80-talisters socialisation in i sjuksköterskeyrket.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "80-talisters socialisation in i sjuksköterskeyrket."

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för beteendevetenskap/sociologi HOV 3, Jönköping Ledning av hälso- och välfärdsorganisationer 3, poäng Vt 2004 Uppsats 10 poäng 80-talisters socialisation in i sjuksköterskeyrket. Författare: Lena Espefält Erna Karlsson Ragna Renström Handledare. Jan-Olof Hugosson

2 Förord Vi vill tacka de sjuksköterskor som har ställt upp på intervjuerna och det förtroendet de gav oss, där de med sin ungdomliga entusiasm helhjärtat delgav oss sina erfarenheter från vården. Betydelsen av detta kan inte nog poängteras för att vi kunnat genomföra denna uppsats. Till vår handledare, Jan-Olof Hugosson, vill vi rikta ett varmt tack för vägledning, stöd och uppmuntran under vår uppsatsskrivning. Ett tack även till vår arbetsgivare, SkaS, som gjort det möjligt för oss att genomföra denna ledarskapsutbildning. Skövde, juni, 2004 Lena Espefält Erna Karlsson Ragna Renström

3 Sammanfattning Denna uppsats handlar om hur yrkessocialisationen går till för de nya sjuksköterskor som är födda på slutet av 70-talet och början av 80-talet. En individualiserad generation med globala perspektiv och fokus på känslor, upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. Lärande av en yrkesidentitet handlar om att införliva formella och informella kunskaper och att bli accepterade medlemmar i sjukvårdssamhället. Genom att beskriva lärandet av en yrkesidentitet via den symboliska interaktionismen så sätts fokus på samspelet, interaktionen mellan människan och den sociala verkligheten. Här studeras hur människan och den sociala verkligheten föds ur den. Vi har prövat huruvida teorier om social interaktionism är tillämpbara för att förstå hur yrkessocialisation går till. Centrala begrepp såsom spegling, rollövertagande, signifikant andre och generaliserad andre har använts och prövats. Vi vände oss till sjuksköterskor i det strukturerade introduktionsprogrammet på Skarborgs Sjukhus. Sex sjuksköterskor har intervjuats. De har arbetat i ett år och alla har erfarenhet från två olika specialiteter. Kvalitativ ansats har använts och intervjuerna genomfördes med öppna frågeområden för att ge respondenterna möjlighet att svara i berättande form. Texterna har sedan analyserats utifrån författarnas förförståelse. De intervjuade har berättat om sina arbetslivserfarenheter och de goda förebilder som de träffat på. De har också berört rollförväntningar, rollkonflikter och mötet med sjukvårdskulturen. Sammandrag av berättelserna har nedtecknats med valda citat inflikade. Författarna har funnit att de teoretiska begrepp som nämnts är användbara för att förstå förebilder för lärande av en yrkesidentitet, hur man blir accepterad medlem i en sjukvårdskultur. Vi har även sökt svar på hur lång tid internaliseringen in i yrket tar. I analysen tolkas och diskuteras resultatet från intervjuerna med stöd av teorierna. Under rubrikerna rollteorin och individen och rollteorin och samhället har ämnet analyserats. Där framgår att de nya sjuksköterskorna ser sina erfarna kollegor som goda förebilder och att de lär sig rollenligt beteende via dem. De har tagit till sig sjukvårdskulturens normer och har i viss mån fått ge avkall på utopin om den perfekta vården som de fått med sig från skolan. Huruvida de är internaliserade i yrket efter ett år är svårt att värdera.

4 SUMMARY This essay is taking up the issue how professional socialisation is being established for new nurses born in the late nineteen seventies and beginning of nineteen eighties. A generation with individual global perspectives focusing on emotion, experience, adventure, spirituality and dreams. The learning of a professional identity is about how to incorporate formal and informal knowledge and to be an accepted member within the healthcare community. By describing the learning of a professional identity through symbolic interaction, focus is put on the co-operation, interaction between the human being and social reality. The human being and the social reality that emerges from within have been studied. We have tested whether theories on social interaction are applicable in order to understand how professional socialisation is established. Central concepts such as reflection, taking on the part, significant other and general other have been used and tested. We turned to nurses within the structured introduction program at Skaraborgs Sjukhus. Six nurses have been interviewed. They have been working for one year and they all have experience from two different specialities. A qualitative approach has been used and the interviews have been conducted with a broad area of open questions in order for the respondents to be given the possibility to answer in a narrative form. The answers have been analysed from the author s interpretation. The interviewees have been telling about their working life experiences and about the ideal models they have met. They have also touched on expectations on roles, conflicts of roles and the encounter of the nursing culture. Abstracts from their accounts have been noted down with chosen quotations inserted. The authors have found that theoretical conceptions that have been mentioned are useful in order to understand the models of learning a professional identity, how to be an accepted member in the culture of nursing. We have also looked for answers on how long it takes to become internalised into the profession. The interviews are interpreted and discussed with the support of the theories in the analysis. The subject has been analysed under the headline theory of role and the individual and theory of role and the society. It is shown that it is evident that the new nurses see their experienced colleagues as ideal models and learn their role conduct through them. They have adapted the norms of the nursing culture and to a certain extent waived the utopia about perfect nursing they have learned at school. Whether they are internalised into the profession after one year is very difficult to assess.

5 Innehållsförteckning Inledning...1 Syfte och frågeställningar...2 Uppsatsens disposition Teoretiska utgångspunkter och 80-talister...3 Yrkessocialisation...5 Rollteorin och individen...6 Rollteorin och samhället...7 Metod...8 Urval...8 Genomförandet...8 Datainsamlingsmetod...8 Analysmetod...9 Den hermeneutiska spiralen...9 Metoddiskussion...9 Resultatredovisning Arbetslivserfarenhet/utbildning...10 Sjuksköterskerollen/den goda förebilden...10 Rollförväntningar...11 Rollkonflikten...12 Sjukvårdskulturen...13 Analys...15 Rollteorin och individen...15 Arbetslivserfarenhet/utbildning/yrkessocialisation...15 Sjuksköterskerollen/den goda förebilden...15 Rollförväntningar...16 Rollkonflikten...16 Rollteorin och samhället...17 Sjukvårdskulturen...17 Litteraturlista Övriga källor..19 Bilagor

6 Inledning En viktig övergång i livet är att ta examen och börja arbeta. Övergången skapar mönster för den generation som utför den. Individen får en förändrad status och högre krav på sig. Dessa krav ökar med tidens gång. Socialisationen in i yrket och vårdkulturen har påbörjats (Fallström, 2002). När en sjuksköterska kommer ut i arbetslivet har hon flera krav på sig än när hon gjorde sin praktik under utbildningstiden. Den utveckling som sjuksköterskeyrket har genomgått, från kall till profession, har skett under en lång tid, närmare bestämt hundrafemtio år. Föregångarna inom professionen fick tjänstgöra som provsystrar för att bli antagna till sjuksköterskeutbildningen. Provsysterskapet gick ut på att handlaget och den empatiska förmågan skulle bedömas. Under denna tidsperiod har både samhället och förutsättningarna för kvinnor och män i yrkeslivet förändrats. En omfattande teknisk utveckling har skett inom sjukvården som har bidragit till att påverka sjuksköterskeutbildningen och yrkesvillkoren. Den romantiska glorian som funnits runt yrket lever vidare i såpoperor, filmer och kärleksromaner. Det författarna som barn fick sig till livs var böcker som Syster Lotta på tian, Syster Lillemor i valet och kvalet eller Syster Lise. Henne fick man följa från en tanklös, liten bortskämd storstadsflicka till en klok, varmhjärtad, ansvarsmedveten kvinna i en romantisk flickbok av Bratt (1955) som samtidigt presenterades som en mogen schablonfri yrkesroman. Ovanstående kan förmodas ha bidragit till rekryteringen av kvinnor till yrket på 50- talet. Dagens hjältar/ hjältinnor i sjukvården är förmodligen annorlunda mot gårdagens och morgondagens. Enligt Dahlborg-Lyckhage (2003) har sjuksköterskor i dagens såpor inte så stor koppling till verkligheten men man kan inte bortse ifrån TV-seriernas potential som konserverande förebild när det gäller föreställningar om sjuksköterskans kön, kompetens och makt fortsätter hon. Individer upplever förväntningar på hur de skall uppträda genom hela uppväxten. Schablonbilder tilldelas, förstärks och präntas in. Han/ hon ställs inför redan existerande och utprovade sociala roller med beteendemönster och förväntningar på beteenden. Dessa har uppkommit historiskt, kulturellt och socialt, formats och omformats i ett socialt samspel. Han/ hon kommer gradvis att internaliseras i olika sociala roller. En viktig del i denna sociala process är barns rollekar (Svensson, 1997). Exempelvis lekar som sjuksköterska och läkare, då används yttre attribut såsom uniform, mössa, och armbindel med rött kors samt redskap som stetoskop, sprutor och termometer 1

7 Symboler är till för att skapa gemenskap, ett kitt som binder samman och konkretisera de värden som ligger bakom ( Bolman & Deal, 1997). Broschen är en symbol som fortfarande är ett karaktäristiskt attribut för sjuksköterskor. Sjuksköterskerollen har förändrats över tid, från att vara utförare av ordinationer till att fatta egna beslut och föreslå lösningar. De erfarna kollegorna vill ha kompetenta medarbetare och tar ansvar för att socialisera in de oerfarna in i yrket. De nya har kunskaper i att kritiskt granska, analysera och reflektera och de erfarna har förtrogenhetskunskap och praktisk färdighet. Ett ömsesidigt utbyte av teoretiskt kunnande och praktiska färdigheter är nödvändigt (Fallström, 2002). Yrkessocialisation handlar inte om introduktion på arbetsplatsen. Med introduktion menas de åtgärder som vidtas för att underlätta övergången till arbetsuppgifter, nya arbetskamrater och ny miljö (Granberg i Granberg et al, 2003 sid. 10). Författarnas intresse var att få ta del av hur nyutexaminerade sjuksköterskor födda i slutet av 70- och början av 80-talet lärde sig roller, rollförväntningar samt normer, värderingar som i förlängningen gjorde det möjligt för henne/honom att bli medlem i en sjukvårdskultur. Syfte och frågeställningar Syftet med arbete är att undersöka om sjuksköterskans yrkessocialisation kan tolkas och förstås med utgångspunkt från teorier om social interaktionism. Hur blir man en accepterad medlem av sjukvårdskulturen? Vilka förebilder lyfts fram för lärandet av en yrkesidentitet? Har sjuksköterskan internaliserats i sin profession efter ett års yrkesverksamhet? 2

8 Uppsatsens disposition I inledningen beskrivs en del historik om sjuksköterskeyrket. Avsnittet berör också kort sociala roller och förväntningar på beteenden. Därefter följer syftet och frågeställningarna. Under rubriken teoretiska utgångspunkter presenteras och förtydligas teorier som legat till grund för uppsatsen. I metoddelen redovisas urval, genomförande, datainsamlings- och analysmetod samt den hermeneutiska spiralen. Den avslutas med en metoddiskussion. Resultatredovisningen behandlar de frågeområden som låg till grund för intervjuerna med en del citat. I analysen tolkas och diskuteras resultatet från intervjuerna med stöd av teorierna. Avsnittet är uppdelat på de frågeområden som användes vid intervjuerna. Teoretiska utgångspunkter 70- och 80-talister Dagens unga människor ärver allt mindre av tidigare generationers åsikter och värderingar. De är själva med och skapar framtiden genom sitt sätt att tänka och agera. Man tar med sig ungdomstiden genom livet. Ungdomar fungerar som värdemätare på dagens samhälle. De kommer alltid att ha med sig dagens tidsanda som en viktig ingrediens i sina värderingar och kännetecknas av att ha en stark tro på den egna framtiden och håller alla dörrar öppna. De är rädda för att måla in sig i ett hörn. Högt skattade ideal är självständighet, frihet och oberoende. De anser att utbildning måste vara generellt tillämpbar. Självständiga och rörliga yrken eftersträvas. Hög tolerans mot invandrare och en antihierarkisk samhällssyn är andra viktiga värderingsmönster. En bild växer fram av de unga som en generation som litar mer till sig själva än till fasta värden, strukturer och institutioner. De har ett mer globalt perspektiv och engagemang i frågor som rör världen och inte nationen. En individualiserad generation med globala perspektiv och fokus på känslor, upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. De vill köpa upplevelser för sina pengar eller ge uttryck för sina samhällsideal genom att köpa kravmärkt eller rättvisemärkta varor. Långsiktiga mål och fria händer värderas mer än detaljerade och tydliga direktiv. 80- talisterna arbetar mer av lust än för lön (Fürth et al, 2002). 3

9 Det går att dela in befolkningen i olika värderingsgenerationer allt eftersom de är födda och hur samhället såg ut under deras uppväxt. 70- och 80-talisterna är mindre materialistiska än tidigare generationer, de för en jakt på relationer och upplevelser som är personligt och individuellt tillfredställande. De är starkt antiauktoritära, självständiga och de ogillar kollektiva lösningar och förmodat absoluta sanningar. Morgondagens vuxna är rastlösa och rörliga och har en stark tilltro till sin egen förmåga. Värderingar kan sägas vara djupt liggande övertygelser, tolkningsmönster och förhållningssätt som är relativt bestående över tiden. Medelålders och äldre lever i sina synsätt och värderingar delvis i det förgångna. Att ändra uppfattning är energikrävande och innebär alltid en mindre kris (Fürth et al, 2002). Övergången från skola till arbetsliv kan liknas vid en initiationsrit. Den innebär att de äldre, veteranerna, visar nykomlingarna hur allt fungerar och vem som bestämmer. Veteranerna förmedlar ett universellt och grundläggande budskap - vi är villiga att acceptera dig som en av oss men bara om du är villig att betala priset för detta. Sällan erbjuds ett fritt inträde för utomstående. Frågan är vilket pris nykomlingen är villig att betala för att bli medlem i en grupp. Nykomlingar förväntas komma med idéer och perspektiv. Det är deras öde att vara förändrings- och utvecklingsagenter. Veteraner fungerar som en stabiliserande kraft och står för det förgångnas visdom, de förväntas förmedla traditionella värden och handlingsmönster. Om nykomlingarna helt och hållet ger efter inför den historiska traditionens tryck, riskerar organisationen att förstelna och gå under. Om veteranerna å andra sidan inte tar sig an och introducerar de nya på ett bra sätt, så att de lär sig viktiga ting, riskerar organisationen kaos och oreda (Bolman & Deal, 1997). För en individ som ska socialiseras in i ett yrke krävs motivation och engagemang. När en person har uppmärksammat, registrerat i minnet ett beteende hos en förebild krävs det ytterligare en faktor för att personen skall utföra beteendet och detta är motivation. Det sistnämnda kan definieras som en drivkraft hos individen, en kraft som får denne att handla och som ger handlingen riktning samt upprätthåller och förstärker den. Att se någon annan berömmas, visas uppskattning och gillande från den sociala omgivningen som följd av vissa handlingar, är en starkt pådrivande faktor när det gäller individers benägenhet att göra samma sak (Svensson,1997). Engagemang och delaktighet skapas i kontakt och dialog med andra (de Klerk1990). Att i arbetet självständigt fatta beslut och få kunskap om resultaten av det man gör, att få feedback är viktigt. För att ytterligare höja motivationen och engagemanget är det av vikt att öka kunskapen och medvetenheten om interaktionen människor emellan och deras omgivning (Jakobsen och Thorsvik, 2003). 4

10 Fürth et al (2002) beskriver fyra olika arbetskraftsprofiler. Här finns medarbetaren som söker trygghet och engagemang, volontären som strävar efter frihet och engagemang, legoknekten som säljer sig för belöning och frihet samt arbetstagaren som går till arbetsplatsen för belöning och trygghet. 80-talister tycker att arbetsrotation är positivt. De strävar efter ökat samarbetet och att hålla vägar öppna för att bredda sin kompetens. För en ökad förståelse, kunskap i alla dess former är social interaktion viktig, att förstå varandra och respektera varandras beteende. Att känna till hur människor beter sig olika och tolkar budskap på olika sätt underlättar och förbättrar relationer människor emellan (Astergren et al, 2003). Framtidens vinnare blir alltså de som kan förstå och hantera en mångfald av värderingar, mellan olika kulturer, kvinnor och män, unga och äldre (Fürth et al, 2002). De yngre har en annan värdegrund, de har en utbildning som stimulerar kritiskt tänkande och de är tränade att arbeta i team. De är också beredda att ta ett eget ansvar och har ingen förståelse för gamla auktoritära och hierarkiska modeller (Astergren et al, 2003 sid. 56). Yrkessocialisation Definitionen av socialisation är enligt nedan: Förmedling och inlärning av färdigheter som medför att individen formas till en personlighet. Genom socialisation internaliserar individen samhällets eller gruppens vedertagna beteendemönster, normer, regler, värden och sedvänjor, en process som börjar i spädbarnsåldern och pågår hela livet (Nationalencyklopedin, 2000). Yrkessocialisation handlar dels om att införliva formella och manifesta, öppna, kunskaper dels om att tillägna sig informella och latenta, dolda, kunskaper, vilka består av värderingar, lojaliteter och identifikationer (Fallström, 2002). Ett begrepp inom rollteorin är socialisation som syftar på hur individer lär sig normer, värderingar och beteenden som gör det möjligt för dem att bli accepterade medlemmar i samhället de lever i. Socialisationsprocessen är av avgörande betydelse för förståelsen av hur rollenligt beteende lärs in. Om individen kan förmås att inte bara känna till roller, rollförväntningar och normer, utan också känna och anse att dessa normer och förväntningar är riktiga så har socialisationen lyckats. Man säger då att individen internaliserat normerna och rollen ifråga, dvs. denne har gjort dem till krav och förväntningar på sig själv. Socialiseringsprocessen är av stor betydelse för upprätthållande av de sociala institutionerna som garanterar stabilitet och ordning i samhället (Svensson,1997). 5

11 Rollteorin och individen Genom att beskriva lärandet av en yrkesidentitet via den symboliska interaktionismen så sätts fokus på samspelet, interaktionen mellan människan och den sociala verkligheten. Här studeras hur människan och den sociala verkligheten föds ur den. Varken individen eller den sociala verkligheten är med detta synsätt fixerade statiska storheter. De omformas och förändras kontinuerligt genom den dynamiska interaktionsprocessen. Grundtanken hos Mead, en av förgrundsgestalterna inom den symboliska interaktsionismen, är att vi speglar oss i andras uppfattningar och bedömningar om oss själva. Därigenom blir vårt jag ett socialt jag också i djupare mening. Vår självupplevda identitet är i stor utsträckning en produkt av socialt samspel och påverkan. Jag är hela tiden involverad i en process av övertagande av de andras attityder till mig själv. Min egenbild av vem jag är och vad jag är värd formas av de attityder till mig som jag hämtar från andra i min omgivning. Enligt Mead är den en extern och social process. En central idé hos Mead är att människan kan ta en annans roll eller attityd och se sig själv ur denna synpunkt. När man försöker se på sig själv med någons annans ögon är man både subjekt och objekt, både betraktaren och den betraktade. Jaget är den spontana, kreativa delen, har ingen permanent konsistens. Så snart jaget har agerat sin roll som självbetraktande subjekt blir det en del av mig själv och är ur en synpunkt den samlade mängd attityder till mig själv som jag övertagit från andra genom attitydövertagandeprocessen. Sammanfattningen av denna, teori är att jag som människa oupphörligen formas av samspelet med andra människor i oerhört hög grad (Svensson, 1997). Enligt social interaktionism formas man kontinuerligt som sjuksköterska av samspelet med den signifikant andra, människor, kollegor. De är hela tiden involverad i denna process av övertagande av andras attityder till sig själv. Den egna bilden av, vem man är, vad man är, vad man är värd, formas av de attityder till en själv som man hämtar från andra i sin omgivning. Erfarna kollegor är viktiga under socialiseringsprocessen till sjuksköterska, dessa kan beskrivas genom rollteorin som den signifikanta andre. Som barn lär vi oss först att ta andras attityder i specifika situationer tex. i interaktion med en kamrat eller en lärare eller förälder. För att så småningom kunna generalisera till en hel social grupp. Att inta den andres roll blir att förutse handlingar och förhållningssätt hos andra i ett komplicerat interaktionsmönster som påverkar ens eget sätt att anpassa sig. Den generaliserande andre blir ett slags anonym motpart vid utbildningen i yrket. Man kan beskriva den som en bild av hela sjuksköterskeprofessionen med dess förväntningar, regelsystem och värderingar. Kärnan är att jag sätter mig in i den andres position och föregriper dennes reaktion och handling. All kommunikation människor emellan bygger på förmågan till rollövertagande (Svensson, 1997). 6

12 Rollteorin och samhället Det är en given ordning som upprätthåller ett socialt system. Hur och varför, samverkar olika sociala substrukturer och subsystem till att hålla hela den samhälleliga strukturen i balans och tillgodose de behov som samhället som helhet har. Värdegemenskap råder i de flesta samhällen och sociala system vilket även gäller i sjukvården. De flesta individer i samhället är genom fostran och social påverkan överens om vilka överordnade mål som bör eftersträvas. Rollerna som individerna spelar i samhället är förankrade i en värdegemenskap och därmed knutna till specifika förväntningar och sociala påverkningar. Det är rollerna som förenar och binder samman individen och den sociala struktur denne ingår i. Det är genom sina olika sociala roller som man blir en integrerad del av sitt samhälle. Begreppet norm är en beteenderegel som upprätthålls genom hot om sanktioner. Regeln säger att visst beteende är det önskvärda och riktiga i en given situation. Vårt samspel med andra människor regleras av ett otal sociala normer, där sanktionen om vi bryter mot dem i första hand är socialt ogillande från omgivningen. En social institution, exempelvis en sjukvårdsorganisation består av ett antal roller som hänger samman med varandra och som är beständiga över tid. Roller, såsom läkare, sjuksköterska och undersköterska är förknippade med positioner som i sin tur är förknippade med specifika rättigheter och skyldigheter fastlagda i sociala normer. Individen skapar inte själv roller han kommer att spela och dennes möjligheter att påverka eller förändra rollerna är små (Angelöw, 2000). De personer som går in i omvårdnadsyrken förväntas vara lyhörda för människors behov och arbetet kräver ett engagemang som innebär både fysisk och psykisk belastning. Sjuksköterskeyrket och yrkesfunktionen har gemensamma drag med de sysslor som traditionellt åvilat kvinnor (Solberg, 1997). Hur man uppfyller de beteendeförväntningar som hör samman med rollen varierar beroende på hur goda kunskaper man har om dessa förväntningar och hur god ens förmåga är att efterleva dem (Svensson,1997). 7

13 Metod En kvalitativ studie genomfördes, en undersökande kartläggning och analys om hur sjuksköterskans yrkessocialisation kan tolkas och förstås med utgångspunkt från teorier om social interaktionism. Studien är gjord i intervjuform. Urval Valet föll på sjuksköterskor i det strukturerade introduktionsprogrammet på Skarborgs Sjukhus. Programmet finns till för nyutexaminerade sjuksköterskor som under två år får möjlighet att arbeta på fyra olika avdelningar med varierande specialiteter (Carlsson et al 2001). Vi vände oss speciellt till de unga sjuksköterskorna, födda i slutet av 70- och början av 80-talet, kvinnliga såväl som manliga. De som hade kommit till mitten av programtiden och med erfarenhet av två arbetsplatser valdes. Genomförandet Kontakt togs med de intervjuade först via telefon, det följdes upp med ett informationsbrev innehållande aktuella frågeområden (bilaga 1). Informations- och samtyckeskraven har beaktats. Sex sjuksköterskor tillfrågades, fyra kvinnliga och två manliga. Samtliga kom till intervjun som genomfördes på neutral plats. Information gavs om att konfidentialitets- och nyttjandekravet skulle beaktas. Intervjuerna spelades in på band. En författare intervjuade medan en var observatör, denne gjorde anteckningar och kom med följdfrågor. Den tredje skrev ut alla intervjuerna i sin helhet. Identifiering av individerna i resultatredovisningen har omöjliggjorts. Materialet förvaras i låst utrymme. Om materialet skall återanvändas i framtiden kommer kontakt att tas med de intervjuade för ett godkännande. Datainsamlingsmetod Intervju som datainsamlingsmetod valdes därför att de intervjuade skulle ges utrymme att berätta med egna ord, en låg grad av standardisering, berättelser som sedan gick att tolka och förstå. För detta krävdes en kvalitativ bearbetning av det omfattande textmaterialet. Intervjun utformades med frågeområden och öppna frågor (bilaga 2). Följdfrågor användes som stöd vid samtalet. Valet föll på fem till sex intervjuer, möjligheter fanns att gå vidare och intervjua ytterligare personer. Syftet var att identifiera de intervjuades uppfattningar om yrkessocialisation. Som Patel et al (2003) skriver skall intervjuaren var behjälplig med att i samtalet bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang om det studerade fenomenet. 8

14 Analysmetod Den analysmetod som valdes var meningskoncentration även kallad Väsens-metod. Allt som framkommit vid intervjuerna har betraktats som en helhet. Försök har gjorts för att finna den röda tråden i berättelserna, med avsikt att tränga igenom materialet för att nå fram till kärnan. Författarnas egen förförståelse med de egna erfarenheterna från yrkessocialisationsprocessen och den egna förståelsen av den sjukvårdskultur som de är en del av har använts. Utifrån detta har texter tolkat och frågeställningar blivit besvarade. I anslutning till intervjun gjordes löpande analyser. Datasammanfattningsmetoden ansågs vara lämplig, eftersom den gick ut på att fånga det relativt bestående, varaktiga och oföränderliga hos socialisationsprocessen enligt Eneroth (1984). Målet har varit att finna de mer grundläggande kännetecknen. Den hermeneutiska spiralen Författarna har närmat sig forskningsobjektet subjektivt utifrån den egna förförståelsen som sjuksköterskor och aktiva medlemmar i en sjukvårdskultur. Den tillsammans med empati och medkänsla har setts som en tillgång och en förutsättning för att förstå forskningsobjekten. Det har varit en förutsättning för inkännande av de intervjuades upplevelse av sin situation, deras åsikter och tankar. Författarnas internaliseringen i yrket och som varande en del av vårdkulturen har förhindrat dem att förhålla sig objektiva. Strävan har varit att nå en så fullständig förståelse som möjligt genom att pendla mellan helhet och delar. Inom den hermeneutiska tolkningsakten finns det ingen bestämd utgångspunkt eller slutpunkt. Text, tolkning, förståelse, ny textproduktion, ny tolkning och ny förståelse, allt detta är delar i en helhet som ständigt växer och utvecklas enligt Patel et al (2003). Metoddiskussion Författarna är medvetna om att urvalet utgjorde en speciell grupp. Dessa sex personer hade gjort ett medvetet val som innebar att de hade fått tillgång till fyra sjukvårdskulturer och dess representanter. Hade valet istället utgjorts av sjuksköterskor som sökt sig till en arbetsplats på traditionellt vis skulle kanske andra svar ha framkommit. Det krävs mod och vilja att pröva en ny företeelse såsom det strukturerade introduktionsprogrammet. Vi var enbart intresserade av dem själva och deras förhållande till den signifikant andre - den goda förebilden, den generaliserade andre - sjuksköterskekollektivet och hur långt de kommit i sin internalisering - känslan av samhörighet med professionen. Vi ville ta del av deras syn på sjukvården och se den genom deras oskadade ögon. Det var svårt att formulera frågor som skulle ge svar på hur man speglar sig i andra. För att få ämnet belyst ställdes frågor om den goda förebilden. Med större erfarenhet av att intervjua, hade troligen frågeområdena omformulerats för att ytterligare belysa teorin.metoden att intervjua och skriva ut intervjuerna i sin helhet 9

15 var tidskrävande, vinsten med utskrifterna var dock att det var lätt att gå tillbaka till källan. Mättnad uppnåddes efter sex intervjuer. Frågeområden och följdfrågor användes för att styra samtalen mot de valda frågeområden. När testintervjuerna genomfördes användes strukturerade frågor vilket upplevdes begränsande. Fördelen med löpande analyser var att det gav oss idéer hur vi skulle gå vidare och vi höll på detta sätt materialet aktuellt. Patel et al (2003) hävdar att ju längre tid som går innan analysen påbörjas desto svårare är det att få ett levande förhållande till sitt material. Resultatredovisning Arbetslivserfarenhet/utbildning De flesta visste vad det innebar att arbeta med vård och omsorg, innan de gav sig i kast med sjuksköterskeutbildningen, men inte vad det specifikt innebar att vara sjuksköterska. Några hade sommarjobbat på sjukhus och inom äldre- eller gruppboende. Vid intervjun framkom att de flesta hade valt ett gymnasieprogram med annan inriktning än omvårdnad. Gemensamt för dem var att de velat bli sjuksköterskor för de ville jobba med människor och hjälpa dem, de ville inte arbeta med något som var monotont. De ansåg sig inte påverkade av massmedias bild av sjukhusmiljöer som de tyckte var skildrade på ett icke sanningsenligt sätt. Så låg jag en del på sjukhus när jag var liten och blev väldigt bra bemött och då ville jag ge tillbaka det jag fick när jag var liten. Jag vill jobba med människor så att varje dag inte blir den andre lik, att inte behöva jobba med maskiner och få ett mer berikande arbete än att sitta med kontorssysslor. Sjuksköterskerollen/den goda förebilden De berättade att de redan under utbildningstiden kommit i kontakt med goda förebilder. I detta sammanhanget framhöll samtliga sina handledare. I yrkeslivet har de sedan fortsättningsvis plockat bitar här och där ock lagt till sin goda förebild. Alla tecknade en bild av en kunnig, noggrann, lugn och trygg sjuksköterska/skötare som prioriterar patientnära arbete och som såg till helheten. En som bemötte patient, anhörig, medarbetare och övriga som kom i dennes väg på ett gott sätt. Det var inte det att hon var så väldigt trevlig och kompis med mig men hon var väldigt kunnig och gjorde liksom det, ja hon försökte verkligen hjälpa patienterna och göra det så bra som möjligt för dom. Ja, hon var väldigt intresserad utav det hon jobbade med. Hon ville lära sig mycket och hon ville lära mig. En kille, han hade ett helt annat arbetssätt, mer machoaktigt alltså - Det här fixar vi lite go-anda i honom liksom. Nu kör vi på här och det här ska ordna sig ska du se. På något konstigt vis fick han patienterna med sig. Han var kunnig inom sitt området, när han informerade blev patienterna trygga. 10

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer