Bilaga till Vårdförbundets vision 2018 för hälsa och helhet - en avstämning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga till Vårdförbundets vision 2018 för hälsa och helhet - en avstämning"

Transkript

1 Bilaga till Vårdförbundets vision 2018 för hälsa och helhet en avstämning Plus & minus och referenser I denna bilaga hittar du plus och minusfaktorer för varje område samt referenser till dessa. Det som vi värderat som plus och minusfaktorer har sedan legat till grund för den trendanalys som i huvudmaterialet illustreras med pilar för respektive område. Innehåll 1.1 Paradigmskiftet Vi Vårdtagaren Vården Världen Kollegial mötesplats

2 1.1 Paradigmskiftet Från Organisation Sjukdom & diagnos Hus Hierarkier Slutenhet Ekonomistyrning Till Individ Hälsa & helhet System Team Öppenhet Kunskapsstyrning Paradigm = Den modell/det mönster som styr vårt eget och vetenskapens tänkande under en viss period. En uppsättning trossatser som i princip är omedvetna, sällan ifrågasätts och som ligger till grund för vår världsuppfattning. Det tar tid för vetenskapen att acceptera en ny uppfattning. Ibland flera sekel beroende på hur kraftigt den utmanar den sedan länge rådande. Ordets ursprung: föredöme, mönster, utpekande, bevis. Organisation > Individ Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Patientmaktutredningen Tillsammans, kundfokus i vården, Landstinget Jönköping (ex självdialys) Patienten tillgång till sin journal (Uppsala), Vårdval Mina vårdkontakter Hälsocoacher Ny kommunikationsteknik, sociala medier Nya patientrörelser (t ex Patients like me, bloggar etc) Quantified selfrörelsen 1177 Hälsokonto på nätet Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSDregistret Olika reglering av vård/omsorg: SOL/HLS i äldrevården Professionernas motstånd till att patienter får tillgång till journalen Ersättningssystem som premierar besök Stuprörsorganisationer Professionskulturer, vårdkultur SOU 2013:2: GPCC webb: 2

3 Innovationsrådet om självdialys: Om projektet Tillsammans, Landstinget i Jönköping: Tillsammans, en serie videoklipp där Landstinget i Jönköping beskriver hur de jobbar med kundfokus i vårdarbetet. Självdialys: Journalen på internet Uppsala:http://1177.se/Uppsalalan/Reglerochrattigheter/Patientjournalen/ Dagens Nyheter, Stockholmsdebatt om vårdval: Cancercentrum Väst om systemdynamisk modellering, bl a ersättningssystem i vårdvalet: DM, Mikael Nestius om Läkarförbundets motstånd mot journaler på nätet: SLL om vårdcoacher: Riksrevisionen om patienten i centrum i nationella riktlinjer: RIKSREVISIONEN/Pressrum1/Nyheter1/2013/Patienternaborsattasmericentrumiarbetetmednationellariktlinjer/ Patients like me: I kroppen min, blogg om att vara drabbad av obotlig cancer: Vimmelmamman, blogg om tjocktarmscancer: Storstockholms diabetesförening (SSDF) tillsammans med den nya riksorganisationen DIOS är först ut bland patientorganisationerna i Sverige med att bygga en internetbaserad nätverksplats liknande PatientsLikeMe men mer inriktad på interaktion och medskapande: Artikel om Quantified self:http://internetworld.idg.se/ / /trerosteromquantifiedself Sara Riggare, not patient but impatient (Quantified self): BPSD: 1177: Sjukdom o diagnos > Hälsa o Helhet Personcentrerad vård Nationella riktlinjer vid demenssjukdom Nationella riktlinjer sjukdomsförebyggande metoder Senior alert Äldrehälsovård i region VG BPSDregistret Krav på att kvalitetsregister även ska omfatta omvårdnad Friskvård på recept ökar Ersättningsmodeller som premierar förebyggande hälsoarbete och kvalitet 3

4 Hälsosamtal med personer i olika åldrar Passion för livet, projekt Landstinget i Jönköping Medicinen i fokus i portalparagrafen i nya Patientlagen Ersättningssystem som driver besök till läkare Svårt för skolhälsovården att leva upp till nya skollagen Färre har tillgång till företagshälsovård (2012 hade cirka 65 procent tillgång till företagshälsovård, år 1995 var det cirka 85 procent.) Nationella riktlinjer vid demenssjukdom: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder: Senior Alert: BPDSregistret: Projekt omvårdnadsvariabler: Fysisk aktivitet på recept ökar: Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa, avhandling Jönköping 2012, Marie Golsäter: Hälsosamtal för äldre, Västernorrland: https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2012/nr /Halsosamtalkanforebygga/ Seniorhälsosatsning Västra Götaland: Skolhälsovården och nya skollagen (2010): https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2011/nr220112/svartattlevaupptillluddigakrav/ Färre har tillgång till företagshälsovård: Passion för livet, Landstinget Jönköping: Ersättningssystem inom hälso och sjukvård, rapport av Staffan Lindvall och Michael Högberg: 4

5 Hus > System Bättre liv för sjuka äldre Vårdepisodstyrning Patientsäkerhetssatsning SKL och regeringen har slutit en överenskommelse för att göra vården säkrare kan den ge landstingen 525 miljoner kronor extra. Snabbspår One stop clinic Öppen Socialtjänst med självservice (ÖSTprojektet), Järfälla kommun pilot Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid Demenssjukdom (Kommunerna Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna och Ekerö har sökt och erhållit medel för att ta fram lokala modeller för en sammanhållen vårdkedja) Stuprörsorganisation Två lagstiftningar; SOL/HSL Glapp mellan verksamheter/huvudmän/vårdgivare Budgetstyrning per enhet Bristande samordning Vissa ersättningsmodeller i vårdvalet SKL om satsningen Bättre liv för sjuka äldre: Utanför sjukhuset Kartläggning av multisjuka äldre i ordinärt boende, SKL jan 2011 : Artikel i Svensk geriatrik No 1, 2012: Äldre multisjuka behöver sammanhållen vård och omsorg utanför sjukhuset, Ulla Gurner: Patientsäkerhetssatsning: Snabbspår, (Ami Hommel, vinnare Salus Ansvars Vårdpris): One stop clinic (Mälarsjukhuset, nominerade Salus Ansvars vårdpris): https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/pressmeddelanden/fyrakandidatertillfinalfor SalusAnsvarsVardpris/ ÖSTprojektet: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid Demenssjukdom: C3%A5rdochomsorgdemens.pdf#search='demensprojekt' En samlad vårdprocess för kroniskt sjuka vilka incitament och verktyg behövs?, Göran Stenberg: 5

6 Slutenhet > Öppenhet Öppna jämförelser Öppna vårdskademätningar Arbetet med Plattform för ökad öppenhet Förbättringsarbeten i vårdens vardag Senior alert Bloggar, communities, patientrörelser ITutveckling, kommunikationsteknik Generationsväxling i vårdens yrken Journalen på nätet Hierarkier, strukturer, makt Integritetsproblematiken rädsla att släppa in Problem att möta kommunikationskrav från patienterna SKL, öppna jämförelser: Senior Alert: Vården klarar inte kommunikationskraven från krävande patienter, artikel Newsmill, Mats Olsson Kairos Future: Sociala medier påverkar vården, artikel om Sara Natt och Dag som skrivit boken Den bloggande patienten : På Doktorsguiden kan du söka bland Sveriges läkare, läsa vad andra patienter har upplevt vid besök och dela med dig av egna erfarenheter: Vårdguiden på facebook: https://www.facebook.com/vardguiden?ref=ts&fref=ts 6

7 Hierarkier > team Personcentrerad vård (GPCC, Jönköping, antivåldsgruppen SÖS) Checklistor för säker vård Tvärvetenskapligt samarbete inom utbildningar Generationsskifte inom vårdens yrken ex unga läkare som stöttar 24K Satsningar på tvärvetenskaplig forskning Inomprofessionella kulturer i vården Ersättningssystem som ex premierar läkarbesök Teamarbete gav pris för bästa arbetsmiljö: https://vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2013/nr /Harardetoppnadorrar/ FAS utlyser under 2013 medel för tvärvetenskaplig vårdforskning omfattande 30 miljoner kronor: Swedish Brain Power tvärvetenskapligt forskarnätverk: Patientsäkerhet i fokus för KTHforskare: Teamarbetet ökar kvaliteten i vårdarbetet, artikel om Strokeenheten Södertälje sjukhus: v%c3%a5rden%e2%80%9d.pdf Hälsouniversitetet, Linköpings Universitet, interprofessionellt lärande: Teamarbete & Förbättringskunskap, samverkansprojekt mellan Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet: Forum for Health Policy: Ledarskap och teamkompetens i hälso och sjukvården, rapport av David Bergman och Ulrika von Thiel Schwarz: 7

8 Ekonomistyrning > kunskapsstyrning Förbättringskunskap har slagit rot Kunskapsmassan inom våra områden ökar Omvårdnadskriterier inom kvalitetsarbete Vårdvalet i primärvård premierar andra uppföljningsmått (många landsting) Öppna jämförelser Budgetstyrning Fokus på tillgänglighet istället för tillit (ex kömiljard, 4 h på akuten, vårdgaranti) Ledarskapsrollen i vården stort behov av ledarskapsutbildning Demografisk utveckling och urbanisering stora utmaningar Förbättringskunskap ska lyfta vården, artikel på Hälsouniversitetets webb: Förbättringskunskap i primärvården, forskningsprojekt i Twin Cities research group: Introduktion till förbättringskunskap, SKL: kap Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård, bokens redaktörer Gun Nordström och Bodil Wilde Larsson är professorer i omvårdnad vid Karlstads universitet och Högskolan i Hedmark, Norge: Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad av Ewa Idvall: Öppna jämförelser, SKL: Om kömiljarden, SKL: Socialstyrelsen om vårdgarantin och kömiljarden 2012: Fler professorer inom vårdvetenskap, SULF: 8

9 1.2 Vi Vi leder vårdens nya paradigm För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vi vill se en vård som har sin utgångspunkt i hälsa och helhet istället för enbart sjukdom och diagnos. Där är individen, vårdtagaren, utgångspunkten och inte organisationen och professionerna. Krav på hälsosamtal knutet till ersättningssystem är med i de flesta vårdval. Det är i hög utsträckning distriktssköterskorna som leder hälsosamtalsområdet. Fysisk aktivitet på recept Vårdförbundet har varit aktiva i att stödja forskning inom hälsoekonomi och som en del av detta ger Vårdförbundet ut ett stipendium inriktat mot hälsoekonomi. Som en effekt av detta finns nu en större kunskap i området. Även doktorandstipendier delas, sedan 2013, ut till doktorander som har fokus på hälsoekonomi i sina studier Vårdförbundet är en viktig aktör inom utvecklingen av ehälsa och har varit en av initiativtagarna till patientens möjlighet att nå sin journal på webben. Exempel Uppsala läns landsting Organisation för nåbarhet av vårdcoacher har utvecklats i flera landsting. Det är oftast specialistsjuksköterskor som är vårdcoacher. Valfrihetssystemen dess innehåll och ersättning har utvecklats och ersättningssystemen i landsting/region är mindre läkarstyrda. Valfrihetssystemen har på ett annat sätt än tidigare, med LOU som den huvudsakliga upphandlingsformen, ökat medvetenheten vad vården kostar hos och hur särskilda incitament och politisk styrning påverkar. En stark kunskapsutveckling sker inom personcentrerad vård och flera verksamheter arbetar i praktiken med personcentrerad vård är patienten/kunden blir en partner och är delaktig i sin egen vård/ vårdplanering. Förfrågnings och upphandlingsunderlag är i hög utsträckning inriktade på den verksamhet som bedrivs idag och innehåller inte en önskan om att genomföra vården på annorlunda sätt eller innovation. I upphandlingssystemet både LOU och LOV behövs ytterligare fokus på hälsa Ersättningssystemen är i flera stycken styrande på hur det är möjligt att driva vård och vårdens kvalitet. Kultur och maktstrukturer Sammanställning över beslutsläge inom vårdval i landsting och region enligt LOV Sveriges kommuner och landsting Hälsoekonomi och folkhälsoarbete,(2011) Stockholm Centrum för allmänmedicin intressant forskningscentrum 9

10 Vår kunskap är efterfrågad över hela världen Den kunskap yrkesgrupperna inom Vårdförbundet står för är betydelsefull för alla människor och viktig för att skapa ett gott samhälle. Den bygger på att främja och stärka hälsa hos individen. Våra kunskapsområden är väl utvecklade i Sverige och inom många områden är barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor självklara ledare. Alla professioner är internationella yrken vilket avspeglar sig i stort intresse för biståndsarbete men också att presentera sina kunskaper i samband med olika internationella kongresser. Detta har Vårdförbundet bidragit med genom att dela ut resestipendier för deltagande på internationella kongresser till den som föreläsare eller har en poster. Antalet professurer inom kunskapsområdena har ökat. Inom omvårdnad, perinatal och reproduktiv omvårdnad och biomedicinsk laboratorievetenskap finns ett hundratal professurer. Minst 70 professurer för omvårdnad och ett 10 tal för biomedicinsk laboratorievetenskap. Inom radiografi har flera disputerat, forskningstjänst inrättas på KI och ett 10 tal röntgensjuksköterskor är doktorander. Yrkesgrupperna sprider kunskap om smittspridning och har en stark position inom hygien och smittskyddsområdet. Den ackreditering som laboratoriemedicinen har genomfört de senaste 20 åren har med fört en ökad spårbarhet och ökad tydlighet vilka som ansvarar för analysprocesserna. Det är biomedicinska analytiker som är ansvariga för det utvecklings och kvalitetsarbete som krävs för att upprätthålla ackreditering och har med den rollen ofta en plats i laboratoriemedicinens ledning. I EQUALIS arbetsgrupper för olika specialistområden är det numer självklart att biomedicinska analytiker finns med och är också ordförande i några av grupperna. Det är specialistkunskapen som efterfrågas. Alla fyra yrkesgruppernas kunskap är efterfrågad inom standardiseringsarbete likaså Vårdförbundets möjligheter att delta och samla kunskap. Kvalitetsregistren ska innehålla omvårdnadsparametrar Begreppet diagnostisk partner växer fram hos biomedicinska analytikerna och inspirationen hämtas från kollegorna i Danmark. Reporting en utvidgning av röntgensjuksköterskans yrkesområdet exempel Västerås. Sonografen har egna patienter och skriver remissvar. Samtal om att en Avancerad specialistsjuksköterska kan leda till en ny vårdstruktur. Case management och vårdvägledare (vårdcoach)används med goda resultat. Vårdförbundet har deltagit i Svensk Barnmorskeförbundet Asienprojekt med kunskap om fördelar med bra samarbete mellan professionsorganisation och facklig organisation. Kunskapsområdena får inte alltid plats i ledningar inom vård och omsorg och kopplingen ledarskap och kunskap i sitt eget område måste bli mera befäst. Kvalitetsregister ska innehålla omvårdnadsparametrar men det är några steg kvar innan det blir en praktisk verklighet. De flesta kvalitetsregister och nationella riktlinjer har medicinskt fokus. 10

11 Specialistkunskap är efterfrågad hos alla fyra yrkesgrupper men det kanske inte alltid leder till ledande positioner. Det efterfrågas specialistkunskaper och att det ses som naturligt att kunskapen finns men att den inte alltid kan tas tillvara och heller inte formuleras i verksamheten. Efterfrågan på sjuksköterskor är stor och utbildningsplatserna har ökat men trots det ser vi en brist på sjuksköterskor. Ett tydligt minskat intresse för att gå specialistutbildningen ett dilemma. Arbetsgivare följer inte intentionen i löneavtalen vid nyanställning och det skapar brist på sjuksköterskor på arbetsplatsen. En brist på biomedicinska analytiker under en längre period trots verksamhetens efterfrågan. Det leder till att det blir en arbetsuppgiftsväxling och andra yrkesgrupper kommer in på laboratorierna. Svensk standardiserings institut SIS Den diagnostiske samarbejdspartnern HealthNagivgator Utvecklingen av våra kunskapsområden förbättrar vården Att tillhöra en profession innebär att yrkesutövarna tar ansvar för att utveckla det egna kunskapsområdet. För att säkerställa en god och säker vård behöver kunskapen ständigt prövas, värderas och omvärderas. Då krävs goda förutsättningar för ständig kunskapsinhämtning och för införande av ny kunskap. Våra kunskapsområden utvecklas självständigt även när det sker i samverkan med närliggande kunskapsområden som t ex medicin, rehabilitering, socialt arbete, pedagogik. Medlemsgruppernas kunskapsområden är välutvecklade och alla fyra yrken har kunskapsområden som återspeglas som huvudområden i utbildningarna. Specialistkunskap hos alla fyra professionerna är efterfrågad av vården. För sjuksköterskor har behovet av specialistutbildade uttrycks nu av i princip alla relevanta parter. Nyligen har en masterutbildning i patologi för biomedicinska analytiker startat. Enligt överenskommelse i löneavtalet med SKL ska specialistkunskap värderas och det finns kompetensbilagor i avtalen med Vårdföretagarna. Vårdförbundets Förbättringsstipendium och Vårdförbundspriset i samarbete med Salus ansvar har haft teman som understödjer Vårdförbundets strävanden att nå Vision Vårdförbundets vårdpris har 2013 temat personcentrerad vård. Det år stipendiet instiftades, 2009 var temat utveckling av vård, 2010 Säker vård, 2011 Vårdens ledarskap, och 2012 Folkhälsa och hälsa. 11

12 Flera yrkesutövare försöker kombinera sina kunskapsområden och ett exempel är sjuksköterskor och biomedicinska analytiker som också utbildat sig till trädgårdsmästare och starta företag och erbjuder grön rehabilitering. Sjuksköterskor har egna mottagningar. Projekt Säker förlossning ett projekt där Svensk Barnmorskeförbund och SFOG tillsammans gjorde ett utbildningsprogram för att utveckla kunskapen om CTG tolkning. Fortfarande finns det hinder för att få en doktorandtjänst och att forska. Svårt för medlemsgrupperna att få direkt access till forskningsmedel. Ofta krävs medsökande från det medicinska huvudområdet. Det finns ett glapp mellan utbildningsanordnare och verksamhet. Behövs en ökad koppling mellan universitet och verksamheten; det finns behov av brobyggare kliniska lektorer och kliniska adjunkter. Minskad tid för kunskapsutveckling på arbetsplatsen. Svaga strukturer för fortbildning. Kompetensbilagorna har inte fått någon genomslagskraft. Säker förlossning (2010) Svenska Barnmorskeförbundet Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad Några exempel där sjuksköterskor har egen mottagning: 29a5ebbe html https://vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2012/nr /honlyckaskombineradetvitameddetgrona/ Kristianstad/Verksamheter/Medicinkliniken/Geriatrikochrehabilitering/Strokesjukskoterskemottagning/ Våra utbildningar har högsta kvalitet, är attraktiva och ger tillträde till forskning Våra utbildningar finns inom högskolan och leder till såväl yrkesexamen som akademisk examen. Den kunskap som behövs för en god och säker vård kräver utbildning på avancerad nivå som lägger grunden för fortsatta studier, samt förankring i forskning och utveckling i den framtida yrkesutövningen. Genom bland annat statlig reglering, både teoretiska och kliniska examinationsformer, kliniskt verksamma lektorer och professorer och en verksamhetsintegrerad forskning är våra utbildningar både attraktiva och av högsta kvalitet. 12

13 Akademisk specialisttjänstgöring AST. CPD för biomedicinska analytiker på gång. Arbetet med att få reglering av specialistutbildningar för biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor har börjat ta form. Utbildningarna är etablerade utbildningar i högskola/universitet och har därmed en tydlig akademisk förankring Till biomedicinska analytikerprogrammet har det varit få förstahandssökanden i flera år men till hösten 2013 har det skett varit ca 25% ökning. Statistiken på sökandetryck visar att intresset för medlemsgruppernas utbildning är relativs konstant under de senaste fem åren. För barnmorske och sjuksköterskeutbildningarna finns ett mycket hög söktryck Sökandetryck för sjuksköterske, barnmorske, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskeprogrammet se nedan. HSV Årsrapporter 2009 t o m 2012 och UKÄ Årsrapport Sjuksköterskeprogrammet Sökandetryck Nybörjare , , , , , Barnmorskeutbildningen Sökandetryck Nybörjare , , , , ,8 302 Biomedicinska Sökandetryck Nybörjare analytikerprogrammet , , , , ,1 590 Röntgensjuksköterskprogrammet Sökandetryck Nybörjare , , , ,9 252 Specialistsjuksköterskeutbildning Sökandetryck Nybörjare , , , , ,

14 Vi har plats i ledningen för vården Vården är en kunskapsintensiv verksamhet. För att hålla hög kvalitet och vara en del i den utveckling som ständigt pågår måste vården ledas av personer från alla de olika kunskapsområden som finns inom vården. Det är också viktigt för de olika yrkenas utveckling att det finns personer från samtliga professioner i ledningen av vården. Utvecklingsenheterna har vuxit i landstingen. Exempelvis vårdutveckling, patientsäkerhetsenheter och kvalitetsarbete leds ofta av Vårdförbundet yrkesgrupper. Några av landets sjukhusdirektörer kommer från Vårdförbundets yrken. I patientnämnder, Myndigheten för Vårdanalys, Socialstyrelsen, SIS mfl., återfinns yrkesgrupperna som sakkunniga/handläggare/experter. Nyinrättade Inspektionen för vård och omsorg har en sjuksköterska som GD. Vårdförbundets yrkesgrupper erhåller olika utmärkelser ex. Årets banbrytare 2013 Årets kvinnliga chef 2012 i Dagens medicin. Sineva Ribeiro klättrade 2013 på Dagens medicins maktlista och rankades på plats 16 av de mäktigaste personerna inom svensk sjukvård. Utbildning i förbättringskunskap för chefer och ledare genomförd 2011 och 2012 i samarbete med Qulturum med positiv genomslags kraft. Medicinskt ansvariga sjuksköterskan har enligt lag ett medicinskt ansvar i kommunerna sedan flera år. Deras möjlighet att utöva ansvaret varierar fortfarande beroende på var i kommunens organisation MASen är placerad. Men MASen har makt och senaste åren har flera MASar aktivt utvecklat vården i kommunerna men också rapporterat om missförhållanden. Medicinskt ansvariga sjuksköterskor utgör 3.7 % av gruppen chefer och ledare i Vårdförbundet Ur Vårdförbundets medlemsstatisk kan vi se att ca 68 % är första linjens chef, biträdande chef eller sektionsledare och drygt 10 % är verksamhetschefer eller förvaltningschefer/vd. Vård /organisationsutvecklare utgör ca 7 %. _ Med allt fler kunskapsområden och ökad specialisering inom flera olika yrken blir det allt svårare för cheferna att överblicka helheten av vilken kunskap som den enskilde vårdtagaren behöver. Maktförändringarna går för långsamt Forskning AFA om chefer och ledare Vårdförbundets statistik chef och ledarmedlemmar medicinsk ansvarig sjuksköterska Föreningen för medicinskt ansvarig sjuksköterska 14

15 Vi är rätt värderade och har de allra bästa villkoren Vårdförbundet medlemmar ska ha en god löneutveckling, yrkesutveckling, karriär och kompetensutveckling under hela yrkeslivet. Därför behöver värderingen av kvinnodominerade yrken med akademisk utbildning förändras. Verksamheten ska utformas så att yrkesutövarnas kunskap och kompetens blir synlig, olikheter bejakas och individernas val och professionella yrkesutveckling stimuleras. Något högre löneutveckling jämfört med övriga förbundsområden inom Kommun och landsting. Något ökad lönespridning. En svagt minskad skillnad mellan kvinnor och mäns löner. 24K har påverkat nyanställningslöner. Förändring av den strukturella lönediskrimineringen går alldeles för sakta. Medlingsinstitutets årsrapporter, SCB Vi skapar förutsättningar för ett hållbart arbetsliv Vår kunskap behövs under dygnets alla timmar. Det ställer krav på hälsosamma arbetstider för alla som arbetar i vården. Det måste finnas tid att hantera svåra situationer, fatta etiska beslut och möta vårdtagare och närstående med värdighet. Utvecklingsmöjligheter i yrket är också en viktig faktor för välbefinnandet. Det ska finnas goda förutsättningar för alla att kombinera arbetsliv och privatliv. Alla ska kunna verka ett helt yrkesliv. Förändring i avtalen med SKL med höjda OBersättningar på nätter med möjlighet att komma överens om att ta ut ersättningarna i ledig tid. Möjligheten att ta ut särskilda ersättningar i form av ledig tid. Särskilda ersättningar räknas som procent av lönen. Sjukhusen har ofta överbeläggningar. (SKL:s databas) Försämring av de lokala arbetstidsavtalen. Minskade överlappningstider ger sämre förutsättningar för kunskapsutveckling. Enligt rapport från Lustprojektet (2011), en longitudinell undersökning av sjuksköterskorna tillvaro pågår sedan flera år tillbaka, pekar på att många nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig oförberedda på ansvaret och otränade inför stressen i arbetet. De vill ha mentorer och strukturerade introduktionsprogram. Respondenterna i studien visar att de har en genuin strävan efter att bli kompetent i sitt yrke. Samtidigt som många faktorer motverkar en positiv start i yrket. Ansvaret är så otroligt mycket större än vad de är förberedda på, 15

16 Arbetsmilljöverket TCO:s stressbarometer aspx?q=Stressbarometern&s=0 LUST studien https://epost.vardforbundet.se/owa/redir.aspx?c=75ogopt7quscoilb7rscmcatbjdnqnaikimwc6einj5qnhif9vvfsazgct7rbjw6zvlnf3j4xc.&url=https%3a%2f%2fwww.vardforbundet.se%2f Vardfokus%2fWebbnyheter%2f2012%2fOktober%2fNyasjukskoterskorbehoverbattrecoachning%2f (Säkerhetsklimat i vård och omsorg, Marianne Thörne AFA försäkring. Projektet ska ta fram underlag för att förändra ledarskapet i vården så att säkerhetsklimatet och därmed säkerheten för patienter och personal blir bättre. En pågående studie) Europeiska projektet RN4CAST. Den svenska delen av RN4CAST leds av professor Carol Tishelman. De har tittat på arbetsmiljön för sjuksköterskor kopplat till vårdkvalitet. Den europeiska delen av projektet är nu avslutat och slutrapport är skriven. Nu ska de vetenskapliga rapporterna börja publiceras. Hierarkier av hälsa: Chefers hälsa och psykosocial arbetsmiljö i kommuner och landsting: Utvecklingen kring arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro: Rapport om Hot och våld bland kommun och landstingsanställda : Starkt samband mellan patientsäkerhet och personalsäkerhet Arbets och miljömedicin Göteborg: Arbetsmiljöverket kvinnors arbetsmiljö: 16

måsten i vårdpolitiken

måsten i vårdpolitiken måsten i vårdpolitiken TVÅ MÅSTEN I VÅRDPOLITIKEN Vården är en av de viktigaste politiska frågorna i Sverige idag. Det är framförallt vårdens kvalitet och hur du bemöts som patient som är viktigt för

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Detta avsnitt presenterar tio nyckeltrender och sammanfattar innehållet i omvärldsrapporten. För att få mer information och källhänvisningar rekommenderas

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utbildningarna

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

måsten i vårdpolitiken

måsten i vårdpolitiken måsten i vårdpolitiken Två måsten i vårdpolitiken Vården är en av de viktigaste politiska frågorna för människor i Sverige. Om svenska folket får bestämma bör fokus i vårddebatten ligga på kvaliteten

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

I propositionen till kongressen 2014 beskrevs:

I propositionen till kongressen 2014 beskrevs: Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö antogs av kongressen 2011 med stort och brett engagemang. Idén om en hälsosam vårdmiljö samlade och ersatte då tidigare program och idéer inom området hälsosam

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Uppsala. Värdegrund. Bra

Uppsala. Värdegrund. Bra Uppsala Värdegrund Vårdkedja och team med olika professioner istället för täta skott mellan vårdnivåer. Kompetensutnyttjande HSL följs bättre med människovärdesprincipen först. Mindre vårdkostnader i längden,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 2014:01 Memeologen White Paper Memeologen Västerbottens läns landsting E-post: memeologen@vll.se Hemsida: www.memeologen.se Memeologen

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer