Remiss inför tillåtlighetsprövning av Ostlänken

Transkript

1 1 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel Fax Remiss inför tillåtlighetsprövning av Ostlänken Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta Samhällsbyggnadskontorets förslag till svar på Trafikverkets beredningsremiss som sitt eget. Bakgrund och sammanfattning Trafikverket har för avsikt att ansöka om tillåtlighet enligt Miljöbalkens 17 kapitel för järnvägsprojektet Ostlänken. Därför genomför Trafikverket en beredningsremiss innan ansökan lämnas in till Regeringen. Remisstiden är 10 juni till och med 10 september 2014 för bland annat statliga myndigheter, regionala organ samt Naturskyddsföreningens riksorganisation. Berörda kommuner och Länsstyrelser har utökad remisstid till och med den 30 september. Beredningsremissen innehåller ett omfattande material med handlingar från järnvägsutredningen 2009/2010 och ett tjugotal kompletterande dokument. Centralt bland dokumenten är Trafikverkets beslut om rangordning för studerade korridorer. Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse innehåller korta sammandrag av de dokument i remissen som har störst betydelse för Trosa kommun. Till tjänsteskrivelsen hör också en bilaga med kontorets förslag till yttrande över beredningsremissen. I korthet innebär förslaget en tillstyrkan till Trafikverkets rangordning och förord för att Ostlänken planeras och byggs inom Röd korridor. Formalia Det är Regeringen som avgör vilka väg- och järnvägsprojekt som ska tillåtlighetsprövas, men Trafikverket ska årligen underrätta Regeringen om vilka projekt som bör prövas. Trafikverket har föreslagit att Ostlänken ska tillåtlighetsprövas, eftersom projektet är mycket omfattande och får stor påverkan på många intressen.

2 2 Syftet med beredningsremissen är att ge ärendet en bred belysning och att remissinstanserna ska bidra med argument från sina respektive perspektiv. Noteras kan att remissen inte innehåller några detaljer om Ostlänkens sträckning eller utformning och att remissen inte är riktad till privatpersoner eller markägare. Trafikverket önskar att svaren från respektive remissinstans bland annat redovisar: - Om ni tillstyrker att regeringen tillåter planerad nybyggnad enligt det alternativ som Trafikverket har rangordnat som nummer ett, - Om ni tillstyrker den rangordning som Trafikverket har gjort mellan de övriga alternativen eller om ni gör en annan rangordning, - Om och i så fall hur de alternativ som Trafikverket har rangordnat tillgodoser eller motverkar era respektive intressen. Hantering av remissen i Trosa kommun Avsikten är att Kommunfullmäktige ska kunna besluta om remissvaret från Trosa kommun vid sitt sammanträde den 8 oktober Remisstiden innebär dock att kommunen behöver lämna ett preliminärt svar i form av förslag till yttrande med protokoll från Kommunstyrelsens beredning av ärendet vid sammanträdet den 24 september. Sedan skickar kommunen underskrivet yttrande och protokoll från Kommunfullmäktiges sammanträde som sitt slutliga svar. Remissens innehåll Beredningsremissen omfattar cirka 30 dokument på mellan en och 195 sidor. Trafikverket delar in dokumenten i tre delar enligt följande: - Handlingar som hör till järnvägsutredningen daterade i september 2009 och i mars 2010 (totalt nio dokument) samt Trafikverkets beslut om rangordning för studerade korridorer (tre dokument) - Kompletteringar gjorda mellan utställelse av järnvägsutredningen och juni 2010 (totalt åtta dokument) - Kompletteringar gjorda mellan juni 2010 och maj 2014 (totalt 12 dokument) De viktigaste dokumenten för Trosa kommun Här följer korta sammandrag av de delar av beredningsremissen som har störst betydelse för Trosa kommun eller som kommunen har anledning att kommentera enligt Samhällsbyggnadskontorets förslag till yttrande. Trafikverkets beslut om rangordning för studerade korridorer Under 2010 beslutade dåvarande Banverket att Röd korridor enligt järnvägsutredningen ska ligga till grund för fortsatt planläggning på sträckorna Järna Loddby (Norrköping) och Bäckeby (cirka 17 km sydväst om Norrköping) Linköping. Dessutom beslutade Banverket att blå korridor ska ligga till grund för fortsatt planläggning på sträckan Loddby Norrköpings C - Bäckeby. Ny lagstiftning kräver dock att Trafikverket kompletterar de tidigare besluten med rangordning av samtliga rimliga alternativ som ingått i utredningarna.

3 3 Den 27 maj 2014 beslutade Trafikverket om följande rangordning för respektive delsträcka: Järna Loddby: 1. Röd 2. Grön (endast delsträckan Hölö Loddby) Loddby Bäckeby: 1. Blå 2. Grön 3. Röd Bäckeby Linköping: 1. Röd 2. Blå 3. Grön Bibana Nyköping: 1. Lång bibana 2. Kort bibana I beslutet konstaterar Trafikverket att gjorda kompletteringar inte ändrar på de förutsättningar, konsekvenser och effekter som identifierades när alternativ för fortsatt planering valdes Verket bedömer att det som främst skiljer alternativen åt är hur respektive alternativ kan uppfylla projektmålen för stads- och landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, friluftsliv och rekreation samt hälsa. Vid verkets val av alternativ och vid rangordningen har främst parametrarna restid, samhällsekonomi och miljöpåverkan vägts mot varandra. Korridorminskning inför tillåtlighetsansökan Ostlänkens framtida sträckning förbi Vagnhärad kompliceras av att landskapet väster och nordväst om tätorten har höga kulturhistoriska värden och av att Natura 2000-området Tullgarn ska passeras nordost om Vagnhärad. Därför är den förordade utredningskorridoren som bredast i området kring Vagnhärad. Under hösten 2013 och under början av 2014 drev Trafikverket en process med syfte att minska den mycket breda utredningskorridoren. I processen deltog även representanter för Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen och Trosa kommun. Processen innebar bland annat att Trafikverket tog fram kompletterande utredningsmaterial och deltagarna kunde enas om att en minskning i korridorens södra del är möjlig. I en PM från maj 2014 föreslår Trafikverket att utredningskorridoren minskas vid passagen norr om Vagnhärads tätort. Förslaget innebär att bostadsområdet Fänsåker, Natura 2000-området Lånestaheden samt cirka tio småindustrifastigheter vid Kalkbruksvägen kommer att utgå ur utredningskorridoren. PM Ostlänken kulturmiljö och landskap Promemorian analyserar kulturmiljön i ett landskapsperspektiv och syftar till att ge underlag för ställningstagande om Ostlänkens anpassning till landskapet och kulturmiljön. På så vis kompletterar dokumentet järnvägsutredningens kulturmiljöanalys och miljökonsekvensbeskrivning. Promemorian inleds med en karaktärisering och identifiering av övergripande landskapstyper. Därefter följer en analys av hur dessa landskap påverkas av Ostlänken och av hur påverkan skiljer sig mellan landskapstyperna. Samtidigt identifieras risker på landskapsnivå och åtgärder för att eliminera/minimera riskerna diskuteras.

4 4 PM:n delar in landskapet längs Ostlänkens sträckning i tre landskapstyper: sprickdalslandskapet i nordväst, skogslandskapet vid och kring Kolmården samt slättlandskapet mellan Kolmården och Linköping. Sedan redogör promemorian för de geologiska och historiska processer som särskilt har präglat respektive landskapstyp. Ostlänkens sträcka genom Trosa kommun berör sprickdalslandskapet. Där domineras landskapet av sprickzoner med tydlig nordväst/sydostlig riktning. Sprickorna har nötts ned (eroderat) till ett varierat och i huvudsak småskaligt landskap med uppodlade dalgångar avgränsade av skogsklädda höjdpartier. Sprickdalslandskapet har bebyggelsemönster och vägdragningar med tydlig koppling till topografin och landskapets riktning. Många karaktärsgivande lämningar i landskapet är placerade vid vattendrag, allt från stenålderns bosättningar och bronsålderns hällristningsmiljöer till de medeltida städerna, herrgårdarna och den tidiga industrin. Trafikverkets PM framhåller att Ostlänkens sträckning löper tvärs emot landskapets naturliga riktningar i de småskaliga sprickdalarna. I de höglänta delarna finns sannolikt de äldsta spåren av människor, men dessa områden är dåligt inventerade när det gäller fornlämningar. Den största risken på landskapsnivå är Ostlänkens storskaliga barriärverkan och fragmentering av landskapet. Järnvägen riskerar att bryta samband inom kulturmiljöer genom att till exempel begränsa siktlinjer och överskugga landmärken. På så sätt försvåras upplevelsen och läsbarheten i landskapet samt möjligheterna att förstå historiska skeden. Riskerna kan minimeras genom att landskapet analyseras ur ett helhetsperspektiv. Avsikten bör då vara att hitta platsanpassade lösningar som tillvaratar kulturhistoriska karaktärer och identiteter samt mildrar effekten av barriärverkan och fragmentering. De topografiska variationerna i sprickdalslandskapet är stora. Detta ställer krav på anpassade lösningar, framförallt i övergångarna mellan de höglänta skogspartierna och de lågt liggande dalgångarna, för att Ostlänken inte ska dominera landskapet alltför mycket. Arkeologiska utredningar kommer att ge ny information om landskapet och blir därmed ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet. Effekterna av nya resecentra vid sidan av befintliga järnvägsmiljöer kräver stor hänsyn till befintliga miljöer. Det gäller främst i Nyköping och Vagnhärad. Hantering av befintlig bana Järnvägsutredningen från 2009 förutsatte att befintlig bana ska rivas när Ostlänken öppnas för trafik. Idag ser dock Trafikverket fördelar med att behålla banan för viss trafik. Verket utvecklar detta i en särskild underlagsrapport till Nationell plan för transportsystemet (fastställd av Regeringen i april 2014). I rapporten framhåller Trafikverket att det är samhällsekonomiskt lönsamt att behålla Nyköpingsbanan för godstrafik samt för omledning av trafik vid driftsstörningar på andra banor. Hushållning med jordbruksmark i samband med etablering av Ostlänken Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län har tagit fram rapporten som en sammanställning av kunskap och som planeringsunderlag. Länsstyrelserna påpekar att jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse enligt Miljöbalken. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för anläggningar som tillgodoser väsentliga samhällsintressen om detta behov inte kan tillgodoses tillfredsställande på annan mark. Skogsmark ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som försvårar rationellt jordbruk. (MB 3 kap 4 )

5 5 Länsstyrelserna konstaterar att det inte finns något särskilt projektmål för Ostlänken och de areella näringarna. Vid stora infrastrukturinvesteringar är det viktigt för jord- och skogsbruksnäringen att: - Landskapets funktionalitet för de areella näringarna bevaras - Företag med stor yrkesmässig djurhållning begränsas i verksamhetsutövning så lite som möjligt - Tillräckligt många och säkra tvärförbindelser finns för dem som bor, vistas och driver verksamhet på orten - Ett minimum av brukningsvärd mark exploateras respektive låses in i små och svårbrukade fält. I övrigt poängterar Länsstyrelserna att landskapet bör ses som en helhet och de verksamheter som pågår där som en del av landskapet. När Ostlänken planeras är det nödvändigt att öka kunskapen om företagandet på lokal nivå. Då är förhållandena för yrkesmässig djurhållning särskilt viktiga, men också förutsättningarna (exempelvis landskapets karaktär, ljudmiljö och visuella intryck) för jordbrukets binäringar bör studeras på detaljerad nivå. Trafikverket bedömer att målen för Ostlänken täcker in de synpunkter Länsstyrelserna för fram i rapporten och att järnvägsutredningen har bedömt alternativa lokaliseringar av Ostlänken utifrån ett samhällsperspektiv. Dessutom framhåller Trafikverket att många av de frågor Länsstyrelserna behandlar i rapporten berör enskilda intressen och lokala näringsidkare. Sådana frågor kommer enligt Trafikverket att hanteras i arbetet med utformning av järnvägsplanen i samråd med de direkt berörda. Analys av miljökvalitetsnormer för vatten Ostlänkens planerade sträckning korsar 19 vattendrag, två sjöar och elva grundvattenförekomster utpekade och statusbedömda enligt EU:s vattendirektiv. Ett av vattendragen (Trosaån) och två av grundvattenförekomsterna (Tunsätter mellan Sillen och Hållsviken samt en ej namngiven förekomst norr om Vagnhärad) finns inom Trosa kommuns gränser. Analysen syftar till att översiktligt bedöma hur Ostlänken kan påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för berörda yt- och grundvattenförekomster. När det gäller Trosaån konstaterar analysen att Ostlänkens påverkansområde utgör mindre än en procent av vattenförekomsten och att åtgärder inom området inte bedöms påverka åns ekologiska eller kemiska status. För de båda grundvattenförekomsterna i kommunen är bedömningen att Ostlänken kommer att läggas ovan jord med små behov av schakt. Därför bedöms länkens påverkan på kvantitativ status vara liten. Analysen framhåller att bedömningarna behöver uppdateras i ett senare planeringsskede i takt med att ytterligare kunskap samlas in. I det avslutande avsnittet pekar analysen på behov av ytterligare utredningar och på att kontrollprogram behöver upprättas för de vattenförekomster som riskerar att påverkas negativt. Artskyddsförordningen i Ostlänken Rapporten visar en bruttolista över arter upptagna i artskyddsförordningen och som enligt idag kända observationer kan förekomma inom Ostlänkens utredningskorridor. Syftet med rapporten är att ge underlag för fortsatt projektering så att lokaler för skyddade arter med stora naturvärden kan undvikas så långt som möjligt. Dessutom syftar rapporten till att uppmärksamma förekomst av skyddade arter så att dispensansökningar kan lämnas in för lokaler som kommer att påverkas av Ostlänkens byggande och drift.

6 6 Bruttolistan behöver värderas och utredas vidare i det fortsatta arbetet med Ostlänken. Fältinventeringar kan till exempel bli nödvändiga för att mer exakt lokalisera och avgränsa beskrivna lokaler. Dispenser från artskyddsförordningen kan kräva åtgärder för att skydda individer och populationer. Därför kan det också bli aktuellt att utreda var åtgärder kan behövas och vilken typ av åtgärder som kan behövas. Natura 2000 Ostlänkens utredningskorridor korsar, berör eller ligger nära sammanlagt 11 Natura 2000-områden. Dessa områden behandlas i två rapporter som hör till beredningsremissen: PM hantering av tillstånd Natura 2000-områden samt Översiktlig bedömning av Ostlänkens konsekvenser för Natura 2000-områden med vattenanknutna naturtyper och arter. Noteras kan att i Trosa kommun är Natura 2000-områdena Tullgarn Södra och Lånestaheden direkt berörda eller belägna i närheten av Ostlänkens utredningskorridor. Den första promemorian redovisar Trafikverkets handläggning av tillstånd enligt Miljöbalken för fyra direkt berörda Natura 2000-områden. Där anger Trafikverket att Länsstyrelsen redan 2006 gav tillstånd för alternativa passager för Ostlänken genom Natura 2000-området vid Tullgarn. Beslutet förutsatte att befintlig järnväg ska rivas och ett nytt tillstånd krävs när Trafikverkets inriktning är att banan ska bibehållas. Därför ansökte Trafikverket om nytt tillstånd i slutet av april 2014 och Länsstyrelsen fattade beslut i ärendet den 4 juli I beslutet ger Länsstyrelsen tillstånd under särskilt angivna villkor för passage genom området i fyra alternativa korridorer. Den andra promemorian konstaterar att konsekvenser för Tullgarnsområdet utreds och redovisas mer detaljerat i den miljökonsekvensbeskrivning som följer Trafikverkets ansökan om tillstånd för passage genom området. Dessutom konstaterar promemorian att vattenanknutna naturtyper och arter saknas inom Lånestaheden. Hantering av Ostlänken genom Linköpings tätort Järnvägsutredningen studerade Ostlänkens sträckning fram till Steningeviadukten, cirka 700 meter nordväst om nuvarande resecentrum i Linköping. Utredningen resulterade i ett förord för att Ostlänken ska byggas ovan mark och på bro över Stångån sydväst om resecentrum. Under hösten 2013 såg Trafikverket och Linköpings kommun ett behov av att ta ett helhetsgrepp över Ostlänkens sträckning genom hela Linköpings stad och av att även utreda möjligheterna att förlägga Ostlänken i tunnel med en ny station under staden. En kompletterande utredning studerade fyra olika alternativ med lösningar både över och under jord. Avsikten var att utredningen skulle ligga till grund för rangordning mellan de studerade alternativen. Det har dock visat sig att Trafikverket och Linköpings kommun har olika syn på hur alternativen uppfyller uppställda mål, hur alternativen har kostnadsberäknats och på hur finansiering av merkostnader för en tunnellösning ska fördelas. Samarbetet mellan Trafikverket och Linköpings kommun fortsätter, men parterna behöver mer tid för att nå samsyn. Därför kommer inte tillåtlighetsprövning och beredningsremiss att omfatta Ostlänkens sista fyra kilometrar närmast Linköpings resecentrum. Trafikverket anser ändå att planläggning för Ostlänkens sträckning inom Linköpings stad kan fortsätta med järnvägsplan när verket och kommunen har nått en överenskommelse.

7 7 Förslag till svar på remissen Samhällsbyggnadskontoret redovisar ett förslag till svar i bilaga till tjänsteskrivelsen. I huvudsak innebär förslaget att kontoret instämmer i Trafikverkets förord för att Ostlänken utreds och byggs inom röd korridor på sträckan mellan Järna och Loddby. Dessutom instämmer kontoret i Trafikverkets rangordning av övriga korridoralternativ. I övrigt innehåller yttrandet kommentarer till flera av beredningsremissens dokument. Förslaget till yttrande avslutas med att kommunen ser positivt på den fortsatta planeringsprocessen. Där ger nyligen tecknad avsiktsförklaring (godkänd av Kommunfullmäktige , 78) grunden för samverkan mellan Trafikverket och kommunen. Detta gäller såväl i processen i stort som kring gemensamma planeringsfrågor, till exempel nytt resecentrum i Vagnhärad. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken Bilaga Samhällsbyggnadskontorets förslag till remissvar Beslut till: trafikverket@trafikverket.se (undertecknat yttrande och protokollsutdrag) Samhällsbyggnadskontoret (protokollsutdrag)

8 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel Trafikverket Svar på remiss inför tillåtlighetsprövning av Ostlänken, ärendenummer TRV 2014/35728 Allmänt Beredningsremissen består av ett omfattande, allsidigt och gediget material, som ger regeringen tillräckligt underlag för beslut om tillåtlighet. De synpunkter Trosa kommun framförde i samband med utställning av järnvägsutredningen ligger fast när det gäller korridoralternativ och resecentrums placering i Vagnhärad. Därför koncentrerar kommunen sitt yttrande kring Trafikverkets tre frågor till remissinstanserna och kring kompletterande dokument från tiden mellan juni 2010 och maj Rangordning av korridoralternativ Inledningsvis instämmer Trosa kommun i Trafikverkets helhetsbedömning av alternativskiljande faktorer och av vad som ska ligga till grund för avvägning mellan järnvägsutredningens korridoralternativ. Sett ur ett lokalt perspektiv är det också avgörande för kommunen att Ostlänkens sträckning och resecentrums placering i Vagnhärad skapar förutsättningar för: - långsiktigt god utveckling av Vagnhärads tätort och Trosa kommun - kraftig ökning av resandet med kollektiva färdmedel, - minsta möjliga intrång och störningar för markägare, boende och näringsidkare - regionförstoring, där kommuninvånarna får tillgång till större marknader för arbete och högre studier. Trosa kommun tillstyrker att Ostlänken utreds och byggs inom röd korridor (Trafikverkets förstahandsalternativ) på sträckan Järna Loddby med lång bibana till Nyköpings stad. Dessutom instämmer kommunen helt i Trafikverkets rangordning av övriga korridoralternativ. Kommunen anser att Blå korridor inte är något rimligt alternativ mellan Järna och Loddby, främst på grund av att korridoren passerar genom eller mycket nära många tätorter. Grön korridor medför att Ostlänkens sammanlagda sträckning blir längre än om röd korridor väljs. Därmed ger Grön korridor också längre restid och högre anläggningskostnader. Vid Vagnhärad är Grön korridor alltför snävt avgränsad. Därmed begränsar korridoren möjligheterna att tillgodose villkor/önskemål vid Ostlänkens passage genom Tullgarnsområdet och Trosaåns dalgång samt vid lokalisering av resecentrum i Vagnhärad.

9 2 Enligt kommunens uppfattning har Röd korridor på sträckan Järna Loddby de bästa förutsättningarna att uppfylla såväl Trafikverkets projektmål som kommunens egna mål. Sett till hela sträckan, ger Röd korridor ett sammantaget mindre intrång än Grön korridor i naturområden som är opåverkade eller obetydligt påverkade. Röd korridor ger också bättre samhällsekonomisk nytta än övriga alternativ. Noteras kan dessutom att Röd korridor är utpekad i kommunens gällande översiktsplan. Synpunkter på beredningsremissens dokument PM Korridorminskning inför tillåtlighetsansökan Generellt sett innebär en bred utredningskorridor onödig ovisshet och oro samt begränsning av handlingsmöjligheter för berörda markägare, boende och näringsidkare. Därför är det angeläget att korridoren preciseras så tidigt och så långt det är möjligt. Det är också angeläget att korridoren endast omfattar det område som kan bli aktuellt för Ostlänkens sträckning. Trosa kommun ser mycket positivt på föreslagen korridorminskning i Vagnhärad. Kommunen hade också gärna sett en minskning av korridoren väster om tätorten. Där är det i praktiken omöjligt att bygga Ostlänken i området närmast E4 med hänsyn till den tekniska systemstandardens minimiradier och till projektets restidsmål. Artskyddsförordningen i Ostlänken Rapportens avgränsningar fångar upp allt väsentligt, men ger ändå en hanterbar mängd data. Dessutom innehåller rapporten en föredömlig ordlista som underlättar för den ovane läsaren. Analys av miljökvalitetsnormer för vatten inom projektet Ostlänken Kommunen vill särskilt påpeka att vattentäkten för Trosa stad med mera är belägen inom den södra delen av grundvattenförekomsten Tunsätter. I övrigt delar kommunen slutsatserna i analysen och instämmer i att ytterligare utredningar är nödvändiga. Översiktlig bedömning av Ostlänkens konsekvenser för Natura 2000-områden med vattenanknutna naturtyper och arter Såväl risker som konsekvenser, skyddsåtgärder och utredningsbehov är väl beskrivna i dokumentet. Kommunens Miljökontor har ställt några detaljfrågor direkt till Trafikverkets ledningsstab för Ostlänken. PM Hantering av befintlig bana Järna Åby Kommunen ifrågasätter inte Trafikverkets bedömning av samhällsnyttan med att bibehålla banan. Däremot anser kommunen att den underlagsrapport promemorian hänvisar till bör uppdateras om avsikten är att rapporten ska följa verkets ansökan om tillåtlighet. Underlagsrapporten innehåller en orealistisk redovisning av framtida trafikering på Ostlänken (avsnitt och figur 2.3) och felaktig redovisning av planeringsläget (avsnitt 1.3). Dessutom saknas närmare belysning av konsekvenser, som exempelvis buller, risker och barriäreffekter, när banan bibehålls. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

10 3 PM Kulturmiljö och landskap Promemorian är lättläst, informativ och intressant. Den lyfter fram risker och hot mot kulturmiljöer, men pekar också förtjänstfullt på hur riskerna kan minimeras och på hur kulturmiljöfrågor kan integreras i det fortsatta planeringsarbetet. Kommunen noterar att intressena kulturmiljö och areella näringar har liknande utgångspunkter när det gäller Ostlänkens påverkan på landskapet. PM Hushållning med jordbruksmark Trosa kommun delar Trafikverkets bedömning att projektmålen för Ostlänken i huvudsak täcker in de frågor som behandlas i promemorian. Kommunen förutsätter dock att Trafikverket beaktar lokala förhållanden inom jord- och skogsbruksnäringarna. Ostlänken kommer att påverka förutsättningarna för berörda företag, men det är viktigt att bärkraftiga företag kan fortsätta sin verksamhet såväl under byggtiden som när Ostlänken har tagits i drift. PM Hantering av Linköpings tätort Trosa kommun tillstyrker att de ändrade förutsättningarna kring Ostlänkens dragning genom Linköpings stad hanteras på det sätt som redovisas i promemorian. Kommunen vill dock framhålla att det fortsatta arbetet i Linköping inte får äventyra Ostlänkens totala tidplan. Övrigt Remissmaterialet är relevant och har en rimlig detaljeringsnivå. Gjorda kompletteringar tillför eller fördjupar kunskap, klargör hur problem skall hanteras och visar tydligt vilka frågor som behöver utredas ytterligare i den fortsatta processen. Ostlänken ska projekteras och byggas för betydligt högre hastigheter än någon annan befintlig järnväg i Sverige. Sådana hastigheter innebär andra störningar i form av buller och vibrationer än vid konventionella järnvägar. Därför anser Trosa kommun att remissmaterialet borde ha innehållit en övergripande belysning av störningsrisker, olycksrisker, riktvärden och tänkbara åtgärder för att riktvärdena inte ska överskridas. Fortsatt arbete Den fortsatta planeringsprocessen innebär en grannlaga vägning av riksintresset Ostlänken mot mer eller mindre motstående riksintressen, näringar av nationell betydelse och enskilda intressen. En sådan vägning kräver konstruktiv dialog med berörda parter. Som kommunen ser det, ligger de största utmaningarna i att lokalisera och utforma Ostlänken efter teknisk systemstandard och restidsmål i kombination med andra intressens krav på ett minimum av: - intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer, i boendemiljöer och för de areella näringarna, - fysiska och visuella barriäreffekter, - buller och andra störningar, - fragmentering av landskapet, - inlåsning av brukningsvärd åkermark i små och svårbrukade fält. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

11 4 Remissmaterialet, Trafikverkets projektmål för Ostlänken och projektledningens förhållningssätt visar på goda möjligheter att hantera utmaningarna. Den nyligen tecknade avsiktsförklaringen ger grunden för fortsatt samverkan mellan kommunen och Trafikverket i processen och kring gemensamma planeringsfrågor, som till exempel nytt resecentrum i Vagnhärad. Därför ser Trosa kommun med tillförsikt fram mot att delta i det fortsatta arbetet med att förverkliga Ostlänken. Daniel Portnoff Kommunstyrelsens ordförande Johan Sandlund Kommunchef Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se