1. Har du blivit intervjuad av bussvärd tidigare eller medverkat i resvaneundersökningen per telefon? Ja (Om ja, avsluta intervjun) Nej

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Har du blivit intervjuad av bussvärd tidigare eller medverkat i resvaneundersökningen per telefon? Ja (Om ja, avsluta intervjun) Nej"

Transkript

1 Bilaga 1 Intervjufrågor till bussresenärer i Avesta-trafiken, maj 2013 Undersökningen genomförs av Avesta kommun (tel: ) Kontaktperson: Sofie Norberg ( Resultatet kommer att användas för att utvärdera försöket med gratisbussarna (även kallat Avesta-trafriken) och införandet av bussvärdar. 1. Har du blivit intervjuad av bussvärd tidigare eller medverkat i resvaneundersökningen per telefon? Ja (Om ja, avsluta intervjun) Nej 2. Reser du mer med buss eller har du börjat åka buss sedan det blev gratis busstrafik? Ja, jag reser mer Ja, jag har börjat resa Nej (om nej, gå till fråga 5) 3. A) Var startade du den här resan? (Ange område/plats/adress, OBS! Ej hållplats) B) Vilken är resans målpunkt? (Ange område/plats/adress, OBS! Ej hållplats) C) Vilket är ditt huvudsakliga ändamål till att reser du med denna buss idag? Endast ett svar! Resa till/från arbete Resa till/från skola Resa till/från familj, vänner eller bekanta Resa till/från affärer/butiker Resa till/från offentlig service på t ex kommun eller sjukhus Resa till/från fritidsaktivitet/nöje Annan orsak, nämligen:

2 Bilaga 1 4. Vilket färdmedel har du ersatt denna aktuella bussresa med? Promenad Cykel Bil som passagerare Bil som förare Skolskjuts Färdtjänst Taxi MC Moped/EPA Tåg Övrigt: 5. Vad tycker du om bussvärdarna? (Läs upp svarsalternativen vid behov) Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt (möjlighet till öppet svar) Vet ej (Möjlighet till öppet svar om varför servicen med bussvärdar anses vara Mycket dåligt ) 6. Vill du att Avesta kommun fortsätter att ha bussvärdar? Ja Nej Vet ej 7. Ungefärlig ålder? (Anteckna utan att fråga) <15 år år

3 Bilaga år år år >65 år 8. Du är: (Anteckna utan att fråga) Kvinna Man

4 BILAGA 2 Avesta Kommun Utvärdering Kollektivtrafik Avesta - Undersökningarnas urval

5 Särskilt ungdomar under 15 år är kraftigt underrepresenterade i hållplats- och hushållsundersökningarna jämfört med i befolkningen i stort. Gruppen tonåringar mellan 15 och 19 är dock kraftig överrepresenterad i hållplatsundersökningen (figur 1). I hushållsundersökningen (figur 2) är andelen äldre (över 56 år) kraftigt överrepresenterad gentemot andelen i kommunen i stort, medan gruppen unga under 35 år är kraftigt underrepresenterad. Detta har sannolikt betydelse för resultatet rörande attityder och kännedom om försöket med avgiftsfri kollektivtrafik, vilken är generellt mycket låg enligt undersökningen. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% SCB andel andel i urval 10,0% 5,0% 0,0% <15 år år år år år >65 år Figur 1 Jämförelse mellan åldersfördelningen i hållplatsundersökningen och i den totala befolkningen i Avesta kommun 31/ av 2 Utvärdering Kollektivtrafik Avesta

6 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% SCB andel urval 2012 urval ,0% 0,0% år26-35 år36-45 år46-55 år56-65 år66-75 år >75 år Figur 2 Jämförelse mellan åldersfördelningen i Avesta kommun med den undersökta populationen i hushållsundersökningen. Könsfördelningen i båda undersökningarna innebär regel en större andel kvinnor än befolkningen i stort, vilket dock troligen även återspeglas i könsfördelningen bland frekventa bussresenärer. Undantaget är hushållsundersökningen från 2012 där könsfördelningen i stort sett motsvarar befolkningen i kommunen (figur 3 nedan). 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% SCB urval bussunders urval telefonunders 2012 urval telefonunders ,0% 0,0% Man Kvinna Figur 3 Könsfördelning i den totala befolkningen den 31/ enligt SCB, i hållplatsundersökningen samt i hushållsundersökningen 2 av 2 Utvärdering Kollektivtrafik Avesta

7 Bilaga 3 Frågor om avgiftsfri kollektivtrafik Konsultföretaget Ramböll Sverige AB genomför en intervjuundersökning åt Avesta kommun. Syftet med intervjuundersökningen är att jämföra erfarenheter bland de kommuner som har eller har haft avgiftsfri kollektivtrafik. Intervjuerna genomförs via telefon och kan komma att spelas in. Vid överenskommet tillfälle ringer vi upp. Efter intervjun skickas svarsanteckningar ut för påseende och eventuella synpunkter. Kommun: Namn på intervjuperson: Datum: Tid: Bakgrund: Frågor: 1. Vilken roll/befattning har/hade du i arbetet med avgiftsfri kollektivtrafik? 2. Vad ligger/låg till grund för beslutet om genomförande av avgiftsfri kollektivtrafik? a. Vem/vilka tog initiativet till genomförande av avgiftsfri kollektivtrafik? b. Vem/vilka drev frågan? 3. Hur har beslutsprocessen fungerat och hur gick den till? 4. Vilka ståndpunkter hade politiker respektive tjänstemän från olika förvaltningar? a. före projektet/försöket? b. efter projektet/försöket? 5. Vilka ståndpunkter hade trafikhuvudmannen/kollektivtrafikmyndigheten? a. före projektet/försöket? b. efter projektet/försöket? 6. Genomfördes andra satsningar/åtgärder inom kollektivtrafiken samtidigt? a. I så fall vilka? b. Vilken/vilka aktörer genomförde dessa satsningar? (Ex kommun, trafikhuvudman eller Trafikverket.)

8 Bilaga 3 7. Har den avgiftsfria kollektivtrafiken marknadsförts/kommunicerats? a. I så fall hur? b. Vilken/vilka aktörer genomförde marknadsföringen? (Ex kommun, trafikhuvudman eller bussoperatör.) 8. Hur lång var testperioden eller om försöket fortfarande pågår hur lång beräknas den bli? a. Fullföljdes testperioden? b. Om inte varför? 9. Har uppföljning och utvärdering genomförts? a. Finns rapporter/pm/protokoll/beslutsunderlag som vi kan få ta del av? 10. Vilka effekter har utvärderingen visat på vad gäller: a. Antalet kollektivtrafikresor? b. Om kollektivtrafikresandet har ökat, är det tidigare bilister eller andra trafikantgrupper som står för ökningen? c. Vilka typer av resenärer har ökat sitt redande ex åldersgrupp? d. Kollektivtrafikens respektive andra trafikslags marknadsandelar? e. Kostnader för kollektivtrafiken? 11. Vilka var de största utmaningarna (1-5 st) i den interna beslutsprocessen? 12. Vilka var framgångsfaktorerna (1-5 st)?

9 Bilaga 4 Jämförelse med andra kommuner Liknande försök i åtta andra kommuner har studerats utifrån intervjuer med kommunala tjänstemän och baserat på tidigare genomförda utvärderingar. Nedan följer en sammanställning av resultaten från intervjuerna med kommunens tjänstemän och genomförda utvärderingar. Omfattningen av utvärdering och dokumentation varierar mellan de åtta kommunerna, vilket gör att innehållet sammanfattningarna skiljer sig åt. 1. Hallstahammar och Surahammar (Brukslinjen) Bakgrund Hallstahammars kommun har invånare och 90 invånare per kvadratkilometer. Surahammar har invånare i kommunen och 29 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2013). Initiativet till upplägget kom från kommunens tjänstemän, men även politikerna var positiva till det hela och trafiken introducerades utan någon större debatt. Så gick försöket till Sedan år 2001 pågår projektet Brukslinjen med syfte att samordna den samhällsbetalda trafiken i kommunerna Hallstahammar och Surahammar, samt att erbjuda denna avgiftsfritt. Tre linjer ingår i den avgiftsfria trafiken utöver själva Brukslinjen även Servicelinjen och Flexlinjen där de två senare linjerna främst är riktade mot äldre och funktionshindrade. Servicelinjen infördes redan 1988 för att minska den kommunala kostnaden för färdtjänst. Brukslinjen, som liksom Flexlinjen infördes på prov 2001 och permanent från år 2006, är mer riktad mot arbetspendlare, skolelever och övriga resenärsgrupper. Brukslinjen är ett samarbete mellan Hallstahammars, Surahammars kommuner och Västmanlands lokaltrafik (VL). Inför försöket marknadsfördes linjerna genom att kommunen skickade ut tidtabeller till alla hushåll i kommunen. En speciell hemsida har även använts, vilken länkats till från VLs, och kommunernas hemsidor. Trafikförändringar Inför införandet av nya Brukslinjen tog kommunen fram en heltäckande transportplan som innefattade såväl skolskjuts som sjukresor och färdtjänst. Innan trafiken startade 2001 var turutbudet tämligen oregelbundet med oregelbundna avgångsintervaller och olika restider, turtätheter och avgångstider olika veckodagar. Med Brukslinjen förenklades tidtabellen till i grunden timmestrafik på vardagar med samma restider och resväg för varje resmöjlighet och dag. Linjen erbjuder goda anslutande förbindelser till den regionala buss- och tågtrafiken. Totalt sett ökade antalet resmöjligheter med mellan 60 och 100 procent i de stråk som har störst resbehov. I och med inrättandet av den nya Brukslinjen slutade VL att trafikera många av sina linjer Som ersättning för denna trafik skapades den nya Brukslinjen. All trafik som ingår i Brukslinjen är öppen för alla resenärer. Det är i princip bara resor med särskoletransporter och färdtjänst som kräver speciellt tillstånd. Alla reser avgiftsfritt på Brukslinjen. Fordonsbehovet är totalt 18 stycken, d.v.s. två färre än med ursprungliga systemet.

10 Bilaga 4 Effekten på resandet Resandet ökade initialt med 55 procent totalt sett på berörda linjer mellan november år 1999 och samma månad 2001, och denna ökning har bibehållits sedan dess. Sedan två år håller dock kommunens gymnasieskola på att avvecklas vilket har påverkat resandet negativt. Eleverna pendlar istället till andra kommuner. Kostnader Upplägget innebar att kommunerna åtog sig hela det ekonomiska ansvaret för trafiken. Trafiken som utfördes före införandet av Brukslinjen bekostades till 20 procent av Västmanlands läns landsting. Trots att kommunerna själva svarar för hela kostnaden för Brukslinjen, minskade deras totala kostnader under år 2001 och En viktig orsak var det minskade behovet av bussar. Under senare år har kostnaderna börjat stiga igen, beroende på normal prisökning, och var år 2005 ungefär samma som för år 2000 (Wretstrand, 2005). Effekten på Hallstahammars kommuns totala kostnadsbild för samhällsbetald trafik, av införandet av den nya Brukslinjen, framgår av figur 1 nedan. Den totala kostnaden för Hallstahammars samhällsbetalda trafik exklusive färdtjänst var år Mkr, en ökning från 11,4 Mkr från Kostnaderna för färdtjänst har halverats sedan Brukslinjen infördes från 3,4 till 1,7 Mkr per år. Figur 1 Utvecklingen av Hallstahammars kommuns kostnader (kkr) mellan 1998 och FT färdtjänst; BL Brukslinjen. Brukslinjen i sin nuvarande skepnad infördes 2001 och innefattar även Flexlinjen och Servicelinjen (Källa: Wretstrand, 2005). En anledning till den relativt gynnsamma kostnadsutvecklingen jämfört med på många andra håll i landet uppges vara de relativt låga kraven på fordonen som kommunen ställer på operatören. Dessutom är fordons- och personalutnyttjandet mycket effektivt. Utmaningar och framgångsfaktorer Det var en del diskussioner vid införandet mellan de olika nämnder och förvaltningar som är iblandade i finansieringen av trafiken skola, färdtjänst och kollektivtrafik. Man lyckades dock enas om ett upplägg som alla vara nöjda med. En utmaning vid planeringen var att skolornas tider fick anpassas efter busstiderna för att kunna erhålla en attraktiv tidtabell samtidigt som behovet av

11 Bilaga 4 skolskjutsar minskade. Utmanande var även att samla alla samhällsbetalda resor inom en organisation med samlad handläggning samtidigt som varje nämnd fortsatte att ha ansvar för sin del av budgeten. Det gällde dessutom att få skolskjutsplanerarna att se skolskjutsarna som en del av den allmänna kollektivtrafiken. En framgångsfaktor anses vara kommunens relativa litenhet, med korta kontakt- och beslutsvägar. Kostnaderna har hela tiden hållits inom ramen för den totala budgeten för trafiken, trots att man av kapacitetsskäl har behövt sätta in fler fordon tidvis. Trafiken är mycket effektiv där samma fordon kan användas för alla tre linjerna, även om Flexlinjen mestadels trafikeras av mindre fordon än de övriga två linjerna. Principen är att samma bussar som transporterar arbetspendlare och skolbarn på morgon och eftermiddag används på Flex- och Servicelinjerna dagtid. Framgångsfaktorer i övrigt anses vara att utbudet tillåtits vara stabilt över tid tidtabellerna har inte ändrats mycket sedan starten. Publiciteten kring trafiken har dessutom mestadels varit god. 2. Kiruna Bakgrund Kiruna kommun, med invånare och 1,2 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2013). Initiativet till införandet avgiftsfri kollektivtrafik togs av vänsterpartiet, som drev det som en valfråga. Beslut togs sedan i majoritet i kommunfullmäktige. Vad gäller tjänstemännen i kommunen har det funnits och finns fortfarande frågeställningar om de ökade medlen skulle kunna läggas på annat som ex. utökat kollektivtrafikutbud eller andra satsningar i kommunen. Så gick försöket till Kiruna har avgiftsfri kollektivtrafik på både lokal- och regiontrafiken inom kommunens geografiska yta sedan augusti Den avgiftsfria kollektivtrafiken gäller för personer som är skrivna i kommunen samt för asylsökande och skolelever som bor delar av året i kommunen. För att få åka på bussarna krävs ett årskort, som kan köpas för 100 kr på stadshuset eller biblioteket. Kortet registreras på kortläsaren i bussen i samband med resa. Detta gör att kommunen kan föra statistik över resandet. Trafikförändringar Inga förändringar i trafikutbudet skedde i samband med införande av avgiftsfritt resande. Inte heller några större marknadsföringssatsningar genomfördes. Året innan införandet av avgiftsfri kollektivtrafik, år 2010, genomfördes en större förändring i linjedragningar för att förenkla trafiken och tidtabellen. Sedan dess har mindre justeringar gjorts och dubbleringsturer sätts in vid behov. Under hösten 2013 kommer vissa justeringar att göras i lokaltrafiken samt en utökning av regiontrafiken p.g.a. större trafikefterfrågan. Effekten på resandet Resandestatistiken visar att bussresandet har ökat konstant sedan införandet. Resandet hade i november 2012 ökat med ca 300 procent jämfört med november Trots ett markant ökat resande kan kommunen fortfarande notera höga trafikmängder. Ingen specifik undersökning är genomförd, men man kan se att en stor del av resandeökningen är asylsökande, särskilt på regiontrafiken. Man tycker sig också kunna se att en resandeökning bland ungdomars fritidsresande. Kommunen har även kunnat konstatera att arbetspendling med buss ökat något. Av de synpunkter som kommit in från bussresenärer är i stort sett de flesta nöjda med kollektivtrafiken. Även om många gärna ser ett ökat trafikutbud. Detta gäller särskilt de som

12 Bilaga 4 tidigare åkte bil. Bussentreprenören är också i huvudsak positiv. Busschaufförerna tycker att det är roligare att köra när bussen har fler passagerare. Det har inte skett någon ökad förstörelse på bussarna, men det har funnits problem med resenärer som använt dem som värmestuga. På grund av detta måste nu resenärer alltid stiga av bussen vid ändhållplatserna så att busschaufförerna kan få sina raster. Kostnader Den totala nettokostnaden har varit 3,5 Mkr för det första året, vilket är lägre än förväntat. Året som projektet pågått betraktas som så pass lyckat att projektet förlängts på obestämd tid. (källa: Vänsterpartiet i Kiruna, Marie Persson). Kostnaden för lokaltrafiken är konstant varje år, medan kostnaden för regiontrafiken ökar när resandet ökar. Detta beror på att kommunen betalar per resenär på den trafiken. Utmaningar och framgångsfaktorer Den avgiftsfria kollektivtrafiken har lett till en stor ökning av bussresandet. Detta mest sannolikt just för att den är avgiftsfri. År 2010 när förändringarna i kollektivtrafikutbudet infördes skedde en kraftig sänkning av resandet och kommunen fick många klagomål. Efter införandet av avgiftsfri kollektivtrafik har resandet fyrdubblats. 3. Ockelbo Bakgrund Ockelbo kommun i Gästrikland har invånare och 5,5 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2013). Så gick försöket till Projektet med avgiftsfri kollektivtrafik, inom ramen för den så kallade Kuxa-trafiken, inleddes år Kuxatrafiken utgörs av linjer som enbart trafikerar Ockelbo kommun. Projektets grundtanke var att samordna den vanliga busslinjetrafiken med skolskjuts och färdtjänst så att resenärerna skulle få ett bättre trafikutbud samtidigt som kommunens kostnader kunde hållas nere. Bevekelsegrunden för införandet var att kommunen behövde byta ut befintliga taxibilar i skolskjutsorganisationen mot bussar vilket möjliggjorde att man upplät dessa även för andra resenärer. Detta samtidigt som att man bedömde att resandeunderlaget inte motiverade en dyr installation av ett nytt betalsystem. Ett annat motiv till avgiftsfriheten var att man ville lära befolkningen att åka buss. Trafikförändringar Förutom att införa avgiftsfrihet i kollektivtrafiken genomfördes en mängd andra åtgärder med syfte att göra kollektivtrafiken attraktivare. Trafikutbudet utökades från 24 turer till drygt 90 turer och den geografiska täckningen mer än dubblerades, från tre linjer till åtta. Även samordningen mellan lokaltrafik och regiontrafik förbättrades avsevärt i form av bättre anpassade anslutningsturer. Avgiftsfriheten och utbudsökningen var bara delar av projektet vars syfte var att göra kollektivtrafiken attraktivare. Andra åtgärder var att förbättra informationen kring kollektivtrafiken dels för att förbättra marknadsföringen men även för att underlätta för resenärerna under själva resan. Tidtabellernas utformning ändrades så att de skulle vara lättare att förstå och linjekartorna gjordes tydligare. Dessutom förbättrades hållplatsernas standard och bussförarna utbildades för att kunna erbjuda bättre service till resenärerna.

13 Bilaga 4 Effekten på resandet Försöket föregicks av en enkätundersökning till befolkningen för att kartlägga behov och intresse. Resultatet blev att resandet ökade från drygt resor per år för år 1994 till resor år Samtidigt minskade antalet färdtjänstresor från till resor per år. Figur 2 nedan visar resandeutvecklingen för kollektivtrafiken i Ockelbo kommun mellan år 1994 och 1999 medan figur 3 visar vilka färdmedel som de nya bussresenärerna uppger att de använde innan de började åka mer buss, eller åka buss över huvud taget (Lindqvist, 2005). Kostnader Figur 2 Resande med kollektivtrafik i Ockelbo kommun år (Börjesson, 2000) Trots projektets lyckade resultat så var andelen resor med kollektivtrafiken bara tre procent år Idag har kommunen fortfarande kvar avgiftsfriheten i kollektivtrafiken men omfattningen är reducerad och i stort sett anpassad till skolpendling och vissa dagar även till serviceresor. Orsaken är att kommunens kostnader för kollektivtrafiken ökat med 68 procent mellan 1999 och 2004 samtidigt som kollektivtrafikresandet minskat.

14 Bilaga 4 Figur 3 Färdmedelsfördelning för bussresenärer som anger att de inte reste med buss innan projektet med avgiftsfri kollektivtrafik infördes i Ockelbo (Börjesson, 2000) Utmaningar och framgångsfaktorer Som en av framgångsfaktorerna bakom den initialt goda effekten av satsningen anges av kommunen (Siv Johansson, 2004) den nära samverkan mellan skolan och trafikplanerarna, vilken underlättades av kommunens litenhet. 4. Kristinehamn Bakgrund Kristinehamn i Värmlands län hade invånare i kommunen och 32 invånare per kvadratkilometer enligt SCB. Så gick försöket till Ett försök med avgiftsfri kollektivtrafik genomfördes under fyra år mellan 1997 och 2002 och omfattade resor med start- och målpunkt inom kommunen, både med stads- och landsbygdstrafik. Ansvarig för försöket var kommunen som även stod för den totala finansieringen av det ökade underskottet (se under avsnitt nedan). En relativt begränsad marknadsföring genomfördes i form av annonser i tidningar och annorstädes (Wolbe, 2013). Trafikförändringar I samband med försöket gjordes en del smärre förändringar av linjenätet och låggolvsbussar infördes i stadstrafiken. Syftet med försöket var att öka det kollektiva resandet på bekostnad av biltrafiken. Kommunen hade stänkt av en central gata och hade som mål att minska biltrafiken i centrum här antogs gratis kollektivtrafik bidra till en avlastning (Wolbe, 2013).

15 Bilaga 4 Effekten på resandet Resultatet av den utvärdering som genomfördes år 1999 visade att antalet resor i stadstrafiken fördubblades från till resor per år medan landsbygdstrafikens resor bara ökade med åtta procent. En fjärdedel av resenärerna med stadstrafiken uppgav att de nya bussresorna ersatt bilresor (figur 4). I landsbygdstrafiken var antalet tidigare bilresor 29 procent av de nya bussresorna (figur 5; Andersson, 1999). Landsortstrafiken är, utöver relationen Kristinehamn Björneborg och Kristinehamn Storfors, av mycket begränsad omfattning utbudsmässigt. Det begränsade utbudet innebar troligen att mycket få bilister såg kollektivtrafiken som ett realistiskt alternativ. Den resandeökning som skedde inom landsbygdstrafiken skedde i stort sett enbart på linjen till Björneborg (Segerud och Wolbe, 2006). Figur 4 Färdsätt innan försöket med avgiftsfri kollektivtrafik i Kristinehamn för resenärer i stadstrafiken (Andersson, 1999) Figur 5 Färdsätt innan försöket med avgiftsfri kollektivtrafik i Kristinehamn för resenärer i landsbygdstrafiken (Andersson, 1999)

16 Bilaga 4 Över hälften av de nya resenärerna uppgav att man bytt färdmedel tack vare att resorna blivit avgiftsfria. Försöket med avgiftsfria resor i Kristinehamn avslutades år 2002 och ersattes av ett system där busslinjerna i stadstrafiken hade lägre taxor i lågtrafiktid. Orsaken till att försöket avslutades var kommunens dåliga ekonomi, samt att biltrafiken inte hade minskat som förväntat. Efter återinförande av taxor i kollektivtrafiken sjönk resandet i stadstrafiken år med 40 procent men antalet resor var ändå 15 procent fler än innan försöket med avgiftsfria resor. Minskningen var störst bland resor för inköp annat än dagligvaror, serviceresor samt kategorin övriga resor. Den grupp som minskade sitt resande mest var skolungdomar, medan de förvärvsarbetande inte minskade sitt resande i lika hög grad. Efter försöket har resandet varierat kraftigt. Under år 2004 var man nere i resor per år vilket sedan successivt har stigit upp mot resor per år 2012 (Wolbe, 2013). Den största relativa ökningen skedde vid en linjeomläggning Kollektivtrafik antal resande Stadstrafik Länsbussar exkl 500 Kd-Kga Figur 6 Resandeutvecklingen efter försöket med avgiftsfri kollektivtrafik i Kristinehamn (källa: Kristinehamns kommun). Länsbusstatistiken är förutom linje 500 Karlstad Kristinehamn Karlskoga Kostnader Den tillkommande kostnaden för kommunen, beroende på utebliven biljetintäkt, var 1 Mkr per år under försöket. Utöver detta kostade det kr per år för att bekosta den förstärkningstrafik som behövdes för att hantera den stora resandeökningen under försöket. Man sparade kr per år genom att slippa hantera biljetter i busstrafiken (Andersson, et al, 1999). Idag kostar Kristinehamns kollektivtrafik 8 Mkr per år, medan man får 2 Mkr i biljettintäkter per år. Ett återinförande av avgiftsfria resor beräknades 2006 innebära en total nettokostnadsökning om 3 Mkr per år beroende på uteblivna intäkter, vilket skulle inneburit en kostnadsökning med 30 procent.

17 Bilaga 4 Färdtjänst år 1996 år 1997 år 1998 år 1999 år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år Kostnader inkl adm Kostnader exkl adm Antal enkelresor Figur 7 Kostnaden för färdtjänst under och efter försöket med avgiftsfria resor (källa: Kristinehamns kommun) Under den senaste 15 årsprioden har man samtidigt kunnat sänka kostnaden för färdtjänsten med ett par miljoner kronor (se figur 7), men då ingår troligen effekten av linjeomläggningen 2005 samt den tillhörande satsningen på låggolvsfordon och tillgänglighetsanpassning av hållplatser som skett under tiden. Någon direkt effekt av avgiftsfriheten på den allmänna linjetrafiken kan inte skönjas. Anledningen till att antalet resor har sjunkit anses snarare vara en striktare behovsbedömning i och med att ansvaret lyftes över från kommunens socialtjänst till kommunstyrelsen och utförandet till Värmlandstrafik. Det senare har även inneburit att möjligheterna till samordning av resorna ökat vilket sänkt kostnaderna. Egenavgifterna har även höjts relativt kraftigt under perioden. Framtiden År 2005 infördes ett nytt linjenät i Kristinehamn, vilket var baserat på radiella linjer som utgick ifrån Resecentrum, istället för det gamla nätet som trafikerades i slingor utifrån Norra Torget. Samtidigt ökades turtätheten. I och med detta har man successivt i stort sett lyckats återfå det resande man hade under försöket med avgiftsfri kollektivtrafik ( resor per år). Totalt sett gav denna anpassning av stadstrafiken till pendlarna en större effekt på resandet än försöket med avgiftsfri kollektivtrafik. Intäkten per resa har dock sjunkit i och med detta, då en större andel av de tillkommande resenärer är pendlare som reser med Värmlandstrafiks periodkort. Kommunen erhåller en ersättning för dessa resor, men den är lägre än intäkterna för rena stadstrafikresor, vilka går oavkortat till kommunen. Trots detta anser kommunen att satsningen på förbättrad trafik var vettigare än försöket med avgiftsfri kollektivtrafik, genom att man genom den förstnämnda erhåll en mer långsiktig ökning av resandet än vid den sistnämnda, till en lägre kostnad för kommunen. Under 2014 kommer man troligen att justera nätet igen för att kollektivtrafikförsörja nya bostadsområden, vilket väntas ge ett ytterligare ökat resande (Wolbe, 2013).

18 Bilaga 4 5. Övertorneå Bakgrund Övertorneå i Norrbotten har invånare och 2 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2013). Kommunen ligger vid gränsen mot Finland och huvudorten ligger 6,5 mil norr om Haparanda. Försöket med avgiftsfri kollektivtrafik infördes år 2001 för alla bussturer inom kommunens gränser. Avsikten var att minska biltrafiken genom att öka bussarnas passagerarantal. Det ursprungliga initiativet kom från ett nytt parti som kom in i kommunfullmäktige vid valet år 1991 och sedan en politisk uppvaktning från ungdomar i kommunen. Eftersom Övertorneå är en utflyttarkommun är och var man väldigt mån om sina ungdomar och att de ska trivas. Så gick försöket till Kommunstyrelsen bad Länstrafiken att ta fram ett förslag med avgiftsfri kollektivtrafik som ett försök. Förslaget hade ett upplägg där Länstrafiken stod för vissa delar och kommunen skulle betala en fiktiv biljettintäkt baserad på 1999-års biljettförsäljning om 35 biljetter/dag i genomsnitt. Kollektivtrafikresandet var mycket lågt utöver skolresorna och linjer och tidtabeller var framförallt anpassade till skolan och deras schema (kl. 8-15). Beslut om ett års försök fattades av kommunstyrelsen hösten år Kommunen åtog sig då att stå för den uteblivna biljettintäkten om drygt kr om året till Länstrafiken. Försöket kunde därmed införas den första januari år Någon regelrätt undersökning genomfördes inte innan försöket startade. Försöket marknadsfördes i ganska begränsad utsträckning inför införandet, och då främst i samband med ny tidtabell och övriga taxeförändringar. Kommunen marknadsförde försökt i sin egen tidning som går ut till invånarna, och i en turistbroschyr. Dessutom var försöket omtalat på ett fördelaktigt sätt i lokala media (radio, TV och lokaltidning). Den genomgående positiva publiciteten i försökets inledning har fortsatt sedan dess. Effekten på resandet Försöket administrerades av Länstrafiken, som skötte relationerna mellan resenärer och trafikutövaren. Resandet utvecklades efter hand så pass positivt att extrabussar behövde sättas in på en tur särskilt anpassad för pendlare och en skoltur som även användes för inköpsresor. Försöket har utvärderats två gånger ett halvår respektive ett år efter införandet av avgiftsfriheten (Johansson 2001 resp 2002). Utvärderingen jämförde bussresandet av betalande resenärer på de mest trafikerade busslinjerna i kommunen före och efter försökets införande. Skolelever, som sedan tidigare åkte gratis, omfattades inte. Resultatet blev att antalet resor ökade med 163 procent under försökets första år Det motsvarar en ökning av antalet passagerare med passagerare inom kommunen. För de bussturer som enbart trafikerade kommunen ökade resandet med hela 254 procent. Detta innebar att kollektivtrafikens marknadsandel ökade från 1 till 5 procent av alla resor. I övriga delar av länet minskade resandet med 13 procent under samma tid (Lindqvist, 2005). Resandestatistik erhölls genom manuella räkningar. Nu ett drygt decennium senare kan konstateras att det är de regelbundna resenärerna som har fortsatt åka buss när taxorna successivt höjts. Det säljs färre busskort nu, men de som säljs nyttjas desto mer. Totalt sett har resandet ökat från 35 resor per dag år 1999 till 100 resor per dag år 2012 en ökning med 186 procent. De som framförallt börjat åka är de som bor 4-5 mil utanför centralorten - ju närmre Övertorneå desto mindre resandeökning. I intervjuer under gratisförsöket uppgav personer ur denna grupp att man kunde tänka sig att sälja den andra bilen. Att arbetsgivare anpassade arbetstider så att de kunde åka med ordinarie bussturer spelade en stor roll här (Häggbo, 2013).

19 Bilaga 4 Kostnader År 2001 var totala kostnaden 305 kkr medan den år 2007 hade stigit till 420 kkr. Från och med år 2008 fick Övertorneå kommun ta hela kostnaden. Då blev det mycket dyrare (fördubbling av kostnaderna) och man införde ett kommunkort som alla invånare kunde köpa för 100kr sålde man 800 sådana kortkort betalade kommunen 450 kkr för kollektivtrafiken ville Länstrafiken ha en avtalskonstruktion där de rabatterade resorna med 30 procent och sen skulle kommunen och resenärerna stå för resten av kostnaderna. Då bestämde man sig för en taxa som låg på 300kr för ungdomar (0-19 år) och pensionärer (65- år). Arbetspendlare (20-64 år) betalade 1000kr för ett årskort. Antalet sålda kort minskade från 800 till 400 stycken och även resandet påverkades negativt dock till en högre nivå än före 2001 trots minskad befolkning i kommunen (Häggbo, 2013) steg kommunens kostnader till kkr brutto. Sedan dess har priset för årskortet ytterligare justerats uppåt. Förra året kostade ungdomskortet 800kr och resten inklusive pensionärer fick betala 3000kr och då gick kortförsäljningen ner till 100 stycken kostade trafiken 1,16 Mkr netto för kommunen i underskott. I år räknar man med ett motsvarande underskott på kkr. Utmaningar och framgångsfaktorer De nackdelar som avgiftsfriheten medfört är att tillförlitlig resandestatistik har blivit svårare att ta fram och att det möjligen blivit en viss förändring i kommuninvånarnas inköpsmönster till nackdel för vissa näringsidkare. Sannolikt har även bensinförsäljningen minskat. Kommunen anger att den viktigaste förutsättningen för att på ett kostnadseffektivt sätt bedriva trafiken avgiftsfritt för medborgarna är att linjenätet är effektivt vilket medför att kostnaderna kan hållas nere (Lindqvist, 2005). Införandet av avgiftsfria resor inom Övertorneå kommun anses av kommunen som framgångsrikt. Resandet har ökat, något som varit en av kommunens målsättningar, trots att busskorten från 2008 är avgiftsbelagda igen och jämställdheten har förbättrats genom att andelen män som reser har ökat. Försöket har dessutom väckt nationell uppmärksamhet och har fått efterföljare i främst andra norrbottenskommuner. Politiskt har stödet varit heltäckande. Detta, liksom kontinuiteten i organisation och upplägg och bra dialog och kommunikation mellan kommunen och Länstrafiken, uppges vara de främsta faktorerna som gjort införandet så framgångsrikt. 6. Älvsbyn Bakgrund Älvsbyn i Norrbotten har invånare i kommunen och 4,8 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2013). Älvsbyn ligger inom det så kallade Fyrkanten-området som förutom Älvsbyn består av Boden, Luleå och Piteå med sammanlagt omkring invånare. Motivet till införande av avgiftsfria resor var att kommunen ville ta fasta på åtgärder som bidrar till förbättrad miljö och som ger högre livskvalitet för kommunens invånare. Det sågs dessutom som ett led i landsbygdsutvecklingsarbetet. De flesta busslinjerna var anpassade efter skolskjutsverksamhet och hade få övriga passagerare. Eftersom kommunen redan betalade en avgift för kollektivtrafiken oavsett antalet passagerare och dessutom betalade för skolskjutsarna ansåg kommunen att de kunde försöka öka antalet passagerare på en redan delbetald verksamhet. Innan projektet startades kontaktades Övertorneå kommun som då hade avgiftsfri kollektivtrafik sedan några år tillbaka (Lindqvist, 2005). Politiskt, och även inom den kommunala förvaltningen,

20 Bilaga 4 var enigheten stor vid införandet, men efter några år ansåg politikerna att pengarna som försöket kostade kunde användas bättre inom andra områden (Eriksson, 2013). Länstrafiken var principiellt emot gratis kollektivtrafik. Så gick försöket till Avgiftsfria bussresor inom kommunen infördes i september Av kommunen subventionerade kort hade då funnits sedan början av 80-talet. Kommunen annonserade i det lokala annonsbladet med jämna mellanrum under hela försöksperioden. Försöket uppmärksammades i TV, radio och pressen. Kommunen såg även till att annonser sattes upp hos företagen, där information om försöket även spreds på personalmöten. Projektet avslutades 2005 efter en fyra år lång försöksperiod. Effekten på resandet Ingen regelrätt utvärdering har genomförts men enligt den berörda bussoperatören har resandet fördubblats på vissa busslinjer. Det har noterats att en ökning i nyttjandet av buss skett för arbetspendling, av ungdomar vid fritidsresor samt att färdtjänstberättigade valt buss istället för färdtjänst. Kostnader Kostnaden för Älvsbyns kommun uppgick år 2004 till kr (Lindqvist, 2005). Utmaningar och framgångsfaktorer Den främsta framgångsfaktorn uppges vara det nära samarbetet med de större företagen i kommunen främst Älvsbyhus och Polarbröd som är stora arbetsgivare och bidrar till en relativt stor inpendling till kommunen. Företagarna gick tillsammans med kommunen ut med information till deras personal där man uppmanades att åka kollektivt. Speciellt Polarbröd ville att personalen skulle åka kollektivt för miljöns skull. Även marknadsföring mot landstings- och kommunanställda genomfördes. Några ökningar eller förändringar av trafiken gjordes inte, bortsett från viss justering av hållplatslägen för att bättre svara mot lokalisering av viktiga målpunkter (Eriksson, 2013). 7. Gällivare Bakgrund Kommunen har invånare ( SCB) och 1,17 invånare per kvadratkilometer. Gällivare införde, efter beslut i kommunfullmäktige år Initiativet till att införa kortet kom från en grupp politiker från tre olika partier. Syftet var att underlätta förbindelserna mellan tätorterna i kommunen. Få motsatte sig förslaget då det gick igenom kommunens beslutsprocess, och det beslutades med en stor majoritet för vid fullmäktiges beslut. Så gick försöket till! Försöket påbörjades 2008 med ett kraftigt rabatterat årskort som kan köpas av kommuninvånare på kalenderårsbasis eller per halvår. Busskortet säljs endast vid bestämda fasta försäljningsställen vid års- och halvårsskiftena. Ingen försäljning sker på bussarna. Samtidigt gjordes resandet helt avgiftsfritt för färdtjänstberättigade. Första två åren kostade kortet 300 kronor för vuxna och 100 kronor för ungdomar permanentades försöket och samtidigt höjdes priset till 600 kr för vuxna vilket nu (2013) höjts till 700 kr alltså fortfarande mycket lågt. År 2011 infördes samtidigt

Rapport. Avesta Kommun Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta SLUTVERSION 2013-11-01

Rapport. Avesta Kommun Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta SLUTVERSION 2013-11-01 Avesta Kommun Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta SLUTVERSION 2013-11-01 Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta Datum 2013-11-01 Utgåva/Status SLUTVERSION Anna-Lena Söderlind

Läs mer

Medborgarförslag om att minska koldioxidutsläpp

Medborgarförslag om att minska koldioxidutsläpp Kommunfullmäktige 2007-12-17 331 693 Kommunstyrelsen 2008-05-12 119 316 Arbets- och personalutskottet 2008-04-14 84 210 Dnr 07.813-008 deckf40 Medborgarförslag om att minska koldioxidutsläpp Ärendebeskrivning

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN. Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen 2010 06 07 112 274. Arbets och personalutskottet 2010 05 17 89 198.

Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN. Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen 2010 06 07 112 274. Arbets och personalutskottet 2010 05 17 89 198. Kommunstyrelsen 2010 06 07 112 274 Arbets och personalutskottet 2010 05 17 89 198 Dnr 10.236 53 juniks13 Ansökan till regeringen att genom tidsbegränsad dispens, för arbetsgivare i Luleå tätortsområde,

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Linje 390 Tätortstrafik Vadstena

Linje 390 Tätortstrafik Vadstena Linje 390 Tätortstrafik Vadstena Beskrivning av trafiken Ansvaret för tätortstrafiken i Vadstena togs över från kommunen 2013. Under tiden som Vadstena kommun körde trafiken i egen regi var bussen avgiftsfri

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen!

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! 17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! Så här blir det Det var över 30 år sedan sist. Nu är det äntligen dags för en ny busstrafik i hela Dalarna, anpassad efter hur resbehovet ser ut idag.

Läs mer

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Kollektivtrafik i Mariehamn våren En enkätstudie om attityder till den lokala busstrafiken i Mariehamn

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Kollektivtrafik i Mariehamn våren En enkätstudie om attityder till den lokala busstrafiken i Mariehamn ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Kollektivtrafik i Mariehamn våren 2016 En enkätstudie om attityder till den lokala busstrafiken i Mariehamn Urval och bortfall 1022 i urvalet Datainsamling från den

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget.

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-21 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Lokalbussar som cirkulerar i Nykvarn KS/2014:373 Medborgarförslag: Förvaltningens

Läs mer

KOLBAR Kundnöjdhet

KOLBAR Kundnöjdhet 27-1-1 Bilaga 3. Kollektivtrafikbarometern och Barometer för anropsstyrd trafik Sammanställning riksresultat, stadstrafik och lokala resultat Svenska Lokaltrafikföreningens (SLTF) kundbarometer kollektivtrafikbarometern

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 3 KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Försäljningsavdelningen... 3

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, , Kollektivtrafikbarometern 2008 - samtliga frågor (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång i månaden) för år 2008 redovisas i tabellerna. et har viktats utifrån

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Författningssamling för Region Gotland TAXOR FÖR RESOR I ALL KOLLEKTIVTRAFIK INKL. FÄRDTJÄNST OCH SJUKRESOR

Författningssamling för Region Gotland TAXOR FÖR RESOR I ALL KOLLEKTIVTRAFIK INKL. FÄRDTJÄNST OCH SJUKRESOR BILAGA 1 TAXOR FÖR RESOR I ALL KOLLEKTIVTRAFIK INKL. FÄRDTJÄNST OCH SJUKRESOR Antagen av regionfullmäktige (kommunfullmäktige) 2001-11-26. Ändrad 2003-11-24, 2007-03-19, 2007-06-18, 2009-03-23, 2010-02-22,

Läs mer

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-10 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: 0703 63 92 89 E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Erfarenheter från försök med trafik i glesbygd

Erfarenheter från försök med trafik i glesbygd Erfarenheter från försök med trafik i glesbygd Mats Börjesson Transportidé AB Glesbygd tätort Glesbygd är i svensk befolkningsstatistik benämning på den del av Sveriges yta som inte är tätorter. SCB Tätort

Läs mer

Resor med buss eller tåg i Västmanland

Resor med buss eller tåg i Västmanland Resor med buss eller tåg i Västmanland Här kan du läsa hur du ska göra när du vill resa med buss och tåg i Västmanland Bolaget du reser med heter VL. Du får veta var du kan köpa biljetter och hur du gör

Läs mer

Lokalt anpassad, miljövänlig stadstrafik i världsklass

Lokalt anpassad, miljövänlig stadstrafik i världsklass Lokalt anpassad, miljövänlig stadstrafik i världsklass Specialister på stadstrafik i både små och stora städer Skräddarsydda, lokala lösningar för varje stad Kundbehov, trafiknät, organisation, marknadsföring

Läs mer

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar vad görs för att det skall funka? Lisbeth Lindahl Mötesplats funktionshinder 12 nov 2008 Bakgrund Ingen ny fråga När kollektivtrafiken planeras skall

Läs mer

Slutrapport för Kollektivtrafikutredning Ludvika med förslag till nytt trafikupplägg och genomförandeplan

Slutrapport för Kollektivtrafikutredning Ludvika med förslag till nytt trafikupplägg och genomförandeplan 1 (4) 2013-09-30 Slutrapport för Kollektivtrafikutredning Ludvika med förslag till nytt trafikupplägg och genomförandeplan Uppdraget Önskemål om översyn av kollektivtrafiken fanns med redan i kommunens

Läs mer

Månadsrapport Februari 2017

Månadsrapport Februari 2017 Månadsrapport Februari 2017 Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån mål och strategier enligt det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av specifika

Läs mer

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Bilaga pressinformation 2011-02-02 Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Kollektivtrafikbarometern är en nationell undersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Stadskortet öppnas upp för laddning och köp ombord på länets alla bussar.

Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Stadskortet öppnas upp för laddning och köp ombord på länets alla bussar. 2012-07-23 Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Från tidtabellsskiftet den 19 augusti tas shoppingbiljetten ur stadstrafikernas utbud av färdbevis. Shoppingkortet, som består

Läs mer

BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015

BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015 KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015 Sida 1 (6) Bilaga 5 Resor och transporter Sida

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2 Norrtågs kvalitetsredovisning År 216 Kvartal 2 Sid 1 Innehållsförteckning Ny tågoperatör... 3 Resandeutveckling per sträcka... 6 Tåg i Tid... 9 Regulariteten 95 %... 1 Sid 2 Ny tågoperatör Norrtågstrafiken

Läs mer

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken Prova att åka kollektivt! Visste du att Kristinehamn har en bra tätortstrafik och goda pendlingsmöjligheter med både buss och tåg? Upptäck kollektivtrafiken i Kristinehamns

Läs mer

2015-03-31. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

2015-03-31. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-03-31 96 Medborgarförslag om utökning av kollektivtrafik till och från orter utanför Falkenbergs centralort

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

MAXSUMO. Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011. Av: Ida Lundström

MAXSUMO. Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011. Av: Ida Lundström MAXSUMO Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011 Av: Ida Lundström Övergripande syfte Aktiviteten går ut på att få vanebilister att bryta sin vana (köra bil) och istället ta buss till och från arbetet.

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Bilaga 2: Linjebeskrivning Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Remissversion mars 2012 Linjebeskrivning för buss I det följande ges varje busslinje en kort beskrivning utifrån

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

1 (5) Kollektivtrafikmyndigheten Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer Delårsrapport januari-april 2013 Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Dok.nr. Version Kollektivtrafiknämnden Stefan Öhlander Delårsrapport

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik - 1 - Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Färdtjänsten i Norrköping

Färdtjänsten i Norrköping Färdtjänsten i Norrköping Orsaker till minskade resor Mirza Topic & Armin Spreco Norrköping, januari 2010 Sammanfattning Resorna inom färdtjänsten har minskat under flera år och det finns behov av att

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t godkänna beställning av trafik för 2010

Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t godkänna beställning av trafik för 2010 LANDSTINGSSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum 2009-06-01 110 Beställning av trafik 2010 Dnr LD09/01162 Beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t godkänna beställning av trafik

Läs mer

Motion om utökade bussförbindelser i Mariefred

Motion om utökade bussförbindelser i Mariefred KF 22:1 KF 22:2 TJÄNSTEUTLÅTANDE KF 22:3 Stabsavdelningen Handläggare Kristina Welin Tel. 0152-292 45 Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:423-034 2015-03-19 1/2 Motion om utökade bussförbindelser i Mariefred Kommunstyrelsen

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Uddevalla. Kollektivtrafik

Uddevalla. Kollektivtrafik 2016-05-17 Uddevalla Kollektivtrafik Från Trafikförsörjningsprogram till kundffrrån trafikförsörjningsprogram till kund Dialog om kollektivtrafikens utveckling Steg 1: Övergripande utvecklingsplan & Affärsutvecklings

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Månadsrapport Mars 2017

Månadsrapport Mars 2017 Månadsrapport Mars 2017 Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån mål och strategier enligt det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av specifika

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun 2015-2016. Slutrapport 2016-12-30 GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun

Läs mer

Trafikplan Buss 2017

Trafikplan Buss 2017 Trafikplan Buss 2017 Trafikplan Buss 2017 A. Trafiksatsningar för nöjdare och fler kunder B. Effektivisera och ompröva för ökad kundnytta C. Basutbud öppettider enligt utfästelser i Trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet?

Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet? Enkät 2 Testresenär Namn: Vad har du för sysselsättningsgrad? 100 % 75 % 50 % 25 % Annat Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet? 20-22 dagar/månad 16-19 dagar/månad 12-15 dagar/månad

Läs mer

Medborgarförslag om gratis lokalbuss för barn och ungdomar

Medborgarförslag om gratis lokalbuss för barn och ungdomar Kommunfullmäktige 2006-04-24 104 248 2006-11-27 229 533 Kommunstyrelsen 2006-11-13 210 520 Arbets- och personalutskottet 2006-10-16 197 419 Pia Aho, LLT 06.240 008 aprilkf23 Medborgarförslag om gratis

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Medborgarförslag om att låta pensionärer åka buss gratis mellan klockan 9.30-14.30. KS 2014-130

Medborgarförslag om att låta pensionärer åka buss gratis mellan klockan 9.30-14.30. KS 2014-130 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-11 340 Medborgarförslag om att låta pensionärer åka buss gratis mellan klockan 9.30-14.30. KS 2014-130 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Svenska Färdtjänstföreningen. Per Junesjö SFF. Per.junesjo@yahoo.se +4670 7872590 2010-05-31

Svenska Färdtjänstföreningen. Per Junesjö SFF. Per.junesjo@yahoo.se +4670 7872590 2010-05-31 Svenska Färdtjänstföreningen Per Junesjö SFF Per.junesjo@yahoo.se +4670 7872590 2010-05-31 Vad är Färdtjänstföreningen? Föreningen vänder sig till kommuner och trafikhuvudmän Föreningen har bildats för

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kollektivtrafik Långskatan. Mathias Keisu Högskoleexamen Samhällsbyggnad

EXAMENSARBETE. Kollektivtrafik Långskatan. Mathias Keisu Högskoleexamen Samhällsbyggnad EXAMENSARBETE Mathias Keisu 2013 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Mathias Keisu Förord Det här jobbet är mitt examensarbete

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14

Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14 Mattias Ahlström 2016-03-09 Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14 Övergripande fakta Det nya linjenätet liknar på många sätt det tidigare linjenätet, med den stora skillnaden att linje 151/152

Läs mer

Motion om kollektivtrafiken

Motion om kollektivtrafiken 2008-03-31 67 154 Kommunstyrelsen 2008-08-11 163 223 Arbets- och personalutskottet 2008-06-02 147 350 Dnr 08.179-008 marskf31 Motion om kollektivtrafiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Bilaga Årsrapport 2015 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN

Bilaga Årsrapport 2015 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Bilaga Årsrapport 2015 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN 2 Deltagare 2015 Från och med november 2000 görs undersökningen månadsvis i syfte att löpande följa utvecklingen av kund- och marknadskapitalet. De som

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Din resa. 2015. En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015.

Din resa. 2015. En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015. Din resa. 2015 En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015. Innehåll Tidtabeller Åka buss och tåg Så köper du din resa Värmlandskortet

Läs mer

Innehållsförteckning. Rapport Tertial 2, 2015 Författare: VTAB Sida 1 av 30

Innehållsförteckning. Rapport Tertial 2, 2015 Författare: VTAB Sida 1 av 30 Tertial 2, 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning Tertialrapport... 3 Ekonomi... 4 Resultat Värmlandstrafik AB Tertial 1 & 2... 5 Prognos Intäkter och Resultat helåret 2015... 6 Utfall Tertial 1 & 2

Läs mer

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD T fikd LTH 2012 05 08 Trafikdag LTH 2012-05-08 Anders Wretstrand Agenda Definition Resandet Värderingar Kollektivtrafik en användbar tjänst? Äldres

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 2012-05-30 1(6 Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 Färdtjänst Inledning Färdtjänst är ett komplement till och en del av den allmänna kollektivtrafiken.

Läs mer

Testresenär Startmöte höst 2013. Page 1

Testresenär Startmöte höst 2013. Page 1 Testresenär Startmöte höst 2013 Page 1 Testresenär höst 2013 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

Färdtjänst Färdtjänst är en särskilt anpassad resetjänst inom ramen för den kollektiva persontrafiken.

Färdtjänst Färdtjänst är en särskilt anpassad resetjänst inom ramen för den kollektiva persontrafiken. REGLER FÖR FÄRDTJÄNST I ÖREBRO LÄN Nedanstående regler gäller fr.o.m. 2001-11-01. De är fastställda av styrelsen för Länstrafiken Örebro AB 2001-09-27. Senaste ändring beslutad 2013-02-13. Färdtjänst Färdtjänst

Läs mer

Boka och res tryggt och säkert hela vägen Ring Värmlandstrafik tel

Boka och res tryggt och säkert hela vägen Ring Värmlandstrafik tel Boka och res tryggt och säkert hela vägen Ring Värmlandstrafik tel 0771-32 32 00 Information om hur du bokar din resa med servicetrafiken, våra servicelinjer eller buss och tåg i ordinarie linjetrafik.

Läs mer

Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län

Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län Kollektivtrafikförvaltningen UL Förord Landstinget i Uppsala ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i länet. I uppdraget ingår att följa utvecklingen

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag Beslutsunderlag 2014-11-14 Ewa Rosén 0451-288511 Ewa.rosen@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under år 2016 löper ett antal

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011

KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 225 KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 Inledning/Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden ansvarar för samhällsbetalda resor inom verksamhetsområdena allmän kollektivtrafik, skolskjutsar

Läs mer

FEMKLÖVERN I REGION SKÅNE

FEMKLÖVERN I REGION SKÅNE FEMKLÖVERNS KOLLEKTIVTRAFIKSATSNINGAR Budgetförutsättningar inför 2012 Mats Persson 25 oktober 2011 Klimatsmarta transporter och jobbpolitik Attraktiv kollektivtrafik underlättar rörligheten att välja

Läs mer

Kollektivtrafikplan Örebro kommun

Kollektivtrafikplan Örebro kommun Datum Änr. Ks xx/xxxx 2012-04-18 Till Örebro läns landsting Kollektivtrafikplan Örebro kommun 2012-2013 Kollektivtrafikplanens omfattning Kollektivtrafikplanen omfattar den regionala kollektivtrafiken

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Utredning om fri kollektivtrafik för pensionärer i Sala kommun

Utredning om fri kollektivtrafik för pensionärer i Sala kommun Bilaga KS 2011/121/1 B~~~~ Planering- och utveckling Anders Johansson YTIRANDE SALA KOMIV1~f'l Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2011-05- 1 1 Diarj\'l'r _ J',~, IAktpilaga ";)1(; 1:/\ I 1-;.. I 1 (3) 2011-05-11

Läs mer

Hallandstrafiken AB. Innehållsförteckning

Hallandstrafiken AB. Innehållsförteckning Månadsrapport December 2016 Det övergripande styrdokumentet i Halland är den regionala utvecklingsstrategin (RUS) med visionen Halland- bästa livsplatsen. Tillväxtstrategin bygger på RUS:en och har målet

Läs mer

Motion av Mohamad Hassan (FP) om att snarast förbättra färdtjänsten i Uppsala

Motion av Mohamad Hassan (FP) om att snarast förbättra färdtjänsten i Uppsala 4 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Davidsson Per (KLK) Åhrman Josefin (SBF) Datum 2015-08-11 Diarienummer KSN-2015-0508 Gatu- och samhällsmiljönämnden Motion av Mohamad Hassan (FP) om att snarast

Läs mer