KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING. BILAGA 8 Sid 1 (8) SOCIAL OMSORG. Boendecoach

Transkript

1 KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG BILAGA 8 Sid 1 (8) Boendecoach

2 Sid 2 (8) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och nuläge Beskrivning av projektet Nulägesbeskrivning Nyttan/effekten av projektet Intern effektivisering Omfattning på projektet och benchmarking Omfattning Förutsättningar för att lyckas med projektet och nå avsedd nytta 6 5. Kostnader och finansiering Projektets kostnader Resursbehov 7 7. Risker 8 8. Uppföljning 8

3 Sid 3 (8) 1. BAKGRUND OCH NULÄGE Missbruksgruppen inom Kungsholmens vuxenenhet har cirka 90 vuxna personer aktuella. Cirka 40 av dem har inget stadigvarande boende (förstahandskontrakt, bostadsrätt, längre andrahandskontrakt) och är alltså beroende av tillfälliga boendelösningar eller av att socialtjänsten hjälper dem med boendet. För en del personer är rehabiliteringsprocessen förhållandevis enkel: de genomgår en missbruksbehandling samtidigt som de bor på något stödboende, flyttar sedan till tränings- och försökslägenhet och tar slutligen över kontraktet. Det hela är klart på ett till två år. För andra är resan längre. De flyttar in och ut på olika stödboenden, flyttar eventuellt in i en av de blockförhyrda lägenheterna på Stadshagens hotellhem eller en träningslägenhet, betalar inte hyran eller tar återfall, måste flytta ut och börja om på stödboende. 1.1 Beskrivning av projektet Det som ska göras inom ramen för projektet består av två delar: Noggrannare bedömningar avseende boende Mer stöd i boende i tränings- och försökslägenhet För att utnyttja resurserna maximalt är det viktigt att tidigt i utredningen av nya ärenden göra en heltäckande bedömning av personens problem och resurser när det gäller boendefrågan. 23 av de som ansökte eller remitterades till missbruksgruppen 2011 hade inget eller ett tillfälligt boende. Ungefär hälften av personerna hade problem med sin vardagsekonomi och cirka 1/3 hade ingen stabil försörjning. Dessa problem gör det i stort sett omöjligt att erhålla ett förstahandskontrakt. De möjligheter som återstår är inneboende- och andrahandskontrakt och där har dessa personer små chanser i konkurrens med skötsamma studenter och inflyttade förvärvsarbetande. Såvida hjälpsökande personer genomgår en rehabilitering avseende sitt missbruk och tar emot den hjälp som behövs för den psykiska hälsan så borde således vägen till träningsoch försökslägenhet förkortas om man tidigt kan konstatera att möjligheterna till att hitta ett boende på egen hand är minimala. Det är då boendecoachen kommer in: Första steget: Boendecoachen ska introduceras för personen redan innan denne flyttar in i tränings- eller försökslägenheten. På så vis kan boendecoachen vara behjälplig med att se till att personen blir ställd i bostadskö, ordnar hemförsäkring, ordnar autogiro på banken och kontaktar skuld- och budgetrådgivare om det föreligger skulder. Andra steget: Nu känner boendecoachen och personen varandra. Boendecoachen gör hembesök minst en gång i veckan och får på så vis reda på hur personen trivs, sköter sin lägenhet och vad den behöver hjälp med. Boendecoachen ska vara uppmärksam på om personen återfaller i missbruk, den fysiska och psykiska hälsan, hur personen sköter sin lägenhet samt kontrollera att hyran blir betald. I varje beslut där boendecoachen är inkopplad ska det

4 Sid 4 (8) finnas ett uppdrag. I uppdraget ska det klart och tydligt anges vad man önskar uppnå, samt hur, när och var det ska uppnås, till exempel: Önskad effekt: Att lägenheten hålls ren. Att det blir längre mellan återfallen och att återfallen bryts efter högst tre dagar. Åtgärd: Att boendecoachen en gång i veckan hjälper personen att städa och tvätta, efter fyra veckor ger personen en hemläxa att klara tvätten själv, efter ytterligare fyra veckor ger hela städningen i hemläxa. Att boendecoachen följer med personen till den lokala beroendemottagningen samt ser till att personen får plats hos behandlingspedagog alternativt MI-grupp. Tredje steget: Efter 8-9 månaders fungerande boende är det dags att åter se över skuldsituationen (om den inte är åtgärdad) så att skulderna inte blir en anledning för en hyresvärd att neka personen en försökslägenhet. Med en boendecoach som ägnar sig åt tränings- och försökslägenheter på heltid ökar dels möjligheten att få till en fungerande relation med de boende och dels möjligheten att bistå dem på olika sätt när det blir problem. Det kan handla om att följa med och betala hyran, följa med till skuld- och budgetrådgivaren, följa med till husläkaren för att göra en minnesutredning eller följa upp den fysiska hälsan eller följa med till socialtjänsten för att diskutera olika behandlingsalternativ vid återfall. 1.2 Nulägesbeskrivning Missbruksdelen av vuxenenheten har en del resurser på hemmaplan : Två boendestödjare på halvtid som främst arbetar med personer med egna lägenheter med målsättningen att de ska behålla lägenheten. En bosamordnare (servar hela stadsdelen och jobbar främst med att förhindra vräkningar och har hand om administrationen av tränings- och försökslägenheter). En case manager som främst arbetar med personer med missbruk och någon form av psykisk problematik. En behandlingspedagog som främst arbetar med motivation och behandling individuellt eller i grupp. Fem blockförhyrda lägenheter på Stadshagens hotellhem. Dessa används för personer som ännu inte uppnått kraven för att erhålla en försökslägenhet. Boendestödjarna, Case Managern eller behandlingspedagogen tar hand om uppföljningen av dessa lägenheter beroende på vem som har tid, mest kunskap om eller arbetar mest med personen.

5 Sid 5 (8) Utöver ovanstående består missbruksgruppen av en enhetschef, en metodutvecklare på halvtid, fyra socialsekreterare samt en administrativ assistent. Sedan 2010 arbetar vuxenenheten på Kungsholmen med resultat styrning och har de senaste mätningarna följt upp vilka som minskar sitt missbruk eller slutar missbruka samt vilka som inte minskar sitt missbruk. Vi har då noterat att boende i betydligt större utsträckning är ett problem för de som inte minskar. De har dessutom i större utsträckning problem med vardagsekonomin och i mindre utsträckning en fungerande försörjning. Ytterligare ett utmärkande drag för denna grupp är att de inte använder de vårdkontakter som de har tillgång till för sin psykiska problematik. Psykisk ohälsa har dock visat sig vara ett utmärkande drag för en stor del av de klienter som blir aktuella på vuxenenhetens missbruksgrupp. Skillnaden är att de som minskar eller sluta missbruka använder sina vårdkontakter. Vår bedömning utifrån ovanstående mätningar är att det i gruppen som inte minskar sitt missbruk föreligger en mångfacetterad problematik där vi inte enbart kan rikta våra insatser mot missbruket om vi vill nå hållbara resultat. Orsaken till problem i boendet eller som påverkar boendet är flera; missbruk, ensamhet och isolering, fysiska och psykiska problem, problem med arbete och försörjning. Lösningen på dessa problem varierar, men vi bedömer att basen utgörs av ett fungerande samarbete. Med ett gott samarbetsklimat mellan boendecoachen och personen blir det lättare att motivera den senare att ta kontakt med psykiatrin, försörjningsstöd eller jobbtorg. 2. NYTTAN/EFFEKTEN AV PROJEKTET 2.1 Intern effektivisering Projektmål: Minska antalet härbärgesnätter med från 2011 med 10%, (1422 nätter). Minska antalet långtidsboende i stöd- eller referensboende (över fyra månader) från 2011, (17 personer boende över fyra månader. 14 av dessa bodde mer än tio månader). Minska antalet personer som inte kan bo kvar i sin tränings- eller försökslägenhet eller som inte kan flytta vidare till tränings- och försökslägenhet efter boende i en av enhetens blockförhyrda lägenheter i Stadshagen. Under 2011 bodde totalt tretton personer i tränings- eller försökslägenheter, varav två blev uppsagda. Åtta personer bodde i enhetens blockförhyrda lägenheter på Stadshagens hotellhem, varav två flyttade vidare till tränings- eller försökslägenhet. Övriga bodde antingen kvar eller blev uppsagda.

6 Sid 6 (8) Kostnaden för en natt på härbärge för en person har hittills varit 500 kr för stadsdelen. Om antalet härbärgesnätter minskar med 10% från 2011, blir det en besparing med kr för 142 nätter. Kostnaderna för de som bor i stödboende varierar från drygt 200 kr/dygn på de stödboenden där klienten har ett eget kontrakt till drygt 1000 kr/dygn på stadens egna stödboenden. Om hälften av de långtidsboende i stödboende kan flytta till en av blockförhyrd lägenheter på Stadshagens hotellhem så är det en besparing med i snitt 500 kr/dygn per person och kr/mån. Om sju personer minskar sin tid i stödboende med 6 månader per år så blir det en besparing med kr/år. 3. OMFATTNING PÅ PROJEKTET 3.1 Omfattning För att göra mer noggranna bedömningar avseende boendet ska det avsättas 30 minuter på ärendedragning en gång per vecka åt boendebedömningar. Därutöver behöver projektet kontinuerligt följas upp i en referensgrupp, bestående av boendecoachen, metodutvecklaren, enhetschefen och bosamordnaren, en timme en gång per månad. Den stora posten blir dock en boendecoach på heltid under ett år. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT LYCKAS MED PROJEKTET OCH NÅ AVSEDD NYTTA Genom en styrgrupp och genom kontinuerlig uppföljning via ASI och RBS kan vi följa hur det går för de personer som har boendeproblem. Metodutvecklaren eller enhetschefen ansvarar för att redovisa projektresultatet och följa upp det. En förutsättning för att projektet ska lyckas är att enheten har kvar de blockförhyrda lägenheterna på Stadshagens hotellhem. Evidensbaserade modeller Lunds universitet har startat bostad först som är deras förslag på lösning på hemlöshetsfrågan. Nedan återges hämtat material från hemlöshetsakademiens hemsida vid Lunds universitet avseende den forskning som ligger bakom förslaget kring bostad först: Enkelt kan styrkorna beskrivas i följande punkter:

7 Sid 7 (8) Större chanser till framgångsrik rehabilitering Uppfyller principen om likabehandling Förhindrar stigmatisering och att de hemlösa tillskrivs kollektiva identiteter Kan koncentrera resurserna på dem som har störst behov Enklare och sannolikt billigare system Skapar stabilitet. Det finns forskning som stöder ett arbetssätt som går ut på att ha med boendefrågan i planeringen från början. Sedan 2007 har missbruksgruppen arbetat med att systematiskt utreda och följa upp klienter med hjälp av ASI, som är en evidensbaserad metod för att bedöma personers hjälpbehov (Nationella riktlinjer 2007:48). Närmare 50% av de personer som har gjort en grundintervju har också gjort en uppföljningsintervju. Större delen av arbetsgruppen på vuxenenheten är utbildad i MI, som är en evidensbaserad metod för psykosocial behandling av personer med missbruksproblem (Nationella riktlinjer 2007:52, 54). Behandlingspedagogen håller i kontinuerliga MI-träffar med personalen för att hålla kvaliteten i motivationsarbetet uppe. 4. KOSTNADER OCH FINANSIERING 4.1 Projektets kostnader Lön Delat rum (8 kvm) Resor Telefoni Dator Totalt kr kr 8690 kr 5432 kr 3135 kr kr 5. RESURSBEHOV Nedan redovisas troligt resursbehov för att projektet ska kunna leverera specificerad nytta:

8 Sid 8 (8) Namn Roll/Ansvar Antal timmar/ vecka Period Charlotte Wahlström Bosamordnare 1 Sep 12-aug 13 Lena Helmersson Agge Enhetschef 1 Sep 12-aug 13 Boendecoach 39,5 Sep12-aug13 6. RISKER Nedan beskrivs de största riskerna för att de avsedda nyttoeffekterna inte skall kunna nås samt förslag till möjliga åtgärder. Risker Sökta medel beviljas inte Åtgärder Det blir inget projekt 7. UPPFÖLJNING Boenderesursens arbete kommer att följas upp månadsvis av en styrgrupp som består av enhetschefen, bosamordnaren och metodutvecklaren. Innan boendecoachen påbörjar sitt arbete kommer en s.k. nollbasmätning genomföras som visar nuläget för de hjälpsökande (deras boendesituation). Med hjälp av regelbundna uppföljningar i RBS och ASI under tiden en boendecoach är anställd kommer effekten av insatserna att följas upp.