Metoder & ideér som fungerar. i projekt för unga om jämställdhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metoder & ideér som fungerar. i projekt för unga om jämställdhet"

Transkript

1 Metoder & ideér som fungerar i projekt för unga om jämställdhet

2 Skriften kan rekvireras kostnadsfritt från fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun, telefon Kontaktperson: Liz Modin. Texter av Walkietalkie. Form och illustrationer: ESTER Tryck: ARK-Tryckaren, Jönköping. Skriften har producerats av fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun.

3 INNEHÅLL GULDKORN Innehåll Inledning...5 Jönköping satsar på jämställdhet...6 En alternativ bild av verkligheten...8 Duger Jag Duger du?...13 Sesam på scen...17 Unga tjejer letar förebilder...21 Fikasnack för starkare självkänsla...25 Systrar som leder...29 Plats för tjejer...33 Mer makt till tjejerna...37 Du bestämmer!...41 Varför Guldkorn?...46 Andra projekt...48 Illustrationerna bygger på texter och collage av tonårstjejer i samband med projektet FLICKA:s Sverigeresa

4 GULDKORN INLEDNING 4

5 INLEDNING GULDKORN Guldkorn Den här skriften presenterar ett axplock av de hundratals projekt som drivs runt om i landet för att öka jämställdhet och stärka unga flickors självkänsla. Vi kallar dem Guldkorn och hoppas att deras arbetssätt, idéer och metoder kan inspirera andra. Idén till Guldkorn kom i samband med socialdepartementets FLICKA-satsning. Som avslutning på FLICKA arrangerade projektledaren Sara Damber och Jönköpings FLICKAsamordnare, Liz Modin, två inspirationsdagar i Jönköping under namnet Guldkornsdagar. Dit inbjöds alla de föreningar och organisationer som parallellt med satsningen på FLICKA hade fått stöd från Arvsfonden för att genomföra nyskapande jämställdhetsprojekt för unga tjejer och killar. I dag används begreppet Guldkorn av Arvsfonden i ett bredare sammanhang. Varje år utnämns tre så kallade Guldkorn projekt som fått stöd av Arvsfonden och som av olika anledningar förtjänar att framhållas särskilt. Guldkorn är långsiktiga, nyskapande projekt som har lyckats att både engagera och aktivera människor. Det handlar inte bara om jämställdhet, utan kan beröra alla de områden som Arvsfonden stödjer. Om Arvsfonden Den här metodhandboken har tillkommit med stöd från Arvsfonden och alla projekt som presenteras innanför pärmarna har möjliggjorts genom Arvsfondens stöd. Alla ideella föreningar och organisationer kan söka stöd ur Arvsfonden. Till exempel för att pröva nya idéer och utveckla nya verksamheter för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder. Tanken med stödet är också att projekten ska fungera som goda exempel och inspiration för andra. Många projekt som beviljas stöd berör områden som jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. För att få stöd ska verksamheten vara nyskapande och utvecklande. Pengarna kommer, som namnet antyder, genom arv från bortgångna. Om en avliden saknar make, maka eller närmare släktingar och inte har skrivit ett testamente, tillfaller egendomen Arvsfonden. Arvsfonden kan också få egendomar genom gåva, testamente eller försäkring. Läs mer på Om FLICKA FLICKA-projektet initierades och drevs av socialdepartementet. Under 2004 reste man genom Sverige för att lyssna på barn och unga och för att ge tips och råd om hur man kan tänka mer mediekritiskt. I 25 städer anordnades FLICKA-dagar tillsammans med kommunen och lokala organisationer, tjejgrupper och eldsjälar som arbetar med barn och ungdomar. Omkring flickor och pojkar i åldrarna år deltog. Nätverkssamarbete inleddes mellan ett 50-tal organisationer som arbetar med frågor som rör barn och ungdomar. Ett stort antal lokala jämställdhetsprojekt drogs i gång av föreningar med stöd från Arvsfonden. Ett flertal av dem presenteras i den här boken. 5

6 GULDKORN JÖNKÖPING Jönköping satsar på jämställdhet När FLICKA-projektet kom till Jönköping hade kommunen sedan länge satsat på ett långsiktigt ungdoms- och jämställdhetsarbete på fritidsgårdar och i skolor. Men kommunalrådet Ann-Mari Nilsson såg FLICKA som en chans till ökad samverkan och utbyte mellan olika aktörer. Vi såg hur värdefullt det är att dela med sig av erfarenheter och idéer. Därför kändes det också viktigt att samla ett antal goda exempel i den här metodhandboken, så att fler kan få inspiration och konkreta tips i sitt arbete med unga tjejer och killar. Ann-Mari växte upp med en politiskt aktiv mamma, något som inspirerade henne. För mig har det alltid känts naturligt att kvinnor och män ska kunna påverka på lika villkor. Men som ung uppmärksammar man inte alltid de ojämlikheter som finns i samhället. När man som jag har varit yrkesverksam i några år så upptäcker man tydligare den ojämlikhet som finns mellan könen. Jag har tagit mig fram i en ganska manlig värld, där det är nödvändigt att kvinnor backar upp varandra. Vi tjejer måste stötta och bekräfta varandra och man måste tidigt börja arbetet med att få killar och tjejer att möta varandra med respekt. Personliga upplevelser bidrar till insikten om att män och kvinnor ännu inte är jämställda. Det kan gälla föräldraledighet, löner eller att flickor och pojkar behandlas olika på dagis, i föreningslivet och i skolan. Under de senaste åren har skönhetsideal och bilder av kvinnor och män bidragit till ett klimat som är pressande för både tjejer och killar, menar Ann-Mari, som tycker att det är särskilt viktigt att stärka unga tjejer. Unga i dag är frimodiga och öppna. Det är vi vuxna som måste lyssna på deras röster och låta dem ta plats. Dagens ungdomar är mindre naiva än vi var förr. De vet hur världen fungerar och kan kämpa hårt för frågor de tycker är viktiga. När jag själv som ung gick med i ett politiskt ungdomsförbund var det mest för att alla andra var med och för att ha något att göra på fritiden. Sedan växte mitt politiska intresse genom studiecirklar och liv- liga diskussioner. I dag har de politiska ungdomsförbunden förlorat mark, men enskilda frågor som till exempel miljö och jämställdhet lockar många ungdomar. I Jönköpings kommun har man kommit en bra bit på vägen, men Ann-Mari är långt ifrån nöjd när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. I svåra tider har andra kommuner dragit ner på stöd till fritidsförvaltningen och till jämställdhetsprojekt. Så har inte skett i Jönköping, utan vi har kämpat vidare. Vi vill skapa lika villkor för tjejer och killar inom kultur och fritid och ge tjejerna mer plats och resurser att växa. Ett annat viktigt steg är att länsstyrelsen har bildat ett jämställdhetsråd. Det är ett led i Jönköpings strategiska utvecklingsarbete för att integrera jämställdhet inom olika delar av samhället. Viktigast av allt är kanske att vi har fantastiska medarbetare på alla nivåer som brinner för de här frågorna. De måste också ges resurser för att vi ska nå målen. 6

7 JÖNKÖPING GULDKORN Collaget gjordes av tonårsflickor under projektet FLICKAs resa genom Sverige 7

8 GULDKORN TJEJFILM En alternativ bild av verkligheten Farida Chauhan, Rashida Khanbhai och Poonam Hirji sitter på ett kafé i centrala Jönköping. De har tagit en kort paus från arbetet med filmen Mellan två världar, ett projekt som tar det mesta av de tre unga regissörernas tid och energi just nu. Vi älskar Jönköping! säger de tre unisont. Det är världens bästa stad! Alla tre har rötterna i Råslätt, ett bostadsområde de tycker har oförtjänt dåligt rykte. Det händer att folk tror att de ska bli rånade om de åker till Råslätt, säger Rashida. Men det är inte det minsta farligt och många som bor i området trivs jättebra. I samband med att man deltog i socialdepartementets FLICKA-projekt startade ABF Norra Småland och fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun ett projekt för att uppmuntra unga flickor med utländsk bakgrund att prova nya uttrycksformer. I första hand vände man sig till tjejer i bostadsområdet Råslätt utanför Jönköping. Man vill också skapa nätverk för att nå tjejer i andra områden, som till exempel Öxnehaga och Österängen. Med projektet ville man bygga upp alternativ till dagens ofta ensidiga mediebild och skapa ett kreativt centrum där unga tjejer kunde göra både film och musik. Flickorna skulle genom filmen och musiken få en möjlighet att visa upp en egen bild av sin verklighet. Jag blev jätteintresserad när jag hörde talas om projektet, minns Poonam. Jag har alltid varit intresserad av film och foto, så det är klart att jag ville hänga på när chansen kom. På första träffen lärde tjejerna känna varandra och diskuterade vad de ville göra och uppnå. Det var viktigt att höja tjejers självförtroende och det har i alla fall fungerat på oss som har jobbat med projektet, säger Farida och Rashida håller med. Förr kunde det kännas jobbigt bara att stå inför klassen och redovisa något i skolan. Men ingen av oss har några problem att leda arbetet med det här stora filmprojektet. Vi klarar av att tala om för andra vad de ska göra och har blivit mer självsäkra och utåtriktade. Vi vågar helt andra saker nu än innan vi började göra film. Det är ganska vanligt att unga tjejer har dålig självkänsla, tror Farida. Tjejer har andra problem än unga killar. Pojkar har ofta mer frihet att göra vad de vill, klä sig som de vill, vara ute när de vill. Föräldrar blir mer överbeskyddande med döttrar. Det gäller inte bara i familjer med utländsk bakgrund, menar Poonam. Vad är Film och musik för en alternativ bild av verkligheten? Med stöd från Arvsfonden genomför ABF i samarbete med fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun ett projekt i Råslätt, där unga tjejerna genom film och musik får en möjlighet att visa upp sin egen verklighet. Flickorna får göra allt från att skriva manus, plocka skådespelare och dansare, sköta det praktiska och tekniska till att regissera och leda det konstnärliga arbetet. Kontakt: Henrik Hermansson, ABF Norra Småland E-post: Telefon:

9 TJEJFILM GULDKORN 9

10 GULDKORN TJEJFILM Jag tror att alla tjejer kan känna att deras mammor är för mammiga och alla kan ha problem med kompisar eller stress i skolan. Så att stödja unga flickor känns viktigt. Man kan inte räkna med att alla ska må bra jämt, men har man bra självkänsla och självförtroende är det lättare att komma igen, säger Farida. projekt, säger Farida. Vi har dansare, koreografer och fantastiska skådespelare. Förväntningarna på den här filmen är förstås mycket högre nu när alla känner till oss och vet vad vi gör. Vi får mycket uppmärksamhet och nyfikenhet, alla vill veta hur det går med filmen. Det är väldigt roligt! Explosioner och specialeffekter Den första filmen fick namnet Vem är Zandibell och handlade om en vanlig svensk tjej som har det jobbigt med skolan och kompisarna. Det första man gjorde inför arbetet med filmen var att dela upp sig i grupper. Rashida och de andra i manusgruppen skrev ned idéer och berättelser som de ville ha med och tyckte var viktiga. Poonam ville hålla på med teknik. Jag gillar stora explosioner och specialeffekter. Vi visste ingenting om hur man gör film innan vi började inspelningen, säger Rashida. Vi fick läsa oss till hur man gör på hemsidor på nätet! Men det fungerade jättebra. Mest lär man sig faktiskt genom att göra misstag. Handledarna påpekar jämt att man alltid ska kolla batterierna i kameran innan en inspelning, säger Poonam. Men det är inte förrän man står utan på inspelningsdagen som man faktiskt förstår hur viktigt det är! Filmgänget fick lära sig att göra storyboards, teknik och redigering. De lärde sig det kreativa, men också hur viktigt det är att allt fungerar praktiskt på plats. Vi har lärt oss att man måste arbeta otroligt organiserat och disciplinerat när man gör film, säger Farida. Samarbetet är också viktigt, menar Rashida. Och att vi trivs tillsammans. Vi fick jättebra respons på premiären och det var väldigt kul att höra alla reaktioner och åsikter om filmen. Ny film på gång Nu är tjejerna på gång med ett nytt projekt, filmen Mellan två världar. Den utspelar sig i arabisk familjemiljö och tar upp kulturkrockar och familjeproblem. Filmen innehåller också massor av dans och musik. Tjejen i filmen vill dansa men hennes bror och föräldrar förbjuder henne, berättar Poonam, som betonar att det inte är någon eländesskildring. Vi vill göra en positiv film där man kan se försoning och förståelse mellan familjemedlemmarna. Den här gången har vi verkligen satt i gång ett jätte- BRA & KAN BLI BÄTTRE Bra: Kamratskapet har varit det allra bästa. Tjejerna inspireras och lär sig av varandra. Deltagarna har blivit mer målmedvetna och organiserade och har dessutom fantastiskt roligt. Tjejerna har lärt sig att ta ansvar för ett stort projekt med många inblandade. Det är de som bestämmer och deras ansvar om något inte fungerar. Det är en roll man växer i. Kan bli bättre Deltagarna gjorde många misstag under inspelningen av den första filmen. Nu har man lärt av misstagen, som till exempel: Det krävs mycket tid och man kan inte ändra saker i sista minuten. Det gäller att gå igenom allting i planering och utrustning i god tid och se till att allt fungerar innan inspelningen börjar. Att till exempel göra checklistor och att alltid kolla vädret dagen innan vid utomhusinspelning är andra saker som har gjort arbetet lättare. Alla måste vara bestämda och ta sitt ansvar under inspelningarna. Det skapar trygghet för alla inblandade i projektet. De som leder inspelningen måste alltså göra ett bra och säkert intryck, annars blir alla osäkra. 10

11 TJEJFILM GULDKORN Film och musik för en alternativ bild av verkligheten STEG FÖR STEG 1. Deltagarna i projektet samlas till en kick-off för att lära känna varandra. 2. Tjejerna delar upp sig i arbetsgrupper utifrån intresse. 3. En grupp skriver manus medan andra grupper lär sig teknik och andra färdigheter. 4. Skådespelare väljs ut till filmen. 5. Inspelningen förbereds och ett storyboard tas fram. 6. Inspelningen drar i gång. 7. Filmen redigeras. 8. Premiär! 9. Planeringen inför nästa film sätter i gång. Mål Projektet vill skapa alternativ till dagens mediebild och ge flickor stärkt självförtroende. Man vill ge flickor från Råslätt chansen att visa upp sin egen verklighet och berätta om sina upplevelser på egna villkor. 11

12 GULDKORN DUGER JAG 12

13 DUGER JAG GULDKORN Duger Jag duger du? Kunde kvinnorna på 1700-talet röra sig i sina hårt snörda korsetter? Hur känns det att gå runt i 20 centimeter höga platåskor? Med utställningen Duger Jag? väcktes frågor om hur skönhetsideal genom historien skapats, formulerats, bevarats och förändrats. Arbetet med utställningen på Värmlands Museum började långt innan dörrarna slogs upp till utställningslokalerna. Först ville projektledarna åka ut i skolorna och diskutera ideal, kropp, yta och mode med eleverna, för att få idéer och inspiration. Vi började med att ta kontakt med skolor runt om i Värmland, berättar Susanne Olsson på Stiftelsen Värmlands Museum. Vi var väldigt ambitiösa och pratade med lärare på alla hög- och mellanstadieskolor. Dessutom åkte museets skolombud ut och gjorde en presentation av projektet för alla skolledare i länet. Trots alla ansträngningar var det bara en enda skola i hela Värmland som anmälde intresse. Det gjorde oss ganska chockade! minns Susanne. Vi fick tänka om och började i stället skaka fram lärare genom våra barns klasser och via grannbarns lärare. Vi kontaktade också lärare som museet tidigare hade haft kontakt med. Plötsligt gick det mycket bättre och till slut hade vi intresserade klasser från nästan hela Värmlands- området. Från landsbygdsskolor till skolor i centrala Karlstad. Med kläder och föremål från museets samlingar i bagaget åkte projektledarna för Duger Jag? ut i klasserna för att diskutera och inspireras av skoleleverna. Vi berättade om projektet, gjorde övningar och visade upp historiska föremål och dräkter. Det väckte många frågor. Hur kändes det att bära dessa kläder? Hur såg samhället ut när folk använde tunga vadmalsplagg? Hur rörde sig kvinnor när det var på modet att bära hårt snörda korsetter? Och vad säger kläderna vi bär i dag om våra könsroller? Det var en kick och inspiration för Susanne och hennes kolleger att vara ute i klasserna. Många elever gjorde också egna utställningar. En del användes senare i museets utställning annat fungerade som idégivare. Kontakten med eleverna var väldigt viktig, säger Susanne. Deras synpunkter och tankar gjorde att vi strök en del frågor och tog upp andra saker som vi själva inte hade tänkt på. Vad är Duger Jag? Stiftelsen Värmlands Museum genomförde projektet Duger Jag? för att belysa frågor om kroppsliga skönhetsideal: hur de skapas, formuleras, vidmakthålls och förändras. Dessa frågor, menade man, är särskilt viktiga för ungdomar som står i begrepp att finna sin roll och sin identitet i samhället. Målgruppen var barn och ungdomar från skolår 4 upp till och med gymnasiet. Kontakt: Susanne Olsson, Stiftelsen Värmlands Museum. E-post: Telefon:

14 GULDKORN DUGER JAG Själva utställningen på museet i Karlstad byggdes i samarbete med en scenograf. Det handlade om ideal, kropp, hår, yta och mode. En del gick förstås in i varandra och överlappade. Temat yta handlade om huden, smink, piercing, hårborttagning, smycken människors fasad. Temat kropp tog upp sådant som former, träning och plastikoperationer. Utställningen innehöll allt från kroppsbyggarmaskiner till speglar som förvrängde kroppsbilden, säger Susanne. Vi bjöd in till skolvisningar av utställningen och det blev en stor succé. Ryktet spreds och visningarna var snart helt fullbokade. Plötsligt var alla skolor intresserade av att komma och titta. Vi hade en skapande verkstad med olika aktiviteter, bland annat medieanalys. På kvällarna vände vi oss till en äldre publik, med konserter och föreläsningar. Många skolklasser valde att dela upp eleverna i tjejoch killgrupper, något som Susanne tycker fungerade bra. Det blev livligare diskussioner och eleverna vågade tycka, fråga och prata på ett öppnare sätt. BRA & KAN BLI BÄTTRE Bra: En bra idé som låg i tiden och var engagerande för alla. Ryktet om utställningen spred sig snabbt och alla som sett den var positiva. Därför fungerade mun till mun-metoden utmärkt som marknadsföring. Tillräckligt med pengar från Arvsfonden gjorde att utställningen kunde bli som man tänkt sig. Förberedande samarbete med skolelever gjorde att rätt saker lyftes fram i utställningen. Kan bli bättre Det var svårt att nå ut till lärarna och få dem intresserade. Informationen till skolorna måste vara tydlig många verkade inledningsvis tro att de måste göra egna utställningar och att det skulle bli jobbigt och tidsödande. Beskedet om medel från Arvsfonden dröjde längre än väntat, vilket gjorde att man förlorade en del förberedelsetid. Mål Det var svårt att locka tillräckligt mycket folk till kvällsaktiviteterna, som vände sig till en vuxen publik. Utställningen och skolverksamheten Duger Jag? ville ge verktyg till och öka kunskapen bland ungdomar och vuxna i deras närhet för reflektion och diskussion kring kroppsliga skönhetsideal, i dag och genom historien. 14

15 DUGER JAG GULDKORN Duger Jag? STEG FÖR STEG 1. Omfattande kontakter tas med lärare och skolledare i hela Värmland, för att pejla intresset för att få besök från museet. 2. På grund av dålig respons tas i stället direktkontakt med lärare man känner eller känner till, med gott resultat. 3. Projektledarna ger sig ut i skolklasser. Man visar museiföremål och diskuterar skönhetsideal och mode genom tiderna. 4. En del klasser gör egna utställningar och material samlas in av projektledarna, som inspiration och underlag. 5. Utställningen byggs i samverkan med en scenograf. 4. Elever och allmänhet bjuds in till utställningen. Liknande projekt som fått stöd ur Allmänna Arvsfonden Min kropp.nu Sensus Studieförbund, Stockholm och Gotland Sensus Studieförbund bildade ett tjejnätverk, med organisationerna United Sisters, Elektra, Tjejzonen, Xist, Lava, Anorexi-Bulimi-kontakt, Bromma KFUK-KFUM och KFUK-KFUM Triangelförbund för att arrangera en tjejmässa. Målet är att den ska bli årligt återkommande och att organisationernas olika inriktning ska ge många ingångar till frågan om unga tjejers situation i samhället.www.sensus.se Kolla mej! Kolla mej! Virserums Konsthall, Virserum Med målsättningen att genomföra en utställning med installationer, samlade föreningen en referensgrupp med flickor mellan 12 och 16 år. De diskuterade främst mediernas stereotypa förebilder, med varandra och med sina föräldrar. Mor och dotter-relationen var extra viktig för projektet. 15

16 GULDKORN SESAM PÅ SCEN 16

17 SESAM PÅ SCEN GULDKORN Sesam på scen Hur är det att vara ung i dag? Ingen vet väl bättre än tonåringarna själva. Därför bestämde sig ett gäng tjejer mellan år för att skriva om sina upplevelser och erfarenheter, och berätta för både ungdomar och vuxna om sin verklighet. Tjejerna i skrivargruppen Sesam träffades varannan vecka i Halmstads Kulturhus. Tillsammans skrev de dikter och noveller under ledning av en kulturpedagog. Våren 2004 bestämde man sig för att skriva en pjäs. När dialogen började växa fram kom idén om att sätta upp en riktig teaterföreställning, berättar Nikki, en av de skrivande tjejerna. Tjejerna i Sesam började samarbeta med en teatergrupp från Halmstad Kvartersteater, en amatörteaterförening som bedriver verksamhet för amatörer i alla åldrar. Nu satte arbetet med skrivande och improvisationsövningar i gång på allvar. Under hösten arbetade Sesam med manus och utvecklade dramats olika karaktärer. Vi skrev fem olika berättelser som berättade om fem liv. Sedan fick vi hjälp av vår ledare att binda ihop det till en pjäs, säger Caroline från skrivargruppen. Sesamtjejerna började skriva korta dialoger utifrån givna situationer. De skapade personer, miljöer, samtal och monologer. Det blev olika nedslag i ungas liv, med teman som självkänsla, anorexi, kärlek och framtidsdrömmar. Skådespelarna från Kvartersteatern handplockades till de olika rollerna. De var också med och påverkade innehållet med sina egna erfarenheter. Genom skrivande, improvisation och samtal började föreställningen ta form. Texter och nya scener lämnades kontinuerligt över till teatergruppen. Många, långa diskussioner Skrivargruppen träffades en gång i veckan och teatergruppen repeterade två gånger i veckan. Vid flera tillfällen hade man också gemensamma träffar, för att stämma av och bearbeta materialet. Många och långa diskussioner om hur det är att vara ung i dag fördes under hela arbetet. I januari 2005 var grundstommen klar. Det är olika saker att läsa en text och att spela den eller se den framföras på en scen, menar Caroline. Det kändes roligt att se om det skulle bli som man hade tänkt sig, och att se hur andra människor reagerade på det vi hade skrivit. Jag tror att de unga i publiken hade lättare att ta åt sig av vår pjäs, det blir mer verkligt när ungdomar Vad är Sesam på scen? Projektet var ett samarbete mellan skrivargruppen Sesam och Halmstads kvartersteater. Under arbetade grupperna i Halmstads kulturhus med en teaterföreställning om unga tjejers vardag, föreställningen En vanlig torsdag - eller livet? spelades sedan på Kulturhuset i Halmstad för högstadieelever och lärare. Kontakt: Lovisa Nilsson, Halmstads kommun, Kulturförvaltningen. E-post: Telefon:

18 GULDKORN SESAM PÅ SCEN skriver själva och inte bara betraktas utifrån. När det var dags för premiär, bjöds högstadieelever och lärare i hela Halmstads kommun in till föreställningen på Kulturhuset i Halmstad. Det blev sju föreställningar med en publik på sammanlagt 350 personer. Föreställningen ingick även som en programpunkt under Barnkulturbiennalen i Halmstad. Ledarna för gruppen, Gun Bergström och Mymmel Blomberg, sammanfattar projektet som fantastiskt roligt och mycket lärorikt för alla inblandade. Teatergruppen tog till sig texterna direkt och överförde dem till sina karaktärer. Det berodde säkert på att texterna låg så nära deras egen vardag, tror både Gun och Mymmel. I dag är just det här teaterprojektet avslutat, men både skrivargruppen och teatergruppen finns kvar och jobbar med nya saker. Sesam har dessutom samlat sina texter i bokform under titeln My Darling Per Nilsson. Halmstads Kvartersteater jobbar vidare med andra pjäser, men eftersom projektet kändes så positivt finns det all anledning att anta att vi får se ett nytt samarbete så småningom. BRA & KAN BLI BÄTTRE Bra: En tydlig idé, ett tydligt mål, bra ledare och engagerade deltagare. Sesam och Kvartersteatern fanns i samma lokaler, vilket underlättade dialog och möten. Ungdomarna hade stort inflytande över projektets innehåll och utformning. Idéerna kom från dem och ledarna jobbade utifrån deras idéer och önskemål. Ekonomiskt bidrag från Arvsfonden gjorde att resurser fanns. Kan bli bättre Ont om tid, framför allt för skrivargruppen. De borde ha börjat skriva en termin innan teatergruppen började sitt arbete. Mål Att få ungdomar, framför allt unga tjejer, att reflektera över och berätta om sin vardag. Det handlade dels om den kreativa skaparprocessen och dels om mötet mellan text och teater. Ett konkret mål var naturligtvis det färdiga resultatet själva teaterföreställningen. Målet var att ge ungdomarna möjlighet att göra sina röster hörda och med egna ord berätta om hur det är att växa upp i dag. Man skulle gärna ha spelat för fler högstadieskolor, men det visade sig vara svårt att locka dem under kvällstid. Dagtid kunde deltagarna inte spela, då alla gick i skolan eller jobbade. 18

19 SESAM PÅ SCEN GULDKORN Sesam på scen STEG FÖR STEG 1. Skrivargruppen Sesam uttrycker en önskan om att skriva en pjäs om att vara ung i dag och sätta upp en teaterföreställning. Kontakt tas med den lokala Kvartersteatern. 2. Skrivargruppens ledare gör en projektplan tillsammans med Kvartersteatern och kulturförvaltningen. 3. Pengar söks och beviljas från Arvsfonden och kulturnämnden i Halmstad för att kunna driva projektet. 4. Arbetet startar med skrivande och improvisationsövningar. Skrivargruppen och teatergruppen arbetar under hösten, både på varsitt håll och tillsammans. 5. Manus är färdigt. Finslipning och finjusteringar görs under repetitionerna. Föreställningen En vanlig torsdag eller livet? har premiär på Kulturhuset i Halmstad. Liknande projekt som fått stöd ur Arvsfonden Dagboken Unga Örnar Bomhus, Gävle Föreningen ska tillsammans med amatörteaterföreningen Bohus Nästa sätta upp en musikal. Medverkande i musikalen är ungdomar från stadsdelen Bomhus i Gävle. Manuset byggde på dagböcker som deltagarna skrev med stöd av en projektledare. Tjejbilder och tjejliv Studieförbundet Bilda, Örebro I samspel med tonårstjejer på en högstadieskola i Örebro producerade studieförbundet en teaterföreställning som problematiserar frågor om medier och verklighet, utseende, kropp och sex. Manuset skrevs med tonårstjejerna som experthjälp. 19

20 GULDKORN UNGA BEGÅVNINGSHANDIKAPPADE 20

21 UNGA BEGÅVNINGSHANDIKAPPADE GULDKORN Unga tjejer letar förebilder Unga tjejer som har ett begåvningshandikapp är ofta mer utsatta än andra unga flickor. De letar förebilder överallt, i veckotidningar och i dokusåpor. Ofta har de svårt att ifrågasätta och blir lätt offer för aggressiv marknadsföring och orealistiska skönhetsideal. För att stötta och stärka unga tjejer med begåvningshandikapp driver studieförbundet Vuxenskolan i Kalmar samtalsgrupper. Karin Hjort är ansvarig för projektet, som genomförs i samarbete med gymnasiesärskolan och FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna). Vägledande för hela projektet är deltagarnas egen livssituation och deras önskemål, säger Karin. Vi vill hjälpa till att skapa en trygg inkörsport till vuxenlivet för unga flickor med förståndshandikapp. En viktig del i projektet är att göra tjejerna och deras föräldrar mer medvetna om sina rättigheter. Det finns många möjligheter att få extra stöd, både på fritiden och i skolan, som många inte känner till. Inledningsvis lades stor vikt vid att sprida information om projektet till lärare och föräldrar till elever på gymnasiesärskolan. Målet var förstås att göra dem positiva till projektet och känna betydelsen för flickorna av att delta. Deltagarna träffas i samtalsgrupper som också jobbat med skapande bild och form. Flickorna delar erfarenheter, diskuterar och övar sig på att ifrågasätta bilder och budskap i medier. Flickorna har hela tiden varit delaktiga i planeringen av aktiviteterna och har haft möjlighet att påverka under hela processen. Efter varje träff har man gjort en muntlig utvärdering enligt samtalsmetoden Rundan. Denna innebär att ordet går runt i gruppen så att varje deltagare har möjlighet att tala fritt. Ingen får avbryta, invända eller kommentera det som sägs. Gruppledarna är personer med lång erfarenhet. Anne Hegander och hennes kollega Ann Johansson har varit med i projektet från start. Till vardags arbetar de på gymnasiesärskolan i Kalmar. De berättar att de löpande försökt erbjuda spännande och för flickorna nya och Vad är projektet unga begåvningshandikappade flickors självbild? Projektet vänder sig till lätt begåvningshandikappade flickor mellan 15 och 25 år och fokuserar, i positiv anda, på hur tjejernas självbild påverkas av medier och reklam. Projektet drivs av studieförbundet Vuxenskolan i Kalmar, i samarbete med FUB i Kalmarbygden (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) och gymnasiesärskolan. Deltagarna möts i samtalsgrupper där de kan dela erfarenheter och tankar. Arbetet bygger på de ungas eget engagemang, deras skapande förmåga och idéer. Kontakt: Karin Hjort, studieförbundet Vuxenskolan, Strömgatan 10, Kalmar E-post: Telefon:

22 GULDKORN UNGA BEGÅVNINGSHANDIKAPPADE ovanliga upplevelser. Det handlar om enkla saker, allt ifrån att diskutera film till bad i bubbelpool, sminkkurser och utflykter. Vi hade exempelvis ett läger med övernattning i scoutstuga. För många var det första gången de sov i sovsäck på gummimadrass! berättar Anne. Det här är flickor som inte märks så mycket, säger Anne. De är mindre utagerande än de ADHD-killar som hänger i takkronorna. Därför får de också mindre uppmärksamhet. De ser ju ofta ut som vilka tjejer som helst. Man kan sällan se på utsidan att de har ett begåvningshandikapp. I vanliga skolklasser utsätts flickorna ofta för mobbning och blir utestängda. Många känner sig rädda, ensamma och osynliga och blir starkt påverkade av de budskap som pumpas ut i massmedier. De flesta tonårsflickor påverkas förstås av vad de ser på TV och läser i veckotidningar. Men för tjejer som har en lätt utvecklingsstörning kan det vara ännu svårare att skilja fiktion från verklighet, menar Anne. I dag finns ett enormt medieflöde som inte fanns när vi började jobba med de här frågorna på 1970-talet, säger Anne. Ibland tror flickorna också att de genom att efterlikna medieförebilder kan bli mer normala. De vill exempelvis se ut och klä sig som tjejerna i Big Brother men är sällan mogna för vad det kan innebära, till exempel i kontakten med killar. Anna säger att flickorna hon arbetar med gärna tror på reklamens budskap; att den som har de senaste kläderna, telefonen och sminket automatiskt blir populär. Därför är det lätt att pracka på dem saker de inte behöver. För flera av tjejerna i våra samtalsgrupper har det till exempel varit väldigt viktigt att ha en mobiltelefon, förklarar Anna. Men eftersom de inte har några vänner som ringer upp, blir de förtvivlade och förstår inte vad som är fel. Ibland tror de att lösningen är att skaffa ännu en mobiltelefon. Men egentligen söker de ju vänner, inte prylar. Tålamod ger resultat Efter en inledande pilotfas ska projektet nu fortsätta i ytterligare två år. Karin på Vuxenskolan säger att tålamod och långsiktighet är en viktig förutsättning för projektets framgång. Ledarna behöver tid för att vinna tjejernas förtroende och lära känna dem. Vi måste förstå vidden av deras svårigheter, instäm- mer Anne. Många av dem har ingen uppfattning om tid eller rum. Deras verklighet ser ibland inte ut som vi förväntar oss och man måste vara försiktig med att dra slutsatser och tro att man förstår. Ställer vi en fråga så svarar flickorna gärna vad de tror att vi vill höra inte vad de egentligen tycker. Tillsammans med de flickor som varit engagerade under den första projektperioden vill man nå nya och fler deltagare. Vi ska arbeta vidare med att stärka flickornas självbild och tillit till sina egna tankar och känslor. Det kräver metodiskt arbete med att förbättra, förändra och utveckla, säger Karin. Det handlar inte minst om synen på funktionshinder, utanförskap och mobbning. En idé är att starta fadderverksamhet för flickor som börjar i gymnasiesärskolan och producera ett material för tjejer om hur det är att vara ung och ha ett begåvningshandikapp. Karin Hjort pekar också på behovet av att stärka genusperspektivet och exempelvis diskutera könsdiskriminerande språkbruk bland ungdomarna. Hur slutresultatet blir och om vi når vårt mål vet vi inte i dag, säger Karin. Men vi vet att det är flickorna som påverkar och styr resultatet. Och vi känner stor tillförsikt och en stor glädje att få arbeta mot våra mål, avslutar Karin. Mål Målet är att stärka unga flickors självkänsla och uttrycksförmåga. Genom uppsökande verksamhet vill man få i gång diskussion och engagemang bland flickorna om vad som styr deras bild av sig själva och varandra. Målet är också att sprida erfarenheterna och idéerna till andra, i och utanför de egna organisationerna. 22

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race!

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race! Före tag 1 En guide till Ungdoms Leader - där ungdomar kan köra sitt eget race! Innehållsförteckning Sid 3 Ungdomar inom Leader Sid 5 U-lag, vad ska ett sådant göra? Sid 6 Vad måstefinnas för att skapa

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014

STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 Bakgrund Storfritids är en unik fritidsverksamhet för barn i årskurs 4-6, som drivs privat av Stiftelsen Birkagården. Personalstyrkan består av fem personer och i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus. Skapande skola Film Att göra film är en fantastik lärprocess. Att göra film är språkutvecklande och engagerande, utmärkt för redovisningar, bra som underlag för diskussioner och det främjar ett mediekritiskt

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se Do It Yourself 2013 Stockholm, 5-9 augusti stockholm.viunga.se anton.ljungh@viunga.se Vad är Do It Yourself? Projektet ägs och drivs av Vi Unga Stockholms län. Tillsammans med Leader Uross och Studieförbundet

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

ACCEPTERADE DELAKTIVITETER INOM UNG FRITID

ACCEPTERADE DELAKTIVITETER INOM UNG FRITID ACCEPTERADE DELAKTIVITETER INOM UNG FRITID Totalt har styrgruppen fått in 14 kompletta ansökningar som det har fattats beslut om. Av dessa har 12 blivit accepterade aktivitetsstöd inom Ung Fritid. Här

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Axxess-metoden. Ett sätt att inkludera nyanlända tjejer i fritidsaktiviteter

Axxess-metoden. Ett sätt att inkludera nyanlända tjejer i fritidsaktiviteter Axxess-metoden Ett sätt att inkludera nyanlända tjejer i fritidsaktiviteter AxxessUmeå Vad är fritid? Alla har sin egen definition men en kan säga att det är den tid om inte upptas av skola/jobb, sömn,

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN.

INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Sida 1 av 5 INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Odysséteatern har tagit del av undersökningar som gjorts av till exempel Länsstyrelserna och

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

UKM Riksfestival 2014 Halmstad

UKM Riksfestival 2014 Halmstad UKM Riksfestival 2014 Halmstad Program UKM riksfestival 2014 Halmstad Lördag 14 juni 14.00 16.00 Incheckning på Sturegymnasiet 14.00 16.00 Målning och kostympimp på Nolltrefem 16.00-17.30 Middag på Sturegymnasiet

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs 1(5) Viviana Cruz Panteón Koordinator Skol-och branschkontakter Institutionen för ingenjörsvetenskap/ Avdelningen för automation och datateknik 0520-22 30 00 viviana.cruz.panteon@hv.se 2013-10-01 Dnr 20xx/xx

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer