Undersökning av abborre i havsfjärdar vid SSAB Tunnplåt AB, Luleå, år 2008
|
|
- Lena Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA 1 Undersökning av abborre i havsfjärdar vid SSAB Tunnplåt AB, Luleå, år 28 Kil och Uppsala den 3 mars 29 Olof Sangfors Jan Härdig
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Omfattning och metodik... 4 Resultat och jämförelser med tidigare studier... 7 Allmänt hälsotillstånd och yttre skador... 7 Morfometriska variabler... 8 Syreupptagningsförmåga Röda blodceller... 9 Immunförsvar Vita blodceller... 9 Leverstruktur och -funktion PAH i galla Tillväxt Könsmognad Metaller Diskussion Slutsatser Referenser
3 Sammanfattning Under hösten år 28 genomfördes en undersökning av abborre i havsfjärdar angränsande till Svartöns industriområde, där SSAB Tunnplåt AB Luleå bedriver sin verksamhet, samt vid ett referensområde i Rånefjärden. Syftet med studien var att belysa eventuell påverkan på fisksamhället från nuvarande utsläpp, hur påverkan förändrats sedan tidigare undersökningar, samt i vilken grad som den förhöjda temperaturen i kylvattnet inverkar på fisken. I närområdet undersöktes fisk från tre stationer: Inre och Yttre Hertsöfjärden samt Svartöviken. Kyl- och avloppsvatten från SSAB avbördas till Inre Hertsöfjärden, som är avskild från Yttre Hertsöfjärden med en fördämning vid mynningen. Sommartid sker ett tillflöde av varmvatten från värmekraftverket LUKAB till Svartöviken, vilken även den är uppdämd i mynningen mot Inre Hertsöfjärden. Undersökningen omfattade en fysiologisk del, där bland annat fiskens hälsotillstånd som kondition, syreupptagningsförmåga, immunförsvar och leverfunktion studerades. En morfologisk del var inriktad på fiskens tillväxt och fortplantning, som könsmognad och gonadtillväxt. Vidare analyserades PAH i gallvätska samt metaller i fiskens vävnader. Resultaten av undersökningen visade bland annat att abborre från Yttre Hertsöfjärden hade ett gott hälsotillstånd och inga nämnvärda skillnader mot referensen Rånefjärden kunde påvisas bland de variabler som studerades. Hos abborren från Inre Hertsöfjärden kunde dock s k fenerosion noteras hos den fisk som förvarats i sump, men ej hos övrig abborre. Samtidigt noterades här viss påverkan på röda blodceller, en ökad förekomst av nekrotiska celler i levern, lägre och möjligen hämmad aktivitet av avgiftningsenzymet EROD samt förhöjda halter av vissa PAH-föreningar i galla. Liknande påverkan har konstaterats vid tidigare undersökningar. Abborren i Svartöviken och Inre Hertsöfjärden hade en högre tillväxt samt en tidigare könsmognad jämfört med Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden. Detta är sannolikt beroende på den uppvärmning som utsläppen av kylvatten ger upphov till. Samtidigt kan det instängda läget i de båda förstnämnda vikarna bidra till olika stressfaktorer för fisken, som har svårt att fly om vattenkvaliteten försämras, liksom att tillgången till lämpliga födoorganismer kan bli begränsad. Möjligen kan detta vara en orsak till varför abborren i Svartöviken och Inre Hertsöfjärden hade relativt mindre gonader (romsäckar) än de från de andra två stationerna. Analyserna av gallvätska visade att halterna av PAH har minskat markant sedan tidigare studier åren 1999 och 22. Vad gäller metaller i abborrlever så indikerade haltnivåerna förekomst av punktkällor för koppar, bly och vanadin i närområdet till Svartöns industriområde. Däremot var kvicksilverhalterna i abborrmuskel högre vid Rånefjärden. Slutsatserna av undersökningen är att fisken i Yttre Hertsöfjärden har ett gott hälsotillstånd och ingen nämnvärd påverkan kunde konstateras. De lägre halterna av PAH i galla tyder på att exponeringen för dessa föroreningar minskat markant de senaste tio åren. De påvisade effekterna i Inre Hertsöfjärden är sannolikt inte enbart beroende på uppvärmning från kylvatten utan bidragande orsaker är troligen tidvis ogynnsam vattenkvalitet. 2
4 Inledning I samband med planerad tillståndsansökan utfördes under hösten år 28 en undersökning av abborre i havsfjärdar angränsande till Svartöns industriområde, där SSAB Tunnplåt AB Luleå bedriver sin verksamhet, samt vid ett referensområde i Rånefjärden. Syftena med undersökningen var: att påvisa eventuell påverkan från nuvarande utsläpp på fisksamhället utanför Gräsörenbron (Yttre Hertsöfjärden). att bedöma om påverkan på fisksamhällena i närliggande vattenområden har förändrats sedan tidigare studier. att belysa i vilken grad tillflöden av varmvatten kan påverka fisken. Abborre används ofta som modellart vid studier av eventuella effekter från industriella utsläpp. Något som komplicerar undersökningar av fisk är dock att denna är kallblodig och fysiologin varierar naturligt beroende på en rad faktorer som klimat, årstid och livscykel. Av denna anledning finns sällan några normalvärden för fysiologiska variabler, som det gör för varmblodiga djur och till exempel för människor vid läkarundersökning. Studier av fisk brukar därför vara inriktade på avvikelser mellan aktuellt område och ett referensområde, där undersökning sker samtidigt på likartad sätt. Genom dessa förhållanden är det också svårt att jämföra resultat i absoluta tal mellan undersökningar utförda under olika år. I föreliggande utredning undersöktes fiskens fysiologiska hälsotillstånd samt tillväxt och könsmognad. Vidare bestämdes aktivitet av avgiftningsenzymet EROD, samt halter av PAH (polyaromatiska kolväten) och metaller i fiskens vävnader. Tidigare har liknande undersökningar utförts i de aktuella områdena, de senaste år 22 (Grotell 23; Nilsson et al. 23; Perä & Nilsson 23). 3
5 Omfattning och metodik Fältarbetet genomfördes från 25 augusti till 6 september år 28 vid totalt fyra stationer: Svartöviken, Inre Hertsöfjärden, Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden (figur 1). Kyl- och processavloppsvatten från SSAB Tunnplåt AB avbördas till Inre Hertsöfjärden, som är avskild från Yttre Hertsöfjärden med en fördämning vid mynningen. Vattenflödet uppgår till storleksordningen 6-7 m 3 /timme och vattenomsättningen i Inre Hertsöfjärden är till största delen beroende av detta, då större naturliga tillflöden saknas. Sommartid sker även från värmekraftverket LUKAB ett tillflöde av varmvatten på upp till 75 m 3 /timme, som avbördas till Svartöviken, vilken även den är uppdämd i mynningen. Provtagningen i Yttre Hertsöfjärden avsåg att klarlägga om fisksamhället utanför Gräsörenbron påverkas av nuvarande utsläpp av kyl- och avloppsvatten från SSAB. I Inre Hertsöfjärden har påverkan på fisk konstaterats vid tidigare undersökningar och föreliggande provtagning utfördes för att påvisa om sådan påverkan fortfarande föreligger. Provtagningen i Svartöviken avsåg att belysa effekter av varmvattenutsläpp. För jämförelser eller referens provtogs även fisk från Rånefjärden, som även utgjort referens vid andra regionala och nationella undersökningar. Abborrfisket utfördes med mjärdar och nät, omväxlande vid de fyra lokalerna, av Olof Sangfors (arbetsledning) och Dag Hjelte (yrkesfiskare), med assistans av Peter Johansson och Lasse Nordström (SSAB). 4
6 Svartöviken Inre Hertsöfjärden Yttre Hertsöfjärden Rånefjärden Figur 1. Fyra provtagningsstationer för abborre vid undersökningen år 28. 5
7 För den fysiologiska undersökningen insamlades ett 5-tal abborrar från vartdera området. Dessa fiskar förvarades levande i sumpar fram till provtagningen, omkring fyra dygn senare, så att tillräckligt med galla skulle bildas i fiskarnas gallblåsa. Provtagningen av abborrarna utfördes under perioden 3/9-6/9 28 av Jan Härdig. Målsättningen var att undersöka 25 abborrhonor i storleksklassen cm från respektive område, men från Svartöviken erhölls endast 15 godkända fiskar. Den fysiologiska provtagningen genomfördes enligt standardiserad metodik (Larsson et al. 2, Naturvårdsverkets Allmänna Råd 94:2 och Rapport 4695). Analyserna utfördes av Jan Härdig, förutom de där annat nämns nedan. Blodprover uttogs för räkning av röda och vita blodceller samt hemoglobinanalys. Gallvätska från omkring fem fiskar uttogs och slogs samman till ett samlingsprov för analys av PAH (Polyaromatiska kolväten). Proverna med galla frystes på kolsyrais och fem samlingsprov analyserades senare per station av Firma Sebastian von Schoultz, Åbo. Prover av lever togs ut och frystes direkt i flytande kväve (-196 C) för senare analys av ERODaktivitet, som utfördes av Zoofysiologiska avdelningen, Göteborgs universitet. Ytterligare en bit av levern fixerades i 4 % fosfatbuffrad formalin för senare snittning och mikroskopisk undersökning av levervävnad. Vidare utfördes en rad morfologiska mätningar av längd och vikt av olika organ. Energilagringen indikerades genom beräkning av konditionsfaktor (Cf; (vikt i g) x 1/(totallängd i cm) 3 ), leversomatiskt index (LSI; leverns vikt i % av somatisk vikt) samt graden av vakuolisering av levern. Slutligen gjordes även en okulärbesiktning av abborren, där framför allt hud, gälar, fenor och inre organ kontrollerades med avseende på förekomst av makroskopiska parasiter samt kliniska symptom på sjukdomar. I samband med besiktningen uttogs även prover från fem abborrfenor från Inre Hertsöfjärden för bakteriologisk odling och typning av specifika sjukdomsalstrande bakterier. Odlingen gjordes på standardmedium vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Från samma lokal utfördes även en histologisk undersökning av gälar från tre slumpvis valda fiskar. En centimeter stor del av andra gälbågen klipptes ut och fixerades i formalin. De fixerade gälbågarna snittades och färgades med haematoxylin/eosin enligt standard metodik vid SVA. För den morfologiska studien, som avsåg att belysa reproduktionsförmåga och tillväxt, insamlades ett större antal abborrar vid tre av de fyra stationerna (ej Svartöviken). Abborrarna frystes direkt efter fångst och behölls i detta tillstånd framtill dissekeringen av fisken i laboratoriet. Målsättningen var att insamla ett 8-tal abborrar i de fem olika längdklasserna: 14 (12,6 15, cm), 16 (15,1 17,5 cm), 19 (17,6 2, cm), 21 (2,1 22,5 cm) och 24 (22,6 25, cm), för att därmed erhålla omkring 4 honor i respektive längdklass och station. Detta lyckades inte helt för samtliga storleksklasser och stationer, vilket redovisas nedan. Vid genomgången av fisken på laboratoriet, som utfördes av Jan Härdig, 6
8 halvtinades abborren innan längd och totalvikt bestämdes, varefter den öppnades och levern plockades ur och vägdes. Därefter avlägsnades magoch tarmpaketet, varefter könet registrerades och gonaden (könsorganet) plockades ur och vägdes. Slutligen när alla inälvor avlägsnats bestämdes den somatiska vikten (muskelvikten). Vidare dissekerades hörselstenen (otoliten) fram för bestämning av ålder genom att räkna antalet årsringar under mikroskop (Thoresson 1996). Tillväxten beräknades som relationen mellan längd och ålder vid fångsten. För kontroll av fortplantningsfunktionen beräknades andelen könsmogna fiskar i olika längdklasser och ålder samt gonadsomatiskt index (GSI; könsorganens vikt i % av somatisk vikt), vilket ger en uppfattning om eventuell försenad könsmognad hos fisken. Slutligen insamlades lever för bestämning av metaller samt ryggmuskelprover för bestämning av kvicksilver från tio abborrhonor per station, och där analyserna utfördes av Meana Konsult AB, Uppsala. Resultat och jämförelser med tidigare studier Sammanlagt studerades över 7 abborrar vid undersökningen. Samtliga rådata redovisas i Bilaga 1 (excel-format). Allmänt hälsotillstånd och yttre skador De flesta fiskarna var tillsynes vid god hälsa utan några nämnvärda skador eller sjukdomssymptom. Förekomsten av parasiter (som Trianopholus sp.) var normal vid samtliga stationer. Emellertid konstaterades att många av de abborrar vid Inre Hertsöfjärden som förvarats i sump uppvisade skador eller s k erosion på framförallt stjärt- och bröstfenor. Den bakteriologiska odlingen visade att det endast förekom normala bakterier, som dock kan ge fenerosion då fiskar stressas. Ingen fenerosion kunde påvisas hos de fiskar som frystes direkt efter fångsten, och ej heller hos abborrar som undersöktes levande vid extra fisken i Inre Hertsöfjärden. Tydligen medförde hanteringen av abborren i sump en extra stressfaktor som, tillsammans med övriga påverkande faktorer vid Inre Hertsöfjärden, utlöste denna fenerosion, vilken kan uppträda relativt snabbt (dygn) efter påverkan. Vid provtagningen konstaterades att sumpen hade öppnats och utsatts för viss åverkan, vilket kan ha förvärrat stressen. Den mikroskopiska undersökningen av gälar från Inre Hertsöfjärden kunde inte påvisa några skador, som förtjockning av epitelet eller strukturförändringar i sekundärlamellerna, vilket leder till försämrat syreupptag till blodet. Denna typ av påverkan noterades vid den tidigare undersökningen år 22. 7
9 Morfometriska variabler De undersökta abborrhonorna från Svartöviken var av något mindre storlek än de från övriga stationer, men dessa skillnader var ej signifikanta (tabell 1). Konditionsfaktorn visade att fisken hade normal kroppsbeskaffenhet vid samtliga stationer, men att något lägre värden noterades vid Svartöviken och Inre Hertsöfjärden, jämfört med referensen Rånefjärden, och dessa skillnader var statistiskt signifikanta (t-test av logaritmerade data). Vad gäller leverns relativa storlek (LSI) registrerades signifikant högre värden vid Yttre Hertsöfjärden, jämfört med Rånefjärden, medan lägre LSI noterades i Svartöviken, jämfört med referensen. Gonadernas (romsäckarnas) relativa storlek (GSI) var statistiskt signifikant lägre i Svartöviken jämfört med övriga stationer. Tabell 1. Morfometriska variabler hos abborrhonor från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28 (medelvärden ± 95 %-konfidensintervall). Station Svartöviken Inre Yttre Rånefjärden Hertsöfjärden Hertsöfjärden Antal undersökta fiskar Längd (cm) 24,2 ± 2,5 24,5 ± 1,7 25,3 ± 1,1 25, ±,6 Vikt (g) 162 ± ± ± ± 16 Somatisk vikt (g) 151 ± ± ± ± 14 Konditionsfaktor CF 1, ±,4 1, ±,5 1,1 ±,4 1,1 ±,2 Leversomatiskt index LSI 1, ±,1 1,5 ±,1 1,8 ±,1 1,6 ±,1 Gonadsomatiskt index GSI 1,4 ±,5 3,4 ±,6 4,2 ±,4 4,1 ±,5 8
10 Syreupptagningsförmåga Röda blodceller De röda blodcellerna reflekterar förmågan att transportera syre. Låga värden av dessa variabler kan indikera blodbrist (anemi) eller gälskador medan höga värden kan tyda på ökat syrebehov, stress eller störd osmosreglering. Av de variabler som beskriver syreupptagningsförmågan noterades något högre hematokrit och antal omogna röda blodceller samt något lägre halt hemoglobin i Svartöviken samt Inre och Yttre Hertsöfjärden, jämfört med Rånefjärden (figur 2). Vad gäller mogna röda blodceller registrerades signifikant lägre antal i fisk från Inre Hertsöfjärden jämfört med övriga stationer. År 22 noterades tvärtom högre antal röda blodceller på denna station, jämfört med Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden, medan inga skillnader påvisades för de övriga variablerna. Immunförsvar Vita blodceller Låga antal av vita blodceller kan indikera stress och/eller att immunförsvaret är försvagat. Höga cellantal kan tyda på att immunförsvaret är aktiverat av exempelvis skador, infektioner eller stor förekomst av bakterier i omgivande vatten. För de tre specifika typer av vita blodceller som undersöktes, liksom för totalantalet vita blodceller noterades en likartad bild, nämligen lägre värden vid Inre Hertsöfjärden och Svartöviken, jämfört med de båda andra stationerna (figur 3). Detta kan tyda på viss påverkan av stress vid de båda förstnämnda stationerna men kan även ha orsakats av naturliga faktorer. Då ett omvänt resultat registrerades år 22, där antalet vita blodceller var högre vid Inre och Yttre Hertsöfjärden jämfört med referensen, bedöms de observerade skillnaderna inte påvisa någon påverkan. 9
11 Hematokrit Hemoglobin % mm 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Röda blodceller Omogna röda blodceller antal/ul (*1^6) 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 antal/ul (*1^6) 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Figur 2. Hematokrit, hemoglobin samt mogna och omogna röda blodceller hos abborre från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28 (medelvärden ± 95 %-konfidensintervall). Vita blodceller Lymfocyter 12, 6, 1, 5, antal/ul (*1^8) 8, 6, 4, 2, antal/ul (*1^8) 4, 3, 2, 1,,, Granulocyter Trombocyter 2,5 4, antal/ul (*1^8) 2, 1,5 1,,5 antal/ul (*1^8) 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5,, Figur 3. Vita blodceller hos abborre från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28 (medelvärden ± 95 %- konfidensintervall). 1
12 Leverstruktur och -funktion Vid den histopatologiska studien noterades signifikant högre andel av nekrotiserade (döda-döende) leverceller hos abborre från Inre Hertsöfjärden, jämfört med övriga stationer (figur 4). Levrarna från Inre Hertsöfjärden uppvisade även en något diffusare struktur än de från övriga stationer, även om dessa skillnader inte var signifikanta. Graden av vakuolisering var något högre i levrar från Yttre Hertsöfjärden, jämfört med övriga stationer, vilket tolkas som en högre näringsupplagring hos abborren här (figur 4). Näring i form av glykogen och fett lagras i vakuoler i levern. Detta stöds även av den relativt större leverstorleken (LSI) i Yttre Hertsöfjärden, som tidigare redovisats, och indikerar att näringstillgången är god för fisken i denna fjärd. År 22 påvisades liknande resultat vid undersökningen av abborrlevrar från Inre Hertsöfjärden. 11
13 Nekrotiserade leverceller % Vakuoliseringsgrad Figur 4. Andel nekrotiserade (% döda-döende) celler samt vakuoliseringsgrad (skala 1-5, liten-hög vakuoliseringsgrad) i lever hos abborre från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28 (medelvärden ± 95 %-konfidensintervall). 12
14 Ett sätt för fisken att göra sig av med oönskade fettlösliga organiska substanser är att göra dessa mera vattenlösliga så de kan utsöndras från levern via gallan. Ett av enzymerna som är inblandad i denna process är EROD (7-etoxy-resorufin-O-deetylas). Exponeras fisk för vissa organiska substanser kan detta ge en ökad aktivitet av EROD i levern. Å andra sidan kan vissa toxiska/hormonstörande ämnen även ge en hämning av ERODaktiviteten. År 28, liksom år 22, noterades den lägsta aktiviteten av EROD i abborrlever från Inre Hertsöfjärden, medan skillnaderna mellan övriga stationer inte var signifikanta (figur 5). Detta kan möjligen indikera att EROD-aktiviteten är störd eller inhiberad på denna station. EROD nmol/(mg*min),5,4,3,2,1, Svartöv. Inre Hertsöfj. Yttre Hertsöfj. Rånefj. Figur 5. Aktivitet av enzymet EROD i lever hos abborre från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28 (medelvärden ± 95 %-konfidensintervall). 13
15 PAH i galla Polyaromatiska kolväteföreningar (PAH) analyseras i gallvätska då det är via denna väg som dessa substanser kan avsöndras från fisken som ovan beskrivits. Halten i gallvätska ger ett mått på graden av exponering för PAH som fisken är utsatt för, men är inte direkt kopplad till toxiska effekter. Den högsta totalhalten av PAH registrerades i Rånefjärden. Som medelvärde för fem samlingsprov var totalhalten något högre vid Inre Hertsöfjärden men skillnaden var ej signifikant mot Rånefjärden (figur 6). De mängdmässigt mest betydande enskilda substanserna i Inre Hertsöfjärden var fluoranten, fenantren samt benso- och indenopyren (tabell 2). Vid föreliggande undersökning användes lägre detektionsnivåer för PAH (,1-,5 ng/g ts) än vid tidigare studier (år 22:1-5 ng/g ts; år 1999:1-5 ng/g ts). Detta är sannolikt orsaken till varför PAH även kunde detekteras i abborrgalla från Rånefjärden, vilket inte varit fallet tidigare. För vissa substanser uppmättes till och med högre halter (t ex bensoperylen, chrysen, bensoperylen) i Rånefjärden än vid övriga stationer (tabell 2). Källorna till PAH kan vara många och diffusa samt såväl lokalt som fjärran belägna. Totalt PAH 25 2 ng/g ts Figur 6. Totala halter av PAH i abborrgallvätska från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28 (medelvärden ± maxoch minvärden; n=5 samlingsprov). 14
16 Tabell 2. Medelhalter av olika PAH i gallvätska (n=5 samlingsprov; ng/g ts). Inre Yttre PAH ng/g ts Svartöv. Hertsöfj. Hertsöfj. Råneåfj. naphthalene methylnaphthalene 8, methylnaphthalene 3,6 7,1 7,2 4,7 acenapthylene 2,6 2,5 1,6 - acenapthene - 4,1,6 - Fluorene 4,5 15 4, 3,7 phenanthrene anthracene 1,9 2,3,8 2,3 fluoranthene 4,8 8,7 5, 7,3 Pyrene 4,9 5,4 4,9 7,1 benzo [a] anthracene 1,3 1,2 1,2 5,5 Chrysene 2,2 1,5 1,1 6, benzo [b] fluoranthene 6, benzo [k] fluoranthene 5, ,4 benzo [a] pyrene 4,6 17-6,7 indeno[1,2,3-cd] pyrene 8,5 27 2,3 4,8 dibenz [a,h] anthracene benzo [ghi] perylene 4, TOTALT PAH under detektionsgräns (,1-,5 ng/g ts) På grund av skillnader i metodik och detektionsgränser är det svårt att jämföra med tidigare studier vad gäller de totala PAH-halterna. Ser man däremot till de tre specifika substanser som tidigare haft de största haltskillnaderna i abborrens gallvätska (fenantren, antracen och fluoranten), så kan konstateras att betydligt lägre halter registrerades år 28 i Inre och Yttre Hertsöfjärden, jämfört med år 22 och speciellt år 1999 (figur 7). 15
17 82 Inre Hertsöfjärden Fenantren Antracen Fluoranten 25 2 ng/g ts Yttre Hertsöfjärden Fenantren Antracen Fluoranten 25 2 ng/g ts Figur 7. Medelhalter av fenantren, antracen och fluoranten i abborrgallvätska från Inre respektive Yttre Hertsöfjärden åren 1999, 22 och
18 Tillväxt Fiskens tillväxt har här bedömts från längden vid olika ålder hos abborrhonor. Även resultat från Svartöviken redovisas trots att färre fiskar här undersökts. För tvååriga abborrar registrerades den största tillväxten i Svartöviken (figur 8). Lägre tillväxt noterades i fallande ordning från Inre till Yttre Hertsöfjärden respektive till Rånefjärden där tillväxten var lägst. Skillnaderna mellan stationerna var statistiskt signifikanta. För de treåriga fiskarna noterades samma mönster frånsett att skillnaderna mellan Inre och Yttre Hertsöfjärden inte var signifikanta. För äldre fiskar var tillväxten likartad vid stationerna, förutom en högre tillväxt av fem- och sexåriga abborrar i Svartöviken. Tillväxt Svartöviken Inre Hertsöfjärden Yttre Hertsöfjärden Råneåfjärden längd cm Ålder år Figur 8. Tillväxt som längd vid olika ålder hos abborrhonor från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28 (medelvärden ± 95 %-konfidensintervall). Vid tidigare undersökningar har endast små skillnader i tillväxt noterats mellan Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden, vilket även var fallet i föreliggande undersökning. 17
19 Könsmognad Könsmognaden hos abborren har här bedömts från GSI (gonadsomatiskt index) hos honor. Ett GSI-värde på 1, sattes som gränsvärde vid fastställande om fisken var könsmogen eller inte, och värden över 1, bedöms visa att fisken har tillräckligt utvecklade gonader (romsäckar) för att leka följande vår. Resultat redovisas även för Svartöviken trots ett lägre antal undersökta fiskar här. Andelen könsmogna honor var högre i Inre Hertsöfjärden, jämfört med övriga stationer, för speciellt åldrar från två till fyra år (figur 9). Endast små skillnader noterades mellan Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden, förutom för tvååriga abborrhonor. Andel könsmogna 1 8 % Ålder år Figur 9. Andel könsmogna honor av abborre vid olika ålder från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28. Med hjälp av så kallad probit-analys kan ett jämförvärde för ålder beräknas då 5% av honorna är könsmogna. Denna beräkning ger vid handen att hälften av honorna är könsmogna vid 2, år, 3,4 år respektive 3, år vid Inre och Yttre Hertsöfjärden respektive Rånefjärden. Någon tendens till försenad könsmognad framgår således inte av resultaten. För de honor som var könsmogna (dvs GSI>1) beräknades medelvärdena av GSI för respektive station. Beräkningen visade på signifikant lägre GSI vid Svartöviken och Inre Hertsöfjärden, jämfört med Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden, medan inga skillnader förelåg mellan de båda sistnämnda 18
20 stationerna (figur 1). Liknande resultat erhölls även för de fiskar som ingick i den fysiologiska studien (jmf tab.1). Tillsammans med resultaten ovan visar detta att abborren i Svartöviken och Inre Hertsöfjärden uppnår könsmognad vid tidig ålder men att den relativa storleken på gonaderna är lägre, jämfört med Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden. GSI Könsmogna honor 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Figur 1. Gonadsomatiskt index (GSI) hos könsmogna honor av abborre från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28 (medelvärden ± 95 %-konfidensintervall). Könsmognadsgraden brukar även relateras till fiskens längd, då ålder vanligen inte brukar beräknas för all fisk. Data från föreliggande undersökning, som redovisas i tabell 3, ger vid detta beräkningssätt liknande resultat som framkom för ålder, nämligen högre andel könsmogna honor vid mindre storlekar i Inre Hertsöfjärden än vid Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden (figur 11). Tabell 3 Antal abborrhonor (varav könsmogna inom parantes) i fem storleksklasser från fjärdarna vid SSAB, Luleå, samt från referensområdet i Rånefjärden. Svartöviken Inre Yttre Rånefj. Hertsöfj Hertsöfj. Storleksklass Antal honor (varav könsmogna) (13) 17 (3) 17 (5) 16 3 (1) 53 (28) 36 (6) 11 (3) (4) 5 (38) 32 (19) 11 (9) 21 9 (4) 48 (43) 48 (41) 4 (3) 24 3 (2) 32 (32) 4 (36) 12 (11) 19
21 Könsmognadsgrad Inre Hertsöfj. Yttre Hertsöfj. Rånefj. % Storleksklass Figur 11. Andel könsmogna honor av abborre vid olika storleksklasser från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28. Jämförelser med sammanställda resultat från de tidigare undersökningarna åren 1995 och 22 i Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden, visar att andelen könsmogna honor i olika storleksklasser kan uppvisa stor variation mellan åren vid samma station (figur 12). Detta är sannolikt beroende på klimatiska variationer som skillnader i temperatur olika år. I Svartöviken och Inre Hertsöfjärden torde dessa variationer vara mindre genom tillflödena av kylvatten. Liknande varierande resultat mellan åren framgick även vid beräkning av den teoretiska längden då hälften av honorna var könsmogna olika år (tabell 4). Även vid tidigare undersökningar i Yttre Hertsöfjärden åren 1988, 1989 och 199 har varierande grad av könsmognad registrerats i förhållande till Rånefjärden. Vissa år bedömdes andelen könsmogna honor vara lägre i Yttre Hertsöfjärden än i referensen, medan omvända resultat registrerades vid andra tillfällen. 2
22 Könsmogna, Yttre Hertsöfj % Storleksklass Könsmogna, Rånefj % Storleksklass Figur 12. Andel könsmogna honor av abborre vid olika storleksklasser från Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden åren 1995, 22 och 28. Tabell 4. Teoretisk längd (cm) då 5% av honorna är könsmogna i Inre och Yttre Hertsöfjärden respektive Rånefjärden vid undersökningarna åren 1995, 22 och 28. Beräkning med Probit-analys. Inre Hertsöfjärden Yttre Hertsöfjärden Råneåfjärden År 1995 År 22 År ,8 16,4 2,4 18,5 18, 18,9 17,1 21
23 Metaller Resultaten från metallanalyserna i abborrlever redovisas i figur 13. Metallhalterna i fisk är beroende, förutom förekomsten av metaller, av en rad omgivningsfaktorer och fysiologiska förhållanden. För koppar, bly och vanadin kunde en trend noteras mellan stationerna såtillvida att de högsta halterna registrerades i Svartöviken och de lägsta i Rånefjärden. Punktkällor för dessa metaller tycks således förekomma vid området kring Svartöns industriområde. Zink Koppar 16, 35, mg/kg ts 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2, mg/kg ts 3, 25, 2, 15, 1, 5,,, Bly Kadmium 1,6 2,5 mg/kg ts 1,4 1,2 1,,8,6 mg/kg ts 2, 1,5 1,,4,2,5,, Krom Vanadin,6 8, mg/kg ts,5,4,3,2,1 mg/kg ts 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,,, Figur 13. Halter av metaller i lever (mg/kg ts, torrvikt) hos abborre från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28 (medelvärden ± max-min-värden). 22
24 Vad gäller kvicksilverhalterna i abborrmuskel registrerades de högsta halterna vid referensen i Rånefjärden (figur 14). Kvicksilverhalterna är vanligen beroende på fiskens vikt (eller ålder). För att minska skillnader i fiskvikt mellan stationerna redovisas även kvicksilverhalterna efter normalisering till standardvikten 1g, men detta ger dock samma bild av haltnivåerna som de ursprungliga data. Orsaken till de högre kvicksilverhalterna i Rånefjärden kan bero på att Råneälven har betydligt högre halter än Luleälven av organiska substanser som humusämnen, till vilka kvicksilver kan vara adsorberat. Kvicksilvret kan således härstamma från Råneälvens avrinningsområde. En lägre näringsstatus och därmed lägre s k bioutspädning kan även ge upphov till högre kvicksilverhalter i fisk. Kvicksilver,25,2 mg/kg vs,15,1,5, Kvicksilver "1hg abborre",5,4 mg/kg vs,3,2,1, Figur 14. Halter av kvicksilver i muskel (mg/kg vs, våtvikt) hos abborre från fjärdarna vid SSAB, Luleå samt från referensområdet Rånefjärden år 28. Undre figuren visar kvicksilverhalter som normaliserats till en fiskvikt på 1 g (medelvärden ± max-min-värden). 23
25 Diskussion Resultaten från föreliggande undersökning visade bland annat att abborren växte bättre och blev tidigare könsmogen i Svartöviken och Inre Hertsöfjärden, jämfört med Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden. Däremot var gonadernas (romsäckarnas) relativa storlek större vid de två senare stationerna. Både Svartöviken och Inre Hertsöfjärden har fördämningar i mynningarna. Dessa anlades på 197-talet och i vattendom från nämns att en fri vattenspegel är positivt för landskapsbilden och att funktionen som utjämningsmagasin för industrivattenutsläppen är en fördel från recipientsynpunkt. Genom fördämningarna och tillflödena av i princip enbart kyl- och varmvatten kan Svartöviken och Inre Hertsöfjärden betraktas som artificiella miljöer för fisk. Om inte fördämningarna fanns skulle vikarna snart grundas upp och växa igen, då landhöjningen är påtaglig i Luleåtrakten. Vid ett flertal andra fjärdar vid Luleå anlades fördämningar under början av 199-talet för att bromsa igenväxningen och bevara öppna vattenytor (Erixon 25a och 25b). Svartöviken och Inre Hertsöfjärden är grunda och relativt näringsrika. Detta i kombination med den uppvärmning som utsläppen av kylvatten ger är sannolikt orsaken till varför abborren växer bättre i dessa vatten och uppnår könsmognad tidigare jämfört med de båda andra stationerna. Samtidigt kan det instängda läget bidra till olika stressfaktorer för fisken. Vattenomsättningen är begränsad och om ogynnsam vattenkvalitet skulle uppträda har fisken svårt att fly på grund av fördämningarna. Samtidigt kan tillgången till lämpliga födoorganismer efterhand bli begränsad. Möjligen kan olika stressfaktorer till följd av vikarnas instängdhet vara en orsak till varför abborren i Svartöviken och Inre Hertsöfjärden hade relativt mindre gonader än de från de andra två stationerna. En viss del av den tillgängliga energin kanske åtgår för att motverka stress, i stället för att gå till fortplantning. Normalt går födoenergin först till basalmetabolism och därefter sker allokering till tillväxt och sedan fortplantning. Vid negativ påverkan sker energiallokeringen i motsatt riktning, det vill säga att fortplantningen påverkas först och därefter tillväxten. Vid undersökningen konstaterades att abborre från Svartöviken, Yttre Hertsöfjärden och Rånefjärden var vid god kondition och ingen nämnvärd påverkan kunde påvisas bland de variabler som studerades. Hos abborren från Inre Hertsöfjärden kunde dock fenerosion påvisas hos den fisk som förvarats i sump, men ej hos den som fångades och undersöktes direkt. Tydligen medförde förvaringen i sump en utlösande stressfaktor för fisken och det kan inte uteslutas att stressen förvärrats av den åverkan som kunde konstateras på sumpen vid provtagningen. Samtidigt noterades i Inre Hertsöfjärden viss påverkan på röda blodceller, en ökad förekomst av nekrotiska celler i levern, lägre och möjligen hämmad aktivitet av 24
26 avgiftningsenzymet EROD samt förhöjda halter av vissa PAH-föreningar i galla. Liknande påverkan har konstaterats vid tidigare undersökningar. Vad som orsakat de påvisade avvikelserna i Inre Hertsöfjärden är svårt att avgöra från föreliggande studie. Även om PAH kan ge påverkan på organismer är det mindre troligt att dessa substanser är den direkta orsaken till de observerade skillnaderna. Halterna av PAH var inte avsevärt högre i Inre Hertsöfjärden jämfört med de övriga stationerna. Dessutom tycks PAHhalterna i fiskgalla ha minskat ansenligt de senaste tio åren, vilket sannolikt beror på utsläppsbegränsande åtgärder vid SSAB, men påverkan på fisken uppträder tydligen trots detta. Bland tänkbara orsaker kan nämnas ogynnsam vattenkvalitet i form av ph-variationer och höga ammoniumhalter. Vad gäller metaller i abborrlever så indikerade haltnivåerna förekomst av punktkällor för koppar, bly och vanadin i närområdet till Svartöns industriområde. Inom området har en omfattande hantering av metaller förekommit under lång tid och direkta, indirekta samt historiska metallemissioner är inte helt klarlagda. I närbelägna fjärdar har också höga metallhalter noterats i fisk och vatten, vilket antogs bero på urlakning av metallrika sulfidlager i marken (s.k. svartmockajordar), som exponerats för syre i samband med landhöjning och grundvattensänkning (Byrsten & Sandberg 25; Erixon 25a). Slutsatser - Abborren i Yttre Hertsöfjärden har ett gott hälsotillstånd och ingen nämnvärd påverkan kunde konstateras vid undersökningen. - Lägre halter av PAH i galla tyder på att exponeringen för dessa substanser har minskat markant de senaste tio åren. - Fortfarande kan dock vissa effekter påvisas hos abborren i Inre Hertsöfjärden, vilket sannolikt inte enbart är beroende på uppvärmning från utsläppen av kylvatten. Bidragande orsaker är troligen tidvis ogynnsam vattenkvalitet. 25
27 Referenser Allmänna Råd 94:2. Vattenrecipient kontroll vid skogsindustrier. Rapport från Naturvårdsverket. Byrsten, S. & Sandberg A. 25. Metaller och fisk i Persöfjärden. En undersökning av metallhalter i fisk och ytvatten. Luleå Tekniska Universitet 25:3 HIP. Erixon, P. 25a. Vattenkvalitet i Luleå innerfjärdar Luleå Tekniska Universitet 25:2 Erixon, P. 25b. Igenväxning och vegetationsutbredning i Luleå innerfjärdar Luleå Tekniska Universitet 25:17. Grotell, C. 23. Abborrens fysiologiska tillstånd 22 i recipienten till SSAB Tunnplåt AB. ÅF-MFG AB, Rapport F3/15. Larsson, Å., L. Förlin, O.Grahn, L. Landner, E. Lindesjöö & O. Sandström, 2. Guidelines for interpretation and biological evaluation of biochemical, physiological and pathological alterations in fish exposed to pulp mill effluents. 4 th International conference on environmental impacts of the pulp and paper industry: McMaster, M.E., Parrot, J.L. & Hewitt, L.M. 23. A Decade of Research on the Environmental Impacts of Pulp and Paper Mill Effluents in Canada ( ) Environmental Canada Science Report, in press. Naturvårdsverket Miljöpåverkan av skogsindustriella utsläpp. En grund för framtida miljöriskbedömning. Rapport Nilsson, S., Perä, I. & Hasselborg, T. 23. Fiskeribiologiska undersökningar 22 vid Billerud Karlsborg AB, SSAB Tunnplåt AB, Luleå och SCA Packaging AB, Munksund. Fiskeriverket, Utredningskontoret i Luleå, Rapport Perä, I. & Nilsson, S. 23. Sammanfattning av fiskeribiologiska undersökningar vid Billerud Karlsborg AB, SSAB Tunnplåt AB, Luleå och SCA Packaging AB, Munksund, 22. Fiskeriverket, Utredningskontoret i Luleå, Rapport Thoresson, G Metoder för övervakning av kustfiskebestånd. Rapport 1996:3. Fiskeriverket, Kustfiskelaboratoriet i Öregrund. 26
Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004
Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004 Sofia Nilsson Fiskeriverket, POSTADRESS TELEFON TELEFAX
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala
Läs merAbborre i Runn Metaller i vävnader 2013
Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merFiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan
Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan Hur mår fisken i nationella kustreferensområden? Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap
Läs merProvtagning på lax 2018, resultat och strategi
Provtagning på lax 2018, resultat och strategi Noomi Asker, Fabian Weichert, Jari Parkkonen, Lars Förlin, Joachim Sturve Inst. för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet Nationellt smoltkompensationsseminarium
Läs merUndersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merÅsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren
PM Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Lantmäteriet, ordernummer 694932 Version 1.0 Sundsvall 2017-02-20 SGU , Askersunds kommun 2017-02-20 s 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...
Läs merBILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Läs merKvicksilver i gädda 2016
Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4
KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre
Läs merHur mår fisken i svenska kustområden?
Hur mår fisken i svenska kustområden? Hälsoundersökningar på fisk ger tidig signal om miljöpåverkan Foto: J. Parkkonen Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merFokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?
Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merSEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER
Läs merÖversiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun
Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
Läs merBiomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient
Biomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient Niklas Hanson och Åke Larsson Projektredovisning och projektrapport, 2009-08-31 (Överenskommelse 223 0903; Dnr 235-3504-09Mm) Inst för Växt- och Miljövetenskaper,
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merFöroreningshalter i abborre från Väsjön
Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merUndersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
Läs merHur mår fisken i svenska kustområden?
Hur mår fisken i svenska kustområden? Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan Åke Larsson - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap 2012-09-20 Disposition Hur och varför gör man
Läs merSkottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15
Läs merMarkteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.
Sida 1 (11) Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskare: Mats Dorell Structor Nyköping AB Sida 2 (11)
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 8 Blanksjön Ejgdesjön Kalk Kalkavslut Ref Brunnsjön Stensjön (AB) Geten Rotehogstjärnen Gyltigesjön Hg vid 10 g (ng/g vs) Gyslättasjön
Läs mer2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merHandläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref.
Datum/Date Vår referens/ref. 2015-04-30 B00115KK Handläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref. Katarina Kylefors Yttrande inom ramen för samråd kring Förslag till förvaltningsplan,
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merIntegrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009
Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009-1 - Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal mänsklig aktivitet.
Läs merUtlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping
Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utfört av:, Suez Recycling AB Datum: 2017-03-09 I samband med en geoteknisk utredning inför eventuell kommande byggnation
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merSammanfattning av rapporten
Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merFörskrivs i relativt stora mängder i Stockholmsområdet. Representerande flera olika typer av behandlingar
Analyser av läkemedel i fiskgalla Urvalsprinciper Hög till intermediär fettlöslighet Förskrivs i relativt stora mängder i Stockholmsområdet Representerande flera olika typer av behandlingar Vid omvandling
Läs mer2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material
26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1 Undersökning av insamlat
Läs merMiljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning
Läs merProvtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm
Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT
Läs merKvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling
Kvicksilver i GÄDDA från Grycken Resultat 2004 Utveckling Gädda i Grycken Kvicksilver i vävnader 2004 Kvicksilverhalten i gädda från Grycken, Falun (S12), har undersökts sedan starten 1990 i syfte att
Läs merSpåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?
Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla
Läs merFiskfysiologiska undersökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002
Rapport om Fiskfysiologiska undersökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002 Lars Förlin, Joachim Sturve, Jari Parkkonen och Anders Rydeborg Zoologiska institutionen, Zoofysiologi Göteborgs
Läs merÖversiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet
Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet Jönköpings kommun 2016-11-14 Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet 2016-11-14 Önskemålet Miljötekn undersökn
Läs merDVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Läs merPM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar
Hr PM 2006-06-19 Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar för dagvatten 1143 245 000 Föroreningsberäkningar för dagvatten till Edsviken inom Sollentuna kommun Inledning...
Läs merPFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24
Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merLOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson
Handläggare Irene Geuken Tel +46 10 505 15 56 Mobil 072-238 30 99 E-post irene.geuken@afconsult.com Datum 2019-02-01 Projekt-ID 75393903 Rapport-ID Lommarstranden, Norrtälje Kund Norrtälje Kommun ÅF-Infrastructure
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34
Läs merUndersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda
Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda 2-2 Anders Sjölin, Toxicon AB Sammanfattning På lokaler inom det nationella miljöövervakningsprogrammet för Vänern samt den samordnade
Läs merUtredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation
PM Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation Inledning Gullkajen 5 AB planerar en utbyggnad inom fastigheten Axel 1 i Karlskrona. Fastigheten har historiskt
Läs merInstitutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merSweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili m fl September 2003 S t
Läs merMetaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merProjekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Läs merAbborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merLund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Läs merTungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006
Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona
Läs merMälarens vattenvårdsförbund
Mälarens vattenvårdsförbund F 01/35:2 Mälarfisk Innehåll av metaller och stabila organiska ämnen 2001 Fryksta 2001-12-05 Lennart Lindeström ÅF-Miljöforskargruppen Rapport för: Mälarens Vattenvårdsförbund
Läs merTILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN
TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN med avseende på klorföreningar och metaller Länsstyrelsen Gävleborg 2001 Tillståndet i Bergviken-Marmen 2 Inledning 3 Material och metoder 3 Utvärdering 4
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs mer1986L0278 SV
1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6
Läs merUndersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger
Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och
Läs merAnalys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser
Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merFörorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder
Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1 G5 2 Föroreningssituationen
Läs merMetaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga
Läs merIntegrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka
Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för 2 Stig Thörnqvist FISKERIVERKET Kustlaboratoriet Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för
Läs merProjekt Valdemarsviken
Projekt Geografiska verksamhetsområden F d Lundbergs läder Förorening från garveriverksamhet i Valdemarsvik under perioden1870-1960 (ca) Deponin Valdemarsviks kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län
Läs merKustfisken alltmer påverkad av miljögifter
Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter Åke Larsson, Lars Förlin, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs Universitet / Anders Bignert, Elisabeth Nyberg & Sara Danielsson, Naturhistoriska riksmuseet
Läs merMetallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009
Miljöförvaltningen Metallbestämning Gräskultur Landskrona 29 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 21:2 Sammanfattning Som ett mått på nedfallet av metaller har
Läs merPassiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån
NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus
Läs merHÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt
Läs merAnalys av rensmassor vid Knästorp 2016
Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Karl Holmström och Johan Krook. Uppdragsgivare: Höjeå vattenråd. Landskrona 2017-02-06 EKOLOGGRUPPEN ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON:
Läs merUndersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.
PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som
Läs merPM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
Läs merTORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson
TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP
Läs merKontrollprogram för länshållningsvatten under byggtiden
Sida 1 (7) Exploateringskontoret Dokumentnamn Projekteringsskede Delområde BYGGHANDLING Övergripande Entreprenad - Ansvarig part Dokumenttyp Konstruktör KD - Kontrolldokument Maria Wessberg Upprättad datum
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.
ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merMETALLER I ABBORRE FRÅN GULLSPÅNGSÄLVEN 2004
mg/kgts 0.4 1,4 (3,0) Nickel Lever Muskel 0.3 0.2 0.1 0.0 1025 1023 1021 2550 2530 Millesvik METALLER I ABBORRE FRÅN GULLSPÅNGSÄLVEN 2004 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merPåverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?
Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:
Läs mer