1. Har du blivit intervjuad av bussvärd tidigare eller medverkat i resvaneundersökningen per telefon? Ja (Om ja, avsluta intervjun) Nej

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Har du blivit intervjuad av bussvärd tidigare eller medverkat i resvaneundersökningen per telefon? Ja (Om ja, avsluta intervjun) Nej"

Transkript

1 Bilaga 1 Intervjufrågor till bussresenärer i Avesta-trafiken, maj 2013 Undersökningen genomförs av Avesta kommun (tel: ) Kontaktperson: Sofie Norberg ( Resultatet kommer att användas för att utvärdera försöket med gratisbussarna (även kallat Avesta-trafriken) och införandet av bussvärdar. 1. Har du blivit intervjuad av bussvärd tidigare eller medverkat i resvaneundersökningen per telefon? Ja (Om ja, avsluta intervjun) Nej 2. Reser du mer med buss eller har du börjat åka buss sedan det blev gratis busstrafik? Ja, jag reser mer Ja, jag har börjat resa Nej (om nej, gå till fråga 5) 3. A) Var startade du den här resan? (Ange område/plats/adress, OBS! Ej hållplats) B) Vilken är resans målpunkt? (Ange område/plats/adress, OBS! Ej hållplats) C) Vilket är ditt huvudsakliga ändamål till att reser du med denna buss idag? Endast ett svar! Resa till/från arbete Resa till/från skola Resa till/från familj, vänner eller bekanta Resa till/från affärer/butiker Resa till/från offentlig service på t ex kommun eller sjukhus Resa till/från fritidsaktivitet/nöje Annan orsak, nämligen:

2 Bilaga 1 4. Vilket färdmedel har du ersatt denna aktuella bussresa med? Promenad Cykel Bil som passagerare Bil som förare Skolskjuts Färdtjänst Taxi MC Moped/EPA Tåg Övrigt: 5. Vad tycker du om bussvärdarna? (Läs upp svarsalternativen vid behov) Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt (möjlighet till öppet svar) Vet ej (Möjlighet till öppet svar om varför servicen med bussvärdar anses vara Mycket dåligt ) 6. Vill du att Avesta kommun fortsätter att ha bussvärdar? Ja Nej Vet ej 7. Ungefärlig ålder? (Anteckna utan att fråga) <15 år år

3 Bilaga år år år >65 år 8. Du är: (Anteckna utan att fråga) Kvinna Man

4 BILAGA 2 Avesta Kommun Utvärdering Kollektivtrafik Avesta - Undersökningarnas urval

5 Särskilt ungdomar under 15 år är kraftigt underrepresenterade i hållplats- och hushållsundersökningarna jämfört med i befolkningen i stort. Gruppen tonåringar mellan 15 och 19 är dock kraftig överrepresenterad i hållplatsundersökningen (figur 1). I hushållsundersökningen (figur 2) är andelen äldre (över 56 år) kraftigt överrepresenterad gentemot andelen i kommunen i stort, medan gruppen unga under 35 år är kraftigt underrepresenterad. Detta har sannolikt betydelse för resultatet rörande attityder och kännedom om försöket med avgiftsfri kollektivtrafik, vilken är generellt mycket låg enligt undersökningen. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% SCB andel andel i urval 10,0% 5,0% 0,0% <15 år år år år år >65 år Figur 1 Jämförelse mellan åldersfördelningen i hållplatsundersökningen och i den totala befolkningen i Avesta kommun 31/ av 2 Utvärdering Kollektivtrafik Avesta

6 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% SCB andel urval 2012 urval ,0% 0,0% år26-35 år36-45 år46-55 år56-65 år66-75 år >75 år Figur 2 Jämförelse mellan åldersfördelningen i Avesta kommun med den undersökta populationen i hushållsundersökningen. Könsfördelningen i båda undersökningarna innebär regel en större andel kvinnor än befolkningen i stort, vilket dock troligen även återspeglas i könsfördelningen bland frekventa bussresenärer. Undantaget är hushållsundersökningen från 2012 där könsfördelningen i stort sett motsvarar befolkningen i kommunen (figur 3 nedan). 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% SCB urval bussunders urval telefonunders 2012 urval telefonunders ,0% 0,0% Man Kvinna Figur 3 Könsfördelning i den totala befolkningen den 31/ enligt SCB, i hållplatsundersökningen samt i hushållsundersökningen 2 av 2 Utvärdering Kollektivtrafik Avesta

7 Bilaga 3 Frågor om avgiftsfri kollektivtrafik Konsultföretaget Ramböll Sverige AB genomför en intervjuundersökning åt Avesta kommun. Syftet med intervjuundersökningen är att jämföra erfarenheter bland de kommuner som har eller har haft avgiftsfri kollektivtrafik. Intervjuerna genomförs via telefon och kan komma att spelas in. Vid överenskommet tillfälle ringer vi upp. Efter intervjun skickas svarsanteckningar ut för påseende och eventuella synpunkter. Kommun: Namn på intervjuperson: Datum: Tid: Bakgrund: Frågor: 1. Vilken roll/befattning har/hade du i arbetet med avgiftsfri kollektivtrafik? 2. Vad ligger/låg till grund för beslutet om genomförande av avgiftsfri kollektivtrafik? a. Vem/vilka tog initiativet till genomförande av avgiftsfri kollektivtrafik? b. Vem/vilka drev frågan? 3. Hur har beslutsprocessen fungerat och hur gick den till? 4. Vilka ståndpunkter hade politiker respektive tjänstemän från olika förvaltningar? a. före projektet/försöket? b. efter projektet/försöket? 5. Vilka ståndpunkter hade trafikhuvudmannen/kollektivtrafikmyndigheten? a. före projektet/försöket? b. efter projektet/försöket? 6. Genomfördes andra satsningar/åtgärder inom kollektivtrafiken samtidigt? a. I så fall vilka? b. Vilken/vilka aktörer genomförde dessa satsningar? (Ex kommun, trafikhuvudman eller Trafikverket.)

8 Bilaga 3 7. Har den avgiftsfria kollektivtrafiken marknadsförts/kommunicerats? a. I så fall hur? b. Vilken/vilka aktörer genomförde marknadsföringen? (Ex kommun, trafikhuvudman eller bussoperatör.) 8. Hur lång var testperioden eller om försöket fortfarande pågår hur lång beräknas den bli? a. Fullföljdes testperioden? b. Om inte varför? 9. Har uppföljning och utvärdering genomförts? a. Finns rapporter/pm/protokoll/beslutsunderlag som vi kan få ta del av? 10. Vilka effekter har utvärderingen visat på vad gäller: a. Antalet kollektivtrafikresor? b. Om kollektivtrafikresandet har ökat, är det tidigare bilister eller andra trafikantgrupper som står för ökningen? c. Vilka typer av resenärer har ökat sitt redande ex åldersgrupp? d. Kollektivtrafikens respektive andra trafikslags marknadsandelar? e. Kostnader för kollektivtrafiken? 11. Vilka var de största utmaningarna (1-5 st) i den interna beslutsprocessen? 12. Vilka var framgångsfaktorerna (1-5 st)?

9 Bilaga 4 Jämförelse med andra kommuner Liknande försök i åtta andra kommuner har studerats utifrån intervjuer med kommunala tjänstemän och baserat på tidigare genomförda utvärderingar. Nedan följer en sammanställning av resultaten från intervjuerna med kommunens tjänstemän och genomförda utvärderingar. Omfattningen av utvärdering och dokumentation varierar mellan de åtta kommunerna, vilket gör att innehållet sammanfattningarna skiljer sig åt. 1. Hallstahammar och Surahammar (Brukslinjen) Bakgrund Hallstahammars kommun har invånare och 90 invånare per kvadratkilometer. Surahammar har invånare i kommunen och 29 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2013). Initiativet till upplägget kom från kommunens tjänstemän, men även politikerna var positiva till det hela och trafiken introducerades utan någon större debatt. Så gick försöket till Sedan år 2001 pågår projektet Brukslinjen med syfte att samordna den samhällsbetalda trafiken i kommunerna Hallstahammar och Surahammar, samt att erbjuda denna avgiftsfritt. Tre linjer ingår i den avgiftsfria trafiken utöver själva Brukslinjen även Servicelinjen och Flexlinjen där de två senare linjerna främst är riktade mot äldre och funktionshindrade. Servicelinjen infördes redan 1988 för att minska den kommunala kostnaden för färdtjänst. Brukslinjen, som liksom Flexlinjen infördes på prov 2001 och permanent från år 2006, är mer riktad mot arbetspendlare, skolelever och övriga resenärsgrupper. Brukslinjen är ett samarbete mellan Hallstahammars, Surahammars kommuner och Västmanlands lokaltrafik (VL). Inför försöket marknadsfördes linjerna genom att kommunen skickade ut tidtabeller till alla hushåll i kommunen. En speciell hemsida har även använts, vilken länkats till från VLs, och kommunernas hemsidor. Trafikförändringar Inför införandet av nya Brukslinjen tog kommunen fram en heltäckande transportplan som innefattade såväl skolskjuts som sjukresor och färdtjänst. Innan trafiken startade 2001 var turutbudet tämligen oregelbundet med oregelbundna avgångsintervaller och olika restider, turtätheter och avgångstider olika veckodagar. Med Brukslinjen förenklades tidtabellen till i grunden timmestrafik på vardagar med samma restider och resväg för varje resmöjlighet och dag. Linjen erbjuder goda anslutande förbindelser till den regionala buss- och tågtrafiken. Totalt sett ökade antalet resmöjligheter med mellan 60 och 100 procent i de stråk som har störst resbehov. I och med inrättandet av den nya Brukslinjen slutade VL att trafikera många av sina linjer Som ersättning för denna trafik skapades den nya Brukslinjen. All trafik som ingår i Brukslinjen är öppen för alla resenärer. Det är i princip bara resor med särskoletransporter och färdtjänst som kräver speciellt tillstånd. Alla reser avgiftsfritt på Brukslinjen. Fordonsbehovet är totalt 18 stycken, d.v.s. två färre än med ursprungliga systemet.

10 Bilaga 4 Effekten på resandet Resandet ökade initialt med 55 procent totalt sett på berörda linjer mellan november år 1999 och samma månad 2001, och denna ökning har bibehållits sedan dess. Sedan två år håller dock kommunens gymnasieskola på att avvecklas vilket har påverkat resandet negativt. Eleverna pendlar istället till andra kommuner. Kostnader Upplägget innebar att kommunerna åtog sig hela det ekonomiska ansvaret för trafiken. Trafiken som utfördes före införandet av Brukslinjen bekostades till 20 procent av Västmanlands läns landsting. Trots att kommunerna själva svarar för hela kostnaden för Brukslinjen, minskade deras totala kostnader under år 2001 och En viktig orsak var det minskade behovet av bussar. Under senare år har kostnaderna börjat stiga igen, beroende på normal prisökning, och var år 2005 ungefär samma som för år 2000 (Wretstrand, 2005). Effekten på Hallstahammars kommuns totala kostnadsbild för samhällsbetald trafik, av införandet av den nya Brukslinjen, framgår av figur 1 nedan. Den totala kostnaden för Hallstahammars samhällsbetalda trafik exklusive färdtjänst var år Mkr, en ökning från 11,4 Mkr från Kostnaderna för färdtjänst har halverats sedan Brukslinjen infördes från 3,4 till 1,7 Mkr per år. Figur 1 Utvecklingen av Hallstahammars kommuns kostnader (kkr) mellan 1998 och FT färdtjänst; BL Brukslinjen. Brukslinjen i sin nuvarande skepnad infördes 2001 och innefattar även Flexlinjen och Servicelinjen (Källa: Wretstrand, 2005). En anledning till den relativt gynnsamma kostnadsutvecklingen jämfört med på många andra håll i landet uppges vara de relativt låga kraven på fordonen som kommunen ställer på operatören. Dessutom är fordons- och personalutnyttjandet mycket effektivt. Utmaningar och framgångsfaktorer Det var en del diskussioner vid införandet mellan de olika nämnder och förvaltningar som är iblandade i finansieringen av trafiken skola, färdtjänst och kollektivtrafik. Man lyckades dock enas om ett upplägg som alla vara nöjda med. En utmaning vid planeringen var att skolornas tider fick anpassas efter busstiderna för att kunna erhålla en attraktiv tidtabell samtidigt som behovet av

11 Bilaga 4 skolskjutsar minskade. Utmanande var även att samla alla samhällsbetalda resor inom en organisation med samlad handläggning samtidigt som varje nämnd fortsatte att ha ansvar för sin del av budgeten. Det gällde dessutom att få skolskjutsplanerarna att se skolskjutsarna som en del av den allmänna kollektivtrafiken. En framgångsfaktor anses vara kommunens relativa litenhet, med korta kontakt- och beslutsvägar. Kostnaderna har hela tiden hållits inom ramen för den totala budgeten för trafiken, trots att man av kapacitetsskäl har behövt sätta in fler fordon tidvis. Trafiken är mycket effektiv där samma fordon kan användas för alla tre linjerna, även om Flexlinjen mestadels trafikeras av mindre fordon än de övriga två linjerna. Principen är att samma bussar som transporterar arbetspendlare och skolbarn på morgon och eftermiddag används på Flex- och Servicelinjerna dagtid. Framgångsfaktorer i övrigt anses vara att utbudet tillåtits vara stabilt över tid tidtabellerna har inte ändrats mycket sedan starten. Publiciteten kring trafiken har dessutom mestadels varit god. 2. Kiruna Bakgrund Kiruna kommun, med invånare och 1,2 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2013). Initiativet till införandet avgiftsfri kollektivtrafik togs av vänsterpartiet, som drev det som en valfråga. Beslut togs sedan i majoritet i kommunfullmäktige. Vad gäller tjänstemännen i kommunen har det funnits och finns fortfarande frågeställningar om de ökade medlen skulle kunna läggas på annat som ex. utökat kollektivtrafikutbud eller andra satsningar i kommunen. Så gick försöket till Kiruna har avgiftsfri kollektivtrafik på både lokal- och regiontrafiken inom kommunens geografiska yta sedan augusti Den avgiftsfria kollektivtrafiken gäller för personer som är skrivna i kommunen samt för asylsökande och skolelever som bor delar av året i kommunen. För att få åka på bussarna krävs ett årskort, som kan köpas för 100 kr på stadshuset eller biblioteket. Kortet registreras på kortläsaren i bussen i samband med resa. Detta gör att kommunen kan föra statistik över resandet. Trafikförändringar Inga förändringar i trafikutbudet skedde i samband med införande av avgiftsfritt resande. Inte heller några större marknadsföringssatsningar genomfördes. Året innan införandet av avgiftsfri kollektivtrafik, år 2010, genomfördes en större förändring i linjedragningar för att förenkla trafiken och tidtabellen. Sedan dess har mindre justeringar gjorts och dubbleringsturer sätts in vid behov. Under hösten 2013 kommer vissa justeringar att göras i lokaltrafiken samt en utökning av regiontrafiken p.g.a. större trafikefterfrågan. Effekten på resandet Resandestatistiken visar att bussresandet har ökat konstant sedan införandet. Resandet hade i november 2012 ökat med ca 300 procent jämfört med november Trots ett markant ökat resande kan kommunen fortfarande notera höga trafikmängder. Ingen specifik undersökning är genomförd, men man kan se att en stor del av resandeökningen är asylsökande, särskilt på regiontrafiken. Man tycker sig också kunna se att en resandeökning bland ungdomars fritidsresande. Kommunen har även kunnat konstatera att arbetspendling med buss ökat något. Av de synpunkter som kommit in från bussresenärer är i stort sett de flesta nöjda med kollektivtrafiken. Även om många gärna ser ett ökat trafikutbud. Detta gäller särskilt de som

12 Bilaga 4 tidigare åkte bil. Bussentreprenören är också i huvudsak positiv. Busschaufförerna tycker att det är roligare att köra när bussen har fler passagerare. Det har inte skett någon ökad förstörelse på bussarna, men det har funnits problem med resenärer som använt dem som värmestuga. På grund av detta måste nu resenärer alltid stiga av bussen vid ändhållplatserna så att busschaufförerna kan få sina raster. Kostnader Den totala nettokostnaden har varit 3,5 Mkr för det första året, vilket är lägre än förväntat. Året som projektet pågått betraktas som så pass lyckat att projektet förlängts på obestämd tid. (källa: Vänsterpartiet i Kiruna, Marie Persson). Kostnaden för lokaltrafiken är konstant varje år, medan kostnaden för regiontrafiken ökar när resandet ökar. Detta beror på att kommunen betalar per resenär på den trafiken. Utmaningar och framgångsfaktorer Den avgiftsfria kollektivtrafiken har lett till en stor ökning av bussresandet. Detta mest sannolikt just för att den är avgiftsfri. År 2010 när förändringarna i kollektivtrafikutbudet infördes skedde en kraftig sänkning av resandet och kommunen fick många klagomål. Efter införandet av avgiftsfri kollektivtrafik har resandet fyrdubblats. 3. Ockelbo Bakgrund Ockelbo kommun i Gästrikland har invånare och 5,5 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2013). Så gick försöket till Projektet med avgiftsfri kollektivtrafik, inom ramen för den så kallade Kuxa-trafiken, inleddes år Kuxatrafiken utgörs av linjer som enbart trafikerar Ockelbo kommun. Projektets grundtanke var att samordna den vanliga busslinjetrafiken med skolskjuts och färdtjänst så att resenärerna skulle få ett bättre trafikutbud samtidigt som kommunens kostnader kunde hållas nere. Bevekelsegrunden för införandet var att kommunen behövde byta ut befintliga taxibilar i skolskjutsorganisationen mot bussar vilket möjliggjorde att man upplät dessa även för andra resenärer. Detta samtidigt som att man bedömde att resandeunderlaget inte motiverade en dyr installation av ett nytt betalsystem. Ett annat motiv till avgiftsfriheten var att man ville lära befolkningen att åka buss. Trafikförändringar Förutom att införa avgiftsfrihet i kollektivtrafiken genomfördes en mängd andra åtgärder med syfte att göra kollektivtrafiken attraktivare. Trafikutbudet utökades från 24 turer till drygt 90 turer och den geografiska täckningen mer än dubblerades, från tre linjer till åtta. Även samordningen mellan lokaltrafik och regiontrafik förbättrades avsevärt i form av bättre anpassade anslutningsturer. Avgiftsfriheten och utbudsökningen var bara delar av projektet vars syfte var att göra kollektivtrafiken attraktivare. Andra åtgärder var att förbättra informationen kring kollektivtrafiken dels för att förbättra marknadsföringen men även för att underlätta för resenärerna under själva resan. Tidtabellernas utformning ändrades så att de skulle vara lättare att förstå och linjekartorna gjordes tydligare. Dessutom förbättrades hållplatsernas standard och bussförarna utbildades för att kunna erbjuda bättre service till resenärerna.

13 Bilaga 4 Effekten på resandet Försöket föregicks av en enkätundersökning till befolkningen för att kartlägga behov och intresse. Resultatet blev att resandet ökade från drygt resor per år för år 1994 till resor år Samtidigt minskade antalet färdtjänstresor från till resor per år. Figur 2 nedan visar resandeutvecklingen för kollektivtrafiken i Ockelbo kommun mellan år 1994 och 1999 medan figur 3 visar vilka färdmedel som de nya bussresenärerna uppger att de använde innan de började åka mer buss, eller åka buss över huvud taget (Lindqvist, 2005). Kostnader Figur 2 Resande med kollektivtrafik i Ockelbo kommun år (Börjesson, 2000) Trots projektets lyckade resultat så var andelen resor med kollektivtrafiken bara tre procent år Idag har kommunen fortfarande kvar avgiftsfriheten i kollektivtrafiken men omfattningen är reducerad och i stort sett anpassad till skolpendling och vissa dagar även till serviceresor. Orsaken är att kommunens kostnader för kollektivtrafiken ökat med 68 procent mellan 1999 och 2004 samtidigt som kollektivtrafikresandet minskat.

14 Bilaga 4 Figur 3 Färdmedelsfördelning för bussresenärer som anger att de inte reste med buss innan projektet med avgiftsfri kollektivtrafik infördes i Ockelbo (Börjesson, 2000) Utmaningar och framgångsfaktorer Som en av framgångsfaktorerna bakom den initialt goda effekten av satsningen anges av kommunen (Siv Johansson, 2004) den nära samverkan mellan skolan och trafikplanerarna, vilken underlättades av kommunens litenhet. 4. Kristinehamn Bakgrund Kristinehamn i Värmlands län hade invånare i kommunen och 32 invånare per kvadratkilometer enligt SCB. Så gick försöket till Ett försök med avgiftsfri kollektivtrafik genomfördes under fyra år mellan 1997 och 2002 och omfattade resor med start- och målpunkt inom kommunen, både med stads- och landsbygdstrafik. Ansvarig för försöket var kommunen som även stod för den totala finansieringen av det ökade underskottet (se under avsnitt nedan). En relativt begränsad marknadsföring genomfördes i form av annonser i tidningar och annorstädes (Wolbe, 2013). Trafikförändringar I samband med försöket gjordes en del smärre förändringar av linjenätet och låggolvsbussar infördes i stadstrafiken. Syftet med försöket var att öka det kollektiva resandet på bekostnad av biltrafiken. Kommunen hade stänkt av en central gata och hade som mål att minska biltrafiken i centrum här antogs gratis kollektivtrafik bidra till en avlastning (Wolbe, 2013).

15 Bilaga 4 Effekten på resandet Resultatet av den utvärdering som genomfördes år 1999 visade att antalet resor i stadstrafiken fördubblades från till resor per år medan landsbygdstrafikens resor bara ökade med åtta procent. En fjärdedel av resenärerna med stadstrafiken uppgav att de nya bussresorna ersatt bilresor (figur 4). I landsbygdstrafiken var antalet tidigare bilresor 29 procent av de nya bussresorna (figur 5; Andersson, 1999). Landsortstrafiken är, utöver relationen Kristinehamn Björneborg och Kristinehamn Storfors, av mycket begränsad omfattning utbudsmässigt. Det begränsade utbudet innebar troligen att mycket få bilister såg kollektivtrafiken som ett realistiskt alternativ. Den resandeökning som skedde inom landsbygdstrafiken skedde i stort sett enbart på linjen till Björneborg (Segerud och Wolbe, 2006). Figur 4 Färdsätt innan försöket med avgiftsfri kollektivtrafik i Kristinehamn för resenärer i stadstrafiken (Andersson, 1999) Figur 5 Färdsätt innan försöket med avgiftsfri kollektivtrafik i Kristinehamn för resenärer i landsbygdstrafiken (Andersson, 1999)

16 Bilaga 4 Över hälften av de nya resenärerna uppgav att man bytt färdmedel tack vare att resorna blivit avgiftsfria. Försöket med avgiftsfria resor i Kristinehamn avslutades år 2002 och ersattes av ett system där busslinjerna i stadstrafiken hade lägre taxor i lågtrafiktid. Orsaken till att försöket avslutades var kommunens dåliga ekonomi, samt att biltrafiken inte hade minskat som förväntat. Efter återinförande av taxor i kollektivtrafiken sjönk resandet i stadstrafiken år med 40 procent men antalet resor var ändå 15 procent fler än innan försöket med avgiftsfria resor. Minskningen var störst bland resor för inköp annat än dagligvaror, serviceresor samt kategorin övriga resor. Den grupp som minskade sitt resande mest var skolungdomar, medan de förvärvsarbetande inte minskade sitt resande i lika hög grad. Efter försöket har resandet varierat kraftigt. Under år 2004 var man nere i resor per år vilket sedan successivt har stigit upp mot resor per år 2012 (Wolbe, 2013). Den största relativa ökningen skedde vid en linjeomläggning Kollektivtrafik antal resande Stadstrafik Länsbussar exkl 500 Kd-Kga Figur 6 Resandeutvecklingen efter försöket med avgiftsfri kollektivtrafik i Kristinehamn (källa: Kristinehamns kommun). Länsbusstatistiken är förutom linje 500 Karlstad Kristinehamn Karlskoga Kostnader Den tillkommande kostnaden för kommunen, beroende på utebliven biljetintäkt, var 1 Mkr per år under försöket. Utöver detta kostade det kr per år för att bekosta den förstärkningstrafik som behövdes för att hantera den stora resandeökningen under försöket. Man sparade kr per år genom att slippa hantera biljetter i busstrafiken (Andersson, et al, 1999). Idag kostar Kristinehamns kollektivtrafik 8 Mkr per år, medan man får 2 Mkr i biljettintäkter per år. Ett återinförande av avgiftsfria resor beräknades 2006 innebära en total nettokostnadsökning om 3 Mkr per år beroende på uteblivna intäkter, vilket skulle inneburit en kostnadsökning med 30 procent.

17 Bilaga 4 Färdtjänst år 1996 år 1997 år 1998 år 1999 år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år Kostnader inkl adm Kostnader exkl adm Antal enkelresor Figur 7 Kostnaden för färdtjänst under och efter försöket med avgiftsfria resor (källa: Kristinehamns kommun) Under den senaste 15 årsprioden har man samtidigt kunnat sänka kostnaden för färdtjänsten med ett par miljoner kronor (se figur 7), men då ingår troligen effekten av linjeomläggningen 2005 samt den tillhörande satsningen på låggolvsfordon och tillgänglighetsanpassning av hållplatser som skett under tiden. Någon direkt effekt av avgiftsfriheten på den allmänna linjetrafiken kan inte skönjas. Anledningen till att antalet resor har sjunkit anses snarare vara en striktare behovsbedömning i och med att ansvaret lyftes över från kommunens socialtjänst till kommunstyrelsen och utförandet till Värmlandstrafik. Det senare har även inneburit att möjligheterna till samordning av resorna ökat vilket sänkt kostnaderna. Egenavgifterna har även höjts relativt kraftigt under perioden. Framtiden År 2005 infördes ett nytt linjenät i Kristinehamn, vilket var baserat på radiella linjer som utgick ifrån Resecentrum, istället för det gamla nätet som trafikerades i slingor utifrån Norra Torget. Samtidigt ökades turtätheten. I och med detta har man successivt i stort sett lyckats återfå det resande man hade under försöket med avgiftsfri kollektivtrafik ( resor per år). Totalt sett gav denna anpassning av stadstrafiken till pendlarna en större effekt på resandet än försöket med avgiftsfri kollektivtrafik. Intäkten per resa har dock sjunkit i och med detta, då en större andel av de tillkommande resenärer är pendlare som reser med Värmlandstrafiks periodkort. Kommunen erhåller en ersättning för dessa resor, men den är lägre än intäkterna för rena stadstrafikresor, vilka går oavkortat till kommunen. Trots detta anser kommunen att satsningen på förbättrad trafik var vettigare än försöket med avgiftsfri kollektivtrafik, genom att man genom den förstnämnda erhåll en mer långsiktig ökning av resandet än vid den sistnämnda, till en lägre kostnad för kommunen. Under 2014 kommer man troligen att justera nätet igen för att kollektivtrafikförsörja nya bostadsområden, vilket väntas ge ett ytterligare ökat resande (Wolbe, 2013).

18 Bilaga 4 5. Övertorneå Bakgrund Övertorneå i Norrbotten har invånare och 2 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2013). Kommunen ligger vid gränsen mot Finland och huvudorten ligger 6,5 mil norr om Haparanda. Försöket med avgiftsfri kollektivtrafik infördes år 2001 för alla bussturer inom kommunens gränser. Avsikten var att minska biltrafiken genom att öka bussarnas passagerarantal. Det ursprungliga initiativet kom från ett nytt parti som kom in i kommunfullmäktige vid valet år 1991 och sedan en politisk uppvaktning från ungdomar i kommunen. Eftersom Övertorneå är en utflyttarkommun är och var man väldigt mån om sina ungdomar och att de ska trivas. Så gick försöket till Kommunstyrelsen bad Länstrafiken att ta fram ett förslag med avgiftsfri kollektivtrafik som ett försök. Förslaget hade ett upplägg där Länstrafiken stod för vissa delar och kommunen skulle betala en fiktiv biljettintäkt baserad på 1999-års biljettförsäljning om 35 biljetter/dag i genomsnitt. Kollektivtrafikresandet var mycket lågt utöver skolresorna och linjer och tidtabeller var framförallt anpassade till skolan och deras schema (kl. 8-15). Beslut om ett års försök fattades av kommunstyrelsen hösten år Kommunen åtog sig då att stå för den uteblivna biljettintäkten om drygt kr om året till Länstrafiken. Försöket kunde därmed införas den första januari år Någon regelrätt undersökning genomfördes inte innan försöket startade. Försöket marknadsfördes i ganska begränsad utsträckning inför införandet, och då främst i samband med ny tidtabell och övriga taxeförändringar. Kommunen marknadsförde försökt i sin egen tidning som går ut till invånarna, och i en turistbroschyr. Dessutom var försöket omtalat på ett fördelaktigt sätt i lokala media (radio, TV och lokaltidning). Den genomgående positiva publiciteten i försökets inledning har fortsatt sedan dess. Effekten på resandet Försöket administrerades av Länstrafiken, som skötte relationerna mellan resenärer och trafikutövaren. Resandet utvecklades efter hand så pass positivt att extrabussar behövde sättas in på en tur särskilt anpassad för pendlare och en skoltur som även användes för inköpsresor. Försöket har utvärderats två gånger ett halvår respektive ett år efter införandet av avgiftsfriheten (Johansson 2001 resp 2002). Utvärderingen jämförde bussresandet av betalande resenärer på de mest trafikerade busslinjerna i kommunen före och efter försökets införande. Skolelever, som sedan tidigare åkte gratis, omfattades inte. Resultatet blev att antalet resor ökade med 163 procent under försökets första år Det motsvarar en ökning av antalet passagerare med passagerare inom kommunen. För de bussturer som enbart trafikerade kommunen ökade resandet med hela 254 procent. Detta innebar att kollektivtrafikens marknadsandel ökade från 1 till 5 procent av alla resor. I övriga delar av länet minskade resandet med 13 procent under samma tid (Lindqvist, 2005). Resandestatistik erhölls genom manuella räkningar. Nu ett drygt decennium senare kan konstateras att det är de regelbundna resenärerna som har fortsatt åka buss när taxorna successivt höjts. Det säljs färre busskort nu, men de som säljs nyttjas desto mer. Totalt sett har resandet ökat från 35 resor per dag år 1999 till 100 resor per dag år 2012 en ökning med 186 procent. De som framförallt börjat åka är de som bor 4-5 mil utanför centralorten - ju närmre Övertorneå desto mindre resandeökning. I intervjuer under gratisförsöket uppgav personer ur denna grupp att man kunde tänka sig att sälja den andra bilen. Att arbetsgivare anpassade arbetstider så att de kunde åka med ordinarie bussturer spelade en stor roll här (Häggbo, 2013).

19 Bilaga 4 Kostnader År 2001 var totala kostnaden 305 kkr medan den år 2007 hade stigit till 420 kkr. Från och med år 2008 fick Övertorneå kommun ta hela kostnaden. Då blev det mycket dyrare (fördubbling av kostnaderna) och man införde ett kommunkort som alla invånare kunde köpa för 100kr sålde man 800 sådana kortkort betalade kommunen 450 kkr för kollektivtrafiken ville Länstrafiken ha en avtalskonstruktion där de rabatterade resorna med 30 procent och sen skulle kommunen och resenärerna stå för resten av kostnaderna. Då bestämde man sig för en taxa som låg på 300kr för ungdomar (0-19 år) och pensionärer (65- år). Arbetspendlare (20-64 år) betalade 1000kr för ett årskort. Antalet sålda kort minskade från 800 till 400 stycken och även resandet påverkades negativt dock till en högre nivå än före 2001 trots minskad befolkning i kommunen (Häggbo, 2013) steg kommunens kostnader till kkr brutto. Sedan dess har priset för årskortet ytterligare justerats uppåt. Förra året kostade ungdomskortet 800kr och resten inklusive pensionärer fick betala 3000kr och då gick kortförsäljningen ner till 100 stycken kostade trafiken 1,16 Mkr netto för kommunen i underskott. I år räknar man med ett motsvarande underskott på kkr. Utmaningar och framgångsfaktorer De nackdelar som avgiftsfriheten medfört är att tillförlitlig resandestatistik har blivit svårare att ta fram och att det möjligen blivit en viss förändring i kommuninvånarnas inköpsmönster till nackdel för vissa näringsidkare. Sannolikt har även bensinförsäljningen minskat. Kommunen anger att den viktigaste förutsättningen för att på ett kostnadseffektivt sätt bedriva trafiken avgiftsfritt för medborgarna är att linjenätet är effektivt vilket medför att kostnaderna kan hållas nere (Lindqvist, 2005). Införandet av avgiftsfria resor inom Övertorneå kommun anses av kommunen som framgångsrikt. Resandet har ökat, något som varit en av kommunens målsättningar, trots att busskorten från 2008 är avgiftsbelagda igen och jämställdheten har förbättrats genom att andelen män som reser har ökat. Försöket har dessutom väckt nationell uppmärksamhet och har fått efterföljare i främst andra norrbottenskommuner. Politiskt har stödet varit heltäckande. Detta, liksom kontinuiteten i organisation och upplägg och bra dialog och kommunikation mellan kommunen och Länstrafiken, uppges vara de främsta faktorerna som gjort införandet så framgångsrikt. 6. Älvsbyn Bakgrund Älvsbyn i Norrbotten har invånare i kommunen och 4,8 invånare per kvadratkilometer (SCB, 2013). Älvsbyn ligger inom det så kallade Fyrkanten-området som förutom Älvsbyn består av Boden, Luleå och Piteå med sammanlagt omkring invånare. Motivet till införande av avgiftsfria resor var att kommunen ville ta fasta på åtgärder som bidrar till förbättrad miljö och som ger högre livskvalitet för kommunens invånare. Det sågs dessutom som ett led i landsbygdsutvecklingsarbetet. De flesta busslinjerna var anpassade efter skolskjutsverksamhet och hade få övriga passagerare. Eftersom kommunen redan betalade en avgift för kollektivtrafiken oavsett antalet passagerare och dessutom betalade för skolskjutsarna ansåg kommunen att de kunde försöka öka antalet passagerare på en redan delbetald verksamhet. Innan projektet startades kontaktades Övertorneå kommun som då hade avgiftsfri kollektivtrafik sedan några år tillbaka (Lindqvist, 2005). Politiskt, och även inom den kommunala förvaltningen,

20 Bilaga 4 var enigheten stor vid införandet, men efter några år ansåg politikerna att pengarna som försöket kostade kunde användas bättre inom andra områden (Eriksson, 2013). Länstrafiken var principiellt emot gratis kollektivtrafik. Så gick försöket till Avgiftsfria bussresor inom kommunen infördes i september Av kommunen subventionerade kort hade då funnits sedan början av 80-talet. Kommunen annonserade i det lokala annonsbladet med jämna mellanrum under hela försöksperioden. Försöket uppmärksammades i TV, radio och pressen. Kommunen såg även till att annonser sattes upp hos företagen, där information om försöket även spreds på personalmöten. Projektet avslutades 2005 efter en fyra år lång försöksperiod. Effekten på resandet Ingen regelrätt utvärdering har genomförts men enligt den berörda bussoperatören har resandet fördubblats på vissa busslinjer. Det har noterats att en ökning i nyttjandet av buss skett för arbetspendling, av ungdomar vid fritidsresor samt att färdtjänstberättigade valt buss istället för färdtjänst. Kostnader Kostnaden för Älvsbyns kommun uppgick år 2004 till kr (Lindqvist, 2005). Utmaningar och framgångsfaktorer Den främsta framgångsfaktorn uppges vara det nära samarbetet med de större företagen i kommunen främst Älvsbyhus och Polarbröd som är stora arbetsgivare och bidrar till en relativt stor inpendling till kommunen. Företagarna gick tillsammans med kommunen ut med information till deras personal där man uppmanades att åka kollektivt. Speciellt Polarbröd ville att personalen skulle åka kollektivt för miljöns skull. Även marknadsföring mot landstings- och kommunanställda genomfördes. Några ökningar eller förändringar av trafiken gjordes inte, bortsett från viss justering av hållplatslägen för att bättre svara mot lokalisering av viktiga målpunkter (Eriksson, 2013). 7. Gällivare Bakgrund Kommunen har invånare ( SCB) och 1,17 invånare per kvadratkilometer. Gällivare införde, efter beslut i kommunfullmäktige år Initiativet till att införa kortet kom från en grupp politiker från tre olika partier. Syftet var att underlätta förbindelserna mellan tätorterna i kommunen. Få motsatte sig förslaget då det gick igenom kommunens beslutsprocess, och det beslutades med en stor majoritet för vid fullmäktiges beslut. Så gick försöket till! Försöket påbörjades 2008 med ett kraftigt rabatterat årskort som kan köpas av kommuninvånare på kalenderårsbasis eller per halvår. Busskortet säljs endast vid bestämda fasta försäljningsställen vid års- och halvårsskiftena. Ingen försäljning sker på bussarna. Samtidigt gjordes resandet helt avgiftsfritt för färdtjänstberättigade. Första två åren kostade kortet 300 kronor för vuxna och 100 kronor för ungdomar permanentades försöket och samtidigt höjdes priset till 600 kr för vuxna vilket nu (2013) höjts till 700 kr alltså fortfarande mycket lågt. År 2011 infördes samtidigt

Rapport. Avesta Kommun Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta SLUTVERSION 2013-11-01

Rapport. Avesta Kommun Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta SLUTVERSION 2013-11-01 Avesta Kommun Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta SLUTVERSION 2013-11-01 Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta Datum 2013-11-01 Utgåva/Status SLUTVERSION Anna-Lena Söderlind

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Erfarenheter från försök med trafik i glesbygd

Erfarenheter från försök med trafik i glesbygd Erfarenheter från försök med trafik i glesbygd Mats Börjesson Transportidé AB Glesbygd tätort Glesbygd är i svensk befolkningsstatistik benämning på den del av Sveriges yta som inte är tätorter. SCB Tätort

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen!

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! 17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! Så här blir det Det var över 30 år sedan sist. Nu är det äntligen dags för en ny busstrafik i hela Dalarna, anpassad efter hur resbehovet ser ut idag.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 3 KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Försäljningsavdelningen... 3

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Resor med buss eller tåg i Västmanland

Resor med buss eller tåg i Västmanland Resor med buss eller tåg i Västmanland Här kan du läsa hur du ska göra när du vill resa med buss och tåg i Västmanland Bolaget du reser med heter VL. Du får veta var du kan köpa biljetter och hur du gör

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken Prova att åka kollektivt! Visste du att Kristinehamn har en bra tätortstrafik och goda pendlingsmöjligheter med både buss och tåg? Upptäck kollektivtrafiken i Kristinehamns

Läs mer

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 2012-05-30 1(6 Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 Färdtjänst Inledning Färdtjänst är ett komplement till och en del av den allmänna kollektivtrafiken.

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Utredning om fri kollektivtrafik för pensionärer i Sala kommun

Utredning om fri kollektivtrafik för pensionärer i Sala kommun Bilaga KS 2011/121/1 B~~~~ Planering- och utveckling Anders Johansson YTIRANDE SALA KOMIV1~f'l Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2011-05- 1 1 Diarj\'l'r _ J',~, IAktpilaga ";)1(; 1:/\ I 1-;.. I 1 (3) 2011-05-11

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011

KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 225 KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 Inledning/Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden ansvarar för samhällsbetalda resor inom verksamhetsområdena allmän kollektivtrafik, skolskjutsar

Läs mer

MAXSUMO. Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011. Av: Ida Lundström

MAXSUMO. Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011. Av: Ida Lundström MAXSUMO Aktivitet: Testresenär Röbäck/Böleäng 2011 Av: Ida Lundström Övergripande syfte Aktiviteten går ut på att få vanebilister att bryta sin vana (köra bil) och istället ta buss till och från arbetet.

Läs mer

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Din resa. 2015. En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015.

Din resa. 2015. En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015. Din resa. 2015 En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015. Innehåll Tidtabeller Åka buss och tåg Så köper du din resa Värmlandskortet

Läs mer

1 (5) Kollektivtrafikmyndigheten Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer Delårsrapport januari-april 2013 Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Dok.nr. Version Kollektivtrafiknämnden Stefan Öhlander Delårsrapport

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet?

Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet? Enkät 2 Testresenär Namn: Vad har du för sysselsättningsgrad? 100 % 75 % 50 % 25 % Annat Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet? 20-22 dagar/månad 16-19 dagar/månad 12-15 dagar/månad

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst

Läs mer

Att resa med Värmlandstrafik

Att resa med Värmlandstrafik Att resa med Värmlandstrafik Lättläst version 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL Tidtabeller... Att åka buss med Värmlandstrafik... Åka tåg med Värmlandstrafik... Värmlandstrafiks kort... Värmlandstrafik

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Utredningsuppdrag Cyklar ombord på buss och tåg

Utredningsuppdrag Cyklar ombord på buss och tåg Datum: 2010-09-14 Beteckning: Handläggare: Er Referens Ert Datum: Er Beteckning Maria Rydström Utredningsuppdrag Cyklar ombord på buss och tåg 1. Inledning Landstinget i Västmanland gav i mars 2010 Västmanlands

Läs mer

PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2

PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Närtrafiken i Sävsjö kommun Dokumentinformation Titel: Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Närtrafiken

Läs mer

REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRD- TJÄNST (ersätter nuvarande regelverk i tillämpliga delar)

REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRD- TJÄNST (ersätter nuvarande regelverk i tillämpliga delar) Ersätter Utbytt den Sign 1:11 REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRD- TJÄNST (ersätter nuvarande regelverk i tillämpliga delar) (Regler anges inom markerad ram och kommentarer anges i direkt samband

Läs mer

Motion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer

Motion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer Malmö stad Vård- och omsorgsberedningen 1 (1) Datum 2014-06-02 Diarienummer STK-2014-308 Kommunstyrelsen Motion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer STK-2014-308

Läs mer

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet?

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? SKL har under våren gett ut en skrift som förklarar varför kollektivtrafikens kostnad ökar, en bra genomgång av vad som varit. Tyvärr saknades

Läs mer

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer:

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer: 1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Regelverk för färdtjänst Färdtjänst Allmänt Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform till de allmänna kommunikationerna. Val av fordon eller transportform

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST?

LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST? Färdtjänst VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform, som efter behovsprövning är tillgänglig för personer som på grund av funktionshinder

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

TIDTABELL LOKALTRAFIKEN. 24 augusti 2015 10 juni 2016. Gula sidor = Sommartidtabell, gäller tiden 10 juni - 22 Augusti 2016

TIDTABELL LOKALTRAFIKEN. 24 augusti 2015 10 juni 2016. Gula sidor = Sommartidtabell, gäller tiden 10 juni - 22 Augusti 2016 TILL HUSHÅLLEN TIDTABELL LOKALTRAFIKEN 24 augusti 2015 10 juni 2016 Gula sidor = Sommartidtabell, gäller tiden 10 juni - 22 Augusti 2016 Trafikinformation 0970-248 00 vx. Pris 5 kr 2 3 Biljettpriser för

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Boxholms kommun Omsorgsverksamheten. Boxholm kommuns riktlinjer för färdtjänst

Boxholms kommun Omsorgsverksamheten. Boxholm kommuns riktlinjer för färdtjänst Boxholm kommuns riktlinjer för färdtjänst INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT OM FÄRDTJÄNST... 2. ANSÖKNING OCH HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST... Riktlinjer:... 3. FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND... Riktlinjer:... 3.1 TILLSTÅNDSNIVÅER...

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

PM - BUSSTRAFIK I FJÄLLREGIONEN

PM - BUSSTRAFIK I FJÄLLREGIONEN 1 (15) PM - BUSSTRAFIK I FJÄLLREGIONEN På uppdrag av Destination Sälenfjällen har en undersökning gjorts av hur busstrafiken i fjällregionen Sälen, Idre, Trysil och Elverum kan förbättras för att minska

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Bilaga 1. Kommunens uppfattning är att de linjer som nu bedrivs bör omfattas av allmän trafikplikt och säkerställas genom avtal.

Bilaga 1. Kommunens uppfattning är att de linjer som nu bedrivs bör omfattas av allmän trafikplikt och säkerställas genom avtal. Arjeplogs kommun Arjeplogs kommun är till ytan landets fjärde största kommun och avstånden är långa till andra större orter. Det medför ett mycket stort behov av fungerande trafikförsörjning för att möta

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

6 Tillstånd för färdtjänst prövas av kommunen där sökande är folkbokförd.

6 Tillstånd för färdtjänst prövas av kommunen där sökande är folkbokförd. GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN För den som är färdtjänstberättigad i Jönköpings län finns det möjlighet att ansöka om färdtjänst. Färdtjänst kan efter behov erbjudas i olika former.

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Dagens presentation Henric Fuchs, Projektledare, Landstinget Västernorrland Dagens presentation c:a 25 minuter Kort presentation av mig själv och projektet RTS

Läs mer

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken September

Läs mer

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Samverkan för ett ökat kollektivtrafikresande Förslag till åtgärder och aktiviteter för buss- och skärgårdstrafiken

Samverkan för ett ökat kollektivtrafikresande Förslag till åtgärder och aktiviteter för buss- och skärgårdstrafiken Rapport Samverkan för ett ökat kollektivtrafikresande Förslag till åtgärder och aktiviteter för buss- och skärgårdstrafiken LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (24) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG FÖR

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

Stormöte om kollektivtrafiken

Stormöte om kollektivtrafiken 1 (6) LINKÖPINGS KOMMUN Stormöte om kollektivtrafiken Minnesanteckningar Anteckningar av: Anders Netin/Karin Linkhorst 2014-03-13 Linköpings kommuns Landsbygdsgrupp, i samarbete med Landstingets kollektivtrafiknämnd

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Avslutningsmöte för testresenärer på Marieområdena

Avslutningsmöte för testresenärer på Marieområdena Avslutningsmöte för testresenärer på Marieområdena Kvällens upplägg 18.30 Presentation av kvällens gäster 18.40 Presentation av delar av resultatet från enkäterna 19.10 Frågestund Summering av testperioden

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Skånetrafikens kvalitetsrapport Mars 2015

Skånetrafikens kvalitetsrapport Mars 2015 Skånetrafikens kvalitetsrapport Mars 2015 Kundnöjdhet - Punktlighet Resande Fotograf: Karl-Johan Hjertström 1 Bakgrund Kvalitetrapporten kommer månadsvis och beskriver Skånetrafikens aktuella läge samt

Läs mer

Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd och Trafikverket i samverkan

Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd och Trafikverket i samverkan Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd Bakgrund till Söderåstrafiken Samverkan mellan trafikslag Vision: Mer kollektivtrafik till fler medborgare

Läs mer

Kollektivtrafik i Avesta kommun

Kollektivtrafik i Avesta kommun Rapport 2009:3 Kollektivtrafik i Avesta kommun Analys av samhällsbetalda transporter och förutsättningar för anropsstyrda trafiklösningar i Avesta kommun Oskar Jonsson E-post: info@tfk.se ISBN-10: 91-85665-25-8

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt AB Dalatrafik ansvarar, på uppdrag av Landstinget Dalarna, för frågor om regler för sjukresor. Dalatrafik handlägger

Läs mer

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016 Trafikplan Robertsfors Kommun 2013-2016 Innehåll 1 NULÄGESBESKRIVNING 1 1.1 KOLLEKTIVTRAFIKENS ORGANISATION I LÄNET... 1 1.2 BEFOLKNING OCH RESANDEUNDERLAG... 1 1.3 TRAFIKNÄT... 3 1.1 RINGBILSTRAFIK...

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Information om färdtjänst

Information om färdtjänst Information om färdtjänst Färdtjänst är en särskild kollektivtrafik och ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänsten är till för personer med ett varaktigt funktionshinder och som har

Läs mer

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00 1 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Piteå 2011 Författare: Jennie Marklund Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Jenny Widell, Sweco Infrastructure Handläggare: Marie Karlsson Sweco Infrastructure,

Läs mer

HEJA. BUSSEN! Snabbguide för dig som är på väg! Hitta din buss Betala din resa Välkommen ombord Dags för avstigning

HEJA. BUSSEN! Snabbguide för dig som är på väg! Hitta din buss Betala din resa Välkommen ombord Dags för avstigning HEJA BUSSEN! Snabbguide för dig som är på väg! Hitta din buss Betala din resa Välkommen ombord Dags för avstigning I den här broschyren får du veta hur du reser med buss i Örebro län, hur du betalar och

Läs mer

GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN

GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN För den som är färdtjänstberättigad i Jönköpings län finns det möjlighet att ansöka om färdtjänst. Färdtjänst kan efter behov erbjudas i olika former:

Läs mer

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till

Läs mer

Kunddriven och effektiv planering av trafikutbud. Workshop 3

Kunddriven och effektiv planering av trafikutbud. Workshop 3 Kunddriven och effektiv planering av trafikutbud Workshop 3 Bakgrund och nuläge Vi har nu en gemensam affärsmodell för fördubblad kollektivtrafik Vi har en gemensam avtalsprocess Vi har ett gemensamt modellavtal

Läs mer

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland för oss Nyköpings bussterminal - en mötespunkt. I Sörmland finns något för alla Sörmland är ett fantastiskt landskap fullt av slott,

Läs mer

KF Ärende 13. Löpnummer i Politikerrummet: 26. Medborgarförslag om gratis bussresor på dagtid

KF Ärende 13. Löpnummer i Politikerrummet: 26. Medborgarförslag om gratis bussresor på dagtid KF Ärende 13 Löpnummer i Politikerrummet: 26 Medborgarförslag om gratis bussresor på dagtid Tjänsteskrivelse 2013-08-26 SBN 2012.0131 Handläggare: Kristin Södergren Samhällsbyggnadsnämnden Svar på återremiss

Läs mer

Samrad ÖDD för rafoficff räod gae a i SL:s busstrafik from januari 2016

Samrad ÖDD för rafoficff räod gae a i SL:s busstrafik from januari 2016 Trafikförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(14) Trafikavdelningen PM Diarienummer Buss 2015-09-09 SL 2015-0883 Handläggare Sara Catoni Sändlista T,..., _.,, Danderyds kommun K 1 ( ö p p e p ) Samrad

Läs mer

Färdtjänst. - den särskilda kollektivtrafiken. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00

Färdtjänst. - den särskilda kollektivtrafiken. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00 Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Färdtjänsthandläggare 0410-73 34 59, 0734-42 29 49 Telefontid: Måndag - fredag mellan 8.30-9.30 E-post:

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer