EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EcoSensus www.albaeco.com/ecosensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle"

Transkript

1 albaeco. Nr 1, 2006 EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle Redaktionellt Nu läser och hör vi om Kina överallt i medierna. Det handlar om affärsmöjligheter och nya marknader. Men också om vilka effekter en förhållandevis oreglerad industri har på både miljö och människor. Under hösten rapporterades det om två stora utsläpp av bensen i floder ur vilka många miljoner människor tar sitt dricksvatten. Inför jul visade SVT filmen Tomtens Verkstad i Kina om förhållandena för arbetarna i leksaksfabriker i Kina. En tanke har fastnat hos mig: Svenska företag som har haft möjlighet att etablera sig och växa i ett demokratiskt land som Sverige, etablerar sig och producerar varor i en diktatur som Kina, där miljölagstiftningen brister och där arbetarnas rättigheter är små. Självklart är det lönsamt för företagen, men det är skrämmande hur nonchalerat det faktum är att våra pensionspengar, våra privata investeringar i svenska företag, växer tack vare billig produktion i Kina. Framför allt tar vi kanske hem vinsten i form av de billiga produkter vi får möjlighet att köpa. Just det pekar forskaren Jianguo Liu på Ni importerar billiga produkter men luft- och vattenföroreningar stannar kvar i Kina. Vilka är vi som kan leva med att tjäna och spara pengar på miljövidrig produktion och brist på vad vi tycker är grundläggande sociala rättigheter, bara för att det sker i en del av världen som vi vet mycket lite om? Jag hoppas att allt jag köper är producerat under justa omständigheter, men jag är rädd att så inte är fallet. Fick just veta att mitt vackra julklapps- halsband med det oskuldsfulla svenskklingande namnet SNÖ är just det producerat i Kina Missad faktor i vår klimatpåverkan Olika utsläpp från flygplan och industrier påverkar klimatsystemet mer än forskarna tidigare trott. I en av fyra tekniska rapporter från Millennium Ecosystem Assessment (MA) listas de olika samhälleliga reaktioner på förändringar i ekosystemen som forskarna observerat. Det vi kunde se tydligt var att ju fler aktörer som samverkar över olika skalor, desto mer framgångsrika blev åtgärderna, säger Thomas Hahn, forskare på Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM) vid Stockholms universitet och medförfattare till rapporten. En av MAs tekniska volymer - Multiscale Assessments - fokuserar på hur förändringar i ekosystemen manifesteras på lokal och regional nivå, och på hur olika aktörer reagerar på förändringen. Multiscale-rapporten är en syntes av resultaten från ett 30-tal regionala och lokala studier som gjorts inom ramen för Millennium Ecosystem Assessment. Sverige har deltagit i MA med två lokala studier som båda har koordinerats av Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning. Studierna har gjorts i Nationalstadsparken i Stockholm och i Kristianstads Vattenrike. Thomas Hahn har tillsammans med två andra institutionella ekonomer från Indien och Filippinerna skrivit ett kapitel där de analyserar hur olika aktörer organiserar sig för att möta miljöförändringar. Hur svarar aktörer på olika nivåer på miljöförändringar i ekosystemen och hur samverkar de med varandra? Det vi kunde se tydligt var att ju fler aktörer som samverkar över olika skalor, desto mer framgångsrika blev åtgärderna, säger Thomas Hahn. Speciellt viktigt visade sig samverkan mellan aktörer på lokal och nationell nivå vara. Enligt Thomas Hahn sker framgångsrik samverkan ofta genom nätverk bestående av nyckelpersoner som har insett vikten av gott ledarskap. Lokala lösningar på globala frågor, s 1 Ekosystemens pris, s 2 Ordet: Urbanisering, s 2 sid 4 Innehåll, EcoSensus, Nr 1, 2006 Kunskap mot katastrofer Naturfenomen går inte alltid att stoppa men nu ska forskarna bli bättre på att förmedla sin kunskap om förebyggande åtgärder. sid 4 Lokala lösningar på globala frågor Helge å i Kristianstads Vattenrike. Foto: Sven-Erik Magnusson Ett ledarskap som visar förståelse för den sociala dynamiken visar sig vara mycket viktigare för god ekosystemförvaltning än att välja rätt åtgärd eller styrmedel, säger Thomas Hahn. Framför allt krävs ett ledarskap som har förmågan att lösa konflikter och skapa allianser med olika intressegrupper. Ett ledarskap som kan kommunicera en vision och skapa delaktighet skapar möjlighet för olika intressegrupper att börja dra åt samma håll. Kristianstad ett lyckat exempel Som exempel på lyckad ekosystemförvaltning nämner Thomas Hahn Kristianstads Vattenrike. Det stora våtmarksområde som ligger alldeles i anslutning till Kristianstad uppfattades tidigare som ett vattensjukt problemområde utan värde. Genom ett aktivt nätverksbygge av en eldsjäl i området formulerades en bred vision som olika intressenter ställde sig bakom. På så sätt lyckades man förändra synen på våtmarksområdet, från vattensjukt till vattenrikt. Lantbrukare, naturvårdsorganisationer och näringslivet i Kristianstad drar nu åt samma håll och området blev förra året utsett till Biosfärsområde inom FNs MAB-program (Man and the Biosphere). Resultaten från Multiscale-rapporten visar tydligt att de mest lyckade åtgärderna i de lokala och regionala studierna alla handlar om samverkan i någon form. När det gäller förvaltning av naturresurser är det särskilt viktigt att få med sig brukarna menar Thomas Hahn, eftersom brukarna många gånger har kapacitet att hindra och till och med förstöra en god förvaltning. Därför räcker det inte med vanliga styrmedel som skatter och regleringar. Ekosystemförvaltning är beroende av många människors välvilja, därför är samverkan av extra stor betydelse, jämfört med trafik- och energifrågor. Den brukare (bilist) som avskyr försöket med trängselskatt har inte alls samma möjlighet att sabotera, avslutar Thomas Hahn. Millennium Ecosystem Assessment (MA), är den hittills största studie som gjorts av kopplingarna mellan jordens ekosystem och mänsklig välfärd. /Cajsa Martinsson Akademiskt räddningsverk mot naturkatastrofer, s 4 Boktipset: Efterlängtad koppling mellan natur och hälsa, s 5 Nyhetssvep, s 5 Teknik som kan ändra vår världsbild Nu finns många resurser med flygfoton och satellitbilder som ger oss fågelperspektiv över globala förändringar. sid 6 Louise Hård af Segerstad, Kina - diktatur med ökande omvärldskontakter, s 3 Global dimma maskerar växthuseffekten, s 4 Avhandlingen: Lokal förankring ingen garanti, s 5 Tekniken ger oss fågelperspektiv på världen, s 6

2 Ekosystemens pris Efter förra årets katastrofer: tsunamin, orkanen Katrina i New Orleans och stormen Gudrun, har betydelsen av välfungerande ekosystem fått ny uppmärksamhet. Den betydelsen ges ett ekonomiskt värde i en ny rapport. Men kan man verkligen sätta pris på naturen och är det rätt att göra det? En ny rapport från UNEP värderar mangroveskogar och korallrev utifrån vilka ekosystemtjänster de ger. I rapporten kan man läsa vad det kostar att konstruera och sköta vågbrytare om det inte finns kustskogar och korallrev kvar som kan gör det gratis. I många andra typer av rapporter nämns ofta ekonomisk värdering som ett viktigt verktyg, men ofta diskuterar man inte bristerna och problemen med att prismärka naturen. UNEPrapporten tar upp dessa, men motiverar samtidigt på ett bra sätt varför man bör göra ekonomiska värderingar, säger Åsa Jansson, ekolog på Beijer institutet i Stockholm. Det var tio år sedan några forskare första gången vågade sig på att sätta en prislapp på världens ekosystem. Det blev en mycket omdiskuterad, kritiserad, men också citerad artikel. Eftersom vi inte har komplett kunskap om hur naturen fungerar är det lätt att vi underskattar värdet i våra beräkningar. De system vi mest är beroende av, t.ex. fungerande kretslopp av vatten, näring och luft, är komplexa och allra svårast att prissätta. Därför bör värdering av ekosystemtjänster, enligt min mening, ses som ett komplement till annan information när avvägningar skall göras, säger Åsa Jansson. Den viktigaste frågan är kanske inte hur bra värdesättningen fungerar i policysammanhang eller vilka brister som finns, utan om man över huvud taget bör sätta pris på naturen. Det etiska perspektivet är i mina ögon helt legitimt, men man bör dock ha i åtanke att vi lever på en människodominerad planet och att det inte längre finns några ekosystem som är opåverkade av människan. Människors val och värderingar utgör numera en dominerande drivkraft bakom formandet av planeten och allt som lever på den. Och det är just det som många studier av ekosystemens värde grundar sig på. Idag finns även ett ökande intresse att utveckla Korallrev är värdefulla på många sätt, bla genom att skydda kusten mot erosion. Foto: Ingrid Nordemar värderingsmetoder baserat på en kombination av ekologisk och ekonomisk kunskap, där man försöker ta hänsyn till ekosystemens dynamik och komplexitet, avslutar Åsa Jansson. UNEP-WCMC (2006) In the front line: shoreline protection and other ecosystem services from mangroves and coral reefs. UNEP-WCMC, Cambridge. line.pdf Beijer International Institute of Ecological Economics Ordet: Urbanisering Snart bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Det är en utsliten fras som syftar till att beskriva den pågående urbaniseringen världen över. Men vad är urbanisering? Till att börja med har olika länder olika definitioner på vad en stad är, vilket gör det svårt att uppskatta utvecklingen globalt. I den svenska statistiken använder vi till exempel begreppet tätort istället för stad 1. Man är heller inte överrens om hur man mäter urbanisering. Befolkningstäthet och andel hårdgjord markyta är två vanliga mått. Andra menar att urbanisering är graden av stadsmässiga levnadsvanor hos grupp människor. Alla stadsmiljöer har det gemensamt att de består av mänskliga bosättningar som koncentrerar användning av resurser och därmed produktion av avfall. Staden påverkar miljön på alla skalor, från stora ekologiska fotavtryck utanför dess gränser, till försämrad luftmiljö på gatorna. Staden är också centrum för makt, ger möjligheter till arbete, samt närhet till kunskapscentra, information och kultur, vilket i långa tider lockat folk att flytta till trängsel, smuts och buller. Urbanisering är inget nytt fenomen, men sker idag i en oöverträffad skala med konsekvenser som vi ännu vet mycket lite om. De största förändringarna väntas i Afrikas och Asiens fattigaste länder, med en förväntad ökning av stadsbefolkningen från 39 procent till 55 procent. I Asien är det den galopperande ekonomiska utvecklingen som driver urbaniseringen, medan det i Afrika är de svåra förhållandena i jordbrukslandskapet som tvingar befolkningen till städerna där förhållandena inte är mycket bättre, men möjligheterna fler. I några av dessa städer lever upp till 75 procent av befolkningen i slumområden utan rent vatten och sanitet. I Europa, Nordamerika och delar av Sydamerika väntas urbaniseringen vara långsammare från en redan idag hög nivå. I många av städer, framförallt i Nordamerika, innebär urbanisering inte en ökning av befolkningstätheten utan snarare en gles utbredning av bebyggelse ut i omkringliggande landskap. Den engelska termen är urban sprawl och kopplas ofta samman med en okontrollerad stadstillväxt som resulterar i ett stort slöseri av markyta och även skapar stora behov av transporter. Motsvarande tendenser, om än i betydligt mindre skala, kan i Sverige skönjas i etableringen av stora köpcentra utanför städernas centrum och i omvandlingen av fritidshus till permanentboende. Dessa processer skiljer sig dock mycket från den snabba stadsutbredning som sker i framförallt USA. Samtidigt som urbanisering ofta diskuteras som ett hot mot miljön finns det också många vinster, till exempel att man kan spara både mark och energi genom att bo tätare. SCB Tätorter Statistiska meddelanden MI 38 SM 0301 Theobald, D. M Landscape patterns of exurban growth in the USA from 1980 to Ecology and Society 10:32 UN World urbanization prospects: The 2003 revision. United Nations department of economic and social affairs/population division. UN UN Southern Africa: Special report on cities in transition. Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA). UN HABITAT The challenge of slums. UN-HABITATS report on human settlements 1 Definitionen för tätort i Sverige: Som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 m. Källa: Tätorter Statistiska meddelanden MI 38 SM SCB EcoSensus, Nr 1,

3 Kina - diktatur med ökande omvärldskontakter En femtedel av jordens befolkning är kineser och deras BNP ökar snabbast i världen. Kina växer också som handelspartner och är nu den största mottagaren av utländska investeringar. Kina har samtidigt stora miljöproblem och är en diktatur, med varken pressfrihet eller respekt för mänskliga rättigheter. Kina står inför mycket svåra miljöutmaningar och det aktoritära politiska systemet undergräver viktiga delar av det som hållbar utveckling står för, säger Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute med mångårig erfarenhet från Kina. Det som händer i Kina angår i hög grad övriga världen. Den alltjämt låga råvarukonsumtionen per person blir totalt sett stor i och med landets stora befolkning. En höjning av konsumtionen av vissa råvaror till väststandard skulle innebära en fördubbling av efterfrågan i världen! Och redan med dagens konsumtionsnivå syns stora effekter på miljön både i och utanför Kina. En del av effekterna av Kinas miljöproblem syns direkt i form av socio-ekonomiska kostnader: fabriker måste hållas stängda pga vattenbrist; försurning ger stora förluster i skogs- Satellibild över smog som rör sig från Kina mot Sydkorea. Det vita i bilden är moln, det grå är smog. Foto: NASA Earth Observatory och jordbruk; och enorma summor läggs för att skydda Beijing mot sandstormar, ett fenomen som förvärras genom överbete, erosion och förstörda gräsmarker. Kostnaderna för föroreningar och skador på ekosystemen motsvarar 7-20 procent av BNP. Där utöver har föroreningarna allvarliga hälsoeffekter. Ett exempel är att hälften av Kinas stadsbor har dubbelt så höga blyhalter i blodet jämfört med vad som anses riskfritt. Antalet naturkatastrofer ökar också, framför allt stormar, ras, torka och översvämningar. Kontakterna med omvärlden ökar Handeln med Kina och de utländska investeringarna har ökat nästan exponentiellt sen år 1980 vilket har både negativa och positiva effekter. Import av olja tillåter Kina att minska sin koleldning med minskade utsläpp som följd, men samtidigt importeras också miljöfarligt avfall. Många utländska bolag introducerar högteknologi vilket ger minskade miljöeffekter, men samtidigt etablerar de också i stor utsträckning förorenande industrier i Kina. Men det är inte utländska företag som är huvudorsaken till Kinas miljöproblem. Enligt Karl Hallding, har Kinas miljöproblem tre huvudorsaker: Den stora befolkningen och de knappa naturresurserna per person, är en huvudorsak, vilket är kopplat till Kinas geografi. Stora delar av Kina är bergsområden så den enorma befolkningen trängs på relativt små ytor med lite jordbruksmark och knappa vattenresurser. Den snabba ekonomiska utvecklingen som ökar det ekologiska fotavtrycket är den andra orsaken. På lång sikt kan tillväxten innebära effektiviseringar men än så länge innebär den att miljöproblemen förvärras. Den tredje orsaken är det politiska systemet: arvet av planekonomi och ett samhälle där det länge varit farligt att uttrycka kritiskt tänkande, säger Karl Hallding. Påtryckningar utifrån behövs I vilket utsträckning kan då övriga världen påverka Kinas utveckling? Karl Hallding menar att man på inom den internationella politiken är alltför rädd att ställa krav på Kina, det viktigaste är att få dom till förhandlingsbordet. World Watch Institute lyfter i sin senaste rapport State of the World 2006 fram företagens roll i att hjälpa Kina mot en hållbar utveckling. I sista kapitlet dras slutsatsen att det inte finns någon motsättning mellan miljöarbete och vinst, eftersom det förr eller senare uppkommer skadliga effekter på ekosystemen som slår tillbaka på möjligheterna att bedriva affärer. Till exempel kommer brist på rent vatten och klimatreglering på sikt att innebära ökade produktionskostnader. Hur påverkar då företagen Kinas miljöproblem idag? Det finns företag som utnyttjar bristen på miljölagstiftning och sociala rättigheter, men generellt håller utländska företag en högre standard än inhemska. Bristen på demokrati och pressfrihet gör att det inte finns något inre tryck för förbättringar. Enligt Karl Hallding kan Kina aldrig komma till rätta med vidden av sina miljöproblem om makthavarna inte ger utrymme för pluralism och gör det möjligt för folk att uttrycka sig utan risk för repressalier. Men de utländska företagen och konsumenterna kan driva på utvecklingen genom att ställa krav på miljöhänsyn och sociala rättigheter vilket kan leda till en ökad nationell diskussion. En svårighet med påverkan från företag och konsumenter är att dagens tillverkningsindustri präglas av komplicerade leverantörskedjor där det är nästan omöjligt att kontrollera sociala rättigheter och miljöhänsyn i alla led. Ett exempel är de kemiska halvfabrikat som används i europeisk produktion. De kan komma från anonyma kinesiska fabriker med riktigt dåliga förhållanden. /Louise Hård af Segerstad Källor: Jianguo Liu and Jared Diamond China s environment in a globalizing world, Nature Vol 435, The Worldwatch Institute. State of the World 2006, WW Norton & Company LTD Intervju med Karl Hallding, Stockholm Environment Institute. Mer information: Omvärldsbilder: Lester Brown Plan B 2.0: Rescuing a Planet Under Stress and a Civilization in Trouble. WW Norton & Company LTD Kinas miljöproblem: Luftkvaliteten är generellt sett dålig, men förbättringar börjar synas. Luftpartiklar sprids till omgivande länder och ända till Nordamerika. Landområden är utsatta för många olika stressfaktorer: jorderosion, sjunkande jordkvalitet, försaltning, dumpning av avfall. Omvandling av våtmarker ger förlust av ekosystemtjänster som buffring av översvämningar och lagring av vatten. Vattenresurserna minskar och sjunker i kvalitet bla pga av saltvatteninträngning. Gula floden når inte havet stora delar av året. Industriutsläpp till floderna är vanligt förekommande. Havet längs Kinas långa kust är förorenat och giftiga algblomningar ökar i förekomst. Föroreningarna i kombination med överfiske har lett till minskande fiskefångster. Biologiska mångfalden hotas procent av alla arter är hotade. Stora områden (14,4 procent) är skyddade som naturreservat men deras skötsel har brister och det är inte alltid de strategiskt viktiga områdena som skyddats. Fo EcoSensus, Nr 1,

4 Global dimma maskerar växthuseffekten Global dimming (global fördunkling) kallas det då människans utsläpp av sot, svavel och partiklar minskar solinstrålningen runt om i världen. Dessa skuggande utsläpp ger en så stor kylande effekt att de kan ha fått klimatforskarna att underskatta den globala uppvärmningen. uppmärksammat problemet. På senare tid har dock allt fler insett problemet och forskning på Maldiverna har gett ett viktigt bidrag för att förstå den globala fördunklingens mekanismer. Norra delen av ögruppen får nämligen in smutsig luft från Indien medan de sydligaste öarna får ren luft nerifrån Antarktis. Jämförelser av dessa två områden visade att föroreningarna minskade instrålningen med tio procent. Partikelutsläpp skuggar solinstrålningen och påverkar dessutom molnbildningen. Foto: Kim Koblet Att luftföroreningar kan skymma solen är inget nytt. Smoggen var ett känt fenomen i London redan på 1800-talet. Det nya med global dimming är att problemet blivit globalt. Utsläppen av partiklar påverkar inte bara genom direkt skuggning utan också genom att förändra molnbildningen så att molnen blir tätare och reflekterar mer solljus tillbaka ut i rymden än vanliga moln. Dessutom blir vattendropparna i molnen mindre så att molnen håller sig svävande längre utan att regna ner. Enligt vissa uppskattningar kan den globala fördunklingen ha lett till en minskning av solinstrålningen i världen med upp emot 3 procent per årtionde sedan 1950-talet. Fenomenet fick sitt namn år 2001 av den engelske forskaren Gerry Stanhill. Han jobbade då i Israel och upptäckte en minskning i solinstrålningen med ungefär 20 procent när han jämförde med data från 1950-talet. Stanhills arbete möttes först med en rejäl dos skepsis, inte ens FN:s klimatpanel (IPCC) hade Unik forskning efter 11 september En annan faktor bakom fördunklingen är flygets kondensationsstrimmor. I vissa delar av USA täcker de ibland mer än hälften av himlen. Flygförbudet dagarna efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 gav forskarna en unik möjlighet att undersöka saken närmare. Under de tre dygn då flyget stod stilla blev det direkt varmare dagar och kallare nätter precis vad man kan förvänta sig då strimmorna inte längre skuggar solen på dagarna och inte hejdar utflödet av värme på nätterna. I takt med att vi blir allt bättre på att rena bort olika partiklar kan vi alltså ironiskt nog få större problem med global uppvärmning. Därmed inte sagt att man inte ska göra något åt utsläppen som leder till global dimming. Utsläpp av sot och partiklar är ju ett problem som bland annat leder till luftvägsbesvär. Det finns också forskning som tyder på att fördunklingen kan ha fått monsunregnen att ta en sydligare bana än normalt och bidragit till torkan som plågade Sahelbältet i Afrika under ett par decennier. Nu återstår bara att se hur FN:s klimatpanel lyckas inkludera global dimming i sin nästa stora kunskapssyntes som planeras till år /Fredrik Moberg dimming_prog_summary.shtml Akademiskt räddningsverk ska förebygga nya naturkatastrofer Återuppbyggnadsarbetet efter tsunamin har inte lett till mindre katastrofkänsliga samhällen. Huvudanledningen är att forskarsamhället inte involverats i arbetet, menar de forskningsorganisationer som nu bildar ett akademiskt räddningsverk, KTH DIRECT. Centret ska stödja existerande organisationer för katastrofberedskap med kunskap kring hur man bygger motståndskraft mot framtida naturkatastrofer. Drygt ett år har gått sedan tsunamin slog in över länderna kring Indiska Oceanen och återuppbyggnadsarbetet är i full gång. Men många av de samhällen som växer fram är i stor utsträckning identiska med de som fanns före tsunamin. Istället för att flytta bort från låglänta och katastrofkänsliga kuster flyttar fler människor, hotell och verksamheter dit. Och i vissa regioner, som redan innan tsunamin led av en överdimensionerad fiskeflotta och utarmade fiskbestånd, har hjälpen bidragit till att fördubbla antalet fiskebåtar, enligt svenska forskare. Kort efter tsunamikatastrofen hölls en FN-konferens kring katastrofhantering. Då erkändes och betonades den avgörande roll som livskraftiga ekosystem och en god miljö spelar för att skydda människor från extrema naturfenomen. Det gäller till exempel kustekosystem som korallrev och mangroveskogar som dels kan lindra den direkta effekten av jättevågor och dels är viktiga i återuppbyggnadsarbetet för den stora del av den fattiga kustbefolkningen som är direkt beroende av dessa ekosystem för sin försörjning. Att bygga tillbaka bättre var FN:s slogan för mötet eftersom man såg en unik möjlighet att bygga mindre sårbara samhällen i en tidigare svårt naturkatastrofdrabbad region. Men så sker alltså inte. Kunskap utnyttjas inte Stockholm Environment Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet och Plan Sverige menar i en artikel på DN debatt att en av huvudanledningarna är att forskarsamhället inte varit tillräckligt involverat i katastrofhanteringen och återuppbyggnadsarbetet. Värdefull kunskap från forskningen har inte utnyttjats i tillräckligt stor utsträckning. Det gäller även svenska insatser. Enligt organisationerna är orsakerna flera. Dels har fokus för den svenska regeringens och de ansvariga myndigheternas arbete legat på hur vi ska organisera den administrativa katastrofberedskapen på hemmaplan, med syfte att förbättra samhällets förmåga att reagera effektivt efter att en katastrof har inträffat. Mycket lite av arbetet har fokuserat på hur Sverige kan bidra till att minska risken för att dramatiska naturfenomen leder till naturkatastrofer. Forskarna på DN debatt är också självkritiska och menar att även de bär ansvar för att deras kunskap inte utnyttjats. De menar att flertalet forskare inte ser det som sin roll att bidra med rådgivning i katastrofer och dessutom är alldeles för långsamma i sitt agerande. De anser att samhället bör kunna förvänta sig att forskarna bidrar med sin kunskap för ökad katastrofprevention. Nytt center för kunskapsspridning Därför bildar forskarna ett nytt center: KTH DIRECT, Disaster Resilience Centre. Detta nationella nätverk av forskningsinstitutioner ska fungera som ett akademiskt räddningsverk och stödja existerande organisationer för katastrofberedskap med kunskap kring hur man bygger motståndskraft mot framtida naturkatastrofer. Bakom nätverket står Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm Forskare vill bistå med att minska Environment Institute, IVL Svenska sårbarheten i de tsunamidrabbade Miljöinstitutet, Stockholms Universitet, områdena. Foto: FAO/Ami Vitale Ingenjörer och naturvetare utan gränser samt Röda Korset och Plan Sverige. Det nya centret ska snabbt kunna utvärdera risker, bedöma miljökonsekvenser av extrema naturfenomen, och finnas med som en rådgivande part i återuppbyggnadsarbetet. Vi kan inte förhindra existensen av extrema naturfenomen men vi kan förhindra att dessa leder till katastrofer. En väl skött naturmiljö kan utgöra ett skydd och bör användas som ett verktyg i förebyggande syfte, menar organisationerna bakom KTH DIRECT. /Ellika Hermansson Török EcoSensus, Nr 1,

5 Boktipset: Efterlängtad koppling mellan natur och hälsa Ämnet är i ropet och snart kommer vi att översköljas av böcker om naturens betydelse för vårt välbefinnande. Men Naturen och hälsan, en av de första, ger inte bara en bra överblick, utan tar en med på en landskapsresa i hälsans tecken. Bakom den ganska intetsägande titeln döljer sig berättarglädje och glödande engagemang. Över sidorna forsar argumenten fram, stärkta av poetiska citat från kända svenska författare och referenser till forskning på området. Med enkelt språk och vackra bilder navigerar författarna genom ämnen som idéhistoria, medicin, biologi och pedagogik. Utgångspunkten är att vi som biologiska varelser anpassats till att överleva på Afrikas savanner. Det faktum att vi genetiskt inte skiljer oss nämnvärt från schimpanserna visar att vår fysiologi inte hängt med i den kulturella utvecklingen. Våra kroppar trivs helt enkelt inte i bebyggelsens larm och därför behöver vi återhämta oss från vardagens många intryck och obekväma tillvaro ute i naturen. Boken avslutas med handfasta tips på vad man kan göra ute i naturen och en lagom lång lista av litteratur som inspirerat författarna. Här finns något för alla att hämta! Naturen och hälsan av Royne Andersson och Dan Rydberg. Skogsstyrelsens förlag Nyhetssvep: Efter den gröna soppan Kommer du ihåg vilken miljöfråga som var på tapeten i somras? Åtminstone under någon vecka pratade vi om hur vattnet i hela Stockholms skärgård var täckt av en tjock, grön soppa. Från luften kunde man inte skilja land från vatten. Flera gånger under det gångna året har också fisket varit i hetluften. Vad måste vi göra för att torsken ska finnas kvar i Östersjön? I medialjuset får experterna bara någon minut på sig att berätta om sin syn på problemen och hur vi kan vända utvecklingen. För alla oss som vill veta mer om hur det står till med våra svenska havsmiljöer har nu Naturvårdsverket kommit med rapporten Förändringar under ytan. Här diskuteras dagens snabba förändringar, framtida utmaningar och varför det är så svårt att vända utvecklingen. Foto: Sara Borgström Förändringar under ytan. Sveriges havsmiljö granskad på djupet. Monitor 19. Naturvårdsverket Om det gällt ekonomin hade vi reagerat! Rapporterna från Millennium Ecosystem Assessment fortsätter att komma och resultaten är entydiga. Femton av tjugofyra ekosystem är i mycket dålig kondition och de resterande nio upprätthålls, men endast kortsiktigt. Ändå händer det mycket lite. Hade detta gällt ekonomiska indikatorer hade vi sett stora världsomfattande förändringar vid det här laget, sa Jonathan Lash, chef för World Resources Institute, som vid sitt besök i Stockholm höll ett Stockholm Seminar på Kungliga Vetenskapsakademien. Tänk bara på det genomslag minsta delårsrapport kan få i media och politik. Enligt Lash är den viktigaste orsaken till att inget händer att beroendet av funktionella ekosystem blir alltmer otydligt för alltfler människor i takt med den ökande urbaniseringen. De som fortfarande är direkt beroende av vad jorden och haven ger, de som först förlorar på miljöförstöringen, är oftast de utan röst på den globala arenan. Därför är systemet för vem som har makten, informationen och kunskapen avgörande för hur vi lyckas hantera krisen, governance på engelska. Lash menade att vi måste införa miljödemokrati genom att lyssna till dem som först märker att ekosystemen inte mår bra, d.v.s. världens fattiga landsbygdsbefolkningar. World Resource Report The wealth of the poor: Managing ecosystems to fi ght poverty. World Resource Institute Millennium Ecosystem Assessment Avhandlingen Lokal förankring är ingen garanti Just nu är det inne att decentralisera, bland annat när det gäller förvaltning av naturresurser. Men hur fungerar det egentligen när många ska samsas om en och samma resurs, som t.ex. vatten? Det är ämnet för en ny avhandling i statsvetenskap av Victor Galaz. Vem vet bäst om inte de som dagligen finns nära skogen, vattendraget, nationalparken eller åkern. På senare tid har betydelsen av lokalt deltagande och lokal kunskap i förvaltningen av våra naturresurser uppmärksammats. Decentralisering är på modet. Kanske har det till och med blivit en okritiserad patentlösning på många av våra miljöproblem. Samtidigt har vi alla erfarenheter av hur svårt det kan vara att komma överrens, t.ex. hur man ska samla pengar till barnens skolresa eller vad som ska prioriteras i bostadsrättsföreningen. Victor Galaz har tittat på hur det egentligen går när människor på lokal nivå ska ta hand om en vattenresurs. Av de två fallstudierna, i Sverige och i Chile, framgår att olika maktförhållanden påverkar hur bra lokal samförvaltning av en resurs verkligen fungerar. Alla har inte samma sociala status och ekonomiska förutsättningar. Dessutom finns det ofta en historia av relationer och grupperingar, det känner vi igen från många TV-serier där det förflutna hinner ikapp nuet. Till sist inverkar EcoSensus, Nr 1, 2006 också omgivande strukturer som t.ex. lagstiftning. Risken med detta är att den lokala förvaltningen inte blir det jämlika samarbete som man avsett och att några få styr beslutsprocesserna, ibland med negativa konsekvenser för de andra och för den resurs som förvaltas. Ett problem som också återfinns i mer centralstyrda processer. Därmed inte sagt att idén om Victor Galaz lokal förvaltning ska skrotas i sin helhet, men det är inte en förvaltningsmodell som garanterar att resurser nyttjas på ett ekologisk, ekonomisk och socialt hållbart sätt. Nästa steg är att hitta strategier för att överkomma de skevheter som kan uppstå. Galaz, V Power in the commons. The politics of water management institutions in Sweden and Chile. Göteborg studies in politics 98. Galaz, V Social-ecological resilience and social conflict: Institutions and strategic adaptation in Swedish water management. Ambio 7: Foto: Jakob Lundberg 5

6 Tekniken ger oss fågelperspektiv på världen Vi har alla vår bild av världen och världsbilden har stor betydelse för allt vi gör och inte gör. Med lika doser äventyr, upptäckarlust och ny teknik har möjligheterna att se jorden från ovan ökat dramatiskt de senaste åren. Hur ser egentligen miljöförstöring ut? Bilder med skorstenar och svart rök, döda fiskar och kalhuggen regnskog i Amazonas är alltjämt lika aktuella idag som för tjugo år sedan, men känns kanske ändå förlegade. Ordet miljöförstöring har ersatts av förändringar som global uppvärmning, utarmning av biologisk mångfald och urbanisering på global nivå. Men det är inte så lätt att föreställa sig hur det ser ut. Nu kan dock alla med tillgång till Internet titta på hela jorden via Google Earth och zooma in på sitt eget hus (om man bor i rätt del av världen). På Google Earth sammanställs satellit- och flygbilder från de senaste tre åren till en helhetsbild. Jorden är täckt, om än i olika upplösning i olika delar av världen. Ännu mer uppseendeväckande, om än inte lika välkända, är bilderna från projektet One planet many people som UNEP presenterade på världsmiljödagen förra året. För första gången visas de storskaliga förändringar som skett sedan 1970-talet, t.ex. förstoringen av ozonhålet över Antarktis, räkodlingarnas utbredning i Sydostasien, krympande glaciärer och Mexico citys utbredning. Med jämförande bilder från 1970-talet respektive 2000-talet kan vi se vår globala påverkan. Det storskaliga och därmed svårfångade har därmed blivit lite mer ofrånkomligt. Materialet finns i en atlas men också nedladdningsbart via Internet för användning i presentationer. Fotografer i Nils Holgerssons spår Jag vill vara ett vittne för framtida generationer, säger Yann Arthus-Bertrand fotografen bakom The Earth from above projektet. Resultatet från tio år av fotograferande av landytan på alla kontinenter utgör idag en turnerande utställning som Visingsö i Vättern inzoomad med Google Earth. Jordbrukslandskapets lapptäcksmönster träder fram. kombinerar konst och allvar när en allt hårdare utnyttjad jord framträder på bilderna. Bilderna finns också publicerade i olika böcker och på nätet. Från flygplansfönstret förundras man över att jordbrukslandskapet faktiskt ser ut som ett lapptäcke precis som Selma Lagerlöf beskrev i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige för hundra år sedan. Dessa och Nils andra betraktelser är en bra jämförelse till de bilder som nyligen tagits över hela Sverige i projektet Den underbara resan. Bilderna visar skogar med rutnät av kalhyggen, golfbanor, elnät och breda vägar. Hur kommer våra landskap se ut om ytterligare hundra år? Det beror på din världsbild! Vill du veta mera? UNEP One Planet Many People: Yann Arthus-Bertrand Earth from above: Google Earth: Bilder från NASA: a.gov/ En modern Nils Holgersson har flugit över Sverige: Kartresurser: På ett stoftkorn i rymden: flash/distance/distance_ space.swf Flygbild över spanska Almeria. Övre bilden är från 1974, och visar ett typiskt jordbrukslandskap. Bilden från 2004 visar hur nästan hela regionen täckts av växthus med mer intensiv produktion. Från One Planet Many People, UNEP. EcoSensus är ett nyhetsbrev för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle. Det kommer ut 6 gånger per år. EcoSensus ges ut av den oberoende ideella föreningen Albaeco. Kontakt: Lilla Nygatan 1, Box , Stockholm, tel: , e-post: Redaktörer: Louise Hård af Segerstad, Sara Borgström Övriga medverkande i detta nummer: Ellika Hermansson Török, Fredrik Moberg, Albaeco och Cajsa Martinsson, CTM. Prenumeration/ adressändringar: Hemsida: Finansiering: Publicering av EcoSensus möjliggörs med hjälp av bidrag från Oscar och Maria Ekmans donationsfond. EcoSensus, Nr 1,

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre Landskapsforum, KSLA, 7 april 2016 Foto: Patrik Olofsson Varför samverkan i landskapsförvaltning?

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer) Två sanningar närmar sig varann En kommer inifrån Den andra utifrån Där de möts får man få syn på sig själv (Tomas Tranströmer) Internationell kunskap Interkulturella möten Dialog Vetenskaplig kunskap

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar

Läs mer

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Länsstyrelsen i Kronobergs län 24 januari 2013 Sara Borgström, PhD Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet sarab@stockholmresilience.su.se

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Framtidsspaning om VAbranschen

Framtidsspaning om VAbranschen Framtidsspaning om VAbranschen Nilla Persson & Erik Herngren, Kairos Future 14 maj 2013 FUTURE& Researchbased& foresight& STRATEGY& Future-& based&& strategy& ACTION& Strategy& enforcement&! Detta har

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China BENCH - Beneficial Business Relations between the Central Baltic region and China BENCH Project partner: Länsstyrelsen Östergötland, Annika Holmström (sv, kort) Projektets syfte Att bättre ta vara på etablerade

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Motion #1 Ändra fotnoten hur ung definieras Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Mötet föreslås att i kapitel

Läs mer

Karpesjö Consulting 1

Karpesjö Consulting 1 1 Bilden ovan är tagen från Norr Mälarstrands vackra promenad som sträcker sig från Rålambshovsparken i väster och halvvägs till Stockholms stadshus. Omgivningen är utpräglat urban i centrum av en europeisk

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer) Två sanningar närmar sig varann En kommer inifrån Den andra utifrån Där de möts får man få syn på sig själv (Tomas Tranströmer) Skolans Internationella uppdrag - en utvecklingskraft i skolan och i en globaliserad

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Vem bestämmer om Tämnaren?

Vem bestämmer om Tämnaren? Vem bestämmer om Tämnaren? Tämnarens Vattenråd 1 Ett demokratiskt perspektiv på det framtida samspelet mellan natur och samhälle Hans Peter Hansen, forskare, SLU Nadarajah Sriskandarajah, professor, SLU

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer