Översiktsplan Antagen Kontaktpersoner på Ledningskontoret: Ytterligare information om planen kan erhållas av;

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktsplan 2000-2015. Antagen 2004-04-26. Kontaktpersoner på Ledningskontoret: Ytterligare information om planen kan erhållas av;"

Transkript

1 Översiktsplan Översiktsplan för Norrtälje kommun Antagen Del 2: Översiktsplanens allmänna intressen Kontaktpersoner på Ledningskontoret: Ytterligare information om planen kan erhållas av; Planeringschef Gunnel Löfquist, tel , Generalplanearkitekt Åke Widman, tel: För detaljinformation i sakfrågor hänvisas till respektive handläggare för de olika sektorsbeskrivningarna: Norrtälje och omvärlden, Näringsliv Anders Olander, tel: Infrastruktur, Service och skärgård Peter Häggberg, tel: Naturvård, Stora opåverkade områden, Ekologiskt särskilt känsliga områden, Areella näringar, Masshantering, Energi Magnus Bergström, tel: Kulturmiljövård, Vatten, Friluftsliv, Hälsa och säkerhet, Totalförsvar Åke Widman, tel:

2 Innehåll, del 2 Allmänna intressen 1 Befolkning Utveckling under talet Utvecklingen de 15 senaste åren Den geografiska fördelningen Norrtälje i framtiden Mål Den framtida utvecklingen Vatten Inledning Övergripande mål och strategier Kartredovisning Övergripande rekommendationer Delområde A Områdesbeskrivning Nuvarande förhållanden och problem Delområdesrekommendationer Åtgärdsförslag Delområde B Områdesbeskrivning Nuvarande förhållanden och problem Delområdesrekommendationer Åtgärdsförslag Delområde C Områdesbeskrivning Nuvarande förhållanden och problem Delområdesrekommendationer Åtgärdsförslag Delområde D Områdesbeskrivning Nuvarande förhållanden och problem Delområdesrekommendationer Åtgärdsförslag Delområde E Områdesbeskrivning Nuvarande förhållanden och problem Delområdesrekommendationer Åtgärdsförslag Delområde F Områdesbeskrivning Nuvarande förhållanden och problem Delområdesrekommendationer Delområde G Områdesbeskrivning Nuvarande förhållanden och problem Delområdesrekommendationer Åtgärdsförslag Kommunal VA-verksamhet Mål Allmänt Strategi och åtgärder Källförteckning Naturvård Inledning Biologisk mångfald i Norrtälje kommun Mål

3 3.3.1 Nationella mål Regionala mål Lokala mål Skyddad natur Inledning Riksintresse för samlade natur- och kulturvärden Riksintresse för naturvård Natura Ängsö nationalpark och naturreservat Skydd för landskapsbilden Fågel- och sälskyddsområde Naturminne Biotopskyddsområde och naturvårdsavtal Strandskydd Samrådsområde Trädfällningsförbud i detaljplaner Miljöstöd till ängs- och hagmarker Områden av regionalt naturvårdsintresse Områden av lokalt naturvårdsintresse Rödlistade arter Generella hänsyn och lokalt engagemang Åtgärder och strategier Referenser Stora opåverkade områden Inledning Mål Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål Kriterier Områdesrekommendationer Stora opåverkade områden i Norrtälje kommun Skogsområdena i Edsbro, Ununge och Edebo socken Skogsområdet norr och söder om sjön Bornan Skogsområdet norr om Rimbo Ytterskärgården Strategier och åtgärder Referenser Ekologiskt särskilt känsliga områden Inledning Områdesrekommendationer Ekologiskt särskilt känsliga områden i Norrtälje kommun Vatten- och markområden som är hårt belastade av miljöföroreningar Områden som inrymmer växt- och djurarter som är rödlistade Områden som har särskilda ekologiska värden Strategier och åtgärder Referenser Kulturmiljö Inledning Övergripande mål Lokala mål Riksintressanta kulturmiljöer Områdesrekommendationer Sammanfattande värdeomdömen Kulturmiljöer av regionalt intresse Områdesrekommendationer Sammanfattande värdeomdömen

4 6.6 Förordnanden till skydd för kulturmiljö och landskapsbild Områdesrekommendationer Sammanfattande värdeomdömen Kulturmiljöer av lokalt intresse Områdesrekommendationer Sammanfattande värdeomdömen Strategi och åtgärder Energi Inledning Mål Nationella mål Regionala mål Lokala mål Områdesrekommendationer Elkraftledningar Fjärrvärmesystem Vindkraft Energiproduktion Vindkraft Energitillförsel Energidistribution i Norrtälje kommun Energiförbrukning Luftutsläpp Luftnedfall Åtgärder Referenser Areella näringar Inledning Utbredning av jordbruksmark och dess produktionsförmåga Jordbruksmarksarealens förändring Dagens produktionsinriktning i jordbruket Djurbestånd Påverkan från EU Ekologisk produktion Sysselsättning Skogsbruk Skogsmarkens ägare Skogsskador Mål Nationella mål Regionala mål Lokala mål Områdesrekommendationer Åtgärder Referenser Masshantering En översikt av geologiska förhållanden Gruv- och stenbrytningsverksamhet Jordarter i Norrtälje kommun Geovetenskapligt skyddsvärda områden Grundvatten i naturgrus Förekomst av brytvärda berg- och jordarter i Norrtälje kommun Produktion av berg och grus i Norrtälje kommun Pågående täktverksamhet Återstående mängder naturgrus Naturgrusets livslängd i Norrtälje kommun Återvinning, mellanlagring och deponering

5 9.12 Mål Nationella mål Lokala mål Områdesrekommendationer Åtgärder och strategier Referenser Norrtälje och omvärlden Målen för Norrtälje kommuns internationella arbete Bakgrundsfakta Internationellt Nationellt Regionalt Sammanfattning Boendemiljö Mål och inriktningar Beslutade av riksdagen Kommunens vision Bebyggelseområden Bostäder Planberedskap för bostäder Strategi för bostäder Näringsliv Omvärld och trender Lokala förutsättningar Vision Mål Strategier och åtgärder Trafik- och transportinfrastruktur Inledning Mål Hållbar utveckling Kollektivtrafik på land och till sjöss Nuläge Strategi och åtgärder Vägtrafik Nuläge Gällande riksintressen samt byggförbud Strategi och åtgärder Sjöfart Nuläge Strategi och åtgärder Järnväg Nuläge Strategi och åtgärder Flygfart Nuläge Strategi och åtgärder Gång- och cykeltrafik Nuläge Strategi och åtgärder Strategiska replipunkter och bryggor i skärgården Tele- och datakommunikationer Nuläge Nya telemaster Strategi och åtgärder

6 14 Service Inledning Mål Nuläge Strategi och åtgärder Friluftsliv och sport Inledning Mål Riksintressen Regionala intressen för friluftsliv Lokala friluftslivsintressen och närströvområden Golfbanor Motorsport Friluftslivsleder Båtlivet Turism Inledning Framtidsprogrammet Nuläge - Norrtälje kommun Mål och visioner Strategi och åtgärder Hälsa och säkerhet Inledning Miljökvalitetsnormer Miljöstörande verksamheter Bullerutsatta områden Trafikbuller Mål Strategi och åtgärder Räddningstjänsten Mål Allmänt Strategi och åtgärder Transporter av farligt gods Åtgärdsförslag Skredrisk Översvämningsrisk Strålningsrisk Åtgärdsförslag Totalförsvarets intressen

7 6

8 1 Befolkning 1.1 Utveckling under talet I början av seklet bodde ungefär invånare i kommunen. Under 1900-talet har kommunen förändrats från att vara en utpräglad jord- och skogsbruksbygd, där flertalet levde på jordbruket till ett samhälle med ett differentierat näringsliv. I kommunen bor nu ca invånare. Lägst antal invånare var det under 1950-talet. Numera är Norrtälje kommun en i länet expansiv kommun. Antal invånare i Norrtälje kommun Antal invånare Jordbrukssamhället Industrisamhället Kunskapssamhället År 1.2 Utvecklingen de 15 senaste åren Översiktsplanen ska spegla en period under15 år. Om vi tittar tillbaka 15 år fanns i kommunen ca invånare. Det innebär en ökning med cirka invånare, drygt 650 invånare/ år eller 24 %. Ökningen beror främst på inflyttning till kommunen. Sedan år 1995 har antalet döda överstigit antalet födda i kommunen. Detta är en effekt av att varje kvinna i Sverige föder i genomsnitt färre barn nu än tidigare. Det är belagt att barnafödandet skjuts upp tills man är klar med sin utbildning. Ungdomar är numera även mer rörliga och resbenägna innan eventuell familjebildning. 7

9 Befolkningsökningens förklaringsvariabler År Befolkning Födelsenetto Inflyttningsnetto Befolkningsförändring Befolkningsförändring, % /år , , , , , , , , , ,3 Åldersfördelning Norrtälje kommun har en äldre befolkningsstruktur än riket. Skillnaden är störst i åldersgrupperna år. Genom att det föds allt färre barn i kommunen samt att utflyttningen av ungdomar i åldrarna år är fler än inflyttarna innebär det att befolkningsstrukturen på sikt kommer att ha en förskjutning mot allt äldre befolkning. 8

10 Åldersfördelningen mellan män och kvinnor är relativt lika i kommunen. Upp till 65 år är andelen män större och därefter är andelen kvinnor större. 60 % av befolkningen över 75 år är kvinnor. 1.3 Den geografiska fördelningen Utvecklingen under 90-talet har mest skett i glesbygden. Nära 60 % av folkökningen har skett i glesbygden. Norrtälje stad ökade under 90-talet med 12,5 %, vilket är ca 30 % av hela folkökningen. Till glesbygden flyttar andelsmässigt fler i åldersgrupperna, 7-15 år och år, dvs familjer med skolbarn. Det är mycket tydligt att äldregrupperna flyttar till tätorterna och då främst Norrtälje stad där de flest antal bostäder har kommit till för äldreboende. Befolkningsökningen i tätort/glesbygd i Norrtälje kommun Andel i % Ålder w Summa Tätorter Glesbygd Hela kommunen Ålder 9

11 Under 1990-talet har ökningen varit störst i södra kommundelen, vilket visas i nedanstående diagram. Norrtälje- och Rimbobygderna visar de största ökningarna på över 10 %. Älmstabygden visar även en positiv ökning på över 10 % medan Hallstaviksbygden under 10-årsperioden har behållit folkmängdsantalet. De fyra kommundelscentra redovisar en lägre utvecklingstakt, där Hallstaviks tätort minskar i befolkning. 120 Befolkningsutvecklingen i bygder/ orter under talet 115 index 1990= Norrtäljebygden Norrtälje stad Rimbobygden Rimbo Hallstaviksbygden Hallstavik Älmstabygden Älmsta År 1.4 Norrtälje i framtiden Befolkningsutvecklingen i framtiden beror till stor del på den ekonomiska utvecklingen och möjligheter att tillgodose både bostäder och arbetsplatser i regionen. Norrtälje kommun har stora potentialer att klara detta. I regionplanen RUFS har bedömningen gjorts att länet kommer att ha en tillväxt som innebär nya invånare För Norrtäljes del blir det mellan och nya invånare. Fram till mitten av perioden följer kommunens egen bedömning utvecklingen i Rufs. Den befolkningsprognos som bygger på att utvecklingen de kommande femton åren följer i stort den utvecklingen som varit under 1990-talet och innebär ett invånarantal år 2015 på ca personer. I kommunen finns även diskuterad en målsättning på invånare år Tillväxten kommer att ställa krav på nya bostäder eller en annan användning av befintliga fritidsbostäder. I det längre tidperspektivet kräver denna utveckling ett nytillskott på ca nya bostäder, dvs /år. I det kortare tidsperspektivet är nybyggnadsbehovet ca Mål För att ha handlingsberedskap för framtiden ska planeringstalet för dimensioneringen av kommunens verksamheter baseras på invånare år

12 1.4.2 Den framtida utvecklingen Befolkningsutvecklingen i kommunen Invånarantal Bef. Utv. Prognos Mål 2015 Rpl P Bas Rpl P Hög År En prognos bygger på antaganden om framtiden. Man bör vara medveten om att det finns flera osäkra faktorer som ingår i bedömningen. Utgångspunkten för denna prognos är befolkningen och dess åldersstruktur. Följande faktorer påverkar resultatet: Antalet födda/ år är ett resultat av antaganden om den framtida fruktsamheten hos kvinnor. Under åren 1980, 1990 samt 2000 uppgick den summerade fruktsamheten till 1,6, 2,0 respektive 1,5 barn per kvinna. Den summerade fruktsamheten beräknas av SCB att öka till 1,7 barn per kvinna. Denna bedömning har antagits gälla även för kvinnor i Norrtälje kommun. I Tyskland är den observerade fruktsamheten 1,35 barn per kvinna. Antalet döda/år följer den bedömning som SCB redovisar för riket i snitt. Antagande om flyttningsströmmar och dess åldersstruktur. Flyttningsströmmarna beräknas följa den utveckling som varit de senaste 10 åren. Åldersfördelningen är samma fördelning som varit de tre senaste åren. Fördelningen inom kommunen är beroende på var befintliga bostäder finns och var nya byggs. Permanentningen av fritidshus är en osäkerhetsfaktor. Det finns inga möjligheter att få kännedom om i förväg vilka fritidshus som blir permanenthus. Över 200 hus/år permanentas och i prognosen har inte all permanentning kunnat kompenserats. 11

13 Befolkningsförändringar i Norrtälje komm un Antal Födda Döda Folkökning År Prognosen ger ett resultat som visar att befolkningsökningen ligger mellan /år under prognosperioden. Inget år är antalet födda större än antalet döda, vilket innebär att inflyttningen måste kompensera den befolkningsminskning som sker genom den befintliga befolkningens ålderssammansättning. Prognosen uppnår inte det planeringstal som kommunfullmäktige beslutat om år 2015, invånare. Resultatet i prognosen uppgår till nära invånare. Det innebär att inflyttningen måste vara betydligt större än vad som skett de senaste 10 åren. Av pyramiden kan ses att de yngre åldrarna minskar betydligt jämfört med år Åldersgrupperna år är stora, vilket beror på att de speglar efterkrigstidens barn som var väldigt stora årskullar. Inflyttningen i framtiden måste kompensera när dessa personer går ut tiden. 12

14 Den regionala fördelningen till år 2015 inom kommunen beror helt på hur efterfrågan och bostadsbyggandet fördelar sig inom kommunen. Utvecklingen i bygderna Index 1991= Älmstab H- viksb Rimbob Norrtäljeb År 13

15 14

16 2 Vatten 2.1 Inledning För att kunna fatta riktiga beslut i frågor om användningen av mark och vatten fordras att man har tillgång till relevanta kunskaper och fakta. Just när det gäller vatten är frågorna ofta komplexa, beroende på att vattnet är en rörlig resurs som det ställs många olika anspråk på. Detta har sin förklaring i att vattnet har flera olika funktioner. Man brukar göra en grov uppdelning i fyra funktioner. Vatten i biologiska funktioner Vatten för teknisk försörjning Vatten som landskapselement Vattnet som transportör av substanser Under de senaste femton åren har kommunen systematiskt, med hjälp av Stockholms och Uppsala universitet, samlat in kunskap om våra vattendrag, sjöar och skärgårdshavet. Syftet med detta kapitel är att strukturera upp denna kunskap, dels beträffande vattnets olika funktioner, dels geografiskt, så att vi erhåller ett bättre beslutsunderlag än tidigare. Eftersom vattnets kretslopp i naturen inte känner några administrativa gränser, följer den geografiska uppdelningen i stället de naturliga avrinningsområdena. Kartan på nästa sida redovisar de tretton största avrinningsområdena i kommunen med respektive utloppspunkt samt fyra skärgårdsområden och två havsområden. Några av nederbördsområdena, tex Skeboån och Norrtäljeån, omfattar mark väster om kommungränsen. Det finns också i Gottröra, Närtuna och Länna församlingar mark som avvattnas genom andra kommuner. Dessa markytor tillhör Fyrisåns, Åkerströmmens respektive Loåns nederbördsområden. Eftersom miljön i innerskärgårdsområdena A, C och E avsevärt påverkas av tillhörande landområden behandlas land- och skärgårdsområden tillsammans enligt följande; A. Singöfjärden, Edeboviken, Väddöviken, Skeboån, Gråskaån, Tulkaströmmen, Hålldammsån samt angränsande kustområden i Häverö, Singö och Väddö. B. Ålands Hav inklusive östra delarna av Singö, Väddö och Björkö. C. Norrtäljeviken, Björköfjärden, Lidöfjärden, Norrtäljeån, Broströmmen, Limmarån, Nysättrabäcken, Gränholmsströmmen, Ösmarensystemet, Bodaån samt angränsande kustområden i Björkö, Väddö, Vätö, Frötuna, Rådmansö, Roslagsbro och Söderbykarl. D. Furusundsfjärden, Granhamnsfjärden, Gräsköfjärden, Kudoxafjärden, Svartlögafjärden samt större delen av Rådmansö, östra delen av Blidö och delar av Frötuna och Länna. E. Lännaskärgården med Bergshamraviken, Vettershagafjärden och Blidösund samt Yxlan, Penningbyån, Bergshamraån och angränsande kustområden i Länna och Blidö. F. Ytterskärgården och Östersjön. G. Nederbördsområden i Gottröra och Närtuna församlingar som avvattnas till Fyrisån respektive Åkerströmmen. 15

17 Karta över kommunens nederbörds- och havsområden. Östhammars Kommun Grå Sk A Tu Hå Bo B Ålands Hav Avrinningsområden Sk = Skeboån Gr = Gråskaån Tu = Tulkaströmmen Hå = Hålldammsån Bo = Bodaån Ös = Ösmarensystemet Grä = Gränholmsströmmen Ny = Nysättrabäcken Br = Broströmmen No = Norrtäljeån Li = Limmarån Pe = Penningbyån Be = Bergshamraån Uppsala Kommun Ös Åmynning Br Ny Grä C No G Vallentuna Kommun Be Pe Li E D F Österåkers Kommun Östersjön Skala 1:

18 2.1.1 Övergripande mål och strategier De nationella mål som är tillämpliga i detta kapitel är nr 2-7. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förusättningar för friluftsliv värnas. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Med dessa nationella mål, Agenda 21 för Norrtälje kommun och Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län som grund har följande lokala mål formulerats. En långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning ska säkerställas i hela kommunen. Vattenkvaliteten i de sjöar och vattendrag som används eller planeras att tas i bruk för dricksvattenframställning får inte försämras. Sjöars, vattendrags och kustvattnens värden från natur-, kultur- och estetiska synpunkter ska värnas och berikas. Föroreningar ska inte begränsa sjöars, vattendrags och kustvattnens värde för fiske och friluftsliv. Halterna av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag samt havet ska successivt minska. Växt- och djurarter som naturligt förekommer i eller är beroende av kommunens sjöar och vattendrag samt i havet ska ges möjligheter att fortleva under naturliga betingelser i livskraftiga bestånd. Ytterskärgårdens karaktär av ostört naturlandskap med vidsträckta arkipelager bibehålls och skyddas. Dessa mål innebär bland annat att; I vattenbristområden ska uttaget av grundvatten regleras så att det inte överstiger återbildningen. Kvarvarande grusåsar ska skyddas och reserveras för dricksvattenproduktion. EUs ramdirektiv för vatten, som syftar till att säkerställa en god vattenkvalitet, ska vara styrande för beslut som rör vattenanvändning. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag respektive kust och hav ska användas för bedömning av miljökvaliteten. 17

19 Grundområden längs skärgårdskustens stränder ska värnas i sin egenskap av reproduktions- och uppväxtlokaler för fisk och andra organismer. En kommunal muddringspolicy bör tas fram. En kommunal VA-policy ska tas fram. Då miljöbelastningen från enskilda avlopp ökar genom permanentning och ökad bosättning på landsbygden finns anledning att påbörja arbetet med den del som gäller miljö- och hälsoskyddsförvaltningens ansvarsområde Kartredovisning Till varje delområde, A-G, hör två kartor. Den första redovisar kända förhållanden som påverkar vattenanvändningen, tex tätbebyggelse, VA-verksamhetsområden och miljöstörande verksamheter. Kartorna med nummer 2 redovisar tre olika kategorier av områden, riskområden, skyddsvärda områden och miljöstörda områden. Till varje kategori hör särskilda översiktsplanebestämmelser med sifferbeteckningar, se avsnittet övergripande områdesrekommendationer på följande sidor. Sifferbeteckningarna återfinns även på kartorna. Riskområdena omfattar ställen där det bedöms kunna uppstå brist på dricksvatten, risk för förorening av grundvattnet genom olika närliggande föroreningskällor eller saltvatteninträngning i brunnarna. Urvalet av dessa riskområden baseras på en utredning av SGU som redovisar grundvattenmagasinens kapacitet i hela kommunen, se kartbilaga 2.1. Risk för radon i dricksvattnet finns i hela kommunen och det går inte med nuvarande kunskapsnivå att peka ut områden där ingen radonrisk förekommer. De särskilt skyddsvärda områdena omfattar större vattentäkter och även de grusåspartier som avses reserverade för framtida dricksvattenproduktion. Dessutom redovisas värdefulla sjöar och vattendrag, grunda havsvikar som är känsliga för yttre påverkan samt andra värdefulla vattenbiotoper. De miljöstörda områdena innefattar dels VA-problemområden, dels sådana vattenområden som är påverkade av industri, hamnanläggningar, fiskodlingar, avloppsvattenutsläpp mm. Fartygstrafiken i de stora farlederna som genomkorsar skärgården utgör också en betydande miljöstörning som är svår att avgränsa geografiskt. Farlederna utgör samtidigt ett riksintresse för sjöfarten, vilket regleras av statliga myndigheter. Eftersom alla ämnen som transporteras av vatten i ett område förr eller senare hamnar i systemets utloppspunkt, visas också åmynningarna på kartorna. Till dessa punkter har i vissa fall särskilda åtgärdsförslag knutits som omfattar nederbördsområdet som helhet. 18

20 Kartbilaga 2:1 Grundvattenmagasinens kapacitet 19

21 Teckenförklaring till kartbilaga 2:1. Grundvattenmagasinens kapacitet Områden med huvudsakligen berg i dagen eller tunt jordtäcke. Brunnars mediankapaciteter är < 400 liter/timme. Brunnars mediankapaciteter är > 400 liter/timme. Områden med huvudsakligen sammanhängande jordtäcke. Brunnars mediankapaciteter är < 400 liter/timme. Brunnars mediankapaciteter är > 400 liter/timme. 20

22 2.1.3 Övergripande rekommendationer Områden med risk för vattenförsörjningen 1. Bebyggelseområden Motiv: Inom vissa tätbebyggda områden har vattenuttagen successivt ökat och hotar att överskrida grundvattennybildningen. De i utredningen använda riktvärdena för långsiktigt hållbar vattenförsörjning framgår av teckenförklaringen till kartbilaga 2:1, på föregående sida. Vid ökade vattenuttag ökar också risken för saltvatteninträngning i brunnarna, särskilt i kustzonen. Inom andra områden kan vattenförsörjningen hotas av alltför många avloppsutsläpp i kombination med dåliga infiltrationsförhållanden. Rekommendation: För dessa områden ska restriktivitet iakttas gentemot exploateringsåtgärder som medför ett ökat vattenuttag och/eller utsläpp av avloppsvatten. Lagrum: Miljöbalken 9 kap, Vägstråk. Motiv: De mest trafikerade vägarna i kommunen utgör en risk för grundvattnet som påverkas av utsläpp från fordonen och framför allt av vägsalterna vintertid. Denna påverkan på vattnets kemi är mycket långsiktig men har påvisats i forskarrapporter. Dessutom är de markerade vägarna rekommenderade för transporter av farligt gods, vilket om olyckan är framme kan medföra förgiftning av vattnet. Rekommendation: Inom dessa stråk ska risken för förhöjda salthalter och andra föroreningar i grundvatten, sjöar och vattendrag beaktas vid all ny bebyggelse med avseende på möjligheterna att ordna vattenförsörjningen. Lagrum: PBL 2:3. Skyddsvärda områden 3. Vattentäkter Motiv: I kommunen finns ett trettiotal skyddsområden för allmänna och enskilda vattentäkter, av vilka hälften är fastställda. Syftet är att säkerställa pågående vattenförsörjning. Rekommendation: För skyddsområden som fastställts av länsstyrelsen gäller särskilda föreskrifter som reglerar vilka verksamheter som kan tillåtas. Inom övriga områden av kategori 3 gäller tills vidare stor restriktivitet i avvaktan på att skyddsföreskrifter fastställs. Lagrum: Miljöbalken 7 kap,

23 4. Områden som kan bli värdefulla för den framtida vattenförsörjningen Motiv: Det är ett stort allmänt intresse att trygga vattenresurser som reserv för framtida produktion av dricksvatten. De grusåsar som markerats är dels vattenförande dels kan de i framtiden utnyttjas för infiltration av ytvatten. Dessutom redovisas några få relativt opåverkade sjöar vars vattenkvalitet bör skyddas med tanke på eventuella framtida uttag. Rekommendation: För dessa områden gäller att de framtida vattenuttagsmöjligheterna är prioriterade framför varje annat exploateringsföretag. Lagrum: Miljöbalken 3 kap, 8 och PBL 2:2 5. Ekologiskt känsliga och/eller värdefulla vattenområden Motiv: Denna kategori omfattar ett stort antal trösklade havsvikar, vilka betraktas som ekologiskt särskilt känsliga. De är betydelsefulla som lek- uppväxt- och födosökslokaler för många olika fiskarter och dessutom viktiga häcknings- och födosökslokaler för flera fågelarter. I kategorin ingår också några sjöar och vattendrag samt ett havsområde som utgör värdefulla biotoper som bör skyddas med tanke på den biologiska mångfalden. Rekommendation: Inom dessa områden inklusive angränsande stränder bör inte fiskodlingar eller småbåtshamnar lokaliseras. Inte heller bör muddringar eller andra exploateringsåtgärder inom eller i anslutning till de känsliga områdena tillåtas om de påverkar de ekologiska värdena negativt. Lagrum: Miljöbalken 3 kap, 2-3 och 6 samt 4 kap, 1 och 4. Miljöstörda områden 6. Landområden (se även delområdesrekommendationer för respektive område) Motiv: Inom kommunen finns ett femtontal områden där miljöbelastningen i marken på grund av oreglerad bebyggelseutveckling och utsläpp blivit så betydande att en fortsatt exploatering kan äventyra vattenförsörjningen och eventuellt medföra olägenhet för människors hälsa. Andra miljöstörda områden förekommer där grundvattensituationen kan vara påverkad av industri, avfallsanläggningar, bergtäkter och liknande. Rekommendation: VA-utredning följd av åtgärder ska göras innan exploateringsåtgärder som påverkar VA-förhållandena får vidtas. Lagrum: Miljöbalken 3 kap, 3 och 9 kap, samt PBL 2:3. 7. Vattenområden Motiv: De miljöstörda vattenområdena omfattar några havsvikar där syrehalterna är alltför låga och bottenfaunan praktiskt taget utslagen. De mest frekventerade hamnarna och farlederna är också kraftigt miljöpåverkade. Dessutom har några högeutrofierade insjöar tagits med. Det är angeläget att en fortsatt minskning av utsläppen till dessa vatten kan ske så att de på sikt kan återfå sin ekologiska balans. I vissa fall kan restaureringsåtgärder vara nödvändiga. Rekommendation: Inga exploateringsåtgärder eller nya utsläpp får ske som försvårar ett långsiktigt tillfrisknande av dessa vattenområden. Lagrum: Miljöbalken 3 kap, 3. 22

24 2.2 Delområde A Singöfjärden, Edeboviken, Väddöviken, Skeboån, Gråskaån, Tulkaströmmen, Hålldammsån samt angränsande kustområden i Häverö, Singö och Väddö Områdesbeskrivning Skeboåns avrinningsområde är 488 km 2, varav drygt hälften (272 km 2 ) ligger inom Norrtälje kommun. Systemets nordvästra del avvattnar i huvudsak skogsmark och rinner via Harbroholmsån till själva Skeboån. I sydväst rinner ån från Sottern genom Edsbro till Närdingen. Efter Sottern ökar inslaget av öppen mark och efter Närdingen, systemets sista egentliga sjö, är påverkan från omgivande mark och antropogena verksamhet stor. Efter att ha passerat Hallstavik mynnar ån i Edeboviken. Skeboån är utsatt för en omfattande reglering innefattande 8 dammar. Tulkaströmmens avrinningsområde är ganska litet (38 km 2 ) och ån rinner ut i Edebovikens norra del. I området, som domineras av skogsmark, ingår Utsundssjön, Masugnssjön, Arnösjön och Örvikssjön. Tulkaströmmen är liksom Skeboån humusrik med starkt färgat vatten. Övriga avrinningsområden på land är Gråskaån (66 km 2 ) som rinner ut i mellersta delen av Edeboviken samt Hålldammsån (31 km 2 ) som rinner ut i södra delen av Väddöviken och innefattar sjön Bornan. Båda dessa områden består till övervägande delen av skogsmark. Skärgårdsområde A längst i norr omfattar Singö- och Galtfjärden samt Edeboviken och Väddöviken. Området är ganska skyddat, relativt rikt på öar och har flera avgränsade djupområden. Bottnarna utgörs till största delen av lera. I Edeboviken och Galtfjärden saknas blåstång på några platser och den förekommer sparsamt i resten av området. Även i Singöfjärden är blåstångsbältet svagt utvecklat och förekommer rikligt först i de norra delarna. Algsamhällena avviker därmed från förhållandena i andra delar av kommunen med liknande koncentrationer av näringsämnen och siktdjup Nuvarande förhållanden och problem Inom nederbördsområdet som helhet finns en mantalsskriven befolkning på personer som bebor fastigheter. Därav är 490 personer mantalsskrivna på 260 fritidsfastigheter. Totalt omfattar området bebyggda fritidsfastigheter, vilket innebär att sommargästerna kan uppskattas till omkring Dessa tillbringar i genomsnitt 90 dagar per år på sina sommarställen. Kommunala VA-verksamhetsområden finns i Hallstavik, Herräng, Edsbro och Skebobruk. Till detta kommer en mindre del av Grisslehamn. Totalt är cirka 55% av den mantalsskrivna befolkningen i område A anslutna till de fyra kommunala reningsverken. Dessutom finns ett större enskilt reningsverk vid Hammarskogen. Resterande cirka 4600 permanentboende och i stort sett samtliga fritidsboende har enskilda VA-lösningar av varierande kvalitet. På karta A1 har också tre VA-problemområden markerats. Det är Edebo, norra delen av Grisslehamn samt Singö-Söderby. Inom dessa områden förekommer vattenförsörjningsoch/eller avloppsproblem i varierande grad. I områdesrekommendationerna har områdena Edebo och norra Grisslehamn hänförts till kategori 6 och Singö-Söderby till kategori 1. 23

25 Karta A1 visar också lägena för djurhållande gårdar med en besättning större än 20 djurenheter. Inom Skeboåns nederbördsområde är det tjugotvå gårdar och inom Tulkaströmmens fyra. Av dessa är Harbroholm, Häverö prästgård och Väddö-Hammarby de största. Djurtätheten inom Skeboåns nederbördsområde ligger på cirka 4 djurenheter per km 2, men är ojämnt fördelad. Djurbesättningarna bidrar till att fosfor- och kvävehalterna i vattendragen höjs utöver de naturliga värdena. Inom kustzonen finns ytterligare tolv gårdar. En stor del av transporterna av näringsämnen är koncentrerade till Edeboviken, där Skeboån, Tulkaströmmen, Hallsta pappersbruk och Hallsta reningsverk bidrar till belastningen. Tillförseln av näringsämnen till Edeboviken motsvarar drygt 35 procent av den totala tillförseln av kväve och fosfor till kustområdet. Jämfört med äldre undersökningar har miljöförhållandena i Edeboviken förbättrats. Fosfor i vattenmassan har minskat och siktdjupet har ökat, men koncentrationerna av näringsämnen är fortfarande betydligt högre än i de vattenområden som ligger utanför. Från Edeboviken minskar koncentrationerna av kväve och fosfor genom Galtfjärden till Singöfjärden och siktdjupet ökar. I Väddöviken ökar däremot koncentrationerna av näringsämnen igen för att bli mycket höga i Väddö kanal. Edeboviken skiljer sig från övriga områden även då det gäller bottendjuren. Antalet arter är det lägsta som uppmätts i kommunen. Även sammansättningen av olika arter och grupper avviker från de som påträffas inom andra områden, vilket tyder på att området är påverkat av föroreningar. En trolig anledning är syrebrist i djupområdena där stillastående bottenvatten kan förekomma. Att skärgårdsområde A är belastat med utsläpp märks även på de höga metallhalterna i bottensedimenten. I Edeboviken är kvicksilverhalterna på en station nära 40 gånger högre än förväntat, medan kadmium- och kopparhalterna är 10 respektive 8 gånger högre. På en plats finns dessutom mycket höga koncentrationer av tenn. Eftersom metallhalterna i Edeboviken skiljer sig så markant från övriga delar av kusten kan utsläppen från Hallsta pappersbruk vara en trolig förklaring till avvikelserna. Sammantaget är skärgårdsområde A klart påverkat av föroreningar. Tänkbara orsaker kan vara den relativt höga tillförseln av näringsämnen till Edeboviken och en betydande belastning även från Östhammars kommun. Påverkan av näringsämnen är tydligast i Edeboviken och Väddöviken. Sammansättningen hos algsamhällena tyder på att även andra faktorer än näringsämnen bidrar till avvikelserna i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden. I skärgårdsområde A finns fyra grunda havsvikar med begränsad vattenomsättning, vilka har markerats på karta A1. Dessa vikar är särskilt känsliga eftersom höga halter av närsalter kan innebära att syrebrist uppstår. Vikarna är både ekologiskt och ekonomiskt viktiga. Småbåtshamnar med mellan 20 och 200 båtplatser redovisas också på karta A1 (10 st). Härutöver finns ett stort antal enskilda mindre bryggor. Antalet fritidsbåtar med hemmahamn inom skärgårdsområde A uppskattas till minst Hamnar i instängda lägen, som Hallstaviks hamn, påverkar vattenkemin så att viken klassas som miljöstört vattenområde. 24

26 Karta A1 25

27 2.2.3 Delområdesrekommendationer De övergripande rekommendationstexterna återfinns i avsnitt Områden med risk för vattenförsörjningen 1. Bebyggelseområden De områden som markerats på karta A2 innefattar även fastigheter med förhöjda salthalter i brunnarna. De mest utsatta ställena är Singö-Söderby, Ellan, västra delen av Fogdö, Askholmen, Tomta, Fjäll, Norrbyle, Ortala, Trästa, Björkkulla, Hammarskogen, Bredviken, Långskäret Utsund, Hensvik, Sättra, Gillberga, Unungehöjden och Smara, men flera mindre områden förekommer härutöver. För dessa områden ska restriktivitet iakttas gentemot exploateringsåtgärder som medför ett ökat vattenuttag och/eller utsläpp av avloppsvatten. 2. Vägstråk De vägstråk som redovisas på karta A2 är Riksvägarna 76, 280, 282 och 283 samt Lv Inom dessa stråk ska risken för förhöjda salthalter och andra föroreningar beaktas vid all bebyggelse. Skyddsvärda områden 3. Vattentäkter Fyra skyddsområden för vattentäkter, fastställda av länsstyrelsen, finns inom delområde A. Det är Edsbro, Grisslehamn, Herräng och Älmsta. För de fastställda skyddsområdena gäller särskilda föreskrifter enligt 7 kap MiljöBalken. Inom övriga områden av kategori 3 gäller tills vidare stor restriktivitet i avvaktan på att skyddsföreskrifter fastställs. 4. Områden som kan bli värdefulla för den framtida vattenförsörjningen De viktigaste reserverna för framtida vattenuttag är sjöarna Närdingen, Bornan, Gisen och Utsundssjön. För dessa gäller att de framtida vattenuttagsmöjligheterna är ett prioriterat intresse. 5. Ekologiskt känsliga och/eller värdefulla vattenområden På karta A2 har ett antal grunda eller trösklade havsvikar markerats. Det är Järsjöviken, Bodaviken och Rotholmviken på fastlandet samt Dalviken på norra Singö. Grundsjöområdet, Måsjön och Singö skärgård utgör riksintressen enligt miljöbalken 3:6. Dessutom har Harbroholmsån och Kolarmoraån inklusive sjöarna däremellan klassats som värdefulla vattenmiljöer, särskilt med tanke på det rörliga friluftslivet. De markerade havsvikarna betraktas som ekologiskt särskilt känsliga områden enligt miljöbalken 3:3. Fiskodlingar, småbåtshamnar eller muddringar bör inte lokaliseras i dessa områden. För Harbroholmsåsystemet, Grundsjöområdet, Måsjön och Singö skärgård ska miljövårdsintressena beaktas vid eventuella förändringsåtgärder. 26

28 Miljöstörda områden 6. Landområden På karta A2 redovisas Holmens Bruks industriområde, Ensjöarna, Häverötippen och slagghögarna i norra Herräng som miljöstörda områden. Edebo och norra Grisslehamn redovisas som VA-problemområden. För de tre förstnämnda områdena ska villkoren inom gällande tillstånd enligt miljöbalken tillämpas. Inom VA-problemområdena gäller att inga exploateringsåtgärder som påverkar VA-förhållandena får vidtas innan en VA-utredning tagits fram och följts av konkreta åtgärder. 7. Vattenområden Fyra sjöar, Sottern, Edsbro kyrksjö, Blåkaren och norra delen av Närdingen, samt Edeboviken och del av Singsundet har bedömts tillhöra kategorin miljöstörda vattenområden. Inga exploateringsåtgärder eller nya utsläpp får ske som försvårar ett långsiktigt tillfrisknande av dessa vattenområden Åtgärdsförslag För Edsbro kyrksjö bör förutsättningarna för en total restaurering undersökas. Grundsjöområdet bör skyddas som naturreservat. I Skeboåns och Tulkaströmmens nederbördsområden konstateras att närsaltläckagen är för höga med tanke på de nationella målen och vattenkvaliteten i skärgården. Det är därför angeläget att markägare inom jord- och skogsbruk, men även fastighetsägare med enskilda avlopp, görs delaktiga i arbetet med att reducera närsaltsbelastningen. 27

29 Karta A2 28

30 2.3 Delområde B Ålands Hav inklusive östra delarna av Singö, Väddö och Björkö Områdesbeskrivning Utanför Singö, Väddö och Björkö ligger havsområde B, som främst består av öppet hav utan egentlig skärgård, bortsett från några små öar. Till havsområdet räknas också några större fjärdar, som tex Samnäsfjärden och Finnalafjärden. Dessa utgör några av länets mest orörda trösklade havsvikar och har stor betydelse som lek- och uppväxtplats för både sötvattens- och marina fiskar. Även för häckande sjöfåglar är de trösklade havsvikarna viktiga områden. Landområdena som ingår är de östligaste delarna av Singö, Fogdö, Väddö och Björkö. Skogsmark är helt dominerande. Utmed kusten finns en del fritidhusområden. Den lilla Tullviksbäcken på norra Väddö är det största vattendraget i området, men tidvis helt torrlagd. Delar av området är skyddat som naturreservat för bäckens unika stam av havsöring. Inom dess avrinningsområde finns Fjällboträsket, en av de få sjöarna i delområde B. I övrigt finns endast några småsjöar, som Vikasjön, Östra och Västra Insjön, samt några små bäckar som mynnar direkt i havet. Sjöarna på Väddö har varit utsatta för sjösänkningar, exempelvis Marsjön sänktes 1923, vilket medfört att den sjön nu försvunnit Nuvarande förhållanden och problem Inom nederbördsområdet som helhet finns en mantalsskriven befolkning på 490 personer som bebor 230 fastigheter. Därav är 115 personer mantalsskrivna på 60 fritidsfastigheter. Totalt omfattar området bebyggda fritidsfastigheter, vilket innebär att sommargästerna kan uppskattas till omkring Dessa tillbringar i genomsnitt 90 dagar per år på sina sommarställen. Ett kommunalt VA-verksamhetsområde finns i Grisslehamn men den västligaste delen hänförs till nederbördsområde A. Till reningsverket i Grisslehamn är ungefär hälften av den mantalsskrivna befolkningen i område B anslutna. Resterande cirka 250 permanentboende och i stort sett samtliga fritidsboende har enskilda VA-lösningar av varierande kvalitet. På karta B1 har två VA-problemområden markerats. Det är Tranvik-Backby och Simpnäs. Inom dessa områden förekommer vissa vattenförsörjnings- och avloppsproblem och de har därför i delområdesrekommendationerna hänförts till kategori 1. Halterna av näringsämnen i området utanför Väddö och Björkö är genomgående låga och är de lägsta som uppmätts i kustområdet. Utsläpp från enskilda avlopp eller diffus avrinning från land kan inte spåras i vattenmassan. Den mycket goda vattenkvaliteten i området präglas av vattenutbytet med Ålands hav och en minimal påverkan från landområden och mänsklig aktivitet. Vattenomsättningen ger också en riklig förekomst av blåstång. Algerna påträffas ned till 9 meters djup och har sin maximala utbredning vid 2-7 meters djup, vilket är större än i de övriga områdena i undersökningen. Som regel påträffas också fler arter av bottendjur än i skärgårdsområde A. Biomassan är dessutom procent lägre än i de mer förorenade vikarna i område A. Utmed kusten mot Ålands hav finns sju större grunda havsvikar med begränsad vattenomsättning, vilka har markerats på karta B1. Dessa vikar är särskilt känsliga eftersom höga halter av närsalter kan innebära att syrebrist uppstår. Vikarna är både ekologiskt och ekonomiskt viktiga. 29

31 Tre större småbåtshamnar redovisas på karta B1. Det är Nothamn, gamla Grisslehamn och Simpnäs. Antalet fritidsbåtar med hemmahamn i område B uppskattas till minst I område B finns dessutom en kommersiell hamn, Grisslehamn, som i detta sammanhang betraktas som en punktkälla som påverkar vattenkemin lokalt. Hamnområdet klassas därför som miljöstört vattenområde. 30

32 Karta B1 31

33 2.3.3 Delområdesrekommendationer De övergripande rekommendationstexterna återfinns i avsnitt Områden med risk för vattenförsörjningen 1. Bebyggelseområden De områden som markerats på karta B2 innefattar även fastigheter med förhöjda salthalter i brunnarna. De mest utsatta ställena är Backby och Simpnäs, men även Byholma, Klämmesudden, Havstomta, Fjällbostrand, Havsskogen, Flisberget, Havsängen, gamla Grisslehamn, Sennebyhaken, Salnö, Kristineberg, Runnskäret, Utanå, Skeninge, Nybyn och Arholma bedöms vara i riskzonen. För dessa områden ska restriktivitet iakttas gentemot exploateringsåtgärder som medför ett ökat vattenuttag och/eller utsläpp av avloppsvatten. 2. Vägstråk Inga vägstråk redovisas inom område B. Skyddsvärda områden 3. Vattentäkter Inga större skyddsområden för vattentäkter finns inom delområde B. 4. Områden som kan bli värdefulla för den framtida vattenförsörjningen Inga sådana områden redovisas inom område B. 5. Ekologiskt känsliga och/eller värdefulla vattenområden På karta B2 har ett antal grunda eller trösklade havsvikar markerats. Det är Bofjärden, Finnalafjärden, Långviken och Samnäsfjärden på Björkö samt Backbyfjärden, Tranviksfjärden och Ytterfjärden på Singö. Samnäsfjärden, Singö skärgård och hela kuststräckan mot Ålands hav utgör riksintressen för naturvården enligt miljöbalken 3:6. De markerade havsvikarna och åsystemet Tullviksbäcken betraktas som ekologiskt särskilt känsliga områden enligt miljöbalken 3:3. Fiskodlingar, större småbåtshamnar eller större muddringar bör inte lokaliseras i dessa områden. För Singö skärgård och havskusten ska naturvårdsintressena beaktas vid eventuella förändringsåtgärder. Miljöstörda områden 6. Landområden Inga miljöstörda landområden redovisas i område B. 7. Vattenområden Grisslehamns hamn har bedömts tillhöra kategorin miljöstörda vattenområden. Det förutsätts att verksamheten inom hamnområdet kommer att prövas enligt miljöbalken. 32

34 2.3.4 Åtgärdsförslag Möjliga åtgärder i syfte att åstadkomma en tillräcklig vattenföring i Tullviksbäcken bör snarast utredas av länsstyrelsen. Samnäsfjärden är länets högst klassade havsvik och bör därför särskilt skyddas enligt miljöbalken 7 kap. Verksamheten i hamnen i Grisslehamn ska miljöprövas före

35 Karta B2 34

36 2.4 Delområde C Norrtäljeviken, Björköfjärden, Lidöfjärden, Norrtäljeån, Broströmmen, Limmarån, Nysättrabäcken, Gränholmsströmmen, Ösmarensystemet, Bodaån samt angränsande kustområden Områdesbeskrivning Norrtäljeåns avrinningsområde är 354 km 2 (3:dje största i länet) och sträcker sig från Gavel- Långsjön och Skedviken i nordväst, Metsjön och Rimbo-Långsjön i väster och från Jälnan och Rösjön i sydväst till Lommaren och utloppet i Norrtäljevikens innersta del i öster. Ett 25- tal sjöar finns inom området. Samtliga sjöar har utsatts för sänkningar genom ett 30-tal förrättningsbeslut, vilket lett till att många sjöar vuxit igen eller håller på att växa igen. Restaureringen av Kundbysjön är ett exempel på en dyrbar insats för att återställa vad tidigare åtgärder förorsakat. Markanvändningen utgörs till 62% av skog, 27% öppen mark, 7% sjöyta och 2% samhälle och vägmark. Inom detta avrinningsområde finns en stor del av kommunens jordbruksverksamhet med tillhörande djurhållning. Samhällena Rånäs, Rimbo och Finsta har vattensystemet som recipient för sitt avloppsvatten. Ån rinner till sist genom Norrtälje stad och sportfiskarna har tillsammans med kommunen skapat forssträckor och lekbottnar för uppvandrande havsöring. Den brusande ån har blivit en uppskattad tillgång i stadsmiljön. Broströmmens avrinningsområde är 228 km 2 och består av 66% skog och 18% öppen mark. Sjöarealen är hela 13% och bland vattensystemets ca 30 sjöar hittar man bl a Roslagens största sjö, Erken, som också är dricksvattentäkt för bl a Norrtälje stad, Rimbo, Rånäs, Finsta och Nysättra. Broströmmen utnyttjas som recipient för avloppsvatten från samhällena Svanberga, Norrby och Drottningdal. Broströmmens övre del Järsöströmmen har en god vattenkvalitet och innehåller flera sällsynta bottendjur. Den unika faunan gör att man har föreslagit att Järsöströmmen klassas som riksintresse för naturvården och samtidigt skyddas genom bildande av ett naturreservat. Bodaåns avrinningsområde är 65 km 2 och har bl a Ströjan som källsjö och som via Gåsvikssjön mynnar i Bagghusfjärdens inre del. Markanvändningen fördelas med 74% skog, 20% öppen mark och endast 5% sjöareal (12 st). Övriga avrinningsområden på land är Ösmarensystemet - 40 km 2, Gränholmsströmmen, (Utålskedjan) - 25 km 2, Nysättrabäcken - 11 km 2 och Limmaren - 24 km 2. Härutöver ingår i delområde C ett antal landområden som inte ingår i något större avrinnningsområde. Det gäller framför allt de sydvästra delarna av Väddö och Björkö med bland annat den trösklade havsviken Kullbofjärden, hela Vätö med några mindre bäckar och sjöar samt norra delen av Rådmansö och Frötuna med den långa flikiga havsviken Hattsundet och Björknäsfjärden. Skärgårdsområde C består av de långsträckta vikarna Norrtäljeviken, Vätösundet, Björköfjärden, Lidöfjärden och Tjocköfjärden. De södra, yttre delarna står i förbindelse med havet och har en bättre vattenomsättning. Bottnarna präglas av lera i de skyddade delarna och av sandblandad lera, sand och grus i de yttre, mer exponerade områdena. 35

37 2.4.2 Nuvarande förhållanden och problem Inom nederbördsområdet som helhet finns en mantalsskriven befolkning på personer som bebor fastigheter. Därav är 1000 personer mantalsskrivna på 550 fritidsfastigheter. Totalt omfattar området drygt bebyggda fritidsfastigheter, vilket innebär att sommargästerna kan uppskattas till drygt Dessa tillbringar i genomsnitt 90 dagar per år på sina sommarställen. Kommunala VA-verksamhetsområden finns i Norrtälje, Rimbo, Rånäs, Finsta, Svanberga, Drottningdal, Söderby-Karl, Älmsta, Nysättra och Gräddö. Totalt är cirka 70% av den mantalsskrivna befolkningen i område C anslutna till dessa tio kommunala reningsverk. Resterande cirka permanentboende och i stort sett samtliga fritidboende har enskilda VA-lösningar av varierande kvalitet. Utbyggnad av Lindholmens avloppsreningsverk genomfördes På karta C1 har tretton VA-problemområden markerats. Det är Storsten, Röcksta, Håknäs, Hargs by, Karlsängen, Norrviken, Samkarby, Väddö-Backa, Norra Sund, Gåsvik, Räfsnäs, östra delen av Gräddö samt Midsjö. Inom dessa områden förekommer vattenförsörjningsoch/eller avloppsproblem i varierande grad. Områdena Midsjö, Hargs by och Karlsängen har i delområdesrekommendationerna hänförts till kategori 6, miljöstörda områden, och de övriga till kategori 1, riskområden med avseende på vattenförsörjningen. På karta C1 har lägena för djurhållande gårdar med en besättning större än 20 djurenheter redovisats. Djurhållningen inom område C uppgår enligt inventeringarna till nästan 5600 djurenheter. De största gårdarna är Sylta, Mörby, Himmine, Kragsta, Finsta Rånäs, Karlösa och Kristineholm. Djurtätheten är störst inom Norrtäljeåns och Bodaåns nederbördsområden där den ligger på 8,7 respektive 7,8 djurenheter/km 2. Lantbruken och den djurhållning som hör till är tillsammans med utsläppen från enskilda avlopp de antropogena källor som i första hand måste minimeras för att sänka närsaltsbelastningen i detta område. Den samlade tillförseln av näringsämnen från åarna och utsläppen från bebyggelsen i de kustnära områdena ger problem i det ganska inneslutna skärgårdsområdet. Inklusive utsläppen från Lindholmens avloppsreningsverk får Norrtäljeviken ta emot 35 till 45 procent av den totala näringstillförseln av kväve och fosfor till kommunens kustområde. Trots att Bodaåns, Broströmmens och Norrtäljeåns utlopp ligger inom skärgårdsområde C är vattenkvaliteten relativt god i de yttre delarna. Troligen beror det på ett effektivt vattenutbyte som gör att föroreningarna transporteras ut till havs. I skärgårdsområdet finns blåstång på samtliga lokaler, även längst in i Norrtäljeviken, där den emellertid endast förekommer som enstaka plantor. Mitt i viken är täckningsgraden 100 %. Den nedre utbredningsgränsen vid Norrtäljevikens mynning och i Lidöfjärden är 5,5 meter, medan den knappt når ned till 4 meters djup i centrala Björköfjärden. Antalet arter och grupper av bottenlevande djur inne i Norrtäljeviken är högre än i Edeboviken och Galtfjärden, men lägre än i de utanför liggande fjärdarna. På bottnar grundare än 20 meter är medelbiomassan ungefär densamma i Norrtäljeviken och Vätösundet, medan mängderna i Lidöfjärden är betydligt högre. Det senare beror troligen på god vattenomsättning vilket gynnar bottenlevande vattenfiltrerare. Det finns gott om vitmärlor på vattendjup över 20 meter i både Lidö- och Björköfjärden, medan dessa saknas i Norrtäljeviken, oavsett vattendjup. Avsaknaden av vitmärla i Norrtäljeviken är svårförklarlig. 36

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Klimataspekterna i Norrtäljes VA utvecklingsprogram Norrtälje Kommun Amelia Morey Strömberg VA utvecklare

Klimataspekterna i Norrtäljes VA utvecklingsprogram Norrtälje Kommun Amelia Morey Strömberg VA utvecklare Klimataspekterna i Norrtäljes VA utvecklingsprogram 2008-2030 Norrtälje Kommun Amelia Morey Strömberg VA utvecklare 2 Norrtälje 3 4 Nuvarande Va försörjning Kartbilaga B. NORRTÄLJE KOMMUN Vattenv erk och

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

TIOHUNDRA ÄR ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA, SJUKVÅRD OCH OMSORG. Norrtälje, november 2009

TIOHUNDRA ÄR ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA, SJUKVÅRD OCH OMSORG. Norrtälje, november 2009 TIOHUNDRA ÄR ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA, SJUKVÅRD OCH OMSORG Norrtälje, november 2009 Från Norrtäljeprojektet till TioHundra TioHundra Den gemensamma

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp

Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp 2008-2030 1 170) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 VARFÖR BEHÖVS ETT UTVECKLINGSPROGRAM FÖR VATTEN OCH AVLOPP I NORRTÄLJE

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg Va Programmet i Norrtälje Amelia Morey Strömberg 2 Bakgrund En viktig faktor för tillväxt i Norrtälje kommun är möjligheten att bosätta sig i tidigare fritidshusområden.. Människors behov av komfortabla

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

Viktiga miljöer för kommunens utveckling

Viktiga miljöer för kommunens utveckling Viktiga miljöer för kommunens utveckling I Hudiksvalls kommun finns natur- och kulturmiljöer som har ett mycket högt värde, inte bara ur kommunens synvinkel, utan även i ett riks- och internationellt perspektiv.

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN 2015-2030. BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1990-2014 Befolkningen i har ökat med 4 010 personer under åren 1990-2014, eller i medeltal med 160 personer per år. År 2014

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Förslag till planläggning av Dalarö

Förslag till planläggning av Dalarö Förslag till planläggning av Dalarö Uppdrag: Föreslå hur ett planläggningsarbete bör initieras och prioriteras för fler bostäder, infrastruktur, service mm i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart Dalarö

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder 4. Näringsliv MÅL det här vill kommunen uppnå Industri, handel och serviceföretag: Välbelägna och attraktiva områden för företag ska kunna erbjudas. Det ska finnas goda förutsättningar för både nyetableringar

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan. 1 (5) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Ändring av detaljplan för del av Mariestads hamn, Mariestads centralort, Mariestads kommun Rubricerad ändring av detaljplan syftar

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING

BEDÖMNING AV BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Dnr: 2015/696 2015-10-30 Sida: 1 av 5 BEDÖMNING AV BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Namn/beteckning på plan Ändring av detaljplan för Limåkerns Industriområde mm 2015-10-30 KATEGORIER JA NEJ KOMMENTAR GÄLLANDE

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl 1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet

Läs mer

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2010-03-04 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Inledning... 3 2.1 Miljöbalken...

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer