EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle

Transkript

1 albaeco. Nr 1, 2006 EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle Redaktionellt Nu läser och hör vi om Kina överallt i medierna. Det handlar om affärsmöjligheter och nya marknader. Men också om vilka effekter en förhållandevis oreglerad industri har på både miljö och människor. Under hösten rapporterades det om två stora utsläpp av bensen i floder ur vilka många miljoner människor tar sitt dricksvatten. Inför jul visade SVT filmen Tomtens Verkstad i Kina om förhållandena för arbetarna i leksaksfabriker i Kina. En tanke har fastnat hos mig: Svenska företag som har haft möjlighet att etablera sig och växa i ett demokratiskt land som Sverige, etablerar sig och producerar varor i en diktatur som Kina, där miljölagstiftningen brister och där arbetarnas rättigheter är små. Självklart är det lönsamt för företagen, men det är skrämmande hur nonchalerat det faktum är att våra pensionspengar, våra privata investeringar i svenska företag, växer tack vare billig produktion i Kina. Framför allt tar vi kanske hem vinsten i form av de billiga produkter vi får möjlighet att köpa. Just det pekar forskaren Jianguo Liu på Ni importerar billiga produkter men luft- och vattenföroreningar stannar kvar i Kina. Vilka är vi som kan leva med att tjäna och spara pengar på miljövidrig produktion och brist på vad vi tycker är grundläggande sociala rättigheter, bara för att det sker i en del av världen som vi vet mycket lite om? Jag hoppas att allt jag köper är producerat under justa omständigheter, men jag är rädd att så inte är fallet. Fick just veta att mitt vackra julklapps- halsband med det oskuldsfulla svenskklingande namnet SNÖ är just det producerat i Kina Missad faktor i vår klimatpåverkan Olika utsläpp från flygplan och industrier påverkar klimatsystemet mer än forskarna tidigare trott. I en av fyra tekniska rapporter från Millennium Ecosystem Assessment (MA) listas de olika samhälleliga reaktioner på förändringar i ekosystemen som forskarna observerat. Det vi kunde se tydligt var att ju fler aktörer som samverkar över olika skalor, desto mer framgångsrika blev åtgärderna, säger Thomas Hahn, forskare på Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM) vid Stockholms universitet och medförfattare till rapporten. En av MAs tekniska volymer - Multiscale Assessments - fokuserar på hur förändringar i ekosystemen manifesteras på lokal och regional nivå, och på hur olika aktörer reagerar på förändringen. Multiscale-rapporten är en syntes av resultaten från ett 30-tal regionala och lokala studier som gjorts inom ramen för Millennium Ecosystem Assessment. Sverige har deltagit i MA med två lokala studier som båda har koordinerats av Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning. Studierna har gjorts i Nationalstadsparken i Stockholm och i Kristianstads Vattenrike. Thomas Hahn har tillsammans med två andra institutionella ekonomer från Indien och Filippinerna skrivit ett kapitel där de analyserar hur olika aktörer organiserar sig för att möta miljöförändringar. Hur svarar aktörer på olika nivåer på miljöförändringar i ekosystemen och hur samverkar de med varandra? Det vi kunde se tydligt var att ju fler aktörer som samverkar över olika skalor, desto mer framgångsrika blev åtgärderna, säger Thomas Hahn. Speciellt viktigt visade sig samverkan mellan aktörer på lokal och nationell nivå vara. Enligt Thomas Hahn sker framgångsrik samverkan ofta genom nätverk bestående av nyckelpersoner som har insett vikten av gott ledarskap. Lokala lösningar på globala frågor, s 1 Ekosystemens pris, s 2 Ordet: Urbanisering, s 2 sid 4 Innehåll, EcoSensus, Nr 1, 2006 Kunskap mot katastrofer Naturfenomen går inte alltid att stoppa men nu ska forskarna bli bättre på att förmedla sin kunskap om förebyggande åtgärder. sid 4 Lokala lösningar på globala frågor Helge å i Kristianstads Vattenrike. Foto: Sven-Erik Magnusson Ett ledarskap som visar förståelse för den sociala dynamiken visar sig vara mycket viktigare för god ekosystemförvaltning än att välja rätt åtgärd eller styrmedel, säger Thomas Hahn. Framför allt krävs ett ledarskap som har förmågan att lösa konflikter och skapa allianser med olika intressegrupper. Ett ledarskap som kan kommunicera en vision och skapa delaktighet skapar möjlighet för olika intressegrupper att börja dra åt samma håll. Kristianstad ett lyckat exempel Som exempel på lyckad ekosystemförvaltning nämner Thomas Hahn Kristianstads Vattenrike. Det stora våtmarksområde som ligger alldeles i anslutning till Kristianstad uppfattades tidigare som ett vattensjukt problemområde utan värde. Genom ett aktivt nätverksbygge av en eldsjäl i området formulerades en bred vision som olika intressenter ställde sig bakom. På så sätt lyckades man förändra synen på våtmarksområdet, från vattensjukt till vattenrikt. Lantbrukare, naturvårdsorganisationer och näringslivet i Kristianstad drar nu åt samma håll och området blev förra året utsett till Biosfärsområde inom FNs MAB-program (Man and the Biosphere). Resultaten från Multiscale-rapporten visar tydligt att de mest lyckade åtgärderna i de lokala och regionala studierna alla handlar om samverkan i någon form. När det gäller förvaltning av naturresurser är det särskilt viktigt att få med sig brukarna menar Thomas Hahn, eftersom brukarna många gånger har kapacitet att hindra och till och med förstöra en god förvaltning. Därför räcker det inte med vanliga styrmedel som skatter och regleringar. Ekosystemförvaltning är beroende av många människors välvilja, därför är samverkan av extra stor betydelse, jämfört med trafik- och energifrågor. Den brukare (bilist) som avskyr försöket med trängselskatt har inte alls samma möjlighet att sabotera, avslutar Thomas Hahn. Millennium Ecosystem Assessment (MA), är den hittills största studie som gjorts av kopplingarna mellan jordens ekosystem och mänsklig välfärd. /Cajsa Martinsson Akademiskt räddningsverk mot naturkatastrofer, s 4 Boktipset: Efterlängtad koppling mellan natur och hälsa, s 5 Nyhetssvep, s 5 Teknik som kan ändra vår världsbild Nu finns många resurser med flygfoton och satellitbilder som ger oss fågelperspektiv över globala förändringar. sid 6 Louise Hård af Segerstad, louise@albaeco.com Kina - diktatur med ökande omvärldskontakter, s 3 Global dimma maskerar växthuseffekten, s 4 Avhandlingen: Lokal förankring ingen garanti, s 5 Tekniken ger oss fågelperspektiv på världen, s 6

2 Ekosystemens pris Efter förra årets katastrofer: tsunamin, orkanen Katrina i New Orleans och stormen Gudrun, har betydelsen av välfungerande ekosystem fått ny uppmärksamhet. Den betydelsen ges ett ekonomiskt värde i en ny rapport. Men kan man verkligen sätta pris på naturen och är det rätt att göra det? En ny rapport från UNEP värderar mangroveskogar och korallrev utifrån vilka ekosystemtjänster de ger. I rapporten kan man läsa vad det kostar att konstruera och sköta vågbrytare om det inte finns kustskogar och korallrev kvar som kan gör det gratis. I många andra typer av rapporter nämns ofta ekonomisk värdering som ett viktigt verktyg, men ofta diskuterar man inte bristerna och problemen med att prismärka naturen. UNEPrapporten tar upp dessa, men motiverar samtidigt på ett bra sätt varför man bör göra ekonomiska värderingar, säger Åsa Jansson, ekolog på Beijer institutet i Stockholm. Det var tio år sedan några forskare första gången vågade sig på att sätta en prislapp på världens ekosystem. Det blev en mycket omdiskuterad, kritiserad, men också citerad artikel. Eftersom vi inte har komplett kunskap om hur naturen fungerar är det lätt att vi underskattar värdet i våra beräkningar. De system vi mest är beroende av, t.ex. fungerande kretslopp av vatten, näring och luft, är komplexa och allra svårast att prissätta. Därför bör värdering av ekosystemtjänster, enligt min mening, ses som ett komplement till annan information när avvägningar skall göras, säger Åsa Jansson. Den viktigaste frågan är kanske inte hur bra värdesättningen fungerar i policysammanhang eller vilka brister som finns, utan om man över huvud taget bör sätta pris på naturen. Det etiska perspektivet är i mina ögon helt legitimt, men man bör dock ha i åtanke att vi lever på en människodominerad planet och att det inte längre finns några ekosystem som är opåverkade av människan. Människors val och värderingar utgör numera en dominerande drivkraft bakom formandet av planeten och allt som lever på den. Och det är just det som många studier av ekosystemens värde grundar sig på. Idag finns även ett ökande intresse att utveckla Korallrev är värdefulla på många sätt, bla genom att skydda kusten mot erosion. Foto: Ingrid Nordemar värderingsmetoder baserat på en kombination av ekologisk och ekonomisk kunskap, där man försöker ta hänsyn till ekosystemens dynamik och komplexitet, avslutar Åsa Jansson. UNEP-WCMC (2006) In the front line: shoreline protection and other ecosystem services from mangroves and coral reefs. UNEP-WCMC, Cambridge. line.pdf Beijer International Institute of Ecological Economics Ordet: Urbanisering Snart bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Det är en utsliten fras som syftar till att beskriva den pågående urbaniseringen världen över. Men vad är urbanisering? Till att börja med har olika länder olika definitioner på vad en stad är, vilket gör det svårt att uppskatta utvecklingen globalt. I den svenska statistiken använder vi till exempel begreppet tätort istället för stad 1. Man är heller inte överrens om hur man mäter urbanisering. Befolkningstäthet och andel hårdgjord markyta är två vanliga mått. Andra menar att urbanisering är graden av stadsmässiga levnadsvanor hos grupp människor. Alla stadsmiljöer har det gemensamt att de består av mänskliga bosättningar som koncentrerar användning av resurser och därmed produktion av avfall. Staden påverkar miljön på alla skalor, från stora ekologiska fotavtryck utanför dess gränser, till försämrad luftmiljö på gatorna. Staden är också centrum för makt, ger möjligheter till arbete, samt närhet till kunskapscentra, information och kultur, vilket i långa tider lockat folk att flytta till trängsel, smuts och buller. Urbanisering är inget nytt fenomen, men sker idag i en oöverträffad skala med konsekvenser som vi ännu vet mycket lite om. De största förändringarna väntas i Afrikas och Asiens fattigaste länder, med en förväntad ökning av stadsbefolkningen från 39 procent till 55 procent. I Asien är det den galopperande ekonomiska utvecklingen som driver urbaniseringen, medan det i Afrika är de svåra förhållandena i jordbrukslandskapet som tvingar befolkningen till städerna där förhållandena inte är mycket bättre, men möjligheterna fler. I några av dessa städer lever upp till 75 procent av befolkningen i slumområden utan rent vatten och sanitet. I Europa, Nordamerika och delar av Sydamerika väntas urbaniseringen vara långsammare från en redan idag hög nivå. I många av städer, framförallt i Nordamerika, innebär urbanisering inte en ökning av befolkningstätheten utan snarare en gles utbredning av bebyggelse ut i omkringliggande landskap. Den engelska termen är urban sprawl och kopplas ofta samman med en okontrollerad stadstillväxt som resulterar i ett stort slöseri av markyta och även skapar stora behov av transporter. Motsvarande tendenser, om än i betydligt mindre skala, kan i Sverige skönjas i etableringen av stora köpcentra utanför städernas centrum och i omvandlingen av fritidshus till permanentboende. Dessa processer skiljer sig dock mycket från den snabba stadsutbredning som sker i framförallt USA. Samtidigt som urbanisering ofta diskuteras som ett hot mot miljön finns det också många vinster, till exempel att man kan spara både mark och energi genom att bo tätare. SCB Tätorter Statistiska meddelanden MI 38 SM 0301 Theobald, D. M Landscape patterns of exurban growth in the USA from 1980 to Ecology and Society 10:32 UN World urbanization prospects: The 2003 revision. United Nations department of economic and social affairs/population division. UN UN Southern Africa: Special report on cities in transition. Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA). UN HABITAT The challenge of slums. UN-HABITATS report on human settlements 1 Definitionen för tätort i Sverige: Som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 m. Källa: Tätorter Statistiska meddelanden MI 38 SM SCB EcoSensus, Nr 1,

3 Kina - diktatur med ökande omvärldskontakter En femtedel av jordens befolkning är kineser och deras BNP ökar snabbast i världen. Kina växer också som handelspartner och är nu den största mottagaren av utländska investeringar. Kina har samtidigt stora miljöproblem och är en diktatur, med varken pressfrihet eller respekt för mänskliga rättigheter. Kina står inför mycket svåra miljöutmaningar och det aktoritära politiska systemet undergräver viktiga delar av det som hållbar utveckling står för, säger Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute med mångårig erfarenhet från Kina. Det som händer i Kina angår i hög grad övriga världen. Den alltjämt låga råvarukonsumtionen per person blir totalt sett stor i och med landets stora befolkning. En höjning av konsumtionen av vissa råvaror till väststandard skulle innebära en fördubbling av efterfrågan i världen! Och redan med dagens konsumtionsnivå syns stora effekter på miljön både i och utanför Kina. En del av effekterna av Kinas miljöproblem syns direkt i form av socio-ekonomiska kostnader: fabriker måste hållas stängda pga vattenbrist; försurning ger stora förluster i skogs- Satellibild över smog som rör sig från Kina mot Sydkorea. Det vita i bilden är moln, det grå är smog. Foto: NASA Earth Observatory och jordbruk; och enorma summor läggs för att skydda Beijing mot sandstormar, ett fenomen som förvärras genom överbete, erosion och förstörda gräsmarker. Kostnaderna för föroreningar och skador på ekosystemen motsvarar 7-20 procent av BNP. Där utöver har föroreningarna allvarliga hälsoeffekter. Ett exempel är att hälften av Kinas stadsbor har dubbelt så höga blyhalter i blodet jämfört med vad som anses riskfritt. Antalet naturkatastrofer ökar också, framför allt stormar, ras, torka och översvämningar. Kontakterna med omvärlden ökar Handeln med Kina och de utländska investeringarna har ökat nästan exponentiellt sen år 1980 vilket har både negativa och positiva effekter. Import av olja tillåter Kina att minska sin koleldning med minskade utsläpp som följd, men samtidigt importeras också miljöfarligt avfall. Många utländska bolag introducerar högteknologi vilket ger minskade miljöeffekter, men samtidigt etablerar de också i stor utsträckning förorenande industrier i Kina. Men det är inte utländska företag som är huvudorsaken till Kinas miljöproblem. Enligt Karl Hallding, har Kinas miljöproblem tre huvudorsaker: Den stora befolkningen och de knappa naturresurserna per person, är en huvudorsak, vilket är kopplat till Kinas geografi. Stora delar av Kina är bergsområden så den enorma befolkningen trängs på relativt små ytor med lite jordbruksmark och knappa vattenresurser. Den snabba ekonomiska utvecklingen som ökar det ekologiska fotavtrycket är den andra orsaken. På lång sikt kan tillväxten innebära effektiviseringar men än så länge innebär den att miljöproblemen förvärras. Den tredje orsaken är det politiska systemet: arvet av planekonomi och ett samhälle där det länge varit farligt att uttrycka kritiskt tänkande, säger Karl Hallding. Påtryckningar utifrån behövs I vilket utsträckning kan då övriga världen påverka Kinas utveckling? Karl Hallding menar att man på inom den internationella politiken är alltför rädd att ställa krav på Kina, det viktigaste är att få dom till förhandlingsbordet. World Watch Institute lyfter i sin senaste rapport State of the World 2006 fram företagens roll i att hjälpa Kina mot en hållbar utveckling. I sista kapitlet dras slutsatsen att det inte finns någon motsättning mellan miljöarbete och vinst, eftersom det förr eller senare uppkommer skadliga effekter på ekosystemen som slår tillbaka på möjligheterna att bedriva affärer. Till exempel kommer brist på rent vatten och klimatreglering på sikt att innebära ökade produktionskostnader. Hur påverkar då företagen Kinas miljöproblem idag? Det finns företag som utnyttjar bristen på miljölagstiftning och sociala rättigheter, men generellt håller utländska företag en högre standard än inhemska. Bristen på demokrati och pressfrihet gör att det inte finns något inre tryck för förbättringar. Enligt Karl Hallding kan Kina aldrig komma till rätta med vidden av sina miljöproblem om makthavarna inte ger utrymme för pluralism och gör det möjligt för folk att uttrycka sig utan risk för repressalier. Men de utländska företagen och konsumenterna kan driva på utvecklingen genom att ställa krav på miljöhänsyn och sociala rättigheter vilket kan leda till en ökad nationell diskussion. En svårighet med påverkan från företag och konsumenter är att dagens tillverkningsindustri präglas av komplicerade leverantörskedjor där det är nästan omöjligt att kontrollera sociala rättigheter och miljöhänsyn i alla led. Ett exempel är de kemiska halvfabrikat som används i europeisk produktion. De kan komma från anonyma kinesiska fabriker med riktigt dåliga förhållanden. /Louise Hård af Segerstad Källor: Jianguo Liu and Jared Diamond China s environment in a globalizing world, Nature Vol 435, The Worldwatch Institute. State of the World 2006, WW Norton & Company LTD Intervju med Karl Hallding, Stockholm Environment Institute. Mer information: Omvärldsbilder: Lester Brown Plan B 2.0: Rescuing a Planet Under Stress and a Civilization in Trouble. WW Norton & Company LTD Kinas miljöproblem: Luftkvaliteten är generellt sett dålig, men förbättringar börjar synas. Luftpartiklar sprids till omgivande länder och ända till Nordamerika. Landområden är utsatta för många olika stressfaktorer: jorderosion, sjunkande jordkvalitet, försaltning, dumpning av avfall. Omvandling av våtmarker ger förlust av ekosystemtjänster som buffring av översvämningar och lagring av vatten. Vattenresurserna minskar och sjunker i kvalitet bla pga av saltvatteninträngning. Gula floden når inte havet stora delar av året. Industriutsläpp till floderna är vanligt förekommande. Havet längs Kinas långa kust är förorenat och giftiga algblomningar ökar i förekomst. Föroreningarna i kombination med överfiske har lett till minskande fiskefångster. Biologiska mångfalden hotas procent av alla arter är hotade. Stora områden (14,4 procent) är skyddade som naturreservat men deras skötsel har brister och det är inte alltid de strategiskt viktiga områdena som skyddats. Fo EcoSensus, Nr 1,

4 Global dimma maskerar växthuseffekten Global dimming (global fördunkling) kallas det då människans utsläpp av sot, svavel och partiklar minskar solinstrålningen runt om i världen. Dessa skuggande utsläpp ger en så stor kylande effekt att de kan ha fått klimatforskarna att underskatta den globala uppvärmningen. uppmärksammat problemet. På senare tid har dock allt fler insett problemet och forskning på Maldiverna har gett ett viktigt bidrag för att förstå den globala fördunklingens mekanismer. Norra delen av ögruppen får nämligen in smutsig luft från Indien medan de sydligaste öarna får ren luft nerifrån Antarktis. Jämförelser av dessa två områden visade att föroreningarna minskade instrålningen med tio procent. Partikelutsläpp skuggar solinstrålningen och påverkar dessutom molnbildningen. Foto: Kim Koblet Att luftföroreningar kan skymma solen är inget nytt. Smoggen var ett känt fenomen i London redan på 1800-talet. Det nya med global dimming är att problemet blivit globalt. Utsläppen av partiklar påverkar inte bara genom direkt skuggning utan också genom att förändra molnbildningen så att molnen blir tätare och reflekterar mer solljus tillbaka ut i rymden än vanliga moln. Dessutom blir vattendropparna i molnen mindre så att molnen håller sig svävande längre utan att regna ner. Enligt vissa uppskattningar kan den globala fördunklingen ha lett till en minskning av solinstrålningen i världen med upp emot 3 procent per årtionde sedan 1950-talet. Fenomenet fick sitt namn år 2001 av den engelske forskaren Gerry Stanhill. Han jobbade då i Israel och upptäckte en minskning i solinstrålningen med ungefär 20 procent när han jämförde med data från 1950-talet. Stanhills arbete möttes först med en rejäl dos skepsis, inte ens FN:s klimatpanel (IPCC) hade Unik forskning efter 11 september En annan faktor bakom fördunklingen är flygets kondensationsstrimmor. I vissa delar av USA täcker de ibland mer än hälften av himlen. Flygförbudet dagarna efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 gav forskarna en unik möjlighet att undersöka saken närmare. Under de tre dygn då flyget stod stilla blev det direkt varmare dagar och kallare nätter precis vad man kan förvänta sig då strimmorna inte längre skuggar solen på dagarna och inte hejdar utflödet av värme på nätterna. I takt med att vi blir allt bättre på att rena bort olika partiklar kan vi alltså ironiskt nog få större problem med global uppvärmning. Därmed inte sagt att man inte ska göra något åt utsläppen som leder till global dimming. Utsläpp av sot och partiklar är ju ett problem som bland annat leder till luftvägsbesvär. Det finns också forskning som tyder på att fördunklingen kan ha fått monsunregnen att ta en sydligare bana än normalt och bidragit till torkan som plågade Sahelbältet i Afrika under ett par decennier. Nu återstår bara att se hur FN:s klimatpanel lyckas inkludera global dimming i sin nästa stora kunskapssyntes som planeras till år /Fredrik Moberg dimming_prog_summary.shtml Akademiskt räddningsverk ska förebygga nya naturkatastrofer Återuppbyggnadsarbetet efter tsunamin har inte lett till mindre katastrofkänsliga samhällen. Huvudanledningen är att forskarsamhället inte involverats i arbetet, menar de forskningsorganisationer som nu bildar ett akademiskt räddningsverk, KTH DIRECT. Centret ska stödja existerande organisationer för katastrofberedskap med kunskap kring hur man bygger motståndskraft mot framtida naturkatastrofer. Drygt ett år har gått sedan tsunamin slog in över länderna kring Indiska Oceanen och återuppbyggnadsarbetet är i full gång. Men många av de samhällen som växer fram är i stor utsträckning identiska med de som fanns före tsunamin. Istället för att flytta bort från låglänta och katastrofkänsliga kuster flyttar fler människor, hotell och verksamheter dit. Och i vissa regioner, som redan innan tsunamin led av en överdimensionerad fiskeflotta och utarmade fiskbestånd, har hjälpen bidragit till att fördubbla antalet fiskebåtar, enligt svenska forskare. Kort efter tsunamikatastrofen hölls en FN-konferens kring katastrofhantering. Då erkändes och betonades den avgörande roll som livskraftiga ekosystem och en god miljö spelar för att skydda människor från extrema naturfenomen. Det gäller till exempel kustekosystem som korallrev och mangroveskogar som dels kan lindra den direkta effekten av jättevågor och dels är viktiga i återuppbyggnadsarbetet för den stora del av den fattiga kustbefolkningen som är direkt beroende av dessa ekosystem för sin försörjning. Att bygga tillbaka bättre var FN:s slogan för mötet eftersom man såg en unik möjlighet att bygga mindre sårbara samhällen i en tidigare svårt naturkatastrofdrabbad region. Men så sker alltså inte. Kunskap utnyttjas inte Stockholm Environment Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet och Plan Sverige menar i en artikel på DN debatt att en av huvudanledningarna är att forskarsamhället inte varit tillräckligt involverat i katastrofhanteringen och återuppbyggnadsarbetet. Värdefull kunskap från forskningen har inte utnyttjats i tillräckligt stor utsträckning. Det gäller även svenska insatser. Enligt organisationerna är orsakerna flera. Dels har fokus för den svenska regeringens och de ansvariga myndigheternas arbete legat på hur vi ska organisera den administrativa katastrofberedskapen på hemmaplan, med syfte att förbättra samhällets förmåga att reagera effektivt efter att en katastrof har inträffat. Mycket lite av arbetet har fokuserat på hur Sverige kan bidra till att minska risken för att dramatiska naturfenomen leder till naturkatastrofer. Forskarna på DN debatt är också självkritiska och menar att även de bär ansvar för att deras kunskap inte utnyttjats. De menar att flertalet forskare inte ser det som sin roll att bidra med rådgivning i katastrofer och dessutom är alldeles för långsamma i sitt agerande. De anser att samhället bör kunna förvänta sig att forskarna bidrar med sin kunskap för ökad katastrofprevention. Nytt center för kunskapsspridning Därför bildar forskarna ett nytt center: KTH DIRECT, Disaster Resilience Centre. Detta nationella nätverk av forskningsinstitutioner ska fungera som ett akademiskt räddningsverk och stödja existerande organisationer för katastrofberedskap med kunskap kring hur man bygger motståndskraft mot framtida naturkatastrofer. Bakom nätverket står Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm Forskare vill bistå med att minska Environment Institute, IVL Svenska sårbarheten i de tsunamidrabbade Miljöinstitutet, Stockholms Universitet, områdena. Foto: FAO/Ami Vitale Ingenjörer och naturvetare utan gränser samt Röda Korset och Plan Sverige. Det nya centret ska snabbt kunna utvärdera risker, bedöma miljökonsekvenser av extrema naturfenomen, och finnas med som en rådgivande part i återuppbyggnadsarbetet. Vi kan inte förhindra existensen av extrema naturfenomen men vi kan förhindra att dessa leder till katastrofer. En väl skött naturmiljö kan utgöra ett skydd och bör användas som ett verktyg i förebyggande syfte, menar organisationerna bakom KTH DIRECT. /Ellika Hermansson Török EcoSensus, Nr 1,

5 Boktipset: Efterlängtad koppling mellan natur och hälsa Ämnet är i ropet och snart kommer vi att översköljas av böcker om naturens betydelse för vårt välbefinnande. Men Naturen och hälsan, en av de första, ger inte bara en bra överblick, utan tar en med på en landskapsresa i hälsans tecken. Bakom den ganska intetsägande titeln döljer sig berättarglädje och glödande engagemang. Över sidorna forsar argumenten fram, stärkta av poetiska citat från kända svenska författare och referenser till forskning på området. Med enkelt språk och vackra bilder navigerar författarna genom ämnen som idéhistoria, medicin, biologi och pedagogik. Utgångspunkten är att vi som biologiska varelser anpassats till att överleva på Afrikas savanner. Det faktum att vi genetiskt inte skiljer oss nämnvärt från schimpanserna visar att vår fysiologi inte hängt med i den kulturella utvecklingen. Våra kroppar trivs helt enkelt inte i bebyggelsens larm och därför behöver vi återhämta oss från vardagens många intryck och obekväma tillvaro ute i naturen. Boken avslutas med handfasta tips på vad man kan göra ute i naturen och en lagom lång lista av litteratur som inspirerat författarna. Här finns något för alla att hämta! Naturen och hälsan av Royne Andersson och Dan Rydberg. Skogsstyrelsens förlag Nyhetssvep: Efter den gröna soppan Kommer du ihåg vilken miljöfråga som var på tapeten i somras? Åtminstone under någon vecka pratade vi om hur vattnet i hela Stockholms skärgård var täckt av en tjock, grön soppa. Från luften kunde man inte skilja land från vatten. Flera gånger under det gångna året har också fisket varit i hetluften. Vad måste vi göra för att torsken ska finnas kvar i Östersjön? I medialjuset får experterna bara någon minut på sig att berätta om sin syn på problemen och hur vi kan vända utvecklingen. För alla oss som vill veta mer om hur det står till med våra svenska havsmiljöer har nu Naturvårdsverket kommit med rapporten Förändringar under ytan. Här diskuteras dagens snabba förändringar, framtida utmaningar och varför det är så svårt att vända utvecklingen. Foto: Sara Borgström Förändringar under ytan. Sveriges havsmiljö granskad på djupet. Monitor 19. Naturvårdsverket Om det gällt ekonomin hade vi reagerat! Rapporterna från Millennium Ecosystem Assessment fortsätter att komma och resultaten är entydiga. Femton av tjugofyra ekosystem är i mycket dålig kondition och de resterande nio upprätthålls, men endast kortsiktigt. Ändå händer det mycket lite. Hade detta gällt ekonomiska indikatorer hade vi sett stora världsomfattande förändringar vid det här laget, sa Jonathan Lash, chef för World Resources Institute, som vid sitt besök i Stockholm höll ett Stockholm Seminar på Kungliga Vetenskapsakademien. Tänk bara på det genomslag minsta delårsrapport kan få i media och politik. Enligt Lash är den viktigaste orsaken till att inget händer att beroendet av funktionella ekosystem blir alltmer otydligt för alltfler människor i takt med den ökande urbaniseringen. De som fortfarande är direkt beroende av vad jorden och haven ger, de som först förlorar på miljöförstöringen, är oftast de utan röst på den globala arenan. Därför är systemet för vem som har makten, informationen och kunskapen avgörande för hur vi lyckas hantera krisen, governance på engelska. Lash menade att vi måste införa miljödemokrati genom att lyssna till dem som först märker att ekosystemen inte mår bra, d.v.s. världens fattiga landsbygdsbefolkningar. World Resource Report The wealth of the poor: Managing ecosystems to fi ght poverty. World Resource Institute Millennium Ecosystem Assessment Avhandlingen Lokal förankring är ingen garanti Just nu är det inne att decentralisera, bland annat när det gäller förvaltning av naturresurser. Men hur fungerar det egentligen när många ska samsas om en och samma resurs, som t.ex. vatten? Det är ämnet för en ny avhandling i statsvetenskap av Victor Galaz. Vem vet bäst om inte de som dagligen finns nära skogen, vattendraget, nationalparken eller åkern. På senare tid har betydelsen av lokalt deltagande och lokal kunskap i förvaltningen av våra naturresurser uppmärksammats. Decentralisering är på modet. Kanske har det till och med blivit en okritiserad patentlösning på många av våra miljöproblem. Samtidigt har vi alla erfarenheter av hur svårt det kan vara att komma överrens, t.ex. hur man ska samla pengar till barnens skolresa eller vad som ska prioriteras i bostadsrättsföreningen. Victor Galaz har tittat på hur det egentligen går när människor på lokal nivå ska ta hand om en vattenresurs. Av de två fallstudierna, i Sverige och i Chile, framgår att olika maktförhållanden påverkar hur bra lokal samförvaltning av en resurs verkligen fungerar. Alla har inte samma sociala status och ekonomiska förutsättningar. Dessutom finns det ofta en historia av relationer och grupperingar, det känner vi igen från många TV-serier där det förflutna hinner ikapp nuet. Till sist inverkar EcoSensus, Nr 1, 2006 också omgivande strukturer som t.ex. lagstiftning. Risken med detta är att den lokala förvaltningen inte blir det jämlika samarbete som man avsett och att några få styr beslutsprocesserna, ibland med negativa konsekvenser för de andra och för den resurs som förvaltas. Ett problem som också återfinns i mer centralstyrda processer. Därmed inte sagt att idén om Victor Galaz lokal förvaltning ska skrotas i sin helhet, men det är inte en förvaltningsmodell som garanterar att resurser nyttjas på ett ekologisk, ekonomisk och socialt hållbart sätt. Nästa steg är att hitta strategier för att överkomma de skevheter som kan uppstå. Galaz, V Power in the commons. The politics of water management institutions in Sweden and Chile. Göteborg studies in politics 98. Galaz, V Social-ecological resilience and social conflict: Institutions and strategic adaptation in Swedish water management. Ambio 7: Foto: Jakob Lundberg 5

6 Tekniken ger oss fågelperspektiv på världen Vi har alla vår bild av världen och världsbilden har stor betydelse för allt vi gör och inte gör. Med lika doser äventyr, upptäckarlust och ny teknik har möjligheterna att se jorden från ovan ökat dramatiskt de senaste åren. Hur ser egentligen miljöförstöring ut? Bilder med skorstenar och svart rök, döda fiskar och kalhuggen regnskog i Amazonas är alltjämt lika aktuella idag som för tjugo år sedan, men känns kanske ändå förlegade. Ordet miljöförstöring har ersatts av förändringar som global uppvärmning, utarmning av biologisk mångfald och urbanisering på global nivå. Men det är inte så lätt att föreställa sig hur det ser ut. Nu kan dock alla med tillgång till Internet titta på hela jorden via Google Earth och zooma in på sitt eget hus (om man bor i rätt del av världen). På Google Earth sammanställs satellit- och flygbilder från de senaste tre åren till en helhetsbild. Jorden är täckt, om än i olika upplösning i olika delar av världen. Ännu mer uppseendeväckande, om än inte lika välkända, är bilderna från projektet One planet many people som UNEP presenterade på världsmiljödagen förra året. För första gången visas de storskaliga förändringar som skett sedan 1970-talet, t.ex. förstoringen av ozonhålet över Antarktis, räkodlingarnas utbredning i Sydostasien, krympande glaciärer och Mexico citys utbredning. Med jämförande bilder från 1970-talet respektive 2000-talet kan vi se vår globala påverkan. Det storskaliga och därmed svårfångade har därmed blivit lite mer ofrånkomligt. Materialet finns i en atlas men också nedladdningsbart via Internet för användning i presentationer. Fotografer i Nils Holgerssons spår Jag vill vara ett vittne för framtida generationer, säger Yann Arthus-Bertrand fotografen bakom The Earth from above projektet. Resultatet från tio år av fotograferande av landytan på alla kontinenter utgör idag en turnerande utställning som Visingsö i Vättern inzoomad med Google Earth. Jordbrukslandskapets lapptäcksmönster träder fram. kombinerar konst och allvar när en allt hårdare utnyttjad jord framträder på bilderna. Bilderna finns också publicerade i olika böcker och på nätet. Från flygplansfönstret förundras man över att jordbrukslandskapet faktiskt ser ut som ett lapptäcke precis som Selma Lagerlöf beskrev i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige för hundra år sedan. Dessa och Nils andra betraktelser är en bra jämförelse till de bilder som nyligen tagits över hela Sverige i projektet Den underbara resan. Bilderna visar skogar med rutnät av kalhyggen, golfbanor, elnät och breda vägar. Hur kommer våra landskap se ut om ytterligare hundra år? Det beror på din världsbild! Vill du veta mera? UNEP One Planet Many People: Yann Arthus-Bertrand Earth from above: Google Earth: Bilder från NASA: a.gov/ En modern Nils Holgersson har flugit över Sverige: Kartresurser: På ett stoftkorn i rymden: flash/distance/distance_ space.swf Flygbild över spanska Almeria. Övre bilden är från 1974, och visar ett typiskt jordbrukslandskap. Bilden från 2004 visar hur nästan hela regionen täckts av växthus med mer intensiv produktion. Från One Planet Many People, UNEP. EcoSensus är ett nyhetsbrev för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle. Det kommer ut 6 gånger per år. EcoSensus ges ut av den oberoende ideella föreningen Albaeco. Kontakt: Lilla Nygatan 1, Box , Stockholm, tel: , e-post: ecosensus@albaeco.com Redaktörer: Louise Hård af Segerstad, Sara Borgström Övriga medverkande i detta nummer: Ellika Hermansson Török, Fredrik Moberg, Albaeco och Cajsa Martinsson, CTM. Prenumeration/ adressändringar: Hemsida: Finansiering: Publicering av EcoSensus möjliggörs med hjälp av bidrag från Oscar och Maria Ekmans donationsfond. EcoSensus, Nr 1,