Avfallsavgifter Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN

Transkript

1 Avfallsavgifter 2010 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande RAPPORT U2012:01 ISSN

2

3 Förord Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter för villor Undersökningen omfattar en analys över hur olika insamlings- och behandlingsformer av hushållsavfallet påverkar avfallsavgifterna. Med behandlingsform avses på vilket sätt hushållsavfallet behandlas, till exempel som förbränning av blandat brännbart avfall eller i en utsorterad brännbar fraktion och i en matavfallsfraktion. Med utförandeform menas om insamlingen/ behandlingen sker i egen regi eller genom att entreprenör anlitas. Studien har genomförts av Jenny Westin, Avfall Sverige genom sammanställningar av data som finns i statistiksystemet Avfall Web. Britta Moutakis, praktikant vid Avfall Sverige, har kompletterat uppgifter om avfallsavgifter och insamlingsentreprenörer genom Internetsökning och kontakt med kommunerna via telefon och e-post. Malmö i december 2011 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning 2010 betalade ett svenskt villahushåll i genomsnitt kr för att få sitt hushållsavfall hämtat. Det är en ökning med 1,5 procent sedan 2009, då avgiften var kr. Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal kr per lägenhet. Det visar uppgifter från statistiksystemet Avfall Web där kommunerna själva matar in uppgifter om vanligaste abonnemangen i kommunen. Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. För att styra över mer avfall till återvinning kan olika typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. 29 kommuner tillämpar vikttaxa och avfallsavgiften var i genomsnitt kr per år i dessa kommuner. Merparten - 71 procent - av Sveriges kommuner anlitar entreprenör för insamling av kärl- och säckavfallet, medan 29 procent utför insamlingen i egen regi. De flesta entreprenörerna är privata företag. I de fall insamlingen sker med entreprenör är avgifterna för villor i genomsnitt något dyrare, kr, jämfört med om insamlingen görs i egen regi, kr. Över hälften av kommunerna, 53 procent, har någon form av separat insamling av matavfall. I vissa kommuner är det bara en liten andel av hushållen alternativt restauranger och storkök. I andra kommuner har merparten matavfallsinsamling. 47 procent av kommunerna samlar in allt kärl- och säckavfall som en blandad brännbar fraktion. I kommuner som huvudsakligen, det vill säga mer än 50 procent av hushållen, samlar in avfallet som en blandad brännbar fraktion är den årliga avfallsavgiften för villahushåll i genomsnitt kr. I kommuner där fler än hälften av hushållen har matavfallsinsamling är den genomsnittliga avgiften något dyrare kr. Förbränning i egen regi sker i 20 procent av landets kommuner medan 80 procent anlitar entreprenör för förbränningen. Till skillnad mot entreprenörerna vid insamling, så är dessa entreprenörer till övervägande del offentliga. Avfallsavgiften i kommuner som har förbränning i egen regi är i genomsnitt kr. Motsvarande avgift för kommuner som anlitar entreprenörer är kr. För närvarande är 49 entreprenörer verksamma. De flesta entreprenörerna, 32 stycken verkar enbart i en kommun. Sammanlagt 14 olika entreprenörer verkar i 2-9 kommuner. Tre entreprenörer har fler än 10 kommuner. I några kommuner anlitas två eller flera entreprenörer. Kombination av egen kommunal regi och entreprenör förekommer också i några fall.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund och syfte Metod Avgränsningar Definitioner 2 2 Utformning av avfallsavgifter Taxan som styrmedel 3 3 Insamlingssystem för kärl- och säckavfall Blandat brännbart avfall Insamling av matavfall Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper Ny teknik för insamling av kärl- och säckavfall 5 4 Utförandeform för kärl- och säckavfall Inverkan på avfallsavgiften 6 5 Behandlingsformer för kärl- och säckavfall Inverkan på avfallsavgiften 8 6 Utförare av behandlingen Förbränning med energiutvinning Inverkan på avfallsavgiften Biologisk behandling av utsorterad matavfallsfraktion Inverkan på avfallsavgiften 10 7 Insamlingsentreprenörer 11 Bilaga 12

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Avfall Sverige har under många år, med viss regelbundenhet, sammanställt kommunala avfallsavgifter. Senast detta gjordes var för år 2009 och dessförinnan Tidigare sammanställningar har varit uppskattade och det har efterfrågats en uppdaterad version. Det främsta syftet med avfallsavgifterna är att finansiera det kommunala avfallsansvaret utifrån självkostnad. Många kommuner har också en ambition att konstruera avfallstaxan så att den får en styrande effekt, till exempel mot miljömålen som ökad matavfallsinsamling. Det kan göras genom viktbaserad avgift eller lägre avgift för hushåll med källsortering av matavfall. Rapporten kan användas för att få en indikation om hur den egna kommunen ligger till jämfört med andra kommuner med liknande förutsättningar. Rapporten fyller också en funktion som beslutsunderlag vid till exempel införande av matavfallsinsamling eller viktbaserad avgift i kommunen. Vid jämförelser är det dock viktigt att tänka på att avfallsavgifterna kan variera stort mellan kommunerna beroende på vilken service som ingår, om kommunen har matavfallsinsamling samt geografisk och demografisk sammansättning etcetera. I vissa kommuner ingår till exempel ett visst antal hämtningar av grovavfall vid fastighet per år medan det i andra kommuner är en tilläggstjänst som hushållen kan utnyttja vid behov. Uppgifterna över avfallsavgifter avser det vanligast förekommande abonnemanget för en- och tvåfamiljshus 2010, alltså det som flest villahushåll och liknande i kommunen har. Det kan i vissa kommuner vara svårt att avgöra vilket abonnemang som är vanligast medan det är självklart i andra kommuner. I rapporten studeras om och hur former och utförande på insamling och behandling av hushållsavfall påverkar avfallsavgifterna. Med behandlingsform avses på vilket sätt hushållsavfallet behandlas, till exempel som blandat brännbart avfall eller i en utsorterad brännbar fraktion och en matavfallsfraktion. Med utförandeform menas om insamlingen/behandlingen sker i egen regi eller genom att entreprenör anlitas. I en tabellbilaga visas för respektive kommun bland annat vanligaste avfallsavgiften, vanligaste behållarvolym, vanligaste antal hämtningar per år samt om kommunen har separat insamling av matavfall och om den är frivillig eller obligatorisk. Även namn på aktuell insamlingsentreprenör redovisas. 1 Rapport U2010:09 Avfallsavgifter Insamling och behandling av hushållsavfall former och utförande. Rapport 2007 Insamling och behandling av hushållsavfall. Former och utförande samt ekonomiska effekter på avfallsavgifterna. Avfall Sverige Utveckling 1

8 1.2 Metod Uppgifterna i denna rapport har huvudsakligen hämtats från Avfall Web. Motsvarande 80 procent av kommunerna har lagt in uppgifter om vanligaste avgift för hushåll i en- och tvåfamiljshus. Vissa kommuner, som ingår i kommunalförbund, gemensam nämnd eller gemensamt bolag, rapporterar inte in uppgifter för respektive kommun i Avfall Web, utan gör det samlat för förbundet eller bolaget. För de kommuner som inte lagt in uppgifter i Avfall Web, har avgifter hämtats från kommunernas hemsidor alternativt genom kontakt via telefon eller e-post. Avfall Sveriges uppgifter över behandlingsanläggningar och insamlingssystem för matavfall har också använts som underlag. För lägenheter har motsvarande 64 procent av kommunerna lagt in uppgifter i Avfall Web. I undersökningen från 2007 baserades metoden på sökningar av avfallstaxor via, i första hand kommunernas hemsidor, och i andra hand uppgifter via telefonsamtal. Tidigare år har sammanställningarna gjorts utifrån enkätundersökningar. Sedan 2008 sammanställts uppgifterna från Avfall Web. Eftersom metoderna skiljer sig åt mellan undersökningarna jämfört med tidigare år ska jämförelser göras med försiktighet. Alla uppgifter om avfallsavgifter i rapporten är inklusive moms. 1.3 Avgränsningar Denna studie omfattar hushållsavfall. I den del som beskriver insamlingen avses endast kärl- och säckavfall. Motsvarande avsnitt om behandling avser allt hushållsavfall. 1.4 Definitioner Matavfallsfraktion källsorterat matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Kallas i vissa kommuner för komposterbart avfall, organiskt avfall eller bioavfall. Matavfall från livsmedelsindustrin räknas inte som hushållsavfall och ingår inte i denna undersökning. Utsorterad brännbar fraktion i de kommuner som har källsortering av matavfall är den utsorterade brännbara fraktionen det som blir över när allt annat är sorterat. Exempel på brännbart avfall är blöjor, utslitna diskborstar och dammsugarpåsar. Fraktionen kallas i vissa kommuner för restavfall. Blandad brännbar fraktion i kommuner som saknar källsortering av matavfall samlas både matavfall och annat brännbart avfall in som en blandad brännbar fraktion. Icke brännbart avfall Vissa kommuner har även insamling vid fastighet av icke-brännbart avfall, till exempel keramik, dricksglas och porslin. Kallas i visa kommuner för deponirest. Avfallstaxa prislista över satser för avfallsavgifter. Avfallsavgift den avgift som nyttjaren får betala för en kommunal tjänst. Grundavgift för de tjänster som alla kunder har tillgång till och kan nyttja oavsett valt abonnemang. Omfattar vanligen kommunens övergripande arbete med planering, information, kundtjänst, upphandling och fakturering. Dessutom täcker avgiften kostnaden för den service som ges vid återvinningscentralerna i form av mottagning av grovavfall och hushållens farliga avfall. Kallas även för fast avgift. Rörlig avgift är kommunens ersättning för hämtning och behandling av kärl- och säckavfall. Avgiften kan differentieras utifrån valt abonnemang eller genom behovshämtning alternativt vikttaxa. Den rörliga avgiften kan delas upp i hämtnings- och behandlingsavgift alternativt bara en hämtningsavgift där även behandlingen ingår. 2

9 2. Utformning av avfallsavgifter I genomsnitt betalade ett svenskt villahushåll kr i avfallsavgift Det är en ökning med 1,5 procent sedan 2009, då avgiften i medeltal var kr. Avfallsavgiften innefattar vanligtvis någon form av grundavgift. Denna ska förutom grundfunktioner, som administration, planering och information, också täcka kostnader för återvinningscentraler, miljöstationer och hantering av hushållens farliga avfall. Därutöver finns vanligen en rörlig avgift som avser hämtning och behandling av avfallet och som är beroende av valt abonnemang. Enligt kommunallagens självkostnadsprincip får inte kommunerna ta ut högre avfallsavgifter än vad som motsvaras av de kostnader man har för den totala avfallsverksamheten. Detta gäller oavsett om verksamheten drivs i förvaltningsform eller i kommunalt bolag. Avfallsavgiften i en lägenhet på 70 m 2 är i genomsnitt kr, visar en årlig rapport från Avgiftsgruppen, den s.k. Nils Holgersson-studien 2. Uppgifter om vanligaste avgift i lägenhet tas också in via statistiksystemet Avfall Web var avgiften per lägenhet i genomsnitt kr. Dessa avgifter betalas som regel inte av hushållen själva utan av fastighetsägaren som sedan tar ut det via hyran. Analysen i resterande del av rapporten gäller endast avfallsavgifter för en- och tvåfamiljhus (villa/radhus). 2.1 Taxan som styrmedel Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. Genom att välja en mindre kärlstorlek eller glesare hämtningsintervall kan avgiften minskas. Det är den enklaste formen av styrmedel och förekommer i de flesta kommuner. Om hämtningsintervallet är längre än två veckor ska det i princip vara kombinerat med hemkompostering. Det gäller inte utsorterat brännbart avfall, eftersom det inte innehåller något matavfall. För att styra över mer avfall till återvinning kan andra typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller behovsanpassad hämtning. Det sistnämnda innebär att kärlet ställs fram av abonnenten när tömning önskas. Vid vikttaxa är hämtningsfordonet försett med en vågfunktion och utrustning för att identifiera varje enskilt kärl. Man kan också styra med taxan genom differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. Abonnemang med sortering i två - eller flera - fraktioner, såsom matavfall och brännbart, ger då lägre avgift än abonnemang med blandad brännbar fraktion. Det är vanligt i de kommuner som har frivillig källsortering av matavfall för att ge incitament att välja källsorteringsabonnemang. Incitamentets storlek varierar från någon hundralapp upp till flera tusen kronor. Givetvis behöver inte kommunen alls ha differentierade avgifter. Det är kommunen själv som avgör system och avgiftsnivå för matavfallsinsamlingen via avfallsplan, föreskrifter och avfallstaxa. 29 kommuner tillämpar viktbaserad avgift, vanligen kallad vikttaxa. Några kommuner inför vikttaxa successivt i delar av kommunen för att kunna utvärdera systemet allt eftersom. Vikttaxan innebär att varje kärl vägs vid tömning och fastighetsägaren betalar per kg avfall 3. Hämtningsfordonet är försett med en vågfunktion och utrustning för att identifiera varje enskilt kärl. Utöver grundavgiften betalar abonnenten även per kilogram som hämtas. Årsavgiften beror på hur mycket avfall som lämnas. I genomsnitt var avgiften kr per år i de kommuner som tillämpar vikttaxa. 2 Läs mer i rapport Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige en avgiftsstudie för år 2010 eller på I denna undersökning förflyttas en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. 3 Läs mer i Avfall Sveriges rapport U2009:09 Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel. 3

10 3. Insamlingssystem för kärl- och säckavfall Det finns i huvudsak två former för insamling av hushållens kärl- och säckavfall. Det ena är som en blandad fraktion avsedd för förbränning med energiutvinning. Det andra är en uppdelning i två fraktioner; dels en matavfallsfraktion avsedd för biologisk behandling och dels en brännbar fraktion. Det förekommer att dessa båda insamlingssystem kompletteras med särskild insamling av en icke brännbar fraktion avsedd för deponering. Denna fraktion kallas i vissa kommuner för restavfall, i andra för deponirest. I vissa kommuner med matavfallsinsamling kallas den brännbara fraktionen för restavfall. De definitioner som används i denna rapport framgår i avsnittet 1.4. Det icke brännbara avfallet kan samlas in i eget kärl eller i eget utrymme i kärl. Det kan till exempel handla om porslin, keramik, glasprydnader, mindre speglar, dricksglas, stekpannor och kastruller. Det är vanligt att det icke brännbara avfallet transporteras av abonnenten själv till en återvinningscentral, eller i en del fall, blir hämtat av kommunen eller entreprenören utan extra kostnad eller mot en engångsavgift. 3.1 Blandat brännbart avfall För blandat brännbart avfall används vanligen ett 190 liters kärl som töms varannan vecka. I övriga fall finns ett antal olika varianter med olika säck- eller kärlstorlekar och med olika tömningsintervall. Några kommuner erbjuder bara veckohämtning eller så är veckohämtning den vanligaste hämtfrekvensen. Övriga kommuner har hämtning varannan vecka eller glesare. För glesare hämtning av en brännbar fraktion krävs vanligen separat hantering av matavfallet, antingen i utsorterad matavfallsfraktion eller att matavfallet komposteras på den egna fastigheten. Egen kompostering kan ske efter anmälan till miljönämnden eller motsvrande och genom användande av godkänd kompostbehållare. 3.2 Insamling av matavfall Det vanligaste systemet för insamling av källsorterat matavfall från småhus är separata kärl, ett för bioavfall och ett för brännbart avfall procent av kommunerna med matavfallsinsamling från småhus har detta system. Andra vanliga system är flerfackskärl och optisk sortering. Vid optisk sortering sorterar hushållen sitt avfall i olikfärgade påsar som läggs i samma kärl. Vid en optisk sorteringsanläggning sorteras de med automatik för rätt behandling. I flerfackskärl sorteras olika fraktioner i olika behållare. Det hittills vanligaste systemet för storkök är separata kärl med någon slags innersäck, men avfallskvarn till separat tank införs i allt fler kommuner. 4 Rapport B2009:1. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner. Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder 4

11 3.3 Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper Omkring 30 kommuner tillämpar fastighetsnära insamling från småhus av avfall som lyder under producentansvar integrerat med systemet för hämtning av det ordinarie kärl- och säckavfallet. I några av dessa kommuner hämtas bara någon enstaka fraktion, till exempel tidningar/returpapper och i andra kommuner hämtas allt förpacknings-avfall och tidningar. Antalet hushåll i kommunen som har fastighetsnära insamling varierar mellan kommunerna. I en del kommuner är insamlingen omfattande, i andra pågår försöksverksamhet. Det är vanligt att förpackningarna sorteras i två fyrfackskärl, där ett kärl, med till exempel matavfall, brännbart avfall, pappersförpackningar och färgat glas, hämtas varannan vecka och ett kärl, med till exempel ofärgat glas, metall, plastförpackningar och tidningar, hämtas var fjärde eller var åttonde vecka. 3.4 Ny teknik för insamling av kärl- och säckavfall Kärl- och säckavfall kan även samlas in med modern teknik som sopsug och underjordsbehållare. Båda dessa system minskar den manuella hanteringen och behovet av transporter. I sopsugsystemet samlas avfallet in med hjälp av luft i ett automatiskt vacuumsystem. 5

12 4. Utförandeform för kärl- och säckavfall Kommunen ansvarar för att hushållsavfallet samlas in och tas om hand. Insamlingen sker antingen i egen regi eller genom anlitande av entreprenör (privat eller offentlig). Som egen regi räknas i denna studie insamling genom egen kommunal förvaltning eller eget kommunalt bolag, genom konsortialavtal och delägarskap i regionalt kommunägt bolag, genom kommunalförbund eller genom gemensam nämnd. Entreprenören är vanligen ett privat företag. De största avfallsentreprenörerna som verkar i Sverige är SITA och Ragn-Sells. Andra insamlingsföretag är Allmiljö, Ohlssons och Reno Norden. Även offentliga entreprenörer på insamlingssidan förekommer. Det kan till exempel vara ett regionalt kommunalägt bolag som upphandlats efter konkurrensutsättning. Det finns dessutom ett stort antal entreprenörer som verkar enbart i en kommun eller några få kommuner. Läs mer i kapitel 7. Omkring sju av tio kommuner anlitar entreprenör för insamling av kärl- och säckavfallet, se figur 1. Övriga kommuner utför insamlingen i egen regi. Några kommuner har en kombination av egen regi och anlitande av entreprenörer. De har delat upp kommunen i olika områden och har lagt ut en eller flera av dessa områden på entreprenad. Den större andelen ligger vanligtvis inom egen regi för dessa kommuner kr Egen regi 29% kr Entreprenör 71% Figur 1. Insamling av hushållens kärl- och säckavfall fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll Inverkan på avfallsavgiften I de fall insamlingen sker med entreprenör är avgifterna i genomsnitt dyrare, kr, jämfört med om insamlingen görs i egen regi, kr. Avgifterna har jämfört med 2009 ökat något mer procentuellt sett för kommuner med egen regi jämfört med kommuner med entreprenörer. 6

13 5. Behandlingsformer för kärl- och säckavfall Behandling av hushållens kärl- och säckavfall kan i huvudsak ske på tre sätt: Genom biologisk behandling av en utsorterad matavfallsfraktion antingen genom kompostering eller genom rötning. Genom att blandat brännbart avfall eller utsorterad brännbar fraktion förbränns med energiutvinning i en avfallsförbränningsanläggning. Genom deponering av icke brännbart avfall. Biologisk behandling kan ske antingen genom kompostering eller genom rötning. Något vanligare är det med behandling genom kompostering, men rötning är på stark frammarsch. Flera kommuner behandlar både med kompostering och med rötning. Vid kompostering sker nedbrytningen av det organiska avfallet med hjälp av syre och mikro-organismer, främst bakterier och svampar. Rötning är mikrobiologisk nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Vid rötning bildas biogas, som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas används med stor fördel som fordonsbränsle efter uppgradering. Andra användningsområden är el- och värmeproduktion. Vid rötning bildas också biogödsel, som används bland annat i jordbruket. Om hushållet komposterar själv, så kallad hemkompostering, ger det i många kommuner möjligheter till glesare hämtningsintervall och lägre avfallsavgift. Detta kan ske efter anmälan eller medgivande från Miljönämnden eller motsvarande. I de kommuner som saknar utsortering av en matavfallsfraktion ingår matavfallet i den brännbara fraktionen. Avfallsförbränning sker med energiutnyttjande antingen i form av värme eller i en kombination av värme och el (kräftvärmeproduktion). Svenska avfallsförbränningsanläggningar producerar varje år fjärrvärme som motsvarar värmebehovet för cirka genomsnittliga villahushåll. Deponering sker enbart av den icke-brännbara fraktionen. Endast mycket små mängder hushållsavfall deponeras. Det är förbjudet att deponera brännbart eller organiskt avfall. 160 kommuner hade någon form av separat insamling av matavfall under 2010 visar en undersökning som Avfall Sverige genomfört. I vissa kommuner är det bara en liten andel av hushållen som är anslutna. Drygt 20 kommuner, av de ovan nämnda, har endast insamling från restauranger och storkök. I andra kommuner har merparten matavfallsinsamling. Övriga 130 kommuner samlar in allt avfall som en blandad brännbar fraktion. Tre kommuner har infört matavfallsinsamling under 2011 och ytterligare 70 kommuner har planer på att införa system för källsortering av matavfall framöver. 7

14 5.1 Inverkan på avfallsavgiften I kommuner som huvudsakligen 5 samlar in avfallet som en blandad brännbar fraktion är den årliga avfallsavgiften för villahushåll i genomsnitt kr. I kommuner där fler än hälften av hushållen har matavfallsinsamling är den genomsnittliga avgiften något dyrare kr. Någon jämförelse med 2009 går inte att göra på grund av ändrad metod. I ungefär hälften av kommunerna med matavfallsinsamling från villor är insamlingen obligatorisk, i övriga är det frivilligt. Biologisk behandling av matavfall från endast storkök, restauranger och butiker sker i ytterligare ett drygt 20-tal kommuner, förutom de ovan nämnda kr Matavfall + brännbart 40% kr Blandad brännbar fraktion 60% Figur 2. Behandling av hushållens kärl- och säckavfall fördelat på brännbart avfall respektive matavfall + brännbart avfall med tillhörande årlig avfallsavgift 2010 Anm: Kommuner med mer än 50 procent av hushållen anslutna till matavfallsinsamling ingår i kategorin Matavfall + brännbart (blått). Kommuner som huvudsakligen (mer än 50 procent) har insamling som blandad brännbar fraktion visas med rött. Källa: Avfall Web. 5 Huvudsakligen innebär att mer än 50 procent av hushållen har insamlingen som en blandad brännbar fraktion. 8

15 6. Utförare av behandlingen På samma sätt som för insamlingen kan behandlingen av hushållens kärl- och säckavfall ske i egen regi eller med anlitande av entreprenör. Med egen regi menas i denna rapport att avfallet behandlas i egen kommunägd anläggning eller genom delägarskap i anläggning, till exempel via regionbolag. Entreprenör kan vara offentligt ägd anläggning, till exempel kommunalt eller statligt bolag alternativt privat anläggning. 6.1 Förbränning med energiutvinning Det finns 32 förbränningsanläggningar i Sverige. 25 av dessa är helt kommunalt ägda via kommunalt bolag. Fyra anläggningar är helt privatägda, medan två är privatägda tillsammans med offentligt ägande. En anläggning är statligt ägd. Förbränning i egen regi sker i 20 procent av landets kommuner medan 80 procent anlitar entreprenör för förbränningen. 6.2 Inverkan på avfallsavgiften I kommuner som har förbränning i egen regi är avfallsavgiften i genomsnitt kr. I kommuner som anlitar entreprenörer betalar ett villahushåll i snitt kr, se figur 3. Motsvarande avgifter för 2009 var kr för egen regi och kr för entreprenör, så skillnaderna har ökat något kr Egen regi 20% kr Entreprenör 80% Figur 3. Förbränning av hushållsavfallet fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll

16 6.3 Biologisk behandling av utsorterad matavfallsfraktion I Sverige finns det idag ett hundratal anläggningar som tar emot och behandlar källsorterat bioavfall för kompostering, cirka 16 av dessa behandlar källsorterat matavfall från hushåll, restauranger m.m. Resterande anläggningar behandlar enbart park- och trädgårdsavfall. Det finns 18 rötningsanläggningar för behandling av källsorterat bioavfall, till exempel avfall från livsmedelsindustri, jordbruk, slakteri och matavfall från hushåll, restauranger och butiker. Fem av rötningsanläggningarna är privata, en av dessa tillsammans med kommunalt ägande. Tre av anläggningarna drivs av kommunala regionbolag. Övriga drivs i kommunal förvaltning eller eget kommunalt bolag. Enligt uppgifter ur Avfall Web har 108 kommuner matavfallsinsamling från mer än hälften av hushållen. Av dessa kommuner har 35 procent behandlingen av matavfallet i egen regi, det vill säga i egen anläggning eller anläggning som ägs tillsammans med andra kommuner i ett kommunalt bolag. Övriga kommuner 65 procent anlitar entreprenör, såväl privata som kommunala, för behandlingen av matavfallet kr Egen regi 35% kr Entreprenör 65% Figur 4. Biologisk behandling av hushållsavfallet fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll Inverkan på avfallsavgiften I kommuner med biologisk behandling i egen regi är den genomsnittliga avgiften för villahushåll kr, vilket framgår av figur 4. För de kommuner som anlitar entreprenör är avgiften i genomsnitt kr. En förklaring till att det är dyrare med egen regi kan vara att dessa kommuner ofta varit pionjärer och investerat stora pengar i anläggningen. 10

17 7. Insamlingsentreprenörer Som nämnts ovan sker insamling av hushållsavfall genom anlitande av entreprenör i 71 procent av landets kommuner. För närvarande är cirka 49 entreprenörer verksamma på insamlingsmarknaden var 66 entreprenörer verksamma. De flesta entreprenörerna, 32 stycken verkar enbart i en kommun var 48 entreprenörer verksamma i enbart en kommun. Sammanlagt 14 olika entreprenörer verkar i 2-9 kommuner. Tre entreprenörer har fler än 10 kommuner. Två stora entreprenörer verkar i vardera 47 kommuner. I några kommuner anlitas två eller flera entreprenörer. Kombination av egen kommunal regi och entreprenör förekommer också i några fall. Annorlunda uttryckt så opererar två av entreprenörerna, motsvarande 4 procent, i knappt hälften av de kommuner som anlitar entreprenörer medan 96 procent av entreprenörerna delar på den andra hälften av dessa kommuner. 6 Uppgifterna bygger på information som hämtats från kommunernas hemsidor. Det saknas uppgifter från vissa kommuner. 11

18 Bilaga I följande tabell finns för varje kommun uppgifter om insamlingen av kärl- och säckavfall utförs i egen regi eller med anlitande av entreprenör samt namn på aktuell entreprenör. De kommuner som samlar in källsorterat matavfall från hushåll anges i en särskild kolumn Hushåll - med (F) om insamlingen är frivillig och (O)om insamlingen är obligatorisk. Om kommunen enbart samlar in matavfall från storkök, restauranger och butiker anges detta i avsedd kolumn - Endast storkök mm. Alla uppgifter avser Några kommuner har infört matavfallsinsamling under Dessa ingår inte i underlaget. Kolumnen för vanligaste behållarvolym är uppdelad i brännbar fraktion respektive matavfallsfraktion. Sifferuppgiften visar behållarvolymen i liter. En asterisk *) innebär att fraktionerna finns i samma kärl men är åtskilda i olika fack eller att olikfärgade påsar används (optisk sortering). Hämtfrekvens är på samma sätt angivna i skilda kolumner för brännbar fraktion respektive matavfallsfraktion och visar vanligaste antal hämtningar per år för respektive fraktion. 26 hämtningar innebär hämtning varannan vecka, vilket är det vanligaste. 52 innebär hämtning varje vecka, medan 13 innebär månadshämtning. Vissa kommuner tillämpar andra hämtfrekvenser. Behandling i egen regi för kompostering, rötning respektive förbränning anges med kryss (x) i respektive kolumn. Med egen regi menas i denna rapport att avfallet behandlas i egen kommunägd anläggning eller genom delägarskap i anläggning, till exempel via regionbolag. Användning av viktbaserad taxa anges i särskild kolumn med kryss (x). Därefter finns uppgift om årlig avfallsavgift, inkl. moms, för insamling av kärl- och säckavfallet från villahushåll. Avgiften avser det vanligaste abonnemanget för en- och tvåfamiljshus vid utgången av 2010 och har hämtats från statistiksystemet Avfall Web. Det innebär att det är kommunerna själva som har lagt in dessa uppgifter viss granskning, och bearbetning, har dock gjorts. För kommuner som saknat uppgifter i Avfall Web har sökning gjorts på kommunernas hemsidor. Vissa uppgifter har hämtats via telefonkontakt med aktuell kommun. Särskilda villkor i abonnemangen, som inte framgår i tabellen, kan försvåra jämförelser mellan kommunerna. Många faktorer påverkar nivåerna på kommunens avfallsavgifter, till exempel geografi, demografi och servicegrad. I sista kolumnen framgår om kommunen har optisk sortering eller flerfackskärl samt annan (mat)nyttig information. 12

19 Vissa kommuner, som ingår i kommunalförbund, gemensam nämnd eller gemensamt bolag, rapporterar inte in uppgifter för respektive kommun i Avfall Web, utan gör det samlat för förbundet eller bolaget. Nedan framgår vilka dessa är: AÖS Avfallshantering Östra Skaraborg - består av Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Skövde har insamling i egen regi, övriga har entreprenör. Gästrike Återvinnare är ett kommunalförbund som består av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. LSR Landskrona Svalövs Renhållnings AB består av Landskrona och Svalöv. Motala/Vadstena renhållningsnämnd består av Motala och Vadstena. Västra Mälardalens kommunalförbund består av Arboga, Köping och Kungsör. Dessutom rapporterar Södertälje/Nykvarn gemensamt i Avfall Web på grund av svårigheter att särskilja uppgifterna i kommunerna. 13

20 Insamling kärl- och säckavfall Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare Namn entreprenör Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Ale X F X X % av hushållen har matavfallsinsamling Alingsås X O X Alla hushåll har matavfallsinsamling Alvesta X F Aneby X Aneby Renhållning Arjeplog X IL Recycling Arvidsjaur X Arvika X X % av insamling i egen regi Askersund X Ragn-Sells Avesta X Sita AÖS Avfallshantering Östra Skaraborg X X F % av hushållen har matavfallsinsamling Bengtsfors X Ragn-Sells Berg X Sita Bjurholm X Allmiljö i Umeå AB Bjuv X Sita O *) *) X X Flerfackskärl Boden X Ragn-Sells F X X Alla hushåll har matavfallsinsamling Bollebygd X LBC i Borås O 190*) *) 26*) *) Optisk sortering Bollnäs X Sita 240 X Borgholm X Sita 190 X X - Borlänge X O X X Alla hushåll har matavfallsinsamling Borås X O 130*) *) 26 X X X Botkyrka X F F X Boxholm X Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Bromölla X Carlssons Miljö & Renhållning O Alla hushåll har matavfallsinsamling Bräcke X Revsunds Transport Burlöv X RenoNorden, Sita F X X X % av hushållen har matavfallsinsamling Båstad X Sita O 240*) *) 26*) *) X X Flerfackskärl 14

21 Dals-Ed X Ragn-Sells Danderyd X Sita F/O X FNI: endast tidningar. Degerfors X Dorotea X Connys Alltransporter Eda X X Ekerö X Ragn-Sells Eksjö X O 130*) *) 27*) *) X Optisk sortering, alla hushåll har matavfallsinsamling Emmaboda X X Enköping X Ragn-Sells F X X X % av hushållen har matavfallsinsamling Eskilstuna X O 190 X X Endast flerbostads-hus o storkök. Ej villor. Eslöv X Ragn-Sells O 240*) *) 26*) *) X Flerfackskärl, 59% av hushållen har matavfallsinsamling Essunga X Ragn-Sells Fagersta X SamTek F X X X Falkenberg X Sita Falun X F ea X Alla hushåll har matavfallsinsamling Filipstad X Filipstads Miljösanering X Finspång X Ragn-Sells X X Flen X RenoNorden X Forshaga X Ragn-Sells Färgelanda X Ragn-Sells O 190*) *) ea ea Optisk sortering, alla hushåll har matavfallsinsamling Gagnef X DalaFrakt och Logistik O Alla hushåll har matavfallsinsamling Gislaved X Sandahls Entreprenad Gnesta X Sita O Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Gnosjö X Sandahls Entreprenad Gotland X Ragn-Sells F X X % av hushållen har matavfallsinsamling. FNI upphör 1/ Grums X Ragn-Sells Grästorp X Ragn-Sells Gullspång X Gällivare X Allmiljö X Har matavfallsinsamling i avfallskvarn. 15

22 Insamling kärl- och säckavfall Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Namn entreprenör Gästrike Återvinnare X X GÅ, Sita F % av hushållen har matavfallsinsamling Göteborg X Renova, IL Recycling F X X X Götene X Ragn-Sells Habo X Beges Containerservice X Hagfors X Sita Hallsberg X Hallstahammar X Vafab Miljö F X X X Halmstad X F X X Hammarö X Ragn-Sells Haninge X F X X Säckställ med 60 l. 50% av hushållen har matavfallsinsamling Haparanda X Haparanda Renhållning O X Endast flerbostadshus o storkök. Ej villor. Heby X SamTek O X X X Hedemora X F Helsingborg X Renhab O 140*) 45*) 26*) 26 X X Herrljunga X Ragn-Sells Huddinge X F X X Hudiksvall X Sita Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare Flerfackskärl. 66% av hushållen har matavfallsinsamling Hultsfred X Hultsfred Samfrakt, Frödinge Tanktransport Hylte X Ragn-Sells Håbo X Ragn-Sells Flerfackskärl Hällefors X Fanthyttans Åkeri F % av hushållen har matavfallsinsamling Härjedalen X Reaxcer X Härnösand X X

23 Härryda X Renova F X X X Endast flerbostadshus o storkök. Ej villor. 2% har matavfallsinsamling Hässleholm X RenoNorden O 203*) 167*) 26*) 26 X X X Flerfackskärl Höganäs X X F 190*) *) X X Flerfackskärl Högsby X LBC AB i Högsby Hörby X Ragn-Sells O 240*) *) X Flerfackskärl. 21% av hushållen har matavfallsinsamling Höör X Ragn-Sells O 240*) *) X Flerfackskärl. 57% har matavfallsinsamling Jokkmokk X Järfälla X Sita F X Jönköping X F X X Flerfackskärl. 56% har matavfallsinsamling Kalix X BDX O X Kalmar X Karlshamn X Ohlssons F X Flerfackskärl. 50% av hushållen har matavfallsinsamling Karlskoga X X % har matavfallsinsamling Karlskrona X Affärsverken Karlskrona F X Karlstad X X Karlstad Energi F X Tvåfackskärl. 75% av hushållen har matavfallsinsamling. 5 % av insamling sker i egen regi. Katrineholm X RenoNorden F X % av hushållen har matavfallsinsamling Kil X Ragn-Sells O X Alla hushåll har matavfallsinsamling Kinda X Kimek Kiruna X X Klippan X Ohlssons F X Flerfackskärl Knivsta X Ragn-Sells O % av alla hushåll har matavfallsinsamling Kramfors X Reaxcer X Kristianstad X X O X Kristinehamn X X % matavfallsinsamling Krokom X X Kumla X Kungsbacka X Renova F F X X % av hushållen har matavfallsinsamling Kungälv X Kungälvs transporttjänst F X X % har matavfallsinsamling Kävlinge X F X X X % har matavfallsinsamling Laholm X Sita F Landskrona- Svalövs Renhållnings AB X Ohlssons F X % har matavfallsinsamling 17

24 Insamling kärl- och säckavfall Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Laxå X Ragn-Sells Lekeberg X BASAB Leksand X DalaFrakt och Logistik O Alla hushåll har matavfallsinsamling Lerum X Renova F F X X X Lessebo X Namn entreprenör Lessebo Åkericentral Lidingö X Sita F X % har matavfallsinsamling Lidköping X X Lilla Edet X Ragn-Sells O 190*) *) Optisk sortering Lindesberg X Fanthyttans Åkeri F % av hushållen har matavfallsinsamling Linköping X Ragn-Sells F X X X Ljungby X Sita X Ljusdal X Ljusnarsberg X Fanthyttans Åkeri F % av hushållen har matavfallsinsamling Lomma X Sita F X X X Ludvika X X Luleå X O Flerfackskärl. Alla hushåll har matavfallsinsamling Lund X O 185*) *) 26*) *) X X X Flerfackskärl. 20% av hushållen har matavfallsinsamling Lycksele X Lysekil X LYRAB F Malmö X RenoNorden, Sita F X X X % av hushållen har matavfallsinsamling Malung-Sälen X Brändholms Återvinning F Alla hushåll har matavfallsinsamling Malå X Mariestad X X Mark X Lastbilscentralen O 190*) *) 26*) *) Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare 18

25 Markaryd X Ohlssons Mellerud X Sita O 190*) *) Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Mjölby X X Mora X Sita O Alla hushåll har matavfallsinsamling Motala/Vadstena renhållningsnämnd X F X Mullsjö X Beges Containerservice Munkedal X Sita F Munkfors X RenoNorden Mölndal X Renova F X X Endast flerbostads-hus o storkök. Ej villor. 33% matavfallsinsamling Mönsterås X 190 X X Mörbylånga X X Nacka X RenoNorden Nora X Fanthyttans Åkeri F % av hushållen har matavfallsinsamling Norberg X SamTek F X X X Nordanstig X Sita Nordmaling X Allmiljö X Norrköping X IL Recycling F % av hushållen har matavfallsinsamling Norrtälje X F X Norsjö X Nybro X Nyköping X O Alla hushåll har matavfallsinsamling Nynäshamn X F X X Nässjö X? % av hushållen har matavfallsinsamling Olofström X Ohlssons F X Flerfackskärl. 50% av hushållen har matavfallsninsamling Orsa X Sita O % av hushållen har matavfallsinsamling Orust X Stenungsunds Renhållning O Osby X RenoNorden O *) *) Flerfackskärl Oskarshamn X F Ovanåker X Sita Oxelösund X FORIA O % av hushållen har matavfallsinsamling Pajala X Ragn-Sells Insamling i egen regi sedan 1 jan

26 Insamling kärl- och säckavfall Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Partille X Renova F X X X Perstorp X Ohlssons F 150*) *) 26*) *) X Flerfackskärl Piteå X O Ragunda X Allmiljö Robertsfors X Allmiljö F X Ronneby X O Rättvik X Werpers Åkeri O Alla hushåll har matavfallsinsamling Sala X Vafab Miljö F X X X % av hushållen har matavfallsinsamling Salem X F X X Sigtuna X Ragn-Sells F % av hushållen har matavfallsinsamling Simrishamn X Ragn-Sells F X X X % har matavfallsinsamling Sjöbo X Ragn-Sells? X X X Skara X Sita Skellefteå X X Ragn-Sells F X Flerfackskärl. Alla hushåll har matavfallsinsamling Skinnskatteberg X Vafab Miljö F X X X % av hushållen har matavfallsinsamling. 60 % av insamlingen sker i egen regi. Skurup X Sita X X X X Smedjebacken X SamTek O X Alla hushåll har matavfallsinsamling Sollefteå X Allmiljö i Umeå AB X X Sollentuna X Sita F X % av hushållen har matavfallsinsamling Solna X Sita F Sorsele X X Sotenäs X Sita Staffanstorp X IL Recycling X X X Stenungsund X Namn entreprenör Stenungsunds Renhållning F X Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare Endast flerbostadshus o storkök. Ej villor. 8% matavfallsinsamling 20

27 Stockholm X RenoNorden, Liselotte Lööf, Ragn-Sells F X % har matavfallsinsamling Storfors X Storuman X Bilfrakt Bothnia X Strängnäs X? X Provområden Strömstad X X % av insamlingen sker i egen regi. Strömsund X Sundbyberg X Ragn-Sells O Införs % har matavfallsinsamling Sundsvall X Ragn-Sells F F X X % av hushållen har matavfallsinsamling Sunne X Sita X Surahammar X Vafab Miljö O X X X Alla hushåll har matavfallsinsamling Svedala X Sita O X X X Svenljunga X LBC i Borås Säffle X Sita Säter X DalaFrakt och Logistik Sävsjö X Ragn-Sells O *) *) Söderhamn X Söderköping X Sita Allren Södertälje/ Nykvarn X F 190*) *) X Flerfackskärl. Alla hushåll har matavfallsinsamling Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Sölvesborg X Ohlssons F X % av hushållen har matavfallsninsamling Tanum X Sita F Tidaholm X X Tekniska kontoret, Carlsson och Söner X % av insamlingen sker i egen regi. Tierp X Timrå X TIRAB Tingsryd X Tjörn X Stenungsunds Renhållning O X X Tomelilla X Ragn-Sells F X % av hushållen har matavfallsinsamling Torsby X RenoNorden Torsås X Tranemo X LBC Tranås X Tranås Renhållning X

28 Insamling kärl- och säckavfall Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Namn entreprenör Trelleborg X X X X % matavfallsinsamling Trollhättan X O 190*) *) Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Trosa X Allrenhållning O 190*) *) Optisk sortering Tyresö X Sita Täby X Sita F Uddevalla X O 190*) *) X Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Ulricehamn X Sita X Umeå X Allmiljö, Ragn-Sells F X X % har matavfallsinsamling Upplands Väsby X Sita F % har matavfallsinsamling Upplands-Bro X Ragn-Sells Uppsala X Ragn-Sells O X X Alla hushåll har matavfallsinsamling Uppvidinge X Ragn-Sells O 190*) *) Optisk sortering. Alla hushåll har matavfallsinsamling Jönköpings Renhållning Vaggeryd X X Valdemarsvik X Sita Vallentuna X Ragn-Sells F ,4% har matavfallsinsamling Vansbro X Sita Vara X Ragn-Sells Varberg X Sita X Vaxholm X Sita F/O Vellinge X RenoNorden X X X % har matavfallsinsamling Vetlanda X Ragn-Sells O 190*) *) X X Vilhelmina X Inlandsfrakt AB X Vimmerby X GDL Transport Öst X Vindeln X Allmiljö Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare 22

29 Vingåker X RenoNorden Vårgårda X Ragn-Sells % har matavfallsinsamling Vänersborg X X Ragn-Sells O 140*) *) 26*) *) Optisk sortering Vännäs X Värmdö X RenoNorden Värnamo X Sandahls Entreprenad Västervik X X FNI olika kärl Västerås X X Ragn-Sells, Sita, Rederi Mälarstaden F X X X Västra Mälardalens kommunalförbund X Vafab Miljö F X X X Växjö X F X ,5% har matavfallsinsamling Ydre X Ydre Åkeri Ystad X F X X X Åmål X Ånge X Sundfrakt X Åre X Reaxcer 190 X Årjäng X Olsson & Hall Renhållning, Töckfors Renhållning 190 X Åsele X Åstorp X Sita F 370*) *) X X - Flerfackskärl Åtvidaberg X Åtvidabergs Renhållning Älmhult X F X Älvdalen X Röngårds Åkeri O X % av hushållen har matavfallsinsamling Älvsbyn X Allmiljö O % av hushållen har matavfallsinsamling Ängelholm X Ohlssons F X X % av hushållen har matavfallsinsamling Öckerö X X X X Ödeshög X Sita/Allren Örebro X F X % har matavfallsinsamling Örkelljunga X Ohlssons O X Flerfackskärl Örnsköldsvik X X X Östersund X F X Österåker X Ragn-Sells Östhammar X Ragn-Sells

30 Insamling kärl- och säckavfall Matavfallsinsamling (Friv/Obl) Vanligaste behållarvolym (l) Vanligaste antal hämtningar Egna/ delägda anläggningar Östra Göinge X RenoNorden O *) *) Flerfackskärl Överkalix X O Övertorneå X Namn entreprenör Övertorneå Entreprenad O Medelvärde Kommentar Egen regi Entreprenör Hushåll Endast storkök mm Brännbart Matavfall Brännbart Matavfall Kompost Rötning Förbränning Viktbaserad avgift Avfallsavgift (inkl. moms) Kommun/ förbund Invånare En asterisk *) innebär att fraktionerna finns i samma kärl men åtskilda i olika fack eller att olikfärgade påsar används (optisk sortering). Uppgiften om avfallsavgift gäller vanligaste abonnemanget för gäller en- och tvåfamiljshus. AÖS består av Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Skövde har insamling i egen regi, övriga entreprenör. Gästrike Återvinnare består av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Västra Mälardalens kommunalförbund består av Arboga, Köping och Kungsör. Alla uppgifter avser Några kommuner har infört matavfallsinsamling under

31 Rapporter från Avfall sverige 2012 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2012:01 Avfallsavgifter Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING