Barnfattigdom. - En kartläggning utifrån barns perspektiv gällande den existerande barnfattigdomen i Södertälje kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnfattigdom. - En kartläggning utifrån barns perspektiv gällande den existerande barnfattigdomen i Södertälje kommun"

Transkript

1 Södertörns högskola Samhällsvetenskapliga insititutionen Projektarbete 15hp Internationell migration & etniska relationer Vårterminen 2013 Barnfattigdom - En kartläggning utifrån barns perspektiv gällande den existerande barnfattigdomen i Södertälje kommun Av: Ferial Tan Handledare: Ali Hajighasemi

2 Barnfattigdom - En kartläggning utifrån barns perspektiv gällande den existerande barnfattigdomen i Södertälje kommun Ferial Tan Sammanfattning Barnfattigdom har under de senste åren blivit en alltmer uppmärksammad fråga i Sverige. Enligt Rädda Barnens uträkningar levde barn i ekonomisk utsatthet under 2010 samt att Södertälje kommun är en av de kommuner som omfattas av högst barnfattigdom i Sverige. Under 2009 levde 24,4 % av barn i ekonomiskt utsatta förhållanden i Södertälje kommun. Mot bakgrund av Rädda Barnens uträkningar har Södertälje kommun valt att prioritera denna fråga högt upp agendan. Den 13 november 2012 gav hållbarhetsutskottet i uppdrag till kommunstyrelsen att börja inleda ett projekt som arbetar för att motverka den existerande barnfattigdomen i Södertälje kommun. För att åtgärda barnfattigdom har kommunen valt att beakta barns perspektiv gällande barnfattigdom i Södertälje kommun. I och med detta syftar denna studie till att framlägga ett barnperspektiv genom att framföra flickors föreställning i års ålder i Södertälje kommun, gällande den existerande barnfattigdomen i Södertälje kommun. Detta har genomförts i form av en kvalitativ studie, då analysen består av en diskussion om barns uppfattningar gällande barnfattigdom och barnkonventionens principer samt ett diskussionsunderlag som behandlar Sveriges barnfattigdom. Studiens data har anskaffats genom intervjuer, ett diskussionsunderlag, avhandlingar samt artiklar. Utifrån studiens analys går det att konstatera att barn i Södertälje anser att det existerar relativ fattigdom i Södertälje samt att åtgärder bör göras snarast för att motverka att allt fler barn ska behöva leva fattigt i Södertälej kommun. För att förebygga barnfattigdom krävs ett sammarbete mellan vuxna och barn samt insatser för att minska den höga arbetslösheten i Södertälje. Nyckelord: Södertälje kommun, barnfattigdom, mänskliga rättigheter & barnkonventionen

3 Förord Denna studie har genomförts våren Jag vill tacka min handledare Ali Hajighasemi för den vägledning som han har bidragit med. Jag vill även tacka studiens uppdragsgivare Paki Holvander från Södertälje kommun samt Martin Viberg för den hjälp och stöd som jag har fått under hela studiens genomförande. Södertörns högskola, juni 2013 Ferial Tan

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Problemdiskussion Uppdraget Syfte och frågeställningar Mål En beskrivning på Södertälje kommuns arbetslöshet 5 2. Metod Vetenskapligt angreppssätt Val av presentation Studiens genomförare och inriktning Materialinsamling och urval Intervjuernas utformning Databearbetning Etiska principer Reliabilitet och validitet Teoretisk ansats Uppkomsten och innebörden av mänskliga fri och- rättigheter Barnets rättigheter- en universell norm Barnkonventionens fyra grundprinciper Tidigare forskning Varför finns det fattiga i Sverige? Konsekvenser för ekonomiskt utsatta barnfamiljer Resursers betydelse för sociala relationer Kommunala insatser för att bekämpa barnfattigdom Barnperspektivets betydelse Studiens definition av barnfattigdom samt en sammanfattning av barnets rättigheter Det empiriska materialet Hur uppfattas barnfattigdom bland barn i Södertälje? Kännedom gällande barnkonventionens principer Åtgärder för att motverka barnfattigdomen i Södertälje kommun Analys Existerar det barnfattigdom i Södertälje? Den ökade kunskapens inverkan Hur kan Södertäljes barnfattigdom förebyggas? Slutsats 35 Referenser 37 Bilaga 1. Intervjuplan 40 Bilaga 2. Frågeställningar till mailintervju 41

5 1. Inledning I detta kapitel förklaras studiens problembakgrund och problemdiskussion. Senare följer en presentation på studiens syfte och mål. Kapitlet avslutas med en beskrivning på Södertälje kommuns arbetslöshet. 1.1 Problembakgrund Nästan halva jordens befolkning lever på mindre än två dollar per dag. Mer än en miljard människor har inte tillgång till rent vatten och circa 840 miljoner människor svälter eller har inte säker tillgång till mat för dagen. En tredjedel av alla världens barn under fem år lider av undernäring. 1 När människor lever i extrem fattigdom är de beredda att göra vad som helst för att försörja sig, vilket betyder att barnen måste hjälpa till i hemmet. Dessa barn tillbringar långa och hårda arbetsdagar i hem, fabriker eller på gatan istället för att gå till skolan. Fattigdomen tillåter inte dessa barn att leva sin barndom. 2 När det talas om barnfattigdom i ett förmöget land som Sverige handlar det inte om svält utan främst handlar det om barn som riskerar att exkluderas i sin omgivning på grund av materiell och social ojämlikhet. 3 Under de senaste åren har ämnet barnfattigdom inom Sveriges gränser blivit en alltmer omdebatterad diskussion, dels i media men även inom den svenska inrikespolitiska debatten. 4 Det är märkligt att behöva tala om barnfattigdom i ett land som betraktas som ett av världens rikaste länder, men enligt Rädda Barnens årsrapport om barnfattigdom i Sverige, levde barn i ekonomisk utsatthet under Unicefs undersökning från 2012 resulterade i att 1,3 % av svenska barn lever fattigt, vilket betyder att Sveriges barnfattigdom är högst i Norden, då medianinkomsten är lägre än 50 %, enligt Unicefs rapport. 6 Oenigheten om vad som ska förstås som barnfattigdom är tydlig när en uppsjö av rapporter på temat ökat barnfattigdom löper in som rinnande vatten. Enlig riksdagsledamoten, Anders W Jonsson, använder många av dessa rapporter irrelevanta metoder som riskerar att ta fokus från den grupp som är mest utsatt, det vill säga den absoluta fattigdomen. Dessa olika metoder avgör hur barnfattigdom egentligen ska förebyggas samt förstås i Sverige. 7 När kan man egentligen 1 Förenta Nationernas regionala informationskontor för Västeuropa. 2 Unicefs officiella hemsida. 3 Barnfattigdom- kunskapsunderlag och lägesbeskrivning i Södertälje kommun. 4 Fernqvist, Stina (2013), s 12 5 Rädda Barnens officiella hemsida. Barnfattigdomen i sverige på fortsatt höga nivåer. 6 Esping, Ylva. Barnfattigdomen i Sverige störst i Norden. 7 Jonsson W, Anders. Mät barnfattigdom med rätt mått. 1

6 betrakta ett barn som fattig i Sverige? Handlar det om att skolbarn saknar kläder i rätt storlek, möjlighet att ta musiklektioner? Eller handlar det om känslomässig utsatthet? Kanske syftar begreppet på något helt annat. Begreppets innebörd i en svensk kontext kan tolkas som allt annat än självklar. 8 Enligt Rädda Barnens fattigdomsindex, som ligger till grund för de flesta rapporter på temat Barnfattigdom i Sverige, betraktas barn som lever i familjer som antingen har låg inkomststandard eller försörjningsstöd som de fattiga, vilket kategoriseras som relativ fattigdom. Den största andelen fattiga barn finns bland barn till ensamstående mödrar och utlandsfödda föräldrar, enligt Rädda Barnens uträkningar. 9 Trots att relativ fattigdom har halverats sedan slutet av 1990-taleti Sverige, lever fortfarande många barn i familjer med ekonomiska svårigheter som hindrar de att få samma möjligheter och förutsättningar som andra barn. Sannolikheten för att dessa barn blir mobbade, får sämre hälsa och sämre skolbetyg samt färre möjligheter till en meningsfull fritid är större, trots att FN:s barnkonvention förbjuder att barn ska utsättas för diskriminering Problemdiskussion Trots att Sverige har ratificerat FN:s barnkonvention som stöd för att skydda det enskilda barnet, lever det enligt Rädda Barnens uträkningar från 2010, cirka barn med sociala och ekonomiska svårigheter i Sverige. Konventionen behandlar bland annat barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling samt icke diskriminering (artikel 2 & 6), vilket betyder att en kvarts miljon barn i Sverige riskerar att utsättas för diskriminering och en bromsning i sin identitetsutveckling. 11 År 2010 var EU:s officiella år för att motverka fattigdom vilket gav upphov till Rädda Barnens årsrapport för 2010 samt att frågan diskuterades på flera olika nivåer, bland annat kommunal nivå. Rapporten innefattade även en rangordning på Sveriges 290 kommuner gällande barnfattigdom. En kommun som hamnade långt bak i rangordningen var Södertälje kommun, som har dubbelt så hög barnfattigdom som landet i stort. År 2009 var andelen barn som levde i ekonomiskt utsatta förhållanden 24, 4 % i Södertälje kommun. 12 En faktor som kan ligga till grund för kommunens höga barnfattigdom är den höga arbetslösheten bland lokalbefolkningen, vilket i sin tur leder till allt fler bidragsberoende, trots att Södertälje kommun har flest arbetstillfällen per invånare i Sverige. En ytterligare faktor till kommunens ekonomiska osäkerhet är den höga asylmottagningen i Södertälje kommun. Även asylsökande kräver försörjningsstöd, vilket försvårar kommunens ekonomi allt mer. Det höga bidragsberoendet och arbetslösheten bland befolkningen har stor inverkan på den enskilda 8 Fernqvist, Stina (2013), s 12 9 Ibid (2013), s Rädda Barnens officiella hemsida. Barnfattigdomen i sverige på fortsatt höga nivåer. 11 Ibid. 12 Barnfattigdom- kunskapsunderlag och lägesbeskrivning i Södertälje kommun. 2

7 individens liv, inte minst barnets liv, som riskerar att hamna i utanförskap på grund av att de lever i ekonomiskt utsatta hushåll. 13 Mot bakgrund av Rädda Barnens rangordning har Södertälje kommun valt att prioritera insatser för att åtgärda den ekonomiska situationen för barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Kommunen har bestämt att arbeta med denna fråga som en av kommunens delmål för att skapa ett mer hållbart och tryggt Södertälje. Den 13 november 2012 gav hållbarhetsutskottet i uppdrag till kommunstyrelsen att börja inleda ett projekt som arbetar för att motverka den existerade barnfattigdomen i Södertälje kommun Uppdraget Södertälje kommun har sedan flera år tillbaka arbetat för att förebygga den existerande barnfattigdomen i Södertälje. Det var dock inte förrän i november år 2012 som kommunen beslöt att prioritera denna fråga högt upp på den politsika agendan. För att förebygga Södertäljes barnfattigdom har kommunen bestämt sig för att vidta barnens perspektiv vad gäller barnfattigdom. Detta kan hänvisas till artikel 12 i FN:s barnkonvention som berättigar det enskilda barnets rätt till att uttrycka sig i frågor som rör barnet och dennes situation. I uppdrag av Södertälje kommun kommer denna rapport presentera flickors föreställning vad gäller barnfattigdom i Södertälje kommun. Den föreliggande rapporten avser att bidra till ökade kunskaper till Södertälje kommun, för att kommunen ska kunna åtgärda barnfattigdom inom Södertäljes gränser. 13 Mål och budget för Södertälje kommun. s Barnfattigdom- kunskapsunderlag och lägesbeskrivning i Södertälje kommun. 3

8 1.4 Syfte och frågeställningar Denna rapport avser att kartlägga flickors föreställning i års ålder i Södertälje kommun, gällande den existerande barnfattigdomen i Södertälje kommun. Frågeställningar: 1. Hur uppfattar flickor i års ålder i Södertälje kommun barnfattigdom? 2. På vilket sätt kan barnfattigdom i Södertälje kommun bekämpas enligt dessa flickor? 1.5 Mål I och med studiens syfte blir målet med denna rapport att bidra till att utveckla Södertälje kommuns arbete för att förebygga barnfattigdom i kommunen. Detta genom att framföra ett barnperspektiv som ska vidtas som ett diskussionsunderlag för Södertälje kommun för att lägga fram förebyggande åtgärder mot den existerande barnfattigdomen. Ett ytterligare mål är att denna rapport ska vidtas av flera andra kommuner i Sverige för att minska den relativa fattigdomen i landet. 4

9 1.6 En beskrivning på Södertälje kommuns arbetslöshet Diskussionen gällande barnfattigdom har blivit en allt mer uppmärksammad fråga i den offentliga debatten. En rad svenska kommuner har uppmärksammat frågan och valt att agera i problemet, bland annat Södertälje kommun. 15 Södertälje kommun ligger i Stockholms län och är med sina invånare Sveriges tjugonde största kommun. Under 2012 har befolkning ökat med 1788 personer, vilket motsvarar 2 %. Detta beror dels på födelseöverskott men även på ett positivt flyttnetto. 16 Närmare halva befolkningen i Södertälje kommun utgörs av personer med utländsk bakgrund. Den assyriska/syrianska befolkningen uppgår till närmare till personer. Med kommunes ökade asylmottagning finns det i stort sett inte några lediga bostäder i Södertälje. Flera flyktingar som kommer till kommunen får i många fall inte tag i någon lägenhet utan bor istället hos släktingar och vänner. 17 Fyra områden i Södertälje erhåller högre arbetslöshet än i andra områden, där cirka 60 % till 80 % av invånarna har utländsk bakgrund. Dessa områden är bland annat Ronna och Hovsjö, vilket är områden där de flesta flyktingar bostätter sig. 18 För att förebygga den höga arbetslösheten har kommunen beslutat att förbättra sammarbete med Arbetsförmedlingen. Ett av desssa projekt är Fler i arbete (FIA) och sytar till att personer som lever på försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ska få snabbare och mer samordnat stöd för att tidigt ge sig ut på arbetsmarknaden och skaffa sig egen försörjning. 19 Trots att Södertäljes arbetslöshet låg på 6,4 % år 2011 enligt arbetsförmedlingens statistik är medelinkomsten i Södertälje högre än i riket i stort. Det förekommer stora skillnader inom de olika kommundelarna i Södertälje och enligt Rädda Barnens rapport gällande barnfattigdomen i Sverige lever 20,5 % barn i Södertälje, i åldrarna 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Av dessa barn är 78,8 födda utomlands eller har föräldrar som är födda utomlands. 20 Förutom att de flesta barn som är utsatta av relativ fattigdom, lever i hushåll med invandrar bakgrund, påvisar Rädda Barnens statistik på att även barn som lever med ensamstående föräldrar riskerar att hamna i ekonomisk utsatthet till skillnad från barn som lever med samboende föräldrar, oavsett bakgrund. 21 I och med att arbetslösheten är hög i Södertälje kommun förekommer det en hög utdelning av försörjningsstöd i kommunen. Enligt en artikel i 15 Barnfattigdom- kunskapunderlag och lägesbeskrivning i Södertälje kommun, s 4 16 Lundin, Magnus (2013), Folkmängden i Södertälje kommun 31 december Skolinseptionen, s Ibid, s Mål och budget för Södertälje kommun, s Skolinseptionen, s Barnfattigdom- kunskapunderlag och lägesbeskrivning i Södertälje kommun, s 8 5

10 Sveriges Radio hävdar Marcus Eriksson att antalet personer med försörjningsstöd fortsätter att öka i Sverige och det förekommer främst bland personer med invandrarbakgrund. 22 Enligt socialtjänstens siffror levde 10,5 % av Södertäljes befolkning på försörjningsbidrag under Dessutom konstaterar socialtjänstens statistik att Södertälje kommun är en av de kommuner som tilldelar mest försörjningsbidrag i Sverige. 23 Detta betyder att barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har sämre möjligheter till en aktiv fritid, god hälsa, klara sig i skolan och att inkluderas i en gemenskap. 24 För att kunna förebygga den existerande barnfattigdomen i Södertälje har kommunen valt att basera åtgärderna på att värna alla barns rätt till goda livsvillkor, vilket innebär att barnperspektivet ska belysas i de beslut som fattas i kommunen Eriksson, Marcus. Allt fler får ekonomiskt bistånd i Sverige 23 Sveriges officiella statistik. Socialtjänst 2012, s Barnfattigdom- kunskapunderlag och lägesbeskrivning i Södertälje kommun, s 2 25 Mål och budget för Södertälje kommun, s 17 6

11 2. Metod Detta kapitel inleds med en beskrivning på studiens vetenskapliga angreppssätt. Senare följer en presentation på studiens genomförare och inriktning. Hädanefter presenteras studiens datainsamling och dess utformning. Kapitlet avslutats med ett avsnitt om de etiska priciper som har tagits i hänsyn under studiens genomförande samt studiens tillförlitlighet. 2.1 Vetenskapligt angreppssätt För att uppfylla studiens syfte och besvara studiens frågeställningar finns det i huvudsak två skilda angreppssätt som har kunnat användas, vilka är kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa metoden bygger på att den sociala verkligheten ska mätas i siffror och redovisas genom statistiska metoder. 26 I denna studie finns det ingen avsikt att presentera barns föreställning genom siffror och i och med detta var ett kvantitativt angreppssätt inte lämpligt för denna stuide. Den kvalitativa metoden innebär att information inskaffas i form av ord. Denna metod är mer inriktad på text och studiens utförare strävar efter att få fram nyanser för att gå in på djupet i det som studeras. En kvalitativ studie syftar till att presentera studiens reslutat i form av text som ska bidra till att läsaren får en djupare förståelse i det som studeras. 27 I och med detta har denna studie ett kvalitativt angreppssätt, där barns egna utsagor har kartlagts i form av text samt att studiens data har bland annat baserats på juridiska dokument och artiklar, vilket har bidragit till en tydligare och djupare bild på hur barnfattigdom uppfattas av studiens urvalsgrupp. Kvalitativa forskare intresseras av att fördjupa sig i fåtal undersökningsenheter för att få bra och djupgåede information, därför har denna studie avgränsats till ett fåtal informanter som består av tjejer i års ålder i Södertälje kommun 2.2 Val av presentation En kartläggning är ett samlingsbegrepp för både kvalitativa och kvantitativa undersökningar som syftar till att skapa en bild över ett fenomen, vilket ska fungera som en grund för att veta ett utgångsläge. En kartläggning visar hur något ser ut i dagsläget och kan fungera som ett gynnsamt beslutsunderlag, både när det gäller att utforma framtiden för enskilda insatser men även när det gäller hela verksamheter. Av denna anledning är det viktigt att i en kartläggning ha en tydlig bild på nuläget, exempelvis i form av attityder och värderingar som finns hos målgrupper. 28 Denna föreliggande studie syftar till att presentera tjejer mellan års ålders föreställning på barnfattigdom samt hur det bör förebyggas. Med hjälp av detta barnperspektiv ska Södertälje kommun lägga fram förebyggande årgärder mot barnfattigdom i Södertälje kommun. Av denna anledning är denna studie en kartläggande studie. 26 Bryman, Alan (2008), s Ibid (2008), s Trivector. Kartläggning. 7

12 Trots att detta är en kartläggande studie och inte en utvärdering omfattas denna studie med insalag av en utvärderingsmodell vid namnet brukarorienterad utvärdering. Denna utvärderingsmodell tillåter målgruppen vara utvärderingens källa samt värdera studiens aktuella fenomen. Detta genom att använda brukarnas, det vill säga målgruppen, önskemål, krav, bedömningar, bekymmer eller förväntningar som värderingskriterier. 29 I detta fall är studiens informanter målgruppen för denna studie eftersom de utgör en stor del av studiens data. Denna studies målgrupp ligger till grund för studiens slutsatser genom dess uttalade önskemål, bedömmningar och förväntningar. Trots att det inte är säkert att studiens informanter lever i ekonomiskt utsatta hushåll framförs barns perspektiv gällande barnfattigdom, vilket uppfyller syftets innebörd. 2.3 Studiens genomförare och inriktning Denna studie har utförts av en person utanför Södertälje kommuns gränser, vilket innebär att studien är genomförd utifrån ett externt perspektiv. Om studien hade genomförst av en person inom Södertäljes kommunala verksamhet hade den betraktats som en intern studie. Fördelen med denna typ av studie är att personen som genomför studien är väl insatt i verksamheten, vilket tillbringar goda förkunskaper om verksamheten samt dess speciella förhållanden. En ytterligare fördel är att det inte är lika resurskrävande som när en extern person genomför en studie. Nackdelen är dock att den interna personen undviker att ta itu med verksamhetens brister och överbetonar det som gått bra, istället för att bevisa att verksamheten är bra. 30 Nackdelar med studier som är genomförda av externa personer är dess bristande kännedom om hur verksamheten fungerar, vilket komplicerar för studiens genomförare att anpassa användbara resultat för verksamheten, i detta fall Södertälje kommun. 31 Fördelar med studier som är genomförda av externa personer är att de inte är lika konflikträdd som en intern utförare, utan vågar påvisa verksamhetens brister på grund av sin objektivitet. 32 Orsaken till att denna studie är av en extern karaktär är på grund av att Södertörn högskola har i uppdrag av Södertälje kommun blivit ombedda att utföra denna studie i syfte att framlägga barns perspektiv vad gäller barnfattigdom i Södertälje, för att sedan lägga fram förebyggande åtgärder. Beroende på studiens syfte kan utvärderingen ha olika inriktningar. Dessa inriktningar benämns som summativ och formativ studie. Det som kännetecknar en summativ studie är att utvärderare vill veta om en viss insats har tillbringat det givna resultatet som förväntades från början. 33 Om syftet med studien är att förbättra, forma samt utveckla en pågående verksamhet, då görs en formativ studie. 34 Eftersom denna föreliggande studie avser att ligga till grund för att 29 Vedung, Evert (2009), s Vedung, Evert (1998), s Karlsson, Ove (1999), s Vedung, Evert (1998), s Karlsson, Ove (1999), s Ibid (1999), s 34 8

13 förbättra samt utveckla en pågående verksamhet, i detta fall Södertälje kommuns förebyggande arbete mot barnfattigdom i kommunen, består studien av en formativ karaktär. 2.4 Materialinsamling och urval Materialinsamlingen i denna studie har anskaffats genom primär och sekundärdata. Sekundärdata har insamlats i form av litteratur som behandlar implementeringen av barnets rättigheter och internetkällor, där Rädda Barnen, Unicfs samt svenska FN förbundets officiella hemsidor har bidragit till allmän fakta och statistik gällande barnfattigdom i Sverige och världen. Ytterligare säkundärdata har insamlats genom tidningsartiklar från Sveriges television samt den svenska tidningen Svenska Dagbladet, där exempelvis metoder för att mäta barnfattigdom i Sverige kritiseras. Även elektroniska dokument i form av avhandlingar som rör olika synsätt på barn i relation till FN:s barnkonvention, en redovisning för Södertäljes mål och budget för år samt ett kunskapsunderlag som diskusterar barnfattigdomens konsekvenser samt kommunala åtgärder för att motverka barnfattigdom. Dessa sekundärdata har använts i inledningskapitlet, i det empiriska avsnittet samt som teoretiskt ramverk. Urvalet för dessa data framställdes utifrån dess sammanhang, i detta fall var utgångspunkten barnfattigdom och barnets rättigheter. För att begripa barnets rättigheter och diskussionen kring barnfattigdom i Sverige presenteras FN:s barnkonvention samt olika artiklar som behandlar ämnet barnfattigdom. Den primära datainsamlingen har anskaffats genom intervjuer med sex tjejer i års ålder, vilket kommer ligga till grund för att kunna uppfylla studiens syfte samt besvara studiens frågeställningar. Dessa tjejer är gymnasieelever på Liljevalchs Internationella Läroverk i Södertälje Kommun. Informanterna valdes inte utifrån deras ekonomiska situationer eller utifrån deras kunskap kring barnfattigdom och motverkande åtgärder, vilket betyder att dessa sex informanter valdes genom slumpmässigt urval. Det ända som togs i hänsyn var att informanterna skulle vara tjejer i åldarna år för att kunna uppfylla studiens syfte samt besvara studiens frågeställningar. Samtliga intervjuer genomfördes i Liljevalchs Internationella Läroverk och varje intervju var i genomsnitt 20 minuter lång. Det som ligger till grund för avgränsningen vad gäller antal informanter var tidsbristen samt studiens omfång. Fler informanter hade bidragit till högre generalisering vad gäller populationen och djupare förståelse i det som undersöktes. En ytterligare intervju genomfördes med biträdande rektor på Liljevalchs Internationella Läroverk. Denna intervju genomfördes via mail och syftade till att få tillgång till information om skolan hjälper ekonomiskt utsatta barn. Intervjufrågorna skickades den och svaren togs emot

14 I och med att informanterna önskade att vara anonyma kommer informanterna i denna studie att benämnas som Person A, B, C, D, E och Person F samt en av skolans biträdande rektorer. Detta med anledning att underlätta för läsaren. Informanterna som har intervjuats är följande: Person A, 17 år gammal. Flyttade till Sverige för fyra år sedan tillsammans med sina föräldrar och fyra syskon. Person A går på ekonomiprogrammet, åk 2. Drömmer om att studera vidare på universitet för att bli civilekonom. En ytterligare dröm är att tjäna tillräckligt mycket pengar för att resa till Afrika och hjälpa fattiga barn. Person B, 17 år gammal. Är född och uppväxt i Sverige. Studerar ekonomiprogrammet, åk 2. Önskar att få arbeta i en bank i framtiden. Person B har även en dröm om att bli civilekonom men ser sig inte själv som en ambitiös student för att uppnå det målet. Person C,17 år gammal och går ekonomiprogrammet, åk 2. Person C är född och uppvuxen i Sverige och bor i Gneta tillsammans med sina föräldrar och fyra syskon. I framtiden vill Person C studera till sjuksköterska då hon tycker om att ta hand om människor. Person D, 17 år gammal och kom till Sverige när hon var 10 år gammal. Studerar ekonomiprogrammet, åk 2. Person D bor i en lägenhet i Södertälje tillsammans med sin mamma och är intresserad av politik. Person E, 16 år gammal och går samhällsvetenskapsprogrammet, åk 1. Född och uppväxt i Sverige. Person F, 17 år gammal och går sitt andra år i samhällsvetenskapsprogrammet. Person F är född och uppväxt i Sverige. Hon bor i Ronna tillsammans med sin familj, bestående av mamma, pappa och fyra syskon. Person F är dessutom demokratiambassadör på Liljevalchs Internationella Läroverk. En av skolans bitradande rektorer, biträdande rektor på Liljevalchs Internationella Läroverk. Södertälje kommun Mailintervju, 15 april. 10

15 2.5 Intervjuernas utformning Val av intervjumetod för denna studie bestod av semi- strukturerade intervjuer. Denna typ av intervjuform innebär att intervjaren använder sig av ett antal teman eller övergripande frågor som ska diskuteras under intervjun. Dessa olika teman behöver inte komma i samma ordning som intervjuguiden. Semi-strukturerade intervjuer tillåter informanten att beskriva sin bild av den sociala verklighetens konstruktion ur sitt eget perspektiv och intervjuaren beskriver information som ökar förståelsen för informantens subjektiva erfarenheter. Det är just det subjektiva som intervjuaren är ute efter i denna typ av intervjumetod. De meningar och innebörd en individ beskriver kring ett fenomen möjliggör för intervjuaren att begripa informantens tankesätt. 35 Syftet med denna typ av intervjumetod är att förenkla studien av komplexa frågor samt identifiera intervjupersonens uppfattningar om något fenomen. Fördelen med semi- strukturerade intervjuer är att den erbjuder informanten stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt 36 samt att intervjuaren kan få mer djupgående svar genom att ställa följdfrågor till informanten vid tillfällen där informanten behöver utveckla sina tankar och svar. Dock är det viktigt att intervjuaren är flexibel för att styra tillbaka till ämnet, i situationer där informanten hamnar utanför det aktuella ämnets ramar. 37 Nackdelar med denna typ av intervju är dess tidskrav, då det kan ta tid att hitta informanter samt att transkribera allt rådata. Dessutom kan informantens svar påverkas av intervjuaren och kontext beroende på vart intervjun genomförs och intervjuarens beteende. I situationer då känsliga ämnen diskuteras kan vara svårhanterliga för intervjuaren för att undvika att få informanten att känna sig utpekad eller kränkt. 38 Denna studies intervjuplan redovisades samt godkänndes muntligt av både uppdragsgivaren och rektorn på Liljevalchs Internationella Läroverk innan intervjuerna genomfördes. För att veta mer om vilka frågor som ställdes till informanterna se bilaga 1. Intervjun med biträdande rektorn på Liljevalchs Internationella Läroverk genomfördes via mail, där frågeformuläret bestod av fem frågor kring skolans arbete gällande globala frågor, antalet elever samt samt skolans stöd för ekonomiskt utsatta barn. Vid denna typ av intervjuform får informanterna tid att tänka och reflektera kring tankar, kunskaper, åsikter och erfarenheter. Mailintervjuer i sig underlättar att intervjua ett större antal personer samtidigt. Nackdelen med denna intervjutyp svårigheten att ställa följdfrågor till informanten. 35 Lantz, Annika (2012), s Patel, Runa & Davidson, Bo (2011), s Bryman, Alan (2008), s Lantz, Annika (2012), s 35 11

16 2.6 Databearbetning Databearbetningen vad gäller samtliga intervjuer genomfördes på samma sätt. I första steget reducerades all rådata som inte var föremål för att besvara studiens frågeställningar. Det som avgjorde avgränsningen vad gäller utvald information från intervjuerna var hur informanterna beskrev sina föreställningar kring den aktuella studiens ämne samt dess uttryckta känslor inför fenomenet. 39 Orsaken bakom denna avgränsning gällande intervjuernas rådata var att fånga informanternas precisa verklighetsbild och utsagor gällande barnfattigdom. Informanternas känslor har presenterats i form av begrepp och inte genom beskrivingar på informanterans attityd eller kroppsspråk, vilket kan vara en nackdel då en människas kroppsspråk och attityd kan säga mer än det som uttalas i form av ord. Orsaken till att detta inte beaktades i denna studie var dels för att minimera risken att komplicera för läsaren när dessa attityder presenteras tillsmmans med dess utsagor men även för att detta inte togs i hänsyn under intervjuerna. 2.7 Etiska principer Samtliga informanter i denna studie föredrog att vara restiktiva med att deras namn används i olika sammanhang. Av denna anledning har samtliga informanter valt att vara anonyma. Under studiens genomförande har ett antal etiska faktorer varit beaktande, dels vad gäller Södertälje kommun men även för de enskilda informanter som var villiga att bli intervjuade. För att genomföra denna studie har samtliga informanter blivit informerade om den aktuella undersökningens ändamål, frågornas innebörd, ett frivilligt delatagnde samt att det inte var ett krav för informanterna att besvara samtliga intervjufrågor. 40 En ytterligare information som de medverkande upplystes om var att de uppgifter som uppgavs av informanterna endast kommer att användas i forskningssyfte. 41 Av etiska skäl har informanterna dessutom blivit upplysta om att intervjuaren har tystnadsplikt. Detta för att erbjuda informanten en känsla av trygghet Ibid (2012), s Bryman, Alan (2008), s Ibid (2008), s Lantz, Annika (2012), s 56 12

17 2.8 Reliabilitet och validitet För att säkerställa resultatets tillförlitlighet krävs det att kriterier för reliabilitet samt validitet beaktas. Reliabilitet innebär datans tillförlitlighet, vilket syftar till att minimera så mycket fel och skevheter som möjligt i en undersökning. För att få hög reliabilitet ska forskaren säkerställa att en annan forskare får samma resultat och slutsats som den första forskaren. Detta genom att tydliggöra studiens tillvägagångssätt så noggrant som möjligt för att andra forskare ska kunna genomföra studien med samma tillvägagånggsätt som den första forskaren. 43 I och med att denna studie genomförs i form av intervjuer finns faktorer som kan påverka studiens reliabilitet. Den första faktorn handlar om kodningen efter intervjuerna. Alla personer kodar inte resonemang på samma sätt, vilket kan leda till att analysens upplägg kan se annorlunda ut. Dessutom finns det en risk för att forskaren påverkar studiens material med sina egna åsikter och uppfattaningar. En ytterligare faktor som kan påverka studiens slutsats är studiens intervjuare. Detta eftersom olika intervjuare får fram olika mängder data vid sina intervjuer. För att denna studie ska få hög reliabilitet bör den andra forskaren se till att få svar på alla de frågor som finns med i intervjuguiden. Detta genom att följa intervjuguiden till punkt och pricka. När det talas om validitet talar man om att mäta det som avses att mäta. Det vill säga, det ska finnas en överensstämelse mellan studiens data och det undersökta fenomenet. Validitet syftar även till att bedöma om undersökningens slutsatser hänger ihop eller inte. 44 Eftersom denna föreliggande studie syftar till att kartlägga barns uppfattning gällande barnfattigdom har intervjuer varit en metod för att framföra detta barnperspektiv. Av denna anledning anses denna studie ha hög validitet, eftersom det är barns egna uppfattningar genom intervjuer som har presenterats. I och med detta har studiens frågeställningar besvarats. Trots detta kan studiens relevans ifrågesättas då olika personer betraktar olika diskursers innehåll på olika sätt. 43 K. Yin, Robert (2007), s Bryman, Alan (2008), s

18 3. Teoretisk ansats I detta kapitel presententeras uppkomsten och innebörden av mänskliga fri och- rättigheter samt barnets rättigheter, vilket kommer ligga till grund för studiens analys. 3.1 Uppkomsten och innebörden av mänskliga fri och- rättigheter Under sex år hade andra världskriget brutit ihop och stora delar av Europa präglades fortfarande av krigets effekter. Efter allt mänskligt lidande bildades 1945 säkerhetsorganisationen, Förenta Nationerna (FN), i syfte att undvika ett ytterligare världskrig med mänskligt förstörelse. 45 Krigets slut medverkade till en reaktion för FN:s generalförsamling, att 1948 framföra "Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Det var den första universella förklaring som var giltig för alla världens stater och människor och som fastslog alla människors lika värde. Den allmänna förklaringen består sammanlagt av 30 artiklar som förpliktar den enskilda individens rättigheter och sådant som individen har rätt att vara utan. Förklaringen reglerar dessutom förhållandet mellan stater, enskilda människor och den enskilda individen gentemot staten. 46 Detta innebär att staten är skyldig att skydda individens rättigheter samt ansvara för att dessa rättigheter främjas och skyddas i den aktuella staten. 47 Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna har dessutom fungerat som en utgångspunkt för senare konventioner, såväl inom FN självt som inom Europeiska Unionen (EU). 48 Förklaringen om de mänskliga fri - och rättigheterna är en norm och inte en lag. Betydelsen för denna förklaring utgörs av hur många stater som har ratificerat den. För att dessa mänskliga rättigheter ska skyddas på ett effektivt sätt krävs det att människor får information om vad de har för rättigheter och i vilka omständigheter dessa rättigheter gäller. Därför är det även nödvändigt att människor får tillgång till att rapportera klagomål via juridiska instanser i land eller FN:s kommitté för mänskliga rättigheter Efter att den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s generalförsamling övergick koncentrationen på att utforma två internationella konventioner. Dessa två konventioner, "Den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter" och "Den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter", deklarerades 1966 och blev därmed juridiskt bindande för de stater som valde att ratificera konventionerna. 49 Dessa två konventioner bildar tillsammans med den allmänna förklaringen De mänskliga rättigheternas grundlag Svenska FN förbundets officiella hemsida. Sökord: FN: s historia. 46 Ibid. Sökord: De mänskliga rättigheternas historia. 47 Säkerhetspolitik.se 48 Nationalencyklopedin. Sökord: mänskliga rättigheter. 49 Förenta Nationernas regionala informationskontor för Västeuropa. FN och mänskliga rättigheter- En översikt. 50 Englundh, Elizabeth (2008), s 3 14

19 Innan dessa två konventioner inskaffades hade konventionen om avskaffandet av allt slags rasdiskriminering antagits Som en följd av denna konvention år 1979 formulerades en ytterligare konvention som förpliktar medlemsstaterna att avskaffa all diskriminering mot kvinnor. Fem år senare antog FN:s generalförsamling en konvention om förbud mot tortyr, grymheter eller andra omänskliga och förnedrande bestraffningar. Konventionen förpliktar skyldigheten att åtala enskilda individer eller stater som misstänks för brott mot konventionens bestämmelser hos en skärskild kommitté som prövar klagomål inom detta område. 51 Det var inte först 20 november 1989 som FN införde en konvention om barnets rättigheter som fastställer barnets rätt att få uttrycka sin mening i frågor som rör barnets barndom. Konventionen berättigar bland annat rätten till liv, överlevnad och utveckling samt en skälig levnadsstandard för barn upp till 18 år (artikel 27) Barnets rättigheter- en universell norm I dagsläget har 193 stater ratificerat konventionen, vilket framhäver konventionens auktoritet. Endast två stater, USA och Somalia, har valt att inte ansluta sig till konventionen och förverkliga den i sin lagstiftning. 53 Barnkonventionen syftar till att fastslå alla världens barns rättigheter oavsett samhälle, kultur, religion, etnicitet, funktionshinder eller andra särdrag. Konventionen innehåller inte enbart det enskilda barnets rättigheter utan understyker även föräldrarnas och familjens roll samt ansvar för barnet samtidigt som staten ska ansvara för att skydda barnet mot exempelvis utnyttjande eller övergrepp. Många av bestämmelserna i barnkonventionen är hämtade från andra konventioner, deklarationer och dokument som behandlar mänskliga rättigheter, som exempelvis konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter men även i konventionen gällande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 54 En viktig faktor som konventionen har bidragit till är att inkludera barnen på den politiska dagordningen i en rad olika länder. I andra länder har även lagar reviderats till en mer barnvänlig riktning. 55 På grund av denna konvention betraktas barnens situation som en universell angelägenhet och det är konventionsstaterna som ansvarar för att se till att rättigheterna respekteras i respektive land. 56 Redan år 1990 beslutade Sverige att ansluta sig till konventionen och implementera konventionen i det svenska rättsväsendet och låta konventionens bestämmelser genomsyra allt 51 Nationalencyklopedin. Sökord: mänskliga rättigheter. 52 Englundh, Elizabeth (2008), s Barnombudsmannens officiella hemsida. Om barnkonventionen. 54 Englundh, Elizabeth (2008), s Regeringens officiella hemsida. Mänskliga rättigheter- Konventionen om barnets rättigheter, s 9 56 Ibid. s 8 15

20 statligt beslutsfattande som berör barns situation. För att detta mål skulle förverkligas var det nödvändigt för regeringen att även rikta insatserna till lokal nivå eftersom det är där många beslut som rör barn fattas. 57 Dessutom har inrättandet av Barnombudsmannen till syfte att på nationell nivå sträva mot Barnkonventionens genomförande. Detta genom att vara pådrivande gentemot myndigheter, kommuner och landsting Barnkonventionens fyra grundprinciper Barnkonventionen omfattas sammanlagt av 54 artiklar och är uppdelad i tre delar. Den första delen består av 41 "sakartiklar" som fastslår rättigheter för enskilda barnet och barn som grupp. Den andra delen reglerar övervaktningssystemet, 59 det vill säga en kommitté granskar konventionsländernas åtlydnad av konventionen. 60 Den sista och tredje delen innehåller föreskrifter vad gäller anslutning, reservationer och utträde ur konventionen. Artiklarna 2,3,6 och 12 betraktas som konventionens grundprinciper. Detta på grund av att de resterande artiklarna inte går att läsas som en helhet utan att ha grundprinciperna som glasögon. 61 Artikel 2 - barnets rätt att inte diskrimineras Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i konventionen oavsett barnets eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, etiskt eller socialt ursprung, egendom, handikapp eller ställning i övrigt. 62 Konventionsstaterna ska säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro genom att vida alla lämpliga åtgärder. 63 Artikel 3 barnets bästa i alla beslut som rör barn Vid alla åtgärder som berör barnet, vare sig åtgärderna vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftade organ, ska barnets bästa komma i första hand. 64 Konventionsstaterna ska tillförsäkra barnet sådant skydd och sådant omvårdnad som är nödvändig för dess välfärd. Detta med hänsyn till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer 57 Englundh, Elizabeth (2008), s Halldén, Gunilla & Lindgren, Anne- Li (2001), s Englundh, Elizabeth (2008), s Ibid (2008), s Ibid (2008), s Barnombudsmannens officiella hemsida. Barnets rättigheter- konventionstexten. 63 Ibid. 64 Ibid. 16

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Mänskliga rättigheter i klassrummet Mänskliga rättigheter i klassrummet Vem gäller det? Är det en mänsklig rättighet att få vara med på skolkortet? Konventionen om barnets rättigheter Artikel 3.1 barnets bästa i främsta rummet 3.3 personalens

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom -Vad kan och bör man göra för att minska Malmöbarns ekonomiska utsatthet? Spridningskonferensen 10 september 2013 Anna Angelin Tapio Salonen Intervjuer med

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Juni 2010 Innehållsförteckning 1.Vision och mål 3 2. Processen- Så här har vi arbetat fram likabehandlingsplanen 4 3. Kartläggning och nulägesanalys

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-17 167 Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS 2015-376 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Bristfälligt om barnfattigdom

Bristfälligt om barnfattigdom bokanmälan Daniel Rauhut (red): Barnfattigdom, Studentlitteratur, 2013, 199 sidor, ISBN 978-91-44-07983-7. Bristfälligt om barnfattigdom Begreppet barnfattigdom är egentligen ganska underligt: Vi pratar

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Titel Integration på lika villkor.

Titel Integration på lika villkor. Titel Integration på lika villkor. Syfte Norrköpings stad har lång erfarenhet av att ta emot ofrivilligt migrerade. Många människor som kommer till Sverige har förväntningar och uppfattningar om demokrati

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer