Gotländsk tryffel stärka försäljningsledet Säljbolag för livsmedelsprodukter... 20

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gotländsk tryffel stärka försäljningsledet... 18 Säljbolag för livsmedelsprodukter... 20"

Transkript

1

2 I den här slutrapporten vill vi förmedla en del av all den kreativitet, idérikedom och aktivitet som vi fått ta del av under åren med Leader+ och 101 projekt. Här hittar du övergripande information, beskrivningar av 30 projekt och tips till dig som står i begrepp att starta projekt. Låt dig inspireras! 2008 Leader+ Gotland, Lövsta, Romakloster Leader+ Gotland finansierar projekt som ökar värdet av lokala produkter genom samverkan mellan mindre företag, ideella föreningar och offentlig sektor för att skapa tillgång till nya marknader. Detta är en publik version av slutrapporten. Den som vill ha exakta siffror och se närmare på varje projekts utvärdering ombedes att kontakta Leader+ Gotland. Textproduktion: Åsa Stenström, stenstrominfo.se Grafisk produktion: Roine Andersson, stenstrominfo.se Foto: Diana Eriksson, Roland Hejdström, Katarina Grip Höök, Torsten Kvarnsmyr, Åsa Stenström, Claes Söderblom, Tobias Wallström samt privata bilder från deltagare i de olika projekten Tryck: Grafiska Punkten Växjö, ex

3 Innehåll om Leader+ Leader+ på Gotland... 5 Uppfinnare och innovatörer landsbygdens utvecklare... 8 Att arbeta i ett beslutande partnerskap: LAG Lokal Aktionsgrupp... 9 Vi har varit med och startat en spännande utveckling på Gotland Leader+ i Europa mat och dryck, 16 Gotländsk tryffel stärka försäljningsledet Säljbolag för livsmedelsprodukter idrott, 22 Ishall Slite spillvärme blir till is Utveckla Idrottsturism på landsbygden internationellt, 28 Tovningstekniker nätverk och samverkan Rikö Krusvinbär tänkbara användningsområden Gotland Galicien utbyte av regional matkultur Bioskinn vegetabilisk garvning miljö & ekologi, 38 Levande Vägg biologisk rening av vatten Eko-ön Furillen ekoturism och miljövård Ekokraft provproduktion av vallpellets... 44

4 upplevelseturism, 46 Gotland Upplevelseön Bada Mitt På Varplöse Vattenpark kultur, 52 Öppna Ateljéer Hamlett på Roma Slott Filmcentrum en förstudie ungdom, 60 Guldpengen en Ungdomssatsning Fyra av de 18 ungdomsprojekten teknik, 66 Moving Floor samarbete med Skottland Memo Comai webbversion av minnesstöd sockenutveckling, 72 Levide Årets socken Bottarvegården kulturcentrum på Storsudret Museijärnväg Gotlands Hesselby Jernväg samverkan, 82 Lamm Gotland utveckling av lammnäringen Skinn från havet gammalt hantverk i ny form Kooperativt boende seniorforum Måsen i Slite projektresultat, 90 Hur gick det? Att driva projekt Ordlista... 99

5 Leader+ på Gotland Leader+ är ett av EU:s gemenskapsinitiativ och ska främja utveckling på landsbygden. Med utgångspunkt i lokala förutsättningar och initiativ ska Leader+ stödja nyskapande metoder för utveckling och förnyelse. Programmet har funnits sedan 1990 och varit EU:s program för att finna nya metoder för landsbygdsutveckling. Leader+ Gotland har sedan år 2000 varit ett av tolv områden i Sverige som genom programmet medverkat till att trygga landsbygdsområdenas framtid genom att bevara och skapa nya arbetstillfällen. Den ideella organisationen Leader+ Gotland Leader+ Gotland har verkat i formen av en ideell förening. Organisationsmodellen är en förutsättning för att möjliggöra trepartnerskapet. Ur stadgarna, Leader+ Gotland, Ideell förening: Föreningens ändamål är att med utgångspunkt i den fastställda planen för Leader+ Gotland skapa nya försörjningsmöjligheter och livskvalitet åt befolkningen i en landsbygd under stark förändring, genom att medverka till att åstadkomma bättre förutsättningar för såväl nya som befintliga arbetstillfällen. Detta skall ske genom ett utnyttjande av den stora mängden genuina lokala resurser som finns på Gotland i samverkan med ett starkt lokalt engagemang. Insatsområden är näringslivet, lokalt engagemang och natur och kultur. Den lokala Leaderplanen för Gotland som styrt verksamheten fastställdes i juni Genom att planen är framtagen lokalt på Gotland har den ett underifrånperspektiv som bygger på analysen av det egna området. Arbetet leds av en lokal aktionsgrupp, LAG, som bygger på partnetskapet med representanter från privat, ideell och offentlig sektor, där privat sektor tillsammans med ideell sektor måste utgöra över 50 procent. En unik metod för landsbygdsutveckling Leader är inte ett sätt att fördela projektmedel utan en metod för lokal utveckling där det lokala trepartnerskapet i LAG-gruppen har en central roll. LAG är ett aktivt, jämbördigt partnerskap där besluten utgår från de lokala förutsättningarna och lokala initiativ. Syftet med Leaderprogrammet är att det på olika sätt ska stödja hittills oprövade och innovativa utvecklingsstrategier som rör landsbygdens utveckling. Leader+ ska således vara något av en experimentverkstad för att finna nya vägar till en hållbar utveckling av landsbygden. Leader+ Gotland slutrapport 5

6 Metoden kan beskrivas med följande fem ledord: Innovativt: av pilotkaraktär, nytänkande som leder till utveckling. Underifrånperspektiv: när drivkraften kommer från samma ställe där nyttan upplevs, uppstår ett underifrånperspektiv. Lokal förankring: projekt ska ha en förankring på den plats det bedrivs Samarbete: för att lyckas långsiktigt behövs gemensamma krafter från näringsliv, ideella föreningar och offentliga organisationer. Överförbarhet: projekt ska kunna överföras på andra leaderområden inom EU. På samma sätt kan Gotland genomföra lyckade projekt som tidigare genomförts på andra platser inom EU. Stärka landsbygdsområdenas utveckling Människor som bor och verkar i ett område har de bästa idéerna för att sätta igång en utveckling i sin egen bygd. Genom att utnyttja den stora mängd genuina lokala resurser som finns på Gotland och det starka engagemang som finns, så kan man genom samverkan utveckla de lokala resurserna för att skapa nya aktiviteter som tryggar och utvecklar den egna bygden. Syftet är att trygga landsbygdsområdenas framtid genom att utveckla och skapa nya arbetstillfällen. Leaderplanen Den strategiska planen för Leader+ Gotland godkändes av Jordbruksverket i juni Leaderplanen är det styrdokument som Leader+ Gotland använt under hela programperioden, Programmet förlängdes 1 år då det nya programmet som skulle börja 2007 försenades. Strategierna i planen har varit att: Uppmuntra mångsyssleri, som gynnar företagaranda och entreprenörskap. Skapa tillgång till nya marknader. Skapa nya produkter och tjänster. Upprätthålla lokala gruppers engagemang för en levande landsbygd. Främja samarbetsprojekt med sektorsöverskridande arbetsformer mellan föreningar, företag och det offentliga. Synliggöra kultur, natur och idrott i nya möjligheter till upplevelseturism. Förstärka den positiva bilden av Gotland genom att höja produkternas kvalitet. Tema Gotland Inom Leaderprogrammet har det funnits fyra olika teman att arbeta utifrån: 1. Användning av ny kunskap och teknologi för att göra landsbygdsprodukter, inbegripet tjänster, mer konkurrenskraftiga. 2. Öka värdet i lokala produkter, inbegripet tjänster, särskilt genom att i samverkan underlätta för mindre företag att få tillgång till marknaden. 3. Förbättring av livskvaliteten på landsbygden. 4. Att på bästa sätt utnyttja natur- och kulturresurser, inklusive naturområden som i enlighet med Natura 2000 är av intresse för hela EU. Som övergripande åtgärd valde Leader+ Gotland att arbeta med temat: Öka värdet av lokala produkter, inbegripet tjänster, särskilt genom att i samverkan underlätta för mindre företag att få tillgång till marknaden. Mätmetoder Leader + Gotland har löpande stämt av målen för programmet och för den lokala planen. Alla projektägare har rapporterat sina mål och utfall. Dessutom har en intervju genomförts med samtliga avslutade projekt, där vi även mätt andra effekter av projekten såsom antal gästnätter/besök, nystartade företag och hur de uppfattat stödet från Leader+. De programspecifika målen, dvs de mål som mäts i samtliga leaderområden är: arbetstillfällen, samarbetskonstellationer/nätverk, utbildningsinsatser, bevarande och utvecklande av natur- och kulturarvet samt jämställdhet. Vi har även under perioden mätt de indikatorer som är kopplat till de tema som Gotland valt, dessa är: Näringsliv Nya produkter/marknader Antal kampanjer/info Utvecklade produkter Lokalt engagemang Nya servicelösningar Nya nätverk Mötesplatser i Östersjön Natur och Kultur Nya samarbetslösningar Nya marknader Ungdomsinsatser Nya ungdomsföretag Ungdomsnätverk Projekt med deltagande ungdomar Projektfinansiering och ekonomiskt stöd I samband med att den lokala Leaderplanen skrevs ansökte föreningen om medfinansiering från Gotlands kommun. Kommunstyrelsen beslutade att garantera 80 procent av den nationella medfinansieringen. Fördelningen mellan de olika finansiärerna är 27 procent från EU:s Jordbruksfond, 40 procent nationella medel och 33 procent privata medel. Vad som skiljer Leader från andra EU-program är att inom Leader kan den privata medfinansieringen även bestå av ideell tid till ett värde av max 175 kr/timme. Budgeten för programperioden har varit totalt SEK. Den utökades under 2007 till SEK. För satsningar inom interregionala och transnationella projekt har avsatts drygt 6 miljoner. 6 Leader+ Gotland slutrapport

7 Det unika med Leader+ är själva metoden för utvecklingsarbetet, där gräsrötternas engagemang om den egna landsbygdens utveckling fångas upp och förverkligas. Leader+ Gotland slutrapport 7

8 Uppfinnare och innovatörer landsbygdens utvecklare En uppfinning är en ny, och många gånger oväntad, lösning på ett problem. En innovation är en uppfinning som människor faktiskt använder, en uppfinning som tas i bruk. Då krävs oftast att uppfinningen blivit kommersiellt säljbar och att den är tillgänglig för marknaden. Innovationer leder till arbetsmöjligheter, förnyelse och utveckling, oberoende av geografisk ort. Innovatören är en person som utvecklar affärsmöjligheter, driven av en stark tro på sin idé, men som oftast har svårt med finansiering i starten av utvecklingsprocessen. Det är få av de traditionella finansiärerna som i ett tidigt startskede satsar på nya idéer och nya produkter, oftast måste innovatören först bevisa att det finns potential i produkten, till exempel att söka patent. En av strategierna inom Leader+ Gotland är att främja den småskaliga innovativa vidareförädlingen, med möjligheter att finansiera ett tidigt produktutvecklingsarbete. I den första fasen handlar det till största delen om rådgivning och mindre om finansiering. Uppfinnaren behöver någon som lyssnar och som kan bekräfta om idén är bra. I nästa fas behövs en liten summa pengar för att komma igång och göra en marknadsundersökning. Man kollar hos grossister om det finns ett behov av produkten, söker svar på frågan om tillverkningen ska utföras i ett eget företag eller om det ska göras på licens av ett annat företag. Nu måste man också se till att söka patent eller varumärkesskydd och ta beslut om att själv starta företag. På Gotland sjuder det av kreativitet och nyskapande, vi har träffat flera personer med både stora och små idéer och vi har i flera fall kunnat vara med och stötta så att uppfinningar har utvecklats till innovationer. Olof Berglund, handläggare på Leader+ Gotland Det är människor, inte teknik, som utvecklar Sverige. De som har idéer och vill driva är oftast amatörer de behöver hjälp för att nå målet. Kaj Mickos, professor i innovationsteknik, Mälardalens Högskola Idéer är som plantor, De måste vårdas ömt om de ska växa. Uppfinnarprofilen Sven-Mikael Mickel Mickelsson Utan innovationer stannar allting. Det som inte förnyas kommer att dö ut. Det är en never ending story. Kaj Mickos, professor i innovationsteknik, Mälardalens Högskola Innovativt: av pilot karaktär, nytänkande som leder till utveckling ur Leader+ Gotlands strategi 8 Leader+ Gotland slutrapport

9 Att arbeta i ett beslutande partnerskap: LAG Lokal Aktionsgrupp Leader är ett sätt att samarbeta. Den Lokala Aktionsgruppen, LAG, speglar det lokala samhället och dess aktörer. Aktörerna representerar den ideella, privata och den offentliga sektorn och deras uppdrag är att skapa ekonomisk utveckling på landsbygden. Denna partnerskapstanke präglar hela Leaderverksamheten och finns ofta även i de enskilda projekten; i projektplaneringen, i finansieringen och i genomförandet. Representativt partnerskap för Gotland LAG, kan liknas vid en styrelse. LAG-gruppen för Leader+ Gotland ska, förutom ordföranden, bestå av minst 14 och högst 24 övriga ledamöter. Dessa väljs på den ideella föreningens årsstämma där sammansättningen har följande kriterier: trepartnerskap där över 50 procent ska representeras av privat och ideell sektor, gruppen skall ha en lokal förankring och vara representativ för Gotland, jämn fördelning mellan kvinnor och män (40-60 regel), minst en representant skall vara under 25 år, minst en representant i gruppen ska ha miljökompetens. Dessutom ska ledamöternas individuella och samlade kompetens vara i relation till planen. Totalt har 53 personer varit ledamöter i LAG under perioden. Under åren har ledamöter kommit och gått men över hälften har varit med sedan Leader+ startade års LAG har följande ledamöter och representantskap: Offentlig sektor: Gotlands kommun: Eva Nypelius och Maj-Britt Henriksson Högskolan: Rickard Elgán, Högskolan på Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län: Kjell Norman (vice ordförande) Privat sektor: Gotlands Turistförening: Mats Jansson Lantbrukarnas Riksförbund: Ola Lindvall och Jan Ekdahl LO-distriktet: Kenth Lindqvist Enskild ledamot, företagare: Göte Niklasson Enskild ledamot: Gunnar Norrby Ideell sektor: Länsbygderådet: Stig Hansson (ordförande) och Eva Gahnström (miljöansvarig) Gotlands Hushållningssällskap: Mats Pettersson Coompanion Gotland: Kenneth Eckard Gotlands Idrottsförbund: Ann-Sofie Olsson och Åke Kahlbom Enskild ledamot: Lena Thalin Enskild ledamot: Lotta Pettersson (ungdomsrepr.) Enskild ledamot: Bengt Jönsson Enskild ledamot: Marie Barck (ungdomsrepr.) Enskild ledamot: Inga-Maj Åkerblom (jämställdhetsansvarig) Enskild ledamot: Jörgen Wessman Enskild ledamot: Erika Henningsson (ungdomsrepr.) Leader+ Gotland slutrapport 9

10 Ett LAG i ständig förnyelse Organisationen i LAG har under åren haft varierande struktur. Allt eftersom behoven förändrats har den anpassats och förbättrats. Inför beslut om medel till projekt har LAG haft en aktiv roll även under beredningen av ansökningarna. De första åren var LAG indelat i tre beredningsgrupper utifrån insatsområdena; lokalt engagemang, natur och kultur och näringsliv. Efter ett par år reviderades grupperna då man upptäckte att behov fanns att även följa upp leaderplanen och titta på effekterna av de insatser som gjorts. Därför formerade man om sina trupper och delade in sig i följande arbetsgrupper: Projektgruppens ansvar är att bereda och lämna förslag till beslut på samtliga projekt. Uppföljningsgruppen ska se till att planen för Leader+ Gotland följs upp, att insatser görs för att marknadsföra Leader+ samt att miljö och jämställdhetsfrågor blir synliga. Insatsgruppen har till uppgift att fungera som ett lättrörligt arbetslag som kan sättas in där det krävs särskilt prioriterade åtgärder. Dessutom har ett Arbetsutskott bestående av ordförande, vice ordförande och en representant från respektive sektor utsetts för att på delegation ta beslut inom RAM-projekten Lyckoslanten, Glädjekällan och Vidgade Vyer Hand i hand. Arbetsutskottet har även haft det formella ansvaret för personal och den dagliga driften. Antalet anställda på föreningens kansli har varit 2 4 stycken, varav en verksamhetsledare. Det har krävts mycket engagemang LAG:s arbete, rutiner och organisationsfrågor har tagit mycket tid och krävt stort engagemang. LAG-ledamöterna har även haft som uppgift att fungera som ambassadörer som informerat, entusiasmerat och väglett aktörer på landsbygden till att genomföra projekt. LAG har under åren haft 6 möten i snitt per år och tagit beslut i över 200 projektärenden. Från revirbevakning till samarbete I början gick LAG:s representanter in i sin uppgift med utgångspunkt ifrån den sektor eller intresseförening de representerade. Under tidens gång har ansvaret vuxit och vidgats och idag agerar ledamöterna utifrån Gotlands gemensamma strategier för tillväxt och utveckling av den gotländska landsbygden. Trepartnerskap Inom Leader har man tryckt hårt på det så kallade trepartnerskapet; att myndigheter, näringsliv och ideella krafter samarbetar. Det bygger på att de tre parterna ska tillföra sina styrkor: den offentliga genom sitt ansvarstagande, den privata med sin effektivitet och den ideella genom sitt engagemang. Det är viktigt att de olika parterna har någorlunda jämna mandat. Men det är också viktigt att partnerskapen är beslutande. Leader+ Gotland har hela tiden varit ett beslutande partnerskap, där man under perioden haft ansvar för leaderplanen och en budget på totalt 68 miljoner kronor (Leader-medel). LAG har bred kompetens Trots att den enskilde ledamoten representerat en av de tre sektorerna har han/hon även haft kunskap och erfarenheter av de övriga sektorerna. Exempel: statstjänstemannen som har eget jordbruk och engagerar sig i hembygdsföreningen eller näringslivsrepresentanten som har lång yrkeserfarenhet inom offentlig förvaltning och även är aktiv i ett flertal ideella föreningar. Bland ledamöterna finns också kompetenser inom företagande, turism, industri, energi, miljö m m. Denna breda gemensamma kunskapsbas har varit en tillgång i besluten. främre raden: Inga-Maj Åkerblom och Ola Lindvall bakre raden: Mats Pettersson, Jan Ekdahl och Mats Jansson 10 Leader+ Gotland slutrapport

11 Annelie Söderström och Stig Hansson Vi har varit med och startat en spännande utveckling på Gotland Vi träffas en solig dag i början av april. Vid kontoret för Leader+ i Lövsta växer det påskliljor. Inne på kontoret råder febril aktivitet den sista mars var det definitiva slutdatumet för de projekt som programmet Leader+ finansierat. Alla utvärderingar, slutrapporter och ekonomiska redovisningar ska nu inom kort vara inlämnade. Det är sista rycket innan den nya Leaderperioden inleds med nyvald LAG-grupp. Varför gick de in i arbetet med Leader? Vad hade de med sig i bagaget och vad har de lärt sig under de här åren? Jag sitter med ordföranden Stig Hansson och verksamhetsledaren Annelie Söderström i köket och ställer mina frågor. Diversearbetare med stort lokalt engagemang Leader+ Gotlands ordförande Stig Hansson är född på ett jordbruk. Efter några år inom säkerhetsbranschen i Stockholm flyttade Stig tillbaka till Gotland, han kallar sig diversearbetare. Förutom det egna jordbruket har han ett fastighetsbolag vilket innebär att han gör allt från att renovera och klippa gräsmattor. Stig är också engagerad inom kommunens socialtjänst och har familjehem för ungdomar. Han har jobbat ideellt hela livet. Stig är aktiv i Hela Sverige ska leva, Lantbrukarnas Riksförbund, Heligholm AB och inom frikyrkan. Jag har varit ordförande i LAG-gruppen från start, och var med och skrev leaderplanen. Jag ville vara med och påverka utvecklingen på landsbygden. Jag tyckte att Leader+ verkade vara en bra metod att arbeta efter, men metoden var ny för oss alla. Idag vet jag vad metoden innebär och jag vet att det är en bra metod för landsbygdsutveckling. Drivkrafterna på landet Annelie Söderström har sedan oktober 2004 varit verksamhetsledare för Leader+ Gotland. Hon är marknadsekonom och har jobbat mycket inom försäljning och marknadsföring på Svenska Spel, som konsult på Proffice och även som projektledare. Det är en bra kombination när man jobbar med projekt, jag kan se affären i idéerna, det är lätt att glömma bort den biten. Om projektet saknar en långsiktig affärsidé dör verksamheten när projekttiden löpt ut. Samtidigt ska inte alla projekt vara affärsinriktade. En del handlar om gemenskap, nätverk att utveckla med nya konstellationer, våga gå utanför gränserna Leader+ Gotland slutrapport 11

12 Olof Berglund och Karin Wibom Från revirbevakning till samarbete När vi började jobba med Leader gick LAG:s representanter in i sin uppgift med utgångspunkt i vilken sektor eller intresseförening de representerade. Under tidens gång har ansvaret vuxit och idag agerar LAG utifrån vad som är bra för Gotland. Projekten har blivit bättre och bättre och det beror bland annat på att vi blivit bättre på att kommunicera med projektägarna. När den nya Leaderperioden startar med en ny LAGgrupp är det till viss del nya strategier som gäller, men arbetssättet är i princip det samma. Hoppas att vi kan bidra med våra erfarenheter så de nya aktörerna tar sig igenom startprocessen snabbare. Varje ny ledamot går in med sina erfarenheter, och efter en tid lär man sig vad det innebär att jobba med Leader, förklarar Stig. Trepartnerskap Vikten av att samarbeta i trepartnerskap gäller även i projekten. Många tycker att det har varit jättejobbigt. De ideella har inte alltid samma affärsfokus som företagen eller de offentliga, och tar ofta längre tid på sig vilket ibland leder till frustration hos de övriga parterna, förklarar Annelie. Ett exempel på bra trepartnerskap är ishallen i Slite. Där har föreningen Graip IK varit projektägare, företaget Cementa har bistått med spillvärme och Gotlands Kommun har bidragit med att lösa markfrågan och ett extra ekonomiskt tillskott när projektet fördyrades. Ishallen kommer att ha stor betydelse för Graip IK, Solklintsskolan och det övriga samhället. Samtidigt skapar ishallen förutsättningar för framtida turistiska satsningar. Här kan man verkligen tala om att de tre parterna alla har varsin nytta av ishallen. Att para ihop människor med olika erfarenheter och som inte träffar varandra dagligen kan ge inspirerande och givande möten. Ibland kan det vara avgörande att se på sin verksamhet från en annan sida för att komma vidare. Nyttan av projekten Det ligger i vår uppgift att bedöma om det finns ett underifrånperspektiv i projektidéerna. Det är de som har nytta av projekten som ska vara drivande. Ju fler som har nytta av det, desto högre engagemang i projekten, konstaterar Annelie. I början var det ofta projektledare som kom till oss och sa det här är ett bra projekt utan att det fanns någon förankring i bygden eller att det fanns någon som ville äga idén efter projektets slut. Det fungerar inte. Behovet måste komma underifrån. Projektet ska ha en lokal förankring först, sen kan rekrytering av projektledare göras gör man tvärtom blir det en färdig agenda som ingen känner sig delaktig i. Ibland behöver projekten mogna lite, inflikar Annelie. Projektägaren kanske inte har funderat på att skapa en långsiktig verksamhet med sin idé vilket vi vill att det ska bli. Vår roll är att stötta projektet, föreslå samarbeten och se till att projektet är bra för Gotland. Den egna insatsen I Leader kan man medfinansiera med sin egen tid till ett värde av 175 kronor/timme, ibland krävs även andra 12 Leader+ Gotland slutrapport

13 medel att finansiera med. I de projekt där man är beredd att satsa egna pengar har man ofta en högre grad av affärsmässighet, vilket också är en indikator på att man vill satsa för framtiden. Egentligen kommer det hela tiden tillbaka till det personliga ansvaret, fortsätter Stig. Det är därför mikrolånen i Bangladesh fungerar. Man går in i dem personligen. Under de senare åren har vi blivit bättre på att stötta små företag som i samverkan kommit fram med nya produkter. Det kan vara svårt att få tag i kapital hos de traditionella finansiärerna i de riktigt tidiga stadierna, särskilt på landsbygden. Där har Leader haft en viktig roll, understryker Annelie. Om vi hade haft ett par år till hade vi säkert kunna utveckla den delen till något väldigt bra för de små landsbygdsföretagen. Vi måste våga finansiera i ett tidigt skede. Följa upp med ansvar Stig och Annelie betonar vikten av att följa upp projekten. Man måste bry sig om projekten och hur det går. Redan vid projektstarten gör vi en överenskommelse om hur ofta projektet behöver rekvirera medel, förklarar Annelie. Kommer det inte in någon rapportering kollar vi upp vad som hänt, där måste jag ge Karin Wibom en eloge. Karin är anställd som ansvarig för de rekvisitioner som kommer in. Med stor kunskap, tålamod och gott hjärta har hon varit ett bra stöd för projekten. Karin är den av oss som varit med från start och har ett förflutet i andra EU-program. När projekten avslutats har vi bestämt träff med projektet för att göra en utvärdering. Det är Olof Berglund hos oss som skött den delen. Mycket av det material och resultat som vi presenterar i den här slutrapporten kommer från dessa intervjuer. Förutom uppföljningen har Olof administrerat de internationella projekten. Som finansiär har vi ett ansvar för projekten och därmed rätt att ställa krav, konstaterar Stig. Det gör att projekten blir bättre, vi är med och lyfter dem en nivå genom att fungera som bollplank och se till att det finns en fungerande styrgrupp. Betydelsen av de personliga kontakterna Under åren har vi haft många kontakter, fortsätter Annelie. Under de mest intensiva åren hade vi runt 40 informationstillfällen, runt om på Gotland, då vi träffade olika föreningar och organisationer. Dessa kontakter genererade nya projektidéer som ledde till nya kontakter. Projekten har i sin tur skapat nya samarbeten som i sin tur skapat nya projekt. Det är en snöboll som bara växer. Nätverken är företagens viktigaste investering! Vi avgår med flaggan i topp! Nu är vi en organisation som blivit ett gäng som jobbar jämbördigt. Vi har gjort det tillsammans, säger en stolt Stig Hansson med eftertryck. Under de här åren har vi lyckats få, om inte alla så i alla fall en del gotlänningarna att förstå vad Leader är. Även om vissa var negativa från början, har många blivit positiva. Det märks bland annat på att det har blivit ett större tryck på att få vara med i organisationen. Nu lämnar vi över till nästa leaderperiod och hoppas att vi varit med och bidragit till en plattform som nästa gäng kan fortsätta att utveckla. Ännu har vi bara sett början av vad leadermodellen kan åstadkomma! Leader+ Gotland slutrapport 13

14 Gotland? Nej, Ösel. Leader+ i Europa Med Leaderprogrammet ges många tillfällen till samarbete över gränserna, både nationellt och internationellt. EU-kommissionen uttalar vikten av att bygga ett internationellt nätverk och att utveckla samarbete med områden i Europa. Vi är en del av Europa ett Europa som är i omvandling. Här på Gotland ligger vi före på vissa områden, men vi ligger också efter inom andra områden. Bakgrund Totalt finns det cirka 893 leaderområden inom de 15 medlemsländer i EU som har varit verksamma under programperioden. Kontinuerligt bildas nya områden i de nytillkomna medlemsländerna. Inom EU:s organisation finns Contact Point med ansvar för att organisera former för att utbyta erfarenheter, så att de områden som inte kommit så långt kan ta del av vad som redan har uppnåtts av andra LAG-grupper med större erfarenhet inom ett specifikt område. Contact Point arrangerar även konferenser och seminarier med teman som är av gemensamt intresse för LAG. Leader+ Gotland och internationellt samarbete Leader+ Gotland har utformat en strategi för interregionalt och transnationellt samarbete. Samarbetet skall främja temat att öka värdet i lokala produkter, särskilt LEADER är en förkortning av franskans Liason Entre Action de Developpement de l Economie Rurale vilket betyder Länkar mellan åt gärder för att utveckla landsbygdens ekonomi. genom att i samverkan underlätta för företag att få tillgång till marknaden. Framförallt vill Leader+ Gotland vända sig till regioner som är duktiga på att marknadsföra och sälja lokala produkter utifrån likartade förutsättningar som de gotländska samt till områden som har en god potential att bli framtida marknader för gotländska produkter. I Leader uppmuntras vi att samverka, inte bara inom LAG-gruppen, utan framförallt på gräsrotsnivå i olika sammanhang, nationellt och internationellt. Det är när två parter som har nytta av varandra möts, som nya affärsförbindelser och samverkan kan växa. Leader+ Gotland har idag ett kontaktnät som, förutom Sverige, innefattar följande länder: Skottland, Irland, Polen, Estland, Lettland, Finland, Portugal, Spanien, Italien, Öster rike och Slovenien. 14 Leader+ Gotland slutrapport

15 Under Almedalsveckan 2007 anordnade Svenska Nätverket för Leader+ samt Leader+ Gotland ett seminarium med temat: Hur kan transnationellt samarbete i Östersjöregionen stärka landsbygdsutvecklingen? Inbjudna var gäster från Finland, Åland, Estland, Lettland, Litauen, Polen samt en representant från EUkommissionen. Lika, fast olika traditioner Även om Gotland och de flesta andra leaderområden har liknande problem, så har vi alla olika traditioner som styr hur vi använder leadermetoden i praktiken. I vissa områden i Europa styrs insatserna väldigt hårt till att förbättra den offentliga och den sociala servicen på landsbygden. På Gotland har ingen finansiering gått till sådan verksamhet, vi har haft mer fokus på att öka värdet i lokala produkter, att samverka och att underlätta för småföretag att nå nya marknader. Men det är just det som är tanken med Leader, att utgå från det egna områdets styrkor och svagheter säger Stig Hansson, Leader+ Gotlands ordförande. Inom flera regioner i Europa anser de att turism är det som ska ge utveckling på landsbygden i framtiden. Vissa områden använder 70 procent av sina medel för turismprojekt. Vi har satsat bredare, på det vanliga samhället och värderat det vanliga företagandet högt. Sen kan det ju vara så att ett projekt som ishallen i Slite förvisso ger en viss turismeffekt, men primärt är det en satsning som är till för dem som bor i bygden. Andra leaderområden i Europa tycker att vi på Gotland har så otroliga fördelar i och med att vi har cirka turister som besöker oss varje år, säger Annelie Söderström, verksamhetsledare Leader+ Gotland. Varför behöver ni EU-medel, med ert fantastiska läge mitt i Östersjön, undrar de som har betydligt tuffare förutsättningar än Gotland. När Stig Hansson varit ute i Europa och träffat andra leadergrupper har han mött fler likheter än olikheter. Problemen är de samma, men i olika hög grad, det är glest med folk på landsbygden, en åldrande befolkning, svårt att få kapital till investeringar och bra samhällsservice, vilket är grunden för att bo bekvämt och att leva på landsbygden. Samarbete i Ungern Genom att delta i internationella konferenser får jag möjlighet att både samla och att delge mina erfarenheter, berättar Stig. Jag höll ett föredrag i Ungern för ett par år sedan och besökte då två leaderområden, varav ett vindistrikt. Det var jättefint, ett högt berg med vinodlingar och en vingård på krönet. På vägen upp till vingården hade man ställt i ordning en fin vinkällare. Men ingen utnyttjade vinkällaren. Jag undrade varför de satsat på att renovera just vinkällaren på vägen upp, istället för att placera den hos någon vinproducent? Då svarade den lokala representanten från LAG att de lokala företagen inte ville samarbeta. Stig frågade då sonen på vingården om han kunde tänka sig att samarbeta med andra företag för att utveckla verksamheten och det kunde han gärna göra men från LAG hade de aldrig ställt frågan I leaderområdet Spreewald i Tyskland, som är känt för sin gurka, har man valt att bara jobba med att utveckla varumärket Spreewälder Gurken. Man ansåg att alla skulle vinna på det stärkta varumärket: man skulle få sälja fler produkter och få fler turister. Varje höst arrangeras en gurkfestival. De har fokuserat på ett område och lyckats bra. På Gotland hade vi kunnat göra likadant och få tydligare resultat om vi fokuserat på till exempel ull. Från fritidssyssla till företagande i Spanien Sen har man förstås gjort satsningar på företagande även i andra länder, berättar Stig vidare. I Spanien byggde man om ett bussgarage till ett företagshus. Målet var att få hobbyverksamhet att växa till före tagande. En fantastisk satsning! Det var några damer som i alla tider bakat småkakor och sålt till bekanta. När de flyttade in verksamheten i det här företagshuset, så slutade det med att de började exportera kakor och fick möjligheter att anställa fem personer. Där fanns också ett företag som producerade kakel och klinker på beställning i vilka färger och mönster som helst. De hade sysslat med det i fem generationer, men bara lite vid sidan av. Nu fick de plötsligt beställningar från New York och Paris! Hur tar vi till vara den lokala kunskapen på Gotland och får hobbyinkomster att bli företagande? Många som sitter på den här kunskapen betraktar sig inte ens som företagare. Därför har det varit bra att vi satsat på lokala produkter och tjänster istället för att göra en uppdelning i branscher, som turism eller lantbruk. Gotland? Nej, Grekland. Leader+ Gotland slutrapport 15

16

17 Leader-projekt Maten på Gotland kännetecknas av en fantastisk kvalitet på bland annat rotfrukter, grönsaker, lammkött, frukt och bär. Mycket sol och milda höstar ger speciellt goda förutsättningar. Här finns exklusiva delikatesser som sparris, tryffel, handgjorda ostar, valnötter, gotlandsdricka, vin och rom. Vi har många små bagerier och en genuin brödkultur. Runt om på ön finns ett stort antal mycket duktiga året-runt-krögare som kan existera tack vare turismen. Gotlänningar är mest intresserade av lokalproducerad mat i hela Sverige. Jörgen Wessman LAG-ledamot, representant för ideell sektor Honung, inte bara en binäring Gotlands Biodlares förening tog fram två nya produkter med honumg som råvara. Produkterna marknadsfördes och prov såldes och förhoppningen är att biodlare ska kunna ta språnget från hobbyverksamhet till näringsverksamhet. Kontakt: Mats Norrby, Väskinde. Distributionsprojekt till butik och restaurang för lokala råvaror och livsmedel på Gotland Nätverket Produkt Gotland ville utveckla en lösning för att distribuera lokala råvaror och livsmedel från odlare/producent till butiker och restauranger. Kontakt: Dan Widegren, Atlingbo. Gotländsk tryffel Tryffel skörds på hösten och säljs som färskvara. Målet med projektet var att ta fram en förvaringsmetod och förpackning för djupfryst tryffel för att därmed kunna sälja tryffel året runt. Läs mer på sidan 18 >>> Matkasseprojektet LRF-avdelningen i När ville visa ungdomar från stadsmiljöer hur man på en lantgård producerar råvaror till livsmedel. Kontakt: Ilse Hallgren, Alva. Mat på Gotland Ett projekt som initierades av Leader+ Gotland med syfte att stödja utvecklingen av lokal råvaruproduktion och förädling inom livsmedelssektorn. Kontakt: Ola Lindvall, Dalhem. Mousserande rabarbervin Förstudie för att skaffa basinformation om marknaden för mousserande vin med rabarber som råvara samt vilka lagkrav som ställs på en produktion. Kontakt: Ragnar Olofsson, Ardre. Säljbolag för livsmedelsprodukter Det är svårt för små livsmedelsproducenter att ta sig in i de stora butikerna om man inte gör som företagen i Matön Gotland och samarbetar för att skapa uppmärksamhet runt gotländska matupplevelser i butiker. Läs mer på sidan 20 >>> Temanummer gotländsk mat Gotlands läns Hushållningssällskap gav ut en publikation Mat på Gotland till alla hushåll på Gotland. Kontakt: Riina Noodapera, Gotlands läns Hushållningssällskap, Lövsta, Romakloster. Whiskytillverkning på Gotland I en förstudie önskade några företagare klarlägga frågor kring tillverkningsprocess, utrustning, lokalisering, tillstånd och finansiering med syfte att starta en småskalig whiskytillverkning. Kontakt: Bo Wikström, Visby.

18 Gotländsk tryffel stärka försäljningsledet I slutet på 90-talet började man uppmärksamma att det finns tryffel av god kvalitet i de gotländska markerna. Sedan dess har flera intresserat sig för att utveckla tryffelnäringen med odling, sökning och uppfödning av tryffelsökande hundar. Britt-Louise Pettersson och Lena Bertholdsson ville ta fram förädlade, mer lättsålda tryffelprodukter och hitta ett sätt att få avsättning på en bredare marknad. Tryffel trivs på Gotland! Den första gotländska bourgognetryffeln hittades 1977 i Fardhem på södra Gotland. Arten var klassad som utrotningshotad. Svampforskare Christina Wedén genomförde 1997 ett examensarbete i vilken hon drog slutsatsen att det finns ytterligare områden med tryffel på Gotland. Under hösten 1999 och 2000 inventerade hon tryffel på Gotland med hjälp av franska tryffelhundar och då ökade antalet fyndplatser från 3 till 31. Det här blev upptakten till att flera gotländska markägare började intressera sig för tryffelsök och tryffelodling. Den första odlade tryffeln skördades i november Hög kvalitet 2001 genomfördes ett blindtest av tryffel i Frankrike. Då bedömdes den gotländska tryffeln vara av högsta kvalitet och omöjlig att skilja från den franska. Från början var det svårt att sälja den gotländska tryffeln, men 2004 ökade efterfrågan och man kom upp i kilopriser på kronor. För att kunna hitta tryffel av rätt mognadsgrad krävs att man använder tränade tryffelhundar och sedan 1999 tränas sådana på Gotland. Färsk och fryst tryffel förlänger säsongen Tryffeln skördas på hösten och säljs sedan som färskvara. Många restauranger fryser in tryffel så att de kan ta fram och riva av den mängd tryffel som behövs. Ett av målen med projektet var att ta fram en förvaringsmetod och förpackning för djupfryst tryffel för att kunna sälja tryffel året runt. Men det behövdes också en attraktiv förpackning till den färska tryffeln. Mark Ingelse har hjälpt till med formgivningen. Resultatet blev en exklusiv presentförpackning som, förutom tryffeln, innehåller ett informationsblad som marknadsför Gotland, beskriver mystiken runt tryffel, ger enkla anvisningar, recept och webblänkar. Tryffelprodukter testades i Japan Framför allt med sikte på att kunna etablera export till Japan har man tagit fram flera tryffelprodukter, bland annat tryffelsalt, tryffel i whisky, konserverad tryffel, tryffelsmör, tryffelhonung, tryffelmajonnäs och ostkruka med tryffel. Produkterna har utvecklats med rådgivning av LivsTek. I slutet av mars 2008 reste Lena Bertholdsson (Bertholdsson & Holm), Olof Thomsson (Östergarn Tryffel), Susanne Welin-Berger (LivsTek) och Britt-Louise Pettersson (projektledare) till Japan för att undersöka möjligheterna till export. Målet med besöket var att se vilka tryffelprodukter som kan passa den japanska marknaden och att lära sig hur man gör affärer med japaner. Det vore mycket värdefullt för de gotländska tryffelodlarna att få tillgång till en så stor och exklusiv marknad som Japan är. 18 Leader+ Gotland slutrapport

19 Projektnamn Gotländsk tryffel Projektägare Firma Britt-Louise Pettersson Projektledare Britt-Louise Pettersson Projekttid juli 2006 mars 2008 Hemsida Leader-medel SEK Jag har ända sedan den gotländska tryffeln blev uppmärksammad haft viljan att ta fram förädlade tryffelprodukter. Träffen med japanska intressenter gav mig nya idéer och innebar även att jag kunde välja bort några idéer jag hade. Det är ett tufft arbete att utveckla nya produkter, ett steg fram och två steg tillbaka, sa Britt-Louise Pettersson vid hemkomsten. Extern marknadsföring Under projekttiden har man via nätverket Goda Gotland marknadsfört sig vid Smaklustmässan i Stockholm. Nätverket Produkt Gotland visade upp tryffelkonceptet i samband med utställningen Room for Gotland på The House of Sweden i Washington DC. Vid två tillfällen har intervjuer gjorts i lokalradion, en kort notis i tidningen Restaurang & Storkök, lokala tidningar och internettidningar. Östergarn Tryffel har publicerat hemsidan garntryffel.se. Fortsatt utveckling Projektet har uppnått sina mål och kommer även i framtiden att samverka när det gäller produktutveckling och marknadsföring. Man räknar med att fyra nya produkter ska vara klara till säsongen 2008 och inom ytterligare ett par år är siktet inställt på att ha totalt åtta produkter. Två av dessa ska då säljas kontinuerligt i Japan. Exportförsäljningen kommer att ske via hemsidan. Leader+ Gotland slutrapport 19

20 Säljbolag för livsmedelsprodukter Många vill handla småskaligt producerade livsmedel, samtidigt som dagens livsmedelsbutiker blir allt mer likformade. Det är svårt för små livsmedelsproducenter att ta sig in i de stora butikerna om man inte gör som företagen i Matön Gotland och samarbetar för att skapa uppmärksamhet runt gotländska matupplevelser i butiker. Genom att bygga personliga relationer till både affärs inne havare och kunder säkrar man efterfrågan av gotländska livsmedel. Småskaligt producerade livsmedel På Gotland finns flera producenter av livsmedel: grönsaker, bröd, charkprodukter, kött, lax, ost, saft, sylt, kryddor och drycker. Värdet ligger i det småskaliga och gotländska samtidigt som just de faktorerna kan utgöra ett hinder för de livsmedelsproducenter som vill sälja mer utanför Gotland. Hur säljer man mer utan att tappa den gotländska känslan? Nya marknader utanför Gotland Sju gotländska livsmedelsföretag bildade Matön Gotland med huvudsaklig inriktning att tillsammans bearbeta marknader utanför den lokala. Målgruppen var stormarknader och tongivande butiker i Mälardalen. Genom projektet Säljbolag för livsmedelsprodukter gjorde man en gemensam satsning på olika marknadsaktiviteter. De företag som medverkade i projektet var Ejmunds Gårdskött, Eskelunds Hembageri, Swegro Gotland, Stafva Gårdsmejeri, Katthammarsviks Rökeri, Widegrens Gård och Gute Chark. Labans kvarn ingick i gruppen från början, men valde sen att träda ur och satsa på en egen säljare. Smaka på Gotland Tillsammans har man skapat gotländska matupplevelser direkt i butikerna i Mälardalen. Genom att vara på plats har kunderna lärt känna producenterna och knutit starkare band till de olika produkterna, än om de bara nåtts av sedvanlig reklam, butiksexponering eller produktdemonstrationer, utförda av säljare utan egentlig anknytning till produkterna. Här har bonden stått på plats och pratat om sitt kött eller sina morötter. Man har bjudit både på smakprov och en pratstund. Affärsinnehavarna har sett kundernas positiva respons och känt sig motiverade att ta hem de gotländska produkterna. Man har också genomfört mässaktiviteter både på fastlandet och på Gotland, samt bjudit ner ett antal journalister till en Kulinarisk Gotlandsresa. Det här har lett till stor uppmärksamhet i matpress, TV och radio. Bland annat gjorde Coop ett gotlandsnummer av tidningen Mersmak och Allt om Mat hade ett gotlandstema i ett nummer efter projektets avslutande. 20 Leader+ Gotland slutrapport

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export 2009-02-26 Bil. 1 Projektplan 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export Projekttid: 2009 02 12 tom 2011 12 31 Projektägare: Gotlands läns Hushållningssällskap, org.nr 262000-0089

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Matverkstan resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling på Gotland

Matverkstan resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling på Gotland Resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling på Gotland Matverkstan resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling på Gotland Slutrapport Matverkstan projekttid 2007 01 22 tom 2008 12 31 Aktiviteten

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Orust privata landsbygdsflyg Ett antal f.d. piloter ska tillsammans med ungdomar

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ

Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Målen är att: Skapa en bild av vilka kostnader en utbyggnad av järnvägen Eken Tule Roma skulle innebära. Finna en bra placering för den tänkta stationen

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Mellanlanda 2009 Kulturcheckens namn Länsbygderådet Sjuhärad Sökande (Namn/Förening) 868401-2795 0320-910

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Vinprojekt Öland Journalnummer: 2010-4689 Namn på myndighet som nominerar:

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.

Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. 2015-03-25 2014-149 AH Leadercheck Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. Du kan söka för att komma igång med nytt företag samverkan

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Ansökan projektstöd. Delprojekt inom Leaders Paraplyprojekt

Ansökan projektstöd. Delprojekt inom Leaders Paraplyprojekt Ansökan projektstöd Delprojekt inom Leaders Paraplyprojekt Paraplyprojekt 1 - FÖRSTUDIE Har Du/Ni idéer för ett lite större projekt? Genom en förstudie har Du/Ni möjlighet att utröna möjligheterna, grundligare,

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Grafisk profil/glasets Hus Datum: 20150531... Journalnummer: Projekttid: 20150301-20150531. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner.

Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Växtkraft Östervåla Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Projektägare: Östervåla utvecklingsråd, ideell förening Projektledare: Viktoria Landén Kommun:

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Textilkonst och Sportvagnsträff Kulturcheckens namn Roland Haraldsson Sökande (Namn/Förening) 520612-5717

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester Projektplan Bilaga 1 1. Projektnamn Lärsemester 2. Projektidé Projektet syftar till att pröva ett koncept/upplägg kring upplevelser och lärande. Att utveckla ett nytt tänk, där semestern kombineras med

Läs mer

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring 1. Vad kallar ni projektet Förstudie lokal vindkraftsåterbäring 2. Vilken är er projektidé Inom Ljustorp pågår planering för två stora vindkraftsetableringar.

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

SLUTRAPPORT OFF-ICE AKTIVITETSBANA.

SLUTRAPPORT OFF-ICE AKTIVITETSBANA. 3 SLUTRAPPORT OFF-ICE AKTIVITETSBANA. Saffle He redovisar projektet: "Off-ice Aktivitetsbana" med Journal nummer 2008-4917 i ett Leader projekt. De personer som kan svara pa fragor om projektet ar Christian

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Org nr 802441-9189 får härmed avge Årsbokslut för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Innehåll: sida Verksamhetsberättelse 1-3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Underskrifter styrelse/lag 6

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Fisketurism Nedre Dalälven

Fisketurism Nedre Dalälven Fisketurism Nedre Dalälven Projektet har arbetat målmedvetet för bättre hållbarhet och kvalitet i fisket. Projektägare: Leader Nedre Dalälven Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 72 Jnr:

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Hemlig Festival Journalnummer: 2010-572 Namn på myndighet som nominerar:

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Bilaga 3. Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Slutrapport Förstudien: Drivkrafterna i Skelleftebygden Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Mona

Läs mer

Leader Södertälje landsbygd Stad och land i samverkan för en hållbar utveckling

Leader Södertälje landsbygd Stad och land i samverkan för en hållbar utveckling Leader Södertälje landsbygd Stad och land i samverkan för en hållbar utveckling Projekt Södertälje Närodlat mingel efter seminarium Projekt Emyhemmet då och nu, Enhörna Äpplets dag 1/6 Leader Södertälje

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

1 INLEDNING 1.1 Projektets namn. 1.2 Projektidé

1 INLEDNING 1.1 Projektets namn. 1.2 Projektidé PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT INOM LEADER BERGSLAGEN Projektplanen ska bifogas blanketten Ansökan om projektstöd inom Leader som ni hittar på under Ansöka. Ni kan alltid kontakta för att få hjälp med projektplan

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1

Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1 Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1 1. Namn på projektet: Entreprenörsgruppen Frösön 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Ulla Landenmark Adress: Bergsgatan 110 Postadress: 542 31 Mariestad

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Andelen personer intresserade av fiske. Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske, Fiskeriverket

Andelen personer intresserade av fiske. Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske, Fiskeriverket Andelen personer intresserade av fiske Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske, Fiskeriverket Andelen kvinnor / män som fiskat 2004 Fiske 2005: En undersökning om Svenskars Fritidsfiske,

Läs mer

Protokoll för LAG-möte Leader Gästrikebygden 29/5-13 kl.17.30 21.30, Kolargår n/ Värnaskolan, Hofors kommun

Protokoll för LAG-möte Leader Gästrikebygden 29/5-13 kl.17.30 21.30, Kolargår n/ Värnaskolan, Hofors kommun Protokoll för LAG-möte Leader Gästrikebygden 29/5-13 kl.17.30 21.30, Kolargår n/ Värnaskolan, Hofors kommun 1. Mötet öppnas av ordförande Kenneth Nyberg 2. Projektbesök på Kolargår n LAG började dagens

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

Telefon: 063-10 61 16 Mobiltelefon: 073-835 34 54

Telefon: 063-10 61 16 Mobiltelefon: 073-835 34 54 Ansökan Sixten 1. Namn på projektet: Dom har ju allt - Storsjöbygden 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Matilda Amundsen Bergström Ålder: 22 Adress: Landgången 4 Postadress: 831 61 Östersund

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer