Entreprenörskap. i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap. i skolan"

Transkript

1 Entreprenörskap i skolan

2 Redaktör: Jennie Högström/Länsstyrelsen Östergötland Ansvarig Utgivare: Länsstyrelsen Östergötland Boken utges inom EU-projektet E-ship. Entreprenörskap i skolan Produktion: Layout och grafisk formgivning: Mediahavet AB, Text: Journalist Johnny Lundström/Mediahavet (sid 11-21) Foto: Fotograf Cia Lindkvist/Mediahavet Boken baseras på texter av projektledare i E-ship: Ann-Mari Sundgren/ASK & Co, Veine Eliasson/Fagersta kommun, Martin Svensson/FramtidsFrön, Ingela Ernestam/Örebro kommun, Anna Fredqvist/Västerås kommun, Stefan Törnquist/Karlskoga kommun, Karin Kangas/Degerfors kommun, Ingvar Fundin/Kungsör kommun, Ulrika Sunnerfelt/Länsstyrelsen Västmanland och Eva-Karin Wedin/Utveckling & Utbildning, Västerås (sid 39-41). Texterna sammanställda av Jennie Högström/Länsstyrelsen Östergötland Tryck: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög, september 2008 ISBN Östergötland, Örebro, Uppsala, Västmanland 3

3 De första dagarna när barnen kommer till skolan är de jätteintresserade och har lust att lära. Det gäller att inte ta död på den entusiasmen. Jag har funderat mycket på hur man kan behålla deras glöd och engagemang. Det var den frågeställningen som blev starten för min egen resa mot entreprenörskap i skolan. Det säger Michael Svenberg, rektor på Brukets skola i Örebro. När han tillträdde för tre år sedan hade skolan ett sviktande elevunderlag. Någonting behövde göras. Den långa resan mot ett omfattande förändringsarbete tog sin början. Tillsammans bollade rektor och pedagoger idéer, funderade och testade förslag. Vi pratade i skolans arbetslag och i skolrådet med elevernas föräldrar. Vi försökte bryta ner den litteratur som finns om entreprenörskap i skolan till våra elevers åldrar; vad betyder det för oss, hur kan vi använda det på Bruket. et handlar om kreativitet, att lita på sina idéer och testa dem kritiskt och praktiskt, om ett positivt förhållningssätt till sin egen förmåga - eller rentav, en attityd till livet. Kanske är det just så man ska definiera ordet entreprenörskap. Entreprenöriellt tänkande bygger ett inre landskap av möjligheter. Det stimulerar talanger som är lika viktiga oberoende om man är anställd eller företagare. ELVA KOMMUNER, FYRA LÄN Hur kan skola och undervisning bättre förbereda elever för det vuxna arbetslivet än att stimulera ett entreprenöriellt tänkande? Den frågan har sökt sitt svar i elva kommuner i fyra ör att uppnå en bestående förändring där entreprenörskap i skolan blir en del av vardagen, behöver man ta hänsyn till helheten. I E- ship har man jobbat efter tanken alla ska med. När man pratar utifrån samma termer, och delar förståelse och mål, blir förändringen enklare och får mer genomslagskraft. Det kan därför vara bra att arbeta utifrån en modell. Med modell menas i E-ship hur man skapar en långsiktighet i arbetet genom att involvera flera nivåer i en kommun eller skola. Modellen är en röd tråd, från förskola till universitet och från klassrum till kommunledning. Naturligtvis finns ingen enskild modell som passar alla kommuner eller skolor. Det är viktigt att utgå från lokala förutsättningar och behov. Responsen blev enorm. Eleverna blev engagerade och lärarna rycktes med. Föräldrar kom med många goda tips och idéer. Vi bildade en entreprenörsgrupp med politiker, förvaltningspersonal, skolpersonal och elever. Gruppens uppgift var att balansera alla goda idéer så att vi inte tog oss vatten över huvudet. ELEVRÅDET SOM FÖRETAG En del av implementeringen av entreprenörskap tog sig uttryck i att gymnasieelever undervisade Brukets elever i hur man driver ett elevråd så att det inte bara blir ett slappt alternativ till tråkiga lektioner. Nu är Brukets elevråd väldigt aktivt och har fått flera entreprenöriella uppgifter. En elev kom med förslaget att öppna skolans lokaler på kvällstid och nu bestämmer elevrådet över uthyrningen efter skoltid. Till och med rektor själv får ansöka om att nyttja lokalerna. län under åren 2006 till Då genomfördes projektet E-ship, för ökat entreprenörskap i skolan, i Västmanland, Örebro, Östergötland och Uppsala. I praktiskt skolarbete har elever, pedagoger, skolledare, politiker och företagare varit aktiva i att stimulera, praktisera och utvärdera entreprenörskap i skolan. Inte som ett enskilt ämne, utan snarare som en attityd och ett förhållningssätt. STÖD I LÄROPLANEN Läroplanen (Lpo 94) uttrycker det på ett fantastiskt sätt när den beskriver att: skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i I E-ship har man definierat följande faktorer som viktiga ingredienser i den lokalt utformade modellen: Förankring, fortbildning, praktiska verktyg, samverkan med närsamhället och förvaltning. Dessa faktorer kan man arbeta med parallellt. De bör inte ses som att ta sig från a till ö utan snarare att man gör nedslag på olika ställen samtidigt. MODELL FÖR LOKAL ANPASSNING Utifrån dessa faktorer har E-ship byggt en modell för en skola eller kommun där det entreprenöriella förhållningssättet finns på alla nivåer. Modellen som beskrivs grafiskt på nästa sida, är till för att påverka strukturen samt förändra metoder och arbetssätt i stort som i smått. Det betyder både att man arbetar med mycket verktyget ska innehålla av ett särskilt ämne, företagande, praktik etc. Här kan också pedagoger själva lägga till sina verktyg. EXEMPEL: GENUS I Västerås har E-ships arbete med entreprenörskap i förskolor haft ett tydligt jämställdhetsatt de kan tjäna som inspiration till att använda och genusperspektiv. Förskolorna har fokuserat entreprenörskap i undervisningen men också på de entreprenöriella kompetenser som nämns till att utveckla egna metoder som växer fram inom ramen för det personliga ledarskapet ( ). I utifrån lokala och kommunala förutsättningar. arbetet har man lärt sig vad dessa kompetenser konkret kan innebära för förskolebarn och hur de kan stärkas hos barnen. De ska få utrymme Ännu fler verktyg finns samlade i databasen Velis som E-ship lanserat på nätet: dessa och lyckas eller misslyckas att utforma sina egna idéer, kunna förverkliga Där kan pedagoger söka efter verktyg som passar just deras skola och elever. De kan välja hur har gett följande metodbeskrivning av hur Genuspedagog Eva-Karin Wedin i Västerås man tt försöka förändra arbetet i förskolan och skolan för att det ska inrymma entreprenörskap är en stor uppgift. Det är viktigt att vara medveten om att det kräver tid, tålamod och beslutsamhet. Eftersom det handlar om attityder och förhållningssätt är det viktigt att det ses som en process man måste erövra begreppet entreprenörskap med alla sinnen och se vinsten av det! Det är ett framgångskoncept för skolan och förskolan som i förlängningen påverkar Sveriges framtid genom att skapa fler egna företagare och fler företagsamma medarbetare! Arbetet bör vara en gemensam process där pedagoger, skolledning, politiker och näringsliv deltar aktivt. Det är därför angeläget att skapa engagemang, att alla berörda inser sina roller och känner att de äger frågan. I E-ship har det varit viktigt att stå med båda benen i definitionen av entreprenörskap som innebär både företagarkunskaper och entreprenöriella egenskaper. De är två lika viktiga delar av samma helhet. Deltagarna i E-ship har sett att det måste finnas en balans mellan dessa två och att man arbetar utifrån båda för att uppnå resultat. DEN PERFEKTA MODELLEN ÄR UNIK Under tre år med E-ship har deltagarna identifierat en rad kriterier på olika nivåer som bör uppfyllas för att integrera entreprenörskap i skolan. Det kan vara svårt att urskilja en perfekt modell som passar alla skolor och kom- är ett projekt för ökat entreprenörskap i skolan. Målet är att utveckla och testa modeller för att främja positiva attityder till och kunskap om entreprenörskap - från förskola till universitet. Målgruppen är skolpersonal, politiker, tjänstemän, näringsliv och elever. Det finns sju delprojekt i elva kommuner med något olika infallsvinklar men samma mål. Samarbete mellan projekten ger erfarenhetsutbyte och större genomslagskraft. 10 Behålla glöden i barnens ögon Behålla entusiasmen Skolledare Michael Svenberg om att införa entreprenörskap i skolåren 1 till 6 på Brukets skola i Örebro där även elevrådet har entreprenöriella uppgifter. E-ship genomförs i Västmanland, Örebro, Östergötland och Uppsala län. Projektet delfinansieras av Innovativa Åtgärder, Europeiska regionala utvecklingsfonden och pågår E-ship kompletterar Nuteks nationella entreprenörskapsprogram. Huvudansvaret för projektet har legat på Länsstyrelsen Östergötland i samverkan med Länsstyrelsen i Örebro. 14 En attityd till livet ett kapitel om Varför entreprenörskap i skolan D En attityd till livet Ett inledande kapitel om varför man ska införa entreprenörskap i skolan. Nya och nödvändiga kompetenser stimuleras hos eleverna inför framtidens arbetsmarknad. 24 Att sticka sin egen mössa Hur man integrerar entreprenörskap i skolans alla nivåer F Att sticka sin egen mössa E-ship:s modell för att integrera entreprenörskap i skolan. Modellen omfattar fortbildning, förankring, förvaltning, verktyg och samverkan med närsamhället. 38 Praktiska verktyg metoder och verktyg utprovade i pedagogikens vardag detta kapitel presenterar vi ett antal verktyg som har arbetats fram på de skolor som deltagit i E-ship. De sträcker sig från förskoleklasser upp till och I med gymnasienivå. En del av verktygen går att kopiera direkt till en annan skola medan andra får anpassas. Förhoppningen är Praktiska verktyg Många skolor inom E-ship delar med sig av verktyg för entreprenörskap i skolan, från förskola till och med gymnasiet. Ingen behöver uppfinna hjulet två gånger. Viktiga begrepp i boken: Pedagog är en person som undervisar och agerar för att barn och elever ska lära sig så mycket som möjligt. I den här boken används pedagog samlande för pedagoger på förskolan, grundskolan och gymnasiet. Det svenska skolsystemet är uppbyggt kring förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasium. I E-ship har man arbetat med alla dessa och i den här boken används skola samlande för alla stadier. 52 Två delar - en helhet avslutande kapitel om Hur den perfekta modellen byggs A Två delar - en helhet En sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i E-ships projekt. Här beskrivs hur den perfekta modellen byggs utifrån lokala anpassningar och skolans behov. 4 5

4 i den här boken I den här boken beskrivs lärdomar och erfarenheter från tre år med E-ship, ett projekt för att integrera entreprenörskap i skolan; från förskola till universitet. Boken riktar sig till dig som är pedagog, skolledare, politiker, tjänsteman eller som på annat sätt är verksam inom skolan. Övergripande mål E-ships övergripande mål har varit att ta fram och testa modeller för att främja positiva attityder till entreprenörskap i skolan. Detta har gjorts på så sätt att nya modeller, arbetssätt och ny kunskap långsiktigt kan integreras i det dagliga skolarbetet. Målet med den här boken är att E-ships erfarenheter ska kunna användas för att integrera entreprenörskap i skolan i andra kommuner än just de som deltagit i projektet. Företagsamma individer E-ships arbete tog sin utgångspunkt i näringslivspolitik och önskemål om fler företagare. Men under resans gång har det blivit allt tydligare att entreprenörskap i skolan handlar om så mycket mer. Till stor del handlar det om två saker. Dels ett förhållningssätt och en pedagogisk metod som kan skapa företagsamma individer och som dels kan skapa företagare. Insikten att båda delarna är lika viktiga har vuxit sig stark under projektets gång. Fortsatt arbete E-ships erfarenheter stämmer väl överens med den nya strategi som regeringen aviserat för entreprenörskap i skolan under hösten Dess ambition är att entreprenörskap ska vara en röd tråd genom hela utbildningsväsendet. Det handlar om att ge ökat utrymme i skolan för att ta tillvara de kunskaper och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap och ett entreprenöriellt tänkande, att utveckla elevernas företagarkunskaper och att stödja arbetet genom styrdokument. Vi hoppas att den här boken ska ge inspiration och stöd till det fortsatta arbetet runt om i Sverige.

5 entreprenörskap lärande tillväxt lärande entreprenörskap lärande tillväxt tillväxt lärande tillväxt entreprenörskap entreprenörskap lärande tillväxt entreprenörskap»entreprenörskap i skolan handlar dels om att förmedla kunskap om hur man startar och driver företag och dels om att eleverna uppmuntras utveckla och använda entreprenöriella egenskaper såsom kreativitet, ansvarskänsla och nyfikenhet.«e-ships definition av begreppet Entreprenörskap»Hur skiljer sig entreprenörsundervisning från annan mer traditionell undervisning? Jo, man får tänka själv. Det blir verkligt och inte bara något som man läser sig till i en lärobok. Vi arbetar i processer, tränar oss på att organisera, planera, ringa, fixa och boka människor från näringslivet. Det tar liksom inte slut, när lektionen är slut «Jessica Lindholm, 9F Adolfsbergsskolan, Örebro»Det offentliga arbetet med att främja näringslivet styrs av regionala tillväxtprogram. Samtliga 21 regionala tillväxtprogram i Sverige poängterar vikten av ett dynamiskt nyföretagande och att grunden för ökat entreprenörskap måste läggas redan i skolan. E-ship har varit ett sätt att förverkliga ambitionerna i tillväxtprogrammen i E-ships fyra län.«planeringsdirektör Bernt Dahlbäck, Länsstyrelsen Östergötland, ordförande i E-ships styrgrupp 8 9

6 Behålla glöden i barnens ögon De första dagarna när barnen kommer till skolan är de jätteintresserade och har lust att lära. Det gäller att inte ta död på den entusiasmen. Jag har funderat mycket på hur man kan behålla deras glöd och engagemang. Det var den frågeställningen som blev starten för min egen resa mot entreprenörskap i skolan. Responsen blev enorm. Eleverna blev engagerade och lärarna rycktes med. Föräldrar kom med många goda tips och idéer. Vi bildade en entreprenörsgrupp med politiker, förvaltningspersonal, skolpersonal och elever. Gruppens uppgift var att balansera alla goda idéer så att vi inte tog oss vatten över huvudet. Det säger Michael Svenberg, rektor på Brukets skola i Örebro. När han tillträdde för tre år sedan hade skolan ett sviktande elevunderlag. Någonting behövde göras. Den långa resan mot ett omfattande förändringsarbete tog sin början. Tillsammans bollade rektor och pedagoger idéer, funderade och testade förslag. Vi pratade i skolans arbetslag och i skolrådet med elevernas föräldrar. Vi försökte bryta ner den litteratur som finns om entreprenörskap i skolan till våra elevers åldrar; vad betyder det för oss, hur kan vi använda det på Bruket. Elevrådet som företag En del av implementeringen av entreprenörskap tog sig uttryck i att gymnasieelever undervisade Brukets elever i hur man driver ett elevråd så att det inte bara blir ett slappt alternativ till tråkiga lektioner. Nu är Brukets elevråd väldigt aktivt och har fått flera entreprenöriella uppgifter. En elev kom med förslaget att öppna skolans lokaler på kvällstid och nu bestämmer elevrådet över uthyrningen efter skoltid. Till och med rektor själv får ansöka om att nyttja lokalerna

7 Elevrådet bedömer om det är en lämplig hyresgäst, organiserar uthyrningstider och ansvarar för att hyran betalas. Beställer man dessutom fika lägger elevrådet ut beställningen på en klass som får koka kaffe, baka och servera. Eleverna har också haft cafékvällar på skolan där man sålt hembakat och gjort uppträdanden. De planerar aktiviteten själva, marknadsför den och genomför den på egen hand. Med kund i fokus När eleverna får ett uppdrag som är ett verkligt uppdrag med en kund i fokus märks en väldig skillnad i barnens entusiasm, fortsätter Michael Svenberg. Eleverna tycker det är kul och de tar ansvar. Det är på samma sätt vi bör förändra skolämnena. Eleverna behöver se att såväl praktiska som teoretiska skolämnen har betydelse även utanför skolans fyra väggar. Han nämner fler exempel där eleverna fått verkliga uppgifter. I dessa uppgifter kopplar de in kunskap och studier från många olika ämnen. Varje klass har ett etablerat samarbete med bostadsbolaget ÖBO. Klasserna ansvarar för idén och tänket kring återvinningsstationer i bostadsområdet. De har koll på hur miljöbodarna används. De informerar och medvetandegör såväl grannar som föräldrar om vikten av att källsortera. Varje klass får sedan betalt av ÖBO för sitt arbete. Vi ser vilken otrolig effekt det ger när man lyssnar på elevernas tankar och idéer och inte i första läget säger att det går inte. De måste få prova och testa, säger Michael Svenberg. Allt går kanske inte att genomföra men det är i så fall också en lärdom och erfarenhet. Det är lärorikt att ta reda på varför det inte går och låta eleverna vara delaktiga även i den processen. enkel, Tydlig kursplan Brukets skola har cirka 100 elever mellan sex och tolv år. Det är dessa elever som i första hand berörs av entreprenörskap i skolan. På skolan finns också ett hundratal förskoleelever. För att tydliggöra kopplingen mellan entreprenörskap i skolan och kursplanen har Brukets skola brutit ner kursplanerna i respektive ämne. På så vis blir det tydligt för elev, pedagog och föräldrar på besök vad eleven ska lära sig och hur långt de har kommit i läroprocessen. Sedan kopplar vi kursplanen till vår verksamhetsplan som beskriver hur vi ska arbeta för att nå våra mål. Detta ligger i sin tur till grund för den kvalitetsredovisning vi gör varje år. Då får vi en tydlig uppföljning av vårt arbete och våra metoder i förhållande till kursplanen. På sikt hoppas vi att detta leder till ökad måluppfyllelse och ökat lärande. Vi måste hela tiden anpassa vår undervisning utifrån förutsättningen att våra sjuåringar kommer att kunna ha användning för kunskaperna om 15 år. Det är först då de står mitt i arbetslivet och behöver det vi ger dem idag. Michael Svenberg hoppas att även om eleverna kommer till en traditionell högstadieskola efter sju år på Bruket, har de fått med sig så pass gott självförtroende att de inte bara tar ett nej för nej och sedan ger upp. Förhoppningsvis har de fått den självtillit som gör att de vågar pröva sina idéer och vet hur de skulle kunna genomföra dem, säger han. Å andra sidan är jag övertygad om att fler skolor kommer att anamma det här arbetssättet. Starkt stöd Politiker och pedagoger har stött processen att införa entreprenörskap. Han tror att det beror på att skolan har ägnat mycket tid åt kommunikation och förankring. Han ser skolledarens roll som en spindel i nätet. Om inte skolledaren är med på noterna, är det sannolikt svårt för både politiker och pedagoger att genomföra så stora förändringar som det handlar om. Det finns en stor tradition och kultur att skolan ska vara på ett speciellt sätt. Skolan är en tung koloss att vända i synen på vad kunskap egentligen är. Från att traditionellt ha varit den som besitter kunskapen som ska läras ut till att bli mer av projektledare är en väldigt omfattande förändring för skolan. Lång process Michael Svenberg betonar att det viktigaste är att arbetslagen och skolledare tar tid till att prata och bolla idéer tillsammans. När entreprenörskap i skolan verkligen sitter i ryggmärgen och blivit en del av skolans utvecklingsmål kanske det även kommer att återspeglas i utvecklingssamtal och lönediskussioner med medarbetare. Politiker, föräldrar, elever och pedagogerna måste vara delaktiga och engagerade i den här förändringsprocessen. Det går inte att några eldsjälar driver den. De kanske byter jobb och så slocknar allt som ett utbrunnet tomtebloss. Jag räknar med att en sådan här förändringsprocess tar mellan fem och åtta år innan man kan säga att det är vår långsiktiga arbetsmetod. På Bruket har vi hållit på i tre år och är nog fortfarande på introduktionsstadiet. Allt förändringsarbete som ska vara bestående måste slå rot inom oss själva. Var och en av oss ska känna och veta i vårt innersta vad entreprenörskap i skolan betyder för just mig som pedagog eller som skolpolitiker. Det är viktigt att vara nöjd och stolt över de steg man faktiskt tar. När vi nått ett delmål försöker vi avsätta tid till glädje och förnöjsamhet innan vi påbörjar nästa steg

8 inledning En attityd till livet ett kapitel om Varför entreprenörskap i skolan Det handlar om kreativitet, att lita på sina idéer och testa dem kritiskt och praktiskt, om ett positivt förhållningssätt till sin egen förmåga - eller rentav, en attityd till livet. Kanske är det just så man ska definiera ordet entreprenörskap. Entreprenöriellt tänkande bygger ett inre landskap av möjligheter. Det stimulerar talanger som är lika viktiga oberoende om man är anställd eller företagare. Elva kommuner, fyra län Hur kan skola och undervisning bättre förbereda elever för det vuxna arbetslivet än att stimulera ett entreprenöriellt tänkande? Den frågan har sökt sitt svar i elva kommuner i fyra län under åren 2006 till Då genomfördes projektet E-ship, för ökat entreprenörskap i skolan, i Västmanland, Örebro, Östergötland och Uppsala. I praktiskt skolarbete har elever, pedagoger, skolledare, politiker och företagare varit aktiva i att stimulera, praktisera och utvärdera entreprenörskap i skolan. Inte som ett enskilt ämne, utan snarare som en attityd och ett förhållningssätt. Stöd i läroplanen Läroplanen (Lpo 94) uttrycker det på ett fantastiskt sätt när den beskriver att: skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i 14 15

9 samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ Att rusta för morgondagen Det kanske är just i ordet entreprenör vi hittar den samlade bilden av de talanger och egenskaper vi tror bäst rustar den unga människan för morgondagens vardag. Entreprenör är ett ord som allt flitigare används i vårt samhälle för att beskriva talanger som stark vilja och drivkraft, hög motivation, ansvarstagande, samarbetsförmåga, självständigt lärande, nytänkande, kreativ, ta kalkylerade risker, lösa problem, tänka abstrakt och konkret, utveckla idéer och ha bra hälsa. Hur otroligt det än kan låta, fanns det en tid då man trodde att människor föddes med dessa egenskaper. Nu vet man bättre. Det är egenskaper som kan tränas, läras och utvecklas. Därför finns det nu en pedagogisk form som övergripande beskrivs som entreprenöriellt lärande. Från regering till Drivhuset Entreprenörskap i skolan har sannolikt vuxit fram från de olika initiativ för att öka det entreprenöriella tänkandet i skolan som togs under slutet av 1900-talet. Då startade bland annat Snilleblixtarna, Finn upp, Ung Företagsamhet, Drivhuset och andra organisationer som vill få fler unga människor att satsa på sina företagsidéer. Det gemensamma för dessa organisationer är att de befinner sig utanför skolans värld. Ett entreprenöriellt lärande som pedagogisk form är däremot möjlig att använda kontinuerligt varje dag och i varje ämne under hela skoltiden ( 1 ). På uppdrag av regeringen har även Nutek genomfört ett nationellt entreprenörskapsprogram mellan åren 2005 och Inom ramen för programmet har ett hundratal projekt genomförts i hela landet. Många av dessa projekt har syftat till att öka intresset för och kunskaperna om entreprenörskap hos elever på grund- och gymnasieskolan samt studenter på universitet och högskola. Andra projekt har fokuserat på kompetensutveckling av pedagoger, lärarstuderande, studieoch yrkesvägledare, rådgivare och näringslivsutvecklare ( 2 ). Högskolor och universitet runt om i Sverige genomför forskningsprojekt och några har infört multidisciplinära kurser i entreprenöriellt lärande. Samtidigt använder såväl arbetsmarknadsorganisationer och politiker begreppet allt mer i sitt vokabulär. På uppdrag av Skolverket och Nutek har forskningscentrum Företagsamt Lärande vid lärarutbildningen vid Umeå universitet genomfört ett utbildningsmaterial för skolledare och politiker om hur man finner långsiktiga strategier för att stimulera ett företagsamt lärande. Skriften betonar ledarskapets betydelse. Den beskriver skolledarna och pedagogerna som de viktigaste aktörerna i arbetet med att utveckla skolan. Det är de som kan uppmuntra eller blockera skolans utvecklingsprocesser (3). Att Sticka sin egen mössa Vad kan då E-ship bidra med i detta sammanhang. Kanske framför allt att det är ett antal mycket konkreta projekt i olika kommuner och som har dragit slutsatser om hur skolan lättare implementerar och förankrar, utformar och förvaltar entreprenöriellt lärande. Styrkan är de praktiska erfarenheterna från E-ship, de är unika och värdefulla. Det handlar inte bara om att överföra en metod utan att dra nytta av E-ships lärdomar och sedan sticka sin egen mössa utifrån de lokala förutsättningar som finns i kommunen eller på skolan. Att börja underifrån Erfarenheterna från E-ship visar framförallt på två ingångar för att införa entreprenörskap i skolan. Till exempel kan en pedagog ha läst om entreprenöriellt lärande i en bok som hon eller han fått på en konferens. Pedagogen blir intresserad och vill gärna testa detta själv med sina elever. Antingen gör man det på eget initiativ. Då blir det en förändring för den elevgruppen men det stannar vid detta. Det kan också vara så att pedagogen delar med sig av intrycken och får med sig kollegor och skolledare. Skolledaren bestämmer sig för att sprida detta förhållningssätt hos alla på skolan och ger förutsättningar för kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande. Erfarenheterna visar att när förändringen börjar underifrån, har den bäst chans att lyckas. Det är bra om det börjar i klassrummet bland elever och pedagoger för då bygger det på verkliga problem och behov. Det skapar delaktighet och lägsta nivån får mandat medan den högsta nivån stödjer. Det finns ytterligare ett alternativ. Då är det verksamhetscheferna och politikerna i nämnden som jobbar för att få in entreprenörskap i skolan i viktiga styrdokument. Sedan gäller det att få med skolledarna och därefter pedagoger- inledning 16 17

10 na. Informationen kan dock riskera att stanna på vägen och inte nå ut till pedagogerna. Då blir det ingen riktig förändring. I båda fallen är skolledaren central som länken mellan ledning och pedagoger. För att lyckas är det angeläget med en blandning; förankring och drivkraft hos pedagogerna liksom en politisk vilja i kommunen. Bekräftelse och motivation Styrdokument är viktiga för att ge stöd och bekräftelse åt arbetet, men är inte nog i sig. Det är viktigt med bekräftelse och motivation. Det gäller på alla nivåer, såväl hos eleverna som hos pedagogerna och förmodligen även hos förvaltningschefer och politiker. Till exempel kan en förvaltningschef uppmana skolledarna att göra en handlingsplan om hur de vill arbeta med entreprenöriellt lärande och sedan ge dem mandat att fullfölja handlingsplanen. Förvaltningscheferna kan också driva frågan i politiska nämnder och stimulera utvecklingen genom kompetensstärkande åtgärder till både pedagoger och skolledare. Skolan är målstyrd men det finns lika många sätt att nå målen som det finns pedagoger. Medarbetarsamtal kan många gånger ge incitament för att utveckla det entreprenöriella lärandet. En angelägen uppgift är att kartlägga vilka roller som finns i skolan och vad var och en gör för att utveckla verksamheten. Skolan står inför ett paradigmskifte eller som föreståndaren för Forskningscentrum Företagsamt lärande vid Umeå Universitet, Åsa Falk-Lundqvist utryckte det under en skolledarutbildning: det här är ingen fluga, det är nåt vi måste förstå och förhålla oss till. Skolan befinner sig i en förändringsprocess som kanske bara är en spegling av den förändring som sker i övriga samhället. Enligt boken Så tänds eldsjälar ( 1 ) kan inledningen till skolans förändringsprocess hänföras till Lpf 94 där en förändrad kunskapssyn introducerades. Både Lpo och Lpf 94 ger stor frihet till både enskilda pedagoger och skolor. I en internationell jämförelse är detta unikt enligt författarna och ställer stora krav på pedagoger och skolledning att anta utmaningen. Paradigmskifte Den här förändringsprocessen beskrivs som ett paradigmskifte. Det kännetecknas av att en del människor strävar tillbaka mot det gamla. Till exempel att med gamla metoder införa ordning och reda medan andra vill ta stora steg framåt och skapa helt nya strukturer, arbetssätt och former. Ett annat kännetecken för ett paradigmskifte är att det som vid en första anblick kan verka nytt, bara är en förnyelse av det gamla. Man gör helt enkelt fel saker men på ett bättre sätt. Utifrån perspektivet av paradigmskifte blir skolans situation en konsekvens av samhällsutvecklingen. Pedagogernas stora utmaning blir att förbereda eleverna för de nya förutsättningar som råder i samhället och på arbetsmarknaden. Entreprenöriellt lärande handlar inte bara om produktion, att göra och sälja saker till skolresan eller klassfesten. Det är snarare ett förhållningssätt till lärandet och kunskapsbegreppet. I företagsamma lärprocesser är skolledare och pedagoger företagsamma. De intar ett förhållningssätt och skapar förutsättningar för att barn ska vara företagsamma barn. Barn som drivs av egen motor och vilja och som med nya kompetenser kanske går vidare och startar egna företag i framtiden. Det blir en fråga inte enbart om fler företag utan om att ge förutsättningar för bra lärande och trygga individer. På samma vis kan förmodligen oföretagsamma pedagoger ge förutsättningar för oföretagsamma barn. Vad är kunskap - egentligen? För att lyckas måste vi samtidigt förändra synen på vad skola är, vad kunskap är. I boken Så tänds eldsjälar av Marielle Peterson och Christer Westlund beskrivs 22 olika kompetenser som stimuleras hos de elever vars lärprocess understöds genom den pedagogiska formen för entreprenöriellt lärande. Det är allt från omvärldsorientering, nätverkskompetens till ansvarstagande, självförtroende, projekt- och organiseringskompetens. De 22 kompetenserna är ett uttryck för kunskap och delas in i tre huvudområden. Personligt ledarskap och självkunskap är det ena. Ta-sig-församhet är det andra och det tredje området är förändringskompetens och lärande. Den dolda läroplanen I dagens skola säger ett stort antal elever att de inte vill gå i skolan. Några av dessa väljer att skolka och då måste man ställa sig frågan vad händer med de övriga? För de flesta pedagoger är den dolda läroplanen ett känt begrepp. Den innebär att eleverna utvecklar strategier för att ta sig igenom skoldagen och göra minsta möjliga. Det gäller såväl hög- som lågpresterande elever men med olika strategier. När den ena ägnar sig åt att kasta sudd, sms:a eller räcka upp handen fast man inte kan svaret så ägnar sig den andre åt att sitta tyst och lyssna, göra det hon eller han blir tillsagd utan reflektion, gömma sig bakom prestationer och tappa bort sig själv. ( 1 ) Denna dolda läroplan är den som i grunden formar eleverna inför yrkeslivet. Den ger upphov till beteenden som eleverna tar med sig ut i arbetslivet och som de sedan får ägna stor kraft och energi åt för att arbeta bort - om de någon- inledning 18 19

11 sin upptäcker den. Forskaren och läraren Per-Gunnar Hallberg, Umeå Universitet, uttrycker detta fenomen som; Spara-töm-glöm!. Därigenom beskriver han lärprocessen där eleverna lär sig, redovisar i skolan och sedan glömmer. Kunskapsinhämtning blir något som görs för någon annan och inte för individen själv. Erfarenheterna från E-ship visar att entreprenöriellt lärande stärker eleverna på ett annat sätt. Det beskriver Iréne Svensson, lärare på Klämmetorpsskolan i Mjölby så här. Det är så fantastiskt att se glädjen i barnens ögon när de skapar och formar. Man ser hur de växer som människor och hur deras självförtroende och initiativförmåga stärks. De lär av varandra och hittar sina egna starka sidor. Mer än samhällskunskap Samarbetet med närsamhället och näringslivet runt eleverna skapar också en ny sorts skärpa i relationen med omvärlden. Plötsligt blir det på riktigt och eleverna får nya vuxna förebilder och bekräftelse på sin egen kompetens. Detta har lyckats i de fall när samverkan med närsamhället har blivit mer än vanlig samhällskunskap som i bästa fall inkluderar studiebesök, branschmässor eller en prao-period. Men det krävs mer än samhällskunskap om samverkan verkligen ska vara en entreprenöriell träning. Det kanske var just detta man nådde på Klämmetorpsskolan i Mjölby kommun när fyra elever från sjätte klass blev inbjudna av en av världens största trucktillverkare, BT Industries AB. Eleverna bjöds in för att berätta om hur de lyckades skapa en alldeles ny och innovativ lådbil. I Örebro använde man sig av praon men med ett nytt alternativt innehåll. Elever fick under två veckor öva sig i praktiskt entreprenörskap genom att genomföra ett eget projekt, från idé till verklighet. Win-win situation E-ship i Enköping och Håbo resonerade som att det sannolikt finns flera motiv för att näringslivet skulle vilja samverka med skolan. Skolan skapar entreprenöriella medarbetare som gynnar företagens utveckling. Företagare vill skapa intresse för sin bransch till både elever och deras föräldrar. Relationer är grunden för en framgångsrik samverkan. Företagare har gjort studiebesök och träffat eleverna på gymnasiet. Relationen förde med sig elevarbeten för att skapa informationsmaterial till företagare. Pedagoger har gått företagsutbildning tillsammans med företagare. Dessutom skapades träffpunkter mellan näringsliv och skola. Bland annat genom en årlig resa med Företagarbåten liksom företagarpuben och olika inspirations seminarier om innovationer och idéutveckling. Detta har stärkt och byggt relationer. I boken Beautiful Business ( 4 ) nämns många positiva exempel på hur en entreprenörsanda och entreprenöriella kompetenser lett till innovationer och nya företag. Där berättas bland annat om Camilla Ljunggren som tyckte att UF (Ung Företagsamhet) var så roligt att hon startade två olika företag. Uppfinningen Pluringen säljs i ett av företagen. Pluringen är en rund praktisk handduks- och disktrasehängare i gummi som man sätter på väggen och trycker in dem i. Den uppfann hon för att slippa ha disktrasan hängandes över kranen och för att småkusinerna rev ned handdukarna som de inte nådde upp till. Idag har den sålts i cirka exemplar. Tack vare att hon kan driva sina två företag parallellt med studier på högskolan slipper hon ta studielån. En röd tråd E-ship har tre års erfarenhet av att implementera entreprenörskap i skolan. Sammanfattningsvis skönjer deltagarna en röd tråd i implementeringen. Den röda tråden måste vävas specifik för varje enskild skola, kommun och dess lokala, unika behov och förutsättningar. Den röda tråden handlar om resan från klassrummet till kommunledning och där entreprenörskap står för en alternativ lärstil. Lärstilen stimulerar elevers lust att lära och bygger på en pedagogik som lyfter och bekräftar entreprenöriella kompetenser. Ökad tillväxt I grunden finns ett samarbete med näringsliv och närsamhälle. I förlängningen kan detta skapa fler företag och framför allt fler företagsamma individer vilket ökar elevernas framtidsmöjligheter i arbetslivet. Ju tidigare i skolsystemet det entreprenöriella lärandet införs desto större är möjligheterna att stimulera barnens entreprenöriella egenskaper. Många av dessa egenskaper finns naturliga hos barnen, som kreativitet, uppfinningsrikedom, idékraft, engagemang, självförtroende och nätverkskompetens i form av hjälpsamma och stöttande kompisgäng. Allt som behövs är bara en långsiktig och väl förankrad pedagogik som stärker det inre såväl som det yttre entreprenörskapet hos individerna. Därför har E- ship producerat den här metod- och modellboken i förhoppning om att fler politiker, chefer, skolledare, pedagoger och elever inspireras till att införa mer av entreprenörskap i skolan. inledning 20 21

12 Att tänka entreprenörskap»tidigare såg vi entreprenörskap bara som kunskap om företagsstart men nu ser vi det som ett förhållningssätt. Vi har fått många tankar väckta under studiecirkeln. Tidigare hade vi inte några aktiviteter inom det här området förutom att fyrorna läste en bok om att starta företag. Idag försöker vi få eleverna att ta mer egna initiativ genom allt från julpyssel till att starta en tidning. Alla pedagoger ingår i något arbetslag och idag tänker vi mer i termer av hur kan eleverna bli mer delaktiga när vi planerar. Allt fler pedagoger känner att detta kan genomsyra verksamheten. Det har blivit tillåtet med kaos i skolan. För att alla ska fortsätta tänka på det här sättet krävs dock att man fortsätter diskussionerna i grupper och att rektorn fortsatt är engagerad och håller det levande.«sagt av en deltagare i ENVIS studiecirkel ur Delrapport: Utvärdering av E-ship, Sweco Eurofutures ( 5 ) sagt om E-ship Entreprenörskap är en dynamisk inledning Mindre kontroll - mer frihetsutrymme»jag bedömer att entreprenörskapsfrågan har fått större betydelse de senaste två åren. Inte bara ur ett skolperspektiv utan även ur ett organisationsperspektiv. Frågan är inte bara viktig för elever utan även för oss som arbetar i organisationen. För att detta ska fungera handlar det om att förändra tillståndet i organisationen. Jag försöker påverka mina skolledare, att få dem att bli mindre kontrollerande i vardagsarbetet och peka på frihetsutrymmet. Det gör att personer som är kreativa vågar kliva fram. Tidigare fanns inte entreprenörskap inskrivet i kommunala skoldokument men idag finns det med i utvecklingsplanen.«sagt av verksamhetschef i Örebro Kommun ur Delrapport: Utvärdering av E-ship, Sweco Eurofutures ( 5 ) Nuteks definition Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. E-ship baserar sin definition på Nuteks och EU-kommissionens definitioner. E-ships definition finns på sid. 9 EU-kommissionens riktlinjer Enligt EU-kommissionens expertgrupp för utbildning för entreprenörskap bör en definition av entreprenörskap i utbildningssystemet innehålla två olika begrepp: 1. Ett mera specifikt begrepp avseende utbildning i hur man startar och driver företag. 2. Ett bredare begrepp avseende utbildning för att utveckla företagsamhet som innefattar utveckling av vissa personliga egenskaper såsom kreativitet, ansvarskänsla, nyfikenhet med flera

13 Att sticka sin egen mössa Hur man integrerar entreprenörskap i skolans alla nivåer modeller För att uppnå en bestående förändring där entreprenörskap i skolan blir en del av vardagen, behöver man ta hänsyn till helheten. I E- ship har man jobbat efter tanken alla ska med. När man pratar utifrån samma termer, och delar förståelse och mål, blir förändringen enklare och får mer genomslagskraft. Det kan därför vara bra att arbeta utifrån en modell. Med modell menas i E-ship hur man skapar en långsiktighet i arbetet genom att involvera flera nivåer i en kommun eller skola. Modellen är en röd tråd, från förskola till universitet och från klassrum till kommunledning. Naturligtvis finns ingen enskild modell som passar alla kommuner eller skolor. Det är viktigt att utgå från lokala förutsättningar och behov. I E-ship har man definierat följande faktorer som viktiga ingredienser i den lokalt utformade modellen: Förankring, fortbildning, praktiska verktyg, samverkan med närsamhället och förvaltning. Dessa faktorer kan man arbeta med parallellt. De bör inte ses som att ta sig från a till ö utan snarare att man gör nedslag på olika ställen samtidigt. modell för lokal anpassning Utifrån dessa faktorer har E-ship byggt en modell för en skola eller kommun där det entreprenöriella förhållningssättet finns på alla nivåer. Modellen som beskrivs grafiskt på nästa sida, är till för att påverka strukturen samt förändra metoder och arbetssätt i stort som i smått. Det betyder både att man arbetar med 24 25

14 E-ships modell för en skola eller kommun där det entreprenöriella förhållningssättet finns på alla nivåer: Förankring samverkan med närsamhället FORT- BILDNING Praktiska Verktyg förvaltning attitydförändringar och praktik. I skolvärlden består strukturen av olika roller där pedagoger, skolledare, förvaltningschefer, politiker och näringsliv ingår. Att bygga sin egen modell utifrån de faktorer som ingår i E-shipmodellen är som att sticka sin egen mössa. Kommuner, skolor, enheter och förskolor måste själva vara med och välja garn, mönster, färger utifrån egna lokala förutsättningar. Denna mössa går inte automatiskt överföra till andra skolor eller andra kommuner - den skulle inte passa! Man måste börja med sina egna behov och förutsättningar. Det här är synonymt med att äga frågan och göra den till sin egen. När frågan ägs av genomförarna har det nya förhållningssättet också bäst chans att implementeras och bli en naturlig del i undervisningen. Enskilda skolor kan också välja särskilda inriktningar, till exempel genus eller kultur. Betoning på olika saker När skolor, kommuner och enheter har stickat sin egen mössa kan man skönja att några har betonat näringsliv, arbetsliv samt företagande och kunskapen om detta hos elever och pedagoger. Andra har betonat de individuella egenskaperna, såsom kreativitet och framåtanda. E-ships modell för en skola eller kommun där det entreprenöriella förhållningssättet finns på alla nivåer, börjar med förutsättningen att alla ska delta och vara engagerade. Förankring Förankring, planering och information är första nedslaget i E-ships modell som visas här intill. Integreringen är inget arbete som kan vila på enskilda eldsjälar. En gemensam syn på skola, kunskap, lärande och entreprenörskapets relation till skolan är central. Därför behöver man reda ut begreppen redan från början och skapa ett gemensamt engagemang som sträcker sig från klassrum till kommunledning. Helt avgörande för att lyckas integrera entreprenöriellt lärande och entreprenörskap är att ledningen medverkar medvetet och stöttande. Skolledaren är den person som ytterst kan hjälpa eller stjälpa beroende på sitt ledarskap. Den kommunala förankringen är också väldigt viktig. Kommunledningskontoret liksom skol- och utbildningsförvaltningar bör vara överens om vad de vill åstadkomma. Om de tillsammans med samtliga skolledare är engagerade, ökar chanserna att nå längre. Delaktigheten inkluderar naturligtvis även kommunpolitikerna, såväl inom näringslivs- som skolfrågor. Den politiska ambitionen är viktig att tydliggöra och kommunicera. För att få igång engagemang och inspiration för förändringsarbetet kan man anordna en modeller 26 27

15 kickoff för den operativa ledningsgruppen. Här bör utrymme ges för reflektioner kring skola, entreprenörskap och att starta eget. Inventering och Planering Innan arbetet påbörjas rekommenderas att man gör en inventering: Kartlägg vilka behov som finns på din skola. Vad görs redan - är det något man kan ta vara på och utveckla? Tydliggör målsättningen och prioritera utifrån vad man vill uppnå. Sweco Eurofutures som utvärderat E-ship anser att en sådan målsättning bör innehålla två saker. Dels att definiera vad en ökad entreprenöriell medvetenhet skulle innebära för barn och ungdomar i olika skolstadier. Dels koppla aktiviteter till mål i läroplanen ( 5 ). Skola och utbildningspolitiker kan gemensamt ta fram ett förslag på vad som behöver göras och hur det ska göras. Låt alla lämna synpunkter på förslaget - det skapar delaktighet och ansvar. I Karlskoga-Degerfors har man arbetat med ett tydligt underifrånperspektiv. Aktiviteterna har byggt på pedagogernas och elevernas egna önskemål vilket skapat en delaktighet och intresse nedifrån som spridit sig uppåt. Samtidigt har politiker och förvaltning varit medvetna om och intresserade för projektets syfte och mål. De som arbetat inom delprojekten har varit sedda av såväl kollegor som förvaltning och politiker. Det kan vara bra att formulera en strategi som alla står bakom och tydliggöra att man talar i samma termer och delar förståelse. Om man på ett tidigt stadium skapar en samsyn blir processen enklare i det långa loppet. Värdegrund Det bör råda någon slags konsensus kring begreppet entreprenörskap: Vad är egentligen entreprenörskap och varför är det viktigt. Begreppet är nytt för många och det finns behov av att diskutera vad det betyder i praktiken och hur det kan utövas i skolan. Diskussioner i mindre grupper på alla nivåer ger nödvändig tid och närhet för frågor och förklaringar. Vilka attityder finns till entreprenörskap och företagande? Vilket stöd finns i skolplanen? Varför är det viktigt att jag i min roll arbetar entreprenöriellt? Hur kan entreprenöriell pedagogik stödja elevernas utveckling och motivation? Som ett steg i att implementera entreprenörskap i skolan använde Fagersta/Norberg kommun studiecirkelformen. Grupper på cirka tio pedagoger från olika arbetslag träffades regelbundet i studiecirkelgrupper eller i gemensamma seminarier med föreläsningar på temat Entreprenörskap i skolan. Arbetsgången för studiecirkelarbetet var: 1. Deltagarna skriver och funderar över sin egen uppfattning om vad entreprenöriellt tänkande kan innebära i såväl skola, förskola som på ett företag. 2. Låt deltagarna sedan presentera sina uppfattningar för hela gruppen. 3. Diskutera tillsammans i gruppen för att hitta en gemensam syn på hur man ser på idéskapande och hur man kan stimulera och främja idéer. 4. Sammanställ slutsatserna och skicka till de övriga studiecirklarna som pågår parallellt med olika seminarier på temat Entreprenörskap i skolan. Till stor del handlar det om att jobba med värdegrunder för att skapa förståelse för vad entreprenörskap i skolan kan bidra med. Många möter här nya begrepp, nytt pedagogiskt tänkande och nya metoder. När definitionen är gjord kan varje person göra det till sin egendom. Företag och föräldrar Goda kontakter med näringslivet är värdefulla. Kommunens olika företagarorganisationer är ett sätt för skolan att få kontakt. Från skolans perspektiv är det angeläget att berätta om hur näringslivet kan bidra och vad företagen kan dra för nytta av ett nära samarbete mellan skola och näringsliv. Det kan också vara värdefullt att involvera föräldrarna. De kanske är nyfikna på det entreprenöriella förhållningssättet och vad det innebär för deras barn. Men de är också viktiga för att de i egenskap av anställda och företagare kan utgöra goda kontakter med närsamhället. Följ gärna upp information under till exempel ett föräldramöte med ett event eller en mässa där resultaten visas upp. Fortbildning Den andra anhalten i E-ships modell på sidan 26 handlar om fortbildning. Kunskap är A och O i ett förändringsarbete. I skolan och förskolan har naturligtvis pedagogerna, studie- och yrkesvägledarna och skolledarna en nyckelroll. Därför har utbildningar i entreprenörskap genomförts för skolledare och pedagoger inom ramen för E-ship. För att verksamheten ska ske löpande på skolan och bli en del av den ordinarie undervisningen måste man förstå vad det entreprenöriella lärandet handlar om och vad det ger för värde tillbaka till skolan. Man kan behöva se hur kommunens strategier för tillväxt och utveckling går hand i hand med skolan. Man kan behöva verktyg för att praktiskt komma igång med verksamheten. Det här är en ny form av pedagogik. Det behöver inte vara komplicerat eller krångligt, utan är bara ett annat sätt att modeller 28 29

16 Att prata och att göra Något förenklat kan man säga att deltagarna i E-ship har utarbetat två olika fokusmodeller: en pratamodell och en göramodell. Prata-modellen har fokus på attitydpåverkan. Genom utbildning, möten, konferenser, seminarier och liknande aktiviteter har vikten av entreprenörskap kommunicerats till pedagoger, skolledning, politiker och chefer. Målet har varit att deltagarna i nästa led ska föra betydelsen av entreprenörskap vidare. Detta gör att prata-modellen har varit mer inriktad på pedagoger än på elever. Göra-modellen har handlat om att praktiskt utveckla entreprenöriella arbetsformer för olika skolstadier. I förskoleåldern har man till exempel förändrat pedagogiska miljöer och inslag. I de tidiga skolåren har man utvecklat kontakterna med näringslivet. För senare skolstadier har olika typer av provapå-företagande eller arbetslivskontakter förbättrats. Göra-modellen har på så vis handlat om att demonstrera innebörden i entreprenörskap. Detta har även lett till att arbetet med att påverka skolledning och pedagoger har gått via enskilda pedagoger och elever. 30 Utvärdering av E-ship ( 5 ), gjord av SWECO EUROFUTURES göra för att nå målen. Det entreprenöriella lärandet är en alternativ lärstil som kan ersätta det traditionella lärandet. Entreprenörskapet i skolan är därför inte ett extra uppdrag utan snarare ett annat tillvägagångssätt för att stimulera elevernas lust att lära. Katalysatorer E-ship i Västerås bestämde att alla medarbetare inom ett pilotområde skulle ha en basnivå av kunskaper och insikter om entreprenörskap i skolan. Utöver detta fick en eller flera personer från varje enhet fördjupad kunskap inom området för att kunna driva processen i ett längre perspektiv på den egna enheten (se sid 36). Dessa personer sågs som katalysatorer för förändringsarbetet. Katalysatorerna arbetade under processutbildningen fram individuella handlingsplaner för den egna enheten med stöd av handledare och kurstillfällen. Parallellt arbetade de med att förankra planen hos ledning och medarbetare. Många kommuner har arrangerat seminarium och studiecirklar för pedagoger, studieoch yrkesvägledare, politiker och skolledare. Det är viktigt att upprätta formella eller informella nätverk där deltagarna kan ge råd och stöd till varandra, även efter utbildningens slut. Skolledarens roll är avgörande då det gäller att skapa forum för arbetet, till exempel att avsätta tid för konferenser och studiedagar. SeUpp i Mjölby inledde sitt arbete med en skolledarutbildning i entreprenörskap för all skolledarpersonal i kommunen med hjälp av Umeå Universitet. En sådan utbildning kan ge skolledaren stöd att leda, sätta mål och förmedla syftet med entreprenörskap i skolan till personalen. Tillsammans med pedagogerna har studie- och yrkesvägledarna en viktig uppgift för hur ungdomar ser sin framtida roll på arbetsmarknaden. Därför anordnades i Örebro kommun en skräddarsydd flerdagarsutbildning för kommunens studie- och yrkesvägledare (se sidan 37). Fortbildningen är viktig och fördjupar förankringen. Parallellt kan man börja arbeta med utveckling av verktyg, komma-igång -projekt på skolorna och samverkan med näringslivet. Praktiska verktyg Det tredje nedslaget i E-ships modell på sidan 26 handlar om metoder och verktyg: Hur gör man i praktiken? Hur omsätts entreprenöriellt lärande i verkligheten, i klassrummet eller på förskolan? Det finns många enkla och roliga verktyg som redan är utvecklade och redo att användas. Ibland måste de anpassas till respektive skolas förutsättningar. Men det är just när de färdiga koncepten anpassas till lokala förhållanden som de blir innovativa. Det visar Sweco Eurofutures utvärdering av E-ship ( 5 ). Man kan också se vad som redan görs på skolan. Kanske finns det idéer hos pedagoger och personal som kan tas tillvara och utvecklas utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt? I så fall kan man skapa ökat utrymme för sådana initiativ. Färdiga verktyg förenklar arbetet för pedagogen och kan ge inspiration att utveckla egna idéer och arbetssätt. Men det är viktigt att verktygen kopplas till en större process på skolan. De blir då ett bra komplement till värdegrundsarbetet. När det finns en gemensam syn på vad entreprenörskap i skolan kan innebära och att det kan vara en del av varje ämne i vardagen, så kan verktyg vara en vitamininjektion för att komma igång att arbeta entreprenöriellt. Exempel på några verktyg finns att hämta inom organisationer som UF (Ungt Företagande), Snilleblixtarna, FinnUpp, FEED - företagare för en dag, Transfer och Drömäventyr. Egna initiativ viktiga Även om det finns färdiga verktyg kan utveckling av egna verktyg och metoder blir ett sätt för pedagogerna och skolan att äga frågan. 31 modeller

17 Skolledning kan skjuta till extra medel för egna initiativ. Ofta finns redan sådana medel i kommunen men de kanske används till andra utvecklingsinsatser. Man kan därför lyfta en diskussion i kommunen som utökar synen på vad dessa medel ska gå till. Ett sökbart stimulansbidrag i kommunen eller skolan signalerar också att pedagogerna får mandat och ansvar att prova nya och bättre vägar. Var noga med att riktlinjerna för medlen är tydliga! Det är också viktigt att entreprenörskapsbegreppet är tydligt definierat och beskrivet för att medlen ska gå till avsedda insatser. Så här uttrycker projektledaren för E-ship i Karlskoga-Degerfors nyttan av egna initiativ: Vi har upplevt att projektet givit möjligheter för pedagoger att förverkliga många av sina idéer som tidigare varit svåra att lyfta fram i den ordinarie verksamheten. Det har lett till en ämnesövergripande pedagogik där en viktig ingrediens varit ökad transparens mellan skola och samhälle. Rent praktiskt handlar det om att lyfta fram existerande idéer och tankar, ge luft under vingarna och provflyga dem. De initiativ som tas kan sedan tjäna som goda exempel. Erfarenheter, fallgropar och framgångsfaktorer kan spridas mellan berörda organisationer. Det är mycket viktigt att dessa initiativ inte på något sätt blir självständiga aktiviteter avknoppade från den ordinarie verksamheten, utan istället fungerar som förebilder och draghjälp inom den ordinarie verksamheten. Olika inriktningar I Örebro har olika skolor valt olika inriktning beroende på lokala förutsättningar. Exempelvis har en skola som arbetat mycket med antimobbning låtit elever bli Kamratstödjare och utbildat dem i entreprenörskap/ta-sig-församhet med stöd av STARTcentrum. Syftet var att utveckla elevernas entreprenöriella egenskaper för att de ska kunna bidra till att utveckla sin skola. Ett annat exempel på ett sådant lokalt initiativ kan vara den entreprenöriella biståndsdagen som varje år genomförs som ett klassföretag på Adolfsbergsskolan i Örebro. Niondeklassaren Jessica Lindholm på Adolfsbergsskolan beskriver hur de genomförde biståndsdagen. Först tänkte vi så där enkelt, att vi säljer kakor. Sedan kom vi på att vi kan ha ponnyridning och så utvecklades hela idén och slutade med ett minitivoli med hästar, studsmatta och lekar och allt möjligt för dagisbarn. Vi tog inträde och vår grupp tävlade med andra grupper om att tjäna mest. Den grupp som samlade in mest pengar fick pris och därför ville alla tjäna så mycket som möjligt. Vi kom tvåa. Vi förstod att vi hade genomfört en riktig affärsidé när föräldrarna berömde oss efteråt för att vara duktiga entreprenörer. Samverkan närsamhället Det är värdefullt med engagerade och motiverade företagare i skolornas omgivning och som vill bidra till skolans utveckling. I samverkan finns vinster för pedagogerna och företagarna - men framförallt för eleverna! Långvariga relationer mellan skola och näringsliv är ofta en utmaning. Felaktiga bilder av varandras verksamheter kan försvåra samarbetet. I dessa fall är kommunikation, samarbete och transparens lösningen. Det är också viktigt att skolan ser omgivningen som en resurs. Det gör man i Enköping där den ekonomiska föreningen ENWIS startade I ENWIS samverkar Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet. Där har goda långvariga relationerna gett resultat. Ett exempel är när företagarna hade behov av datorutbildning och lärare och elever genomförde en kurs i PowerPoint på uppdrag av företagarföreningen Enacom. Eleverna blev insatta i företagarnas situationer samtidigt som erfarenhetsutbytet stärkte båda parter. Samarbetet har även fört med sig flera uppdrag i form av projektarbeten för eleverna. Det finns flera motiv för näringslivet att samverka med skolan. Ett sådant motiv är naturligtvis framtida arbetskraftförsörjning. Skolan kan bidra till att eleverna blir entreprenöriella framtida medarbetare som gynnar företagens utveckling. Det kan också vara en konkurrensfördel för näringslivet eftersom ungdomars perspektiv kan ge större förståelse för framtidens konsumenter. Företagen kan också se det som ett moraliskt ansvar. De stärker individer och bidrar till samhällsutvecklingen. Det får inte vara fult att visa på personlig vinst av samverkan, vare sig det gäller lönekriterier för pedagoger eller goodwill för företaget. Erfarenheterna är att personliga möten för att utbyta erfarenheter och idéer alltid ger resultat. De bygger relationer som varar över tid och avdramatiserar kontakterna. Långsiktigheten skapar mycket större möjligheter till utbyte av erfarenheter och samarbetsmöjligheter än enskilda studiebesök. Utmaningen är att skapa tid för dessa personliga möten. Det finns en tröskel för skolpersonal att gå på aktiviteter under kvällstid. Om de går på dagtid får eleverna lida för det. Småföretagare har oftast lättare att komma ifrån efter arbetstid. Förvalta Långsiktigt Den femte anhalten i E-ships modell på sidan 26 handlar om förvaltning. Det är viktigt att modeller 32 33

18 från början ha långsiktigheten i fokus; att veta vart man vill nå och hur man ska göra för att nå dit. Sannolikt behövs olika former av insatser, mer eller mindre permanenta, för att utgöra det stöd som behövs för en långsiktig satsning på entreprenörskap. Några gemensamma nämnare på de skolor som lyckats extra bra i E-ship är att de sedan början på läsåret lagt upp tydliga mål och strategier hur de vill arbeta med entreprenörskap på ett väldigt konkret sätt. Gemensamt för dessa skolor är att de har en ledare som både kan och vågar leda sina pedagoger mot ett och samma mål. Tid till idéutbyte Ett viktigt led i att få kontinuitet i den entreprenöriella verksamheten på skolan är att pedagogerna träffas, utbyter idéer, samarbetar och stöttar varandra. Det kan vara en fördel om flera skolor i samma kommun arbetar med likvärdiga verktyg och metoder. Då möjliggörs ett brett erfarenhetsutbyte mellan skolorna. Erfarenhetsmöten och mässor kan vara viktiga milstolpar. I Karlskola-Degerfors anordnades i slutet av året en dag för att sammanställa de metoder som utvecklats och för att deltagare skulle kunna utbyta erfarenheter. Till denna dag inbjöds samtliga representanter och intressenter. Massmedia var också inbjuden och spred information till allmänheten utanför projektets kärntrupp. En dag som denna har ett flertal viktiga funktioner. Förutom själva erfarenhetsutbytet mellan olika parter och externa intressenter lyfts även själva frågan om entreprenörskap i skolan. Frågan får vikt, spridning och tydlighet både inom och utanför skolan. Det finns en stor vinst i att man når transparens mellan skola, näringsliv och andra verksamheter. Personell resurs För att hålla den entreprenöriella lågan brinnande i kommunen behövs att det finns en resurs, en spindel i nätet, som ansvarar för att anordna träffar för erfarenhetsutbyte, mässor, större kommungemensamma utställningar och som finns tillhands för skolpersonalen. Denna resurs kan vara en koordinator eller coach. Resursen kan också bidra till att nya verktyg och metoder utvecklas när det behövs. Särskilt värdefullt är att personen eller personerna har mandat att driva frågan gentemot alla nivåer i kommunen och som i sin tur kan driva frågan vidare. I Mjölby har ambitionen varit att bygga upp en sådan resurs där FramtidsFrön blir en länsövergripande motsvarighet till SeUpp. Varje östgötsk kommun får sedan välja om de vill vara delaktiga i satsningen och bidra med med- el för en långsiktig gemensam entreprenöriell supportfunktion. Parallellt med denna resurs kommer Mjölby kommun arbeta för en kommunal handlingsplan för entreprenörskap i skolan. Handlingsplanen ska gå hand i hand med den tilltänkta regionala supportfunktionen. Utöver detta är målet att varje skola ska skriva lokala handlingsplaner som ska vara tydligt kopplade till den kommunala handlingsplanen. Arbetet med handlingsplanerna baseras på erfarenheterna i projektet. handlingsplaner Kommunala skolplaner är viktiga styrdokument som bör innehålla klara riktlinjer för entreprenörskapsarbetet i skolan, både hur man ser på entreprenörskap och hur man bör jobba med det. Det förstärker även arbetet om det tydliggörs att entreprenörskap i skolan ska vara en del i det ordinarie skolarbetet och inte något som sker som ett enstaka projekt. Kungsörs kommun tydliggör i Vision 2015 att vikt ska läggas inom skolans olika nivåer vid att också hjälpa eleverna att ta till sig ett företagsamt förhållningssätt, ta-sig-för-samhet : Kungsörs skolor skall därför arbeta med inslag av kreativa övningar och entreprenörskap i nära samverkan med kommunens företag. Kommunala styrdokument påverkar skolornas kvalitetsutvärderingar och lokala handlingsplaner. Det är också ett stöd för skolledare och något de kan referera till. Sweco Eurofutures uttrycker det så här i utvärderingen av E-ship ( 5 ): Det som finns nedskrivet som mål kommer för lång tid också att påverka verksamheten. Men det räcker inte med att det står där - det måste även få påverka hur vi gör i vardagen! Det behöver inte vara svårare än i Västerås stad som skriver så här i sin Utbildningsplan : De pedagogiska verksamheterna ska präglas av kreativitet och nytänkande samt ständigt söka förbättringar av arbetsformer för en högre måluppfyllelse. Entreprenörskap och stimulans till eget ansvar ska vara viktiga beståndsdelar i alla verksamheter. Entreprenörskap i kombination med ämneskompetens bidrar till en positiv samhällsutveckling, samtidigt som det bidrar till en högre motivation och förståelse för det egna lärandet. Med entreprenörskap menar vi i detta sammanhang företagsamhet, kreativitet och förmåga att driva en idé till handling oavsett om det är i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. modeller 34 35

19 Fortbildning - ett exempel från Västerås I Västerås genomfördes en processinriktad fördjupningsutbildning. Deltagarna arbetade med sin egen roll och sin arbetsplats. Utbildningen omfattade sex olika utbildningstillfällen med olika teman. 1. Varför entreprenörskap? Seminariet ger insikt i pedagogernas roll i arbetet med entreprenörskap i skolan. Inspiration ges om hur de kan utveckla sin undervisning på ett annorlunda sätt där entreprenörskap blir en möjlighet och ett framgångskoncept snarare än ett problem. 2. Koppling till vision och styrdokument Under seminariet tydliggörs kommunens vision för arbetet med entreprenörskap. Deltagarna kan sedan diskutera hur de ska kunna uppnå visionen och hur styrdokument eller handlingsplaner ska utformas för att ge bästa effekt. Som inspiration kan man bjuda in personer från andra delar av landet för att berätta hur de gått tillväga. Här kan du hitta föreläsare: kommunens utbildningschef, lokala politiker, skolverket, skolledare och pedagoger & 4. Entreprenörskap som verktyg Personer från organisationer som arbetar med entreprenöriella verktyg bjuds in för att redogöra för sin metod - vad som behövs, hur det går till, vilka resultat det gett etc. Välj ut metoder som passar målgruppen på utbildningen, exempelvis metoder i arbetslag, ämnesgrupper eller liknande. Ta gärna metoder där det tydligt framgår hur man kan arbeta ämnesövergripande. Förslag på organisationer: FramtidsFrön, Snilleblixtarna, Företagresan, FinnUpp, Framtidspiloterna, FIRST LEGO League, Ung Företagsamhet, Trampolinen. 5. Jämställdhet och mångfald Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv på entreprenörskap har bidragit till att genomslaget på skolor och förskolor har varit brett. Genom ett entreprenöriellt förhållningssätt har man arbetat med jämställdhetsfrågorna på flera av pilotområdets förskolor med mycket lyckat resultat. Man har utgått från nyckelkompetenserna inom personligt ledarskap som Christer Westlund och Marielle Peterson lyfter i sin bok Så tänds eldsjälar. Entreprenörskap hos individer kan komma till sin fulla rätt om dessa kompetenser kan utvecklas oberoende av kön eller kulturell bakgrund. Förslag på föreläsare/handledare: Jämställdhetskonsulter, genuspedagoger och forskare. 6. Entreprenörskap i projektskolorna Erfarenhetsutbyte mellan deltagarna och deras chefer i form av workshops. Det är viktigt att lyfta fram och dela med sig av metoder och modeller som har utarbetas eller redan finns på enheterna. Denna typ av erfarenhetsutbyte görs annars väldigt sällan i skolans värld. Det saknas forum. Seminariet syftade också till att formulera och förankra hur arbetet ska fortskrida på varje enhet och handlingsplaner upprättades. och från Örebro I Örebro kommun har de flesta studie- och yrkesvägledare deltagit i en 4-dagars kurs i entreprenörskap. Motiveringen angavs på följande sätt: Studie- och Yrkesvägledarna har en nyckelroll för entreprenörskap i skolan och hur ungdomar ser på sin framtida roll på arbetsmarknaden. Att i samtal med elever ha kunskap, information och motivation att vägleda så att barn och ungdomar i framtiden kan se sig själva som såväl företagare som anställda. Kursen har bland annat innehållit: Entreprenörskap och dess konsekvenser som sysselsättning och tillväxt, entreprenöriella miljöer, entreprenöriellt tänkande samt studie- och yrkesvägledningens roll för olika gruppers och individers möjligheter att starta och driva företag. Målet var en konkret handlingsplan för varje vägledare som dels har omfattat vägledarens personliga utveckling i entreprenörskapslärande och dels aktiviteter på skolan för elever och personal. Handlingsplanen utformas med hänsyn till skolans planering och styrdokument. 37 modeller

20 Praktiska verktyg metoder och verktyg utprovade i pedagogikens vardag 38 I detta kapitel presenterar vi ett antal verktyg som har arbetats fram på de skolor som deltagit i E-ship. De sträcker sig från förskoleklasser upp till och med gymnasienivå. En del av verktygen går att kopiera direkt till en annan skola medan andra får anpassas. Förhoppningen är att de kan tjäna som inspiration till att använda entreprenörskap i undervisningen men också till att utveckla egna metoder som växer fram utifrån lokala och kommunala förutsättningar. Ännu fler verktyg finns samlade i databasen Velis som E-ship lanserat på nätet: Där kan pedagoger söka efter verktyg som passar just deras skola och elever. De kan välja hur mycket verktyget ska innehålla av ett särskilt ämne, företagande, praktik etc. Här kan också pedagoger själva lägga till sina verktyg. Exempel: genus I Västerås har E-ships arbete med entreprenörskap i förskolor haft ett tydligt jämställdhetsoch genusperspektiv. Förskolorna har fokuserat på de entreprenöriella kompetenser som nämns inom ramen för det personliga ledarskapet ( 1 ). I arbetet har man lärt sig vad dessa kompetenser konkret kan innebära för förskolebarn och hur de kan stärkas hos barnen. De ska få utrymme att utforma sina egna idéer, kunna förverkliga dessa och lyckas eller misslyckas Genuspedagog Eva-Karin Wedin i Västerås har gett följande metodbeskrivning av hur man 39 metoder

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det Entreprenöriella lärandet är drivkraften för utveckling

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning 1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning Bryssel 2010 en individs förmåga att förverkliga sina idéer Simone Baldassarri arbetar med entreprenörskap och utbildning på Europeiska kommissionens

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Dagordning 4 mars Lekstorp 8.30-9.15 Varför EL? Teoretisk grund 9.15-10.00 Övning Elbarometern

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Brukets skola där idéer blir till handling

Brukets skola där idéer blir till handling Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans

Läs mer

Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar

Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar Hasseludden 6 november 2006 Marielle Peterson & Christer Westlund Betydelsefulla kompetenser Med utgångspunkt i det samhälle som finns idag. Vilka 10 kompetenser

Läs mer

Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A. Carro Östberg Jenny Stockhaus

Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A. Carro Östberg Jenny Stockhaus Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A Carro Östberg Jenny Stockhaus Arbetslag A Norrtullskolan Bred kompetens i arbetslaget både formell och informell Entreprenörskapets didaktik,

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Lärare och skolledare

Lärare och skolledare Lärare och skolledare Grundskola och gymnasium Jag är Jag är verksam på Jag är verksam i Tycker du att entreprenörskap i skolan handlar om ett förhållningssätt till kreativitet, ansvar, risktagande, problemlösning,

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Dagordning 4 mars Uddared 12.30-13.15 Varför EL? Teoretisk grund 13.15-14.00 Övning Elbarometern

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn Styrdokument 2011 Kontext Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn We need change! Obama Söderhamn 2005 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som pedagog? Bergsnäs Förskola Aktivt lärande Ett aktivt lärande av medvetna pedagoger.att

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning 2 (7) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020 ska Hudiksvalls kommun vara Sveriges

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7 VÄRSTA MÖJLIGHETEN Den röda SYV-tråden Åk 9 Åk 7 1. Inledning s 3 2. Styrdokument s 5 3. Definition av vägledning s 8 4. Minsta gemensamma nämnare för elever i Växjö kommun s 10 5. Mål att uppnå s 11 6.

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Mats Westerberg, professor i entreprenörskap & innovation Monica Grape, universitetsadjunkt KKL Maria Andersson, Lärare 7-9 Anneli Fagerstedt,

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings

Läs mer

SYV konferens. Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5

SYV konferens. Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5 SYV konferens Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5 Rektors uppdrag Varför anställa en syv på F-5 skola? Varför prioritera SYV/SSA? Attraktiv tjänst i ett 1-16 års perspektiv

Läs mer

Var med och forma länets framtid

Var med och forma länets framtid Var med och forma länets framtid Stimulera ungdomars företagsamhet. Då bidrar du till ett levande Västerbotten. Åh, det är så vi får luft under vingarna. Skolans utmaning är att uppmuntra ungdomars skaparlust

Läs mer

Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan

Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan SAMMANSTÄLLNING AV DELTAGARNAS TANKAR Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan 2014-01-21 Eva-Karin Wedin, Sakkunnig jämställdhet Enheten för regional utveckling Länsstyrelsen

Läs mer

Begreppet entreprenörskap

Begreppet entreprenörskap Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Mats Westerberg, professor i entreprenörskap & innovation Monica Grape, universitetsadjunkt KKL Maria Andersson, Lärare 7-9 Anneli Fagerstedt,

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

FramtidsFrö i Halland 2013-2015

FramtidsFrö i Halland 2013-2015 01054 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Uc/Regional Samverkan 2013-07-19 RS130134 Rutger Herlin, Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070-570 44 43 Regionstyrelsen FramtidsFrö i Halland 2013-2015

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

Opinionsbildare Representanter för näringslivsorganisationer Ideella organisationer, näringslivskontor

Opinionsbildare Representanter för näringslivsorganisationer Ideella organisationer, näringslivskontor Opinionsbildare Representanter för näringslivsorganisationer Ideella organisationer, näringslivskontor Vilken typ av organisation arbetar du för? På vilken/vilka nivåer är din organisation verksam i? Antal

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer