naturlig rekreation - utveckling i samverkankan Naturlig rekreation utveckling i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "naturlig rekreation - utveckling i samverkankan Naturlig rekreation utveckling i samverkan"

Transkript

1 Naturlig rekreation utveckling i samverkan Dokumentation från Stadshallen och Krankesjön 18 maj 2004

2 Vi har behov v av v återfödelse Kommunalråd Rolf Englesson från Lund inledde konferensen: ensen: - Rekreation betyder återfödelse och nyskapande och det är viktigt med återfödelse i dessa dagar när man pratar mycket om stress. - Man har gjort hastighetsmätningar här på Sölvegatan i Lund och bilarna kör väsentligt långsammare på våren när träden slår ut och blommar längs gatan. berättar Rolf Englesson och fortsätter: - Naturen återföds och vi påverkas av detta i allra högsta grad. Det är inte bara naturen som behöver återfödas utan det är även vi själva - vi har ett behov av att återfödas, berättar Rolf Englesson och tillägger: - Att återskapa sig själv - det är hemskt viktigt och en viktig del av det arbete som ni och vi ska fortsätta med i och med den här konferensen. Stressen och skadeverkningar som följer med stress kostar Sverige 100 miljarder per år. Det är inte stressen vi har problem med utan frånvaron av att aldrig koppla av Konferensprogrammet Utv tveckling av rekr ekreationsområden eationsområden och leder samver erkan Anders Ekstrand, Region Skåne Mar arkägar kägaren som allemansrättslig resurs Carl Piper och Charlotte Lindström, Högestad & Christinehof Örjabäcksleden från källan till havet, en idé från ett lokaltutvecklingspr ecklingsprogram i Ströv trövelstorp Peter Andersson och Kerstin Salevid, Projekt Örjabäcksleden Bygdesamv ygdesamver erkan, lokal samver erkan kan mellan ver erksamheter ksamheter,, boendeföree- ningar och kommun Lars Lonhage och Helén Rosengren, LRF Biosfär iosfärområde område Kristianstads Vattenrike ett modellområde för bevarande och hållbar utveckling Karin Magntorn, Kristianstads Vattenrike Naturbetesmar aturbetesmarker för människa, flora och fauna i tätortsnära tsnära rekr ekreationsområden eationsområden Widar Narvelo och Pontus Runeke, Helsingborgs stad Ekobas Krankesjön, en utgångspunkt för folkbildning, utbildning och rekr ekreation eation Lena Ingvad Lärande Natur Lunds kommun Krankesjön och Silvåkra fågeltorn som besöksplats för fågelskådare och allmänhet Paul Eric Jönsson, Lunds kommun Att ha boskap i tätortsnära tsnära rekr ekreationsområden eationsområden Bosse Svorén Moderator och diskussionsledare: e: Gösta Regnéll från Länsstyrlsen i Skåne

3 Att få upplevelser - Tänk om man istället för att åka till Liseberg på skolresa kan göra en övernattning på Skåneleden. Anders Ekstrand från Region Skånes avdelningen för planering och miljö berättade om Region Skånes arbete för utveckling av rekr ekreationsmiljöer eationsmiljöer. - Vi måste vara medvetna om att vi lever i Skåne och att landskapet består till stora delar av produktionslandskap och att marken till stor del ägs av privata markägare. Skånes mest produktiva kommun har 82 % åkermark, 10 % asfalt och lite övrig mark. Det blir inte mycket över till rekreation. I en annan del av Skåne dominerar skogslandskapet. Det är inte någon trevlig rekreationsmiljö, men ekonomiskt viktigt. Anders berättar också om att det finns många olika faktorer att ta hänsyn till när man diskuterar rekreation bland annat att alla platser i landskapet inte är lämpliga för rekreation. En annan faktor är att de flesta människorna idag bor i tätorter och saknar naturlig koppling till landskapet utanför staden. Man har inte längre någon naturlig kontakt via mormor och morfar med det gamla jordbrukslandskapet. Dessa faktorer kräver planering. Rekreation och friluftsliv ska man se på flera olika plan. Dels behöver man något i närheten av där man bor som man kan gå till på mindre än fem minuter. Där man kan smita undan en liten stund koppla av från vardagen. Men man behöver även större område där man kan tillbringa en hel dag och vandra runt en hel dag utan att behöva uppleva alla intryck som man får i staden. I naturen kommer det lagom med intryck. 17 miljarder kostar sjukvården i Skåne. Detta innebär att vi lägger några tusenlappar på människor som börjat bli sjuka och lägger en tia på att hålla människor friska. Det är här man ska börja att försöka få människor att vara friska. Några av de vackraste platserna i Skåne är privatägda därför är det nödvändigt att utveckla ett samarbete för att kunna använda de här områdena till rekreation. - Alla som går ut i naturen har olika åsikter om vad det är dom vill uppleva en del vill ha en markerad led, andra vill göra olika aktiviteter som till exempel bada, åka långfärdsskridsko, fiska, skjuta paintboll eller agera rollspel, berättar Anders och fortsätter: Anders Ekstrand, Region Skåne -Det är också viktigt att tänka på att det finns grupper som inte har det så lätt att ta sig ut i naturen och att behovet av upplevelse är väldigt olika. Att bara höra en bäck porla eller att dofta på en näve jord. Det absolut viktigaste är att människor får med sig upplevelser hem det är det som gör att människor kommer tillbaka. En viktig faktor som Anders vill betona är delaktighet och berättar om det otroliga engagemang som infann sig när Skrylleskogen återplanterades efter stormen. - Vi bjöd in människor att hjälpa till att plantera och det kom 2000 som ville hjälpa till. Vi hade fullt upp med att langa fram plantor. Anders Larsson från Skogssällskapet arbetar just nu som entreprenör åt Region Skåne med ett vandringsprojekt på Skåneleden som har inneburit att under fem år har mellanstadieelever och 2000 lärare gjort vandringar på Skåneleden. - Skåneleden består av 100 mil och korsar 23 olika kommuner. Den här leden är en enorm resurs som kan användas för friskvård. Många barn sitter framför datorn och vet inte hur det är att vara ute i skog och mark, berättar Anders Larsson och fortsätter: -En vandring på leden innebär att 50 st elever är ute per gång med guide och avverkar 10 olika stationer där man får lära sig mer om allemansrätten, kläder, mat, vätska, jakt eller skogsbruk. Guiderna har oftast en pedagogisk erfarenhet och ett naturintresse och har till exempel varit scouter. Region Skåne och andra finansiärer såsom sparbanken, skogssällskapet och även kommunerna gör de här vandringarna möjliga. När sparbanken finansierar ska eleverna producera ett skolarbete om t ex jakt eller en kvarn. Arbetet ställs sedan ut på det lokala bankkontoret. Det är inte enbart mellanstadieelever som ingått i vandringsprojektet bland annat har 1500 funktionshindrade elever varit med på vandringar. Anders Larsson sammanfattar det med att en mötesplats i skogen är en viktig plats för integration, för att väcka intresse, skapa förståelse och känna gemenskap. Utv tveckling av rekr ekreationseations- områden och leder samver erkan Anders Ekstrand, Region Skåne & Anders Larsson, Skogssällskapet

4 Markägaren som naturresurs Vi markägare ses ibland som ett hot mot miljövården, inleder Carl Piper sitt anförande och fortsätter: -Många markägare har under århundrade skött landskapet efter sina erfarenheter och det betyder inte så mycket i samhällets ögon. Samtidigt som samhället själv producerar samhällsskandaler t ex Hallandsås och samhället visar bristande respekt för sina egna lagar genom att t ex planera för en järnväg genom Natura 2000-område. -Men markägarna är inte speciellt mycket bättre. Vi har hukat oss i debatterna och det är fel. Vi borde se oss själva som en resurs skapa en bättre miljö och visa det kunnande som finns. Vidare tycker Carl Piper att ordet markägare känns förlegat därför att det inte är ägandet som är det viktiga utan den relation som alla har till marken. En del odlar marken, andra har en nyttjanderätt t ex jakt och någon har ett svampställe. Alla dessa kan skapa bättre förutsättningar för nästa generation, resonerare han. Det sägs ibland att markägare är ett hinder för samhällets alla goda ambitioner. Det kan nog vara så i många fall. Det beror på att vi inte pratar med varandra på det viset som vi borde göra. - Det finns en rädsla hos markägare för politiska beslut; att det som man själv värnar om kommer att ändras. Det finns en osäkerhet runt Natura 2000-områden och hur det ska hanteras. Det finns en rädsla för att samhället ska ta över all ädellöv över 100 år och då undrar vi som har satsat på ädellöv: Vad är tanken med det här? Ska vi tillhandahålla det här utan att få någonting tillbaks? Allemansrätten är viktig den är unik för oss och vi ska vara rädda om den. Vi måste försöka lyssna mer på varandra och prata med varandra. Det finns en vilja hos de som brukar jord och skog att delta i det här. Charlotte Lindström arbetar som godsekolog vid Högestad och Christinehofs fideikommissaktiebolag som är markägare till hektar däribland elva olika Natura områden. -Vi har 2000 hektar av väldigt vackra områden och som är välbesökta och besökarna är allt från botaniska experter och geologer till pensionärer med rullator, berättar Charlotte och fortsätter: - De här grupperna av besökare har olika önskemål och förväntningar och det är där vi kommer in som verksamhetsutövare. Besökarna gillar inte att en tjur går i hagarna men det är nödvändigt för oss som verksamhetsutövare. Andra problem är lösspringande hundar, nedskräpning och slitage; hur många besökare tål området? -Friluftslivet är jätteviktigt och det är där vi möter vår omvärld. Det är viktigt att vi informerar om granskogsavverkning, lövgrodor, orkidéer eller tjuren i kohagen. Därför har vi gjort en folder där vi berättar om allemansrätten och våra pärlor. Det är viktigt att det inte enbart är envägskommunikation utan vi vill gärna ha synpunkter utifrån och det funderare vi på att sköta via internet. Charlotte Lindström och Carl Piper, Högestad & Christinehof Vi försöker hela tiden utveckla mötespunkter så att människor får tillgång till naturen. Det kan vara angöringspunkter för parkering, rastplats, leder, avtal för kommersiella nyttjandet t ex turridning och äventyrsnyttjare, berättar Charlotte. - Vårt hjärtebarn är Christinehofs ekopark med slott, alunbruksområdet Verkåns naturreservat och en våtmark på gång. Här vill vi skapa en större mötesplats eller bas tillsammans med arrendatorerna, Region Skåne och Världsnaturfonden. Förhoppningen är att det här utvecklingsarbetet på sikt ska stärka samarbetet och att vi alla aktörer som t ex kommuner, länsstyrelsen, ideella organisationer, arrendatorer, den enskilde besökaren och vi själva, hittar våra roller. Mar arkägar kägaren som allemansrättslig resurs Carl Piper och Carlotte Lindström

5 Ideella krafter planerade och röjde Örjabäcksleden Den fem kilometer långa Örjabäcksleden invigdes för inte så länge sedan. Idag är det åter möjligt att vandra längs bäcken mellan Strövelstorp och Ausås. Längs denna naturoch kulturled finns många upplevelser: en kvarn från 1817, en från istiden formad drumlin, man kan se Kullen möta Öresund, vindkraftverk, slagghögar och ett fantastiskt landskap. Nyuppsatta skyltar visar vägen och det finns bord utsatta för alla besökare som vill ha picknick. Bakom detta arbete finns ett engagerat byalag, kr från Region Skåne och många, många timmars ideellt arbete.- Det var ett långsiktigt projekt men det visade sig att det inte blev så långsiktigt efter två år har vi invigt leden och nu har vi en rekreationsplats nära den egna boplatsen, berättar Kerstin Salevid från Strövelstorps byalags kultur- och fritidsgrupp och fortsätter: - Jag tog kontakt med Tegebyarnas byaråd i Utvälinge och de visade sig också intresserade av att kanske kunna få en väg från källan till havet. Godssägaren Stefan Geijer på Vegeholm var intresserad och därmed satte vi oss ner och skrev en projektplan till Region Skånes miljövårdsfond och fick kronor, vi har även fått pengar från Ängelholms kommun. Peter Andersson från Strövelstorps bygdeförening berättar att många trodde att markägarna aldrig skulle gå med på att dra en led över deras ägor. Visst fanns det problem att lösa som till exempel med jakten men idag finns det 20 individuellt skrivna avtal med de 20 markägarna. Dessutom är fem av markägarna med i projektet på ideell basis och resultatet har blivit en fantastisk gemenskap. - Jag har märkt en klar fördel med att ha rötterna i bygden i kontakten med de 20 markägarna och det har klart hjälpt oss när vi skulle skriva avtalen, berättar Peter Andersson och han fortsätter: - Till skötseln har vi fått ett tioårigt avtal med en av markägarna som ska sköta mer än halva sträckan gratis. - Vårt största mål är att nå fram till havet. Nu är det en sträcka på 300 meter som behöver åtgärdas och Kerstin Salevid sedan kan vi gå längs vägen och hitta underbara ställen som till exempel de sju systrarna - en 500 år gammal bok, utgrävning av märgelgravar, fågelön och godset Vegeholm. Vi har ingen kommun bakom oss så det är mycket ideellt arbete. Örjabäcksleden från källan till havet, en idé från ett lokalt utvecklingspr ecklingsprogram i Ströv trövelstorp Peter Andersson och Kerstin Salevid

6 Enar och leder bygdesamverkan Förändringen av lantbruket har gjort att näringens verksamhetsområden har vidgas. Många lantbrukare sysslar med andra saker än enbart lantbruk idag. För att syssla med annan verksamhet än den traditionella krävs många nya kontakter. - Vi har valt att jobba i projektform och vi letar upp lantbrukare i Skåne som har andra verksamhetsgrenar än de traditionella. Vi samlar dom sedan i olika grupper, berättar Lars Lonhage från LRF. - Om man ska starta en verksamhet samlar man ihop folket i byarna och LRF-samordnaren. Oftast är kanske idrottsföreningar och kyrkan också intresserade och plötsligt finns det tio-femton föreningar som är representerade. Det brukar komma mellan personer till de här sammankomsterna och vid dessa tillfällen uppstår kontakt mellan markägaren och de som bor i bygden. I de här projekten deltar, förutom handläggaren, organisationer och Skånes lokala utvecklingsgrupper som företräder byarna. - Ofta förekommer diskussioner mellan markägare och nyinflyttade om hur marken får nyttjas. Men de här träffarna brukar lätta upp stämningarna och utmynnar oftast i olika arbetsgrupper, berättar Lars Lonhage. - Arbetsgrupperna kan t ex fördjupa sig i frågor som rör turistnäring, sociala frågor eller en skola som är nedläggningshotad. Samverkan har haft stor betydelse och utan den lokala förankringen så är det väldigt svårt att få igång samverkan. Helen Rosengren tror att intresset hos lantbrukare för att vara delaktig kommer att öka. Utan ett intresse och ett engagemang hos markägare och brukare, når vi ingenstans. Hur får man ett sådant intresse och engagemang? - Det ena är att man känner en delaktighet, att få vara med från början, att komma in tidigt och komma själv med idéerna. När det kommer idéer från andra håll än från kommunen så gäller det att få med dom som är berörda så tidigt som möjligt. Att man jobbar i dialogform och inte skapar en målkonflikt. Det gäller att utveckla olika modeller för att jobba och varje fråga är unik och hanteras utifrån rådande förutsättningar. Men det kan ändå finnas anledning att jobba med olika modeller och utveckla sådana. Ett exempel är LIP-projketet Höje å naturstig i Lund där pedagogik och samverkan med olika brukare var viktiga inslag. Här handlade det om slättbygder - bygder där man har en annan tradition och jordbruksmarken ett väldigt högt värde. Ett annat exempel från Lund är ridstigsplanering. Hästarna är många i vårt landskap och intresset för ridning är stort. Det är inte alltid lätt att komma fram och det finns flera försök att göra ridstigar. Markägarna är många och att antalet kan bidra till att skapa problem. I LRF:s kommungrupp för Lund föddes en idé om en ridstig. Vi samlade ett gäng lantbrukare och en Helén Rosengren LRF speciell processledare som fick hjälpa till i frågan. Det första mötet bestod att förstå frågan, att prata om det här och vad det här innebär och få människor att tänka på samma sätt; att få en gemensam målbild. Det räckte inte så långt men vi arrangerade ett möte till. Vi satte oss ner med en karta och funderade kring var det var möjligt att dra en ridstig utifrån var det finns hästgårdar och vilka som är markägarna. Var skulle det finnas ett behov av en ridstig? -Vi lyckade få fram ett förslag på detta sätt där man var ganska överens. Det här har lämnats över till stadsbyggnadskontoret i Lund och man kommer att titta vidare på det här förslaget. Detta är ett första steg och möjligheten att genomföra det här är betydligt större än om man ställs inför ett färdigt förslag. Att arbeta med påverkande dialog kan underlätta det framtida arbetet. Bygdesamv ygdesamver erkan, lokal samver erkan mellan ver erksamheter ksamheter, boendeföreningar eningar och kommun Lars Lonhage och Helén Rosengr osengren, en, LRF

7 Naturen möter staden i Kristianstad Under vintern flyger havsörn över torget inne i Kristianstad. Det är någon av de övervintrande havsörnar som finns i kustbandet och runt Hammarsjön. Här finns människan inne i tätorten som samsas med naturen Naturen möter staden i Kristianstad och snart kan Kristianstads Vattenrike bli Sveriges andra biosfärområde som godkänts enligt UNESCO. Karin Magntorn arbetar med Kristianstads Vattenrike som sorterar under Kristianstads kommun men som också stöds av Region Skåne, Länsstyrelsen och Naturvårdsverket med flera och hon berättar: - Regeringen kommer att nominera vattenriket till UNESCO för att det ska bli ett biosfärområde. Biosfärområde är inte speciellt välkänt i Sverige, det finns bara ett sedan tidigare i Abisko. Vattenriket är ett pilotfall eftersom det är ett biosfärområde där man kombinerar människa och natur. Totalt finns det 440 i världen, 175 i Europa. Man blir ett modellområde för hållbar utveckling och bevarande som UNESCO utser och det är ett syskonprogram till världsarven som är världsunika områden medan biosfärområde är exempel på hur man kan bevara och utveckla. Kristianstads vattenrike går även under den engelska beteckningen Man and the biosphere (MAB). - Vi arbetar med tre funktioner nämligen bevara, utveckla och stödja, berättar Karin Magntorn och fortsätter: - Fokus har vi lagt på att försöka bevara de värden som fanns kvar i landskapet. Vi började redan 1989 med att inventera läget framförallt i våtmarksområdet och det fanns över 1000 hektar kvar av det gamla kulturlandskapet. Strandängar som bönderna fortfarande höll öppna genom att ha betesdjur där och det betydde att det fanns plats kvar för fåglar som rödspov och brushane. Men markerna var i snabbt förfall Karin Magntorn, Kristianstads vattenrike och antalet fågelpar hade minskat drastiskt; igenväxningen hade börjat. - Arbetet började med att kartlägga och jobba med markägarna. Arbetet med naturvården har inneburit att vi nu har hektar av strandängar i mycket bra skick och att vi har cirka 70 par rödspovar. Fåglarna har svarat jättefint på de restaureringsinsatser som har gjorts och vi har fått ett mycket större antal. -Biosfärområdet omfattar hektar, det är alltså inte enbart strandängarna utan Helgeåns avrinningsområde i Kristianstad kommun. Där är alla typer av marker bland annat sandiga torra marker med vandrande åkerbruk som vi har börjat arbeta med för att få igång arbetet med att hitta metoder som gör att värdena finns kvar. Ett exempel på artprojekt är utsättning av fisken mal, som försvann på talet, men som nu är tillbaka. En av de allra viktigaste grundpelarna för värdena i våtmarksområdena är att Helgeån har kvar sin naturliga puls. Det är inget reglerat vattendrag utan vattnet stiger när det vill stiga och sjunker när det vill sjunka. Årligen har vi en skillnad på 1,50 m mellan lågvatten och högvatten. Den andra funktion är att befrämja en utveckling som är hållbar. Det kan innebära att få igång ekoturism, t ex ridning, och utveckla nya metoder inom jordbruket. Den sista funktion, stödfunktionen, innefattar bland annat stöd för den forskning som sker och miljöövervakningen med hjälpa av båtar och kartor. Att hjälpa skolor att komma ut. Vi har ett ekomuseum med 20 besöksplatser, ett ekomuseum är ett område med besöksplatser där hela landskapet utgör det som är museet och föremålen kan till exempel vara rödspoven. Vi har även informationsanläggningar som ska fungera som en tredimensionell bok och vi har fyra stycken utemuséer bland annat Kanalhuset som ligger helt stadsnära Tidigare var detta Kristianstads baksida - idag besökare (vi har fotoceller som kan räkna besökarna). Det finns fågeltorn och mindre informationsanläggningar. -Hela principen är att kanalisera besökarna till områden som tål besökare och att försöka tillfredställa olika kategoriers behov. Från Kanalhuset utgår en stadsnära våtmarkspromenad, Linne-rundan och genom denna runda knyter man samman stad och våtmark. Vidare finns fem stycken pedagogiska gruslådor i vattenriket med håvor, burkar och annat material som lärare kan få använda efter att ha fått körkort på materialet av Naturskolan. Vi har delat upp hela det här stora området i temaområde där vi har värdekärnor. Det är våtmarksområdet, strömmande vattendragen, dynlandskapet osv. Beroende på tilldelningen av resurser kommer vi att jobba med tema efter tema enligt de tre funktionerna. Biosfär iosfärområde område Kristianstads Vattenrike ett modellområde för bevarande och hållbar utveckling Karin Magntorn, Kristianstads Vattenrike

8 Kon - den nya naturvårdaren I slutet av 70-talet kom ett larm. Det fanns endast 23 individer av nötkreaturrasen rödkullan kvar. Denna ras som var så vanlig i slutet av 1800-talet och början av talet i Mellansverige. Det hann bli så allvarligt att det bara var 18 individer kvar innan det vände. Men med hjälp av mycket engagemang, individuella viljor finns idag 500 hondjur och 20 tjurar av rödkullan. Man har lyckats rädda rasen. Pontus Runeke arbetar för Helsingborgs stad: - Rödkullan är vår nya naturvårdsarbetare i Helsingborgs kommun. De är i princip anställda för att göra ett naturvårdsarbete. Vi såg ett bekymmer med att naturreservat och andra viktiga områden höll på att växa igen i Helsingborgs kommun. -Restaurering av betesmarker kräver en hel del insatser och vi har ansökt om EU-bidrag för att röja de här ytorna. - Den rekreationsplats som finns i närheten är allra viktigast det är dit man kan komma dagligen för att få den avkoppling som man behöver. -Vi informerar om vilken nytta djuren gör i landskapet, djurslaget som går i betestäppan och att det är unika djur som är värdefulla. Detta är väldigt viktigt för förståelsen och kan också väcka nyfikenhet. Under 3-4 år har man arbetat aktivt och idag finns 25 täppor med ett 100-tal hektar betesmark. Förutom rödkullan finns andra lantraser och utrotningshotade djurslag. De här djuren är också en del av den biologiska mångfald som vi vill satsa på och jobba för. Många positiva effekter av det här med naturbetes-marker har man kunnat se. Många växtarter är direkt beroende av betet för sin fortlevnad, betesdjuren håller landskapet öppet och ger en variation i landskapet. - Mötet med djuren i landskapet är viktigt. En del äldre var väldigt glada över att åter få kor i hagarna. - Stad och land har blivit separerade i dagens samhälle. Många barn saknar helt naturlig koppling till djuren. Många av betestäpporna ligger nära stadsmiljön, nära där människor bor. Det kan vara en konfliktsituation med vandalisering och skadegörelse mot djuren. Men det är väldigt viktigt att pedagogiskt lyfta fram det här med djuren. Många förskolor besöker betestäpporna som ligger nära och barnen döper djuren. En del barn läser läxorna bredvid djuren. - I naturvårdsplanen 2002 säger vi att vi vill fördubbla arealen av ängsskogs- och våtmark. Vi har en låg tillgång på allemansrättslig areal, det lägsta i landet. Men Helsingborg har unika naturtillgångar t ex landborgen, raviner, Rååns dalgång, riksintresse och en del av områdena är anmälda till Natura 2000 områden, berättar Widar Narvelo kommunekolog stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad. Naturvårdande kor i Nymölle - Örby ängar är ett oerhört artrikt område med 400 kärrväxtarter. Hur ska vi sköta den så den trivs för den har minskat drastiskt, vi tar hjälp av forskning för att klara skötseln. Det projektet är unikt på många olika sätt. -Bosse Svorén är ett exempel på en djurhållare som är naturvårdskunnig och intresserad. Han har avlat fram en ko som är speciellt lämplig för de här områdena. Det är ett tankesätt som gör honom annorlunda jämfört med många andra djurhållare, berättar Widar Narvelo och fortsätter: - Vi arbetar efter en ekonomisk modell som går ut på att djurhållaren får betalt för att sköta de här områdena istället för att betala arrende. Det gör att båda kan tjäna på det ekonomiskt. Ska vi ha maskiner som sköter allt det här så blir det dyrare och djurhållaren får lite bättre ekonomi i det här projektet. Naturbetesmar aturbetesmarker för människa, flora och fauna i tätortsnära tsnära rekr ekreationsområden eationsområden Widar Nar arvelo och Pontus Runeke, Helsingborgs stad

9 Med naturbussen till Krankesjön Det är kanske den enda i sitt slag. En alldeles vanlig buss - men den är gratis och nästan alltid fylld till sista sittplats. Ibland med fågelintresserade passagare eller svampplockare eller blomsterfantaster. Och den stannar på sina egna hållplatser alldeles intill Lunds rekreationsområden. Det är Naturbussen i Lund som funnits sedan 2003 och som tar ut naturintresserade till Lunds naturområden. - Ett av målen med bussen är att man ska sätta bilen och åka buss till rekreationsområdena i stället. Lund har många rekreationsområde och naturområde framförallt i de sydöstra och östra kommundelarna, berättar Lena Ingvad när vi med Naturbussen tar oss ut till ekobas Krankesjön. Lena Ingvad är projektledare för Naturbussen som är ett delprojekt av Lärande natur som ligger under tekniska förvaltningens park- och naturkontor. Kommunen har slutit ett avtal med Skånetrafiken som kör Naturbussen. Fördelen är att Skånetrafiken sköter alla praktiska detaljer runt bussen, berättar Lena Ingvad. - Bussen går på helger och vardagar. Under helgerna går den i linje med 28 hållplatser och det är inom Lunds kommun. Vi har 15 egna specialgjorda hållplatser och resten är hållplatser i byarna eller hållplatser som sammanfaller med regiontrafiken. - Passagerarena under helgerna är främst ynge under 30, och därefter pensionärer. Antalet är i snitt 52 st. -Bokning för vardagar och information är öppen mellan 8 och 16 och där samarbetar vi med socialförvaltningen. Den personliga tjänsten har fungerat väldigt bra. Bokningen är öppen för grupper och skola, vård och omsorg, ideella föreningar. Det är kostnads-fritt och man bokar sig till hållplatsen, berättar Lena Ingvad. -Bussen brukar snabbt fullbokas och det är skolan, dagcentralerna, vård- Lena Ingvad är projektansvarig för Naturbussen och omsorg, invandrargrupper med flera. För allmänheten finns ett program med guidade vandringar, delvis i samarbete med Studiefrämjandet, som utgår från hållplatserna. Det innebär 38 olika aktiviteter. Guiderna kan till exempel vara personer som haft konsultuppdrag på parkoch naturkontoret. - Vi knyter ihop förvaltningens arbete med bussen i form av vandringar. Det brukar vara runt 30 personer per guidad vandring och deltagarna är både vana naturmänniskor och personer som känner sig ovana i naturen. Utelunch Moderator Gösta Regnéll Lunchen serverades vid vindskyddet i Krankesjön. Vid grillen befann sig Inger Antonsson som hade dukat upp en fantastisk lunch bestående av grillat lammkött (från naturvårdande utegångsfår), paj och sallad. Efter lunchen delades deltagarna in i tre grupper och fick följa med till tre stationer.

10 Herden och naturvårdaren Bosse Svorén är inte bonde och inte heller boskapsuppfödare - han kallar sig herde och naturvårdsarbetare. Just nu hyser han 300 genbanksdjur och inne i Helsingborg har han 31 betesområden och 500 djur som sköter naturvården. Han har satsat på våra svenska utrotningshotade djur - dessa djur som varit med och format landskapet. Ett landskap som vi idag försöker återställa. Bosse berättar om monokulturen inom jordbruket och att med den försvann mångfalden. En miljon hektar ängsmark i Sverige lär ha försvunnit de senaste 70 åren. Han berättar också om de gamla lantraserna som är hela vår historia. Hur återställer man då en mark till betesmark? -Man börjar med att gallra, precis som förr, låter ljuset komma ner. Jag använder boskap som tar löven i beteshöjd. Gräset kommer successivt och man kan gallra efter några år. Man får fram ängs- och hagmarken ganska snabbt. Han är som en öppen bok när han berättar om de svenska lantraserna och bland annat berättar han om att det 1850 fanns getter i Sverige. - De var oerhört viktiga för landskapsvården eftersom de är fantastiska betesdjur. Getter är skapade för att stå på bakbenen för att nå beteshöjd. Födointaget är 75 % vedartade växter och en get kan bli cirka 30 år. Dessutom kan getterna till och med äta björnbärsblad! Bosse låter idag göingegetter och jämtgetter som förr gå samman med de gamla koraserna. - De gamla fårraserna älskar att beta sly och är också goda naturvåradre. Förr släpptes de på bete i markerna på vårkanten och samlades in först i oktober. I slutet av talet, i samband med de första pappersbruken, tillträdde en ny lag som sa att småboskapen inte fick släppas vilt i skogen före den 1 juli. Efter den lagen reducerades antalet småboskap drastiskt. Bosse berättar att det idag finns sex stycken rödlistade kor och det är rödkullan, fjällboskap, fjällnära boskap, bohuskullan, ringamålakon och vänekon. De gamle boskapsraserna vandrade långa sträckor, en fjällko kan vandra km per dag för att leta efter den föda och den kunde bli år. Bosse berättar att hans äldsta fjällko är 29 år. Förr var det herdarna som höll landskapet öppet och samtidigt födde djuren. De gamla raserna gick i skogen och försörjde sig själv och behövde inte proteinhaltigt foder som dagens köttdjur behöver. Morgondagens naturvårdare kommer att vara de här gamle raserna eftersom de inte behöver så mycket kraft Bosse Svorén - herde och naturvårdare för att hålla sig igång. Naturvård är en sak och köttproduktion en annan. - Jag är en extensiv uppfödare. Ju längre djuren lever ju mer tjänar jag och jag tycker att det är viktigt att bevara genbanksdjuren. Är det ofarligt att gå in i en hage med Highland cattle? Bosse försäkrar att det är fromma djur - om man umgås med dem. Han berättar också att han kan rida på tre av sina Highland cattletjurar och hornen är det mest fördelar med. För har djuren horn kan man lätt få tag på dem - det är svårare att få tag på en hornlös ko. Varje dag kör han runt och bevakar djuren för att försäkra sig mot boskapstjuvar, sabotage eller om ett djur blir sjukt. Att ha boskap i tätortsnära tsnära rekr ekreationsområden eationsområden Bosse Svorén

11 Ekobas Krankesjön för alla Gömslet i ekobas Krankesjön håller på att färdigställas. En byggare, har varsamt byggt den 120 meter långa spången av ek. När gömslet är klart kommer det att finnas fyra små hus med plats för 5-6 fågelintresserade i varje avdelning. En av de små husen är lite högre än de andra och tanken är att man ska kunna stå eller sitta om man är rullstolsbunden. Hela tiden har det funnits med att ingenting ska förstöras och att det inte ska tas in stora maskiner i området. Men ekobas Krankesjön är inte färdigt när bygget av gömslet avslutas. För ekobas Krankesjön med sitt gömsle är utgångspunkt för pedagogiska aktiviteter och naturupplevelser. Att sitta tyst en stund i gömslet och spana ut över vattnet för att se om några fåglar visar sig är en härlig upplevelse för såväl expert som naturintresserad allmänhet. För den som vill veta mer kommer informationsskyltar att finnas om sjön och de vanligaste fåglarna. Till ekobas Krankesjön erbjuder naturskolan fortbildningar för skolpersonal och lärartips finns på deras hemsida. Naturbussen har hållplats i närheten och guidade vandringar utgår från området. Ekobas Krankesjön finansieras av Lip-projektet Lärande natur och Region Skånes miljövårdsfond som bidrar med kronor. - Vi tycker det är viktigt att vi hela tiden har dialog med brukaren. Just nu funderar vi över hur långt in vi behöver skärma av för att fåglarna inte ska bli skrämda, berättar Lena. -Behöver vi ha hela vägen eller bara en bit? Vänjer fåglarna sig eller inte? Hur mörkt behöver det vara i gömslet? Jag har fått många olika åsikter från ornitologer, skola och allmänhet Jan-Erik Johansson är tillgänglighetsansvarig för funktionshindrade och finns på stadsbyggnadskontoret i Lunds kommun. - Det är viktigt att tänka på att det är stora skillnader mellan vad folk klarar och inte klara beroende på handikapp. Jag tycker det är jättebra med de anpassade slingorna som man har på vissa ställen. En del klarar bara släta slingorna och det är väldigt viktigt var de placeras. Det är inte bara att leta upp det slätaste stället utan det ska även vara något att titta på runt om, tycker Jan-Erik. - Man ska inte vara rädd för kuperad terräng - det finns elmoppar som kan ta sig fram. Det finns planer på beträffande skåneleden att dela in lederna i tre olika grader. Jan-Erik tycker att informationen om det är väldigt viktig för det finns massor med Jan-Erik Johansson tillgänglighetsansvarig vid Lunds kommun människor som vill ut men som inte vågar. Vet man då att det finns en slinga som fungerar för rullstol så är det lättare att ta sig ut. Är man väl ute så ser man möjligheterna. Jan-Erik påpekar att det finns en del direkta hinder som är lätta att förändra, det kan vara en för smal spång eller stora stenar som ligger för tätt. Mopedister och hästar kan försvåra framkomligheten genom att de kör eller trampar upp vägen. Färister kan man ta sig över om man kör på bakhjulen men en alternativ lösning till färisten är till exmpel självstängande grind vid sidan av. Ekobas Krankesjön, en ut- gångspunkt för folkbildning, utbildning och rekr ekreation eation Lena Ingv ngvad

12 Fågellivet runt Krankesjön Ursprungligen var Krankesjön en ganska näringsfattig sjö med vegetationslösa stränder och ett ganska magert fågelliv. Utvecklingen mot en rik fågelsjö började när sjön sänktes i olika omgångar under 1800-talet. Strändernas blottlades och vassen kunde börja växa till och efter några decennier hade man en helt annan sjö och man fick en invandring av slättsjöfågel som inte fanns här tidigare upptäcktes ovanliga fåglar såsom svarthalsad dopping, rördom, kärrhök och trastsångare. Sedan dess har Krankesjön varit välkänd. Det ligger inom det militära övningsfältet Revingehed. - Men i regleringsbrevet står det att fältet även ska användas för forskning och friluftsliv. Tanken fanns redan då att detta var ett område som skulle kunna utnyttjas för rekreation, friluftsliv och forskning, berättar kommunekolog Paul Eric Jönsson. -Hela området hyser stora naturvärden. Ett revingeråd med representanter för Lunds kommun, länsstyrelse och naturskyddsföreningen har årliga träffar där man diskuterar områdets skötsel - ett väl fungerande samarbete. Det är Fortifikationsverket som hyr ut fältet till försvarsmakten för övningsändamål. -Det här fältet har också fått status som internationell våtmarksområde sk Ramsarområde och Natura 2000 område. Skåneleden passera förbi; det är sträckan från Rövarkulan till Torna Hällestad - via den gamla järnvägen från Harlösa till Dalby som är nedlagd sedan många år. Sjön är grund och limnologer har kunnat visa på att det är en väldigt känslig sjö. Det är balansen mellan undervattensväxter, plankton, fisk och fågel som bestämmer sjöns status. I slutet på 70-talet försvann alla fåglarna och vattnet blev grumligt. Det blev en fågeltom sjö. Anledningen var att undervattensväxterna, som livnär alla växtätande fåglar t ex svanar, sothöns, änder, försvann. De fiskande fåglarna fick svårt att se i det grumliga vattnet. Även om det fanns fisk så var det svårt för t ex skäggdoppingen att hitta mat - en känslig balans. Även skrattmåsen som var väldigt förekommande tidigare försvann. Sjön återhämtade sig dock och man fick tillbaka undervattensväxterna. Nu är här ett rikt fågelliv igen med många olika arter och det finns två välbesökta fågeltorn. Vi har jobbat en del med fågelvårdande åtgärder bland annat huggit ner vassruggor med lie för att få tillbaka skrattmåsen - det har lyckats på två ställen vid sjön. Vidare har vi konstruerat flytande öar till svarttärnan - just nu har vi 25 par. Det är främst köttdjur från en djurranch som håller övningsfätet öppet genom betning. Västra delen av stranden har restaurerats - delats av och där går idag Highland cattle som älskar att beta sly. På så sätt bevara man fåglar och växter som trivs i områden som betas. Paul Eric Jönsson, kommunekolog i Lund Det finns gott om fisk och det är tre markägare som delar på fisket nämligen Silvåkra gods, försvaret och Revinge bysamfällighet. Det råder ett förbud mot motorbåtar i sjön så det är ett småskaligt sportfiske som gäller. Inom ramen för Lärande natur finns projketet Ekobas Krankesjön som nu håller på att formas till en viktig plats för rekreation och utbildning. Här stannar naturbussen och fågelvandringar med guide utgår härifrån och fortbildning för lärare. Informationstavlor är uppsatta och en folder berättar om en vandring runt sjön och beskriver alla fåglar man kan förvänta sig att se. Ett gömsle för fågelskådare med sittplatser och vindskydd håller på att färdigställas. Krankesjön och Silvåkra fågeltorn som besöksplats för fågelskådare e och allmänhet Paul Eric Jönsson

13 Naturlig rekr ekreation eation den 18 maj Deltagar eltagarför förteckning Peter Andersson Projekt Örjabäcksleden Bankv. 14, Strövelstorp Anders Ekstrand Region Skåne Rolf Englesson Lunds kommun Lena Ingvad Lunds kommun Jan-Erik Johansson Lunds kommun Paul Eric Jönsson Lunds kommun pauleric.jonsson.lund.se Charlotte Lindström Högestad & Christinehof Lars Lonhage LRF Karin Magntorn Kristianstads Vattenrike Widar Narvelo Helsingborgs stad Carl Piper Högestad & Christinehof Gösta Regnéll Länsstyrelsen i Skåne Pontus Runeke Helsingborgs stad Helén Rosengren LRF Kerstin Salevid Projekt Örjabäcksleden Pl 2518, Ängelholm Bosse Svorén Gånarps Ängav. 55, Ängelholm Anders Åsberg Lunds kommun Per Carlsson Tomelilla kommun Cathrine Ek Trelleborgs kommun Maria Olsson Trelleborgs kommun Anitha Ljung Trelleborgs kommun Gabriella Fricke Malmö stad gabriella. Inger Nikanorsson Malmö stad Göran Cervin Bromölla kommun Ann Persson Kävlinge kommun Patrik Lund Kävlinge kommun Pernilla Olsson Hässleholms kommun Lars-Erik Williams Hässleholms kommun Ulf Göthe Eslövs kommun Birgitta Karlsson Eslövs Kommun Anna-Carin Linusson Eslövs kommun Roland Bondesson Lunds kommun Ekeberga Gård VEBERÖD Sven Hugo Mattsson Lunds kommun Steglitsvägen 9 B LUND Eva Piculell Lunds kommun Vävaregatan LUND Kristina Fontell Lunds kommun Linda Birkedal Lunds kommun Eva Persson Lunds kommun

14 Gun Jacobsson Lunds kommun Helen Hasslöf Lunds kommun Bertil Svensson Lunds kommun Anders Olsson Lunds kommun Peter Johnsen Lunds kommun Lars Bergendahl Lunds kommun Felix Ekman Lunds kommun Gerd Pedersen Lunds kommun Ragnar Dyrlund Christensen SYSAV Anna-Margrethe Thagaard Arkitekt SAR Nils Rågstedt Skånes Orienteringsförbund Kjell Björup Skånes Orienteringsförbund Per Blomberg HUT Skåne per.blomberg Bo Fransman Region Skåne Gert Ove Jönsson Staffanstorps Anna Karin Olsson Höörs kommun Malin Åberg Höörs kommun Johan Röjestål Båstads kommun Ingrid Nygren Båstads kommun Matrosg. 3, Torekov Haakon Böcker Båstads kommun Fredriksbergsgård, Östra Karup Ruzena Svedelius Aktion Skåne-Miljö Ulf Lundwall Studiefrämjandet Niklas Bosrup SYDVÄST arkitektur och landskap Helen Mosseby SYDVÄST arkitektur och landskap Lars-Erik Hultgren Husdjurskonsulent Lärarvägen Torna Hällestad Mona Jönsson Naturskyddsföreningen i ÄngelholmStorg. 67 C, Ängelholm Anna Andersson Naturskyddsföreningen i Ängelholm Cecilia Backe Lomma kommun

15 Naturlig rekreation utveckling i samverkan Konfer onferensen ensen arrangerades av Lunds kommun i samver erkan med LRF,, Helsingborgs stad, Länsstyrelsen i Skåne, Hållbar utveckling i Skåne (HUT) och Region Skåne Text, foto och layout: Ger erd Pedersen, foto sid 7 Sven-E en-erik Magnusson, foto sid 8 Pontus Runeke För mer information kontakta: Lena Ingv ngvad, Lunds kommun Lena.Ingv

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ Studiefrämjandet, Länsstyrelsen i Skåne, Naturvårdsverket, Centrum för biologisk mångfald, Region Skåne, Högskolan Kristianstad och Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

HÅLLBARA KRISTIANSTAD

HÅLLBARA KRISTIANSTAD HÅLLBARA KRISTIANSTAD Miljömål för en bättre miljö Viktiga lokala miljöfrågor är att begränsa vår klimatpåverkan, minska övergödningen av vattendragen och Östersjön samt att skydda vårt värdefulla grundvatten

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

UPPTÄCK HUR NÄRA. www.framtidenskommun.se

UPPTÄCK HUR NÄRA. www.framtidenskommun.se UPPTÄCK HUR NÄRA www.framtidenskommun.se Guide till Staffanstorps naturpärlor INNEHÅLL Upptäck våra unika beträdor 4-5 Upptäck cykelparadiset Staffanstorp 6-7 Karta med tips för cykelturisten 8-9 Upptäck

Läs mer

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm

24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm Inventering av lavar. Foto Johan Johnmark Miljöövervakningsdagarna 2008 24 25 september 2008 Kulturhuset i Hässleholm Vid årets miljöövervakningsdagar presenteras nyheter inom miljöövervakningen av nationella

Läs mer

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet.

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet. INFORMATION TILL MARKÄGARE UTMED KULLALEDEN. Hej alla markägare Vandringsleden runt hela Kullahalvön (Kullaleden) är nu inne i genomförandefasen. Vi i projektgruppen vill därför informera er om vad som

Läs mer

Slutförda uppdrag. Uppdrag Uppdragsgivare Län År. Ledande vindkraftsbolag. Ledande vindkraftsbolag. Länsstyrelsen i Skåne län. Ledande vindkraftsbolag

Slutförda uppdrag. Uppdrag Uppdragsgivare Län År. Ledande vindkraftsbolag. Ledande vindkraftsbolag. Länsstyrelsen i Skåne län. Ledande vindkraftsbolag Slutförda uppdrag Uppdrag Uppdragsgivare Län År Naturvårdsunderlag Grönstruktur- och naturvårdsplan, Sjöbo kommun. Sjöbo kommun Skåne 2014 2014 2013 Naturvårdsunderlag för skötselplaner för naturreservaten

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: - Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Skånes färdplan för biogas med litet LOVA-nytt Gösta Regnéll, Miljöavdelningen - Fiske och vattenvård, efter ett material från Helena Nilsson, Landsbygd - miljö Biogas i Skåne Länet med mest biogasanläggningar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo 2007-09-18 Gösta Regnéll Miljöavdelningen, Vattensektionen De sju våtmarksfunktionerna uppskattat bred approach Vattenrening Retention av växthusgaser

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen

3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen Projektbeskrivning Projektnamn Biosfärkandidat Voxnadalen Projektägare Ovanåkers kommun Projektperiod 2014-2017 Reviderad 2015-01-29 1. Bakgrund Ovanåkers kommun har sedan 1990-talet ökat intensiteten

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

skärgårdsstiftelsens pärlor

skärgårdsstiftelsens pärlor skärgårdsstiftelsens pärlor Lena Nyberg Lena Nyberg Vd SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Syfte och stadgar Skärgårdsstiftelsen ska verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt

Läs mer

Var med och arbeta för en säkrare värld

Var med och arbeta för en säkrare värld Var med och arbeta för en säkrare värld människorna gör företaget Urban Karlström Generaldirektör Välkommen till en fascinerande arbetsplats Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Målsättning. Getskär / Renskär

Målsättning. Getskär / Renskär Getskär / Renskär På ön finns grillplatser, en kaj-anläggning, en brunn med färskvatten och ett antal privata sommarstugor. Intill kajen ligger en mindre sandstrand med möjlighet till camping samt bastu.

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling travcentrum för uppfödning och träning under utveckling Rundbana Tränlingsanläggning Fornminne Rakbana Sisyfos Välkommen till Sisyfos på Söderby Gård, en anläggning för människor och travhästar. Gården

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

HUT Skånes projekt Naturvårdssatsningen på Danmarksexkursion med. Vattenvårdsprojekt i Frederiksborg Amt & Betesrestaurering på Möns Klint

HUT Skånes projekt Naturvårdssatsningen på Danmarksexkursion med. Vattenvårdsprojekt i Frederiksborg Amt & Betesrestaurering på Möns Klint HUT Skånes projekt Naturvårdssatsningen på Danmarksexkursion med Vattenvårdsprojekt i Frederiksborg Amt & Betesrestaurering på Möns Klint Första anhalten var Frederiksborg Amt där Peter B. Jørgensen, Frederiksborg

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Gropahålet. Foto: Sven-Erik Magnusson. Från källa till hav

Gropahålet. Foto: Sven-Erik Magnusson. Från källa till hav Utställning på gallret Maltesholm Gropahålet Gummastorpssjön Vinne å Råbelövssjön TORSEBRO Araslövssjön He lge å Hammarsjön Vramsån Foto: Sven-Erik Magnusson Från källa till hav Foto:Sven-Erik Magnusson

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Vandra i Sverige. Kullaleden, 5 nätter Ängelholm Helsingborg

Vandra i Sverige. Kullaleden, 5 nätter Ängelholm Helsingborg Kullaleden, Ängelholm Helsingborg, 5 nätter Sida 1 av 5 Vandra i Sverige Kullaleden, 5 nätter Ängelholm Helsingborg Kullaleden, en vandring som bjuder på lite av allt. Sandstränder, klappersten, ängar,

Läs mer

2010-04-16 1 (4) Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30. Beslutande medlemmar: Övriga: Utses att justera:

2010-04-16 1 (4) Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30. Beslutande medlemmar: Övriga: Utses att justera: Plats: Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30 2010-04-16 1 (4) Beslutande medlemmar: FVO=fiskevårdsområde FVF=fiskevårdsförening Bromölla kommun (Åke Hammarstedt) CEJN AB (Ilpo Axenhus) Immelns

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Vi satsar på våra medborgare

Vi satsar på våra medborgare Vi satsar på våra medborgare Centerpartiet tar ansvar för en hållbar utveckling av Båstad kommun. Vi värnar om en trygg tillvaro för samtliga, oavsett om Ni är gamla, unga, barnfamiljer eller ensamstående.

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval

NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval 1 Tiden på tåget är min gyllene stund på dagen Det finns många goda anledningar att resa kollektivt eller samåka. En viktig anledning är att det nästan

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Trelleborgs centrum 2010-03-10

Trelleborgs centrum 2010-03-10 TRELLEBORGS KOMMUN Trygghetsvandring Anteckningar Trelleborgs centrum 2010-03-10 1 Innehåll Arrangör... 3 Deltagare... 3 Sträckan som vandrades... 3 Sammanfattning... 3 Synpunkter som kom fram under vandringen....

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig?

Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig? Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig? Projektet Bo i Himmeta-Bro kom till på initiativ av Himmeta- Bro bygderåd och finansieras delvis av EUunderstöd. Vårt uppdrag är att samla

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Sigtunaprojektet - Ett landskap För alla

Sigtunaprojektet - Ett landskap För alla Sammanfattning från uppföljande kvällsseminarium 13 juni 2013 på Sigtuna golfklubb Sigtunaprojektet - Ett landskap För alla SEMINARIUM 2 13 juni 2013 kl. 18.00-21.00 Sigtuna golfklubb Arrangörer: Seminariet

Läs mer

MINNESANTECKNING 1(5) 2011-09-13. Jean Niyongabo 040-252112

MINNESANTECKNING 1(5) 2011-09-13. Jean Niyongabo 040-252112 MINNESANTECKNING 1(5) 2011-09-13 040-252112 Minnesanteckningar från möte med HUT Skånes arbetsgrupp för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 13 september 2011 kl 09-12 i Naturum, Kristianstads

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall 2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

Slutrapport Mjölkuddstjärn delprojekt i Guldkant kring Gammelstadsviken Augusti 2014

Slutrapport Mjölkuddstjärn delprojekt i Guldkant kring Gammelstadsviken Augusti 2014 Slutrapport Mjölkuddstjärn delprojekt i Guldkant kring Gammelstadsviken Augusti 2014 Delprojektet är en del av Guldkant kring Gammelstadsviken Projektet Guldkant kring Gammelstadsviken startade 2012 i

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Företagsutveckling på gång på energiområdet

Företagsutveckling på gång på energiområdet Företagsutveckling på gång på energiområdet Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF Företagsutveckling LRFs Vision VI FÅR LANDET ATT VÄXA så att de gröna näringarna 2010 intar en tätposition i Sverige vad

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum

Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum Välkomna på vårt fjärde sommarläger i trollsländeprojektets regi! Årets sommarläger tar plats utanför Bjärnum i norra Skåne, där vi under en veckas tid

Läs mer

SKILDRING AV BIOSFÄRAMBASSADÖRERNAS LEADER- PROJEKT 2012-2013 -Utveckling av frivilligarbetet i Biosfärområdet Rapport 2014:3 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Johanna Olsson Biosfärkontoret

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

MODERATA UNGDOMSLISTVALSEDL AR I SKÅNE TILL REGIONVALET 2014

MODERATA UNGDOMSLISTVALSEDL AR I SKÅNE TILL REGIONVALET 2014 MODERATA UNGDOMSLISTVALSEDL AR I SKÅNE TILL REGIONVALET 2014 Ungdomslista valkrets Nordost 1. Erica Buneck, 27 år, kriminologstudent, Kristianstad 2. Ludvig Ceimertz, 22 år, soldat, Kristianstad 3. Kenny

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer