80-talisters socialisation in i sjuksköterskeyrket.

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för beteendevetenskap/sociologi HOV 3, Jönköping Ledning av hälso- och välfärdsorganisationer 3, poäng Vt 2004 Uppsats 10 poäng 80-talisters socialisation in i sjuksköterskeyrket. Författare: Lena Espefält Erna Karlsson Ragna Renström Handledare. Jan-Olof Hugosson

2 Förord Vi vill tacka de sjuksköterskor som har ställt upp på intervjuerna och det förtroendet de gav oss, där de med sin ungdomliga entusiasm helhjärtat delgav oss sina erfarenheter från vården. Betydelsen av detta kan inte nog poängteras för att vi kunnat genomföra denna uppsats. Till vår handledare, Jan-Olof Hugosson, vill vi rikta ett varmt tack för vägledning, stöd och uppmuntran under vår uppsatsskrivning. Ett tack även till vår arbetsgivare, SkaS, som gjort det möjligt för oss att genomföra denna ledarskapsutbildning. Skövde, juni, 2004 Lena Espefält Erna Karlsson Ragna Renström

3 Sammanfattning Denna uppsats handlar om hur yrkessocialisationen går till för de nya sjuksköterskor som är födda på slutet av 70-talet och början av 80-talet. En individualiserad generation med globala perspektiv och fokus på känslor, upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. Lärande av en yrkesidentitet handlar om att införliva formella och informella kunskaper och att bli accepterade medlemmar i sjukvårdssamhället. Genom att beskriva lärandet av en yrkesidentitet via den symboliska interaktionismen så sätts fokus på samspelet, interaktionen mellan människan och den sociala verkligheten. Här studeras hur människan och den sociala verkligheten föds ur den. Vi har prövat huruvida teorier om social interaktionism är tillämpbara för att förstå hur yrkessocialisation går till. Centrala begrepp såsom spegling, rollövertagande, signifikant andre och generaliserad andre har använts och prövats. Vi vände oss till sjuksköterskor i det strukturerade introduktionsprogrammet på Skarborgs Sjukhus. Sex sjuksköterskor har intervjuats. De har arbetat i ett år och alla har erfarenhet från två olika specialiteter. Kvalitativ ansats har använts och intervjuerna genomfördes med öppna frågeområden för att ge respondenterna möjlighet att svara i berättande form. Texterna har sedan analyserats utifrån författarnas förförståelse. De intervjuade har berättat om sina arbetslivserfarenheter och de goda förebilder som de träffat på. De har också berört rollförväntningar, rollkonflikter och mötet med sjukvårdskulturen. Sammandrag av berättelserna har nedtecknats med valda citat inflikade. Författarna har funnit att de teoretiska begrepp som nämnts är användbara för att förstå förebilder för lärande av en yrkesidentitet, hur man blir accepterad medlem i en sjukvårdskultur. Vi har även sökt svar på hur lång tid internaliseringen in i yrket tar. I analysen tolkas och diskuteras resultatet från intervjuerna med stöd av teorierna. Under rubrikerna rollteorin och individen och rollteorin och samhället har ämnet analyserats. Där framgår att de nya sjuksköterskorna ser sina erfarna kollegor som goda förebilder och att de lär sig rollenligt beteende via dem. De har tagit till sig sjukvårdskulturens normer och har i viss mån fått ge avkall på utopin om den perfekta vården som de fått med sig från skolan. Huruvida de är internaliserade i yrket efter ett år är svårt att värdera.

4 SUMMARY This essay is taking up the issue how professional socialisation is being established for new nurses born in the late nineteen seventies and beginning of nineteen eighties. A generation with individual global perspectives focusing on emotion, experience, adventure, spirituality and dreams. The learning of a professional identity is about how to incorporate formal and informal knowledge and to be an accepted member within the healthcare community. By describing the learning of a professional identity through symbolic interaction, focus is put on the co-operation, interaction between the human being and social reality. The human being and the social reality that emerges from within have been studied. We have tested whether theories on social interaction are applicable in order to understand how professional socialisation is established. Central concepts such as reflection, taking on the part, significant other and general other have been used and tested. We turned to nurses within the structured introduction program at Skaraborgs Sjukhus. Six nurses have been interviewed. They have been working for one year and they all have experience from two different specialities. A qualitative approach has been used and the interviews have been conducted with a broad area of open questions in order for the respondents to be given the possibility to answer in a narrative form. The answers have been analysed from the author s interpretation. The interviewees have been telling about their working life experiences and about the ideal models they have met. They have also touched on expectations on roles, conflicts of roles and the encounter of the nursing culture. Abstracts from their accounts have been noted down with chosen quotations inserted. The authors have found that theoretical conceptions that have been mentioned are useful in order to understand the models of learning a professional identity, how to be an accepted member in the culture of nursing. We have also looked for answers on how long it takes to become internalised into the profession. The interviews are interpreted and discussed with the support of the theories in the analysis. The subject has been analysed under the headline theory of role and the individual and theory of role and the society. It is shown that it is evident that the new nurses see their experienced colleagues as ideal models and learn their role conduct through them. They have adapted the norms of the nursing culture and to a certain extent waived the utopia about perfect nursing they have learned at school. Whether they are internalised into the profession after one year is very difficult to assess.

5 Innehållsförteckning Inledning...1 Syfte och frågeställningar...2 Uppsatsens disposition Teoretiska utgångspunkter och 80-talister...3 Yrkessocialisation...5 Rollteorin och individen...6 Rollteorin och samhället...7 Metod...8 Urval...8 Genomförandet...8 Datainsamlingsmetod...8 Analysmetod...9 Den hermeneutiska spiralen...9 Metoddiskussion...9 Resultatredovisning Arbetslivserfarenhet/utbildning...10 Sjuksköterskerollen/den goda förebilden...10 Rollförväntningar...11 Rollkonflikten...12 Sjukvårdskulturen...13 Analys...15 Rollteorin och individen...15 Arbetslivserfarenhet/utbildning/yrkessocialisation...15 Sjuksköterskerollen/den goda förebilden...15 Rollförväntningar...16 Rollkonflikten...16 Rollteorin och samhället...17 Sjukvårdskulturen...17 Litteraturlista Övriga källor..19 Bilagor

6 Inledning En viktig övergång i livet är att ta examen och börja arbeta. Övergången skapar mönster för den generation som utför den. Individen får en förändrad status och högre krav på sig. Dessa krav ökar med tidens gång. Socialisationen in i yrket och vårdkulturen har påbörjats (Fallström, 2002). När en sjuksköterska kommer ut i arbetslivet har hon flera krav på sig än när hon gjorde sin praktik under utbildningstiden. Den utveckling som sjuksköterskeyrket har genomgått, från kall till profession, har skett under en lång tid, närmare bestämt hundrafemtio år. Föregångarna inom professionen fick tjänstgöra som provsystrar för att bli antagna till sjuksköterskeutbildningen. Provsysterskapet gick ut på att handlaget och den empatiska förmågan skulle bedömas. Under denna tidsperiod har både samhället och förutsättningarna för kvinnor och män i yrkeslivet förändrats. En omfattande teknisk utveckling har skett inom sjukvården som har bidragit till att påverka sjuksköterskeutbildningen och yrkesvillkoren. Den romantiska glorian som funnits runt yrket lever vidare i såpoperor, filmer och kärleksromaner. Det författarna som barn fick sig till livs var böcker som Syster Lotta på tian, Syster Lillemor i valet och kvalet eller Syster Lise. Henne fick man följa från en tanklös, liten bortskämd storstadsflicka till en klok, varmhjärtad, ansvarsmedveten kvinna i en romantisk flickbok av Bratt (1955) som samtidigt presenterades som en mogen schablonfri yrkesroman. Ovanstående kan förmodas ha bidragit till rekryteringen av kvinnor till yrket på 50- talet. Dagens hjältar/ hjältinnor i sjukvården är förmodligen annorlunda mot gårdagens och morgondagens. Enligt Dahlborg-Lyckhage (2003) har sjuksköterskor i dagens såpor inte så stor koppling till verkligheten men man kan inte bortse ifrån TV-seriernas potential som konserverande förebild när det gäller föreställningar om sjuksköterskans kön, kompetens och makt fortsätter hon. Individer upplever förväntningar på hur de skall uppträda genom hela uppväxten. Schablonbilder tilldelas, förstärks och präntas in. Han/ hon ställs inför redan existerande och utprovade sociala roller med beteendemönster och förväntningar på beteenden. Dessa har uppkommit historiskt, kulturellt och socialt, formats och omformats i ett socialt samspel. Han/ hon kommer gradvis att internaliseras i olika sociala roller. En viktig del i denna sociala process är barns rollekar (Svensson, 1997). Exempelvis lekar som sjuksköterska och läkare, då används yttre attribut såsom uniform, mössa, och armbindel med rött kors samt redskap som stetoskop, sprutor och termometer 1

7 Symboler är till för att skapa gemenskap, ett kitt som binder samman och konkretisera de värden som ligger bakom ( Bolman & Deal, 1997). Broschen är en symbol som fortfarande är ett karaktäristiskt attribut för sjuksköterskor. Sjuksköterskerollen har förändrats över tid, från att vara utförare av ordinationer till att fatta egna beslut och föreslå lösningar. De erfarna kollegorna vill ha kompetenta medarbetare och tar ansvar för att socialisera in de oerfarna in i yrket. De nya har kunskaper i att kritiskt granska, analysera och reflektera och de erfarna har förtrogenhetskunskap och praktisk färdighet. Ett ömsesidigt utbyte av teoretiskt kunnande och praktiska färdigheter är nödvändigt (Fallström, 2002). Yrkessocialisation handlar inte om introduktion på arbetsplatsen. Med introduktion menas de åtgärder som vidtas för att underlätta övergången till arbetsuppgifter, nya arbetskamrater och ny miljö (Granberg i Granberg et al, 2003 sid. 10). Författarnas intresse var att få ta del av hur nyutexaminerade sjuksköterskor födda i slutet av 70- och början av 80-talet lärde sig roller, rollförväntningar samt normer, värderingar som i förlängningen gjorde det möjligt för henne/honom att bli medlem i en sjukvårdskultur. Syfte och frågeställningar Syftet med arbete är att undersöka om sjuksköterskans yrkessocialisation kan tolkas och förstås med utgångspunkt från teorier om social interaktionism. Hur blir man en accepterad medlem av sjukvårdskulturen? Vilka förebilder lyfts fram för lärandet av en yrkesidentitet? Har sjuksköterskan internaliserats i sin profession efter ett års yrkesverksamhet? 2

8 Uppsatsens disposition I inledningen beskrivs en del historik om sjuksköterskeyrket. Avsnittet berör också kort sociala roller och förväntningar på beteenden. Därefter följer syftet och frågeställningarna. Under rubriken teoretiska utgångspunkter presenteras och förtydligas teorier som legat till grund för uppsatsen. I metoddelen redovisas urval, genomförande, datainsamlings- och analysmetod samt den hermeneutiska spiralen. Den avslutas med en metoddiskussion. Resultatredovisningen behandlar de frågeområden som låg till grund för intervjuerna med en del citat. I analysen tolkas och diskuteras resultatet från intervjuerna med stöd av teorierna. Avsnittet är uppdelat på de frågeområden som användes vid intervjuerna. Teoretiska utgångspunkter 70- och 80-talister Dagens unga människor ärver allt mindre av tidigare generationers åsikter och värderingar. De är själva med och skapar framtiden genom sitt sätt att tänka och agera. Man tar med sig ungdomstiden genom livet. Ungdomar fungerar som värdemätare på dagens samhälle. De kommer alltid att ha med sig dagens tidsanda som en viktig ingrediens i sina värderingar och kännetecknas av att ha en stark tro på den egna framtiden och håller alla dörrar öppna. De är rädda för att måla in sig i ett hörn. Högt skattade ideal är självständighet, frihet och oberoende. De anser att utbildning måste vara generellt tillämpbar. Självständiga och rörliga yrken eftersträvas. Hög tolerans mot invandrare och en antihierarkisk samhällssyn är andra viktiga värderingsmönster. En bild växer fram av de unga som en generation som litar mer till sig själva än till fasta värden, strukturer och institutioner. De har ett mer globalt perspektiv och engagemang i frågor som rör världen och inte nationen. En individualiserad generation med globala perspektiv och fokus på känslor, upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. De vill köpa upplevelser för sina pengar eller ge uttryck för sina samhällsideal genom att köpa kravmärkt eller rättvisemärkta varor. Långsiktiga mål och fria händer värderas mer än detaljerade och tydliga direktiv. 80- talisterna arbetar mer av lust än för lön (Fürth et al, 2002). 3

9 Det går att dela in befolkningen i olika värderingsgenerationer allt eftersom de är födda och hur samhället såg ut under deras uppväxt. 70- och 80-talisterna är mindre materialistiska än tidigare generationer, de för en jakt på relationer och upplevelser som är personligt och individuellt tillfredställande. De är starkt antiauktoritära, självständiga och de ogillar kollektiva lösningar och förmodat absoluta sanningar. Morgondagens vuxna är rastlösa och rörliga och har en stark tilltro till sin egen förmåga. Värderingar kan sägas vara djupt liggande övertygelser, tolkningsmönster och förhållningssätt som är relativt bestående över tiden. Medelålders och äldre lever i sina synsätt och värderingar delvis i det förgångna. Att ändra uppfattning är energikrävande och innebär alltid en mindre kris (Fürth et al, 2002). Övergången från skola till arbetsliv kan liknas vid en initiationsrit. Den innebär att de äldre, veteranerna, visar nykomlingarna hur allt fungerar och vem som bestämmer. Veteranerna förmedlar ett universellt och grundläggande budskap - vi är villiga att acceptera dig som en av oss men bara om du är villig att betala priset för detta. Sällan erbjuds ett fritt inträde för utomstående. Frågan är vilket pris nykomlingen är villig att betala för att bli medlem i en grupp. Nykomlingar förväntas komma med idéer och perspektiv. Det är deras öde att vara förändrings- och utvecklingsagenter. Veteraner fungerar som en stabiliserande kraft och står för det förgångnas visdom, de förväntas förmedla traditionella värden och handlingsmönster. Om nykomlingarna helt och hållet ger efter inför den historiska traditionens tryck, riskerar organisationen att förstelna och gå under. Om veteranerna å andra sidan inte tar sig an och introducerar de nya på ett bra sätt, så att de lär sig viktiga ting, riskerar organisationen kaos och oreda (Bolman & Deal, 1997). För en individ som ska socialiseras in i ett yrke krävs motivation och engagemang. När en person har uppmärksammat, registrerat i minnet ett beteende hos en förebild krävs det ytterligare en faktor för att personen skall utföra beteendet och detta är motivation. Det sistnämnda kan definieras som en drivkraft hos individen, en kraft som får denne att handla och som ger handlingen riktning samt upprätthåller och förstärker den. Att se någon annan berömmas, visas uppskattning och gillande från den sociala omgivningen som följd av vissa handlingar, är en starkt pådrivande faktor när det gäller individers benägenhet att göra samma sak (Svensson,1997). Engagemang och delaktighet skapas i kontakt och dialog med andra (de Klerk1990). Att i arbetet självständigt fatta beslut och få kunskap om resultaten av det man gör, att få feedback är viktigt. För att ytterligare höja motivationen och engagemanget är det av vikt att öka kunskapen och medvetenheten om interaktionen människor emellan och deras omgivning (Jakobsen och Thorsvik, 2003). 4

10 Fürth et al (2002) beskriver fyra olika arbetskraftsprofiler. Här finns medarbetaren som söker trygghet och engagemang, volontären som strävar efter frihet och engagemang, legoknekten som säljer sig för belöning och frihet samt arbetstagaren som går till arbetsplatsen för belöning och trygghet. 80-talister tycker att arbetsrotation är positivt. De strävar efter ökat samarbetet och att hålla vägar öppna för att bredda sin kompetens. För en ökad förståelse, kunskap i alla dess former är social interaktion viktig, att förstå varandra och respektera varandras beteende. Att känna till hur människor beter sig olika och tolkar budskap på olika sätt underlättar och förbättrar relationer människor emellan (Astergren et al, 2003). Framtidens vinnare blir alltså de som kan förstå och hantera en mångfald av värderingar, mellan olika kulturer, kvinnor och män, unga och äldre (Fürth et al, 2002). De yngre har en annan värdegrund, de har en utbildning som stimulerar kritiskt tänkande och de är tränade att arbeta i team. De är också beredda att ta ett eget ansvar och har ingen förståelse för gamla auktoritära och hierarkiska modeller (Astergren et al, 2003 sid. 56). Yrkessocialisation Definitionen av socialisation är enligt nedan: Förmedling och inlärning av färdigheter som medför att individen formas till en personlighet. Genom socialisation internaliserar individen samhällets eller gruppens vedertagna beteendemönster, normer, regler, värden och sedvänjor, en process som börjar i spädbarnsåldern och pågår hela livet (Nationalencyklopedin, 2000). Yrkessocialisation handlar dels om att införliva formella och manifesta, öppna, kunskaper dels om att tillägna sig informella och latenta, dolda, kunskaper, vilka består av värderingar, lojaliteter och identifikationer (Fallström, 2002). Ett begrepp inom rollteorin är socialisation som syftar på hur individer lär sig normer, värderingar och beteenden som gör det möjligt för dem att bli accepterade medlemmar i samhället de lever i. Socialisationsprocessen är av avgörande betydelse för förståelsen av hur rollenligt beteende lärs in. Om individen kan förmås att inte bara känna till roller, rollförväntningar och normer, utan också känna och anse att dessa normer och förväntningar är riktiga så har socialisationen lyckats. Man säger då att individen internaliserat normerna och rollen ifråga, dvs. denne har gjort dem till krav och förväntningar på sig själv. Socialiseringsprocessen är av stor betydelse för upprätthållande av de sociala institutionerna som garanterar stabilitet och ordning i samhället (Svensson,1997). 5

11 Rollteorin och individen Genom att beskriva lärandet av en yrkesidentitet via den symboliska interaktionismen så sätts fokus på samspelet, interaktionen mellan människan och den sociala verkligheten. Här studeras hur människan och den sociala verkligheten föds ur den. Varken individen eller den sociala verkligheten är med detta synsätt fixerade statiska storheter. De omformas och förändras kontinuerligt genom den dynamiska interaktionsprocessen. Grundtanken hos Mead, en av förgrundsgestalterna inom den symboliska interaktsionismen, är att vi speglar oss i andras uppfattningar och bedömningar om oss själva. Därigenom blir vårt jag ett socialt jag också i djupare mening. Vår självupplevda identitet är i stor utsträckning en produkt av socialt samspel och påverkan. Jag är hela tiden involverad i en process av övertagande av de andras attityder till mig själv. Min egenbild av vem jag är och vad jag är värd formas av de attityder till mig som jag hämtar från andra i min omgivning. Enligt Mead är den en extern och social process. En central idé hos Mead är att människan kan ta en annans roll eller attityd och se sig själv ur denna synpunkt. När man försöker se på sig själv med någons annans ögon är man både subjekt och objekt, både betraktaren och den betraktade. Jaget är den spontana, kreativa delen, har ingen permanent konsistens. Så snart jaget har agerat sin roll som självbetraktande subjekt blir det en del av mig själv och är ur en synpunkt den samlade mängd attityder till mig själv som jag övertagit från andra genom attitydövertagandeprocessen. Sammanfattningen av denna, teori är att jag som människa oupphörligen formas av samspelet med andra människor i oerhört hög grad (Svensson, 1997). Enligt social interaktionism formas man kontinuerligt som sjuksköterska av samspelet med den signifikant andra, människor, kollegor. De är hela tiden involverad i denna process av övertagande av andras attityder till sig själv. Den egna bilden av, vem man är, vad man är, vad man är värd, formas av de attityder till en själv som man hämtar från andra i sin omgivning. Erfarna kollegor är viktiga under socialiseringsprocessen till sjuksköterska, dessa kan beskrivas genom rollteorin som den signifikanta andre. Som barn lär vi oss först att ta andras attityder i specifika situationer tex. i interaktion med en kamrat eller en lärare eller förälder. För att så småningom kunna generalisera till en hel social grupp. Att inta den andres roll blir att förutse handlingar och förhållningssätt hos andra i ett komplicerat interaktionsmönster som påverkar ens eget sätt att anpassa sig. Den generaliserande andre blir ett slags anonym motpart vid utbildningen i yrket. Man kan beskriva den som en bild av hela sjuksköterskeprofessionen med dess förväntningar, regelsystem och värderingar. Kärnan är att jag sätter mig in i den andres position och föregriper dennes reaktion och handling. All kommunikation människor emellan bygger på förmågan till rollövertagande (Svensson, 1997). 6

12 Rollteorin och samhället Det är en given ordning som upprätthåller ett socialt system. Hur och varför, samverkar olika sociala substrukturer och subsystem till att hålla hela den samhälleliga strukturen i balans och tillgodose de behov som samhället som helhet har. Värdegemenskap råder i de flesta samhällen och sociala system vilket även gäller i sjukvården. De flesta individer i samhället är genom fostran och social påverkan överens om vilka överordnade mål som bör eftersträvas. Rollerna som individerna spelar i samhället är förankrade i en värdegemenskap och därmed knutna till specifika förväntningar och sociala påverkningar. Det är rollerna som förenar och binder samman individen och den sociala struktur denne ingår i. Det är genom sina olika sociala roller som man blir en integrerad del av sitt samhälle. Begreppet norm är en beteenderegel som upprätthålls genom hot om sanktioner. Regeln säger att visst beteende är det önskvärda och riktiga i en given situation. Vårt samspel med andra människor regleras av ett otal sociala normer, där sanktionen om vi bryter mot dem i första hand är socialt ogillande från omgivningen. En social institution, exempelvis en sjukvårdsorganisation består av ett antal roller som hänger samman med varandra och som är beständiga över tid. Roller, såsom läkare, sjuksköterska och undersköterska är förknippade med positioner som i sin tur är förknippade med specifika rättigheter och skyldigheter fastlagda i sociala normer. Individen skapar inte själv roller han kommer att spela och dennes möjligheter att påverka eller förändra rollerna är små (Angelöw, 2000). De personer som går in i omvårdnadsyrken förväntas vara lyhörda för människors behov och arbetet kräver ett engagemang som innebär både fysisk och psykisk belastning. Sjuksköterskeyrket och yrkesfunktionen har gemensamma drag med de sysslor som traditionellt åvilat kvinnor (Solberg, 1997). Hur man uppfyller de beteendeförväntningar som hör samman med rollen varierar beroende på hur goda kunskaper man har om dessa förväntningar och hur god ens förmåga är att efterleva dem (Svensson,1997). 7

13 Metod En kvalitativ studie genomfördes, en undersökande kartläggning och analys om hur sjuksköterskans yrkessocialisation kan tolkas och förstås med utgångspunkt från teorier om social interaktionism. Studien är gjord i intervjuform. Urval Valet föll på sjuksköterskor i det strukturerade introduktionsprogrammet på Skarborgs Sjukhus. Programmet finns till för nyutexaminerade sjuksköterskor som under två år får möjlighet att arbeta på fyra olika avdelningar med varierande specialiteter (Carlsson et al 2001). Vi vände oss speciellt till de unga sjuksköterskorna, födda i slutet av 70- och början av 80-talet, kvinnliga såväl som manliga. De som hade kommit till mitten av programtiden och med erfarenhet av två arbetsplatser valdes. Genomförandet Kontakt togs med de intervjuade först via telefon, det följdes upp med ett informationsbrev innehållande aktuella frågeområden (bilaga 1). Informations- och samtyckeskraven har beaktats. Sex sjuksköterskor tillfrågades, fyra kvinnliga och två manliga. Samtliga kom till intervjun som genomfördes på neutral plats. Information gavs om att konfidentialitets- och nyttjandekravet skulle beaktas. Intervjuerna spelades in på band. En författare intervjuade medan en var observatör, denne gjorde anteckningar och kom med följdfrågor. Den tredje skrev ut alla intervjuerna i sin helhet. Identifiering av individerna i resultatredovisningen har omöjliggjorts. Materialet förvaras i låst utrymme. Om materialet skall återanvändas i framtiden kommer kontakt att tas med de intervjuade för ett godkännande. Datainsamlingsmetod Intervju som datainsamlingsmetod valdes därför att de intervjuade skulle ges utrymme att berätta med egna ord, en låg grad av standardisering, berättelser som sedan gick att tolka och förstå. För detta krävdes en kvalitativ bearbetning av det omfattande textmaterialet. Intervjun utformades med frågeområden och öppna frågor (bilaga 2). Följdfrågor användes som stöd vid samtalet. Valet föll på fem till sex intervjuer, möjligheter fanns att gå vidare och intervjua ytterligare personer. Syftet var att identifiera de intervjuades uppfattningar om yrkessocialisation. Som Patel et al (2003) skriver skall intervjuaren var behjälplig med att i samtalet bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang om det studerade fenomenet. 8

14 Analysmetod Den analysmetod som valdes var meningskoncentration även kallad Väsens-metod. Allt som framkommit vid intervjuerna har betraktats som en helhet. Försök har gjorts för att finna den röda tråden i berättelserna, med avsikt att tränga igenom materialet för att nå fram till kärnan. Författarnas egen förförståelse med de egna erfarenheterna från yrkessocialisationsprocessen och den egna förståelsen av den sjukvårdskultur som de är en del av har använts. Utifrån detta har texter tolkat och frågeställningar blivit besvarade. I anslutning till intervjun gjordes löpande analyser. Datasammanfattningsmetoden ansågs vara lämplig, eftersom den gick ut på att fånga det relativt bestående, varaktiga och oföränderliga hos socialisationsprocessen enligt Eneroth (1984). Målet har varit att finna de mer grundläggande kännetecknen. Den hermeneutiska spiralen Författarna har närmat sig forskningsobjektet subjektivt utifrån den egna förförståelsen som sjuksköterskor och aktiva medlemmar i en sjukvårdskultur. Den tillsammans med empati och medkänsla har setts som en tillgång och en förutsättning för att förstå forskningsobjekten. Det har varit en förutsättning för inkännande av de intervjuades upplevelse av sin situation, deras åsikter och tankar. Författarnas internaliseringen i yrket och som varande en del av vårdkulturen har förhindrat dem att förhålla sig objektiva. Strävan har varit att nå en så fullständig förståelse som möjligt genom att pendla mellan helhet och delar. Inom den hermeneutiska tolkningsakten finns det ingen bestämd utgångspunkt eller slutpunkt. Text, tolkning, förståelse, ny textproduktion, ny tolkning och ny förståelse, allt detta är delar i en helhet som ständigt växer och utvecklas enligt Patel et al (2003). Metoddiskussion Författarna är medvetna om att urvalet utgjorde en speciell grupp. Dessa sex personer hade gjort ett medvetet val som innebar att de hade fått tillgång till fyra sjukvårdskulturer och dess representanter. Hade valet istället utgjorts av sjuksköterskor som sökt sig till en arbetsplats på traditionellt vis skulle kanske andra svar ha framkommit. Det krävs mod och vilja att pröva en ny företeelse såsom det strukturerade introduktionsprogrammet. Vi var enbart intresserade av dem själva och deras förhållande till den signifikant andre - den goda förebilden, den generaliserade andre - sjuksköterskekollektivet och hur långt de kommit i sin internalisering - känslan av samhörighet med professionen. Vi ville ta del av deras syn på sjukvården och se den genom deras oskadade ögon. Det var svårt att formulera frågor som skulle ge svar på hur man speglar sig i andra. För att få ämnet belyst ställdes frågor om den goda förebilden. Med större erfarenhet av att intervjua, hade troligen frågeområdena omformulerats för att ytterligare belysa teorin.metoden att intervjua och skriva ut intervjuerna i sin helhet 9

15 var tidskrävande, vinsten med utskrifterna var dock att det var lätt att gå tillbaka till källan. Mättnad uppnåddes efter sex intervjuer. Frågeområden och följdfrågor användes för att styra samtalen mot de valda frågeområden. När testintervjuerna genomfördes användes strukturerade frågor vilket upplevdes begränsande. Fördelen med löpande analyser var att det gav oss idéer hur vi skulle gå vidare och vi höll på detta sätt materialet aktuellt. Patel et al (2003) hävdar att ju längre tid som går innan analysen påbörjas desto svårare är det att få ett levande förhållande till sitt material. Resultatredovisning Arbetslivserfarenhet/utbildning De flesta visste vad det innebar att arbeta med vård och omsorg, innan de gav sig i kast med sjuksköterskeutbildningen, men inte vad det specifikt innebar att vara sjuksköterska. Några hade sommarjobbat på sjukhus och inom äldre- eller gruppboende. Vid intervjun framkom att de flesta hade valt ett gymnasieprogram med annan inriktning än omvårdnad. Gemensamt för dem var att de velat bli sjuksköterskor för de ville jobba med människor och hjälpa dem, de ville inte arbeta med något som var monotont. De ansåg sig inte påverkade av massmedias bild av sjukhusmiljöer som de tyckte var skildrade på ett icke sanningsenligt sätt. Så låg jag en del på sjukhus när jag var liten och blev väldigt bra bemött och då ville jag ge tillbaka det jag fick när jag var liten. Jag vill jobba med människor så att varje dag inte blir den andre lik, att inte behöva jobba med maskiner och få ett mer berikande arbete än att sitta med kontorssysslor. Sjuksköterskerollen/den goda förebilden De berättade att de redan under utbildningstiden kommit i kontakt med goda förebilder. I detta sammanhanget framhöll samtliga sina handledare. I yrkeslivet har de sedan fortsättningsvis plockat bitar här och där ock lagt till sin goda förebild. Alla tecknade en bild av en kunnig, noggrann, lugn och trygg sjuksköterska/skötare som prioriterar patientnära arbete och som såg till helheten. En som bemötte patient, anhörig, medarbetare och övriga som kom i dennes väg på ett gott sätt. Det var inte det att hon var så väldigt trevlig och kompis med mig men hon var väldigt kunnig och gjorde liksom det, ja hon försökte verkligen hjälpa patienterna och göra det så bra som möjligt för dom. Ja, hon var väldigt intresserad utav det hon jobbade med. Hon ville lära sig mycket och hon ville lära mig. En kille, han hade ett helt annat arbetssätt, mer machoaktigt alltså - Det här fixar vi lite go-anda i honom liksom. Nu kör vi på här och det här ska ordna sig ska du se. På något konstigt vis fick han patienterna med sig. Han var kunnig inom sitt området, när han informerade blev patienterna trygga. 10

16 Man har också stött på dem man inte vill efterlikna. Man kan göra sin arbetsdag väldigt lätt genom att man gör precis det som är en ålagt. Då gör man det som doktorn har ordinerat. Man kan egentligen välja på sin arbetsdag att antingen göra väldigt lite, det som man ska göra eller så kan man göra det ordentligt och få med patienten i det man gör. Av de faktorer som påverkade möjligheten att jobba som den goda sköterskan ansåg samtliga att tidsfaktorn var den avgörande, i det sammanhanget nämndes också inställning och vilja. De ansåg sig ha lätt för att knyta nya kontakter och vara sociala. De såg sig själva som glada och positiva, personliga sidor som de trodde skulle komma till nytta och glädje i yrket. De ville ha kul när de arbetade, att ha med sig en glad undersköterska underlättade mycket, någon att kunna småprata och ha trevligt med. Några symboler för sjuksköterskeyrket hade de flesta inte noterat. Vid påpekande att broschen är en symbol så svarade de att, ja den har ju alla, även undersköterskor. Alla var dock medvetna om läkarnas symbol den vita rocken! Symboler, ja det kan man ju kanske se, i alla fall doktorn för de har ofta en vit rock eller annorlunda kläder. Det kanske är en symbol då men stetoskopet? Nej, inte mer än rocken i så fall men det har dom ju på apoteket också. Rollförväntningar De intervjuades egna förväntningarna på sjuksköterskerollen, var vid övergången från att vara student till sjuksköterska att det skulle bli jobbigt att börja arbeta. När de väl började arbeta gick det bättre än de hade förväntat sig. Alla berättade att de fått en bra bredvidgång och introduktion på sina respektive arbetsplatserna. Det var mycket nytt och stressigt, hur skulle jag hinna? Och sen att jag skulle stå ensam i många situationer, det har jag nog oroat mig för, hur skall jag göra då, sen insåg jag att det fanns ju folk att fråga när jag väl börjat jobba så det var ju skönt. Det var jätteskillnad för helt plötsligt som färdig sköterska skulle man kunna allting. Några angav att läkarna hade högt ställda förväntningar på dem i deras nya roll. De skulle kunna allt om patienterna. Läkarna förväntade sig raka svar på direkta frågor vid rondarbete. De nya sjuksköterskorna kände det frustrerande att ha förväntningar på sig att kunna allt och veta allt och inte kunna leva upp till det. Men ursäkta, jag kan inte den biten. Jag skall överlåta det till någon som kan. 11

17 En berättade om en undersköterska som krävde mycket kunskap av henne. Hon försökte säga till henne att man kan inte allt men man kan lära sig och då gärna av varandra. Även om jag har varit färdig i två dar så har du jobbat som undersköterska i 30 år, du kan bra mycket mer än vad jag kan. Du skall hjälpa mig och inte tvärtom. Återkoppling i det dagliga arbetet från kollegor, patienter och anhöriga gav fingervisning om huruvida man var på rätt väg in i yrket eller ej. Några tycke sig få mer positiv respons från medarbetare av det motsatta könet än av det egna. Samtliga beskrev en känsla av nöjdhet när de gjort ett bra jobb. Det kan ju bara vara så att patienten ligger i sängen och så säger hon att det är inte riktigt bra och så håller man på och grejar och fixar och så säger dom att nu ligger jag skönt. Då känns det ju bra. Sen känner jag mig nöjd när jag har fått ut alla mediciner och det är ordning och reda på allt, faktiskt. När allting flyter på bra och man löser situationer bra, när det man gör blir rätt. Allt ifrån att en patient blir knalldålig och man gör korrekta åtgärder och hanterar situationerna rätt så det blir bättre för patienten, till att man lyckas sticka en svårstucken patient, då blir man glad och stolt. Rollkonflikten Alla var nöjda med sin sjuksköterskeutbildning och kände att de fått en stabil grund att stå på. Tonvikten hade skolan lagt på omvårdnad, en patientkoncentrerad omvårdnad och det tyckte man var bra. De intervjuade upplevde det jobbigt att deras utbildningen blev kritiserad ute i vården och då framförallt avsaknaden av längre praktikperioder. Själva ansåg de att de fått en god teoretisk utbildning och tillräckligt med praktik. Man får gång på gång försvara vår utbildning känner jag, både bland sjuksköterskor och undersköterskor. Bland vissa och så finns det vissa som är jättepositiva också. Vi vet att du är ny och ni har ju inte så mycket praktik så nu får du testa på det här. Efter 4 veckors bredvidgång så tyckte jag att jag klarade av vad jag skulle och då kan man ju inte vara dåligt förberedd. 12

18 Alla hade med sig från skolan att de skulle vara patientens advokat, hålla i trådar och vara spindeln i nätet. I verkligheten handlar det även mycket om att motivera patienter till att medverka i olika situationer. Detta togs överhuvudtaget inte upp i skolan. De fick heller inte klart för sig att så stor andel av arbetsdagen bestod av administrativt arbete. De tyckte att idealet låg någonstans i skolans värld eller borde göra det. Många äldre sjuksköterskor pratar om studenter och säger saker som att de läser ju bara omvårdnad nu, dom kan ju inte ens räkna. Vi har ju haft lika mycket läkemedelsräkning som alla andra. Det är min uppfattning att jag vill vara hos patienterna och andra har ju andra värderingar vad en sjuksköterska ska göra. Jag ska bara sätta dropp, bara ge mediciner och piller och alltihop och sen kunna veta allting, men om jag vill vara hos patienten och hjälpa den då är det inte riktigt legitimt alltid. Någon upplevde att skolan var en sluten liten värld och som student inte fått någon uppfattning om hur det var i den praktiska verkligheten. Den är mer komplicerad, det är inte svart eller vitt som det står i böckerna och det är mycket, mycket mer. Känslor och alltihopa och det framgår inte av böckerna. Sjukvårdskulturen Vårdkulturen kännetecknades av att det fanns hierarkier men den tog sig olika uttryck beroende på avdelningarnas karaktär. De upplevde att läkaren bestämde allt på vårdavdelningen, de nonchalerade bort saker som låg utanför deras specialitet, det var inte intressant. På akutavdelningen var sjuksköterskans tankar och observationer mer värda för läkaren och nonchalerades inte bort. Men, ja det skiljer ju bland läkare också, vissa är ju väldigt sådär jordnära och en del är högt upp liksom. Det kan ju bero på att gamla sjuksköterskor ser upp väldigt mycket till läkarna, är lite morsiga om man säger så. Ja lite arbetaren och direktören på nåt sätt. Hierarkier iakttogs också mellan och inom olika yrkeskategorier och mellan sjuksköterskor som jobbat länge och de som var nya. Gick de till lunchrestaurangen så såg de, de vita rockarna sitta vid sina bord och de blåa sitta någon annanstans grupperade. De uttryckte en förhoppning om att en förändring skulle komma till stånd om det kom in läkare i deras egen ålder i verksamheten. Och att dessa inte bara ägnar sig åt det rent medicinska utan såg till hela patienten. Förutsättningen för det var att de fick mer omvårdnad i sin utbildning. 13

19 Ta bara en sån sak som nutrition, patienten äter inte men mår illa och har ingen aptit. Nej vi kopplar lite dropp, ja det finns mycket annat vi kan gör mot detta liksom. Det är att se andra bitar än det rent medicinska, se omvårdnadsbiten, se varför mår patienten illa alltså. Ta in små portioner eller någonting. Men den biten ser dom inte, omvårdnadsbiten alltså. Trots att sjukvården ansågs vara en verksamhet som utvecklats snabbt vad det gäller läkemedel och nya behandlingsmetoder och behandlingsrutiner så möttes de av företrädare som tyckte att det var bättre förr att så här har vi alltid gjort. Sjukvården är väldigt fokuserad på rutiner Det kan vara svårt med förändring kan jag känna. Samtidigt är ju rutinerna ändå skelettet i avdelningen. På en del avdelningar fick de släppa allt vad de hade i sina i händer och springa efter doktorerna när de kom för att ronda, ändå rondade de ibland utan sjuksköterska. De intervjuade uttryckte solidaritet med sitt yrke men inte med sjuksköterskekollektivet. De ansåg sig istället vara en del i en vårdgrupp och identifierade sig med jämngamla oavsett yrkestillhörighet. Jag kan inte säga att jag tillhör någon speciell grupp där jag jobbar nu. Några tog avstånd från akutverksamhet till förmån för omvårdnad. Jaa, det är den där akutsjukvården. Det här med att det är så häftigt och så där, det trivs jag inte med. När det ska vara så där fräckt och häftigt, och det kan det ju vara på de här akuta avdelningarna, viss personal kan vara sån. Adrenalinpundare det har jag svårt med, men annars så. De ansåg att det var jätteviktigt att ha kul när de arbetade, då orkade de mer. Fick de dessutom stöttning av sina kollegor, undersköterskor, läkare då kunde de klara mycket. De flesta prioriterade trygghet och engagemang i yrkeslivet, några föredrog frihet och engagemang. Däremot hade ingen valt yrket på grund av den höga lönen. Dock var samtliga nöjda med sitt yrkesval och kände att de hamnat rätt. Jag tänker ofta så här att det var tur att jag inte läste nåt så jag sitter vid nåt skrivbord hela dan eller framför en dator eller så. Man är uppe och rör på sig, träffar folk och gör lite allt möjligt. Det är ju både datorer och papper och det är patientvård. Ja, jag har träffat helt rätt, tror jag. 14

20 Analys Rollteorin och individen Arbetslivserfarenhet/utbildning/yrkessocialisation Lärande av en yrkesidentitet handlar om att införliva formella och informella kunskaper och att bli accepterade medlemmar i sjukvårdssamhället enligt Fallström (2002). För att förstå hur rollenligt beteende lärs in skriver Svensson (1997) att socialisationsprocessen är av avgörande betydelse. Författarna, veteraner drog sig till minnes och återupplevde sin egen yrkessocialisation. Det fanns stora likheter såsom entusiasmen inför uppgiften, den stora tilltron till den egna förmågan och med sig från skolans värld att det fanns ett rätt och ett fel. De flesta av de intervjuade visste vad det innebar att arbeta med vård och omsorg innan de gav sig i kast med sjuksköterskeutbildningen men inte vad det specifikt innebar att vara sjuksköterska. De ansåg sig inte påverkade i sitt yrkesval av massmedias bild av sjukhusvärlden. Nybörjarna identifierade sig med sitt yrke. De uttryckte en personlig uppfattning om sjuksköterskerollen vilken var färgad av skolans syn på en patientcentrerad omvårdnad. Ett dolt budskap som de fått till sig var att yrkesutövningen mer bestod av administrativa åtaganden än patientnära arbete. Sjuksköterskerollen/den goda förebilden Jaget är hela tiden involverad i en process av övertagande av de andras attityder till mig själv. Min egenbild av vem jag är och vad jag är värd formas av de attityder till mig som jag hämtar från andra i min omgivning. Enligt Mead är den en extern och social process skriver Svensson (1997). Som sjuksköterska påverkas man av samspelet med andra och är hela tiden involverad i denna process av övertagande av andras attityder till en själv. Alla intervjuade tecknade en bild av en kunnig, noggrann, lugn och trygg sjuksköterska/skötare som prioriterar patientnära arbete och såg till helheten. En som bemötte patient, anhörig, medarbetare och övriga som kom i dennes väg på ett föredömligt sätt. Samtliga hade sett den professionella yrkesutövaren som motsvarade författarnas bild av den goda sjuksköterskan. Författarna uppfattade att de intervjuade tydligt speglade sig i sina erfarna professionella kollegor. Deras egenbild förstärktes genom det sociala samspelet och den påverkan de var utsatta för. En förutsättning för att de skulle bli upptagna i sjuksköterskekollektivet var att de delade gemensamma värderingar, en gemsam värdegrund. Egenskaper de ansåg skulle komma till nytta och glädje i yrket var att lätt kunna knyta nya kontakter och vara social, glad och positiv. Intressant var att de tillfrågade inte såg några symboler för sjuksköterskeyrket. 15