Kommunikation som ledningsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikation som ledningsstöd"

Transkript

1 ledaren Räddnings Svenska Brandbefälets Riksförbund nr Kommunikation som ledningsstöd Kommu ni - ka tion kan inte ändra fakta Sid 12 Tema: Kommunikation inget självändamål. Att växa från liten begränsad olycka till stor komplex Sid 10 Sid 22 Sid 32 BBS Artikel: SBB Debatt: Sverige och gräns Artikel: Fullskaliga ett nytt varumärke. över skridande insatser. brandtester i tunnel. Kunskap ledord i effektiva insatser Sid 30 Artikel: Viktiga frågor på Skadeplats 2011.

2 Vi sätter kundens verksamhet främst Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. Som själva hjärtat av ett företags informationsflöde är datahallen avgörande för din verksamhet. Därför är det viktigt att se till att datahallen är så säker som möjligt. Brandsäkerhetslösningarna från Siemens är anpassade exakt efter dina krav och ger dig bästa möjliga skydd mot alla brandrisker. Siemens lösningar för brandskydd skräddarsys efter dina behov och din verksamhet. Siemens strävar efter att vara en innovativ och professionell partner som tillhandahåller allt från risk management till driftsättning, service, utbildning och tjänster. 2011FS-011A Answers for infrastructure.

3 Innehåll nr Räddningsledaren. Svenska Brandbefälets Riksförbund, Stockholm. Tfn BBS BBS 2010 BAM54 Årgång 27 Räddningsledaren är medlemstidning för Svenska Brandbefälets Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: 5000 ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Ansvarig utgivare Ulf Lago e-post telefon Ledare: Sveriges brandbefäl i en ny tid 6 Aktiviteter i länsföreningarna: Brandsläckningstaktik för brandbefälen i Västra Götaland 7 Aktiviteter i länsföreningarna: Brandbefälsmötet i Helsingborg 8 Skånsk Brandskyddsdag 9 Förbundsstyrelsen och extrakongress 10 SBB: Nytt varumärke nu börjar det! Kommunikation är inget självändamål 8 Chefredaktör Nenne Hagman e-post mobil Redaktion Ulf Lago e-post mobil Patrik Persson e-post mobil Tema: Kommunikation är inget självändamål 14 Tema: Rakel att byta kommunikationssystem 16 Tema: Kommunikationens betydelse vid förändring 19 IRL: Anställningsavtalet 12 Annonser Stefan Alneberg, Adviser tfn e-post 22 Debatt/Aktuella händelser: Klarar Sverige gränsöverskridande insatsledning? 14 Annonsmaterial/ Grafisk produktion Helena Wenzel, Utformat mobil Sjögatan 23, Sundsvall. e-post 25 En brandstation för alla ett år senare 26 Boverkets nya byggregler BBR 19 För riktigheten i signerade inlägg/ artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild Foto: David Högberg, brandingenjör, Räddningstjänsten Jönköping. 28 Skadeplats 2011: Summering 30 Skadeplats 2011: Kunskap ledord för effektiva insatser 32 Fullskaliga brandtester i tunnel 22 Nästa nummer av Räddningsledaren 2 mars Manusstopp 10 januari. 34 Internationellt: FEU i Luxemburg och nordiska brandbefäls studiedagar Tryckt av Accidenstryckeriet, Sundsvall på Svanengodkänt papper. 36 Brand 2012: Från ord till handling 37 Notiser 32 Räddningsledaren nr

4 Swedish Rescue Training Centre SRTC inbjuder till Teknikdagar 2012, där du som besökare får möjligheten att prova den senaste utrustning från ledande leverantörer i skarp miljö! Uppdaterad information på Teknikdagar 2012 Skövde, 8-9 maj 2011 medverkade 55 leverantörer och över 800 besökare, vilket gör Teknikdagar till den största praktiskt inriktade mässan för räddningstjänsten i Sverige Fri entré och deltagande i workshops Vi erbjuder kurser bland annat i: CAFS Skärsläckare Skarp kemdykning Brandgasventilation och släckteknik Reparbete i fallriskmiljö Dellyft och evakuering av buss Stab och ledning Preparandkurs Räddningsinsats 9 dagars utbildning på SRTC Följer MSB:s kursplan Behörig rökdykare enligt AFS 2007:7 Första kursstart

5 Ledaren nr Sveriges brandbefäl i en ny tid För 53 år sedan bildades Svenska Brandbefälets Riksförbund, genom att Svenska Brandbefälsförbundet och Brandbefälets Riksförbund (f d Landsbygdens Brandbefälsförbund) slogs samman. Svenska Brandbefälets Riksförbund har nu, för första gången, genom två kongressbeslut ett nytt namn och en ny symbol, Sveriges Brandbefäl. Men varumärke är så mycket mer än det yttre och synliga. Det finns ett inre och ett känslomässigt perspektiv också. Jag ser vårt varumärke som en möjlighet till att ta nya steg i föreningens utveckling. Jag vill här, från mitt perspektiv, lyfta fram några saker. Fria att tycka Vårt nya namn förstärker vårt signum; vi är en förening utan politiska eller fackliga bindningar. Vår enda bindning är till professionalism, erfarenhet och kompetens som bara brandbefäl kan ha. Det tidigare namnet förde lätt tankarna till fackliga intressen hos många. Vår verksamhet bygger inte på medlemmarnas särintresse i egenskap att många är arbetstagare och har en relation med en arbetsgivare. Med det nya namnet kan vi förhoppningsvis en gång för alla slippa dessa kopplingar. Detta ökar förutsättningarna för oss som förening att delta i samhällets utveckling på olika plan. För alla Nu är vi en förening för Sverige, inte svenskarna. En till synes liten ändring i orden men en stor ändring i vad vi signalerar. Arbetet för allas lika värde, mångfald och jämställdhet måste lyftas fram och stärkas - inte bara i föreningen utan i hela branschen. Genom namnbytet har vi markerat tydligt var vi står och vart vi strävar. Nu återstår en massa handling för att vi själva ska bli en förening med mångfald. Till Föreningen Sveriges Brandbefäl är alla välkomna! En symbol Namnet och symbolen ska användas såväl av förbundsstyrelse, verkställande utskott och länsföreningar utan anpassningar. Genom att uppträda med en symbol och ett namn, stärker vi den visuella och känslomässiga sammanhållningen. Nu är det upp till oss i föreningen att vara lojala och använda namnet och symbolen med respekt för detta. Hur vi konkret ska använda symbolen och namnet hoppas jag att vi kan skapa en enkel manual för. Stort tack Jag tycker vi har fått en symbol och ett namn av högsta klass. Det är lätt att tro att det är levererat av en bättre PR-byrå till hög kostnad. Så är inte fallet. Det är framtaget av medlemmar. Tillsammans har Lars Wendel, Micael Carlsson, Nina Eriksson och Maria Cucas värnat om såväl föreningens historia som framtid. Jag är full av beundran över det resultat ni åstadkommit och det engagemang ni lagt ned. Jag hoppas ni känner en stor stolthet i vad ni skapat. I alla fall jag. Tack Lovisa och välkommen Nenne Detta nummer är det sista som Lovisa Wihk gör för oss i egenskap av chefredaktör. Lovisa tog över för dryga tre år sedan. Jag vill personligen tacka Lovisa för ett fint, utvecklande och givande samarbete. Du har verkligen fört tidningen till nya höjder. Nu träder Nenne Hagman in som ny chefredaktör och tidningen får även ett mer utvidgat redaktionsråd som kommer att presentera sig framöver. Tillsammans ska vi försöka göra den tidning vi nu tycker är bäst ännu bättre. Så tack Lovisa, och välkommen Nenne! Ulf Lago, ordförande Ulf Lago. Räddningsledaren nr

6 Aktiviteter i länsföreningarna västra götaland Brandsläckningstaktik för brandbefälen i Västra Götaland Brandbefälets sju viktigaste beslut var temat när Västra Götalands Brandbefälsförening arrangerade ett seminarium den 26 oktober för sina medlemmar. Det var Linus Eriksson och Magnus Mattsson som ledde seminariet. De utgick ifrån Taktikboken som de tillsammans skrivit. Seminariet var fullsatt med 55 deltagare och genomfördes på SERFs övningsanläggning vid Guttasjön utanför Borås. kontrollfrågor för att få en kvittens om att metodvalet är tillämpligt för situationen. Andra centrala begrepp är övertydlighet och ledningsmöten. Att alla får samma bild av läget är viktigt liksom känne dom om MMI och TP. Man bör samman fatta läget, formulera ett beslut och gå ut med det till alla via radio på högst 25 sek, var ett tips från föreläsarna. Effektiv insats Linus och Magnus inledde med att vi ofta är bra på att planera och följa upp insatstider. Däremot är vi dåliga på att förhålla oss till begreppet effektiv insats. LSO 1 kap 3 anger att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Exempel på misslyckanden Magnus och Linus delade frikostigt med sig av sina erfarenheter och misslyckanden vid insatser som de ansvarat för. Enligt dem händer det alltför ofta att en byggnadsbrand blir en totalskada fast det fanns tillräckligt med resurser på plats. I media har vi ofta förklaringar som Larmet kom sent, Vi var chanslösa eller komplicerade byggnadskonstruk tioner. I själva verket handlar det oftast om fel metodval och/eller ingen uthållighet i att försörja besluten. Vi missar ofta att planera för att försörja över tid och vanligtvis är det personalresurserna som vi felbedömer, menar de. Insatschefens sju viktigaste beslut Dessa sju beslut är enligt författarna en lämplig beslutmodell som behandlas utförligt i taktikboken. 1. Läs olyckan och gör en riskbedömning. 2. Identifiera möjliga åtgärder. 3. Besluta om Mål Med Insats (MMI) och Taktisk Plan (TP). 4. Sätt organisationen och utse ledningsplats. 5. Kommunicera och samverka. 6. Skapa uthållighet. 7. Följ upp. Både vad och hur Insatsledaren måste ha god kunskap om olika metodval men också om HUR åtgärden ska genomföras. Tidsupp fatt ning avseende olika åtgärder är mycket viktigt för att de ska ge önskad effekt och även bedömningen av om resurserna är tillräckliga. Håltagning i samband med vindsbränder nämndes som ett exempel på en åtgärd som ofta felbedöms. Kvittens och kommunikation Alltför generös målstyrning kan ge utrymme för tolkningar och ett metodval som inte hinner få avsedd effekt. Ställ Våga bryta standardrutin Vi har ett gott stöd i väl utvecklade standardrutiner men ibland är de inte tillräckligt effektiva. För att bryta en standardrutin eller komplettera en sådan, föreslog Linus och Magnus omedelbar åtgärd i stället för att fullfölja rutinen enligt standard. Sammanfattning Ett scenariobaserat beslutfattande, lämpligt metodval och uthållighet i att försörja beslutet är grunden för en framgångsrik släckinsats. Till stöd finns en beslutsmodell med sju steg. Det var en fängslande och engagerad framställning av Linus och Magnus som stundtals var mycket provokativ. Detta fångade dock intresset och debattlustan hos medlemmarna i Västra Götalands Brandbefälsförening. Linus och Magnus triggade helt enkelt igång många reflektioner över det egna agerandet på skadeplats. Text & Bild: Bo Carlsson, styrelsen Västra Götalands Brandbefälsförening 6 Räddningsledaren nr

7 Aktiviteter i länsföreningarna Helsingborg Nyheter från Brandbefälsmötet i Helsingborg Vi måste bli bättre på att ta tillvara erfarenheter från olyckor Det klargjorde Marianne Stålheim från MSBs enhet för lärande av olyckor och kriser under Brandbefälsmötet den oktober i Helsingborg. Konferensen samlade 125 deltagare och arrangerades av Helsingborgs Brandförsvar, SBR Skåne-Blekinge och Informationsbolaget. Marianne Stålheims föreläsning hade fokus på hur räddningstjänsten kan öka lärandet från olyckor och kriser. De centrala frågorna var Hur fångar vi bäst upp erfarenheterna? Hur följer vi upp och hur redovisar vi vad som kommer fram? Hon berättade även om MSBs satsning på nya regionala samordnare för olycksundersökningar som bland annat ska vara stöd och experthjälp för olycksutredare ute i regionerna. Syftet med initiativet är just att ta bättre vara på våra erfarenheter från olyckor och bygga en grund för utökad kunskapsöverföring på nationell nivå. I nästa nummer av Räddningsledaren lyfts detta initiativ och beskrivs mer utförligt liksom hur arbetet kring utvecklad olycksundersökning och en utökad kunskapsöverföring ska fungera. Framgångar för ny liten enhet i Stockholm Under Brandbefälsmötet redovisades även en satsning som påbörjades i början av 2011 inom Storstockholms Brandförsvar. Man införde en liten enhet (bil 103) med placering på Johannes Brandstation i city. Enheten kallas JO-styrkan och består av 1+2. Samma personal utgör även besättningen på brandförsvarets stora räddningsbåt. Den nya enheten larmas inom fyra insatsområden i centrala Stockholm. Samtidigt larmas också en släckenhet från den aktuella brandstationen (Östermalm, Kungsholmen eller Katarina). En utvärdering efter tre månaders verksamhet visade följande: Av totalt 873 insatser i de aktuella områden åkte bil 103 på drygt 200 larm. Vid hälften av dessa larm var 103an först på plats. JO-styrkan har haft, eller kunde haft, en möjlighet att självständigt lösa JO-styrkan har haft, eller kunde haft, en möjlighet att självständigt lösa 88 procent av de larm där de anlänt som första enhet eller enda enhet. 43 procent av larmen inträffade under nattpassen. Det redovisades även statistik kopplat till initiativet fram till och med 7 oktober. JO-styrkan hade då gjort 579 utryckningar fördelade så här: Trafikolycka - 34 st Brand i byggnad - 85 st Brand ej i byggnad - 86 st Farliga ämnen - 26 st Person under tåg - 7 st Salsalarm (IVPA) - 16 st Båtlarm - 32 st Ytlivräddning - 1 st Brandbefälsmötet är en och en halv dags konferens med fokus på utveckling och med sikte på framtiden. Årets arrangemang behandlade bland annat områdena: inträffade händelser, dimensionering av framtidens utryckningsorganisation, reaktioner vid olyckor och kriser, hur blir vi bättre på att hantera stora bränder och gryningspyromanen. Text: Karsten Erichs, Informationsbolaget Foto: Pernilla Eriksson, Storstockholms brandförsvar Räddningsledaren nr

8 Dagen avslutades med paneldebatt med föreläsarna. Här ser vi Christer Bjelk från SIMAB svara på frågor och Marcus Nilsson från Höganäs Räddningstjänst. Bostadsbränder i fokus på Skånsk brandskyddsdag Den 15 september träffades över 350 deltagare på Skånsk brandskyddsdag för att diskutera bostadsbränder med fokus på köks- och eldstadsrelaterade bränder. Över hälften av alla räddningsinsatser till bränder i byggnader sker i bostäder. Skånsk brandskyddsdag är ett jättebra tillfälle för räddningstjänst, sotare, MSB, försäkringsbolag med flera att dela erfarenheter och diskutera frågan om hur vi kan minska dessa, säger Andreas Bengtsson, verksamhetsledare, Brandskyddsföreningen Skåne. Samstämmig information Christer Bjelk från sotnings- och ventilations företaget SIMAB, pratade om köks fläktar och imkanaler i bostadshus. Sedan 2004 har sotning av imkanaler minskat. En orsak till den kraftiga nedgången kan bero på den ändrade lagstiftningen, menar Christer. Han belyste även vikten av att sotningsbranschens och räddningstjänstens syn på sotning är samstämmig och uppmuntrade räddningstjänsterna att lyfta vikten av sotning MSB fanns på plats under brandskyddsdagen. i sin kommunikation med allmänheten och media. Spisvakter och bättre uppföljning Patrik Perbeck från MSB, föreläste om uppdraget Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer. Där har MSB tittat på vad som är att betrakta som ett rimligt brandskydd i flerbostadshus, småhus och vård- och omsorgsboenden. Spisvakter, Över hälften av alla räddningsinsatser till bränder i byggnader sker i bostäder. Skånsk brandskyddsdag är ett jättebra tillfälle att dela erfarenheter och diskutera frågan om hur vi kan minska dessa. korrekt installation av eldstäder och skorstenar och bättre uppföljning av eldstadsrelaterade bränder är några förslag på åtgärder för att minska antalet bränder i boendemiljöer. Moderator under brandskyddsdagen var Sandra Danielsson, brandingenjör. För första gången var samtliga 33 skånska kommuner representerade. Hela 46 företag inom branschen var på plats vid MSB Revinge, vilket är rekord i antalet utställare. Text och foto: Jessica McKinley, MSB 8 Räddningsledaren nr

9 Förbundsstyrelsemöte i Uppsala Den november träffades förbundsstyrelsen för årets andra möte i Uppsala. I flera frågor togs viktiga beslut för att vi ska kunna fortsätta vara en framgångsrik förening även i framtiden. Innan förbundsstyrelsen träffades hölls en extra-kongress. En rad frågor kom att handla om vilken strategi föreningen ska anamma för att åter få i balans i ekonomin. Kraftigt minskade intäkter ställer krav på nytänkande i föreningens verksamhet. Kommunicera Den långsiktiga lösningen för att få bättre ekonomi består i att öka medlemsantalet. Genom att få fler att inse vilken nytta man som brandbefäl har att vara medlem i föreningen, kan medlemsantalet öka. Det finns över 5000 brandbefäl i Sverige och omkring hälften är medlemmar idag. Vi måste bli bättre på att kommunicera vad föreningen står för och vad ett medlemskap innebär, men vi måste också bli bättre på att arrangera attraktiva aktiviteter. Många föreningar driver idag aktiviteter som är så bra att de helt eller delvis finansieras av arbetsgivarna. verksamhet kan utvecklas. Styrelsen var överens om att det handlar om att hjälpa till att identifiera brandbefälens behov av ledarskapsutveckling, marknadsföra IRL som en lösning på dessa behov samt bidra till att det skapas en norm för räddningsledare. I denna norm kan många aspekter ingå, även ledarskapsförmåga. Det diskuterades även om det går att utveckla en organisation för lokala IRL-instruktörer för delar av IRLs utbildningsutbud, och om det kan vara mer än ledarskapsutbildning som IRL bör erbjuda. Utskotten ersätts På mötet beslutades att ersätta vår utskottsorganisation, som finns under förbundsstyrelsen, med programområden under VU. På så vis skapas en snabbare Vi måste bli bättre på att kommunicera vad föreningen står för och vad ett medlemskap innebär, men vi måste också bli bättre på att arrangera attraktiva aktiviteter. och enklare styrning av denna verksamhet, som syftar till att utveckla medlemmar inom vissa specialistområden samt sprida vår kompetens till hela samhället. Programområden som vi inledningsvis ska ha är metod och teknik, utbildning och förebyggande. Det internationella utskottet får inget motsvarande programområde utan internationella frågor handhas direkt inom VU. Stöd till länsföreningar Budget 2012 antogs vid förbundsstyrelsemötet. Styrelsen beslutade att avsätta kronor från förbundets sparade kapital till ett tvåårigt projekt för att stödja länsföreningar. Förbundsstyrelse utsåg en projektgrupp och VU blir styrgrupp för projektet. Syftet är att stödja föreningar som idag inte har ekonomi att själva driva verksamhet. Nytt namn och ny logotyp Kongressens beslut att byta namn och logotyp innebär en rad saker. Bland annat måste vi skapa underlag för att kunna producera mallar, gåvor med mera. En omfattande informationsinsats måste också genomföras, vilket också är en stor möjlighet att kommunicera och marknadsföra föreningen. Annette Andersson, sekreterare SBBs VU Utvecklad hemsida Hemsidan behöver utvecklas för att möta behoven hos medlemmar, blivande medlemmar, myndigheter och tidningens läsare. Vår befintliga hemsida har fyllt en viktig funktion och nu är det dags att ta nästa steg i utvecklingen. Hemsidan är vårt ansikte utåt och det är viktigt att den kommunicerar det som föreningen står för. Den kan också vara ett hjälpmedel för att rekrytera fler medlemmar. IRL På förbundsstyrelsemötet diskuterades hur SBR kan bidra till att IRLs uppskattade Förbundsstyrelsemötet den 16 november handlade i huvudsak om föreningens ekonomi och verksamhetens riktning framåt. Hur ska föreningen i framtiden värva nya medlemmar? Vilka åtgärder och satsningar ska göras för att återställa den finansiella balansen? Räddningsledaren nr

10 Ett starkare varumärke det är nu det börjar! Med nytt namn och ny logotyp börjar vi jobba för ett starkare varumärke. Men vad är det egentligen som ska ske nu? Svenska Brandbefälets Riksförbund var namnet på en förening som 1958 bildades som en sammanslagning av Svenska Brandbefälsförbundet och Brandbefälets Riksförbund (f d Landsbygdens Brandbefälsförbund) bytte föreningen namn till Föreningen Sveriges Brandbefäl och fick en ny och gemensam logotyp. Så skrivs nu historien om den förening som hälften av Sveriges brandbefäl är medlemmar i. Varför? Frågan om nytt namn och ny symbol väcktes för mer än ett år sedan. Vi konstaterade att vi hade en flora av namn och symboler. Namnet på riksorganisationen antydde dessutom att vi var en facklig organisation, vilket innebar att vi ibland var tvungna att poängtera motsatsen. I samhället är Svenska Brandbefälets Riksförbund och dess länsföreningar fortfarande en ganska okänd aktör, trots att vi omsluter nära 2500 medlemmar och är Europas största brandbefälsförbund. De som ändå känner till oss, ser inte direkt att de länsvisa brandbefälsföreningarna och riksförbundet är en gemensam organisation. Därför var frågan om ny och gemensam logotyp både logisk och naturlig. Resan På förbundsstyrelsemötet i maj 2010 fattades beslutet att låta en grupp, under Lars Wendels ledning, utarbeta förslag på ny logotyp. Förslaget presenterades på förbundsstyrelsemötet i november Styrelsen ansåg att förslaget, med vissa redaktionella ändringar, skulle gå på remiss till samtliga länsföreningar. På kongressen i maj 2011 fattades det första av två nödvändiga beslut att anta nytt namn och symbol. Vid den extra kongressen i november fattades det andra och sista beslutet. Och nu har föreningen ett nytt namn och ny symbol. Länsföreningarna Föreningen byter i och med beslutet på kongressen namn till Föreningen Sveriges Brandbefäl, som förkortas SBB. Beslutet får till följd att föreningens stadgar och normalstadgar för länsföreningar också ändras. I namnet lägger länsföreningarna till sitt eget namn. De länsföreningar där residensstadens namn sammanfaller med länsföreningens namn får ha ordet län BBS BBS med i namnet (exempelvis Jönköping). Eftersom länsföreningarna också är egna juridiska personer, måste varje förening anmäla namnändring till bank och andra BAM54 w Varumärkesmanual Vi kommer att behöva en enkel varumärkesmanual för hur namn och logotyp ska användas. Manualen kan även innehålla policy och riktlinjer för hur vi uppträder. VU fick i uppdrag till förbundsstyrelsemötet i maj att ta fram förslag till sådan. Syftet med manualen är att öka förutsättningarna för att vi ska uppfattas som en förening och skapa ett starkare varumärke. Nya trycksaker Vi kommer efterhand att ta fram nya trycksaker med vår logotyp, vilket även inkluderar brevmall och powerpointmaterial. Andra trycksaker är gåvor och flaggor. Vad händer i länsföreningarna Varje länsförening bör på respektive årsmöte fatta eget beslut om nytt varumärke. Varje förening bör anmäla ändring av namn till Skatteverket, bank m f l. 10 Räddningsledaren nr

11 2008 har mycket hänt i föreningen. Vi har arbetat fram ny vision och en målbild till Fler och fler aktörer efterfrågar vår kompetens i olika utredningar och remisser. Till Sedan denna utveckling lägger vi nu nytt namn och logotyp. Mycket arbete kvarstår men vi är på god väg att bygga ett starkare varumärke och bli en Starkare, Bredare och Bättre organisation! Profilmaterial Vi kommer att behöva ta fram nytt profilmaterial som vepor, medaljer, plaketter mm. Vi undersöker kostnaderna för detta. VU kommer att ta fram digitala original för underlag för brevhuvud, powerpointbilder med mera som enkelt kan anpassas till respektive länsförening. Hemsidan ska också justeras med nya varumärket och vi förbereder informationsinsatser för att informera vårt nya varumärke. Övrigt Det bakomliggande syftet med att skapa ett nytt varumärke är bland annat att vi ska förstärka uppfattningen att vi är en och samma organisation. Därför har vi nu beslutat att utreda förutsättningarna för att alla ledamöter i det verkställande utskottet och ordföranden i respektive länsförening ska använda sig av gemensamma mailadresser. Varje länsförening FAKTA Ett namn och en symbol (tuppen) som Svenska Brandbefälets Riksförbund har haft under 50 år går nu i graven. Föreningen har även använt en annan symbol - fågeln Fenix - och en hjälm som symbol. kan ha ytterligare två mailkonton för andra förtroendevalda. Starkare, Bredare och Bättre Sedan 2008 har mycket hänt i föreningen. Vi har arbetat fram ny vision och en målbild till Fler och fler aktörer efterfrågar vår kompetens i olika utredningar och remisser. Till denna utveckling lägger vi nu nytt namn och ny logotyp. Mycket arbete kvarstår men vi är på god väg att bygga ett starkare varumärke och bli en Starkare, Bredare och Bättre organisation! Ulf Lago, ordförande Falck räddningstjänst Räddningsledaren nr

12 Tema kommunikation Kommunikation ändrar inte fakta Kommunikation är inget självändamål Många kommunikatörer har ett starkt etiskt och moraliskt patos. Det ligger i kommunikatörens yrkesroll att verka för transparens. Man strävar efter att göra rätt, att göra bättre, att helt enkelt att vara professionell. En av de viktigaste rollerna man har som kommunikationschef är att vara djävulens advokat internt. En enkel tumregel är att det som inte kan kommuniceras externt, det ska i regel inte göras alls. Oavsett om det gäller förbättringar för kommuninvånaren som är svårkommunicerade eller om det gäller människors agerande i organisationen. Verksamhetsproblem inte kommunikationsproblem Men i dessa dagar är det inte så lätt att göra vare sig rätt, bättre eller professionellt. För det är ju inte alltid ett kommunikationsproblem som står bakom oroliga medarbetare eller en dålig mediebild. Oftast är det ett verksamhetsproblem. Ett problem som möjligen kan förklaras och nyanseras genom kommunikation, men aldrig sminkas över eller förskönas. Investeringar i kolkraft och utsålda elnät kommer aldrig att bli snygga, ens med den mest kreativa kommunikationslösningen. Och rekordbonusar till cheferna för det säkraste året i historien efter Deep Water Horizon-katastrofen i Mexikanska golfen kommer inte att gå hem i stugorna. Hur ska en kommunikatör i dessa verksamheter agera för att korrekt information, baserad på relevanta fakta, bedömningar och argument inom den företrädda verksamheten, utformas och sprids, som det står i kommunikatörens yrkesförenings yrkesnormer? Eller sträva efter att så mycket information som möjligt är tillgänglig och förståelig? Ändrar inte fakta Exemplen ser vi numera nästan varje dag, där VDar liksom kommunikatörer som vi oftast känner som duktiga och kompetenta gör klavertramp utöver det vanliga. Media i sin tur översvämmas av experter som minsann vet precis vad som skulle sagts när, till vem och hur i efterhand. Har kungen nu tagit in kaffeflickor så är det ju så. Kommunikation kan inte ändra fakta, möjligen skapa en mer nyanserad förståelse genom att sätta in fakta i ett sammanhang. När det gäller kaffeflickor är det ju förstås inte så enkelt att tvätta bort den visuella bild som skapas av ordet i många människors medvetande. Oavsett sammanhang. Metadiskussion om mediehanteringen Det blir lätt att sakfrågorna, verksamhetsproblemen, inte adresseras utan att det blir en metadiskussion om mediehanteringen. Om vi fortsätter på den vägen så finns risken att vi inbillar oss själva och alla andra att det är kommunikationen i sig som är sakfrågan. Jag vet att det är många kommunikatörer som går igång på en kris, äntligen blir man den expert alla skriker efter i organisationen, äntligen en chans att visa handlingskraft och ledarskap, äntligen blir man den interna hjälten om man lyckas hantera mediekrisen på ett begåvat sätt. Men en verksamhet har bara sitt existensberättigande i sina kunder, medborgare eller medlemmar. Och det är i verksamheten och dess vilja till förändring och förbättring som kommunikationen gör mest nytta. Sylvia Nylin, VD Informationsföreningen Foto: Ulrika Malm 12 Räddningsledaren nr

13 Högtryckskompressorer Vi har ett brett sortiment av luft- och vattenkylda kompressorer, för komprimering av andningsluft eller andra gaser upp till 400 bar. Vi levererar kompressorerna med utrustning efter era önskemål och behov. Med kapaciteter från 100 till mer än 5000 liter/min har vi kompressorer för de flesta användare. Vår affärside är att alltid erbjuda driftsäkra och pålitliga kompressorer och anläggningar. Vår kunniga personal svarar för service och support, på plats hos er eller på någon av våra anläggningar i Saltsjö-Boo eller Fårösund. På vårt sortimentet finns också: El- och luftdrivna boostrar, Filtreringsutrustningar, Regulatorer och Ventiler, Slangar, Tryckkärl och Gasbagar, Ramper och Paneler, Övervakningsutrustningar, Gasdetektering, m.m. Ring oss så berättar vi mer! Hemsida: E-post: Telefon: Paratus din vän under utryckning Med Paratus är du aldrig ensam i bilen under utryckning. Du får hjälp med att hitta fram, visa rätt insatskort, och en karta där du direkt från kartan - hittar all information som är knutet till en viss punkt eller yta. Det gör att du snabbt hittar riskinformation, objektkort, bilder eller annan information när du är på skadeplats. När du återvänder till stationen överförs videofilen och ljudupptagningen från insatsen och alla dokument och GIS-information uppdateras automatiskt. Vill du veta mer - kontakta oss! Paratus produktfamilj omfattar beslutsstöd, ledningssystem, ambulansinformationssystem, GIS-stöd och navigering. Saab Security Vårstigen Hammarö Tel

14 Tema kommunikation Rakel Vid årsskiftet 2008/2009 såg räddningstjänsterna i Jönköpings län behovet av att ta ställning till det nya nationella kommunikationssystemet. Rakel ja eller nej? De valde att titta på vad den nya tekniken kunde erbjuda i förhållande till deras arbetssätt idag och hur de såg sig arbeta i framtiden. Resultatet blev ett ja. Här presenteras erfarenheterna från översynen där målet var att implementera Rakel utifrån en räddningstjänsts specifika behov. Polisen och Landstinget i länet hade redan beslutat att använda Rakel som huvudkanal för kommunikation och allt fler samverkande aktörer anslöt sig till systemet. Med en lång historik av väletablerad samverkan blev det svårt att motivera ett eget, inte fullt ut integrerat kommunikationsnät. I slutet av 2009 kom räddningstjänsten fram till att det inte gick att säga nej till Rakel. Genom samverkansavtalet RäddSam F betraktas all räddningstjänstpersonal (kunskap/kompetens) och all specialutrustning kopplat till nödsituationer inom länet i praktiken som en enda resurspool. Planering och implementering av Rakel har drivits som ett länsgemensamt projekt inom RäddSam F. Riktlinjer och implementeringsprinciper Räddningstjänsterna i Jönköpings län och i Kronobergs län tog fram riktlinjer för hur systemet skulle användas, tillsammans med de primära samverkansorganisationerna Landstinget, Polisen, SOS Alarm AB och i samråd med de nationella projekten för Rakel. Implementeringen planerades utifrån ett antal grundprinciper. Dessa var att: införliva väl fungerande och etablerade arbetssätt med ny teknik (hänsyn skulle tas till erfarenhet av operativ samverkan inom kommunens egen räddningstjänst, mellan olika kommuners räddningstjänster och mellan blåljusorganisationerna i länet och dess länsgemensamma värderingar och rutiner). teknik ska vara stödjande, inte styrande. det lokala ska fungera tillsammans med det regionala och nationella. Projektorganisation och resultat Länets räddningschefsgrupp har varit målstyrande. Projektstyrningen har delegerats till en styrgrupp och genomförandet till en projektledare. Projektledaren har i sin tur knutit lokala referenser och resurser till projektet vid behov. En extern konsult med gedigen system- och ä RAKEL: Att byta kommunikations Rakelmärkning på insatsledarens fordon i Jönköping. teknikkunskap har anlitats för att bistå med struktur, utbildning och praktiskt genomförande. Projektet har hittills bland annat resulterat i en med Kronobergs län utvecklad gemensam scenariobaserad metodik och en enhetlig operativ kommunikationsplanering (OKP) på länsnivå. Det har också inneburit gemensam upphandling av hårdvara, synkroniserad implementering och gemensamt utbildningsmaterial. Utmaningar Rakel kräver ett högre utvecklat systemoch metodtänk kring operativa frågor. Införandet har inte enbart krävt resurser i form av handhavandeutbildning utan även en mer övergripande systemkunskap. Behovet av nyinlärning och utbildning för att få en väl grundad och stabil drift av systemet har varit stort. Varje användare i systemet har hittills i genomsnitt genom gått mellan 4-8 timmars grundutbildning. Systemet har även fler administrativa rutiner än det analoga nätet. På grund av det skapades en administrativ organisation kring Rakel och en sådan funktion 14 Räddningsledaren nr

15 God täckning går att få med enbart handterminal vilket är ett av mervärdena med Rakelsystemet. Tema kommunikation Rakel radiosystem kommer även att vara nödvändig efter fullgjord implementering. Rakels kapacitet för samtidiga samtal på en begränsad yta (många terminaler anslutna till en och samma Rakel-basstation) kommer att undersökas ytterligare, då brister upptäckts vid några tillfällen. Ur ett ekonomiskt perspektiv är abonne mangskostnaden på cirka kr/år en stor utmaning. Att motivera och förklara värdet av systembytet för kommunerna är svårt liksom att försöka påverka de mycket höga kostnaderna i någon form. Mervärden Kombinationen av en god täckning och ett gemensamt kommunikationssystem gynnar samverkan. Framförallt ger det en ökad förmåga för medlyssning av/från händelser på större avstånd, vilket till exempel gör att resurser utspridda över ett större geografiskt område får insyn i händelsen långt tidigare än innan. Rakel har dessutom vid vissa tillfällen varit det enda kommunikationssystem som kunnat användas för en fungerande samverkan. Utbildning för länets rakelinstruktörer den 16 december Från vänster: Bo Christensson, Peter Qvarnström, Mats Olell och Fredrik Björnberg. David Högberg leder instruktörsutbildning för blivande Rakelinstruktörer. Användningssätt Enligt ett länsgemensamt beslut kommer alla länets ledningsfunktioner att anslutas. För räddningstjänsten innebär det i stort - brandingenjörer, insatsledare, styrkeledare och de flesta släckbilar. Rakel kommer enligt beslutet att användas som primärt kommunikationssystem för ledning och samverkan från och med 1 april Det står sedan varje kommun fritt att välja egna interna tekniska lösningar, hur utfasningen ska gå till och hur långt utöver det länsgemensamma beslutet man vill gå. Det finns ett intresse kring vilka förutsättningar Rakel har för rökdykning och utalarmering av beredskapsfunktioner (som är aktiva över en stor geografisk yta). Traditionell telefoni kommer att behållas eftersom förutsättningarna för kopplingen mellan Rakel och de publika telefoninäten ännu inte anses tillräckligt utredda. Text & Foto: David Högberg, brandingenjör, Räddningstjänsten Jönköping FAKTA RÄDDSAM F och F- SAMVERKAN RäddSam F är ett samarbetsavtal mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län samt Ydre kommun i Östergötlands län och SOS Alarm AB med syftet att använda samhällets resurser bättre och effektivare i strävan att skapa trygghet och säkerhet i länet. F-samverkan skapades av myndigheter och organisationer i Jönköpings län och Ydre kommun i Östergötlands län sedan man identifierat behov av att förbättra förutsättningarna att utföra uppdraget mot medborgarna vid kris och olyckor. I forumet hanteras samverkansfrågor för områden som främst regleras i Lag (2006:544) om Kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap, Lag (2003:778) om Skydd Mot Olyckor, Polislag (1984:387) samt Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). FAKTA RAKEL Rakel: är en akronym/förkortning som står för Radiokommunikation för effektiv ledning. Namnet togs av den utredning som den 10 juni 2002 fick i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att bygga ett nytt gemensamt nationellt radiokommunikationssystem. Täckning: Rakelsystemet täcker 99,84 procent av Sveriges befolkning och 95 procent av landets yta, undantaget fjällvärlden. OKP: Operativ kommunikationsplanering. En dokumentation över hur nätet och radioterminalerna ska programmeras utifrån organisationens specifika behov och arbetssätt. Talgrupper: är systemets motsvarighet till de analoga systemens kanaler. Alla medlemmar i talgruppen hör trafiken som sänds av en deltagare i taget. En användare kan vara medlem i flera talgrupper. Talgrupper kan användas såväl inom en organisation som mellan organisationer. Räddningsledaren nr

16 Tema kommunikation Förändringsledning Kommunikationen är central för om en organisationsförändring blir lyckad eller inte. Det menar Catrin Johansson, forskare vid Mittuniversitetet och expert på kommunikation, ledarskap och förändringar i organisationer. Kommunikationens betydelse vid förändring Idag är förändringstakten hög i många företag och organisationer. Det beror på flera externa faktorer som globalisering, teknikutveckling och ökande konkurrens, som tvingar fram förändringar som anpassning till omvärlden. Men förändringar dras också i gång av chefer och ledningsgrupper som vill sätta sin prägel på organisationen. Föreställningen att organisationer måste förändras för att uppfattas som moderna är vanliga. Organisationer förändras ständigt Organisationsförändring är ett vitt begrepp. Det spänner över ett antal olika typer av förändringar som uppköp av företag eller fusioner, besparingsprogram och uppsägningar, omorganisationer, införandet av nya datasystem och ny kommunikationsteknologi. Alla organisationsförändringar är inte heller planerade, organisationer är dynamiska och förändras ständigt. Hjälp av kommunikation Kommunikationen är central både vid dynamiska förändringar och när man vill lyckas med en planerad förändring. Forskare har länge uppmärksammat kommunikationens viktiga roll vid förändringar som verktyg för förändring och på senare tid som process. Det innebär att man ser att förändring och kommunikation går hand i hand förändringen sker och realiseras genom kommunikation. Det är när vi börjar prata och skriva om en förändring som det första steget mot förändringen är taget. Hur förändringen förmedlas (kommuniceras) är centralt för om den blir lyckad. När en förändring börjar diskuteras borde alltså första steget vara att vända sig till kommunikationsavdelningen för att integrera den interna och externa kommunikationen i förändringsplanen. Men det är långt ifrån alla organisationer som satsar de resurser som krävs på kommunikationsavdelningen. I stället ses kommunikation allt för ofta som en kostnad och inte som den bärande processen vid en förändring. Delaktighet Ledningens perspektiv innebär ofta att kommunikation handlar om att medarbetarna ska förstå behovet av förändring, konsekvenserna av den och att minska eventuellt motstånd mot att genomföra den. Då glömmer man bort att de som ska genomföra en förändring behöver känna delaktighet och engagemang för att vara med och bidra. Engagemanget och delaktigheten kan stärkas genom en bra förändringskommunikation. Åtta råd för en lyckad förändring Varje förändring måste planeras specifikt utifrån sina förutsättningar. Det är stor 16 Räddningsledaren nr

17 Tema kommunikation Förändringsledning är central både vid dynamiska förändringar och när man vill lyckas med en planerad förändring. Forskare har länge uppmärksammat kommunikationens viktiga roll Kommunikationen vid förändringar som verktyg för förändring och på senare tid som process. skillnad på att säga upp medarbetare och att bygga en ny varumärkesidentitet. Men det finns några generella råd man ändå kan ge: 1. Uppmärksamma kommunikationens roll vid förändringar. 2. Ta hänsyn till organisationens historia och tidigare förändringsinitiativ. 3. Använd erfarenheterna och den kompetens som finns i organisationen när det gäller kommunikation vid förändringar. 4. Planera förändringen och kommunikationen om förändringen samtidigt. 5. Skapa engagemang genom att involvera när det gäller formulering av mål, planering och genomförande. 6. Utbilda cheferna som är medarbetarnas viktigaste kommunikationskanal och har ansvar för kommunikationen. 7. Bygg en gemensam förståelse genom dialog och samtal. 8. Följ upp förändringsprocessen och kommunikationen kontinuerligt. Ett bra exempel I ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet studerades förändringskommunikation i tre företag, däribland AstraZeneca. FAKTA LEAN: Lean är ett koncept som utvecklades av Toyota och syftet är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slut kunden. Man arbetar med ständig förbättring, eftersom ingen process är perfekt utan kan förbättras. Lean innebär att alla medarbetare involveras i förändringen och ger förslag om förbättringar, vilket i sin tur medför att den närmsta chefens kommunikation är extra viktig. AstraZeneca är ett bra exempel på hur ett företag kan arbeta på ett lyckat sätt med sin förändringskommunikation. När Sweden Operations, en enhet som tillverkar läkemedel, bildades, centraliserade man kommunikatörerna från olika enheter i en gemensam kommunikationsavdelning. Kommunikationschefen, som ingick i ledningsgruppen, fick uppdraget att utveckla en rådgivande roll i organisationen när det gällde kommunikation. En process som fick namnet Leda med kommunikation utvecklades, och den summerades i tre punkter: 1. Kommunikatörens roll är att vara en kommunikationspartner, cheferna har ansvaret för kommunikationen. 2. Kommunikatören arbetar med standardiserade metoder och verktyg. 3. Kommunikationsarbetet fokuserar på att uppnå förståelse, attityder och beteenden. Lean införs I samband med att organisationen beslutade sig för att införa Lean Production för att effektivisera produktionen, vände projekt ledarna sig till kommunikationsavdelningen för att få hjälp med planeringen av kommunikationen. Kommunikatörerna tog fram ett utbildningspaket i form av tre workshops för cheferna inom de enheter där Lean skulle införas. Utbildningen innehöll kommunikationsteori byggd på forskning och cheferna fick gemensamt ta fram budskap om förändringen. De intervjuer av chefer som genomfördes av forskarna visade att den här utbildningsinsatsen fick resultat. Chefernas beskrivningar av förändringsinitiativet, varför det genomfördes och vilka de viktiga budskapen var stämde väl överens. Cheferna uppfattade också införandet av Lean som professionellt och de ansåg att de haft ett stort stöd från ledningen. Det största problemet som både chefer och medarbetare kommenterade var bristen på tid för kommunikation. Medarbetarna upplevde också att de hade stora möjligheter att påverka och att delaktigheten var hög. Även om flera kommenterade tidspressen och uttryckte önskemål om mer dialog ansåg över 90 procent av medarbetarna att de kunde beskriva målet med förändringen på ett bra sätt. De kände också att de fick bra information som var lätt att förstå och som berörde dem. Ökad produktion Införandet av Lean resulterade i ökad produktion, minskad sjukfrånvaro och ett ökat engagemang bland medarbetarna. Det är också ett exempel på best practice när det gäller kommunikationens roll vid en förändring, som ligger väl i linje med ny forskning om förändringskommunikation. Läs mer: Catrin Johansson har tillsammans med Mats Heide gett ut boken Kommunikation vid förändringsprocesser (Johansson, C. & Heide, M Malmö: Liber. ISBN: ) I boken finns en modell för hur man kan arbeta med kommunikation i olika faser av en förändring. Författarna diskuterar hur kommunikationen hos nyckelaktörerna ledning, chefer, kommunikatörer och medarbetare kan planeras för ett bra resultat. Catrin Johansson, Mittuniversitetet Räddningsledaren nr

18 VARNINGSLJUS & SJUKVÅRD Tel

19 IRL ledarskapsskola ANSTÄLLNINGS- AVTAL Arbetsgivaren Representanten Arbetstagaren Individen Anställningsavtalet Det är det juridiska avtalet, mellan individen och arbetsgivaren och som innefattar skyldigheter och rättigheter för både den anställd och arbetsgivaren. I detta förhållande om anställning finns det olika avtal, lagar och regler som ger en ram för medarbetarskapet och ledarskapet. Här lyfter vi några centrala delar av arbetsrätten och relationen mellan individen och arbetsgivaren. Arbetsledningsplikten Det centrala kollektivavtalet Allmänna bestämmelser ger en tydlig fingervisning vem som styr på arbetsplatsen: Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åliggan den i övrigt, som är förenade med anställningen. Att arbetsledaren och chefer, leder och fördelar arbetet blir ofta en nyhet för många och beskrivningen åligganden i övrigt skapar ofta frågetecken. I vissa fall kan det vara rimligt att kritiskt reflektera över och diskutera åligganden i övrigt som exempelvis kan vara att åka på inbrottslarm och bevakningsuppgifter. Lojalitetsplikten Lojalitetsplikten är tydlig och markerar att vi alla oavsett befattning är skyldiga att: Samarbeta på arbetet även om vi ogillar arbetskamraterna, skilj på privat och arbete. Ej prata illa om arbetsgivaren som att raljera eller fälla elaka kommentarer över den dumma räddningschefen. Att däremot reflektera över sakinnehållet är en annan sak. Bisyssla inte Inverkar hindrande för arbetsuppgifterna. Innebär verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Påverkar arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Reflektera gärna över vad det innebär att inverka hindrande för arbetsuppgifterna. Att inte följa anställningsavtalet Ett sätt för arbetsgivaren att påverka normer är disciplinpåföljd. Det går snabbt att utveckla en företagskultur i fel riktning som inte gynnar verksamheten. Här kan man utdela en disciplinpåföljd i form av skriftig varning, när någon har gjort sig skyldig till fel eller försummelse. Det är ett sätt för arbetsgivaren att visa gult kort. Slutar inte beteendet, kan det sedan leda till rött kort avskedande. Yttrandefrihet kontra lojalitet Det som är unikt med offentlig anställning (och där med räddningstjänst perso nal) är yttrandefriheten enligt den svenska regeringsformen. Meddelarfriheten har som syfte att säkerställa offentlighetsprincipen. Det innebär att anställda har rätt att läcka uppgifter för att de via media kan nå allmänheten för att bland annat motverka korruption och bidra till att missförhållanden upptäcks. I offentlig anställning innebär det att yttrandefriheten är överordnad lojalitetsplikten. Inom näringslivet är det tvärtom, det vill säga lojalitetsplikten är överordnad yttrandefrihet. Som ambulanspersonal ska man tänka på detta. Övergår anställningen från landstinget till en privat entreprenör kan man inte till exempel skriva ett debattinlägg i lokaltidningen med sina synpunkter om den privata entreprenörens tillkortakommanden. Som räddningstjänstpersonal har man alltså möjlighet att använda meddelarfriheten utan att bryta mot sekretessuppgifter. Men är man på arbetet gäller arbetslednings- och lojalitetsplikten, trots att man kanske inte delar sina chefers uppfattning. Referens: Yttrandefrihet och lojalitet. SKLs Kommentus kan beställa på Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) hemsida. Ola Mårtensson verksamhetschef, IRL Räddningsledaren nr

20 IRL ledarskapsutbildning Ledarskapsutbildning för alla brandbefäl i Hallands län De senaste fyra åren har Hallands styrkeledare (heltid) genomgått IRLs utbildning Heltid Arbetsledning som genomförs under 2+2 dagar. Som nästa steg i ledarutveckling, såg Halland läns räddningstjänster behovet av att utbilda sina insatsledare och brandingenjörer tillsammans, med målet att utforma en gemensam ledarskapsplattform för insatsledning. IRL kommer nu att genomföra fyra utbildningar under 2011/12 med cirka 10 deltagare per omgång. Målsättning och innehåll i utbildningen är att ge en ökad förståelse för insatsrollens och vardagsrollens innebörd och att utveckla individens förmåga att vara ledare i organisationen. Utbildningen delas upp på 2+1 dagar med cirka en månads uppehåll för att arbeta med hemuppgifter. Dessa frågeställningar/ämnen tas upp under utbildningen Vad innebär det att vara arbetsgivarerepresentant under beredskap/jourtjänstgöring? Vad innebär lojalitetsplikten för mitt ledarskap? Vad är genus, jämställdhet, jämlikhet och mångfald? Vad innebär det för mitt ledarskap? Vilka gränser och mandat finns det mellan rollerna styrkeldare och insatsledare? (Under icke insats) Ökad självkännedom genom metoden Personligt Porträtt. Mika Karlsson, stf räddningschef från Falkenberg, är projektledare för programmet och IRLs kontaktperson. Mika har själv deltagit i utbildningen och tycker att den har gett honom värdefulla reflektioner för sitt sätt att leda. Han framhåller också värdet av att lära känna andra insatsledare och brandingenjörer på ett annat sätt än de brukar göra. Mika tycker att samarbetet med IRL fungerar utmärkt då det bidrar till ökad kunskap och blir en mötesplats för länets befäl. För att fungera i sin ledarroll är det viktigt att rollen är tydlig, att man blir tilldelad rätt mandat, befogenheter, att man vet sina skyldigheter och även vet sina rättigheter gentemot arbetsgivaren. En reflektion av Per Lanefelt, insatsledare från Varberg, som deltog under hösten i utbildningen. Ola Mårtensson, verksamhetschef, IRL Lysekilen AB T / F Annons: Räddningsledaren samt Samverkan 112 Lysekilen = Den nya generationen lyftkuddar. Förstärkta med rostfritt stålnät och Aramid (kevlar ). Patentsökt hösten Vår kilkudde blev plagierad 2010 av en stor tillverkare Reperations sats medföljer. Vår målsättning är att Kilkudden skall klara de svåraste lyftsituationer utan att skadas. Detta är möjligt med unik förstärkning av rostfritt stålnät + Aramid (kevlar ). Kilkudden finns 2, 2,5, 5 och 10 ton med den unika kilformen. En stor tillverkare kopierade vår kilkudde Förstärkningarna gör vår 5 tons kilkudde är ca.30% tyngre än kopian. Kilkudden skall fungera, när det händer har man inte tid att reparera. Lysekilen AB T / F

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun Kommunikationspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2011 U N D E R R U B R I K Kommunikationspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Datum: 2011-09-26 10-07 (v 39 och 40) Plats: Swedish Rescue Training Centre i Skövde (Hasslum) Kursen vänder sig till personal inom kommunernas organisation

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

Svenska Brukshundklubben. Visionsarbete. FS SBK Göteborg 5-6 januari 2013

Svenska Brukshundklubben. Visionsarbete. FS SBK Göteborg 5-6 januari 2013 Visionsarbete FS SBK Göteborg 5-6 januari 2013 Målsättning: Att starta en process med att väcka kreativa och utmanande tankar som hjälp för att skapa en framgångsrik vision för Svenska Brukshundklubben.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Enligt beslut av kommunstyrelsen 2012-01-09 Innehållsförteckning 1 Syftet med policyn... 3 2 Krav på kommunikationsarbetet... 4 2.1 Grafisk profil... 4 3 Ansvar och organisation... 5 4 Våra gemensamma

Läs mer

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Detta material är framtaget inom ramen för HSO

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ

BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ BRAND2012 UPPSALA 22 24 MAJ Välkommen till UPPSALA BRAND2012 När ord blir handling Under flera år har mål, resultat och visioner varit i blickfånget när räddningstjänstens verksamhet har diskuterats. Detta

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Chef för leverans och support, IT-avdelningen

Chef för leverans och support, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för leverans och support, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Teknikdagar 2014

Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Teknikdagar 2014 mässbilaga Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Skövde 7 8 maj Swedish Rescue Training Centre www.srtc.se/teknikdagar Välkommen! t e k n i k dag a r 2014 är en praktiskt

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5 1 Räddningstjänsten Väst Räddningstjänstens operativa förmåga Upprättad:2013-07-26 Jens Christiansson Reviderad: 2014-12-17 Jens Christiansson Internt nr: 30-20 Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Chef för personliga assistenter 2013

Chef för personliga assistenter 2013 Chef för personliga assistenter 2013 utvecklas i ditt ledarskap! Att leda på distans konkreta verktyg! Samtalsmetodik, konfliktlösning och professionellt förhållningssätt i olika situationer Uppdatering

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Workshop SSG Säkerhetskonferens 2013

Workshop SSG Säkerhetskonferens 2013 Workshop SSG Säkerhetskonferens 2013 1 (10) Sida Johan Jag heter Johan och jag arbetar med säkerhets- och brandskyddsfrågor på SSG, Svenska Stålgruvan AB. Jag träffade en del av er förra året på konferensen

Läs mer

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Innehåll Förord s 3 Kommunikationsarbetet s 4 Övergripande riktlinjer för intern och

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

Brandskyddsföreningen

Brandskyddsföreningen Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige genom brandsäker kunskap Brandskyddsföreningen 1. 2012-06-20 Vision för Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige 2. 2012-06-20 Erbjudande och kärnvärde

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

och LEDARSKAPS- CHEFS- PROGRAM

och LEDARSKAPS- CHEFS- PROGRAM och LEDARSKAPS- CHEFS- PROGRAM 2012-2013 Chefs- och ledarskapsprogram i Sigtuna kommun 2012-2013 I Sigtuna möts flygplats, storstad och landsbygd. Här finns historien, nutiden och framtiden. Kommunen växer

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut Mål och riktlinjer 2015-2017 Justerat enligt kongressbeslut 1 Mål och Riktlinjer 2015 2017 Sveriges Pensionärsförbund, SPF, går in i en ny kongressperiod, visare och än mer kompetent i frågor som rör seniorer

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Äntligen höst! 2012-09-07 September 2012 I DEN HÄR UTGÅVAN

Äntligen höst! 2012-09-07 September 2012 I DEN HÄR UTGÅVAN 2012-09-07 September 2012 Äntligen höst! Efter nyhetsbrevets sommaruppehåll kommer här höstens första nummer fullspäckat med intressant läsning. Sommaren kom och gick, ganska obemärkt förbi.är det någon

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Rakel Tillsammans med SOS Alarm

Rakel Tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 10 Rakel Tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rakel... 1 Tillsammans med... 1 SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Förord... 4 3 Inledning... 4 4 SOS Alarms Rakeluppdrag...

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du 1 2 SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du välkommen att titta på vår hemsida: www clues.se Kontaktinformation:

Läs mer