Kvalitetsredovisning läsåret

Transkript

1 Malmens friskola AB September 2015 Torget MALMBERGET Tel Fax Kvalitetsredovisning läsåret En del i det systematiska kvalitetsarbetet -

2 1. Bakgrund och inledning Malmens Friskola har framtagit en rutin där vi systematiskt går igenom skollagen samt läroplanen. Som en del i detta arbete sammanställs en kvalitetsredovisning över nedanstående områden årligen. Varje område har en gemensam struktur med metod för utvärdering, resultatsammanställning, vår analys, vår bedömning av måluppfyllelse samt de nya åtgärder som avses vidtas för bättre måluppfyllelse. Bedömningen av måluppfyllelsen görs efter en 5-gradig skala från ingen till fullständig måluppfyllelse.

3 INNEHÅLL 1. Bakgrund och inledning 2. Kunskaper 2.1 mål - Avgränsning 2.2 Material och metod 2.3 Resultatsammanställning 2.4 Analys 2.5 Bedömning av måluppfyllelse 3. Skola och hem 3.1 mål - Avgränsning 3.2 Material och metod 3.3 Resultatsammanställning 3.4 Analys 3.5 Bedömning av måluppfyllelse 4. Normer och värden 4.1 mål - Avgränsning 4.2 Material och metod 4.3 Resultatsammanställning 4.4 Analys Bedömning av måluppfyllelse 5. Sammanställning av åtgärder för bättre måluppfyllelse

4 2. Kunskaper 2.1 Avgränsning Syftet har varit att utvärdera de nationella målen : Kunskaper. Utvärderingen avgränsas till att omfatta lärarnas bedömning av elevernas kunskaper i skolår 6 och 9, samt elevernas egen utvärdering av sitt lärande I vilken utsträckning upplever du att skolan ger dig möjlighet att uppnå målen? 2.2 Material och metod Till underlag för utvärdering av måluppfyllelse hör sammanställning av betyg, nationella prov samt elevenkät avseende elevernas egen syn på I vilken utsträckning upplever du att skolan ger dig möjlighet att uppnå målen? Dessa sammanställningar har gemensamt analyserats av arbetslaget. 2.3 Resultatsammanställning Terminsbetyg åk 6 F E D C B A Bild , ,5 13,9 Engelska , , ,5 Hem- och konsumentkunskap ,2 Idrott och hälsa , , ,9 Matematik ,7 Musik NO-ämnen , ,5 14,9 SO-ämnen

5 , ,5 14,6 Slöjd ,8 Svenska ,5 Teknik , , ,5 ÅK 9 A=20p, B= 17.5p E=10p 2014 Betygspoäng Antal % med A-E Bild 15,1 95,2 Engelska 16,0 95,2 Hem och konsumentkunskap 14,3 85,7 Idrott och hälsa 17,3 95,2 Matematik 14,6 95,2 Moderna språk, språkval 14,4 100,0 Musik 15,4 95,2 Biologi 15,1 95,2 Fysik 14,6 95,2 Kemi 15,1 95,2 Geografi 13,6 95,2 Historia 12,9 85,7 Religionskunskap 13,6 95,2 Samhällskunskap 13,6 95,2 Slöjd 14,8 95,2 Svenska 15,4 95,2 Teknik 15,6 95,2 Meritvärde Genomsnitt: 237 p Inkl Spanska p

6 2015 Betygspoäng Antal % med A-E Bild Engelska Hem och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk, språkval Musik Biologi Fysik Kemi Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska 15,1 100 Teknik Meritvärde Genomsnitt: p Inkl Spanska: p

7 Meritvärde för Malmens Friskola över tid Andel elever som är behöriga till Gymnasiet 2015 är 95 % Elevenkät sammanställning Hur bedömer du att du kan påverka undervisningens arbetsformer och innehåll? Andelen i % (1= Inte alls, 10= Mycket väl) 2012/13/14/

8 I vilken utsträckning upplever du att skolan ger dig möjligheter att uppnå målen? ÄMNE Bild NO Engelska Teknik Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Moderna språk Matematik Musik SO Textilslöjd Trä och metallslöjd Svenska Kommentarer: - Bättre spridning på prov och inlämningsuppgifter - Bra arbetsro - Kul med olika arrangemang - Liten och trygg skola - Bra med tema och elevensval veckor, bra avbrott. - Trivsamt med en liten skola där alla känner alla. - Alltid ha betygskriterier. - Ytterst lite mobbing. - Här lär vi oss. - Bra ordning på lektionerna. - Ge mer feedback, det är då man lär sig. - BRA MAT - Tydligare instruktioner på idrotten - Behöriga lärare i alla ämnen

9 2.4 Analys Vi har valt att studera betygen i åk 6 och 9. I år kan vi återigen se att meritvärdet ligger betydligt högre än riksgenomsnittet för åk 9. Samt även högre än kommunsnittet. För fler jämförelser, se siris.se. Under de senaste 5 åren har alla elever varit behöriga till gymnasiet för år och 2015 är siffran 95 %. Även detta är över kommun/riksgenomsnittet. Det nya betygskriterierna anses vara något tuffare och därmed bör meritpoängen sänkas något. Vi har en liten sådan sänkning fram till 2015 då vi har återigen en höjning av meritvärdet. Självklart är det så att vårt statistiska underlag är något begränsat, 20-21st elever/år. Vi kan dock se en positiv utveckling av meritpoängen framförallt från år Detta är ett resultat av en långsiktig strategi kring läxhjälp för alla, tydliga betygskriterier med exempel samt en hög behörighet i arbetslaget. Vi anser att eleverna upplever att de kan påverka undervisningen i stort. Inga väsentliga skillnader mellan ämnena. Dock kan vi ytterligare bli bättre generellt på denna punkt. ÅK 9 Korrelation mellan NP resultat och betyg. De elever som erhållit annat betyg än det betyg som de erhållit vid NP har visat högre/lägre kunskaper vid andra tillfällen under utbildningen. Np är ett stöd i betygssättningen. Vid slutbetyget ser vi till elevens hela kunskapsnivå. Svenska: 4 st höjning 0 st sänkning tot 20% Engelska: 2 st höjning 1 st sänkningar tot 15% Matematik: 0 st höjnigar 0 st sänkningar tot 0 % Kemi 1 st Höjningar 5 st sänkningar tot 30 % Geografi 5 höjningar 0 st sänkningar tot 25% Angående de relativt många antalet sänkningar i Kemi anses bero på att provets konstruktion gav ett relativt lätt att nå kriterierna för D och C. Framförallt på laborationsdelen.

10 Åk 6 De elever som erhållit annat betyg än det betyg som de erhållit vid NP har visat högre/lägre kunskaper vid andra tillfällen under utbildningen. Np är ett stöd i betygssättningen. Vid slutbetyget ser vi till elevens hela kunskapsnivå. Svenska 0 st höjning 1st sänkning tot 5% Engelska 1 st höjning 3st sänkning tot 20% Matematik 9 st höjningar tot.45% SO NO Ej genomfört Ej genomfört Vi har tittat närmare på den relativt stora misskorrelansen i Matematik. De flesta har skrivit 1-3 poäng lägre än motsvarande terminsbetyg. De har således visat på kunskaper som motsvarar det högre betyget under övriga läsåret. I huvudsak uppfattar vi att elevernas egen bild av sitt lärande stämmer väl överens med bilden av elevernas betyg. I år har vi tydligare marknadsfört vår resurstid, torsdagar , samt möjliggjort så att det finns hjälp i de flesta ämnen. Vi har sett ett ökat intresse att komma på denna tid och vi ser positiva kunskapsresultat. Vi har även sagt att om en elev varit borta under vecka, sjuk eller ledig, så skall eleven komma på detta pass för att jobba ikapp. Vi uppfattar att fullständig måluppfyllelse innebär att samtliga elever uppnår E-nivå i samtliga ämnen. Detta har vi ej nått. För elev som ej uppnått målen har individuella planeringar gjorts. Dessa planer har lett till bättre måluppfyllelse men ej riktigt 100%. ca 99 % av åk nios betyg är A-E, vilket får anses vara en hög andel. Något bättre resultat på frågan om Hur bedömer du att du kan påverka undervisningens arbetsformer och innehåll? En del i detta kan vara att lärarna blivit mer förtrogna med de nya kunskapskraven och det centrala innehållet.

11 Vi kan se något sämre resultat på frågan I vilken utsträckning upplever du att skolan ger dig möjligheter att uppnå målen? i de ämnen där vi haft lärarbyten/ ej behöriga lärare. Vi eftersträvar alltid att ha så få lärarbyten och så hög behörighetsgrad som möjligt. 2.5 Bedömning av måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse Fullständig Måluppfyllelse 2.6. Åtgärder för bättre måluppfyllelse Utvärdering från års KR. Alltså det vi arbetat med Åtgärder för bättre måluppfyllelse - För mer korrekthet i utvärderingen skall vi skilja på Trä och Textil slöjden. Genomfört - Bättre labbmöjligheter. Vi har avsatt lokalyta för laborationer samt att vi har köpt in en stor mängd laborationsutrustning. - Ytterligare öka samarbetet klasser emellan. Ett tydligare samarbete mellan åk 6-7 har tagits fram. Ett antal evenemang och arrangemang tex Galakväll och turneringar har genomförts för alla klasser. Dessutom har äldre klasser deltagit i redovisningar med de yngre klasserna. - Tydliggöra för eleverna att de kan vara med och påverka undervisningen. Låt eleverna skriva i sina tankeböcker och ge förslag. Ej skrivit i tankeböckerna men varje lärare/klass har arbetat så att förslag från eleverna kan ges. Sammanställning av åtgärder för bättre måluppfyllelse finns under 5

12 3. Skola och hem Avgränsning Syftet har varit att utvärdera de nationella målen Skola och hem. Utvärderingen avgränsas till att omfatta genomförd föräldraenkät avseende information mellan hem och skola. 3.2 Material och metod Samtliga föräldrar har fått möjlighet att via en enkät svara på följande frågor Är ni nöjda med Malmens Friskola? Hur bedömer du att informationen mellan hem och skola fungerar? Hur bedömer ni att utvecklingssamtalen belyser elevens kunskapssituation? Hur bedömer ni möjligheten att kontakta skolans personal? Frågorna skulle besvaras med en värderingsskala mellan 1 till och med 6, där 1= Mycket dålig, 6= Mycket bra Dessutom ges möjlighet för vårdnadshavarna att ge allmänna synpunkter. Arbetslaget analyserar dess uppfattning av kontakterna mellan hem och skola. 3.3 Resultatsammanställning 50 av 83 möjliga enkäter besvarades d v s 60 svarsfrekvens. Då flera föräldrar har barn i olika klasser så finner vi att den relativa svarsfrekvensen är betydligt högre. I tabellen syns resultaten från 2012/13/14/15 - Är ni nöjda med Malmens Friskola? Svarsfördelning i %

13 - Hur bedömer du att informationen mellan hem och skola fungerar? Svarsfördelning i % Hur bedömer ni att utvecklingssamtalen belyser elevens kunskapssituation? Svarsfördelning i % Hur bedömer ni möjligheten att kontakta skolans personal? Svarsfördelning i % Citat från enkäten: Bra och framförallt god mat, enligt min son. Liten skola alla känner alla man har koll på varandra, både elever och lärare. Lätt att få kontakt med lärare, via mail, sms eller bara springa in på skolan en snabbsväng. Efter att ha haft XXXX där i tre år måste jag säga att det har varit tre mycket fina år. Duktiga pedagoger, en rektor som tar till sig synpunkter och i almänhet en skola där eleverna kan känna sig trygga och framförallt få och våga vara sig själva. Sedan måste ju Viktor med sin fantastiska mat få en eloge. Jag har alltid fått höra hur god skolmaten har varit. God mat, duktiga och engagerade lärare, kan få eleven engagerad. Nöjd då mitt barn är nöjd Jag kan skriva för oss bägge, föräldrar - vi hittar inte bättre skola,känner vi tydligt. Kanon. Engagerade lärare ger engagerade barn. Barnen får en bra inställning till skolan och arbetet. Lärarna hör av sig direkt om det är något. Utvecklingssamtalen är överskådligt och bra.

14 Jättebra på alla sätt. Så här väl borde alla Sveriges skolor fungera. Lite si och så med uppdatering av schemat för idrott och kommunikationen till eleverna om vad som ska göras på lektionerna. Vill ge en ni är väldigt tydlig o bra på ge information åt båda vårdnadshavare Vore bra om man kunde tona ner hetsen/pressen runt betygsättning på varje moment. Det upplevs som väldigt stressande. Skolan ska vara rolig Bättre återkoppling från utvecklingssamtalet efterlyses. Efter Utvecklingssamtalet var vi lite fundersam vad egentligen som är bra och behöver förbättras. Lätt att få tag i personal via telefon, sms eller mail så det tycker jag fungerar mycket bra. En bra skola med bra värderingar och en bra sammanhållning i klasser, skola m.m Ibland känner jag att det kan tjuras till att om inte Eleven hör av sig om missade prov ja då får de vara.. Behöriga lärare i alla ämnen Bättre spridning på prov/inlämningsuppgifter/rapporter Bra och tydlig ledning Stort beröm till skolan, lärarna och rektorn! Full pott, med risk ni blir stöddiga 3.4 Analys Arbetslaget finner att kontakten mellan skola och hem fungerar bra. Direkta citat från enkäten se ovan. Enkäten visar en bild av föräldrars/vårdnadshavares upplevelse av hur informationen mellan hem och skola fungerar. Under året har föräldramöte hållits samt två utvecklingssamtal med varje elev och förälder. Ett s k periodbrev har fungerat som informationskanal till elever och föräldrar. Periodbreven har uppfattats positivt, vilket flertalet kommentarer visar, och ger föräldrar möjlighet att följa och uppmuntra barnens skolarbete För att frigöra lärare för rättning av NP har vikarier satts in. Arbetslaget har en uttryckt policy att alltid kontakta hemmet vid behov. Det kan gälla frånvaro, positiva/negativa resultatförändringar eller uppföljning av överenskommelser.

15 Årligen får vi från, både elever och föräldrar, synpunkter på att datum för prov, rapporter och inlämningsuppgifter kan komma för tätt. Vi har analyserat detta och finner att provmängden har minskat samt att vi har ett fungerande skrivningsschema. Dock är perioden där prov mm kan genomföras begränsad. Vi anser att under terminens tre första veckor och terminens sista vecka så kan inga prov genomföras. Då återstår inte så ca 14 veckor. Vi kommer att under nästa läsår ytterligare jobba för att sprida prov mm men framförallt belysa till elever och föräldrar de faktiska parametrarna kring prov. Alltså ett visst antal prov, rapporter och inlämningsuppgifter kommer att genomföras på ett begränsat antal veckor. Därtill kommer NP som vi ej kan styra. 3.5 Bedömning av måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse Fullständig måluppfyllelse 3.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Åtgärder för bättre måluppfyllelse från Åtgärder för bättre måluppfyllelse - Tydliga tidpunkter för uppföljning av överenskommelser i samband med utvecklingssamtalen. Delvis genomfört. Utv samtalen har varit spridda över tid. - - Arbetslaget skall bli tydligare i konsekvenser när regler inte efterföljs. Bra i klassrum. Kan bli bättre i uppehållsrum - Tydliggöra syftet med utvecklingssamtalen. Genomfört. Positivt i föräldraenkäten. Sammanställning av åtgärder för bättre måluppfyllelse finns under 5

16 4. Normer och värden 4.1 Avgränsning Syftet har varit att utvärdera de nationella målen i Normer och värden. Utvärderingen avgränsas till att omfatta en genomförd enkät om förekomst av kränkande särbehandling samt elevernas attityder till olikheter. 4.2 Material och metod En enkät genomfördes med alla skolans elever. Lärarlaget sammanfattade de gemensamma åtgärder som genomförts i syfte att stärka elevernas normer och beteenden. Vidare analyserade lärarlaget arbetet för gemensamma normer och värden genom gemensam diskussion. 4.3 Resultatsammanställning 2012, 2013, 2014, 2015 i fallande ordning. (76 st svar) (Andelen anges i %, Trivs du på skolan (1=Inte alls, 10= Jättebra) Hur bedömer du förekomst av mobbning i din klass? (1= Hög förekomst, 10= Ingen) Hur ofta upplever du att du blir kränkt/mobbad? (1= Mycket ofta, 10=Aldrig)

17 Vid vår skola finns en likabehandlingsplan. Den innebär att alla skall behandlas lika. Det finns FEM diskrimineringsgrunder. Nu vill vi veta hur du anser att det är på vår skola utifrån dessa. - Etnisk tillhörighet (Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg). - Religion eller annan trosuppfattning - Funktionshinder (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga). - Kön (trakasserier på grund av kön) - Sexuell natur (trakasserier med anledning av sexuell läggning) I hur stor utsträckning bedömer du att alla respekteras för den de är? (1= Inte alls, 10= Mycket väl) Arbetslagets särskilda insatser: Klassens dag med mentorer gruppsamverkansaktiviteter (alla klasser) Genomförts Gruppsamverkansövningar Genomförts Mentorssamtal inbokas under elevens val vecka Genomförts Mentorssamtal enskilt med varje elev Genomförts Åk 6,7, 8 och 9 ska genomföra resor där gruppsamverkan varit ett tydligt delmål. Genomförts 4.4 Analys Andelen som bedömer att det förekommer mobbing är högre än andelen som upplevt sig mobbad. En orsak kan ju vara att något som en elev inte upplever som kränkande kan av annan elev, på sidan om, upplevas som att

18 det där är inte ok. Dock bör tilläggas att de allra flesta elever trivs i skolan och inte känner sig kränkta. Eleverna uttrycker tydligt att den lilla trygga skolan är bra. De kringarrangemang tex galakväll, fjällresor och temaveckor uppskattas av eleverna av många olika orsaker men tydligt framkommer ökad gruppgemenskap som en viktig del. Sammanfattningsvis ser vi att de allra flesta elever trivs mycket bra, ej upplever kränkningar/mobbing samt respekteras för den de är. Bedömning av måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse Fullständig måluppfyllelse 4.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Åtgärder för bättre måluppfyllelse från Eleverna får gå igenom ordningsregler och föreslå nya. Genomfört - - Tydligare policy kring användandet av sociala medier och ordningsregler även där. Delvis - Tydligt visa på de planer som finns och visa på skolans arbete för att motverka kränkningar samt öka trivseln. Genomfört - - Elevrådet skall bli mer delaktig i tex schema/busstider, förslag på åtgärder för ökad trivsel, ansvara för tex julavslutningar. Genomfört - - Bättre samplanering av prov för att undvika provansamlingar för eleverna. Genomfört - Under lå 14/15 skall alla årskurser deltaga i de årliga resorna. Genomfört Sammanställning av åtgärder för bättre måluppfyllelse finns under 5

19 5. Sammanställning av åtgärder för bättre måluppfyllelse - Avsätta lärartid för underhåll av laborationssalen samt för att ta fram adekvata laborationer. - Schemalägga elevråd under LÅ - Tydlig datum för uppföljning av utv samtal - Klasspärm som gås igenom varje konferens. Där skrivs överenskommelser och uppgörelser som gjorts både från utv samtal men även mentorsamtal. Denna pärm skall ständigt vara uppdaterad. - IT kontrakt som uppdateras varje år. Samt att ca 2-3 termin tas IT kontraktet upp på klassråd för att påminna om vad som gäller. - IT kontraktet skall även innehålla policy kring nyttjandet av sociala medier. - Arbeta med case vad gäller sociala medier. Vad får man skriva/fota? Vad är inte ok? - Tydliggöra elevens egna ansvar om eleven varit frånvarande (sjuk/ledig). ALLTID komma på resurstiden på torsdagmorgon. Ev prov placeras i mappen. - Tydliggöra på föräldramöten att, vid frånvaro, skall förälder ansvara att material kommer hem samt att eleven skall vara här på torsdagsmorgonens resurstid. - För att möjliggöra större flexibilitet under idrott och hälsa så kommer planeringen vara mer schablonmässig. Dvs alternativ: Ute/Inne/Bad. Information kring aktivitet lämnas innan passet. - Tydligt intro för nya sexan: Vilka förväntningar har de och vilka förväntningar har vi på eleverna. - För att ge ökad förståelse för skrivningsschemat skall eleverna få en bild över antalet prov samt antalet möjliga veckor.

20 - Vid elevenkät skall det tydliggöras att lågt eget betyg inte är detsamma som lågt betyg till skolan ang möjligheten att uppnå målen. - För att ytterligare öka sammanhållningen åk 6-7 kommer vi samköra kvart i veckan där vi nyttjar peak of the week. Frågor och svar om aktuella händleser. - Elevrådet skall få en egen budget, ansvar kring turneringar, dokumenterat i sina betyg att de varit aktiva i elevrådet, anslagstavla både i entrén och på WEB. Malmberget Jonas Gustavsson

21