domkretsen Thomas Rolén, ny GD välkomnas IDA stöttar kvinnor Wrangelska och Bondeska i nya kostymer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Thomas Rolén, ny GD välkomnas IDA stöttar kvinnor Wrangelska och Bondeska i nya kostymer"

Transkript

1 nr Migrationsdomstolar Jurister tycker till Behov styr utbildning Internationella höjdare domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET IDA stöttar kvinnor Wrangelska och Bondeska i nya kostymer Thomas Rolén, ny GD välkomnas

2 LEDARE INNEHÅLL Bra, kan bli bättre... VID ÅRSSKIFTET LÄMNAR JAG Domstolsverket efter lite drygt sex år. Den 1 februari nästa år tar Thomas Rolén över. Det blir bra för både Domstolsverket och domstolsväsendet. Det kan finnas anledning för mig att här teckna ner några personliga reflektioner över det som varit och det som borde kunna bli när det gäller domstolsväsendet. Jag tänker inte rekapitulera vad som mer påtagligt hänt under dessa år när det gäller exempelvis den yttre organisationen. Jag skall i stället ta upp några andra frågor som jag tycker är särskilt viktiga. Ekonomin har svävat som ett i varierande grad mörkt moln över domstolsväsendet under de senaste åren och kommer att göra det även i framtiden. Endast om man har en realistisk syn på de ekonomiska förutsättningarna har man en möjlighet att påverka sin situation. Har man inte det, blir man ett hjälplöst offer och det är väl inte den bild vi vill ha av ett självständigt domstolsväsende. Det är därför viktigt att man inom domstolsväsendet inte blundar för detta och låtsas som om det vore någon annans problem. Under mina första år på Domstolsverket talades det mycket bland domare om att deras lönesystem var för stelt - att det inte fanns några morötter utöver befordran. Genom det senaste avtalet mellan Domstolsverket och Jusek togs ett första steg mot ett sådant system. Men hur skall det gå nu? Här står domarkåren vid ett vägskäl. Skall lönenivån bestämmas efter genomsnittet av domare eller skall man genom att premiera goda insatser visa att det lönar sig att anstränga sig? Det finns tecken på att man i andra europeiska länder börjar se på möjligheterna till differentierad lön för domare i samband med att gamla stela lönesystem för statstjänstemän omprövas. Rädslan för hur det skall uppfattas utomlands kan snart inte åberopas som skäl mot en förändring. Samma kårtänkande ligger bakom synen på domarbanans avskaffande eller inte. Min uppfattning i frågan är känd. Regeringen har nu tagit ställning för en medveten breddning av rekryteringen och för en väsentlig upprustning av tjänsteförslagsnämnden samtidigt som man aviserat en minskning av rekryteringen till domarutbildningen. Allt detta är steg i rätt riktning. Förändringen kommer att ta tid men på sikt kommer det att vara bra för domstolsväsendet. Domarna skall vara toppen på juristberget inte en av flera likvärdiga yrkeskårer. I år har det bildats ett nätverk av kvinnliga domstolschefer. Det samlar ett tiotal presidenter och lagmän. Bara ungefär var tionde domstolschef är alltså kvinna. Det måste ändras. Inte av rättviseskäl utan därför att den manskultur som dominerar domarkåren måste brytas. Jag hoppas att det lokalt och regionalt skall bildas nätverk med kvinnliga domare som tillsammans med andra domkretsen Innehåll nr nr 4/2004 POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON FAX E POST ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind REDAKTÖR Peder Jonsson REDAKTIONSRÅD Åsa Nordström, Helen Sivertsson MEDVERKANDE Lars Collin, Viktoria Ekberg, Bitti Ingemansson, Petra Meyer, Malin Ullman, Magnus Västerbro LAYOUT Otto Unge TRYCK Danagårds Grafiska AB UPPLAGA ex Tryckt på miljövänligt papper. Thomas Rolén, ny generaldirektör för Domstolsverket, fortsätter reformarbetet, och kryddar tillvaron med humor och delaktighet. Läs mer på sidan 5. FOTO Otto Unge 2 LEDARE 4 AKTUELLT 2005 budget är snart färdig 5 AKTUELLT Thomas Rolén ny GD 6 GÄSTTYCKARE Riksåklagare Fredrik Wersäll 8 HD:s 1600-talspalats i ny kostym 10 Utvärdering av Vera-projekt 11 AKTUELLT Anders Eka, årets chef 11 Vera i juristvardag 14 PÅ NY TJÄNST Anna Klara Strömberg 16 AKTUELLT Svea har kommit hem till Wrangelska palatset 15 SAMMANLÄGGNINGAR Framtidens domstol 18 Migrationsdomstolar en realitet är AKTUELLT 20 AKTUELLA IDA vill stötta kvinnor till chefspositioner 21 PROFIL FN:s pensionerade rättschef, Hans Corell 24 UTBLICK Ordförande för Kanadas HD på besök 26 BOKTIPS Presentförmynderi i jul 28 KULTUR OCH HISTORIA Tingspredikan en sedvänja? 30 NOTISER 30 AKTUELLT Relevant om rätt 31 ANNONSER 32 Bertils recept och VI FEM 2 DOMKRETSEN NR 4/2004

3 LEDARE åtgärder, bl.a. ledarskapsutbildning, kommer att leda till att vi får fler kvinnliga sökande till de chefstjänster som utlyses. Rollen som chef i domstol har utvecklats väsentligt under de senaste åren. Det finns emellertid mycket mer att göra. Regeringen har nyligen beslutat om ändringar i domstolsinstruktionerna som gör att plenum och kollegium förlorar sin formella makt. Detta innebär inte att domstolscheferna blir enväldiga. Med mitt sätt att se på det innebär det tvärtom att än större krav ställs på domstolschefen när det gäller att vinna stöd hos personalen för sina åtgärder. Vad som avskaffas är en personalkategoris möjlighet till veto. Länge har det stående motargumentet när man talar om ökad produktivitet varit att det är lika viktigt med kvalitet. Det tycker jag också men jag har aldrig fått reda på vad god kvalitet i domstol är. Det har tydligen varit den enskilde domarens ensak inom ramen för en diffus självständighetslära. Det håller naturligtvis inte. Det är därför glädjande att en diskussion om kvalitet i domstol nu startat. Den startar lite försiktigt med bemötande- och informationsfrågor men jag är övertygad om att den snart kommer att handla om mer domarnära frågor såsom domskrivning. Det senaste året har präglats mycket av Veras införande. En hel del kritik har riktats mot systemet och en del har varit berättigad. Det är inte det jag vill ta upp utan vad som skall ske nu. Genom Vera har det skapats en teknisk miljö som gör det möjligt att ge alla i domstolen domare, domstolssekreterare, föredragande och notarier - ett kraftfullt stöd i arbetet samtidigt som detta kan rationaliseras till förmån för mer angelägna uppgifter. Men detta kommer inte av sig själv. Det förutsätter att alla engagerar sig i den fortsatta utvecklingen av Vera. Detta i sin tur kräver att man underkastar sina arbetsformer en kritisk granskning. Vi skall inte asfaltera kostigar utan bygga nya vägar. Det finns många fler saker att ta upp. Många tycker nog att jag är väl negativ. Inget kunde vara mer fel. Mina uppfattningar och det som jag arbetat för, bygger på en genuin omsorg om ett starkt och kompetent domstolsväsende i medborgarnas tjänst. Respekt och förtroende är något man förtjänar, inget man har rätt till. Detta gäller även domstolarna. Vi har ett mycket bra domstolsväsende i Sverige, men det kan bli ännu bättre. Tack alla för ett gott samarbete och lycka till! FOTO CARL JOHAN ERIKSON Stefan Strömberg är från och med 1 januari 2005 Rikspolischef DOMKRETSEN NR 4/2004 3

4 AKTUELLT Besvärligt trots nya pengar Nu är det stora arbetet med att bestämma hur statens pengar ska fördelas inom domstolsväsendet nästan färdigt. Domstolsväsendet får 5 miljarder kronor varav 1 miljard utgörs av rättshjälpskostnader. Dessutom får domstolsväsendet ytterligare 325 miljoner på tre år, då regeringen bestämt sig att satsa på det inre hotet istället för det yttre hotet, som statsminister Göran Persson uttryckt det. TEXT HELEN SIVERTSSON ILLUSTRATION OTTO UNGE UNDER FYRA INTENSIVA HÖSTVECKOR har domstolarnas budgetar arbetats fram. I år har personalfrågorna varit mycket aktuella så vi har bjudit in personalhandläggare på ett helt annat sätt än vad vi brukar göra, beskriver Monica Lorentsson på Domstolsverket som ansvarat för budgetarbetet. Mycket av domstolarnas kostnader är fasta, där lönen är den största, så förändringarna brukar inte vara stora år från år. Men genom att regeringen nu skjutit till extra pengar så möjliggörs budgetförstärkningar till domstolarna för att möta målökningar och satsningar inom vissa områden. KORT- OCH LÅNGSIKTIGT De nya förutsättningarna gjorde att vi var tvungna att göra en behovsanalys av var resurserna skulle göra bäst nytta, innan vi satte igång med årets budgetdialoger, säger Monica Lorentsson. Regeringes extrapengar skulle dels lösa de kortsiktiga akuta problem samtidigt som vissa långsiktiga åtgärder kunde vidtas. I analysen togs det bland annat hänsyn till domstolarnas målökning, pensionsavgångar, och behovet av återbesättning eller utökning av domare. FORTSATT BESVÄRLIGT 2005 Trots regeringens extrapengar kommer den ekonomiska situationen att vara fortsatt besvärlig under Detta beror främst på att domstolsväsendet sedan tidigare har ett underskott på över 100 miljoner kronor. Underskottet beror främst på att kostnaderna i den dömande verksamheten är större än de pengar vi har fått för utgifter till vittnen, tolkar och konkursförvaltararvodena, berättar Anette Nilsson, chef för Sektion för ekonomi och prognos på Domstolsverket. En annan anledning till underskottet är att avgifterna till statens avtalsförsäkringar har ökat. STORA SATSNINGAR PÅ TEKNIK Den förändringstakt som äger rum i domstolarna har aldrig varit så hög, som den är nu. Tingsrätternas sammanläggningar har skapat stora behov av investeringar, men på sikt kommer kostnaderna att bli lägre. Genom extrapengarna kommer det att ges utrymme för vidareutveckling av domstolsväsendets verksamhetssystem, Vera. Ett annat satsningsområde är teknik i domstol, där bland annat de föråldrade kassettbandspelarna byts ut mot digital teknik. Genom att tingsrätterna genomgår en organisationsförändring där flera domstolar slås ihop kommer vissa domstolar få nya förhandlingssalar och kontorslokaler. En annan del som kommer att märkas i förhandlingssalarna är att tekniken för att visa presentationer ska bli modernare och effektivare. Det planeras också en förstärkningsstyrka med ordinarie domare som ska användas för tillfälliga insatser vid enskilda domstolar som har behov av förstärkning vid stora mål eller vid ökad arbetsbelastning. Förstärkningsstyrkan kommer successivt att byggas ut, inledningsvis kan det röra det sig om 5-8 personer och kanske på sikt några ytterligare, berättar Monica Dahlbom chef för personalenheten på Domstolsverket. Behovet av förstärkningsstyrkan kommer nog att vara störst utanför storstäderna. Vi har sett att det finns ett stort behov av en förstärkningsstyrka ute i domstolarna och det är viktigt att vi utnyttjar extra resurser på ett effektivt sätt genom att de kan tillföras där behoven finns och det tror jag att en förstärkningsstyrka kan bidra till. UTBILDNING I FOKUS I behovsanalysen har Domstolsverket även kommit fram till att kompetensutveckling är en viktig del. Förutom de återkommande kurserna planeras också satsningar på domstolsadministration, domstol- och beredningssekreterare samt på ledarskapsutbildningar. TILLSKOTT FÖR NY ORGANISATION Regeringen har gett Domstolsverket i uppdrag att förbereda och vidta åtgärder för att inrätta en ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden, som i allmänt tal kallas för migrationsdomstolar. Detta påverkar inte budgetposten för domstolarna, utan här kommer vi att få extra tilldelning, berättar Monica Lorentsson. Regeringen beslutar den 16 december om domstolsväsendets medel för Därefter avslutas budgetarbetet med att Domstolsverkets generaldirektör, Stefan Strömberg beslutar om domstolarnas budgetar. Av statsbudgeten för 2005 har 27,3 miljarder kronor avsatts för myndigheter inom rättsväsendet. Av dessa får domstolsväsendet ca 5,1 miljarder dvs. 18,6 procent. Totalt får domstolsväsendet en ökning på 325 miljoner för DOMKRETSEN NR 4/2004

5 AKTUELLT Humor, delaktighet och högt i tak Thomas Rolén, är av regeringen utsedd att från den 1 februari 2005 vara Domstolsverkets generaldirektör i sex år framöver. Förändringstakten i domstolsväsendet är högre än någonsin tidigare och Thomas Rolén har ambitionen att fortsätta det nu pågående reformarbetet när han tillträder. TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO OTTO UNGE AV MÅNGA ANSES HAN ha en bred och djup kunskap i frågor som rör domstolsväsendet och han har haft en avgörande roll i det reformarbete som pågår. Thomas Rolén har redan ett stort kontaktnät inom rättsväsendet, och speciellt inom domstolsväsendet eftersom han sedan 1993 har arbetat på Justitiedepartementet. För närvarande arbetar han som expeditionschef vilket innebär att han är den icke politiskt tillsatte tjänsteman som har det yttersta ansvaret för samtliga enheter som arbetar med myndigheter inom rättsväsendet. Att överta ansvaret som chef över Domstolsverket tycker han känns väldigt spännande, men han är dock lite ovan vid situationen. Att vara myndighetschef innebär att bli en offentlig person som jag inte är van vid, säger Thomas Rolén som tycker att det ska vara högt i tak i de organisationer som han jobbar i. Hur ser du dig själv som chef? Jag är nog en prestigelös ledare som strävar efter öppenhet och som får många att känna sig delaktiga. Jag är inte rädd att fatta beslut och jag ser att man kan vara seriös, men en liten gnutta humor skadar inte, annats blir det för tråkigt. Vad tycker du är viktigt framöver? Domstolsverket har en längre tid fokuserat på fyra områden, Generationsväxling, Införande av Vera, Domstolsadministration och Omorganisation. Dessa områden tycker jag är mycket viktiga och det ingår i mitt uppdrag att fortsätta det förändringsarbete som Domstolsverket redan driver. Mycket har hänt i domstolsväsendets yttre organisation, men jag ser att vi har mycket att göra när det gäller den inre organisationen. Vi måste bland annat ta tillvara fördelarna med att arbeta i större enheter. Hur tror du domstolsväsendets ekonomi kommer att påverkas framöver? Det är nödvändigt med fortsatt sparsamhet, några stora tillskott kommer inte att komma framöver, tyvärr. Effektiviseringar och att få ut mer verksamhet för varje krona, kommer att vara oerhört viktigt. Ingen juridisk tradition i din familj, men ändå blev det den juridiska banan! Ja, det stämmer, man kan nog säga att jag började läsa juridik av en slump, men jag trivdes mycket bra med det. Jag blev klar med min jur. kand och därefter har jag gått den traditionella domarbanan. Satt ting i Mora tingsrätt och därefter blev jag kammarrättsfiskal vid Kammarrätten i Stockholm. Du har också arbetat på advokatbyrå, hur var det? Jag tyckte den tiden var väldigt intressant och jag hade nog blivit kvar där om det inte hade varit för två erbjudanden som inte gick att kombinera. Det ena var ett halvtidslektorat på Stockholms universitet där jag senare undervisade i offentlig rätt, statsrätt och i processrätt. Det andra erbjudandet var en 25-procentig tjänst som sekreterare i den borgerliga regeringens Privatiseringskommission. Hur ser din fritid ut? Jag gillar att vara utomhus, på vintern åker vi skridskor och skidor och på sommaren blir det oftast att vi hyr ett sommarhus och besöker goda vänner runt om i Sverige. Privat är Thomas Rolén sambo och har hus i Bromma utanför Stockholm, och han är lite av en fixare där hemma. Som för alla småbarnsföräldrar består hans vardag av en rad logistiska utmaningar, som att lämna och hämta på barnens olika aktiviteter. DOMKRETSEN NR 4/2004 5

6 GÄSTTYCKARE Ökat samarbete polis - åklagare - domstol TEXT FREDRIK WERSÄLL FOTO ATELJÉ UGGLA FÖR 14 ÅR SEDAN SATT JAG som sekreterare i Åklagarutredningen i ett tjänsterum i källaren på Rosenbad. I rummen bredvid satt sekretariatet i Domstolsutredningen. Vi umgicks mer flitigt och hade ett bättre och mer gemytligt samarbete än de organisationer vi utredde. Att se rättsväsendets myndigheter som länkar i en rättskedja och att anpassa organisationerna efter detta var ännu vid denna tid inte självklart. Exempelvis stämde inte indelningen i polisdistrikt, åklagardistrikt och domsagor alls överens. Någon samsyn när det gäller lokaliseringen av rättsväsendets olika myndigheter fanns inte. Inte minst för åklagarna gick mycket arbetstid åt till onödigt resande. Samtidigt är det lätt att konstatera att utvecklingen därefter har inneburit en snabb modernisering av domstols- och åklagarorganisationerna. Åklagarväsendet gick igenom en omfattande omorganisation 1996 och kommer nu återigen att, från 1 januari 2005, få en ny organisation. De senaste årens reformering av tingsrättsorganisationen har varit positiv och verkar fortsätta. Rättskedjeperspektivet är nu betydligt mer accepterat. Men det är ingen tvekan om att mycket återstår att göra. Effektivitetsvinsterna skulle exempelvis kunna bli stora om det i en framtid skulle gå att ordna så att polisens mer kvalificerade utredningsavdelningar, åklagarkamrarna och tingsrätterna och gärna också häktena låg nära varandra på samma orter över hela landet. Vi är möjligen på väg dit, men utvecklingen går inte tillräckligt snabbt, enligt min uppfattning. Fortfarande slösas mycket pengar och mycket värdefull tid bort på transporter och resande, i stället för att användas till kärnverksamheten. De tekniska systemen hos våra myndigheter är fortfarande dåligt anpassade till varandra. Gemensamma lösningar för överföring av dokument skulle kunna leda till stora effektivitetsvinster. Här går arbetet fortfarande ganska trögt. Mer utnyttjande av videoteknik är något som skulle leda till ordentliga besparingar. Särskilt häktningsförhandlingar borde i många fall kunna tas via videolänk. Vi kommer hos riksåklagaren att undersöka de processrättsliga förutsättningarna för detta, bland annat i belysningen av de krav på rätt till personlig närvaro som europakonventionen kan ställa. Alla åklagarkamrar kommer inom kort att ha videkonferensutrustning. Säkerheten kring rättegångar blir allt viktigare. Hot mot åklagare och domare har tyvärr, blivit en rätt vanlig företeelse, även om det är sällsynt att hoten sätts i verket. Det finns tyvärr ingen anledning att tro att situationen kommer att förbättras. Vid nyoch ombyggnad av domstolslokaler måste säkerheten vara en av de viktigaste frågorna att ta hänsyn till. Särskilt på tingställen är det vanligt att säkerheten kring förhandlingarna är bristfällig. Detta är, enligt min uppfattning, ett argument bland flera för att tingsrätternas verksamhet skall koncentreras till kansliorterna. REFORMERING AV STRAFF- OCH PROCESSRÄTTEN Det behövs reformer av straffrätten och processrätten för att verkningsgraden i det straffrättsliga systemet skall öka. Påföljdssystemet bör göras tydligare och förenklas. Särskilt när det gäller de icke frihetsbe- 6 DOMKRETSEN NR 4/2004

7 GÄSTTYCKARE rövande påföljderna är systemet rörigt och svåröverskådligt. Straffansvar för juridiska personer bör införas. Det gäller särskilt för oaktsamma brott i näringsverksamhet. Övergång från straff till administrativa sanktioner kan också vara ett sätt att förbättra och effektivisera sanktionssystemet för denna typ av överträdelser. Inom processrätten är det enligt min uppfattning oundvikligt att brottmål i större utsträckning än idag avgörs utanför domstol. De summariska processformerna bör exempelvis kunna försiktigt utvidgas. Ett sätt att få till stånd en mer rationell ordning är att slå ihop strafföreläggande- och ordningsbotsinstituten till en gemensam form för föreläggande av påföljd, samtidigt som det bör göras möjligt att ge föreläggande vid fler brott än idag. En annan utvecklingslinje kan vara att skapa möjligheter till åtalsuppgörelser i en eller annan form. De stora brottmålen är svårhanterliga och leder mycket ofta till processuella problem. Frekvensen av ogillande domar för exempelvis stora ekomål är nog betydligt högre än för brott av mer traditionell karaktär. Straffprocessen är helt enkelt inte avpassad efter stora, komplicerade härvor, med omfattande bevisning. På ett eller annat sätt måste förutsättningar skapas för en renodling av dessa mål. Ett sätt är att följa många andra länders exempel och öka de dispositiva inslagen i brottmålsprocessen. Åklagaren och den misstänkte skall, med bindande processuell verkan, kunna träffa överenskommelse om vad som är ostridigt i målet. Domstolarnas roll skulle härigenom kunna renodlas med inriktning mer mot konfliktlösning. Det bör inte uteslutas att överenskommelse skulle kunna träffa såväl i skuldfrågan som beträffande påföljden, även om givetvis kontrollfunktioner här behöver byggas in i systemet. Vi kommer hos riksåklagaren att ta initiativ till att tillsätta en grupp för att studera den processuella hanteringen av stora och vidlyftiga mål, självklart med företrädare för olika delar av rättsväsendet och rättsvetenskapen. Detta bör förhoppningsvis kunna leda till förbättringar inom ramen för gällande regelsystem, men det kan också ge underlag för förslag till lagändringar på processrättens område. SPECIALISERING Åklagarrollen i Sverige är med internationella mått relativt stark. Åklagaren leder förundersökningen i mer komplicerade mål, beslutar om tvångsmedel, väcker åtal och för talan i domstol. Dessa olika funktioner är i många länder uppdelade på flera myndigheter. Åklagarmakten fordrar hög kompetens och stor integritet. Under de senare åren har betydande satsningar gjorts på utbildning och kompetensutveckling av åklagarkåren. Karriärmöjligheterna har också förbättrats. En rad olika specialisttjänster har inrättats för olika brottstyper. Åklagaryrket är idag attraktivt och lockar till sig de bland de bästa unga juristerna. Det är numera inte ovanligt att yngre jurister avbryter sin domarkarriär för att bli åklagare. Åklagarkåren lever väl upp till de kompetenskrav som kan ställas. Det skulle kunna ifrågasättas om inte en motsvarande specialisering som åklagarorganisationen genomfört, i vart fall på vissa områden, borde genomföras också inom domstolsväsendet. Dagens komplicerade och utvecklade samhälle ställer stora krav på specialkunskaper. Brottmålen utgör här inget undantag. Det är enligt min mening orealistiskt att föreställa sig att domare i framtiden skall vara så utpräglade generalister som den traditionella domarrollen förutsätter. SATSNING PÅ METODUTVECKLING Den 1 januari 2005 blir åklagarorganisationen, utom Ekobrottsmyndigheten, en myndighet Åklagarmyndigheten. Organisationsförändringen innebär att den regionala mellannivån i princip tas bort. Åklagarmyndigheten kommer på detta sätt att ha i princip två administrativa nivåer, riksåklagaren och åklagarkamrarna. Det leder till relativt stora administrativa besparingar. I stället byggs organ upp för rättslig uppföljning, tillsyn och metodutveckling på fyra ställen i landet. Dessa s.k. utvecklingscentrum i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå, kommer att ha tillsyns- och utvecklingsansvaret för olika delar av den rättsliga verksamheten. Utvecklingscentrum kommer att ledas av överåklagare. Genom denna organisation kommer förhoppningsvis åklagarmyndigheten att kunna göra betydande satsningar på utveckling av åklagarverksamheten. Det kan gälla hur man blir bättre på att utreda och lagföra sexualbrott och kvinnomisshandel, hur processrätten skall utvecklas, hur narkotikabrotten skall bekämpas eller hur europakonventionens krav skall få ordentligt genomslag i brottmålsprocessen. Detta utvecklingsarbete kommer att drivas i nära samarbete med andra berörda myndigheter, inte minst polis och domstolar. Erfarenheterna av exempelvis gemensamma seminarier, där företrädare för olika delar av rättskedjan diskuterar rättsliga frågor är mycket goda. Som exempel kan tas de objektivitetsseminarier som nu anordnas runt om i landet. Målet, en snabb, effektiv och rättssäker brottmålsprocess, har vi gemensamt. Fredrik Wersäll tillträdde som riksåklagare 17 maj Fredrik Wersäll utnämndes till justitieråd Dessförinnan var han under flera år rättschef i Justitiedepartementet. Under åren var han enhetschef och departementsråd i samma departement. Fredrik Wersäll blev 1986 avdelningsdirektör vid Riksåklagaren och senare byråchef där under åren Han var sekreterare i Åklagarutredningen och sakkunnig i Straffsystemkommittén och Straffansvarsutredningen. Han är idag ordförande i Svenska Kriminalistföreningen.»Det skulle kunna ifrågasättas om inte en motsvarande specialisering som åklagarorganisationen genomfört, i vart fall på vissa områden, borde genomföras också inom domstolsväsendet.«domkretsen NR 4/2004 7

8 AKTUELLT Högsta domstolen i nyputsat palats Den 6 oktober återinvigdes Bondeska palatset i Stockholm med kunglig pompa och prakt. Högsta domstolens (HD) pampiga 1600-talspalats har inte bara fått en varsam renovering, utan rymmer nu också HD:s kansli. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON LEKANDE LÄTTA TONER från två tvärflöjter mötte de 150 gäster som tog sig upp för den vackra trapphallen mot Högsta domstolens sessionssal vid Riddarhustorget i Stockholm. Därinne kommer justitierådet och deras medarbetare snart att sitta synnerligen samlade. Justitieminister Bodström är på plats - liksom kung Carl Gustaf. Över allt, bakom en nyrenoverad baldakin, blickar bysten från Hans majestäts anfader och Högsta domstolens grundare, Gustaf III. Välkomstorden från Högsta domstolens ordförande Bo Svensson talar målande om de vackra lokalerna, men kvadratmeter kändes till en början trångt för HD:s 90 anställda. Hela organisationen sitter sedan i somras samlad på samma ställe, i stället för som tidigare då kansliavdelningens runt 50 anställda huserade i Ryningska palatset vid Munkbron inte långt härifrån. Att dela upp HD på två platser, och det i miljöer som utan överdrift kan betraktas som spatiösa, är förstås inte ekonomiskt försvarbart i dessa dagar av kostnadsjakt. Dessutom behövde Bondeska palatset anpassas efter modern standard - med andra ord: en modernisering av installationer som ventilation, el, tele och data, brandskydd och inpasseringskontroll. Alla ytskikt har också putsats upp, men i en anda varsam mot arkitekten Ivar Tengboms mer genomgripande ombyggnad i slutet av 1940-talet. 45 KVADRATMETER PER ANSTÄLLD - Domstolsverkets normer tillät inte att vi har så stora lokaler, säger Bo Svensson, Högsta domstolens ordförande tillika ett av 16 justitieråd. När han började 1987 hade HD drygt 125 anställda, varav 26 justitieråd. I dag är organisationen mer slimmad. Domstolsverket räknade med 45 kvadratmeter per anställd. Om Högsta domstolen accepterade erbjudandet bjöd Domstolsverket på kostnaderna för ombyggnad. Det var utomordentligt hög tid för renovering. Då vann vi också att vi fick hela personalen under ett tak, vilket har ett stort egenvärde, säger Bo Svensson från sitt arbetsrum där det vilar en harmonisk mix av svunna sekel och 1940-tal. Nu sitter inte alla på HD lika rymligt som justitieråden. Det är klart att vissa av dem som kommer från Ryningska palatset, som ju är ett charmigt 1600-talshus, har fått ge upp väldigt fina rum. Det fanns viss oro, men de flesta tycks ha vant sig, tror Bo Svensson som hoppas att sammanslagningen gör att folk lär känna varandra bättre och att huset på så vis blir mer levande. Justitierådet Leif Thorsson visar runt i byggnaden. Därnere, säger Leif Thorsson och pekar mot Tengboms restaurerade barockträdgård, ligger personalens pausrum sommartid; förstås en verklig oas mitt i stadsbruset. FRÅN ADVOKAT TILL HD Leif Thorsson kom från advokatyrket till ledamot på HD för tio år sedan. Liksom Bo Svensson lyfter han fram sammanslagningen som något bra för samarbetet mellan dom-»försök att leva som en hederlig karl, så vet du i varje fall att det finns en skurk mindre här i världen«carl XVI Gustaf 8 DOMKRETSEN NR 4/2004

9 AKTUELLT stolens olika avdelningar och yrkesroller. Men han är också överens om att alla från Ryningska palatset inte var fullt lika entusiastiska till en början. Även om Munkbrohuset var väldigt omodernt och nerslitet så trivdes många bra. Nu har vi fått ta alla rummen här i huset i anspråk. Vissa av dem är mycket små och då kan man snarare uppleva en försämring, även om det har blivit mycket fräschare och effektivare, menar Leif Thorsson som under ombyggnaden fungerat som ledamöternas länk till bland andra Domstolsverket och ansvariga från AIX Arkitekter. Självklart händer någonting i ett hus där 40 personer på samma yta plötsligt blir 90. Jag var nog också en av dem som trodde att det skulle bli en stor förändring, inte nödvändigtvis försämring, men en väldigt stor förändring. Det blev det, men den är fullt hanterlig, säger Leif Thorsson. Stående högst upp i trapphallen under ljusinsläppet från Tengboms taklanternin, berättar han att det har varit en stark önskan att behålla den atmosfär och miljö som den berömde arkitekten skapade för snart 60 år sedan. Det är därför som sessionssalen ser ut som den gör, med sitt podium långt från en modern rättssal och med intakta möbler av Carl Malmsten. Lika välhållet var det dock inte innanför skalet till Bondeska palatset. Exempelvis gick propparna i västra flygeln ett par gånger i veckan. Nu är hela huset fyllt av ventilationsanläggningar och ny teknik. Tekniskt sett tror jag att det har varit väldigt besvärligt att modernisera ventilation och teknik. I övrigt har det gått som på räls. Jag har en känsla av att det är ett mycket välskött projekt, säger Leif Thorsson. Inflyttningen efter två år i renoveringsexil skulle egentligen ha gjorts i somras. Men allt gick smidigare än beräknat, så återflyttningen skedde mitt under fullt arbete sent i våras. Men även där tycker jag att vi har fått enormt effektiv hjälp. Domstolsverkets flyttfirma är fullständigt superb. Bibliotekarien var väldigt orolig, men trodde nog inte sina ögon när böckerna kom upp i bokstavsordning, säger Leif Thorsson. ERFARENHET FRÅN SLOTT OCH KYRKA De ansvariga arkitekterna Eva Göransson och Karin Svenonius från AIX Arkitekter kände till de specifika förutsättningarna, med erfarenhet från liknande varsamma renoveringar på bland annat Gripsholms slott och i Skara domkyrka. Nu känner de sig som barn i huset efter att ha varit inblandade i projektet i tre år. Största utmaningen var att få in verksamheten i byggnaden utan att göra våld på den, säger Eva Göransson. En viktig del i uppdraget var att få de anställda medvetna om vilken unik byggnad och miljö de arbetar i. Då ingick också den tuffare uppgiften att få folk att förstå att det kanske inte var så dumt ändå att dela rum. Ursprungligen fanns ett krav att alla skulle ha egna rum, men våra utredningar och skisser visade att det inte skulle fungera. Sakta men säkert har folk ändå accepterat att man kanske kan jobba lite annorlunda och man ser en poäng i att ha en rumskompis att prata med. Det går inte att bara dela av ett fantastiskt vackert och stort rum till fyra små, då förlorar man i känsla och tradition, förklarar Karin Svenonius. I sessionssalen är det dags för kung Carl XVI Gustaf att ta plats framför publiken: Ett nytt steg har tagits mot en domstol som svarar mot vår tids höga krav på rationell verksamhet. Låt mig avsluta med några visdomsord från fadern till sonen. Försök att leva som en hederlig karl, så vet du i varje fall att det finns en skurk mindre här i världen. Bondeska palatset Byggdes under 1660-talet som bostad åt riksskattmästare Gustav Bonde och ritades av arkitekterna Nicodemus Tessin dä och Jean de la Vallée inspirerade av den franska barocken köptes palatset av Stockholms stad som lät det vara rådhus under nästan 200 år. Under 1940-talet blev den mycket nergångna fastigheten statlig. När HD lämnade rådssalarna på Stockholms slott 1949, genomförde därför arkitekten Ivar Tengbom en förvandling av palatset till funktionell och representativ domstolsbyggnad. Den omvandlingen präglar fortfarande byggnaden som nu har renoverats under knappt två år. I våras flyttade HD:s samtliga anställda in i Bondeska palatset. Ordförande i Högsta domstolen, Bo Svensson DOMKRETSEN NR 4/2004 9

10 AKTUELLT Projektarbete om Vera utvärderas Fem år har det tagit, men nu är det klart, Vera-projektet. Många har varit involverade och påverkats i samband med utvecklingen och införandet av domstolsväsendets verksamhetssystem, Vera. Nu har projektarbetet utvärderats och snart har Sveriges domstolar och nämnder fått ett nytt IT-baserat verksamhetsstöd som bygger på modern och utvecklingsbar teknik. TEXT HELEN SIVERTSSON ÖVER 90 DOMSTOLAR OCH NÄMNDER arbetar nu i grundversionen av Vera, Vera bas. På valborgsmässoafton 2005 ska samt- liga domstolsväsendets myndigheter arbeta i Vera. STORA FÖRÄNDRINGAR Aldrig tidigare har Domstolsverket genomfört ett projekt av denna omfattning och för att dra lärdom av de erfarenheter som projektet gett, har en utvärdering gjorts av själva projektarbetet. Under de fem år som projektet pågått har det hänt mycket på den tekniska sidan. Domstolsverket har bytt teknisk plattform, byggt upp en central driftmiljö, valt nya utvecklingsverktyg och skapat en ny systemarkitektur. Dessutom har en ny metod för systemutveckling vänts. Samtidigt har en ny organisation med beställare och leverantör införts inom Domstolsverket. 96 miljoner var den beräknade kostnaden, men notan slutade på 155 miljoner. Se på operahuset i Sidney, då finns det hopp. Det kostade mycket mer än förutsett, det tog längre tid än beräknat och byggnaden ser inte ut som det var tänkt från början, men ändå, det är stadens stolthet. Så sammanfattar Kerstin Pihl, som an- genom intervjuer, samtal, enkäter och seminarium på Domstolsverkets uppdrag utvärderat projektet. Ni hade tuffa förutsättningar, men nu har ni en färdig produkt med stor utvecklingspotential. Kerstin Pihl kommer från konsultföretaget TietoEnator och hon har genomfört utvärderingen av Vera-projektet. Undersökningen har gjorts för att få erfarenhet om hur pågående och nya utvecklingsprojekt ska bedrivas inom Domstolsverket i framtiden. Utvärderingen har inte omfattat analys av den tekniska plattformen, införandet av Vera och inte heller någon granskning av lösningen. Om ett år eller två ska en utvärdering göras av vilken effekt Vera gett i verk- samheten. FRAMGÅNG TILL TROTS Kerstin Pihl anser att det finns många faktorer som avgjort att projektarbetet blivit så lyckat. Ett av dem, och kanske det viktigaste var att ledningen inom Domstolsverket hade en sådan stark vilja att projektet skulle genomföras och lyckas. En annan del som var central var att samarbetet fungerande bra mellan beställare och leverantör i det faktiska arbetet. En ytterligare faktor har varit det strukturerade arbetssättet. Vissa delar har varit föredömliga och ni vill hela tiden bli bättre, ni slår er inte till ro, säger Kerstin Pihl om projektet som hon har bedömt som ett högriskprojekt. Det har varit en väldigt stark fokusering på tiden, menar Kerstin Pihl. Men visst finns det saker som inte har varit bra. När man jobbar i projekt, beror det mycket på vilken grund man står på, berättar Kerstin Pihl, när hon redovisar uppdraget. Direktivet är en av grunderna och det är få som känner till dess innehåll. Man kan säga att projektets bibel har saknats eller varit okänd och då är det inte lätt att se helheten. Andra viktiga delar som kom fram under re- dovisningen är att projektstyrningsmodellen har förändrats under projektets gång, projektmålen har varit otydliga, en total kravbe- skrivning och en övergripande projekttidplan har saknats. Ansvarsfördelningen mellan linjen och projektet har också varit otydlig. Trots att projektet drivits i egen regi har man arbetat utifrån en strikt uppdelning i beställare- och leverantörsfunktion. I utvärderingen kommer det fram att det funnits en ömsesidig oro för den andra partens leveransförmåga. ENHETLIG MODELL ETT KRAV I utvärderingen ges också förslag på vad som kan bli bättre i framtida projekt som ska be- drivas i Domstolsverkets regi. Vi har redan börjat titta på hur vi kan ta till oss dessa synpunkter, bland annat arbetar vi med en översyn och utvärdering av en framtida förvaltningsmodell och av en projektstyrningsmodell, säger Marianne Hassel, chef för IT-enheten, som varit med från projektets början. Tillsammans med Charlotte Brokelind, chef för utvecklingsenheten, ansvarar Marianne Hassel för att de synpunkter som har kommit fram i utvärderingen åtgärdas på bästa sätt. En av de kritiska delarna i rapporten är de alltför korta anställningstiderna bland flera av dem som varit inblandade i projektet, något som redan nu ses över. Dessutom förs kritik fram mot att det inte funnits en övergripande projektledare för hela projektet. Vi tar till oss detta, även om vi själva också under projektets gång konstaterade samma sak. Men då ansåg vi att vi var så nära projektslut att det inte var någon idé att åtgärda detta, men det är lätt att vara efter- klok, menar Marianne Hassel. Detta är en mycket värdefull utvärdering som jag tror vi kommer att ha stor nytta av i framtiden, säger Stefan Strömberg, Domstolsverkets generaldirektör och bestäl- lare av uppdraget samtidigt som han tackar Kerstin Pihl för hennes insats. Vill du veta mer? Ladda ner rapporten Utvärdering av utvecklingsprojektet Vera från domstolsväsendets webbplats under rapporter eller beställ rapporten från Domstolsverket DOMKRETSEN NR 4/2004

11 AKTUELLT VERA Årets chef Anders Eka, tjänstledig chefsrådman på Miljödomstolen vid Stockholms tingsrätt, har utsetts till årets chef 2004 av ST-domstol. TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO KJELL JOHANSSON HAR ETT MODERNT TÄNKANDE, duktig på att lyssna, lyhörd och han ställer upp oavsett problem samt är rättvis och positiv och lyfter fram sina medarbetare som personer, så beskrivs årets chef, Anders Eka i nomineringen. Man blir lite generad av att höra alla de fina omdömena om sig själv, men samtidigt är det mycket roligt att bli uppskattad, säger Anders Eka som nu är tjänstledig från tingsrätten och gått vidare till kanslichef vid Författningskommittén. Där ansvarar han för ett sekretariat med sex personer som ska utreda ändringar i regeringsformen, bland annat om domstolarnas ställning i Sverige. Anders Eka har gått en kortare ledarskapsutbildning när han arbetade som kanslichef på Svea hovrätt. Det som roar mig med chefskapet är möjligheten att påverka och se till att arbetet flyter och att människor fungerar bra tillsammans. Jag trivdes väldigt bra på Stockholms tingsrätt och saknar det, samtidigt så känns det väldigt utmanande att få börja om från början, här är det inga roller som är bestämda, det är som att börja på ett oskrivet blad. Det känns kul. På miljödomstolen var Anders Eka chef över 30 medarbetare och det var de som nominerade honom till Årets chef. ST-domstol har under ett antal år utnämnt Årets chef. Vi gör detta för att lyfta fram de chefer som har utmärkt sig på ett positivt sätt, berättar Anette Jellve som är ordförande för ST-domstol och som delade ut diplomet. Anders Eka har utmärkt sig särskilt mycket i den turbulenta situation som miljödomstolen har haft. Anders Eka har mycket fina egenskaper och framförallt bjuder han på sig själv och har humor. Den dömande verksamheten med Vera Nu är projektet med att utveckla ett domstolsgemensamt IT-system färdigt. Under våren 2005 kommer domstolsväsendets nya verksamhetssystem, Vera att vara infört på landets alla domstolar. TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO MAURO RONGIONE, OLLE MELKERHED, CAROLINE L JACOBSEN, MIKAEL LUNDGREN SOM FÖRSTA DOMSTOL gick Svea hovrätt igång med Vera redan i mars 2003 och i februari 2004 var Länsrätten i Kronobergs län först ut av alla länsrätter att börja arbeta med Vera. Den 26 april 2005 kommer Högsta domstolen som sista domstol ta systemet i drift. Idag är det över 90 domstolar och nämnder som arbetar i Vera bas. Inget system är fullkomligt när det är så här nytt, men vi är stolta över att vi har kommit så här långt, säger Karin Nacke som är chef för Domstolsverkets sektion för verksamhetsstöd. Efter att den allra första delen av grundversionen av Vera släpptes under 2003 har systemet successivt kompletterats med nya och förändrade funktioner. Den senaste förbättringen kommer att installeras i mitten av december 2004 och innehåller framförallt stora förbättringar av kallelsefunktionen. Men även nya fält i mallar vilket underlättar återvinningen av information som redan registrerats i Vera. Nya förbättringar kommer därefter successivt, bland annat kommer förbättringar inom konkurshanteringen till sommaren. Parallellt med arbetet med förbättringar och nyheter har det inletts en förstudie för att ta reda på i vilken riktning Vera ska utvecklas på längre sikt. Inom ramen för den förstudie som vi har inlett ska vi beskriva de områden som Vera kan utvecklas inom fram till Det kan tyckas långt fram i tiden, men det är viktigt att ha en långsiktig strategi för hur Vera skall växa och i vilken ordning nya etapper kommer, säger Karin Nacke. Genom en sådan strategi kan alla berörda i god tid ta till sig det nya som kommer. En långsiktig strategi är också nödvändig för att de förberedelser som all systemutveckling är förenat med ska kunna vidtas. DOMKRETSEN NR 4/

12 VERA Domkretsens redaktion har frågat fyra jurister som idag arbetar med Vera. Läs om deras tankar och hur de ser på Vera i framtiden. Vill du veta mer hur utvecklingen går med vera, besök domstolsväsendets intranät. MARTIN STRAND, föredragande vid Länsrätten i Stockholm, har arbetat med Vera sedan april Hur använder du Vera? Vid upprättande av domsförslag. Jag använder bara Vera när jag skriver mina domsförslag, dvs. jag bokar inte sammanträden, diarieför, skickar ut kallelser eller liknande. Positiva och negativa sidor? Det positiva med Vera är att det är tydligt och logiskt. Det negativa är att själva systemet är trögt, med långa tankepauser för systemet som följd, dessutom är systemet något driftosäkert vilket resulterar i avbrott. Framtidens Vera? Åtgärda de ovanstående bristerna så att systemet blir snabbare och säkrare. Det som är irriterande är att datorn står och tänker mellan olika moment, när man öppnar det, upprättar dokument osv. Det är stressande och dessutom, åtminstone i början, kunde det hända att Vera kopplade ut sig själv. Då riskerade man att tappa en del av det man skrivit. Det skulle vara bra om Vera flöt lite bättre, nu känns det trögt.... bättre och systemet snabbas upp. Vissa funktioner är inte användarvänliga och en del är inte anpassade till olika domstolsslags behov. Framtidens Vera? Ett användarvänligt och flexibelt Vera anpassas till olika domstolsslags behov, gärna även till en enskild domstols behov. Konkreta önskemål rör möjligheten att automatiskt få in fler uppgifter i systemet och att uppgifterna EVA LÉNBERG KARLSSON, kammarrättsråd vid Kammarrätten i Sundsvall har arbetat med Vera sedan februari Hur använder du Vera? Dagligen i mitt rotelarbete, i min dömande verksamhet och i mina kontakter med allmänheten och media. Jag söker - och ger - information om målen och kontrollerar händelser, olika bevakningar osv. Jag skriver i Veras olika mallar för avgörandedokument m.m, aktbilagerar tjänsteskrivelser, lägger ibland in anstånd och enklare bevakningar. Mycket av arbetet planeras med hjälp av Vera, bl.a. använder jag de olika listor av målen som kan tas fram. Kalenderfunktionen är ännu inte fullt införd på min arbetsplats. MARTIN STRAND Positiva och negativa sidor? Det är enkelt för alla att söka och ge information om händelser i varje enskilt mål. Det är praktiskt och tidsbesparande att uppgifter som registrerats automatiskt förs vidare till avgörandedokumenten. Bevaknings- och delgivningsfunktionerna samt hantering av påminnelser är fantastiskt bra instrument. Personalen slipper en stor del av akthanteringen, delgivningsförteckningar osv. Funktionerna sparar mycket tid och underlättar planeringen av arbetet. Ett negativt inslag är att förvaltningen av Vera, i vart fall i inledningsskedet, tar mycket tid i anspråk. Navigeringen behöver bli EVA LÉNBERG KARLSSON kan plockas upp och föras ut i alla former av dokument. Härtill kommer ytterligare ett tjugotal önskemål, men där får jag nog hänvisa till de listor över prioriterade önskemål som finns på Verawebben!... LÄNSRÄTTEN I SKÅNE LÄN var en av pilotdomstolarna för Vera i underrätt. Anders Mattson, rådman, var en av domstolens 12 DOMKRETSEN NR 4/2004

13 VERA piloter. Han har arbetat med Vera i två till tre år och hela domstolen övergick till Vera under våren Hur använder du Vera? Vid målhanteringen, fast på ett ganska sent stadium så jag kommer i kontakt med Vera framför allt via avgörandedokumenten. Jag använder dessutom Vera en hel del som informationskanal, t.ex. för att söka uppgifter om mål såväl i den egna domstolen som i överrätt. Positiva och negativa sidor? Driftsättningen och Veras inkörningsproblem är onekligen negativa sidor. Systemet beskrivs som ytterst modernt och flexibelt, ändå verkar det vara förenat med stora svårigheter att korrigera bagateller, som att parenteser försvinner vid utskrift. På sikt tror, och hoppas jag, att det kommer visa sig att systemet kommer att svara upp mot de krav som man kan ställa, både internt och externt, på ett modernt verksamhetssystem för domstolsväsendet. Framtidens Vera? Ett mera sofistikerat beslutsstöd som i framtiden beroende på måltyp, levererar ett färdigt paket med tillämplig lagtext, relevanta förarbetsuttalanden och direktåtkomst till rättsfallssamlingar och mallsamlingar. Sedan är det bara att plocka ihop det man behöver och skriva till nödvändig text i recit och skäl. Idag finns det en övertro på ny teknik och man glömmer bort den mjukvara som vi användare utgör. För att systemet ska fungera optimalt måste tekniken matcha användarna och vice versa. Som användare måste vi därför kontinuerligt ges möjlighet att vidareutveckla våra kunskaper och färdigheter för att systemet ska fungera optimalt.... också att man tvingas att skriva ut onödigt många utskrifter. Pappersförbrukningen här på domstolen har säkert fördubblats sedan vi fick Vera. Framtidens Vera? En sökfunktionen som gäller hela landet, med snabbare vidarekopplingar, t ex. mellan ANNA UDDENBERG, beredningsjurist sedan tre månader tillbaka vid Umeås miljödomstol och har arbetat med Vera lika länge. Hur använder du Vera? Det första jag gör på morgonen när jag startar datorn är att öppna Vera, sedan hänger Vera med under hela arbetsdagen. I och med att jag bereder mål är jag med i hela målets process från början till slut. Jag antecknar ofta vad som händer i målet och jag skriver domar och protokoll i Vera. Jag använder mig också mycket av kalendern i Vera. Där ser jag vad jag själv har att göra och om jag behöver komma i kontakt med en arbetskamrat kan jag lätt se om denne är på plats eller inte. ANDERS MATTSSON Positiva och negativa sidor? Vera är ett relativt lätt system att lära sig. Det är ett logiskt system, särskilt i jämförelse med Måhs som vi hade tidigare. Menyraden i Vera gör att det är lätt att få en överblick i målet och att det är lätt att ta sig in i de olika delarna av målet. Funktion att söka bland tidigare avgöranden använder jag flitigt. Negativt med Vera är det ständiga klickandet med musen, vilket resulterat i att jag fått ont i armen och axeln. Vera lider också av barnsjukdomar och det gör att det ofta blir extra arbete som kan skapa en hel del irritation. Systemet med Vera gör ANNA UDDENBERG en aktbilaga i händelser och direkt till det dokument som har denna aktbilaga, eller att man kan bilägga ett e-postmeddelande. Vera med en snyggare och gladare design skulle också vara önskvärt. Lite nya friska fläktar inom domstolsväsendet skulle inte skada! DOMKRETSEN NR 4/

14 PÅ NY TJÄNST Behovsanpassade utbildningar framöver TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO OTTO UNGE ANNA KLARA STRÖMBERG, född och uppvuxen i Lund, är kvinnan som ska leda och samordna arbetet med domstolsväsendets utbildningar i framtiden. Sedan några månader tillbaka är hon Domstolsverkets utbildningschef, och säger om jobbet att det är Möjligheternas jobb. Det gäller att ta vara på det goda och bygga vidare med det vi saknar. Jag tar en bit i sänder, stora elefanter ska ätas i mindre bitar, säger den kavata Anna Klara som var scout ända upp i 20-årsåldern och utbytesstipendiat i Portugal som ung. Hon har en jur. kandidat examen i bagaget och har bland annat läst franska, statsvetenskap och ekonomi. Hennes motto är att se det goda! Ta tillvara på möjligheterna! Anna Klara har inte långt till ett skratt och hon pratar om att arbetsglädje är att se folk växa och att fånga goda tankar, som hon utrycker det. Hon ser stor glädje i att få dela vardagen med bra medarbetare och hon tycker det är viktigt att få vara med och påverka och ta ansvar för utvecklingen. Anna Klara ser utbildning som ett styrinstrument. Jag lägger en tydlig vikt på det strategiska i kompetensutvecklingen. Framöver kommer vi att styra mer resurser till lokala och regionala behovsanpassade insatser som kommer att vara väl förankrade. VILKA OMRÅDEN ÄR PRIORITERADE UNDER 2005? Förutom de återkommande kurserna kommer vi främst att satsa på domstolsadministration, domstols- och beredningssekreterare och på ledarskap. På kort sikt måste vi bli bättre på att ringa in vilka kompetensbehov som finns, och detta resonemang bör vara överskuggat av vart vi är på väg. Nästa fråga blir vilka strategiska kompetensinsatser behövs för att stödja vår framtida verksamhet? Med andra ord finns det en stark koppling mellan det kortsiktiga och det långsiktiga. Anna Klara lägger stort ansvar på kursdeltagarna och deras chefer. Kursdeltagare bör vara väl förberedda, och innan de kommer hem med ny kompetens till organisationen bör deras chef ställa sig frågan; Hur kan jag säkra att vi får någon verksamhetsnytta av att min medarbetare deltar i en utbildning? Här tror jag att vi har en hel del att göra Det faktum att jag inte arbetat särskilt mycket som jurist har inneburit att jag fått utveckla andra sidor av mig själv. Att arbeta med en marknad, att tänka och resonera i strategiska termer, att leda personal, att coacha. Jag tror att det har varit positivt för min personlighet. Anna Klara beskriver sig själv som en orädd person som har förmåga att se möjligheterna och det goda. När hon startade upp ett bemanningsföretag i Jönköping drog hon många lärdomar. De erfarenheter jag fick på Proffice under tre och ett halvt år, hade säkert tagit tio år i en annan organisation. Rom byggdes inte på en dag. Men det är oerhört spännande att få bygga en organisation från grunden. Det gäller att ha en personalgrupp som har olika, och kompletterande, kompetensprofiler. Hon erkänner utan omsvep att ibland hänger inte teori och praktik ihop. Hon menar att det finns en oerhörd kunskap inom domstolsväsendet, men att vissa delar behöver förändras, hon vill skapa ett något mer tillåtande klimat i lärsituationerna. Under min tid på IKEA, lärde jag mig också hur viktigt det är få del av helheten och att känna till sammanhangen. Något annat som Anna Klara lägger tyngd på är vikten av att kommunicera på rätt sätt, att använda olika sätt för kommunikation. Ibland ska vi använda skriftlig kommunikation, muntligen ibland, i grupp etc. för att vi människor har olika förmågor att ta emot ett budskap. VAD GÖR DU HELST PÅ DIN FRITID? Räfsar löv i trädgården. Skämt åsido. Jag tycker det är viktigt att skapa utrymme för en kravlös tillvaro, och göra ingenting. Jag gillar att var ute, golfar gärna sommartid. Ha roligt och slappar med min man, min 19 månaders goa och glada dotter och mina vänner. 14 DOMKRETSEN NR 4/2004

15 ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR Framtidens tingsrättsorganisation För att skapa moderna, effektiva och attraktiva domstolar byggs Sveriges tingsrättsorganisation om. I mitten av november ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag, och nu går flera domstolar in i en ny fas - genomförande. TEXT ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION LARS REHNBERG BLAND DET FÖRSTA vi på Domstolsverket gör är att utse en projektledare till varje projekt, säger Elizabeth Thoor, som är samordningsansvarig. Domstolarna har en och samma kontaktperson på Domstolsverket under hela projektet, oavsett vad frågan gäller. Projektledarna tar kontakt med de berörda domstolar i ett tidigt skede. Bland annat kan de få veta hur tidigare projekt gått till. Varje projekt är unikt, men det kan ändå vara bra att veta hur vi arbetat i de tidigare sammanläggningsprojekten, fortsätter Elizabeth Thoor. Vi väntar just nu på att uppdragen ska komma från regeringen, och därefter kan vi börja planera arbetet tillsammans med berörda domstolar. Det är möjligt att Domstolsverket samlar alla berörda domstolschefer och de lokala projektledarna på domstolarna samtidigt till en uppstartsträff. Tidigare har det varit så att en grupp från Domstolsverket har besökt varje enskild domstol inför sammanläggningsprojekten. De berörda domstolarna och Domstolsverket har gemensamt ansvar för samanläggningsprojekten. Den lokala projektledaren hanterar många av de praktiska arbetsuppgifterna. Han eller hon ser till att arbetsgrupper bildas och att arbetet går framåt. Projektledaren på Domstolsverket har till uppgift att stötta både den lokala projektledaren och domstolschefen när det behövs. Han eller hon ser också till att uppdragets intentioner genomförs. Domstolsverket har fått i uppdrag att lägga samman Stenungsunds tingsrätt med Mölndal och Uddevalla tingsrätter. Domstolsverket har också fått ett nytt uppdrag att utreda och lämna förslag till närmare lokalisering av ny tingsrätt som ska inrättas i Göteborgsregionen. Utredningen ska redovisas senast den 15 april Sammanläggningar Lindesberg läggs samman med Örebro Bollnäs läggs samman med Hudiksvall Värnamo läggs samman med Jönköping Ljungby läggs samman med Växjö Trelleborg läggs delvis till Ystad, delvis till Malmö Tierp och Enköping läggs samman med Uppsala Utredning Remissförfarande Behandling i regering och riksdag Genomförande Framtiden Moderna domstolar i nya lokaler Som ett resultat av översynen av tingsrättsorganisationen lades Strömstad och Uddevalla liksom Trollhättans och Vänersborgs tingsrätter samman. Målet är att skapa framtidens moderna domstol. TEXT HELEN SIVERTSSON SAMMANLÄGGNINGARNA FÅR naturligtvis betydande följder för domstolarnas personal och lokaler. Personalen i Strömstad har flyttat till Uddevalla och Trollhättans personal har flyttat till Vänersborg. I Uddevalla och i Vänersborg har stora förändringar både i förhandlingssalarna och i kontorsutrymmena skett. Arbetat med att skapa ändamålsenliga, funktionella samt trevliga lokaler har gått oerhört snabbt, från det att regeringsbeslutet kom till inflyttning och invigning har det endast gått åtta månader. Det har skett väsentliga förbättringar när vi byggt om och förbättrat deras lokaler, menar Hans Karlsson som är chef för Lokalsektionen på Domstolsverket och som har ansvarat för att deras lokaler fungerar bra. Det är påfrestande för alla inblandade när det sker sådana här stora förändringar, men jag hoppas och tror att alla är nöjda med lokalerna, säger Hans Karlsson, som ser stor tillfredsställelse med att säkerheten förbättrats radikalt på bägge tingsrätterna. Under sommaren 2005 kommer Kalmar tingsrätt byggas om och göras större för att ta emot personal från tingsrätterna i Oskarshamn och Västervik. En liknande situation är det i Helsingborg där det kommer att byggas en helt ny domstol när kansliorten Ängelholm ska slås samman med Helsingborgs tingsrätt. DOMKRETSEN NR 4/

16 AKTUELLT Som klippt och skuret för Svea Så var det klart: Svea hovrätt är officiellt tillbaka i Wrangelska palatset igen, efter sin drygt två år långa utflykt till Globenområdet. Nyrenoverade, säkrare och mera tillgängliga har lokalerna blivit. TEXT MAGNUS VÄSTERBRO FOTO CARL JOHAN ERIKSON SVERIGES KONUNG CARL XVI GUSTAV kom, sågs och klippte. Dagen var en onsdag, den 24 november närmare bestämt. Utanför det Wrangelska palatset var det rejält kallt, snön hade precis slutat falla och Riddarholmens tak lyste vita. Inne i det nyrenoverade palatset spelade en brasskvartett ur Svea livgarde och de främsta företrädarna för svenskt rättsväsende var på plats. Hans majestät konungen påminde i sitt korta invigningstal om hur kungahusets och Svea hovrätts historia genom tiderna har korsat varandra. När slottet Tre kronor brann flyttade kungafamiljen in i just det Wrangelska palatset, och när kungligheterna sedan flyttade in i slottet på nytt tog hovrätten över i de lokaler som under mer än femtio år varit kungafamiljens. Byggnaden är med andra ord full av historiska minnen inte minst var det här som Gustav III föddes, i januari Senare var det också i Wrangelska palatsets källare som dennes mördare, Jacob Johan Anckarström, satt inspärrad och sedermera dömdes till döden.»kanske kan husets stora skönhetsvärden åtminstone i viss mån underlätta de allvarliga och svåra möten som äger rum här i domstolen. Jag vill i alla fall tro att det är en viktig funktion hos en offentlig miljö att den är vacker. Då berörs de människor som kommer dit till det bättre«hovrättspresident Johan Hirschfeldt Vi firar alltså ett gemensamt och dubbelt 250-årsjubileum i år. Så länge har kungafamiljen bott i slottet, och så länge har Wrangelska palatset varit Svea hovrätts hemort, sa Hans majestät konungen. Och så kom saxen fram. Ett snabbt klipp genom ett gulblått band som lindats runt en miniatyrmodell av palatset, följt av applåder och en fanfar så förklarades det Wrangelska palatset åter invigt. SVEA HOVRÄTT EN JUVEL Domstolsverkets avgående generaldirektör, Stefan Strömberg kallade i sitt därnästföljande hyllningstal till den nyinvigda byggnaden Svea hovrätt för juvelen i det svenska domstolsväsendet. Därför är det också passande att hovrätten har sitt säte i en av stadens vackraste byggnader, förklarade Strömberg. Han talade sedan om hur palatset under de senaste två åren har genomgått en omfattande inre renovering och ombyggnad som har anpassat det till de krav som ställs på en modern domstol. För de förändringar som genomförts, i nära samarbete mellan Statens fastighetsverk och Domstolsverket, har varit många. Ändamålsenliga, väl fungerande och betydligt säkrare förhandlingssalar har skapats. 16 DOMKRETSEN NR 4/2004

17 AKTUELLT Hovrättspresident Johan Hirschfeldt utbringar en skål för det nyrenoverade Wrangelska palatset. Inte minst har det faktum att besökare och anställda skilts åt, i olika delar av byggnaden, förbättrat säkerheten avsevärt. Denna omgruppering av styrkorna gör det också lättare för personalen att arbeta effektivt, är tanken. Det nya palatset är även utrustat med andra säkerhetsskydd, som till exempel larm, snabba utrymningsvägar, videoövervakning och brandsäkra hissar. Viktigt har också varit att anpassa byggnaden till personer med olika slags funktionshinder, så att de snabbt och effektivt kan ta sig såväl in i som ut ur byggnaden. Ledstjärna har varit som projektledaren Lisbeth Söderhäll på Statens fastighetsverk uttryckte det tanken att alla besökare ska bemötas med värdighet, vilket också innebär att hovrätten måste vara lika tillgänglig för alla medborgare. Hela palatset har också fått nya ytskikt, och alla tekniska installationer har moderniserats såväl när det gäller ventilationen som anläggningar som reglerar värme/ kyla. Slut med andra ord på 35-gradig värme i sessionssalarna om sommaren. Sessionssalarna har också utrustats med modern data- och teleteknik, vilket kan underlätta och effektivisera domstolens arbete avsevärt. Särskilt tryckte Domstolsverkets Stefan Strömberg i sitt tal även på att man trots allt renoveringsarbete lyckats kombinera alla dessa moderniseringar med att samtidigt behålla det magnifika Wrangelska palatsets särart. DÄR KUNGEN PRYADE Inne på samma spår var Svea hovrätts president Johan Hirschfeldt. Efter att först ha påmint om hur Hans kungliga höghet som ung kronprins en gång i tiden pryade i hovrättens lokaler talade hovrättspresidenten sedan varmt om hur väl man har lyckats behålla det Wrangelska palatsets karaktär. Det ligger ett särskilt värde i att kunna bedriva domstolsverksamhet i den kulturhistoriskt viktiga och vackra miljö som Riddarholmen utgör, sa Johan Hirschfeldt, och fortsatte: Kanske kan husets stora skönhetsvärden åtminstone i viss mån underlätta de allvarliga och svåra möten som äger rum här i domstolen. Jag vill i alla fall tro att det är en viktig funktion hos en offentlig miljö att den är vacker. Då berörs de människor som kommer dit till det bättre. Sedan följde en rundtur genom lokalerna, där Johan Hirschfeldt visade runt och där de uppfräschade sessionssalarnas nya tekniska utrustning demonstrerades. Invigningskvällen avslutades därefter med tilltugg och mousserande dryck samtidigt som alla inbjudna fick tillfälle att ströva fritt i byggnaden och efter eget intresse titta in i varje del av de för dagen särskilt nyputsade och välstädade lokalerna. Och utsikten över Riddarfjärden var, precis som hovrättspresident Hirschfeldt påpekade att den ofta är, alldeles hänförande. DOMKRETSEN NR 4/

18 AKTUELLT Utmanande uppdrag under 2005 Det är ett stort och utmanande uppdrag regeringen har givit Domstolsverket. På ett år ska en ny instansordning, som ska ta över Utlänningsnämndens verksamhet, skapas. I januari 2006 ska den nya organisationen vara färdig. TEXT PETRA MEYER ILLUSTRATION OTTO UNGE ATT ENDAST HA ETT ÅR till förfogande för att starta upp en helt ny verksamhet kan ses som en snålt tilltagen tid. Jag måste erkänna att det hade underlättat om vi hade haft två år på oss, säger den övergripande projektledaren Ulla Pålsson. Vi hade kunnat lägga upp projektarbetet på ett annat sätt, men nu är fallet inte så och då får vi anta utmaningen. Det är ett stort antal praktiska frågor som ska lösas inom ramen för det uppstartade projektet. Som situationen ser ut i dag kommer cirka 350 nya tjänster att behöva tillsättas, vilket inkluderar ett 70-tal nya domartjänster. Med tanke på hur känslig, politiskt, medialt och emotionellt, den nya ärendehanteringen kommer att bli är det viktigt att varje aspekt av personalrekryteringen beaktas. Det är väldigt viktigt att vi rekryterar personer som är medvetna om vad deras uppgifter kommer att innebära. Det är en speciell typ av mål som kommer att behandlas och de kan vara väldigt känslosamma samt kan innebära stor massmedial uppmärksamhet, säger Monica Dahlbom, chef för Personalenheten. Vi måste vända oss till en så bred krets som möjligt och vi bör ha ett ordentligt UTLÄNNINGSNÄMNDEN ÖVER- KLAGAN urvalssystem där vi använder alla verktyg som finns tillgängliga i form av intervjuer och tester och specialistkompetens från konsulter. Förutom personal kommer det även att krävas lokaler, bibliotek och databaser och resurser för utbildning och säkerhetsfrågor. Domstolsverkets ordinarie personal kommer att involveras i frågor rörande löneavtal, lokalfrågor, ekonomi och budget. EKONOMISKA RESURSER För att på ett tillfredställande sätt kunna genomföra regeringens uppdrag kommer Domstolsverket att få särskilda ekonomiska medel för att driva verksamheten. Det är viktigt att regeringen nu ger Utlänningsnämnden tillräckliga resurser så att de kan arbeta av balanserna, menar Ann Härelind, chef för ekonomienheten. Vi måste få in ny personal i tid och det är viktigt att vi inte behöver börja verksamheten med en tung ryggsäck. De kostnadsberäkningar som har gjorts för den nya verksamheten visar att driftskostnaden per verksamhetsår kommer att ligga omkring 460 miljoner kronor. Detta kan sättas i relation till kostnaderna för landets samtliga länsrätter som är cirka 600 miljoner kronor per år. Sedd ur denna vinkel blir det mycket tydligt exakt hur stort och krävande regeringens uppdrag är. DE BERÖRDA DOMSTOLARNA De domstolar som berörs av utlännings- och medborgarskapsärenden kommer att vara placerade vid Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län och Länsrätten i Göteborg. Det är dessa som kommer att behandla de mål som överklagas från»det är spännande att få vara med och bygga upp någonting nytt. Visserligen har vi en viss rutin när det gäller organisationsförändring i och med att vi har arbetat med sammanslagningar av tingsrätter, men här handlar det om att bygga upp någonting från grunden.«ann Härelind, chef för Domstolsverkets Ekonomienhet Migrationsverket. Överklagan från länsrätterna kommer att behandlas vid Kammarrätten i Stockholm som sista instans. Det är alltså fyra domstolar som berörs av reformen. Åke Lundborg, avgående lagman vid Länsrätten i Stockholms län har blandade känslor inför den nya verksamheten. Förberedelsearbetet är omfattande och vi måste bedriva det under stor tidspress. Det underlättas inte precis av politisk oenighet, tre inblandade departement och en ofärdig grundläggande materiell och processuell lagstiftning. Trots sina invändningar emot den korta förberedelseperioden hyser Åke Lundborg inga tvivel om att länsrätten kommer att sköta sina åtaganden. Även om det stora antalet trådändar ännu är lösa är jag övertygad om att länsrätten på bästa sätt kommer att ta itu med det som ska och kan göras. När Migrationsverket Asylsökande IDAG 18 DOMKRETSEN NR 4/2004

19 AKTUELLT startpunkten inträffar kommer, så långt vi råder därutöver, att finnas en organisation som är beredd att ta över stafettpinnen från Utlänningsnämnden. Förutom kravet på att inlemma en ny verksamhet inom den rådande organisationen på de berörda domstolarna innebär även själva målhanteringen en ny och okänd terräng. Detta är något som Ulla Pålsson anser vara en av de största utmaningarna för projektet. Det är en helt ny materia för domstolarna, en som de inte har erfarenhet av tidigare. Utlänningsärenden är färgade av förhållanden i vår omvärld och även asylärenden kan fluktuera från år till år beroende på vad som händer i världen. Just detta med omvärldens betydelse för ärendehanteringen gör att Ulla Pålsson anser att man inom ramen för projektet bör fundera över den inre organisationen hos migrationsdomstolarna. De föredragande juristerna på Utlänningsnämnden besitter specialistkunskap rörande enskilda länder. Huruvida denna typ av specialisering kommer att behövas även på migrationsdomstolarna är en fråga som kommer att beaktas under projektarbetet. Likaså kan det bli aktuellt att vid tillsättning av domaranställningar även titta på sökande som inte har den traditionella domarutbildningen bakom sig. Det vill säga jurister som har specialiserat sig på utlänningsrätt. Som jag ser det måste rekryteringen vara bred, säger Monica Dahlbom. Kravet på en jur.kand måste naturligtvis vara uppfylld och säkerligen kommer de som har gått den klassiska domarutbildningen att söka anställningarna. De har ofta en bred erfarenhet som gör att de kommer att bli aktuella för en del av dessa tjänster. Men jag tror att det även finns jurister med annan bakgrund som kommer att söka och då har vi goda förutsättningar att få en bra kompetensblandning. STOR UTMANING»Det är osäkert om tillräckligt många kvalificerade sökande ligger i startgroparna för att fylla upp de domaranställningar som kommer att göras.«åke Lundborg, lagman Länsrätten i Stockholms län Att på en väldigt kort tid införa en ny instans- och processordning är ett stort åtagande. Det handlar inte bara om att lösa logistiska problem som tillsättning av personal och finna lämpliga lokaler. Mycket av det arbete som kommer att utföras inom projektet kommer att kretsa kring frågeställningar om hur de berörda domstolarna kommer att påverkas av att få mer personal, hur blandningen av personal ska se ut, vilka utbildningskrav som finns, både för dem som ska jobba vidare inom den nya organisationen och för dem som rekryteras och hur den ökade mediauppmärksamheten ska hanteras. Ytterligare en av projektets delprojekt är dimensioneringsfrågan. Ärendehanteringen får inte ta för lång tid eftersom det innebär humanitärt lidande för de sökande individerna, riskerar rättsäkerheten och även ökar kostnaderna för samhället. Målsättningen är givetvis att det ska bli en snabb och säker målhantering. Trots utmaningens proportioner finns det dock en tillförsikt att Domstolsverket kommer att klara uppdraget. Eller som Monica Dahlbom uttrycker det. Det är en stor uppgift, men vi har haft stora uppgifter tidigare och klarat av dem.»vi är medvetna om att mediabevakningen kommer att öka och det ingår i ett av delprojekten att fundera över utbildning när det gäller mediakontakter.«ulla Pålsson, projektledare»det är viktigt att vi gör det här både snabbt och rätt och på ett professionellt sätt så att organisationen har möjlighet att starta upp i januari 2006.«Monica Dahlbom, chef för Domstolsverkets Personalenhet KAMMARRÄTT ÖVER- KLAGAN LÄNSRÄTT ÖVER- KLAGAN Migrationsverket Asylsökande DOMKRETSEN NR 4/

20 AKTUELLT IDA arbetar för fler kvinnliga domstolschefer Idag finns det 103 domstolar i Sverige. Av dem har tio stycken en kvinnlig chef. Det vill IDA ett nybildat nätverk för kvinnliga domstolschefer ändra på. Mentorskap, information och gruppens egen existens är några exempel på hur nätverket vill inspirera till att fler kvinnliga domare ska våga axla en ledarposition. TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO MARTIN JOHANSSON BAKOM DEN SNEDA KÖNSFÖRDELNINGEN döljer sig en verklighet där det är få kvinnliga domare som söker en chefstjänst. IDA, ett nätverk för kvinnliga domstolschefer, vill påverka urvalsprocessen genom att verka för att fler kvinnliga domare ska våga konkurrera om toppositionerna. Idén föddes i samband med ett möte i Utbildningsrådet då jag och Gunilla Hedesten Nordin, lagman i Länsrätten i Skåne i gruppen, dels vill gruppen undvika en jävsituation eftersom det finns ledamöter som även sitter med i Tjänsteförslagsnämnden. IDAs uppgift är att uppmuntra kvinnor att söka tjänsterna. Inte påverka vem som får dem. Det handlar om att förbättra urvalsprocessen och på så sätt bidra till en mer jämlik representation, säger Pia Johansson, lagman i Blekinge tingsrätt och i Länsrätten i Blekinge län och fortsätter: Jag tror att IDA kan bidra till att föra tillfället att söka chefstjänster kommer. Tanken på att flytta hela familjen till en annan ort eller veckopendla kan avskräcka. Dessutom krävs det lite mod att som kvinnlig chef våga sticka ut från mängden. Den vanligaste och den första frågan till en kvinnlig domare som fått en chefstjänst är: Tror du att du fick jobbet för att du är kvinna? Den avslöjar en hel del. Män får inte den frågan, konstaterar Barbro Thorblad. IDA består av, från vänster: Barbro Thorblad, Barbro Hegrelius Jonson, Gunilla Brydolf, Lena Berke, Gunnel Wennberg, Ylva Johansson, Gunilla Hedesten Nordin, Kathrin Flossing, Anna Skarhed och Pia Johansson. län, diskuterade varför det är så få kvinnliga sökande till chefstjänster. Vi ställde oss frågan om det inte fanns något vi, som kvinnor och som chefer, kunde göra för att hjälpa till. Jag skickade ut en förfrågan runt jul förra året, och jag har aldrig fått så snabb respons på ett e-postmeddelande. På en timme hade alla svarat, säger Barbro Thorblad, lagman för Malmö tingsrätt. Gruppen har träffats två gånger. Första gången i Malmö i februari och det andra mötet hölls i Göteborg den fjortonde september i år. Den dagen har Ida namnsdag och eftersom Ida betyder verksam kvinna föll det sig naturligt att välja det namnet. I IDA ingår samtliga tio kvinnliga domstolschefer och kravet för att bli ledamot är en ordinarie domstolschefstjänst. Dels vill nätverket ha kontinuitet fram och synliggöra genusfrågan i domstolsväsendet. Det tror jag är nödvändigt för att vi ska bli fler kvinnor på chefspositioner i väsendet.»vi vill stötta kvinnliga domare att söka högre chefstjänster och hävda sig genom kunskap.«gunnel Wennberg FAKTORER SOM HINDRAR På frågan vad det är som gör att kvinnor inte söker en chefsbefattning är svaret inte enkelt. Men medlemmarna i IDA anar att det finns faktorer som påverkar. Vi tror att det kan bero på bristande självförtroende, som kvinna finns det risk för att du är mer självkritisk. Vi tror också att avsaknaden av förebilder och okunskap om vad arbetet innebär påverkar, berättar Gunnel Wennberg, hovrättspresident i Hovrätten för Västra Sverige. En annan bidragande faktor är att kvinnor ofta befinner sig mitt i familjelivet när Eftersom nätverket är nytt handlar mycket fortfarande om att hitta bra former, både för att träffas och för att nå andra kvinnliga domare. Idag ses IDA en gång i halvåret med rullande ordförandeskap. Hittills har gruppen, till viss del med hjälp av en konsult, analyserat ledarskap och då även kvinnligt ledarskap. Men ledamöterna diskuterar också en mängd andra frågor som tillhör vardagen som chef. Målet är att nätverket vid behov ska fungera som mentorer, delta i samband med kurser och bjuda in till möten för att informera och inspirera andra att våga satsa på en ledarposition. Det positiva är att arbetet innebär en ny utmaning samtidigt som du får behålla den dömande biten. Vår uppgift är att få en arbetsplats att fungera så att våra medarbetare kan göra ett bra jobb. Det är otroligt tillfredsställande att genomföra förändringar och se förbättringar, säger Gunnel Wennberg. 20 DOMKRETSEN NR 4/2004

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2008:2 Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR Länsrättsutredningen INNEHÅLL Sammanfattning Författningsförslag 5 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Personalberedningen BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen godkänner föreslagen utveckling och komplettering

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar

Läs mer

Straffprocessrätt 2/18/14. En översiktlig introduktion. Föreläsningens huvudteman. Processrätt. Processtyper och -lagar. Processens funktioner

Straffprocessrätt 2/18/14. En översiktlig introduktion. Föreläsningens huvudteman. Processrätt. Processtyper och -lagar. Processens funktioner Straffprocessrätt En översiktlig introduktion Föreläsning av Eric Bylander den 17 februari 2014 Föreläsningens huvudteman Processrätten definierad Processens funktioner Straffprocessens särdrag Central

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona.

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona. BLEKINGE NÅMNDEMANNAFÖRENING Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl 06.00 från Karlskrona. Det var 25 nämndemän som såg fram

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

INFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga

INFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Personalidé Arvika kommun

Personalidé Arvika kommun Personalidé Arvika kommun Personalidé Kommunens vision Arvika en attraktivare kommun med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. För att nå vår vision

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Kommittédirektiv Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd Dir. 2010:133 Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Vi utvecklar kvalitet och effektivitet

Vi utvecklar kvalitet och effektivitet Vi utvecklar kvalitet och effektivitet Enkelt, handfast och jordnära utvecklar vi kvalitet och effektivitet i företagets vardag! Progress hjälper bostadsföretag att utveckla kvalitet och effektivitet i

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Patent- och marknadsöverdomstolen, Svea hovrätt, avdelning 2. IMK-seminarium den 18 augusti 2016

Patent- och marknadsöverdomstolen, Svea hovrätt, avdelning 2. IMK-seminarium den 18 augusti 2016 Patent- och marknadsöverdomstolen, Svea hovrätt, avdelning 2 IMK-seminarium den 18 augusti 2016 1 Christine Lager Hovrättslagman och chef för avdelning 2 inklusive Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD),

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Domstolarnas oberoende

Domstolarnas oberoende Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3294 av Andreas Norlén m.fl. (M) Domstolarnas oberoende Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över

Läs mer

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör En modernare rättegång Videoinspelning och uppspelning av förhör Producerad av projekt EMR, Domstolsverket, 2008, Foto: Patrik Svedberg, Form: Kommunikationsbyrån Vinna, Tryck:?, Diarienr: 749-2005 En

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten för Nedre Norrland Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2011-09-30 2011/0154 Ert datum Ert Dnr 2011-06-13 Ju2011/3644/DOM En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) Hovrätten tillstyrker i huvudsak

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer