naturlig rekreation - utveckling i samverkankan Naturlig rekreation utveckling i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "naturlig rekreation - utveckling i samverkankan Naturlig rekreation utveckling i samverkan"

Transkript

1 Naturlig rekreation utveckling i samverkan Dokumentation från Stadshallen och Krankesjön 18 maj 2004

2 Vi har behov v av v återfödelse Kommunalråd Rolf Englesson från Lund inledde konferensen: ensen: - Rekreation betyder återfödelse och nyskapande och det är viktigt med återfödelse i dessa dagar när man pratar mycket om stress. - Man har gjort hastighetsmätningar här på Sölvegatan i Lund och bilarna kör väsentligt långsammare på våren när träden slår ut och blommar längs gatan. berättar Rolf Englesson och fortsätter: - Naturen återföds och vi påverkas av detta i allra högsta grad. Det är inte bara naturen som behöver återfödas utan det är även vi själva - vi har ett behov av att återfödas, berättar Rolf Englesson och tillägger: - Att återskapa sig själv - det är hemskt viktigt och en viktig del av det arbete som ni och vi ska fortsätta med i och med den här konferensen. Stressen och skadeverkningar som följer med stress kostar Sverige 100 miljarder per år. Det är inte stressen vi har problem med utan frånvaron av att aldrig koppla av Konferensprogrammet Utv tveckling av rekr ekreationsområden eationsområden och leder samver erkan Anders Ekstrand, Region Skåne Mar arkägar kägaren som allemansrättslig resurs Carl Piper och Charlotte Lindström, Högestad & Christinehof Örjabäcksleden från källan till havet, en idé från ett lokaltutvecklingspr ecklingsprogram i Ströv trövelstorp Peter Andersson och Kerstin Salevid, Projekt Örjabäcksleden Bygdesamv ygdesamver erkan, lokal samver erkan kan mellan ver erksamheter ksamheter,, boendeföree- ningar och kommun Lars Lonhage och Helén Rosengren, LRF Biosfär iosfärområde område Kristianstads Vattenrike ett modellområde för bevarande och hållbar utveckling Karin Magntorn, Kristianstads Vattenrike Naturbetesmar aturbetesmarker för människa, flora och fauna i tätortsnära tsnära rekr ekreationsområden eationsområden Widar Narvelo och Pontus Runeke, Helsingborgs stad Ekobas Krankesjön, en utgångspunkt för folkbildning, utbildning och rekr ekreation eation Lena Ingvad Lärande Natur Lunds kommun Krankesjön och Silvåkra fågeltorn som besöksplats för fågelskådare och allmänhet Paul Eric Jönsson, Lunds kommun Att ha boskap i tätortsnära tsnära rekr ekreationsområden eationsområden Bosse Svorén Moderator och diskussionsledare: e: Gösta Regnéll från Länsstyrlsen i Skåne

3 Att få upplevelser - Tänk om man istället för att åka till Liseberg på skolresa kan göra en övernattning på Skåneleden. Anders Ekstrand från Region Skånes avdelningen för planering och miljö berättade om Region Skånes arbete för utveckling av rekr ekreationsmiljöer eationsmiljöer. - Vi måste vara medvetna om att vi lever i Skåne och att landskapet består till stora delar av produktionslandskap och att marken till stor del ägs av privata markägare. Skånes mest produktiva kommun har 82 % åkermark, 10 % asfalt och lite övrig mark. Det blir inte mycket över till rekreation. I en annan del av Skåne dominerar skogslandskapet. Det är inte någon trevlig rekreationsmiljö, men ekonomiskt viktigt. Anders berättar också om att det finns många olika faktorer att ta hänsyn till när man diskuterar rekreation bland annat att alla platser i landskapet inte är lämpliga för rekreation. En annan faktor är att de flesta människorna idag bor i tätorter och saknar naturlig koppling till landskapet utanför staden. Man har inte längre någon naturlig kontakt via mormor och morfar med det gamla jordbrukslandskapet. Dessa faktorer kräver planering. Rekreation och friluftsliv ska man se på flera olika plan. Dels behöver man något i närheten av där man bor som man kan gå till på mindre än fem minuter. Där man kan smita undan en liten stund koppla av från vardagen. Men man behöver även större område där man kan tillbringa en hel dag och vandra runt en hel dag utan att behöva uppleva alla intryck som man får i staden. I naturen kommer det lagom med intryck. 17 miljarder kostar sjukvården i Skåne. Detta innebär att vi lägger några tusenlappar på människor som börjat bli sjuka och lägger en tia på att hålla människor friska. Det är här man ska börja att försöka få människor att vara friska. Några av de vackraste platserna i Skåne är privatägda därför är det nödvändigt att utveckla ett samarbete för att kunna använda de här områdena till rekreation. - Alla som går ut i naturen har olika åsikter om vad det är dom vill uppleva en del vill ha en markerad led, andra vill göra olika aktiviteter som till exempel bada, åka långfärdsskridsko, fiska, skjuta paintboll eller agera rollspel, berättar Anders och fortsätter: Anders Ekstrand, Region Skåne -Det är också viktigt att tänka på att det finns grupper som inte har det så lätt att ta sig ut i naturen och att behovet av upplevelse är väldigt olika. Att bara höra en bäck porla eller att dofta på en näve jord. Det absolut viktigaste är att människor får med sig upplevelser hem det är det som gör att människor kommer tillbaka. En viktig faktor som Anders vill betona är delaktighet och berättar om det otroliga engagemang som infann sig när Skrylleskogen återplanterades efter stormen. - Vi bjöd in människor att hjälpa till att plantera och det kom 2000 som ville hjälpa till. Vi hade fullt upp med att langa fram plantor. Anders Larsson från Skogssällskapet arbetar just nu som entreprenör åt Region Skåne med ett vandringsprojekt på Skåneleden som har inneburit att under fem år har mellanstadieelever och 2000 lärare gjort vandringar på Skåneleden. - Skåneleden består av 100 mil och korsar 23 olika kommuner. Den här leden är en enorm resurs som kan användas för friskvård. Många barn sitter framför datorn och vet inte hur det är att vara ute i skog och mark, berättar Anders Larsson och fortsätter: -En vandring på leden innebär att 50 st elever är ute per gång med guide och avverkar 10 olika stationer där man får lära sig mer om allemansrätten, kläder, mat, vätska, jakt eller skogsbruk. Guiderna har oftast en pedagogisk erfarenhet och ett naturintresse och har till exempel varit scouter. Region Skåne och andra finansiärer såsom sparbanken, skogssällskapet och även kommunerna gör de här vandringarna möjliga. När sparbanken finansierar ska eleverna producera ett skolarbete om t ex jakt eller en kvarn. Arbetet ställs sedan ut på det lokala bankkontoret. Det är inte enbart mellanstadieelever som ingått i vandringsprojektet bland annat har 1500 funktionshindrade elever varit med på vandringar. Anders Larsson sammanfattar det med att en mötesplats i skogen är en viktig plats för integration, för att väcka intresse, skapa förståelse och känna gemenskap. Utv tveckling av rekr ekreationseations- områden och leder samver erkan Anders Ekstrand, Region Skåne & Anders Larsson, Skogssällskapet

4 Markägaren som naturresurs Vi markägare ses ibland som ett hot mot miljövården, inleder Carl Piper sitt anförande och fortsätter: -Många markägare har under århundrade skött landskapet efter sina erfarenheter och det betyder inte så mycket i samhällets ögon. Samtidigt som samhället själv producerar samhällsskandaler t ex Hallandsås och samhället visar bristande respekt för sina egna lagar genom att t ex planera för en järnväg genom Natura 2000-område. -Men markägarna är inte speciellt mycket bättre. Vi har hukat oss i debatterna och det är fel. Vi borde se oss själva som en resurs skapa en bättre miljö och visa det kunnande som finns. Vidare tycker Carl Piper att ordet markägare känns förlegat därför att det inte är ägandet som är det viktiga utan den relation som alla har till marken. En del odlar marken, andra har en nyttjanderätt t ex jakt och någon har ett svampställe. Alla dessa kan skapa bättre förutsättningar för nästa generation, resonerare han. Det sägs ibland att markägare är ett hinder för samhällets alla goda ambitioner. Det kan nog vara så i många fall. Det beror på att vi inte pratar med varandra på det viset som vi borde göra. - Det finns en rädsla hos markägare för politiska beslut; att det som man själv värnar om kommer att ändras. Det finns en osäkerhet runt Natura 2000-områden och hur det ska hanteras. Det finns en rädsla för att samhället ska ta över all ädellöv över 100 år och då undrar vi som har satsat på ädellöv: Vad är tanken med det här? Ska vi tillhandahålla det här utan att få någonting tillbaks? Allemansrätten är viktig den är unik för oss och vi ska vara rädda om den. Vi måste försöka lyssna mer på varandra och prata med varandra. Det finns en vilja hos de som brukar jord och skog att delta i det här. Charlotte Lindström arbetar som godsekolog vid Högestad och Christinehofs fideikommissaktiebolag som är markägare till hektar däribland elva olika Natura områden. -Vi har 2000 hektar av väldigt vackra områden och som är välbesökta och besökarna är allt från botaniska experter och geologer till pensionärer med rullator, berättar Charlotte och fortsätter: - De här grupperna av besökare har olika önskemål och förväntningar och det är där vi kommer in som verksamhetsutövare. Besökarna gillar inte att en tjur går i hagarna men det är nödvändigt för oss som verksamhetsutövare. Andra problem är lösspringande hundar, nedskräpning och slitage; hur många besökare tål området? -Friluftslivet är jätteviktigt och det är där vi möter vår omvärld. Det är viktigt att vi informerar om granskogsavverkning, lövgrodor, orkidéer eller tjuren i kohagen. Därför har vi gjort en folder där vi berättar om allemansrätten och våra pärlor. Det är viktigt att det inte enbart är envägskommunikation utan vi vill gärna ha synpunkter utifrån och det funderare vi på att sköta via internet. Charlotte Lindström och Carl Piper, Högestad & Christinehof Vi försöker hela tiden utveckla mötespunkter så att människor får tillgång till naturen. Det kan vara angöringspunkter för parkering, rastplats, leder, avtal för kommersiella nyttjandet t ex turridning och äventyrsnyttjare, berättar Charlotte. - Vårt hjärtebarn är Christinehofs ekopark med slott, alunbruksområdet Verkåns naturreservat och en våtmark på gång. Här vill vi skapa en större mötesplats eller bas tillsammans med arrendatorerna, Region Skåne och Världsnaturfonden. Förhoppningen är att det här utvecklingsarbetet på sikt ska stärka samarbetet och att vi alla aktörer som t ex kommuner, länsstyrelsen, ideella organisationer, arrendatorer, den enskilde besökaren och vi själva, hittar våra roller. Mar arkägar kägaren som allemansrättslig resurs Carl Piper och Carlotte Lindström

5 Ideella krafter planerade och röjde Örjabäcksleden Den fem kilometer långa Örjabäcksleden invigdes för inte så länge sedan. Idag är det åter möjligt att vandra längs bäcken mellan Strövelstorp och Ausås. Längs denna naturoch kulturled finns många upplevelser: en kvarn från 1817, en från istiden formad drumlin, man kan se Kullen möta Öresund, vindkraftverk, slagghögar och ett fantastiskt landskap. Nyuppsatta skyltar visar vägen och det finns bord utsatta för alla besökare som vill ha picknick. Bakom detta arbete finns ett engagerat byalag, kr från Region Skåne och många, många timmars ideellt arbete.- Det var ett långsiktigt projekt men det visade sig att det inte blev så långsiktigt efter två år har vi invigt leden och nu har vi en rekreationsplats nära den egna boplatsen, berättar Kerstin Salevid från Strövelstorps byalags kultur- och fritidsgrupp och fortsätter: - Jag tog kontakt med Tegebyarnas byaråd i Utvälinge och de visade sig också intresserade av att kanske kunna få en väg från källan till havet. Godssägaren Stefan Geijer på Vegeholm var intresserad och därmed satte vi oss ner och skrev en projektplan till Region Skånes miljövårdsfond och fick kronor, vi har även fått pengar från Ängelholms kommun. Peter Andersson från Strövelstorps bygdeförening berättar att många trodde att markägarna aldrig skulle gå med på att dra en led över deras ägor. Visst fanns det problem att lösa som till exempel med jakten men idag finns det 20 individuellt skrivna avtal med de 20 markägarna. Dessutom är fem av markägarna med i projektet på ideell basis och resultatet har blivit en fantastisk gemenskap. - Jag har märkt en klar fördel med att ha rötterna i bygden i kontakten med de 20 markägarna och det har klart hjälpt oss när vi skulle skriva avtalen, berättar Peter Andersson och han fortsätter: - Till skötseln har vi fått ett tioårigt avtal med en av markägarna som ska sköta mer än halva sträckan gratis. - Vårt största mål är att nå fram till havet. Nu är det en sträcka på 300 meter som behöver åtgärdas och Kerstin Salevid sedan kan vi gå längs vägen och hitta underbara ställen som till exempel de sju systrarna - en 500 år gammal bok, utgrävning av märgelgravar, fågelön och godset Vegeholm. Vi har ingen kommun bakom oss så det är mycket ideellt arbete. Örjabäcksleden från källan till havet, en idé från ett lokalt utvecklingspr ecklingsprogram i Ströv trövelstorp Peter Andersson och Kerstin Salevid

6 Enar och leder bygdesamverkan Förändringen av lantbruket har gjort att näringens verksamhetsområden har vidgas. Många lantbrukare sysslar med andra saker än enbart lantbruk idag. För att syssla med annan verksamhet än den traditionella krävs många nya kontakter. - Vi har valt att jobba i projektform och vi letar upp lantbrukare i Skåne som har andra verksamhetsgrenar än de traditionella. Vi samlar dom sedan i olika grupper, berättar Lars Lonhage från LRF. - Om man ska starta en verksamhet samlar man ihop folket i byarna och LRF-samordnaren. Oftast är kanske idrottsföreningar och kyrkan också intresserade och plötsligt finns det tio-femton föreningar som är representerade. Det brukar komma mellan personer till de här sammankomsterna och vid dessa tillfällen uppstår kontakt mellan markägaren och de som bor i bygden. I de här projekten deltar, förutom handläggaren, organisationer och Skånes lokala utvecklingsgrupper som företräder byarna. - Ofta förekommer diskussioner mellan markägare och nyinflyttade om hur marken får nyttjas. Men de här träffarna brukar lätta upp stämningarna och utmynnar oftast i olika arbetsgrupper, berättar Lars Lonhage. - Arbetsgrupperna kan t ex fördjupa sig i frågor som rör turistnäring, sociala frågor eller en skola som är nedläggningshotad. Samverkan har haft stor betydelse och utan den lokala förankringen så är det väldigt svårt att få igång samverkan. Helen Rosengren tror att intresset hos lantbrukare för att vara delaktig kommer att öka. Utan ett intresse och ett engagemang hos markägare och brukare, når vi ingenstans. Hur får man ett sådant intresse och engagemang? - Det ena är att man känner en delaktighet, att få vara med från början, att komma in tidigt och komma själv med idéerna. När det kommer idéer från andra håll än från kommunen så gäller det att få med dom som är berörda så tidigt som möjligt. Att man jobbar i dialogform och inte skapar en målkonflikt. Det gäller att utveckla olika modeller för att jobba och varje fråga är unik och hanteras utifrån rådande förutsättningar. Men det kan ändå finnas anledning att jobba med olika modeller och utveckla sådana. Ett exempel är LIP-projketet Höje å naturstig i Lund där pedagogik och samverkan med olika brukare var viktiga inslag. Här handlade det om slättbygder - bygder där man har en annan tradition och jordbruksmarken ett väldigt högt värde. Ett annat exempel från Lund är ridstigsplanering. Hästarna är många i vårt landskap och intresset för ridning är stort. Det är inte alltid lätt att komma fram och det finns flera försök att göra ridstigar. Markägarna är många och att antalet kan bidra till att skapa problem. I LRF:s kommungrupp för Lund föddes en idé om en ridstig. Vi samlade ett gäng lantbrukare och en Helén Rosengren LRF speciell processledare som fick hjälpa till i frågan. Det första mötet bestod att förstå frågan, att prata om det här och vad det här innebär och få människor att tänka på samma sätt; att få en gemensam målbild. Det räckte inte så långt men vi arrangerade ett möte till. Vi satte oss ner med en karta och funderade kring var det var möjligt att dra en ridstig utifrån var det finns hästgårdar och vilka som är markägarna. Var skulle det finnas ett behov av en ridstig? -Vi lyckade få fram ett förslag på detta sätt där man var ganska överens. Det här har lämnats över till stadsbyggnadskontoret i Lund och man kommer att titta vidare på det här förslaget. Detta är ett första steg och möjligheten att genomföra det här är betydligt större än om man ställs inför ett färdigt förslag. Att arbeta med påverkande dialog kan underlätta det framtida arbetet. Bygdesamv ygdesamver erkan, lokal samver erkan mellan ver erksamheter ksamheter, boendeföreningar eningar och kommun Lars Lonhage och Helén Rosengr osengren, en, LRF

7 Naturen möter staden i Kristianstad Under vintern flyger havsörn över torget inne i Kristianstad. Det är någon av de övervintrande havsörnar som finns i kustbandet och runt Hammarsjön. Här finns människan inne i tätorten som samsas med naturen Naturen möter staden i Kristianstad och snart kan Kristianstads Vattenrike bli Sveriges andra biosfärområde som godkänts enligt UNESCO. Karin Magntorn arbetar med Kristianstads Vattenrike som sorterar under Kristianstads kommun men som också stöds av Region Skåne, Länsstyrelsen och Naturvårdsverket med flera och hon berättar: - Regeringen kommer att nominera vattenriket till UNESCO för att det ska bli ett biosfärområde. Biosfärområde är inte speciellt välkänt i Sverige, det finns bara ett sedan tidigare i Abisko. Vattenriket är ett pilotfall eftersom det är ett biosfärområde där man kombinerar människa och natur. Totalt finns det 440 i världen, 175 i Europa. Man blir ett modellområde för hållbar utveckling och bevarande som UNESCO utser och det är ett syskonprogram till världsarven som är världsunika områden medan biosfärområde är exempel på hur man kan bevara och utveckla. Kristianstads vattenrike går även under den engelska beteckningen Man and the biosphere (MAB). - Vi arbetar med tre funktioner nämligen bevara, utveckla och stödja, berättar Karin Magntorn och fortsätter: - Fokus har vi lagt på att försöka bevara de värden som fanns kvar i landskapet. Vi började redan 1989 med att inventera läget framförallt i våtmarksområdet och det fanns över 1000 hektar kvar av det gamla kulturlandskapet. Strandängar som bönderna fortfarande höll öppna genom att ha betesdjur där och det betydde att det fanns plats kvar för fåglar som rödspov och brushane. Men markerna var i snabbt förfall Karin Magntorn, Kristianstads vattenrike och antalet fågelpar hade minskat drastiskt; igenväxningen hade börjat. - Arbetet började med att kartlägga och jobba med markägarna. Arbetet med naturvården har inneburit att vi nu har hektar av strandängar i mycket bra skick och att vi har cirka 70 par rödspovar. Fåglarna har svarat jättefint på de restaureringsinsatser som har gjorts och vi har fått ett mycket större antal. -Biosfärområdet omfattar hektar, det är alltså inte enbart strandängarna utan Helgeåns avrinningsområde i Kristianstad kommun. Där är alla typer av marker bland annat sandiga torra marker med vandrande åkerbruk som vi har börjat arbeta med för att få igång arbetet med att hitta metoder som gör att värdena finns kvar. Ett exempel på artprojekt är utsättning av fisken mal, som försvann på talet, men som nu är tillbaka. En av de allra viktigaste grundpelarna för värdena i våtmarksområdena är att Helgeån har kvar sin naturliga puls. Det är inget reglerat vattendrag utan vattnet stiger när det vill stiga och sjunker när det vill sjunka. Årligen har vi en skillnad på 1,50 m mellan lågvatten och högvatten. Den andra funktion är att befrämja en utveckling som är hållbar. Det kan innebära att få igång ekoturism, t ex ridning, och utveckla nya metoder inom jordbruket. Den sista funktion, stödfunktionen, innefattar bland annat stöd för den forskning som sker och miljöövervakningen med hjälpa av båtar och kartor. Att hjälpa skolor att komma ut. Vi har ett ekomuseum med 20 besöksplatser, ett ekomuseum är ett område med besöksplatser där hela landskapet utgör det som är museet och föremålen kan till exempel vara rödspoven. Vi har även informationsanläggningar som ska fungera som en tredimensionell bok och vi har fyra stycken utemuséer bland annat Kanalhuset som ligger helt stadsnära Tidigare var detta Kristianstads baksida - idag besökare (vi har fotoceller som kan räkna besökarna). Det finns fågeltorn och mindre informationsanläggningar. -Hela principen är att kanalisera besökarna till områden som tål besökare och att försöka tillfredställa olika kategoriers behov. Från Kanalhuset utgår en stadsnära våtmarkspromenad, Linne-rundan och genom denna runda knyter man samman stad och våtmark. Vidare finns fem stycken pedagogiska gruslådor i vattenriket med håvor, burkar och annat material som lärare kan få använda efter att ha fått körkort på materialet av Naturskolan. Vi har delat upp hela det här stora området i temaområde där vi har värdekärnor. Det är våtmarksområdet, strömmande vattendragen, dynlandskapet osv. Beroende på tilldelningen av resurser kommer vi att jobba med tema efter tema enligt de tre funktionerna. Biosfär iosfärområde område Kristianstads Vattenrike ett modellområde för bevarande och hållbar utveckling Karin Magntorn, Kristianstads Vattenrike

8 Kon - den nya naturvårdaren I slutet av 70-talet kom ett larm. Det fanns endast 23 individer av nötkreaturrasen rödkullan kvar. Denna ras som var så vanlig i slutet av 1800-talet och början av talet i Mellansverige. Det hann bli så allvarligt att det bara var 18 individer kvar innan det vände. Men med hjälp av mycket engagemang, individuella viljor finns idag 500 hondjur och 20 tjurar av rödkullan. Man har lyckats rädda rasen. Pontus Runeke arbetar för Helsingborgs stad: - Rödkullan är vår nya naturvårdsarbetare i Helsingborgs kommun. De är i princip anställda för att göra ett naturvårdsarbete. Vi såg ett bekymmer med att naturreservat och andra viktiga områden höll på att växa igen i Helsingborgs kommun. -Restaurering av betesmarker kräver en hel del insatser och vi har ansökt om EU-bidrag för att röja de här ytorna. - Den rekreationsplats som finns i närheten är allra viktigast det är dit man kan komma dagligen för att få den avkoppling som man behöver. -Vi informerar om vilken nytta djuren gör i landskapet, djurslaget som går i betestäppan och att det är unika djur som är värdefulla. Detta är väldigt viktigt för förståelsen och kan också väcka nyfikenhet. Under 3-4 år har man arbetat aktivt och idag finns 25 täppor med ett 100-tal hektar betesmark. Förutom rödkullan finns andra lantraser och utrotningshotade djurslag. De här djuren är också en del av den biologiska mångfald som vi vill satsa på och jobba för. Många positiva effekter av det här med naturbetes-marker har man kunnat se. Många växtarter är direkt beroende av betet för sin fortlevnad, betesdjuren håller landskapet öppet och ger en variation i landskapet. - Mötet med djuren i landskapet är viktigt. En del äldre var väldigt glada över att åter få kor i hagarna. - Stad och land har blivit separerade i dagens samhälle. Många barn saknar helt naturlig koppling till djuren. Många av betestäpporna ligger nära stadsmiljön, nära där människor bor. Det kan vara en konfliktsituation med vandalisering och skadegörelse mot djuren. Men det är väldigt viktigt att pedagogiskt lyfta fram det här med djuren. Många förskolor besöker betestäpporna som ligger nära och barnen döper djuren. En del barn läser läxorna bredvid djuren. - I naturvårdsplanen 2002 säger vi att vi vill fördubbla arealen av ängsskogs- och våtmark. Vi har en låg tillgång på allemansrättslig areal, det lägsta i landet. Men Helsingborg har unika naturtillgångar t ex landborgen, raviner, Rååns dalgång, riksintresse och en del av områdena är anmälda till Natura 2000 områden, berättar Widar Narvelo kommunekolog stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad. Naturvårdande kor i Nymölle - Örby ängar är ett oerhört artrikt område med 400 kärrväxtarter. Hur ska vi sköta den så den trivs för den har minskat drastiskt, vi tar hjälp av forskning för att klara skötseln. Det projektet är unikt på många olika sätt. -Bosse Svorén är ett exempel på en djurhållare som är naturvårdskunnig och intresserad. Han har avlat fram en ko som är speciellt lämplig för de här områdena. Det är ett tankesätt som gör honom annorlunda jämfört med många andra djurhållare, berättar Widar Narvelo och fortsätter: - Vi arbetar efter en ekonomisk modell som går ut på att djurhållaren får betalt för att sköta de här områdena istället för att betala arrende. Det gör att båda kan tjäna på det ekonomiskt. Ska vi ha maskiner som sköter allt det här så blir det dyrare och djurhållaren får lite bättre ekonomi i det här projektet. Naturbetesmar aturbetesmarker för människa, flora och fauna i tätortsnära tsnära rekr ekreationsområden eationsområden Widar Nar arvelo och Pontus Runeke, Helsingborgs stad

9 Med naturbussen till Krankesjön Det är kanske den enda i sitt slag. En alldeles vanlig buss - men den är gratis och nästan alltid fylld till sista sittplats. Ibland med fågelintresserade passagare eller svampplockare eller blomsterfantaster. Och den stannar på sina egna hållplatser alldeles intill Lunds rekreationsområden. Det är Naturbussen i Lund som funnits sedan 2003 och som tar ut naturintresserade till Lunds naturområden. - Ett av målen med bussen är att man ska sätta bilen och åka buss till rekreationsområdena i stället. Lund har många rekreationsområde och naturområde framförallt i de sydöstra och östra kommundelarna, berättar Lena Ingvad när vi med Naturbussen tar oss ut till ekobas Krankesjön. Lena Ingvad är projektledare för Naturbussen som är ett delprojekt av Lärande natur som ligger under tekniska förvaltningens park- och naturkontor. Kommunen har slutit ett avtal med Skånetrafiken som kör Naturbussen. Fördelen är att Skånetrafiken sköter alla praktiska detaljer runt bussen, berättar Lena Ingvad. - Bussen går på helger och vardagar. Under helgerna går den i linje med 28 hållplatser och det är inom Lunds kommun. Vi har 15 egna specialgjorda hållplatser och resten är hållplatser i byarna eller hållplatser som sammanfaller med regiontrafiken. - Passagerarena under helgerna är främst ynge under 30, och därefter pensionärer. Antalet är i snitt 52 st. -Bokning för vardagar och information är öppen mellan 8 och 16 och där samarbetar vi med socialförvaltningen. Den personliga tjänsten har fungerat väldigt bra. Bokningen är öppen för grupper och skola, vård och omsorg, ideella föreningar. Det är kostnads-fritt och man bokar sig till hållplatsen, berättar Lena Ingvad. -Bussen brukar snabbt fullbokas och det är skolan, dagcentralerna, vård- Lena Ingvad är projektansvarig för Naturbussen och omsorg, invandrargrupper med flera. För allmänheten finns ett program med guidade vandringar, delvis i samarbete med Studiefrämjandet, som utgår från hållplatserna. Det innebär 38 olika aktiviteter. Guiderna kan till exempel vara personer som haft konsultuppdrag på parkoch naturkontoret. - Vi knyter ihop förvaltningens arbete med bussen i form av vandringar. Det brukar vara runt 30 personer per guidad vandring och deltagarna är både vana naturmänniskor och personer som känner sig ovana i naturen. Utelunch Moderator Gösta Regnéll Lunchen serverades vid vindskyddet i Krankesjön. Vid grillen befann sig Inger Antonsson som hade dukat upp en fantastisk lunch bestående av grillat lammkött (från naturvårdande utegångsfår), paj och sallad. Efter lunchen delades deltagarna in i tre grupper och fick följa med till tre stationer.

10 Herden och naturvårdaren Bosse Svorén är inte bonde och inte heller boskapsuppfödare - han kallar sig herde och naturvårdsarbetare. Just nu hyser han 300 genbanksdjur och inne i Helsingborg har han 31 betesområden och 500 djur som sköter naturvården. Han har satsat på våra svenska utrotningshotade djur - dessa djur som varit med och format landskapet. Ett landskap som vi idag försöker återställa. Bosse berättar om monokulturen inom jordbruket och att med den försvann mångfalden. En miljon hektar ängsmark i Sverige lär ha försvunnit de senaste 70 åren. Han berättar också om de gamla lantraserna som är hela vår historia. Hur återställer man då en mark till betesmark? -Man börjar med att gallra, precis som förr, låter ljuset komma ner. Jag använder boskap som tar löven i beteshöjd. Gräset kommer successivt och man kan gallra efter några år. Man får fram ängs- och hagmarken ganska snabbt. Han är som en öppen bok när han berättar om de svenska lantraserna och bland annat berättar han om att det 1850 fanns getter i Sverige. - De var oerhört viktiga för landskapsvården eftersom de är fantastiska betesdjur. Getter är skapade för att stå på bakbenen för att nå beteshöjd. Födointaget är 75 % vedartade växter och en get kan bli cirka 30 år. Dessutom kan getterna till och med äta björnbärsblad! Bosse låter idag göingegetter och jämtgetter som förr gå samman med de gamla koraserna. - De gamla fårraserna älskar att beta sly och är också goda naturvåradre. Förr släpptes de på bete i markerna på vårkanten och samlades in först i oktober. I slutet av talet, i samband med de första pappersbruken, tillträdde en ny lag som sa att småboskapen inte fick släppas vilt i skogen före den 1 juli. Efter den lagen reducerades antalet småboskap drastiskt. Bosse berättar att det idag finns sex stycken rödlistade kor och det är rödkullan, fjällboskap, fjällnära boskap, bohuskullan, ringamålakon och vänekon. De gamle boskapsraserna vandrade långa sträckor, en fjällko kan vandra km per dag för att leta efter den föda och den kunde bli år. Bosse berättar att hans äldsta fjällko är 29 år. Förr var det herdarna som höll landskapet öppet och samtidigt födde djuren. De gamla raserna gick i skogen och försörjde sig själv och behövde inte proteinhaltigt foder som dagens köttdjur behöver. Morgondagens naturvårdare kommer att vara de här gamle raserna eftersom de inte behöver så mycket kraft Bosse Svorén - herde och naturvårdare för att hålla sig igång. Naturvård är en sak och köttproduktion en annan. - Jag är en extensiv uppfödare. Ju längre djuren lever ju mer tjänar jag och jag tycker att det är viktigt att bevara genbanksdjuren. Är det ofarligt att gå in i en hage med Highland cattle? Bosse försäkrar att det är fromma djur - om man umgås med dem. Han berättar också att han kan rida på tre av sina Highland cattletjurar och hornen är det mest fördelar med. För har djuren horn kan man lätt få tag på dem - det är svårare att få tag på en hornlös ko. Varje dag kör han runt och bevakar djuren för att försäkra sig mot boskapstjuvar, sabotage eller om ett djur blir sjukt. Att ha boskap i tätortsnära tsnära rekr ekreationsområden eationsområden Bosse Svorén

11 Ekobas Krankesjön för alla Gömslet i ekobas Krankesjön håller på att färdigställas. En byggare, har varsamt byggt den 120 meter långa spången av ek. När gömslet är klart kommer det att finnas fyra små hus med plats för 5-6 fågelintresserade i varje avdelning. En av de små husen är lite högre än de andra och tanken är att man ska kunna stå eller sitta om man är rullstolsbunden. Hela tiden har det funnits med att ingenting ska förstöras och att det inte ska tas in stora maskiner i området. Men ekobas Krankesjön är inte färdigt när bygget av gömslet avslutas. För ekobas Krankesjön med sitt gömsle är utgångspunkt för pedagogiska aktiviteter och naturupplevelser. Att sitta tyst en stund i gömslet och spana ut över vattnet för att se om några fåglar visar sig är en härlig upplevelse för såväl expert som naturintresserad allmänhet. För den som vill veta mer kommer informationsskyltar att finnas om sjön och de vanligaste fåglarna. Till ekobas Krankesjön erbjuder naturskolan fortbildningar för skolpersonal och lärartips finns på deras hemsida. Naturbussen har hållplats i närheten och guidade vandringar utgår från området. Ekobas Krankesjön finansieras av Lip-projektet Lärande natur och Region Skånes miljövårdsfond som bidrar med kronor. - Vi tycker det är viktigt att vi hela tiden har dialog med brukaren. Just nu funderar vi över hur långt in vi behöver skärma av för att fåglarna inte ska bli skrämda, berättar Lena. -Behöver vi ha hela vägen eller bara en bit? Vänjer fåglarna sig eller inte? Hur mörkt behöver det vara i gömslet? Jag har fått många olika åsikter från ornitologer, skola och allmänhet Jan-Erik Johansson är tillgänglighetsansvarig för funktionshindrade och finns på stadsbyggnadskontoret i Lunds kommun. - Det är viktigt att tänka på att det är stora skillnader mellan vad folk klarar och inte klara beroende på handikapp. Jag tycker det är jättebra med de anpassade slingorna som man har på vissa ställen. En del klarar bara släta slingorna och det är väldigt viktigt var de placeras. Det är inte bara att leta upp det slätaste stället utan det ska även vara något att titta på runt om, tycker Jan-Erik. - Man ska inte vara rädd för kuperad terräng - det finns elmoppar som kan ta sig fram. Det finns planer på beträffande skåneleden att dela in lederna i tre olika grader. Jan-Erik tycker att informationen om det är väldigt viktig för det finns massor med Jan-Erik Johansson tillgänglighetsansvarig vid Lunds kommun människor som vill ut men som inte vågar. Vet man då att det finns en slinga som fungerar för rullstol så är det lättare att ta sig ut. Är man väl ute så ser man möjligheterna. Jan-Erik påpekar att det finns en del direkta hinder som är lätta att förändra, det kan vara en för smal spång eller stora stenar som ligger för tätt. Mopedister och hästar kan försvåra framkomligheten genom att de kör eller trampar upp vägen. Färister kan man ta sig över om man kör på bakhjulen men en alternativ lösning till färisten är till exmpel självstängande grind vid sidan av. Ekobas Krankesjön, en ut- gångspunkt för folkbildning, utbildning och rekr ekreation eation Lena Ingv ngvad

12 Fågellivet runt Krankesjön Ursprungligen var Krankesjön en ganska näringsfattig sjö med vegetationslösa stränder och ett ganska magert fågelliv. Utvecklingen mot en rik fågelsjö började när sjön sänktes i olika omgångar under 1800-talet. Strändernas blottlades och vassen kunde börja växa till och efter några decennier hade man en helt annan sjö och man fick en invandring av slättsjöfågel som inte fanns här tidigare upptäcktes ovanliga fåglar såsom svarthalsad dopping, rördom, kärrhök och trastsångare. Sedan dess har Krankesjön varit välkänd. Det ligger inom det militära övningsfältet Revingehed. - Men i regleringsbrevet står det att fältet även ska användas för forskning och friluftsliv. Tanken fanns redan då att detta var ett område som skulle kunna utnyttjas för rekreation, friluftsliv och forskning, berättar kommunekolog Paul Eric Jönsson. -Hela området hyser stora naturvärden. Ett revingeråd med representanter för Lunds kommun, länsstyrelse och naturskyddsföreningen har årliga träffar där man diskuterar områdets skötsel - ett väl fungerande samarbete. Det är Fortifikationsverket som hyr ut fältet till försvarsmakten för övningsändamål. -Det här fältet har också fått status som internationell våtmarksområde sk Ramsarområde och Natura 2000 område. Skåneleden passera förbi; det är sträckan från Rövarkulan till Torna Hällestad - via den gamla järnvägen från Harlösa till Dalby som är nedlagd sedan många år. Sjön är grund och limnologer har kunnat visa på att det är en väldigt känslig sjö. Det är balansen mellan undervattensväxter, plankton, fisk och fågel som bestämmer sjöns status. I slutet på 70-talet försvann alla fåglarna och vattnet blev grumligt. Det blev en fågeltom sjö. Anledningen var att undervattensväxterna, som livnär alla växtätande fåglar t ex svanar, sothöns, änder, försvann. De fiskande fåglarna fick svårt att se i det grumliga vattnet. Även om det fanns fisk så var det svårt för t ex skäggdoppingen att hitta mat - en känslig balans. Även skrattmåsen som var väldigt förekommande tidigare försvann. Sjön återhämtade sig dock och man fick tillbaka undervattensväxterna. Nu är här ett rikt fågelliv igen med många olika arter och det finns två välbesökta fågeltorn. Vi har jobbat en del med fågelvårdande åtgärder bland annat huggit ner vassruggor med lie för att få tillbaka skrattmåsen - det har lyckats på två ställen vid sjön. Vidare har vi konstruerat flytande öar till svarttärnan - just nu har vi 25 par. Det är främst köttdjur från en djurranch som håller övningsfätet öppet genom betning. Västra delen av stranden har restaurerats - delats av och där går idag Highland cattle som älskar att beta sly. På så sätt bevara man fåglar och växter som trivs i områden som betas. Paul Eric Jönsson, kommunekolog i Lund Det finns gott om fisk och det är tre markägare som delar på fisket nämligen Silvåkra gods, försvaret och Revinge bysamfällighet. Det råder ett förbud mot motorbåtar i sjön så det är ett småskaligt sportfiske som gäller. Inom ramen för Lärande natur finns projketet Ekobas Krankesjön som nu håller på att formas till en viktig plats för rekreation och utbildning. Här stannar naturbussen och fågelvandringar med guide utgår härifrån och fortbildning för lärare. Informationstavlor är uppsatta och en folder berättar om en vandring runt sjön och beskriver alla fåglar man kan förvänta sig att se. Ett gömsle för fågelskådare med sittplatser och vindskydd håller på att färdigställas. Krankesjön och Silvåkra fågeltorn som besöksplats för fågelskådare e och allmänhet Paul Eric Jönsson

13 Naturlig rekr ekreation eation den 18 maj Deltagar eltagarför förteckning Peter Andersson Projekt Örjabäcksleden Bankv. 14, Strövelstorp Anders Ekstrand Region Skåne Rolf Englesson Lunds kommun Lena Ingvad Lunds kommun Jan-Erik Johansson Lunds kommun Paul Eric Jönsson Lunds kommun pauleric.jonsson.lund.se Charlotte Lindström Högestad & Christinehof Lars Lonhage LRF Karin Magntorn Kristianstads Vattenrike Widar Narvelo Helsingborgs stad Carl Piper Högestad & Christinehof Gösta Regnéll Länsstyrelsen i Skåne Pontus Runeke Helsingborgs stad Helén Rosengren LRF Kerstin Salevid Projekt Örjabäcksleden Pl 2518, Ängelholm Bosse Svorén Gånarps Ängav. 55, Ängelholm Anders Åsberg Lunds kommun Per Carlsson Tomelilla kommun Cathrine Ek Trelleborgs kommun Maria Olsson Trelleborgs kommun Anitha Ljung Trelleborgs kommun Gabriella Fricke Malmö stad gabriella. Inger Nikanorsson Malmö stad Göran Cervin Bromölla kommun Ann Persson Kävlinge kommun Patrik Lund Kävlinge kommun Pernilla Olsson Hässleholms kommun Lars-Erik Williams Hässleholms kommun Ulf Göthe Eslövs kommun Birgitta Karlsson Eslövs Kommun Anna-Carin Linusson Eslövs kommun Roland Bondesson Lunds kommun Ekeberga Gård VEBERÖD Sven Hugo Mattsson Lunds kommun Steglitsvägen 9 B LUND Eva Piculell Lunds kommun Vävaregatan LUND Kristina Fontell Lunds kommun Linda Birkedal Lunds kommun Eva Persson Lunds kommun

14 Gun Jacobsson Lunds kommun Helen Hasslöf Lunds kommun Bertil Svensson Lunds kommun Anders Olsson Lunds kommun Peter Johnsen Lunds kommun Lars Bergendahl Lunds kommun Felix Ekman Lunds kommun Gerd Pedersen Lunds kommun Ragnar Dyrlund Christensen SYSAV Anna-Margrethe Thagaard Arkitekt SAR Nils Rågstedt Skånes Orienteringsförbund Kjell Björup Skånes Orienteringsförbund Per Blomberg HUT Skåne per.blomberg Bo Fransman Region Skåne Gert Ove Jönsson Staffanstorps Anna Karin Olsson Höörs kommun Malin Åberg Höörs kommun Johan Röjestål Båstads kommun Ingrid Nygren Båstads kommun Matrosg. 3, Torekov Haakon Böcker Båstads kommun Fredriksbergsgård, Östra Karup Ruzena Svedelius Aktion Skåne-Miljö Ulf Lundwall Studiefrämjandet Niklas Bosrup SYDVÄST arkitektur och landskap Helen Mosseby SYDVÄST arkitektur och landskap Lars-Erik Hultgren Husdjurskonsulent Lärarvägen Torna Hällestad Mona Jönsson Naturskyddsföreningen i ÄngelholmStorg. 67 C, Ängelholm Anna Andersson Naturskyddsföreningen i Ängelholm Cecilia Backe Lomma kommun

15 Naturlig rekreation utveckling i samverkan Konfer onferensen ensen arrangerades av Lunds kommun i samver erkan med LRF,, Helsingborgs stad, Länsstyrelsen i Skåne, Hållbar utveckling i Skåne (HUT) och Region Skåne Text, foto och layout: Ger erd Pedersen, foto sid 7 Sven-E en-erik Magnusson, foto sid 8 Pontus Runeke För mer information kontakta: Lena Ingv ngvad, Lunds kommun Lena.Ingv

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Grytåsa rullande kullar och betade backar VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283

Läs mer

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök

Läs mer

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ Studiefrämjandet, Länsstyrelsen i Skåne, Naturvårdsverket, Centrum för biologisk mångfald, Region Skåne, Högskolan Kristianstad och Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6)

MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) Minnesanteckning för möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 11 september 2012 kl 09:00-12:30 Plats: Länsstyrelsens Malmökontor,

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN Upptäck Biskopstorp Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni 31 maj - 3 juni 1. Matresa med ekolunch på Osaby 2. Skogsbruk och stormskog på Osaby 3. Gökotta i hagarna på Höö 4. Söndagmorgon i Bokhultet 5. Huseby bruk och nationalparken Åsnen 6. Biparadiset i Bokhultet

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2010 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Rååns Vattendragsförbund har sedan år 2003 årligen, med undantag

Läs mer

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping Tjern Inga Wall deltog från FSF CBM-rapporten hittar du här. 2011-09-23 Vår nya landshövding

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP Sara Overud Wissman och Pär Eriksson FÖRFATTARE Sara Overud Wissman och Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Sara Overud Wissman PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND 2014-12-05 Dnr 511-9757-2012, 1284 511-9749-2012, 1278 511-9771-2012, 1290 511-9747-2012, 1272 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-9754-2012, 1293 511-9789-2012, 1257 511-9745-2012, 1256 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående förslag till beslut avseende

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Skogens trivsel- och upplevelsevärden Skogsstyrelsen, Jönköping 2010 Författare: Sofia Blomquist Illustrationer: Bo Persson Grafisk form: Bo Persson Upplaga: 7000 ex Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Skog att trivas i 1 Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm

24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm Inventering av lavar. Foto Johan Johnmark Miljöövervakningsdagarna 2008 24 25 september 2008 Kulturhuset i Hässleholm Vid årets miljöövervakningsdagar presenteras nyheter inom miljöövervakningen av nationella

Läs mer

Ledningsdragningar Kommunerna markerar vandringsleder på olika sätt. Färgmarkering, höjd på markeringar och lösningar diskuterades.

Ledningsdragningar Kommunerna markerar vandringsleder på olika sätt. Färgmarkering, höjd på markeringar och lösningar diskuterades. Minnesanteckningar Naturvårdsgruppsmöte 2011-09-16 i Mark Deltagare: Svante Brandin Marks kommun Marie Nyberg Marks kommun Kerstin Furst Marks kommun Karl Edlund Uddevalla kommun David Alfredsson Uddevalla

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Skyddad natur i Skåne Skötsel och förvaltning. Jörgen Nilsson Karl Johan Pålsson Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Skåne

Skyddad natur i Skåne Skötsel och förvaltning. Jörgen Nilsson Karl Johan Pålsson Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Skåne Skyddad natur i Skåne Skötsel och förvaltning Jörgen Nilsson Karl Johan Pålsson Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Skåne 9.00 Välkomst med fika. 9.30 Presentation mm Paul Eric Jönsson Lst 9.45 Skötsel av

Läs mer

Frågesport om allemansrätten

Frågesport om allemansrätten 1. FÅR DU GÅ VAR DU VILL NÄR DU ÄR UTE PÅ LANDET? 1. Nej, du får inte gå närmare ett boningshus än maximalt 20 meter. 2. Nej, du får inte passera över någons tomt. 3. Ja, du får passera över annans tomt

Läs mer

Välkommen till Julita gård!

Välkommen till Julita gård! Julita gård 2014 23 Grind till lantbruksområdet M WC 22 21 20 26 Buss 27 WC P 24 Buss Lantbruksområdet Välkommen till Julita gård! 25 1. Entré & utgång Museibutik 2. Wärdshus 3. Bäckstugan 4. Pettsongården

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: - Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

Allemansrätten SVENSKA

Allemansrätten SVENSKA SVENSKA Allemansrätten Foto: Johnér/Hans Bonnevier Inte störa inte förstöra det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte vad som helst. Läs här vad som gäller om allemansrätten. Miljöbalken ställer

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Sundsvall 2010 års friluftskommun. Vid konferensen "Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010.

Sundsvall 2010 års friluftskommun. Vid konferensen Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010. Sundsvall 2010 års friluftskommun Vid konferensen "Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010. Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun

Läs mer

Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland. En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson

Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland. En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson Omslagsfoto Skräntärna, Thomas Larsson. Övriga bilder i sammanställningen

Läs mer

Hej Millan! Bästa hälsningar. Bengt Lundquist. Ordförande i Magnarps Intresseförening Tel 070-6091609

Hej Millan! Bästa hälsningar. Bengt Lundquist. Ordförande i Magnarps Intresseförening Tel 070-6091609 Från: Bengt Lundquist Till: Millan Hagström Ärende: Grönstrukturplanen Datum: den 9 april 2013 13:43:32 Bilagor: Idébeskrivning nov 2012-MW.doc Magnarps Intresseförenings visionsplan för Magnarp 2013.docx

Läs mer

SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921.

SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921. Skånes största träd SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921. Inte minst på stora träd. De är av skiftande kvalitet, tagna av olika fotografer under 100

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-3720-2016, 1287 511-3721-2016, 1286 511-3722-2016, 1291 511-3723-2016, 1265 511-3724-2016, 1263 511-3725-2016, 1290 511-5127-2016, 1284 Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

HÅLLBARA KRISTIANSTAD

HÅLLBARA KRISTIANSTAD HÅLLBARA KRISTIANSTAD Miljömål för en bättre miljö Viktiga lokala miljöfrågor är att begränsa vår klimatpåverkan, minska övergödningen av vattendragen och Östersjön samt att skydda vårt värdefulla grundvatten

Läs mer

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten

Läs mer

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN 1 Det bästa är att få ha egna idéer och att få säga vad vi tycker och vill. 2 Innehållsförteckning Vad är Urban X? Projektarbete med elever på Kirsebergsskolan

Läs mer

Fylleåleden. en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Fylleåleden. en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Fylleåleden en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Förord Anläggandet av en led längs Fylleån är ett sätt att ta till vara på redan befintliga kvaliteér och göra Fylleån mer tillgänglig

Läs mer

Undervisning under bar himmel

Undervisning under bar himmel FOTO: PETER HARTMAN FOTO: SVEN PERSSON 6 Naturskolan Gladan i Snogeholms strövområde 8 Naturdagar med yrkeskunniga 10 Vandring på Skåneleden med naturvägledare 12 Sagoäventyr i Fulltofta strövområde 14

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Var med och arbeta för en säkrare värld

Var med och arbeta för en säkrare värld Var med och arbeta för en säkrare värld människorna gör företaget Urban Karlström Generaldirektör Välkommen till en fascinerande arbetsplats Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Ansökan om bidrag för Ådalen

Ansökan om bidrag för Ådalen 2006-03-07 Ansökan om bidrag för Ådalen Karlskrona kommun ansöker om bidrag med 500.000 kronor för Ådalen enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Sökande kommun: Karlskrona Organisations: 212000-0829

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Skånes färdplan för biogas med litet LOVA-nytt Gösta Regnéll, Miljöavdelningen - Fiske och vattenvård, efter ett material från Helena Nilsson, Landsbygd - miljö Biogas i Skåne Länet med mest biogasanläggningar

Läs mer

3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen

3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen Projektbeskrivning Projektnamn Biosfärkandidat Voxnadalen Projektägare Ovanåkers kommun Projektperiod 2014-2017 Reviderad 2015-01-29 1. Bakgrund Ovanåkers kommun har sedan 1990-talet ökat intensiteten

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Samråd II om utvecklingen av strövområdet Friseboda

Samråd II om utvecklingen av strövområdet Friseboda Regionstaben Centrum för folkhälsa och miljö Avdelning för miljöstrategier Eerika Olausson Utveckling av natur- och rekreationsområden 042-17 61 12, 0768-93 01 96 eerika.olausson@skane.se MINNESANTECKNINGAR

Läs mer

Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling

Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling Kristianstad och friluftsliv Framtidens friluftsliv och

Läs mer

FJÄLLNORA 5 6 0 8 3 014 7 un 2 m om ppsala k roduktion: U un P m om ppsala k ch U atarra o urin B era B na V sidan: A ram Foto f

FJÄLLNORA 5 6 0 8 3 014 7 un 2 m om ppsala k roduktion: U un P m om ppsala k ch U atarra o urin B era B na V sidan: A ram Foto f FJÄLLNORA VÄLKOMNA till fjällnora! Fjällnora är ett mångsidigt naturområde som erbjuder spännande aktiviteter såväl som stillsamma utflykter året om! Naturen Naturen kring Fjällnora utgörs främst av blandskog

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Utvecklad talan i överklagande

Utvecklad talan i överklagande 2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag:

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag: Till Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöavdelningen 205 15 Malmö Förslag till bildande av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar i Simrishamns kommun. Havängs Museiförening vill framföra följande

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

UPPTÄCK HUR NÄRA. www.framtidenskommun.se

UPPTÄCK HUR NÄRA. www.framtidenskommun.se UPPTÄCK HUR NÄRA www.framtidenskommun.se Guide till Staffanstorps naturpärlor INNEHÅLL Upptäck våra unika beträdor 4-5 Upptäck cykelparadiset Staffanstorp 6-7 Karta med tips för cykelturisten 8-9 Upptäck

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Förstudie Vindelälvsdalen

Förstudie Vindelälvsdalen Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA INLEDNING Tack vare Allemansrätten kan vi bedriva organiserat friluftsliv. Som förespråkare av friluftslivet vill Friluftsfrämjandet hjälpa till att

Läs mer

Slutförda uppdrag. Uppdrag Uppdragsgivare Län År. Ledande vindkraftsbolag. Ledande vindkraftsbolag. Länsstyrelsen i Skåne län. Ledande vindkraftsbolag

Slutförda uppdrag. Uppdrag Uppdragsgivare Län År. Ledande vindkraftsbolag. Ledande vindkraftsbolag. Länsstyrelsen i Skåne län. Ledande vindkraftsbolag Slutförda uppdrag Uppdrag Uppdragsgivare Län År Naturvårdsunderlag Grönstruktur- och naturvårdsplan, Sjöbo kommun. Sjöbo kommun Skåne 2014 2014 2013 Naturvårdsunderlag för skötselplaner för naturreservaten

Läs mer

Upptäck Torsö Vänerns största ö!

Upptäck Torsö Vänerns största ö! Ta bussen eller tåget till natur och kultur. Tur nr 2 (10) Upptäck Torsö Vänerns största ö! Torsö är den största ön i Mariestads skärgård. Torsö består av två delar som hänger samman, Torsö och Fågelö.

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2013

Verksamhetsberättelse för 2013 Verksamhetsberättelse för 2013 Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av: Magnus Ljung, ordförande Dolores Wallgren, sekreterare Lars-Åke Eckervald, kassör Birgitta Halvorsen Inger Johanzon Tor Leijgård

Läs mer

Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne

Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne Rapport LONA-projekt Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne - förslag på områden och åtgärder för dessa LUNDSBO BOKSKOG Skötselplan En skötselplan för bokskogen och del av omgivande mark

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer