Metoder & ideér som fungerar. i projekt för unga om jämställdhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metoder & ideér som fungerar. i projekt för unga om jämställdhet"

Transkript

1 Metoder & ideér som fungerar i projekt för unga om jämställdhet

2 Skriften kan rekvireras kostnadsfritt från fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun, telefon Kontaktperson: Liz Modin. Texter av Walkietalkie. Form och illustrationer: ESTER Tryck: ARK-Tryckaren, Jönköping. Skriften har producerats av fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun.

3 INNEHÅLL GULDKORN Innehåll Inledning...5 Jönköping satsar på jämställdhet...6 En alternativ bild av verkligheten...8 Duger Jag Duger du?...13 Sesam på scen...17 Unga tjejer letar förebilder...21 Fikasnack för starkare självkänsla...25 Systrar som leder...29 Plats för tjejer...33 Mer makt till tjejerna...37 Du bestämmer!...41 Varför Guldkorn?...46 Andra projekt...48 Illustrationerna bygger på texter och collage av tonårstjejer i samband med projektet FLICKA:s Sverigeresa

4 GULDKORN INLEDNING 4

5 INLEDNING GULDKORN Guldkorn Den här skriften presenterar ett axplock av de hundratals projekt som drivs runt om i landet för att öka jämställdhet och stärka unga flickors självkänsla. Vi kallar dem Guldkorn och hoppas att deras arbetssätt, idéer och metoder kan inspirera andra. Idén till Guldkorn kom i samband med socialdepartementets FLICKA-satsning. Som avslutning på FLICKA arrangerade projektledaren Sara Damber och Jönköpings FLICKAsamordnare, Liz Modin, två inspirationsdagar i Jönköping under namnet Guldkornsdagar. Dit inbjöds alla de föreningar och organisationer som parallellt med satsningen på FLICKA hade fått stöd från Arvsfonden för att genomföra nyskapande jämställdhetsprojekt för unga tjejer och killar. I dag används begreppet Guldkorn av Arvsfonden i ett bredare sammanhang. Varje år utnämns tre så kallade Guldkorn projekt som fått stöd av Arvsfonden och som av olika anledningar förtjänar att framhållas särskilt. Guldkorn är långsiktiga, nyskapande projekt som har lyckats att både engagera och aktivera människor. Det handlar inte bara om jämställdhet, utan kan beröra alla de områden som Arvsfonden stödjer. Om Arvsfonden Den här metodhandboken har tillkommit med stöd från Arvsfonden och alla projekt som presenteras innanför pärmarna har möjliggjorts genom Arvsfondens stöd. Alla ideella föreningar och organisationer kan söka stöd ur Arvsfonden. Till exempel för att pröva nya idéer och utveckla nya verksamheter för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder. Tanken med stödet är också att projekten ska fungera som goda exempel och inspiration för andra. Många projekt som beviljas stöd berör områden som jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. För att få stöd ska verksamheten vara nyskapande och utvecklande. Pengarna kommer, som namnet antyder, genom arv från bortgångna. Om en avliden saknar make, maka eller närmare släktingar och inte har skrivit ett testamente, tillfaller egendomen Arvsfonden. Arvsfonden kan också få egendomar genom gåva, testamente eller försäkring. Läs mer på Om FLICKA FLICKA-projektet initierades och drevs av socialdepartementet. Under 2004 reste man genom Sverige för att lyssna på barn och unga och för att ge tips och råd om hur man kan tänka mer mediekritiskt. I 25 städer anordnades FLICKA-dagar tillsammans med kommunen och lokala organisationer, tjejgrupper och eldsjälar som arbetar med barn och ungdomar. Omkring flickor och pojkar i åldrarna år deltog. Nätverkssamarbete inleddes mellan ett 50-tal organisationer som arbetar med frågor som rör barn och ungdomar. Ett stort antal lokala jämställdhetsprojekt drogs i gång av föreningar med stöd från Arvsfonden. Ett flertal av dem presenteras i den här boken. 5

6 GULDKORN JÖNKÖPING Jönköping satsar på jämställdhet När FLICKA-projektet kom till Jönköping hade kommunen sedan länge satsat på ett långsiktigt ungdoms- och jämställdhetsarbete på fritidsgårdar och i skolor. Men kommunalrådet Ann-Mari Nilsson såg FLICKA som en chans till ökad samverkan och utbyte mellan olika aktörer. Vi såg hur värdefullt det är att dela med sig av erfarenheter och idéer. Därför kändes det också viktigt att samla ett antal goda exempel i den här metodhandboken, så att fler kan få inspiration och konkreta tips i sitt arbete med unga tjejer och killar. Ann-Mari växte upp med en politiskt aktiv mamma, något som inspirerade henne. För mig har det alltid känts naturligt att kvinnor och män ska kunna påverka på lika villkor. Men som ung uppmärksammar man inte alltid de ojämlikheter som finns i samhället. När man som jag har varit yrkesverksam i några år så upptäcker man tydligare den ojämlikhet som finns mellan könen. Jag har tagit mig fram i en ganska manlig värld, där det är nödvändigt att kvinnor backar upp varandra. Vi tjejer måste stötta och bekräfta varandra och man måste tidigt börja arbetet med att få killar och tjejer att möta varandra med respekt. Personliga upplevelser bidrar till insikten om att män och kvinnor ännu inte är jämställda. Det kan gälla föräldraledighet, löner eller att flickor och pojkar behandlas olika på dagis, i föreningslivet och i skolan. Under de senaste åren har skönhetsideal och bilder av kvinnor och män bidragit till ett klimat som är pressande för både tjejer och killar, menar Ann-Mari, som tycker att det är särskilt viktigt att stärka unga tjejer. Unga i dag är frimodiga och öppna. Det är vi vuxna som måste lyssna på deras röster och låta dem ta plats. Dagens ungdomar är mindre naiva än vi var förr. De vet hur världen fungerar och kan kämpa hårt för frågor de tycker är viktiga. När jag själv som ung gick med i ett politiskt ungdomsförbund var det mest för att alla andra var med och för att ha något att göra på fritiden. Sedan växte mitt politiska intresse genom studiecirklar och liv- liga diskussioner. I dag har de politiska ungdomsförbunden förlorat mark, men enskilda frågor som till exempel miljö och jämställdhet lockar många ungdomar. I Jönköpings kommun har man kommit en bra bit på vägen, men Ann-Mari är långt ifrån nöjd när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. I svåra tider har andra kommuner dragit ner på stöd till fritidsförvaltningen och till jämställdhetsprojekt. Så har inte skett i Jönköping, utan vi har kämpat vidare. Vi vill skapa lika villkor för tjejer och killar inom kultur och fritid och ge tjejerna mer plats och resurser att växa. Ett annat viktigt steg är att länsstyrelsen har bildat ett jämställdhetsråd. Det är ett led i Jönköpings strategiska utvecklingsarbete för att integrera jämställdhet inom olika delar av samhället. Viktigast av allt är kanske att vi har fantastiska medarbetare på alla nivåer som brinner för de här frågorna. De måste också ges resurser för att vi ska nå målen. 6

7 JÖNKÖPING GULDKORN Collaget gjordes av tonårsflickor under projektet FLICKAs resa genom Sverige 7

8 GULDKORN TJEJFILM En alternativ bild av verkligheten Farida Chauhan, Rashida Khanbhai och Poonam Hirji sitter på ett kafé i centrala Jönköping. De har tagit en kort paus från arbetet med filmen Mellan två världar, ett projekt som tar det mesta av de tre unga regissörernas tid och energi just nu. Vi älskar Jönköping! säger de tre unisont. Det är världens bästa stad! Alla tre har rötterna i Råslätt, ett bostadsområde de tycker har oförtjänt dåligt rykte. Det händer att folk tror att de ska bli rånade om de åker till Råslätt, säger Rashida. Men det är inte det minsta farligt och många som bor i området trivs jättebra. I samband med att man deltog i socialdepartementets FLICKA-projekt startade ABF Norra Småland och fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun ett projekt för att uppmuntra unga flickor med utländsk bakgrund att prova nya uttrycksformer. I första hand vände man sig till tjejer i bostadsområdet Råslätt utanför Jönköping. Man vill också skapa nätverk för att nå tjejer i andra områden, som till exempel Öxnehaga och Österängen. Med projektet ville man bygga upp alternativ till dagens ofta ensidiga mediebild och skapa ett kreativt centrum där unga tjejer kunde göra både film och musik. Flickorna skulle genom filmen och musiken få en möjlighet att visa upp en egen bild av sin verklighet. Jag blev jätteintresserad när jag hörde talas om projektet, minns Poonam. Jag har alltid varit intresserad av film och foto, så det är klart att jag ville hänga på när chansen kom. På första träffen lärde tjejerna känna varandra och diskuterade vad de ville göra och uppnå. Det var viktigt att höja tjejers självförtroende och det har i alla fall fungerat på oss som har jobbat med projektet, säger Farida och Rashida håller med. Förr kunde det kännas jobbigt bara att stå inför klassen och redovisa något i skolan. Men ingen av oss har några problem att leda arbetet med det här stora filmprojektet. Vi klarar av att tala om för andra vad de ska göra och har blivit mer självsäkra och utåtriktade. Vi vågar helt andra saker nu än innan vi började göra film. Det är ganska vanligt att unga tjejer har dålig självkänsla, tror Farida. Tjejer har andra problem än unga killar. Pojkar har ofta mer frihet att göra vad de vill, klä sig som de vill, vara ute när de vill. Föräldrar blir mer överbeskyddande med döttrar. Det gäller inte bara i familjer med utländsk bakgrund, menar Poonam. Vad är Film och musik för en alternativ bild av verkligheten? Med stöd från Arvsfonden genomför ABF i samarbete med fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun ett projekt i Råslätt, där unga tjejerna genom film och musik får en möjlighet att visa upp sin egen verklighet. Flickorna får göra allt från att skriva manus, plocka skådespelare och dansare, sköta det praktiska och tekniska till att regissera och leda det konstnärliga arbetet. Kontakt: Henrik Hermansson, ABF Norra Småland E-post: Telefon:

9 TJEJFILM GULDKORN 9

10 GULDKORN TJEJFILM Jag tror att alla tjejer kan känna att deras mammor är för mammiga och alla kan ha problem med kompisar eller stress i skolan. Så att stödja unga flickor känns viktigt. Man kan inte räkna med att alla ska må bra jämt, men har man bra självkänsla och självförtroende är det lättare att komma igen, säger Farida. projekt, säger Farida. Vi har dansare, koreografer och fantastiska skådespelare. Förväntningarna på den här filmen är förstås mycket högre nu när alla känner till oss och vet vad vi gör. Vi får mycket uppmärksamhet och nyfikenhet, alla vill veta hur det går med filmen. Det är väldigt roligt! Explosioner och specialeffekter Den första filmen fick namnet Vem är Zandibell och handlade om en vanlig svensk tjej som har det jobbigt med skolan och kompisarna. Det första man gjorde inför arbetet med filmen var att dela upp sig i grupper. Rashida och de andra i manusgruppen skrev ned idéer och berättelser som de ville ha med och tyckte var viktiga. Poonam ville hålla på med teknik. Jag gillar stora explosioner och specialeffekter. Vi visste ingenting om hur man gör film innan vi började inspelningen, säger Rashida. Vi fick läsa oss till hur man gör på hemsidor på nätet! Men det fungerade jättebra. Mest lär man sig faktiskt genom att göra misstag. Handledarna påpekar jämt att man alltid ska kolla batterierna i kameran innan en inspelning, säger Poonam. Men det är inte förrän man står utan på inspelningsdagen som man faktiskt förstår hur viktigt det är! Filmgänget fick lära sig att göra storyboards, teknik och redigering. De lärde sig det kreativa, men också hur viktigt det är att allt fungerar praktiskt på plats. Vi har lärt oss att man måste arbeta otroligt organiserat och disciplinerat när man gör film, säger Farida. Samarbetet är också viktigt, menar Rashida. Och att vi trivs tillsammans. Vi fick jättebra respons på premiären och det var väldigt kul att höra alla reaktioner och åsikter om filmen. Ny film på gång Nu är tjejerna på gång med ett nytt projekt, filmen Mellan två världar. Den utspelar sig i arabisk familjemiljö och tar upp kulturkrockar och familjeproblem. Filmen innehåller också massor av dans och musik. Tjejen i filmen vill dansa men hennes bror och föräldrar förbjuder henne, berättar Poonam, som betonar att det inte är någon eländesskildring. Vi vill göra en positiv film där man kan se försoning och förståelse mellan familjemedlemmarna. Den här gången har vi verkligen satt i gång ett jätte- BRA & KAN BLI BÄTTRE Bra: Kamratskapet har varit det allra bästa. Tjejerna inspireras och lär sig av varandra. Deltagarna har blivit mer målmedvetna och organiserade och har dessutom fantastiskt roligt. Tjejerna har lärt sig att ta ansvar för ett stort projekt med många inblandade. Det är de som bestämmer och deras ansvar om något inte fungerar. Det är en roll man växer i. Kan bli bättre Deltagarna gjorde många misstag under inspelningen av den första filmen. Nu har man lärt av misstagen, som till exempel: Det krävs mycket tid och man kan inte ändra saker i sista minuten. Det gäller att gå igenom allting i planering och utrustning i god tid och se till att allt fungerar innan inspelningen börjar. Att till exempel göra checklistor och att alltid kolla vädret dagen innan vid utomhusinspelning är andra saker som har gjort arbetet lättare. Alla måste vara bestämda och ta sitt ansvar under inspelningarna. Det skapar trygghet för alla inblandade i projektet. De som leder inspelningen måste alltså göra ett bra och säkert intryck, annars blir alla osäkra. 10

11 TJEJFILM GULDKORN Film och musik för en alternativ bild av verkligheten STEG FÖR STEG 1. Deltagarna i projektet samlas till en kick-off för att lära känna varandra. 2. Tjejerna delar upp sig i arbetsgrupper utifrån intresse. 3. En grupp skriver manus medan andra grupper lär sig teknik och andra färdigheter. 4. Skådespelare väljs ut till filmen. 5. Inspelningen förbereds och ett storyboard tas fram. 6. Inspelningen drar i gång. 7. Filmen redigeras. 8. Premiär! 9. Planeringen inför nästa film sätter i gång. Mål Projektet vill skapa alternativ till dagens mediebild och ge flickor stärkt självförtroende. Man vill ge flickor från Råslätt chansen att visa upp sin egen verklighet och berätta om sina upplevelser på egna villkor. 11

12 GULDKORN DUGER JAG 12

13 DUGER JAG GULDKORN Duger Jag duger du? Kunde kvinnorna på 1700-talet röra sig i sina hårt snörda korsetter? Hur känns det att gå runt i 20 centimeter höga platåskor? Med utställningen Duger Jag? väcktes frågor om hur skönhetsideal genom historien skapats, formulerats, bevarats och förändrats. Arbetet med utställningen på Värmlands Museum började långt innan dörrarna slogs upp till utställningslokalerna. Först ville projektledarna åka ut i skolorna och diskutera ideal, kropp, yta och mode med eleverna, för att få idéer och inspiration. Vi började med att ta kontakt med skolor runt om i Värmland, berättar Susanne Olsson på Stiftelsen Värmlands Museum. Vi var väldigt ambitiösa och pratade med lärare på alla hög- och mellanstadieskolor. Dessutom åkte museets skolombud ut och gjorde en presentation av projektet för alla skolledare i länet. Trots alla ansträngningar var det bara en enda skola i hela Värmland som anmälde intresse. Det gjorde oss ganska chockade! minns Susanne. Vi fick tänka om och började i stället skaka fram lärare genom våra barns klasser och via grannbarns lärare. Vi kontaktade också lärare som museet tidigare hade haft kontakt med. Plötsligt gick det mycket bättre och till slut hade vi intresserade klasser från nästan hela Värmlands- området. Från landsbygdsskolor till skolor i centrala Karlstad. Med kläder och föremål från museets samlingar i bagaget åkte projektledarna för Duger Jag? ut i klasserna för att diskutera och inspireras av skoleleverna. Vi berättade om projektet, gjorde övningar och visade upp historiska föremål och dräkter. Det väckte många frågor. Hur kändes det att bära dessa kläder? Hur såg samhället ut när folk använde tunga vadmalsplagg? Hur rörde sig kvinnor när det var på modet att bära hårt snörda korsetter? Och vad säger kläderna vi bär i dag om våra könsroller? Det var en kick och inspiration för Susanne och hennes kolleger att vara ute i klasserna. Många elever gjorde också egna utställningar. En del användes senare i museets utställning annat fungerade som idégivare. Kontakten med eleverna var väldigt viktig, säger Susanne. Deras synpunkter och tankar gjorde att vi strök en del frågor och tog upp andra saker som vi själva inte hade tänkt på. Vad är Duger Jag? Stiftelsen Värmlands Museum genomförde projektet Duger Jag? för att belysa frågor om kroppsliga skönhetsideal: hur de skapas, formuleras, vidmakthålls och förändras. Dessa frågor, menade man, är särskilt viktiga för ungdomar som står i begrepp att finna sin roll och sin identitet i samhället. Målgruppen var barn och ungdomar från skolår 4 upp till och med gymnasiet. Kontakt: Susanne Olsson, Stiftelsen Värmlands Museum. E-post: Telefon:

14 GULDKORN DUGER JAG Själva utställningen på museet i Karlstad byggdes i samarbete med en scenograf. Det handlade om ideal, kropp, hår, yta och mode. En del gick förstås in i varandra och överlappade. Temat yta handlade om huden, smink, piercing, hårborttagning, smycken människors fasad. Temat kropp tog upp sådant som former, träning och plastikoperationer. Utställningen innehöll allt från kroppsbyggarmaskiner till speglar som förvrängde kroppsbilden, säger Susanne. Vi bjöd in till skolvisningar av utställningen och det blev en stor succé. Ryktet spreds och visningarna var snart helt fullbokade. Plötsligt var alla skolor intresserade av att komma och titta. Vi hade en skapande verkstad med olika aktiviteter, bland annat medieanalys. På kvällarna vände vi oss till en äldre publik, med konserter och föreläsningar. Många skolklasser valde att dela upp eleverna i tjejoch killgrupper, något som Susanne tycker fungerade bra. Det blev livligare diskussioner och eleverna vågade tycka, fråga och prata på ett öppnare sätt. BRA & KAN BLI BÄTTRE Bra: En bra idé som låg i tiden och var engagerande för alla. Ryktet om utställningen spred sig snabbt och alla som sett den var positiva. Därför fungerade mun till mun-metoden utmärkt som marknadsföring. Tillräckligt med pengar från Arvsfonden gjorde att utställningen kunde bli som man tänkt sig. Förberedande samarbete med skolelever gjorde att rätt saker lyftes fram i utställningen. Kan bli bättre Det var svårt att nå ut till lärarna och få dem intresserade. Informationen till skolorna måste vara tydlig många verkade inledningsvis tro att de måste göra egna utställningar och att det skulle bli jobbigt och tidsödande. Beskedet om medel från Arvsfonden dröjde längre än väntat, vilket gjorde att man förlorade en del förberedelsetid. Mål Det var svårt att locka tillräckligt mycket folk till kvällsaktiviteterna, som vände sig till en vuxen publik. Utställningen och skolverksamheten Duger Jag? ville ge verktyg till och öka kunskapen bland ungdomar och vuxna i deras närhet för reflektion och diskussion kring kroppsliga skönhetsideal, i dag och genom historien. 14

15 DUGER JAG GULDKORN Duger Jag? STEG FÖR STEG 1. Omfattande kontakter tas med lärare och skolledare i hela Värmland, för att pejla intresset för att få besök från museet. 2. På grund av dålig respons tas i stället direktkontakt med lärare man känner eller känner till, med gott resultat. 3. Projektledarna ger sig ut i skolklasser. Man visar museiföremål och diskuterar skönhetsideal och mode genom tiderna. 4. En del klasser gör egna utställningar och material samlas in av projektledarna, som inspiration och underlag. 5. Utställningen byggs i samverkan med en scenograf. 4. Elever och allmänhet bjuds in till utställningen. Liknande projekt som fått stöd ur Allmänna Arvsfonden Min kropp.nu Sensus Studieförbund, Stockholm och Gotland Sensus Studieförbund bildade ett tjejnätverk, med organisationerna United Sisters, Elektra, Tjejzonen, Xist, Lava, Anorexi-Bulimi-kontakt, Bromma KFUK-KFUM och KFUK-KFUM Triangelförbund för att arrangera en tjejmässa. Målet är att den ska bli årligt återkommande och att organisationernas olika inriktning ska ge många ingångar till frågan om unga tjejers situation i samhället.www.sensus.se Kolla mej! Kolla mej! Virserums Konsthall, Virserum Med målsättningen att genomföra en utställning med installationer, samlade föreningen en referensgrupp med flickor mellan 12 och 16 år. De diskuterade främst mediernas stereotypa förebilder, med varandra och med sina föräldrar. Mor och dotter-relationen var extra viktig för projektet. 15

16 GULDKORN SESAM PÅ SCEN 16

17 SESAM PÅ SCEN GULDKORN Sesam på scen Hur är det att vara ung i dag? Ingen vet väl bättre än tonåringarna själva. Därför bestämde sig ett gäng tjejer mellan år för att skriva om sina upplevelser och erfarenheter, och berätta för både ungdomar och vuxna om sin verklighet. Tjejerna i skrivargruppen Sesam träffades varannan vecka i Halmstads Kulturhus. Tillsammans skrev de dikter och noveller under ledning av en kulturpedagog. Våren 2004 bestämde man sig för att skriva en pjäs. När dialogen började växa fram kom idén om att sätta upp en riktig teaterföreställning, berättar Nikki, en av de skrivande tjejerna. Tjejerna i Sesam började samarbeta med en teatergrupp från Halmstad Kvartersteater, en amatörteaterförening som bedriver verksamhet för amatörer i alla åldrar. Nu satte arbetet med skrivande och improvisationsövningar i gång på allvar. Under hösten arbetade Sesam med manus och utvecklade dramats olika karaktärer. Vi skrev fem olika berättelser som berättade om fem liv. Sedan fick vi hjälp av vår ledare att binda ihop det till en pjäs, säger Caroline från skrivargruppen. Sesamtjejerna började skriva korta dialoger utifrån givna situationer. De skapade personer, miljöer, samtal och monologer. Det blev olika nedslag i ungas liv, med teman som självkänsla, anorexi, kärlek och framtidsdrömmar. Skådespelarna från Kvartersteatern handplockades till de olika rollerna. De var också med och påverkade innehållet med sina egna erfarenheter. Genom skrivande, improvisation och samtal började föreställningen ta form. Texter och nya scener lämnades kontinuerligt över till teatergruppen. Många, långa diskussioner Skrivargruppen träffades en gång i veckan och teatergruppen repeterade två gånger i veckan. Vid flera tillfällen hade man också gemensamma träffar, för att stämma av och bearbeta materialet. Många och långa diskussioner om hur det är att vara ung i dag fördes under hela arbetet. I januari 2005 var grundstommen klar. Det är olika saker att läsa en text och att spela den eller se den framföras på en scen, menar Caroline. Det kändes roligt att se om det skulle bli som man hade tänkt sig, och att se hur andra människor reagerade på det vi hade skrivit. Jag tror att de unga i publiken hade lättare att ta åt sig av vår pjäs, det blir mer verkligt när ungdomar Vad är Sesam på scen? Projektet var ett samarbete mellan skrivargruppen Sesam och Halmstads kvartersteater. Under arbetade grupperna i Halmstads kulturhus med en teaterföreställning om unga tjejers vardag, föreställningen En vanlig torsdag - eller livet? spelades sedan på Kulturhuset i Halmstad för högstadieelever och lärare. Kontakt: Lovisa Nilsson, Halmstads kommun, Kulturförvaltningen. E-post: Telefon:

18 GULDKORN SESAM PÅ SCEN skriver själva och inte bara betraktas utifrån. När det var dags för premiär, bjöds högstadieelever och lärare i hela Halmstads kommun in till föreställningen på Kulturhuset i Halmstad. Det blev sju föreställningar med en publik på sammanlagt 350 personer. Föreställningen ingick även som en programpunkt under Barnkulturbiennalen i Halmstad. Ledarna för gruppen, Gun Bergström och Mymmel Blomberg, sammanfattar projektet som fantastiskt roligt och mycket lärorikt för alla inblandade. Teatergruppen tog till sig texterna direkt och överförde dem till sina karaktärer. Det berodde säkert på att texterna låg så nära deras egen vardag, tror både Gun och Mymmel. I dag är just det här teaterprojektet avslutat, men både skrivargruppen och teatergruppen finns kvar och jobbar med nya saker. Sesam har dessutom samlat sina texter i bokform under titeln My Darling Per Nilsson. Halmstads Kvartersteater jobbar vidare med andra pjäser, men eftersom projektet kändes så positivt finns det all anledning att anta att vi får se ett nytt samarbete så småningom. BRA & KAN BLI BÄTTRE Bra: En tydlig idé, ett tydligt mål, bra ledare och engagerade deltagare. Sesam och Kvartersteatern fanns i samma lokaler, vilket underlättade dialog och möten. Ungdomarna hade stort inflytande över projektets innehåll och utformning. Idéerna kom från dem och ledarna jobbade utifrån deras idéer och önskemål. Ekonomiskt bidrag från Arvsfonden gjorde att resurser fanns. Kan bli bättre Ont om tid, framför allt för skrivargruppen. De borde ha börjat skriva en termin innan teatergruppen började sitt arbete. Mål Att få ungdomar, framför allt unga tjejer, att reflektera över och berätta om sin vardag. Det handlade dels om den kreativa skaparprocessen och dels om mötet mellan text och teater. Ett konkret mål var naturligtvis det färdiga resultatet själva teaterföreställningen. Målet var att ge ungdomarna möjlighet att göra sina röster hörda och med egna ord berätta om hur det är att växa upp i dag. Man skulle gärna ha spelat för fler högstadieskolor, men det visade sig vara svårt att locka dem under kvällstid. Dagtid kunde deltagarna inte spela, då alla gick i skolan eller jobbade. 18

19 SESAM PÅ SCEN GULDKORN Sesam på scen STEG FÖR STEG 1. Skrivargruppen Sesam uttrycker en önskan om att skriva en pjäs om att vara ung i dag och sätta upp en teaterföreställning. Kontakt tas med den lokala Kvartersteatern. 2. Skrivargruppens ledare gör en projektplan tillsammans med Kvartersteatern och kulturförvaltningen. 3. Pengar söks och beviljas från Arvsfonden och kulturnämnden i Halmstad för att kunna driva projektet. 4. Arbetet startar med skrivande och improvisationsövningar. Skrivargruppen och teatergruppen arbetar under hösten, både på varsitt håll och tillsammans. 5. Manus är färdigt. Finslipning och finjusteringar görs under repetitionerna. Föreställningen En vanlig torsdag eller livet? har premiär på Kulturhuset i Halmstad. Liknande projekt som fått stöd ur Arvsfonden Dagboken Unga Örnar Bomhus, Gävle Föreningen ska tillsammans med amatörteaterföreningen Bohus Nästa sätta upp en musikal. Medverkande i musikalen är ungdomar från stadsdelen Bomhus i Gävle. Manuset byggde på dagböcker som deltagarna skrev med stöd av en projektledare. Tjejbilder och tjejliv Studieförbundet Bilda, Örebro I samspel med tonårstjejer på en högstadieskola i Örebro producerade studieförbundet en teaterföreställning som problematiserar frågor om medier och verklighet, utseende, kropp och sex. Manuset skrevs med tonårstjejerna som experthjälp. 19

20 GULDKORN UNGA BEGÅVNINGSHANDIKAPPADE 20

21 UNGA BEGÅVNINGSHANDIKAPPADE GULDKORN Unga tjejer letar förebilder Unga tjejer som har ett begåvningshandikapp är ofta mer utsatta än andra unga flickor. De letar förebilder överallt, i veckotidningar och i dokusåpor. Ofta har de svårt att ifrågasätta och blir lätt offer för aggressiv marknadsföring och orealistiska skönhetsideal. För att stötta och stärka unga tjejer med begåvningshandikapp driver studieförbundet Vuxenskolan i Kalmar samtalsgrupper. Karin Hjort är ansvarig för projektet, som genomförs i samarbete med gymnasiesärskolan och FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna). Vägledande för hela projektet är deltagarnas egen livssituation och deras önskemål, säger Karin. Vi vill hjälpa till att skapa en trygg inkörsport till vuxenlivet för unga flickor med förståndshandikapp. En viktig del i projektet är att göra tjejerna och deras föräldrar mer medvetna om sina rättigheter. Det finns många möjligheter att få extra stöd, både på fritiden och i skolan, som många inte känner till. Inledningsvis lades stor vikt vid att sprida information om projektet till lärare och föräldrar till elever på gymnasiesärskolan. Målet var förstås att göra dem positiva till projektet och känna betydelsen för flickorna av att delta. Deltagarna träffas i samtalsgrupper som också jobbat med skapande bild och form. Flickorna delar erfarenheter, diskuterar och övar sig på att ifrågasätta bilder och budskap i medier. Flickorna har hela tiden varit delaktiga i planeringen av aktiviteterna och har haft möjlighet att påverka under hela processen. Efter varje träff har man gjort en muntlig utvärdering enligt samtalsmetoden Rundan. Denna innebär att ordet går runt i gruppen så att varje deltagare har möjlighet att tala fritt. Ingen får avbryta, invända eller kommentera det som sägs. Gruppledarna är personer med lång erfarenhet. Anne Hegander och hennes kollega Ann Johansson har varit med i projektet från start. Till vardags arbetar de på gymnasiesärskolan i Kalmar. De berättar att de löpande försökt erbjuda spännande och för flickorna nya och Vad är projektet unga begåvningshandikappade flickors självbild? Projektet vänder sig till lätt begåvningshandikappade flickor mellan 15 och 25 år och fokuserar, i positiv anda, på hur tjejernas självbild påverkas av medier och reklam. Projektet drivs av studieförbundet Vuxenskolan i Kalmar, i samarbete med FUB i Kalmarbygden (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) och gymnasiesärskolan. Deltagarna möts i samtalsgrupper där de kan dela erfarenheter och tankar. Arbetet bygger på de ungas eget engagemang, deras skapande förmåga och idéer. Kontakt: Karin Hjort, studieförbundet Vuxenskolan, Strömgatan 10, Kalmar E-post: Telefon:

22 GULDKORN UNGA BEGÅVNINGSHANDIKAPPADE ovanliga upplevelser. Det handlar om enkla saker, allt ifrån att diskutera film till bad i bubbelpool, sminkkurser och utflykter. Vi hade exempelvis ett läger med övernattning i scoutstuga. För många var det första gången de sov i sovsäck på gummimadrass! berättar Anne. Det här är flickor som inte märks så mycket, säger Anne. De är mindre utagerande än de ADHD-killar som hänger i takkronorna. Därför får de också mindre uppmärksamhet. De ser ju ofta ut som vilka tjejer som helst. Man kan sällan se på utsidan att de har ett begåvningshandikapp. I vanliga skolklasser utsätts flickorna ofta för mobbning och blir utestängda. Många känner sig rädda, ensamma och osynliga och blir starkt påverkade av de budskap som pumpas ut i massmedier. De flesta tonårsflickor påverkas förstås av vad de ser på TV och läser i veckotidningar. Men för tjejer som har en lätt utvecklingsstörning kan det vara ännu svårare att skilja fiktion från verklighet, menar Anne. I dag finns ett enormt medieflöde som inte fanns när vi började jobba med de här frågorna på 1970-talet, säger Anne. Ibland tror flickorna också att de genom att efterlikna medieförebilder kan bli mer normala. De vill exempelvis se ut och klä sig som tjejerna i Big Brother men är sällan mogna för vad det kan innebära, till exempel i kontakten med killar. Anna säger att flickorna hon arbetar med gärna tror på reklamens budskap; att den som har de senaste kläderna, telefonen och sminket automatiskt blir populär. Därför är det lätt att pracka på dem saker de inte behöver. För flera av tjejerna i våra samtalsgrupper har det till exempel varit väldigt viktigt att ha en mobiltelefon, förklarar Anna. Men eftersom de inte har några vänner som ringer upp, blir de förtvivlade och förstår inte vad som är fel. Ibland tror de att lösningen är att skaffa ännu en mobiltelefon. Men egentligen söker de ju vänner, inte prylar. Tålamod ger resultat Efter en inledande pilotfas ska projektet nu fortsätta i ytterligare två år. Karin på Vuxenskolan säger att tålamod och långsiktighet är en viktig förutsättning för projektets framgång. Ledarna behöver tid för att vinna tjejernas förtroende och lära känna dem. Vi måste förstå vidden av deras svårigheter, instäm- mer Anne. Många av dem har ingen uppfattning om tid eller rum. Deras verklighet ser ibland inte ut som vi förväntar oss och man måste vara försiktig med att dra slutsatser och tro att man förstår. Ställer vi en fråga så svarar flickorna gärna vad de tror att vi vill höra inte vad de egentligen tycker. Tillsammans med de flickor som varit engagerade under den första projektperioden vill man nå nya och fler deltagare. Vi ska arbeta vidare med att stärka flickornas självbild och tillit till sina egna tankar och känslor. Det kräver metodiskt arbete med att förbättra, förändra och utveckla, säger Karin. Det handlar inte minst om synen på funktionshinder, utanförskap och mobbning. En idé är att starta fadderverksamhet för flickor som börjar i gymnasiesärskolan och producera ett material för tjejer om hur det är att vara ung och ha ett begåvningshandikapp. Karin Hjort pekar också på behovet av att stärka genusperspektivet och exempelvis diskutera könsdiskriminerande språkbruk bland ungdomarna. Hur slutresultatet blir och om vi når vårt mål vet vi inte i dag, säger Karin. Men vi vet att det är flickorna som påverkar och styr resultatet. Och vi känner stor tillförsikt och en stor glädje att få arbeta mot våra mål, avslutar Karin. Mål Målet är att stärka unga flickors självkänsla och uttrycksförmåga. Genom uppsökande verksamhet vill man få i gång diskussion och engagemang bland flickorna om vad som styr deras bild av sig själva och varandra. Målet är också att sprida erfarenheterna och idéerna till andra, i och utanför de egna organisationerna. 22

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race!

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race! Före tag 1 En guide till Ungdoms Leader - där ungdomar kan köra sitt eget race! Innehållsförteckning Sid 3 Ungdomar inom Leader Sid 5 U-lag, vad ska ett sådant göra? Sid 6 Vad måstefinnas för att skapa

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet.

Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet. Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet. -Nik Märak, en av deltagarna på redovisningsträffen Inspirations- och redovisningsträff, Stockholm 2011-08-17 Text: Lina Olofsson Dagens

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vill du stärka unga tjejers självbild?

Vill du stärka unga tjejers självbild? Vill du stärka unga tjejers självbild? Alla förtjänar en förebild! Med det här häftet vill Stjärnjouren inspirera er som jobbar med unga tjejer och vill stärka deras självbild. Vi bjuder här på godbitar

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Hej på er! Ännu en månad har rusat förbi!

Hej på er! Ännu en månad har rusat förbi! Hej på er! Ännu en månad har rusat förbi! Under november månad har vi fortsatt med demokratiutbildning för ledningsgrupperna i förvaltningarna. Detta var årets sista tillfälle för demokratiutbildning!

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

projektkatalog KULTURSKOLAN

projektkatalog KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus. Skapande skola Film Att göra film är en fantastik lärprocess. Att göra film är språkutvecklande och engagerande, utmärkt för redovisningar, bra som underlag för diskussioner och det främjar ett mediekritiskt

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

STREETSTAR - GIRL ACADEMY. Tid: 15 mars december 2016

STREETSTAR - GIRL ACADEMY. Tid: 15 mars december 2016 STREETSTAR - GIRL ACADEMY Tid: 15 mars 2014-15 december 2016 Bakgrund: STREETSTAR - FOR URBAN STREETCULTURE Streetstar är en ideell förening som skapar och producerar ungdomskommunikation och kultur. Som

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 för Ideella föreningen Dalbo

Verksamhetsplan 2017 för Ideella föreningen Dalbo Verksamhetsplan 2017 för Ideella föreningen Dalbo Panncentralens verksamhet skall präglas av mångfald och vända sig till alla människor, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet och religion. Panncentralen

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Förskolan Konvaljen Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 1 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehåll 1.Vision... 3 2. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se Do It Yourself 2013 Stockholm, 5-9 augusti stockholm.viunga.se anton.ljungh@viunga.se Vad är Do It Yourself? Projektet ägs och drivs av Vi Unga Stockholms län. Tillsammans med Leader Uross och Studieförbundet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Brukets skola där idéer blir till handling

Brukets skola där idéer blir till handling Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare

Läs mer