Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Andersbergsskolans trygghetsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Andersbergsskolans trygghetsarbete"

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Andersbergsskolans trygghetsarbete Läsåret 2011/2012 Gävle Kommun Andersbergsskolan Det här är en plan som har till syfte att främja likabehandling. Dokumentet tydliggör skolans vision, mål och ansvar när det gäller arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter. Här finns också skolans konkreta arbetsgång i trygghetsarbetet. Planen är framtagen i samarbete med elever och personal. Som grund för planens innehåll ligger styrdokument och lagar som reglerar likabehandling. Likabehandlingsplanen upprättas årligen.

2 Sida2 Innehållsförteckning 1. Hur 2011 års likabehandlingsplan tagits fram Definitioner och begreppsförklaringar Andersbergsskolans vision Skolans värdegrund Uppdrag Likabehandlingsplanens förankring Kartläggningsprocessen (arbetet att förebygga, förhindra och upptäcka) Skolans olika forum där trygghetsfrågor kontinuerligt diskuteras Mål med kartläggningen Kartläggningsmetoder Tidsplan, ansvar och dokumentation Årets kartläggning Mål Innehåll Analys och resultat Prioriterade förebyggande åtgärder Mål och aktiviteter för att upptäcka kränkande behandling och främja likabehandling Mål och aktiviteter för att främja likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Arbetsgång och rutiner vid akuta händelser (utreda, åtgärda, dokumentera) Åtgärder vid trakasserier, kränkande behandling och mobbning Åtgärder om elev känner sig kränkt av en vuxen Om en vårdnadshavare får kännedom om att ens barn eller annan elev känner sig kränkt Handlingsplan vid våld och hot gentemot personal Handlingsplan vid våld och hot mellan elever Rutiner för anmälningar till Socialtjänst, Polis och Arbetsmiljöverket Anmälan till Socialtjänsten Polisanmälan... 24

3 Sida Anmälan till Arbetsmiljöverket Åtgärder för långsiktiga lösningar i syfte att förhindra framtida trakasserier och kränkande behandling Likabehandlingsplanen kommande år Redovisning av planen i kvalitetsredovisningen Kontaktuppgifter Bilaga 1 (Trygghetsenkät elev DEL A) Bilaga 2 (Trygghetsenkät elev DEL B) Bilaga 3 (Kompiskollen) Bilaga 4 (Trygghetsenkät vårdnadshavare) Bilaga 5 (Incidentrapport) Bilaga 6 (Anmälan till trygghetsteamet angående mobbning/kränkande behandling) Bilaga 7 (Anmälan till Socialtjänsten) Bilaga 8 (Anmälan om kränkande behandling eller trakasserier huvudman)..44

4 Sida4 1. Hur 2011 års likabehandlingsplan tagits fram Arbetet med 2011 års likabehandlingsplan påbörjades den 18/ En arbetsgrupp bestående av representanter från Sörbyspårets tre skolor; Hemlingbyskolan, Andersbergsskolan och Sörbyskolan har ansvarat för att sätta igång likabehandlingsplanarbetet på alla skolor och för att dra upp riktlinjer kring struktur och arbetsprocess samt bestämma tidsramar för delmoment och slutprodukt. Respektive skola har ansvarat för utformningen av sin likabehandlingsplan kopplat till sin egen verksamhet. För Andersbergsskolan har processen i korthet gått till enligt följande 1) Arbetsgruppen har tittat på vad likabehandlingsplanen (inklusive plan mot kränkande behandling) skall innehålla utifrån de två regelverken Diskrimineringslagen och 14 a kap. i Skollagen. Till hjälp har gruppen också haft handledningen Förebygga diskriminering och kränkande behandling främja likabehandling utgivet av DO, BEO & Skolinspektionen samt Skolverkets allmänna råd 2009 För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. FN:s barnkonvention, artikel 3 2) Ett förslag på struktur och tidsplan för likabehandlingsplanen utarbetades. 3) Skolan inventerade alla kartläggningsmetoder som fanns för att undersöka läget på skolan gällande trygghet, trivsel och likabehandling. 4) Andersbergsskolans arbetsgruppsrepresentanter tog fram förslag på nya trygghetsenkäter. Dessa skickades ut på remiss i skolans trygghetsteam och till alla arbetslag. 5) All dokumentation från årets kartläggning sammanställdes och analyserades. Vissa kompletteringar gjordes. 6) Utvecklingsområden togs fram utifrån resultatet av kartläggningen. 7) Alla nuvarande arbetsgångar och rutiner nedtecknades och gicks igenom. 8) Ansvarsfördelningar fastslogs. 9) Barn och elever har deltagit genom att ge sina synpunkter i kartläggningsmomenten (på individ- och gruppnivå) samt när likabehandlingsplanen gick ut på remiss. 10) Personalen har deltagit genom att ge sina synpunkter i skolans trygghetsteam, i kartläggningsmomenten samt när likabehandlingsplanen gick ut på remiss. Värdegrunden togs fram genom arbete i arbetsenheter när skolans informationsbroschyr utarbetades, några tillägg från skolans rektorer gjordes också vid ett senare tillfälle.

5 Sida5 11) Studiedag i augusti där Trygghetsteamet redovisade den färdiga Likabehandlingsplan Arbetslagen diskuterade hur de ska förankra planen hos elever och föräldrar och hur vi ska arbeta med att få en trygg skola. Skolans Likabehandlingsplan har nu används ett läsår. Utvärdering ska göras under vårterminen Under l2011 har Gävle Kommuns skolor gjort en omorganisering och Andersbergsskolan tillhör nu, tillsammans med Sörbyskolan och Hemlingbyskolan, Sörby Skolenhet. Utvärderingen bör då också syfta till att visa om hela enheten ska arbeta med samma Likabehandlingsplan. Definitioner och begreppsförklaringar Diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Mobbning Sexuella trakasserier Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Man kan ibland diskriminera genom att behandla alla lika. Detta sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Ex: Om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som p.g.a. religiösa skäl behöver annan mat. Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan t.ex. vara att retas, mobbas, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. När en elev utsätts för kränkningar av en eller flera personer vid upprepade tillfällen och när det råder en obalans i maktförhållandet mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Detta är kränkningar av sexuell natur. Det kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande, visning av pornografiskt material eller skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.

6 Sida6 Etnisk tillhörighet Rasism Funktionshinder Homofobi Könsöverskridande identitet eller uttryck Med detta menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du t.ex. vara rom, same, kurd eller något annat. När en eller flera personer anser att deras egna folkgrupp är överlägsen p.g.a. en uppfattning att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper ses därmed som mindre värda och legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Som funktionshinder räknas olika hinder som kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Det kan vara funktionshinder som syns, ex. om man använder rullstol, eller sådana som inte märks lika lätt, t.ex. allergi, olika typer av bokstavshandikapp och dyslexi. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och rättigheter. Denna diskrimineringsgrund omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan t.ex. vara transvestiter, intersexuella (fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som identifierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). I likabehandlingsplanen förekommer också begreppen upptäcka, förebygga och främja. Att upptäcka handlar om vilka olika sätt och strategier skolan har för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Att förebygga handlar om vilka åtgärder skolan vidtar för att minimera risker för kränkningar, det förebyggande arbetet utgår alltid från identifierade riskfaktorer i verksamheten. Begreppet främja används för att beskriva vad skolan gör för att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten (ett systematiskt och långsiktigt arbete), till skillnad mot begreppet förebygga så behöver det främjande arbetet inte utgå från identifierade problem i verksamheten.

7 Sida7 2. Andersbergsskolans vision Vår skola skall vara en arbetsplats där alla trivs, vi utgår från att alla människor På vår skola skall alla känna sig trygga. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. behöver bli sedda har behov av delaktighet, samvaro och sammanhang vill känna glädje och trygghet 3. Skolans värdegrund är aktiva, vetgiriga, engagerade och kreativa Andersbergsskolan är en skola för alla. Hos oss ser vi människor som tillgångar. Vi arbetar aktivt för att främja förståelse för och medmänsklighet mellan människor. Varje enskild person i vår verksamhet skall visas omsorg och respekt. Oavsett vilken etnisk, kulturell eller social bakgrund en individ har så utgår vi från att varje enskild människa är lika mycket värd som alla andra. Det spelar ingen roll hur gammal individen är, vilket kön han/hon tillhör, vad personen i fråga tror på, vilken sexuell läggning någon har eller om en människa har något handikapp eller ej varje människa är unik, värdefull och har rätt att bli bemött och behandlad utifrån de grundläggande värderingar som ett demokratiskt samhälle vilar på. 4. Uppdrag Alla som arbetar i skolan skall är positiva till inlärning om rätt förutsättningar ges vill och kan ta ansvar om de bereds stöd och möjlighet till det vill göra sitt bästa i varje situation känner stolthet när de utvecklas har olika sätt att ta till sig kunskap behöver ha höga positiva förväntningar på sig vill bli bemötta med respekt och värdighet ha ett förhållningssätt som är demokratiskt och som fokuserar på barnens, elevernas och personalens bästa genom medvetna handlingar bidra till att skapa en arbetsplats och arbetsmiljö som präglas av solidaritet, tolerans och medmänsklighet aktivt motverka trakasserier, diskriminering och andra typer av kränkande behandling vara väl förtrogna med skolans uppdrag, känna till de styrdokument som reglerar uppdraget och vara bekant med dess huvudsakliga innehåll

8 Sida8 arbeta i enlighet med innehållet i denna likabehandlingsplan Pedagogerna skall klargöra för elever och vårdnadshavare vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har bedriva undervisning utifrån demokratiska arbetsformer anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov främja ett öppet diskussionsklimat där alla har rätt att uttrycka olika tankar, reflektioner och åsikter kontinuerligt diskutera värderingar och attityder mellan elever och mellan elever och vuxna utifrån allas lika värde samt konkret arbeta med värderings-, trygghets- och samarbetsövningar i sin undervisning skapa utrymme för elevinflytande och elevmedverkan anpassat efter elevernas ålder och mognad i samverkan med elever utveckla förhållnings- och ordningsregler i den egna gruppen samarbeta med hemmen i fråga om elevens fostran "Vad många av oss mest av allt behöver är någon som får oss att göra vad vi kan." Ralph Waldo Emerson "En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar." Jan Carlzon klargöra konsekvenser om någon individ kränks Biträdande rektor skall "All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att tjäna." kontinuerligt lyfta och medvetandegöra likabehandlingsfrågor låta ett genustänkande genomsyra verksamheten ansvara för att likabehandlingsplanen upprättas varje år och att dess innehåll är känt av och följs av all personal arbeta för att personal och elever får den kompetensutveckling som behövs i arbetet med likabehandlingsfrågor genom medarbetarsamtal fånga upp personalens tankar och synpunkter gällande skolans och deras eget trygghetsarbete i sin grupp - Søren Kirkegaard

9 Sida9 5. Likabehandlingsplanens förankring Riktlinjer alla som arbetar inom skolan skall vara väl förtrogna med innehållet i skolans likabehandlingsplan och arbeta utifrån detta innehåll planen utvärderas och revideras årligen planen revideras utifrån resultat och analys av årets kartläggning gällande trygghetsfrågor (se metoder nedan) elever och personal skall vara delaktiga i likabehandlingsplanens upprättande Bitr.rektor - Övergripande ansvar - Beslutsfattande - Likabehandlingsplanens implementering - Kvalitetsprocesser i trygghetsarbetet Förankring förankring bland elever sker genom att alla elever via enkäter, diskussioner och samtal får vara med och ge sin syn på hur tryggheten är och upplevs på skolan, elevernas synpunkter på förbättringsåtgärder tillvaratas, planens (för årets) slutgiltiga utformning gås igenom med varje klass så fort planen är klar, varje klassföreståndare ansvarar också för att planens innehåll lyfts kontinuerligt under året (klassråd och elevråd används som forum för diskussion av planens innehåll), främjande av likabehandling skall genomsyra det dagliga arbetet förankring bland vårdnadshavare sker genom information och diskussion på utvecklingssamtal och föräldramöten (likabehandlingsplanen delas ut på första föräldramötet varje läsår samt till alla nya elever och vårdnadshavare som tillkommer under läsårets gång) För de vårdnadshavare som ej kan svenska, presenteras planen antingen på ett föräldramöte där tolk deltar eller på ett utvecklingssamtal där tolk eller modersmålslärare finns med. Planen ska finnas på arabiska och somaliska. förankring bland personalen sker via medarbetarsamtal, via ledningsgruppsmöten, via diskussioner i arbetslagen under ledning av utbildningsledarna, via trygghetsteammöten under ledning av bitr.rektor samt vid studiedagar Ansvar Trygghetsteam - Trygghetsfrågor på grupp och organisationsnivå - Nulägesanalyser - Utvärderingar - Materialbank Utbildningsledare - Kommunicera information - Leda trygghetsdiskussioner - Verkställa beslut All personal - Förmedla och diskutera planens innehåll med vårdnadshavare och elever - Arbeta i enlighet med planens innehåll - Ge förslag på utvecklingsområden till utbildningsledare, trygghetsteam och/eller bitr.rektorer Skolans bitr. rektor är ytterst ansvariga för arbetet med likabehandlingsplanen och för framtagande och utveckling av kvalitetsprocesser i skolans trygghetsarbete Trygghetsteamet ansvarar för att lyfta trygghetsfrågor på grupp- och organisationsnivå (att fånga upp synpunkter och idéer från elever och personal, att kontinuerligt stämma av nuläget på skolan) samt att

10 Sida10 utvärdera kartläggningsmetoder, arbetsgångar vid akuta händelser och skolans materialbank för EQ och värderingsarbete Utbildningsledarna är en viktig länk mellan skolmötet, trygghetsteam och arbetslag. Dessa har en speciellt viktig uppgift att säkerställa att information om trygghetsdiskussioner och beslut i olika sammanhang kommuniceras ut i skolans arbetslag och därmed också vidare ut till enskilda individer bland personal och till klasser. Uppgiften handlar även om att fånga upp synpunkter och idéer från personal/elever och kommunicera detta med trygghetsteam och ledningsgrupp. Utan spaning ingen aning 6. Kartläggningsprocessen (arbetet att förebygga, förhindra och upptäcka) 6.1 Skolans olika forum där trygghetsfrågor och likabehandlingsarbetet kontinuerligt diskuteras skolmötesgrupp elevråd klassråd Polarmöten föräldramöten samverkan elevhälsovårdsteam trygghetsteam verksamhetsmöten SBO-möten utvecklingssamtal

11 Sida Mål med kartläggningen Att få kunskap om hur elever och personal upplever att arbetsmiljön på skolan är i fråga om trygghet, trivsel och likabehandling. Vi vill få reda på vad i vårt systematiska trygghetsarbete som fungerar bra och som vi skall fortsätta arbeta vidare med samt vad som eventuellt kan förbättras. Kartläggningen syftar även till att få kunskap om eventuell förekomst av diskriminering, trakasserier och övrig kränkande behandling. Resultatet av kartläggningen ligger till grund för skolans fortsatta plan för likabehandlingsarbetet, mål och åtgärder prioriteras utefter vad kartläggningen visar. 6.3 Kartläggningsmetoder Individnivå Vid utvecklingssamtalen diskuteras elevens sociala utveckling med utgångspunkt i det skriftliga sociala omdöme som eleven fått. Bedömningen utgår från specifika sociala ansvarskriterier. Eventuella idéer och synpunkter rörande klassens och skolans hela trygghetsarbete nedtecknas och förs vidare till skolans trygghetsteam. Gruppnivå och organisationsnivå Diskussioner i olika forum Utvärderingar Skriftliga omdömen 3 trygghetsenkäter 1 central trygghetsenkät Kompiskollen Delårsrapporter Klasskonferenser Alla elever får årligen varje läsår besvara två enkäter, den s.k. trygghetsmätningen (bilaga 1 & 2) och Kompiskollen (bilaga 3), resultatet sammanställs och analyseras klassvis och arbetslagsvis. Trygghetsfrågor tas återkommande upp på klassråd, elevrådsrepresentanter och ansvarig pedagog ser till att generella frågor som rör hela skolan förmedlas vidare till skolans elevråd och till trygghetsteamet. Elevrådet har trygghetsfrågor som en stående punkt på dagordningen. Elevernas vårdnadshavare besvarar varje läsår en enkät gällande hur de upplever Andersbergsskolan i fråga om trygghet, trivsel och bemötande (bilaga 4). Resultatet analyseras och sammanställs arbetslagsvis samt lyfts även vidare till skolans ledningsgrupp för vidare analys utifrån perspektivet skolan som helhet. Skolans rastvakts/rastvärdsrutiner utvärderas en gång per termin i arbetslag och vid skolmöte. Skolan följer Barn och Ungdoms elevhälsovårdsplan

12 Sida Tidsplan, ansvar och dokumentation Kartläggningsmetod Tid Ansvar Dokumentation Utvecklingssamtal skriftliga omdömen, sociala ansvarskriterier okt-dec, april-maj Trygghetsmätning - elever Mars Bitr. rektor, utbildningsledare, klassansvarig Trygghetsmätning - vårdnadshavare Mars Klassansvarig skriftlig dokumentation i Skola 24 ev.trygghetsfrågor/synpunkter av generell art som rör skolan på grupp el. organisationsnivå och som kommer fram i utvecklingssamtal skrivs ned av klassföreståndare och meddelas bitr.rektor via mail sammanställs klassvis och arbetsenhetsvis sammanställningen lämnas till bitr.rektor Bitr. rektor, sammanställs klassvis och utbildningsledare, arbetsenhetsvis klassansvarig sammanställningen lämnas till bitr.rektor Central Trygghetsenkät nov Klassansvarig central administration Kompiskollen Dec Trygghetsteamet sammanställs av polaransvariga och bitr. rektor Trygghetsfrågor i klassråd kontinuerligt Klassansvarig antecknas i klassrådsprotokoll, kopia till bitr.rektor Trygghetsfrågor i elevråd kontinuerligt Bitr.rektor antecknas i elevrådsprotokoll, kopia till alla klasser och bitr.rektor Utvärdering rastvärdsrutiner okt, mars Utbildningsledare, Bitr.rektor utbildningsledare tar upp frågan i arbetslagen, för vidare resultatet till ledningsgrupp där en sammanfattning av alla enheters synpunkter skrivs ned i skolmötesprotokollet Utvärdering trygghetsteamets arbete Maj Trygghetsteamet dokumenteras skriftligt av trygghetsteamet, kopia lämnas till bitr.rektor Upprättande och revidering av likabehandlingsplanen Maj Bitr.rektor, trygghetsteam Bitr.rektor för in förändringar i ny plan

13 Sida13 7. Årets kartläggning Målet med årets kartläggning har varit att få en helhetsbild över skolans trygghetsarbete utifrån elevers och pedagogers perspektiv. 7.2 Innehåll Under vårterminen genomfördes en trygghetsenkät för eleverna och en trygghetsenkät för föräldrarna. Trygghetsteamet har möten en gång i månaden och har en genomgång av nuläget på skolan. Genomgång på elevråd och klassråd av nuläget i klasserna. Analys och resultat. Elever, lärare och föräldrar upplever att stämningen är god på skolan och att det råder en trygg miljö. De situationer där elever upplever oro är främst på raster. Även Centrum skrämmer vissa barn och en rädsla finns att komma i slagsmål med äldre elever. Det eleverna uttrycker i enkäterna och i samtal med lärare är att många barn använder fula och att man blir kallad för fula saker. Pedagogerna upplever att det finns ett bra fungerande rastvärdsystem. Om det blir perioder av oro förstärker man rastvärdar under den tiden. Samarbetet mellan personalen i arbetslag och på skolan fungerar bra. Även pedagogerna upplever att det förekommer fula ord och verbala kränkningar på skolan. Under lektionstid är det mindre vanligt men under friare moment förkommer dåligt språkbruk alltför ofta, Föräldrar är i enkäten positiva till lärare, trivs med klassen och deras barn är ofta glada. Vid frågan att skriva ned de viktigaste levnads /ordningsregler som man tycker ska finnas på skolan förekommer ofta svaret att barnen ska använda sig av att inte använda fula ord och förbättra sitt språkbruk.

14 Sida Prioriterade förebyggande åtgärder Av ovanstående kartläggningsresultat ser vi ett behov att utveckla och genomföra följande: All personal på skolan är observanta på barnens agerande och förhållanden runtomkring barnen, några exempel på varningstecken som vi arbetar för att utreda och följa upp är: Eleven är ofta ensam under rasterna Mål Arbeta på hela skolan och i alla klasser med att förbättra språkbruket på skolan. Arbetet ska fokusera på ord som riktar sig mot andra och som upplevs som kränkande På Andersbergsskolan är - Alla barn allas barn, och detta gör att alla vuxna säger till de barn som använder fula ord, svordomar och dåliga uttryck. Inventering i varje klass vad är f ula ord, när säger man fula ord,vilka ord används och framför allt vilka ord kan vi använda istället. Ide bank finns med lämpliga filmer, böcker, lekar lektionsförslag. Lista med de vanligaste fula ord på somaliska och arabiska och med fonetisk skrift. Information till föräldrar att vi aktivet arbetar med att förbättra språkbruket hos eleverna Upprustning av omklädningsrummen i idrotten bör ske. Rastvärdarna ska även kontrollera och befinnas sig i omklädningsrummen/ hallarna 8 Mål och aktiviteter för att upptäcka kränkande behandling och främja likabehandling Eleven blir aldrig vald av de övriga barnen till olika aktiviteter Eleven försöker vara i närheten av vuxna så mycket som möjligt Eleven på lektionerna försöker på lektionerna i skolan ligga lågt, d.v.s. undviker att svara på frågor från läraren Eleven förefaller olycklig och har lätt för att gråta Eleven verkar nervös och osäker Eleven är lätt att provocera och reagerar med ilska eller gråt Eleven går ofta till skolsköterskan och klagar över fysiska symptom Eleven kommer hem med förstörda ägodelar Eleven är ledsen eller aggressiv och överreagerar på tillsägelser Eleven är håglöst eller apatisk Eleven har svårigheter att klara skolarbetet Eleven vill inte gå till skolan och anger symptom såsom huvudvärk, magont el. dyl. Eleven har sömnproblem med eventuella mardrömmar Eleven vill inte berätta hemma om skolan Genom ett medvetet och systematiskt arbete med trygghetsfrågor upptäcka eventuella kränkningar så tidigt som möjligt och hitta vägar som leder till fortsatt skapande av en god, trygg och medmänsklig arbetsmiljö och kultur på skolan. Aktiviteter Polarna är en grupp med elevrepresentanter från mellanstadiet i varje spår. De initierar lekar och aktiviteter för sina kamrater på raster. Polarna får regelbunden handledning. (Obs, det behöver inte vara så att en elev är utsatt för mobbning eller kränkande behandling bara för att något eller några av beskrivna varningstecken finns, men oavsett orsak så är det viktigt att ta reda på vad som orsakar agerandet elevens välmående står alltid i centrum)

15 Sida15 Skolan har ett trygghetsteam. Teamets huvuduppgift är att arbeta med att fastställa, kommunicera, utveckla och förbättra rutiner i skolans trygghetsarbete (Teamet arbetar även med akuta insatser, t.ex. vid mobbningsfall) Teamet initierar och organiserar arbetet med att förbättra språkbruket på skolan. Elev hälsovårdsteamet träffas regelbundet och ser över vilka behov och stödinsatser som behövs på individ- och gruppnivå för elever och personal. Klassråd och elevråd diskuterar regelbundet trygghetsfrågor Skolans rastvärdsystem skall vara heltäckande. Det är alltid en till två vuxna ute då eleverna har rast. Dessa har gula västar på för att synas. All personal på skolan får äta pedagogiskt, vilket innebär att det alltid finns flera vuxna varje dag som äter lunch tillsammans med eleverna. Överlämningsrutiner vid stadieövergångar Friluftsdagar (ex. Andersbergsklassikern) Temadagar /gemensamma dagar för att stärka vi-känslan (ex. Karlas musikal, Tellus småstjärnor, Elevens dag Tellus/Galaxen) Värderingsövningar/livskunskap (Projekt Charlie, EQ-verkstaden m.m. efter elevernas olika behov) Dramaövningar Arbete med språk och jargong Kommunikation mellan hem och skola (informationsbrev, tolkar ) Individuella samtal. Skolan har gemensamma sociala ansvarskriterier som följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet och mer riktat på individnivå vid varje utvecklingssamtal. Vi synliggör målen för eleverna. I början på höstterminen klargörs och konkretiseras skolans regler, klasserna diskuterar hur de ska ha det tillsammans. All personal markerar och agerar direkt om någon form av kränkning sker. Faddersystem finns för nya elever. Andersbergsskolans regler Du visar hänsyn, omtanke och hjälpsamhet gentemot andra Du bidrar till arbetsro i skolan Du tar ansvar för ditt skolarbete och passar tider Du är rädd om dina egna, dina kamraters och skolans saker Dessutom har varje klass Klassregler som lärare och elever gemensamt diskuterar och beslutar i början av läsåret. Genusperspektiv Att ha ett genusperspektiv innebär att vara medveten om och ta reda på hur, när och på vilket sätt kön har betydelse. Vilka förväntningar, uttalade och outtalade, finns på pojkar och flickor i olika sammanhang och situationer?

16 Sida16 9. Mål och aktiviteter för att främja likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna 9.1 Kön Mål Genom ett medvetet arbete med genusfrågor skapa en verksamhet där jämställdhet råder. Inga elever ska bli utsatta för trakasserier eller kränkningar p.g.a. kön. Aktivitet Uppmärksammar och diskuterar elevers språkbruk Tillfällen då undervisning sker i pojk- och flickgrupper (ex. på idrotten, hemkunskapen och på NO:n) Högläsningsböcker väljs utifrån ett genusperspektiv Tjej- och killsnack Personalen skattar jämställdhetsarbetet Medvetet arbete med att ge killar och tjejer lika stor plats, t.ex. genom att se till att alla får möjlighet att svara på frågor vid undervisningssituationer 9.2 Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning Mål En skola där alla är accepterade oavsett etnisk, religiös och kulturell bakgrund. Den mångkulturella miljön ska vara så självklar för alla i verksamheten att man inte nämnvärt reflekterar över sådana saker som hudfärg eller religiösa attribut. Vi ser på varandra utifrån det vi är, människor.

17 Sida17 Aktivitet Alla arbetsenheter gör tema-/geografiarbeten som inbegriper elevernas olika hemländer vi uppmärksammar elevernas olika bakgrund som något positivt och berikande Vi arbetar med religioner och lägger tonvikt på diskussioner, vi pratar även om och uppmärksammar religionernas olika högtider Jag är bara en, men jag är dock en. Jag kan inte göra allt, men jag kan dock göra något. Jag kan inte avstå från att göra något, som jag kan göra. Vi anpassar undervisningen i sexualkunskap för att ta hänsyn till olika kulturella och religiösa bakgrunder (mål och innehåll följer styrdokumenten, men undervisningens genomförande anpassas) Religionskost finns alltid som komplement till ordinarie matsedel när det behövs Vi har utarbetat rutiner anpassade för att ta emot nyanlända elever på fritids För att skapa så bra kommunikation och informationsvägar som möjligt så arbetar vi vid behov med tolkar (ex. vid föräldramöten, mottagningssamtal, utvecklingssamtal etc.) Alla människors lika värde diskuteras. Vad innebär det egentligen? Hur kan det yttra sig? Vad är rasism? Hur har det sett ut historiskt sett? Hur ser det ut i dagens samhälle? Vilka exempel kan eleverna dela med sig av? Hur ser elevernas tankar om detta ut? Vad är fördomar? Bildandet av en integrationsgrupp som träffas en gång i månaden. Syftet är att öka samarbetet mellan pedagoger från Landingen och arbetslagen. Översättning av skolans och Barn och ungdoms blanketter för att göra dem tillgängliga för våra nyanlända elever och föräldrar. Håll ditt ansikte mot solen, och du kan inte se skuggorna. - Helen Keller 9.3 Funktionshinder Mål Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter. Ingen ska känna sig utsatt eller diskriminerad p.g.a. funktionshinder. Målet är att skapa förståelse för att alla människor har olika förutsättningar och behov. Aktivitet Hänsyn tas till varje enskild individ och dennes förutsättningar och behov elev med funktionshinder ska beredas möjlighet att delta i samma aktiviteter som övriga i klassen. Verksamheten ska organiseras utifrån individers olika behov (ex. utflykter, skolresor, möblering av lokaler, arbetsmaterial m.m.) Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck har ingenting med sexualitet att göra utan handlar om på vilket sätt en människa ser på sig själv kopplat till kön. Transpersoner är ett begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer (föreställningar om hur pojkar och flickor, män och kvinnor, förväntas vara). Transpersoner kan ex. vara transvestiter eller personer som identifierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiterna.

18 Sida18 Pedagogerna ska arbeta för att skapa kunskap kring funktionshinder, t.ex. genom att prata om synliga och osynliga handikapp (Vad innebär det egentligen att ha en CP-skada?)Vad är ett bokstavshandikapp? Dyslexi vad är det? osv.) Rättvisediskussioner förs kontinuerligt (Vad är mest rättvist, att behandla alla lika eller olika?) Är det ok för en elev att få gå ut och ta en paus under en lektion om de andra i klassen inte får det?) Undervisning och läromedel anpassas och varieras för hela klassen, vi ser till att det inte alltid blir särskiljande lösningar för elever med funktionshinder. Allt är relativt, även åldern 9.4 Sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck - August Strindberg Mål Att skapa kunskap och förståelse för att varje människa har rätt till sina egna känslor och är lika mycket värd oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Vad lagen säger gällande detta skall också tydliggöras för alla. Aktivitet Skolan informerar och undervisar om olika sexuella läggningar. I samband med biologi- och sexualkunskapsundervisningen skall information om homo-, bi- och transsexualitet ingå. I samhällskunskapen och historian kan också olika reformer för dessa gruppers rättigheter ingå som en del av undervisningen (Hur har attityder förändrats genom åren?) Lagarna?) Hur dessa saker tas upp och i vilken omfattning beror på elevernas ålder och mognad. Genusdiskussioner genomförs kontinuerligt (Finns det något som är typiskt manligt och kvinnligt?) Finns det saker som är mer ok för pojkar än flickor att göra eller tvärtom? Får en pojke sminka sig? Kan en tjej klä sig i slips och kavaj? Osv.) Det är inte de onda människornas ondska som är det farliga, det är de goda människornas tystnad. - Martin Luther King 9.5 Ålder Mål Att genom diskussioner ta reda på och tydliggöra hur begreppet ålder kan vara kopplat till olika normer och värderingar. På vår skola ska ingen diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Aktivitet

19 Sida19 Pedagogerna diskuterar begreppet ålder i klasserna. Diskussionsfrågeställningarna kan variera, men exempelvis innefatta: Vad spelar ålder för roll? Vad finns det för saker som yngre gör, men som äldre inte gör? Att vara gammal och att känna sig gammal är det någon skillnad? Vad får man och vad får man inte göra beroende på hur gammal man är? Säger ålder något om hur klok en människa är? (Det finns elever i klasserna som är äldre än övriga och diskussioner kan även uppstå utifrån det. Två av skolans arbetsenheter arbetar åldersintegrerat.) Vad är mobbning? Mobbning är när en individ upprepade gånger och över en tid blir utsatt för en negativ handling av en eller flera personer och den utsatte är i underläge och känner sig kränkt. 10. Arbetsgång och rutiner vid akuta händelser (utreda, åtgärda, dokumentera) 10.1 Åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling (inklusive mobbning) 1. All personal i skolan skall alltid agera och ingripa när man upptäcker trakasserier eller kränkande behandling. Om elever får kännedom om att någon trakasseras, kränks eller mobbas ska de meddela detta till en vuxen på skolan. Det är inte alltid en elev vågar säga ifrån i en akut situation när någon blir utsatt, men ett krav är ändå att eleven ifråga avlägsnar sig från situationen. Att tyst stå kvar och iaktta är detsamma som att ge sitt tysta medgivande och delta. 2. Den vuxne som får kännedom om den inträffade kränkningen skall genast ingripa och snarast informera elevansvarig lärare. Denne ansvarar för att samtal med inblandade elever och vårdnadshavare görs. Följande frågor skall besvaras: Vad har hänt? Vilka personer har varit inblandade? Var och när skedde händelsen? Finns det några vittnen? Vad har hittills gjorts? Vilka åtgärder kommer skolan att vidta? Händelsen, åtgärder och uppföljningsplan dokumenteras och benämns Rapport kränkande behandling. Rapporten skickas till bitr.rektor, rektor och till huvudman Arkiveras hos skolans skolassistent. 3. Om kränkningen ej upphör trots ovanstående insatser så kontaktas trygghetsteamet och bitr.rektor informeras. Detta sker via en formell anmälan på en specifik blankett (bilaga 6). Rapport om kränkande behandling bifogas. 4. Trygghetsteamet tar kontakt med uppgiftslämnaren och med den kränkte för att samla in information och undersöka om det rör sig om en eller flera kränkningar som är att betrakta som mobbning om så är fallet arbetar gruppen vidare med ärendet och ansvarar för dokumentation. Fortsatt arbetsgång vid mobbning För att något skall kallas mobbning brukar vi titta på tre viktiga faktorer: negativ handling tidsaspekt maktbalans Det är en negativ handling när en individ tillfogar, eller försöker tillfoga, en annan individ skada eller obehag. Detta kan ske verbalt i form av hot, hån eller elaka och obehagliga kommentarer, eller fysiskt i form av slag, knuffar, sparkar, nypningar eller fasthållning. Det kan också ske i form av kroppsspråk (grimaser, gester etc.) För att kunna utesluta enstaka lättare negativa handlingar som riktar sig ibland mot en elev och ibland mot en annan, och för att kunna skilja på konflikt och mobbning, blir tidsaspekten viktig i definitionen ( upprepade gånger och över en tid ). När ungefär två lika starka individer grälar eller slåss brukar vi inte kalla det mobbning. För att kunna tala om mobbning så bör det finnas en viss obalans i styrkeförhållandet, en ojämn maktbalans ( den utsatte är i underläge och känner sig kränkt ). Begreppet mobbning kan delas upp i två olika typer: direkt mobbning (öppna angrepp på offret) och indirekt mobbning (social isolering och utfrysning). 5. Trygghetsteamet samtalar med den/de som mobbat (en i taget) så snart som möjligt, helst under lektionstid. Vårdnadshavare informeras av trygghetsteamet.

20 Sida20 6. Teamet klargör att mobbning är oacceptabelt och att beteendet skall upphöra. Den/de som mobbar får specificera vad de tänker göra för att beteendet skall upphöra. Teamet tydliggör också att förövarna kommer att iakttas under närmsta tiden för att säkerställa att mobbningen verkligen upphör. All personal på skolan informeras via ledningsgrupp och trygghetsteam om mobbningen och vilka elever som är inblandade. 7. Uppföljningssamtal med de inblandade sker senast en vecka efter första samtalet av trygghetsteamet. Uppföljningssamtal sker sedan också regelbundet till dess att man vet att mobbningen har upphört. 8. Samtalsstöd erbjuds vid behov för de inblandade. 9. Inträffar ytterligare händelser går ansvaret för ärendet över till bitr.rektor och EHT för beslut om vidare åtgärder via områdesteamet, B & U-nämnden, Socialtjänsten eller Polisen. Några riktlinjer vi följer är: Vi diskuterar aldrig en pågående mobbning i klassen Vi ställer aldrig mobbaren till svars för det han/hon gjort inför hela klassen Varje mobbningsfall är unikt och kan kräva olika former av insatser även om huvudarbetsgången är som beskrivits ovan I samtalet med förövare är vi mycket tydliga, vi talar direkt och ger klara och enkla budskap. Vi vädjar inte, vi bagatelliserar inte och vi skapar inte någon förtrolighet. Budskapet är att kränkningar av andra människor aldrig kan accepteras oavsett vilka förklaringar förövaren kan tänkas ha. Skolan ser alltid mycket allvarligt på mobbning. Mobbarna måste få ta personligt ansvar för sitt handlande de har skadat en annan människa. Det är ett brott som är allvarligt och måste markeras. Det är också av yttersta vikt för förövarna själva att ges möjlighet att ta personligt ansvar för att i förlängningen kunna starta en individuell helandeprocess. Stöd och hjälp skall erbjudas både offer och förövare. Vi ställer inga ledande frågor utan arbetar med konkreta fakta. Vi faller inte för påtryckningar om att vara tysta om det inträffade eller att inte göra något. Ett offer eller offrets vårdnadshavare kan vara mycket rädda för att mobbningssituationen skall förvärras om man berättar om det inträffade, att man skall bli utsatt för repressalier. Vi som arbetar i skolan måste kunna garantera offret och dennes familj ett effektivt skydd mot trakasserier. För offret är det av yttersta vikt att denne kan lita på att de vuxna runtomkring både vill och kan ge den hjälp som han/hon behöver.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete Vision: Barnet i fokus! Inledning Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett

Läs mer

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04 Vision På förskolan skall inget barn eller vuxen känna sig diskriminerade eller bli utsatt för kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Björnungens förskola Enligt 14 a kap. 8 skollagen och 3 kap. 16 diskrimineringslagen Gäller under tiden 20100901 20110831 Handlingsplanens främsta syfte

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför

Läs mer

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola Likabehandlingsplan Hästhagens Förskola Östra skoldistriktet År 2009 2011/12 Barn, Utbildning och Fritid Barn, 2011

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.)

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.) Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.) s fritidshem Läsåret 2015/16 Vision På är atmosfären sådan att alla barn och vuxna känner trygghet, trivsel och respekt för varandra.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Vision På förskolan ska inget barn eller vuxen bli/känna sig diskriminerad eller bli utsatt för kränkande behandling. Alla barn och all personal

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN VÄSTERÅS STAD Tibbleskolan, Skultuna Rektor, Annica Avelin 2015-09-11 Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN Mål Tibbleskolans

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utgår från att Alla människor är lika

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens utbildningsområde LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 Bergaskolan, år 7-9 1 Vad säger lagarna? Likabehandlingsarbetet regleras sedan

Läs mer

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Bildning, fritid och kultur Innehåll Policy för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uddevalla Gymnasiesärskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uddevalla Gymnasiesärskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Uddevalla Gymnasiesärskola 2016-2017 Innehållsförteckning Handlingsplan... 0 Bakgrund...2 Lagar och styrdokument...2 Definitioner och begrepp... 3 Gymnasiesärskolans

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6 ! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter

Läs mer

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling 2015-2016 Åryds förskola VARFÖR EN PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING? Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN SÖLVESBORGS KOMMUN Möllebacksskolan LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN Reviderad 2013-09-10 Förord Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2013-2014 Vår vision Vilhelm Mobergsgymnasiet är en liten skola där man inte är anonym och där alla känner sig trygga. Vi visar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Smygehamns förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Upprättad 140228 Gäller till 150228 Fastställd av: Förskolechef Personal Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Regelverk s.

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015 POLICY 1(8) Ekhagsskolan Johanna M Carlsson Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015 Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem 2 Vår målsättning är att alla elever skall

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Rektor Eva Andersson Rektor Eva Andersson 2015-01-28 1 (5) Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Förskoleklass Grundskola 1-5 Fritidshem Fritidsklubb 1 Innehåll: 1. Inledning. 2. Vision 2013/2014. 3. Mål

Läs mer

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan

Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan Reviderad 080818 Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid Trojenborgsskolan i Skänninge och gäller för läsåret 2008/2009. Bakgrund Alla barn,

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret Utbildningsförvaltningen Sida 1 (5) 2015-06-02 I och med att vi arbetar i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret 2015-2016 Verksamheter som omfattas av planen

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan 6-9 2014/15

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan 6-9 2014/15 Plan mot kränkande behandling Örjansskolan 6-9 2014/15 Reviderad 2014-09-30 Vår vision på Örjansskolan årskurs 6-9 Vårt arbete mot diskriminering, mobbing och kränkande behandling utgår från 14: e kap

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Trygghetsplan. förskolan Linden

Trygghetsplan. förskolan Linden Trygghetsplan förskolan Linden LIKABEHANDLING LINDENS TRYGGHETSPLAN Plan för att främja barns trygghet i förskolan Gäller under tiden 2011-08-01 2012-07-30 Handlingsplanens främsta syfte är att främja

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling BÅSTADS KOMMUN Västra Karups skola, förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling Läsåret 2013-2014 Västra Karups Skola,

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Likabehandlingplan Finningeskolan Strängnäs kommun

Likabehandlingplan Finningeskolan Strängnäs kommun Likabehandlingplan Finningeskolan 2014-15 2014-09-18 Strängnäs kommun 1 Innehåll Inledning... 3 Del 1... 4 1.1 Värdegrund, vision och mål... 4 1.2 Förankring och ansvar... 4 1.3 Utvärdering av föregående

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. för

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. för Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Tallbackens förskola 2013/2014 Denna likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, omfattas av all personal och barn vid Tallbackens förskola,

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem

Likabehandlingsplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem Likabehandlingsplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem 2013-2014 Det övergripande målet är att alla ska trivas och känna glädje över att gå till skolan. För att nå målet arbetar vi för att ha

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För Pedagogisk omsorg Läsår 2012/2013 Vision All förskoleverksamhet inom enheten ska vara fri från trakasserier och kränkande behandling. Våra verksamheter

Läs mer

Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö

Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö INLEDNING Nya lagen som trädde ikraft 2006-04-01 innebär förbud mot mobbning, kränkande behandling

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Västerskolans mål. Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2016/2017.

Västerskolans mål. Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2016/2017. Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2016/2017. Västerskolans mål Vår skola ska präglas av respekt för människans olikheter. Ingen elev eller vuxen ska fysiskt eller psykiskt utsättas

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SUNDBY FÖRSKOLA 2011 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola Bakgrund Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Långsättersskolans likabehandlingsplan Grundskola och fritidshem

Långsättersskolans likabehandlingsplan Grundskola och fritidshem Långsättersskolans likabehandlingsplan Grundskola och fritidshem Vision: Miljön på Långsättersskolan ska präglas av trygghet, glädje, kreativitet, ansvar och samarbete. Allas lika värde och omsorg om den

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Montessoriförskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Montessoriförskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling Montessoriförskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 1 1. Grunduppgifter... 3 2. Igelkottens mål och vision.. 3 3. Igelkottens policy. 3 4. Definitioner av begreppen...4

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Likabehandlingsplan Gäller för lå 07/08

Likabehandlingsplan Gäller för lå 07/08 Likabehandlingsplan 2007-06-29 Gäller för lå 07/08 1 Grevhagsskolans vision och värdegrund Likabehandlingsplan Vi vill känna trygghet och livsglädje, visa medmänsklighet och vetgirighet, därför ställer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN

ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN 1 ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN Syftet med Ullvigymnasiets trygghetsplan är att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom att vi inhämtar kunskap om

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Hållänget förskolas likabehandlingsplan Hållänget förskolas likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla på vår förskola ska visa respekt för varandra Verksamhetsåret 2014-2015 2014-09-10 Till dig med barn på

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015 s Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015 Alla elever på skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Läsåret 2016/2017 2(7) 3(7) Vision och mål På vår skola ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tummelisagårdens och Apelgårdens förskola. 2010-10-01 t.o.m. 2011-10-01 1 3. Innehållsförteckning 4. Utvärdering av föregående plan...3 5. Barn och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Skolområde Östra. Ängsgårdens förskola

Skolområde Östra. Ängsgårdens förskola RR Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Östra Ängsgårdens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2016 2017 1. Bakgrund l januari 2009 skärptes kraven på skolan i både skollagen 14 kap och diskrimineringslagen. Den som ansvarar

Läs mer