli rektor? En rektor eller förskolechef behöver inte ha egen erfarenhet av att vara lärare eller förskollärare. Däremot kräver skollagen att den som ska bli rektor genom sin utbildning och sin yrkeserfarenhet ska ha förvärvat pedagogisk insikt. Att utbilda sig till eller arbeta som lärare är naturligtvis den vanligaste vägen till denna insikt, men det är också möjligt att uppnå den genom helt andra yrkes- och utbildningsval. Det finns dock inget krav på att utbildning och erfarenhet ska vara kopplad till den verksamhet som man ska vara chef för. För den som väljer att arbeta som rektor finns även specialiserade utbildningar bl a rektorsprogrammet och rektorslyftet (läs mer på nästa sida). Rektor möjligheternas chefsjobb 3

6 rektorsprogrammet Rektorsprogrammet är för skolledare som har anställning som rektor, förskolechef, biträdande rektor eller annan motsvarande ledningsfunktion. Programmet är obligatoriskt för rektorer som inte har gått en äldre statlig rektorsutbildning eller motsvarande. Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng och behandlar tre områden: skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning samt skolledarskap. rektorslyftet Rektorslyftet är en fortbildning för rektorer som ger kunskaper i pedagogiskt ledarskap. Utbildningen är för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning och därefter har arbetat minst ett år som rektor med ansvar för läroplansstyrd verksamhet. Ett jobb för framtiden Med denna idéskrift vill SKL ge några bilder av hur engagerade och innovativa rektorer ser på sin roll och vad det är som är viktigt för att lyckas. Deras berättelser har strukturerats utifrån fyra olika perspektiv som SKL i olika sammanhang sett är viktiga för att kunna bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete. 1 Den som tidigare stött på SKL:s arbete på skolområdet känner igen de olika perspektiven. De är i många fall relevanta för ledarskapet hos både rektorer, förvaltning och politiker. Dessa perspektiv är inte unika för skolområdet. Många av ledarskapsutmaningarna delar rektorn med ledare inom andra kunskapsintensiva sektorer även om få andra yrken har en sådan påverkan på framtiden och andra människors liv som skolledarens. Förutom tre längre reportage är skriften strukturerad enligt följande: > > Organisationens huvuduppgifter enighet om skolans mål. Vilka verksamhetsidéer, visioner och strategier har skolan och hur efterlevs de i praktiken? > > Val av organisatorisk struktur konsten att arbeta tillsammans. Hur har skolans organisation byggts upp och hur bemannas denna med kompetent personal? > > Formella styrsystem ta reda på hur det går. Hur ser systemen för exempelvis planering, uppföljning och prestationsmätning ut på skolan? > > Arbetskultur och belöningssystem ha höga förväntningar och lyft> fram de som lyckas väl. Hur skapar skolans ledning rätt motivation hos sina medarbetare? Vilka normer, värderingar och andra informella styrsystem genomsyrar organisationen? Not 1. Indelningen är inspirerad från Controllerhandboken, Redaktör Lars A. Samuelson, Utgåva 7, Sveriges Verkstadsindustrier Rektor möjligheternas chefsjobb

7 Jag har utrymme att agera och organisera, att träna och utbilda personalen att se till att ungarna överträffar sig själva och spränger sina gränser. Det är helt unikt. svar på frågan varför är rektor möjligheternas chefsjobb? När vi har kämpat med en elev eller en klass i många år och brottats med olyckskorpar som säger att det här går aldrig, och vi kan visa att utveckling faktiskt är möjlig då blir jag lycklig. svar på frågan vad är Det bästa med att vara rektor?

8 En tydlig pedagogisk idé Organisationens huvuduppgifter Det fundamentala syftet med varje skola är att generera lärande hos eleverna. Denna huvuduppgift uttrycks i olika typer av verksamhetsidéer, visioner och strategier. Oavsett hur uppdraget formuleras är forskningen tydlig: om en skola ska hålla hög kvalitet och skapa förutsättningar för effektiv inlärning krävs en tydlig och pedagogisk idé som samtliga pedagoger, lärare och rektorer förstår. Rektorns dubbla uppdrag Styrning från såväl stat som kommun gör att man talar om rektorsrollens dubbla uppdrag. Rektorn har det yttersta ansvaret för att eleverna når målen som de beskrivs i de formella styrinstrument som skollag, läroplaner och kursplaner utgör. Rektorn marknadsför också sin skola i det fria skolvalet och är ansvarig för skolans ekonomi och personal. Det är denna styrning från såväl stat som kommun som gör att man talar om rektorsrollens dubbla uppdrag. En viktig uppgift för rektorn blir att förena dessa uppdrag i tydliga mål och strategier för verksamheten. Not 2. Rektors betydelse för skola, elever och lärare, IFAU, Rapport 2012:15. Rektorns betydelse för skolan I en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU 2, framgår att rektorns ledarskap har avgörande betydelse för en skolas sätt att fungera. Rektorn påverkar inte bara elevers studieresultat och lönespridningen bland personalen utan också arbetsmiljön i termer av personalomsättning och långtidssjukskrivning bland lärarna. Rektorn har också betydelse för hur lärarna sätter betyg, hur könsfördelningen mellan lärarna ser ut samt hur stor andel obehöriga lärare som är verksamma på skolan. 6 Rektor möjligheternas chefsjobb

9 Hur gör du för att skapa en levande pedagogisk idé på din skola? Vi pratar, pratar, pratar. Och vi ställer frågor. Vi har en väl genomarbetad pedagogisk idé på skolan. Den definierar vad vi gör, vad vi står för, vilka våra styrkor är och hur vi ska jobba tillsammans. Mitt sätt att hålla den levande är att prata om den. Tillsammans med personalen sätter jag upp klara, tydliga mål för vår verksamhet. Sedan frågar jag mina medarbetare: Hur ska du jobba för att komma dit? Hur tänker du? Det gör att personalen inkluderas och uppmuntras att ta eget ansvar. Jag tror inte på det här med att skolor ska ha skarpa profileringar. Det skapar lätt en uppdelning i de som har och de som inte har. Istället satsar vi på att ha en mer inkluderande pedagogisk idé. Väljer du Sofielund får du en skola som fokuserar på idrott, hälsa och mycket goda resultat. Vi vet från forskningen att barn behöver rörelse och frisk luft för att kunna lära och prestera. Det jobbar vi med hela tiden. Anders Bjur Hur ser du på ditt uppdrag och din roll som rektor? Rektorsyrket för mig är nästan som ett politiskt uppdrag. Min grundtes är det inte finns några dumma elever. Jag vill visa världen att alla har möjlighet att lära. Jag är själv dyslektiker och har alltid haft en ganska svag minnesfunktion. Men jag har lärt mig att kompensera för det på olika sätt och det har gett mig en stark tilltro till lärandet. Rent praktiskt yttrar det här sig i att jag inte nöjdförklarar mig så lätt. Man kan alltid bli lite bättre. Men om jag ska lyckas med mitt uppdrag att se till att alla elever går ut nian med full behörighet måste jag glömma bilden som finns av hur en rektor ska vara. Du är något slags VD med en budget på 65 miljoner kronor, inkomster och utgifter och en produkt som hela tiden ska vara bra. Men jag känner själv inte till någon annan VD som är chef för 120 personer och som har ett lika brett, socialt uppdrag. Lina Axelsson kihlblom Namn: Anders Bjur Skola: Rektor, Sofielundsskolan, Sollentuna (f-9, förberedelseklasser samt kommunens modersmålsenhet). antal anställda: 170 Ålder: 41 Bakgrund: Försvarets officersutbildning. Jobb inom försvaret. Rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. antal år som rektor: 5 Namn: Lina Axelsson Kihlblom Skola: Rektor, Ronnaskolan, Södertälje (f-9). Antal anställda: 120 Ålder: 42 Bakgrund: Juristprogrammet vid Uppsala universitet. Utbildad terapeut (KBT, NLP samt hypnoanalys). Arbetat med EU-rätt i Luxemburg, som chef för marknadskommunikation, speciallärare och skolinspektör på Skolinspektionen. antal år som rektor: 5 Rektor möjligheternas chefsjobb 7

10 Namn: Malin Westling Skola: Rektor för Arjeplogs grundskolor: Slagnäs skola (f-6), Öbergaskolan (f-6) samt Kyrkomskolan (7-9). Antal anställda: 45 Ålder: 40 Bakgrund: Utbildad teolog och gymnasielärare. Varit verksam som präst. Gymnasielärare i Arjeplog. Studerar på rektorsprogrammet vid Umeå universitet. antal år som rektor: 2,5 Hur kan man bäst hantera rektoryrkets dubbla uppdrag? Jag tror att jag har det lite lättare än många andra rektorer eftersom jag jobbar i en liten kommun där det alltid är nära till den politiska ledningen och förvaltningen. Mitt manöverutrymme är ganska stort jämfört med hur många andra har det. Men visst finns spänningen mellan de statliga kraven och resursfördelningen inom kommunen. Som inlandskommun är vi alltid satta under besparingskrav och man får ofta trolla med knäna. Samtidigt är tjusningen med det här jobbet just att det är så mångfacetterat. Jag prioriterar så att akuta elevproblem alltid kommer i första hand. Och det pedagogiska är naturligtvis basen i allt. Sedan försöker jag alltid att vara så transparent som möjligt när jag förklarar för politikerna och administrationen varför vi behöver göra vissa prioriteringar. Då får jag ofta förståelse för dem. Malin Westling Du får så oerhört mycket uppskattning när du gör ditt jobb bra. Som rektor är du mitt i en verksamhet som omfattar många olika aktörer. svar på frågan vad är Det bästa med att vara rektor?

11 Hur kan man skapa levande honnörsord för verksamheten som fungerar i praktiken? Jag har en ledarfilosofi som utgår från begreppen kan, vill, vågar. De är ledstjärnor som alltid följer med mig. I mitt arbete använder jag orden i mitt ledarskap och som ledare ger jag barn, elever och pedagoger goda möjligheter till att kunna, vilja och våga. Min uppfattning är att just mod är en förutsättning i dagens skolsverige. Att vi vågar ta steg tillsammans: barnen, eleverna, pedagogerna och jag själv. Vi prövar och påminner varandra om att det inte finns rätt eller fel. Ord som ansvar, inflytande och delaktighet genomsyrar allt jag gör: de beslut jag fattar, hur jag pratar med elever och familjer och hur jag förhåller mig till pedagogerna. För att de ska fungera måste jag själv vara övertygad om dem. Därför ser jag alltid till att använda mig själv som verktyg i mitt arbete. Om jag vill att vi ska driva skolutveckling med hjälp av dialog, ser jag till att själv dialogisera. Jag samtalar och lyssnar innan jag fattar beslut, bygger ömsesidig tillit och utgår alltid från barnens bästa. elisabet ingemarsson Namn: Elisabet Ingemarsson Skola: Rektor för Lilleskogsskolan (f-6) och förskolechef för förskolan Råda Mosse, Lidköping. Antalet anställda: 38 Ålder: 44 Bakgrund: Förskollärarutbildning. Arbete på förskolor, med diverse rektorsuppdrag och i skolförvaltningen som utvecklingshandledare för kommunens förskolor. antal år som rektor: 6 Som skolledare har du ett oerhört stort inflytande. Ser man det i ett större perspektiv utbildar vi faktiskt medborgare. Vi hjälper barn och ungdomar att forma sin egen framtid. svar på frågan varför är rektor möjligheternas chefsjobb?

12 Vi måste hela tiden jobba med visionerna, så att både lärare och elever känner att det man gör kommer att leda till någonting bra. svar på frågan vad är Det bästa med att vara rektor?

13 Organisera för samarbete och utveckling Precis som i andra verksamheter fungerar en skolas formella organisation som dess ryggrad. Organisationen ger stadga och struktur till verksamheten och bidrar till att forma skolans innehåll genom att styra hur lärare och andra medarbetare arbetar och kommunicerar med varandra. Som chef har rektorn makt att utforma skolans organisation så att den på bästa sätt återspeglar och uppfyller dess mål och pedagogiska inriktning. Organisatorisk struktur Rektorns friutrymme Rektorn ansvarar för skolans resurser och personal, hur tiden används och hur lärarna ska lägga upp sitt arbete. Det är med andra ord rektorns ansvar att leda och samordna den pedagogiska verksamheten. Hon eller han behöver därför använda sin makt och sitt handlingsutrymme för att organisera verksamheten så att tillräckligt med tid för ledarskapet frigörs. Det kan handla om att fördela arbetsuppgifter olika mellan olika medarbetare eller att säkerställa att det finns stödfunktioner med kompetens inom administration, ekonomi och IT. Det går även att ta stöd i olika karriärtjänster som skolan kan ha nytta av att inrätta. Viktigt är också att antalet medarbetare och elever som rektorn har direkt ansvar för ligger på en rimlig nivå. Den makt och det handlings- eller friutrymme som rektorn har uppfattas på olika sätt av skilda rektorer. För att på bästa möjliga sätt ta handlingsutrymmet i anspråk är det betydelsefullt att rektor får stöd och befogenheter av sin arbetsgivare. För att lyckas i rollen som rektor krävs såväl grundläggande yttre förutsättningar som en egen förmåga att organisera och tänka nytt. En rektor behöver använda sin makt och sitt handlingsutrymme för att organisera verksamheten så att tillräckligt med tid för ledarskapet frigörs. Rektor möjligheternas chefsjobb 11

14 Kompetens i fokus Bra skolledare kännetecknas av en insikt om att även de själva behöver samarbeta och lära av andra i en gemensam och ömsesidig, kunskapande process. Inom skolan, precis som i många andra branscher, har man sedan länge insett att det krävs olika kompetenser, erfarenheter och perspektiv för att möta komplexa utmaningar och bli skicklig på problemlösning. Ett framgångsrikt skolledarskap handlar därför i allt högre utsträckning om att lyfta samarbete som en strategi för förbättringar. Ett väl fungerande samarbete skapar fördelar i form av högre produktivitet och effektivitet, ett ökat engagemang och bättre förmåga att hantera konflikter. Medarbetarnas kompetensutveckling, på individ- eller gruppnivå, är också central. Kollektiv kompetensutveckling ger enligt forskningen bättre och mer långsiktiga resultat än individuell fortbildning där enskilda individer har ansvar för att driva utvecklingen. De mest framgångsrika rektorerna är ofta de som hjälper sina medarbetare att skapa den gemensamma kunskap som krävs för ett hållbart utvecklingsarbete, snarare än att själva leverera alla lösningar och svar. Bra skolledare kännetecknas också av en insikt om att även de själva behöver samarbeta och lära av andra i en gemensam och ömsesidig, kunskapande process. Skolans medarbetare behöver också stärka det vetenskapliga förhållningssättet till verksamheten. Här är det en fördel om både lärare och rektorer kan delta i forskarutbildning och olika forskningsprojekt.

15 Vilket utrymme har du som rektor att själv organisera och skapa en bra verksamhet? Friutrymme, eller frirum, är något som var och en måste skapa sig, rektorn såväl som eleven och pedagogen. Det gör man genom att göra ett bra jobb. Är det så att du som rektor börjar missköta någon del av ditt uppdrag, oavsett om det gäller det statliga, det kommunala eller det gentemot föräldrarna, kommer du omedelbart att bli ansatt. Det blir obalans direkt. Men jag vill påstå att om du bara gör ett bra jobb kan du skapa ett hur stort frirum för dig själv som helst. Jag tycker att jag har en otrolig frihet. Jag kan fatta långtgående beslut. Visst, jag ska leverera vissa saker till höger och vänster, men det viktigaste är att jag ska leverera framtidens medborgare. Det är mitt överordnade uppdrag. Och inom det har jag alla möjligheter att påverka. Anders Bjur Vilken makt och vilket utrymme har man som rektor och hur kan man använda det i praktiken? Som rektor har man all makt i världen. Friutrymmet är jättestort. Visst, varje ny regel sätter en liten gräns någonstans men samtidigt öppnar den upp möjligheter på andra håll. Ett krav på att vi ska ha behöriga lärare i skolan, är egentligen ett ja till en kvalificerad skola med många kompetenta lärare. Det är ju jättebra! Manöverutrymme och makt kommer också från sådana faktorer som stora rektorsområden och stora barngrupper, för det ger mig frihet och resurser att organisera med exempelvis särskilda tjänster, tekniska hjälpmedel och specialpedagoger. Har man små grupper och många mellanchefer blir flexibiliteten lidande. Ju större grupper, desto större möjligheter får jag också att specialisera mig. Om jag tycker att det är roligt med det administrativa, kan jag kanske anställa en bra ledningsgrupp med engagerade pedagogiska ledare. Jag kan rigga min organisation efter vad jag själv är bra på och det ger mig ett stort friutrymme. Stina hansson Friutrymme, eller frirum, är något som var och en måste skapa sig. Namn: Stina Hansson skola: Skolutvecklare, Vellinge. Antal anställda: 0 ålder: 43 Bakgrund: Utbildad lärare i svenska, samhällsorientering och idrott. Jobb som lärare i förberedelseklasser för invandrare (1 9), som rektor för Pilevallskolan, Trelleborg, samt som rektor för Stora Hammars förskola och grundskola (f-9). antal år som rektor: 12 Rektor möjligheternas chefsjobb 13

16 Den stora utmaningen är att inte låta sig motas in i det administrativa. Rent konkret försöker jag delegera så mycket som möjligt. Vi försöker minimera alla negativa samtal och diskussioner och fokusera så mycket som möjligt på hur vi kan utveckla undervisningen. Hur använder du ditt ledarskap för att skapa förutsättningar för lärande? Den stora utmaningen är att inte låta sig motas in i det administrativa hörn där man dagarna i ända jobbar med papperssaker som inte har så mycket med elevernas måluppfyllelse att göra. Man måste lyckas frigöra sig, så att man hinner prata pedagogik och måluppfyllelse. Det tar mycket tid att fundera över vad man gör med de elever som inte når gymnasiebehörighet. Det är precis där mitt huvudbry ska vara. Rent konkret försöker jag delegera så mycket som möjligt. Och det är viktigt att jag visar i praktisk handling vad jag prioriterar. Därför ser jag alltid till att plocka upp skräp när jag går genom korridorerna. Jag pratar betyg med enskilda elever och rollar ibland själv över klotter på väggarna. Som rektor är jag en symbol för hela skolan. Jag tror på en sorts transformativt ledarskap där jag visar andra vad jag tycker är viktigt för att uppnå en bra skola. Lina Axelsson Kihlblom Hur gör man som rektor för att skapa en processinriktad verksamhet och organisation? Det är oerhört viktigt, för att inte säga helt nödvändigt. Om jag som rektor, med alla de krav och uppdrag som jag har på mig, inte organiserade skolan efter begripliga, transparenta och lösningsfokuserade processer skulle det inte fungera. När jag kom hit till skolan sa personalen att de hade gjort en massa satsningar under åren, men att ingen av dem hade satt sig ordentligt. Det var mycket upp som en sol och ned som en pannkaka. Nu har vi organiserat en rad processer som vi jobbar mycket målmedvetet med. Det är elevprocesser, resultatprocesser, elevstödsprocesser och processer mot mobbning och kränkande beteende för att bara nämna några. Alla de här processerna syftar till en enda sak: att få eleverna att höja sig. Vi försöker minimera alla negativa samtal och diskussioner och fokusera så mycket som möjligt på hur vi kan utveckla undervisningen. Dessutom tjatar jag hela tiden på att alla möten, mellan alla dem som vistas på skolan, ska vara positiva. Det skapar en harmoni och en grundtrygghet som gör att resultaten också kommer. Anders Bjur 14 Rektor möjligheternas chefsjobb

17 Vilka strukturer måste finnas på plats för att verksamheten ska lyckas? Själv är jag influerad av skolforskaren Ulf Blossing som skiljer mellan en arbetsorganisation och en utvecklingsorganisation. Det finns så oerhört många saker man ska göra på en skola och alla tycker att tiden är knapp. Då får man vara noga med den gemensamma, arbetsplatsförlagda tid som faktiskt finns. Det är viktigt att noga sätta syftet för varje möte, så att alla deltagare vet exakt vad man pratar om. Det kräver en tydlig arbetsorganisation, med tydliga arbetsledare och klara mötesstrukturer. Därutöver behöver vi också en utvecklingsorganisation som kan fånga upp de erfarenheter och det kunnande vi behöver för att lyckas med våra mål. Det är mitt ansvar som skolledare att organisera de här parallella processerna, pedagogernas och elevernas lärande, så att verksamheten går framåt. Birgitta Kroon Hur skapar man en stabil arbetsorganisation som gynnar utveckling? Jag tror att det måste utgå från ett upplevt behov. Man måste få syn på hur man kan göra för att lyckas just på den här skolan. Så var det till exempel när vi började utveckla arbetet med barnens läsförståelse för en tid sedan. Vi hade upptäckt att många inte hade uppnått den läsförståelse som vi tyckte att de borde ha. Då fick vi tillsammans fundera över hur vi skulle lägga upp utvecklingsarbetet. Vi skapade idéer som vi alla trodde på. För oss handlar det mycket om att göra saker tillsammans: att läsa en bok eller gå på en föreläsningsserie ihop. Sedan prövar vi, experimenterar. Kompetensutveckling ska ju medföra en skillnad i pedagogernas liv. Det är viktigt att man får prata om sina erfarenheter och testa nya grepp för att se om någonting nytt händer i klassrummet. Och att hålla en långsiktighet så att man att inte hoppar på för många saker samtidigt. Birgitta Kroon Namn: Birgitta Kroon Skola: Rektor, Lendahlsskolan, Alingsås. Antal anställda: 90 anställda, fördelade på två rektorer. ålder: 61 Bakgrund: Utbildad klasslärare för mellanstadiet, påbyggnadsstudier i pedagogik och ledarskap, lärarjobb. Rektorsutbildningen samt Rektorslyftet. antal år som rektor: 10 Rektor möjligheternas chefsjobb 15

18 Essungas väg till toppen Skolan som tänkte om Essunga är den lilla västgötska kommunen som på tre år och utan en enda extra krona förvandlade sin skola från en av Sveriges sämsta till en av de bästa. Här berättar rektorerna Johanna Lundén och Tina Hededal-Ljungsberg hur det gick till. Namn: Tina Hededal-Ljungsberg Skola: Rektor (6 9), Nossebroskolan, Essunga. Antal anställda: Runt 30 ålder: 50 Bakgrund: Utbildad lärare i matematik, fysik och kemi åk 7 till gymnasiet. Lärarjobb. Studerar på rektorsprogrammet vid Karlstads universitet. antal år som rektor: 2 Allt började med en kalldusch. Sommaren 2007 redovisade Sveriges Kommuner och Landsting de första öppna jämförelserna mellan landets alla niondeklasser. Essunga låg i botten. Kommunens skola, Nossebroskolan, hade inte bara sämst medelbetyg i hela landet nästan var fjärde elev som gått ut skolan det året saknade behörighet till gymnasiet. Det kom som en chock. Vi kunde nästan inte ta in hur dåliga vi var. Reaktionerna varierade mellan fåniga skratt och hjälp, vad ska vi ta oss till?, säger Johanna Lundén, rektor i Essunga och dåvarande specialpedagog på Nossebroskolan. Ganska snart vände dock förvirringen till revanschlystnad. Rektor och lärare kom överens om att någonting drastiskt måste göras. Ett krav från kommunens utbildningsnämnd om att samtliga elever senast 2010 skulle ha full gymnasiebehörighet omvandlades till tre grundläggande målsättningar för skolans verksamhet: samtliga elever skulle från och med nu uppnå skolans mål, de skulle inkluderas i undervisningen och alla skulle känna att de lyckades i klassrummet. Det var viktigt. Vi fick tydliga ramar att hålla oss till och inom dem 16 Rektor möjligheternas chefsjobb

19 fick vi sedan tycka, tänka, testa gemensamt. Det gjorde att vi alla blev delaktiga. Det var också avgörande att vår rektor inte skuldbelade någon. Istället sa han att våra resultat inte var värdiga vare sig oss eller eleverna och att vi kunde betydligt bättre, säger Tina Hededal-Ljungsberg, rektor på Essungas 6 9-skola och dåvarande matematiklärare på skolan. Själva omstarten döpte man till en synvända. Den började med att lärarna gjorde en gemensam djupdykning i den specialpedagogiska forskningen för att ta fram en pedagogisk struktur som kunde passa Essungas förutsättningar. Att man gjorde det tillsammans innebar att samtliga lärare fick samma språk för vad som behövde göras. Det brukar vi säga till kommuner som besöker oss för att lära av våra erfarenheter: studera forskningen, och gör det ihop. Det gör att alla får samma grund att stå på och att den inbördes prestigen försvinner. Det blir forskningsresultaten som styr, inte hur gammal du är eller hur många år du har jobbat på skolan, förklarar Johanna Lundén. Från och med höstterminen 2007 slopade man också alla specialgrupper på skolan. Istället för att låta elever med särskilda behov lämna sina Namn: Johanna Lundén Skola: Rektor (f-5) Nossebroskolan, Essunga. Antal anställda: Drygt 40 ålder: 39 Bakgrund: Utbildad svenskalärare (1 7), samt specialpedagogprogrammet vid Göteborgs universitet. Studerar på rektorsprogrammet vid Karlstads universitet. antal år som rektor: 2,5 Rektor möjligheternas chefsjobb 17

20 tips från essunga Så lyckas du med en skol-makeover: Läs tillsammans. Ta fram litteratur som passar verksamheten och gör det hanterbart: sträva inte efter att läsa allt. Sätt upp enkla, tydliga mål så att alla vet vart de är på väg. Gör alla anställda delaktiga, så att alla är med och funderar på hur de själva kan bidra till att driva utvecklingen framåt. Splittra inte uppmärksamheten på för många satsningar samtidigt. Se det som en långsiktig satsning, inte ett tidsbegränsat projekt. Se till att resurserna finns för flera år framåt. Utgå från elevperspektivet i alla lägen och bygg på det som fungerar: i klassrummet, hos läraren, för eleverna och i hela den samlade organisationen. klassrum för att få särskild undervisning tog man in specialläraren i klassrummet. Idag genomförs upp till 40 procent av all undervisning av två lärare gemensamt. Målet var att ge alla elever förutsättningar att lyckas i klassrummet. Det tvingade oss också att prata om vad som händer där och hur vi kan möta varje elev bättre. Dessutom bidrog det till att föra lärarna samman. Idag vågar vi lära av varandra på ett helt annat sätt, säger Tina Hededal- Ljungsberg. Just arbetet med att hitta metoder för att inkludera samtliga elever i klassrumssituationen utgjorde synvändans allra största utmaning, menar de båda. Hela målsättningen med Essungas omstart var att den skulle vara för livet inte bara för kommande läsår. Vägledande var synsättet att elevernas framgång inte var barnens ansvar, utan de vuxnas. Det var en gemensam värdering som vi lyfte redan från start. Det hade varit lätt för oss att bortförklara våra svaga resultat med att vi är en skola där många föräldrar har låg utbildning och många barn diagnoser. Men vi ville själva ta ansvar för att lyckas utan att skylla på någon annan, säger Tina Hededal-Ljungsberg. Och resultaten kom snabbt. Redan 2010 uppfylldes målet om att samtliga elever skulle vara godkända i alla ämnen. Idag ligger Essunga kommun i Sveriges topp vad gäller elevernas måluppfyllelse och det tack vare en omstart som inte kostat någonting vare sig i pengar eller övertid. Att arbetssättet är här för att stanna är samtliga anställda på skolan överens om. Vi tror på inkludering och vi tror på att läsa tillsammans. Samtidigt har vi hela tiden utmaningen att fortsätta förbättra oss. Den dagen vi säger att nu är vi färdiga kan vi lika gärna sluta, säger Johanna Lundén, och får medhåll av Tina Hededal-Ljungsberg: På sätt och vis hade vi tur. Det var bra att vi hamnade så lågt som vi gjorde, för det gav oss kraft att göra någonting åt problemen. Och det var bra att problemen med den årskurs som gick ut nian första året inte var oöverkomliga. När vi såg att vårt nytänkande gav effekt direkt fick vi energi att fortsätta. 18 Rektor möjligheternas chefsjobb

21 Om du är rektor under en längre tid kan du verkligen ta till dig en mängd kunskaper som du sedan kan ge tillbaka. Det innebär att du egentligen bara blir bättre och bättre med åren. svar på frågan vad är Det bästa med att vara rektor? Jag känner att uppdraget i någon mening är politiskt. Jag vill visa att invandrarbarn som kanske saknar föräldrar eller har en trasig bakgrund minsann också kan klara skolan. svar på frågan varför är rektor möjligheternas chefsjobb?

22 Kollektivt lärande nyckeln i Ängelholm Kunskapskommunen Lärare som forskar tillsammans det är receptet för att öka måluppfyllelsen på Strövelstorps skola i Ängelholm. Med ett nytt arbetstidsavtal och ett nära samarbete med Högskolan i Halmstad satsar skolan på att nå full behörighet för alla elever. För Ängelholm är projektet ett led i en satsning på att bli en kunskapskommun till år Namn: Anders Nilsson Skola: Rektor, Strövelstorps skola. Antalet anställda: Runt 30 ålder: 52 Bakgrund: Försvarets officersutbildning, verksam som officer inom flygvapnet. antal år som rektor: 12 Det är lunchrast på Strövelstorps skola i Ängelholms kommun. Den stora, öppna umgängesytan innanför skolans entrédörrar är full av aktivitet. Någon klinkar förstrött på ett piano som står intill rummets bortre långvägg. Två elever spelar pingis, ivrigt påhejade av en hord kamrater som följer matchens minsta vändning med höga rop och applåder. Skolans rektor, Anders Nilsson, ursäktar sig för att vi får vänta. Han har precis sagt adjö till Ann-Christine Wennergren, lektor på Högskolan i Halmstad, som varit på ett av sina regelbundna besök för att följa utvecklingen på skolan. I över ett års tid har hon studerat Strövelstorps arbete med att bygga en skola som vilar på vetenskaplig grund. Det tar mycket tid. Men för oss som skola är det alldeles lysande. Det är ytterligare en kvittens på att det vi gör är någonting som fler instanser tycker är värt att utforska, säger Anders Nilsson lakoniskt. Att det som Strövelstorps skola gör för att höja kvaliteten på sin undervisning är någonting nytt råder inga tvivel om. Sedan höstterminsstarten 2011 ingår det i lärarnas uppdrag att på arbetstid själva utforska 20 Rektor möjligheternas chefsjobb

Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets mot en mer osäker framtid skapa en organisation som

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Välkomna till Rektorsprogrammet, Stockholms universitet: Möte med huvudmän ht 2014

Välkomna till Rektorsprogrammet, Stockholms universitet: Möte med huvudmän ht 2014 Välkomna till Rektorsprogrammet, Stockholms universitet: Möte med huvudmän ht 2014 Tema: Vad kännetecknar framgångsrika utbildningssystem och skolor? Dagens agenda 10.00 11.00 Rektorsprogrammet, nya programmet

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas Glada Hudikgymnasiet Domarkommitténs motivering Glada Hudikgymnasiet är en fristående skola med tydligt utvecklade värderingar och en tydlig verksamhetsidé,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 1 (7) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-03-25 Anders Lundberg, 054-5403651 anders.lundberg@karlstad.se Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola,

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

P,C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte En mycket konkret modell för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen. Modellen hjälper dig som rektor med det som ofta

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer