KALLELSE Kommunfullmäktige

Transkript

1 1/2 KALLELSE Kommunfullmäktige Dag och tid: :00 Plats: Stora salen i bibliotekshuset Justerare: Malin Skatt (S) eller Lennart Rehn (S) Johan Liljegrahn (M) eller Annica Snäll (MP) Kallade Ledamöter Erik Ezelius (S) ordförande, Zelal Yesildeniz (S) första vice ordförande, Krister Rohman (KD) andra vice ordförande, Anna-Karin Skatt (S), Bengt Karlsson (S), Tony Pettersson (S), Helena Qvick (S), Othmar Fiala (S), Per-Erik Thurén (S), Lena Andersson (S), Christer Johansson (S), Ann-Sofie Hagenvind (S), Peter Ezelius (S), Ulla Brissman (S), Cathrine Karlsson (S), Malin Skatt (S), Håkan Joelsson (S), Berndt Gustafsson (S), Ulla Johansson (S), Lennart Rehn (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Lisbeth Ider (V), Torgny Hedlund (KD), Anneli Sandstedt (C), Lennart Axelsson (C), Ulf Persson (C), Runo Johansson (L), Halina Gustavsson (L), Ingemar Johansson (L), Peter Friberg (M), Elisabeth Alfredsson (M), Gunilla Dverstorp (M), Ida Davidsson (M), Ambjörn Lennartsson (M), Johan Liljegrahn (M), Per Bromander (-), Stig-Erik Werner (- ), Tomas Vestin (-), Annica Snäll (MP) Tjänstgörande ersättare Ersättare Gunilla Djurberg (S), Susanne Lindgren (S), Nils-Åke Johansson (S), Astrid Bengtsson (S), Jesper Carlman (S), Monica Karlén (S), Ingvar Jansson (S) förhindrad, Ulrika Storm (S), Juha Weckman (S), Anna Zöögling (S), Lars-Ove Larsson (V), Anna Ider (V), Charlotte Daremark (KD), Claes Andersson (KD), Bengt Gunnarsson (C), Per-Inge Karlsson (C), Tetyana Zakrevska-Johansson (L), Birgitta Andersson (L), Fredrik Kvist (M), Bill Malm (M), Ulf Alteg (M), Karin Olofsson (MP), Nils Werner (-) ÄRENDEN 1 Godkännande av dagordning 2017/34 2 Handlingar att anmäla 2017/32 3 Allmänhetens frågestund 2017/33 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 1

2 2/2 4 Beslut om antagande av valnämndens reglemente 2017/227 5 Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av 2017/293 folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel 6 Beslut om fastställande av taxa för barnomsorg 2017/322 7 Beslut om revidering av taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen 8 Beslut om besvarande av motion om att starta ett projekt i Staffanstorpsmodellen 9 Beslut om besvarande av motion om att öka barnsäkerheten i Madängsholm 2017/ / / Beslut om vindkraftsparker Velinga och Anneberg 2017/ Beslut om markförvärv Acklingakorset och Suntaksrondellen 2017/ Beslut om gemensam samhällsbyggnadsnämnd 2017/ Beslut om borgensram för Tidaholm Bostad AB / Beslut om borgensram för Tidaholms Energi AB 2017/ Beslut om borgensram för Tidaholms Energi AB leasing 2017/ Mötets avslutande 2017/34 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 2

3 BESLUT Diarienummer Sida (1) Rättsenheten Kommunfullmäktige i Tidaholms kommun Tidaholm Valdistriktsindelning för Tidaholms kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar att avskriva ärendet utan ytterligare åtgärd. Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade den 29 oktober 2013 om ändring i Tidaholms kommuns indelning i valdistrikt. Kommunfullmäktige i Tidaholms kommun har den 29 maj 2017, 63, beslutat att behålla nuvarande indelning av valdistrikt. Länsstyrelsen ska på förslag av kommunfullmäktige besluta om kommunens indelning i valdistrikt. Om det behövs får Länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt, se 4 kap. 17 vallagen (2005:837). Länsstyrelsen konstaterar att det inte inkommit något förslag om ändring av valdistrikten från kommunfullmäktige i Tidaholms kommun. Länsstyrelsen ser inte heller skäl att självmant besluta om en annan indelning än den nuvarande. Ärendet ska därför avskrivas från vidare handläggning. Anna Blomberg David Forsberg Detta beslut har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Postadress: Göteborg Telefon: (växel) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se 3

4 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Social- och omvårdnadsnämnden 2017/ Information om kvartalsrapporter ej verkställda gynnande beslut Sammanfattning av ärendet En rapporteringsskyldighet har införts i socialtjänstlagen 16 kap 6 f-h samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 28 f-h. Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen och 9 lagen om stöd och service. Rapporteringen skall ske till inspektionen för vård och omsorg, kommunens revisorer och till kommunfullmäktige. Rapporteringsskyldigheten gäller alla gynnande beslut om bistånd som inte verkställs inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringsskyldigheten gäller också beslut som inte verkställs på nytt inom tre månader efter det att verkställigheten avbrutits. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Om kommunen inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SOL eller 9 LSS som någon är berättigad till kan kommunen åläggas att betala en särskild sanktionsavgift. Omvårdnadsförvaltningen Under tredje kvartalet har en rapportering gjorts gällande ett beslut om kontaktperson enligt SoL. Beslutet fattades Någon lämplig uppdragstagare har ännu inte funnits. Socialförvaltningen Under tredje kvartalet har rapporteringar gjorts gällande ett beslut om behandlingsassistent enligt SoL samt ett om öppenvård enligt SoL. Besluten har de facto verkställts i rätt tid, men dock inte dokumenterats i verksamhetssystemet i rätt tid. Beslutsunderlag Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut Information om kvartalsrapporter ej verkställda gynnande beslut. Tjänsteskrivelse, Information om kvartalsrapport tredje kvartalet, socialt ansvarig samordnare Maria Wänerstig, Kvartalsrapport omvårdnadsförvaltningen. Kvartalsrapport socialförvaltningen Förslag till beslut - Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott föreslår nämnden att besluta skicka kvartalsrapporten vidare till kommunfullmäktige för information. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 12

13 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Social- och omvårdnadsnämnden Social- och omvårdnadsnämndens beslut Social- och omvårdnadsnämnden beslutar att skicka kvartalsrapporten vidare till kommunfullmäktige för information. Sändlista Kommunfullmäktige Revisorerna Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2017/ Beslut om antagande av valnämndens reglemente Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret har uppmärksammat att kommunfullmäktige inte har antagit ett reglemente för valnämnden. Detta innebär att valnämnden hittills inte har haft något formellt mandat att agera som valnämnd och att det ansvar som valnämnden har tagit egentligen har legat på kommunfullmäktige. För att komma till rätta med detta har kommunledningsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskotts presidie tagit fram ett utkast till reglemente för valnämnden. Förvaltningen har utgått från innehållet i övriga nämndsreglementen i Tidaholms kommun för att få en så stor likhet som möjligt. Innehållet har dock anpassats till det faktum att valnämnden inte har samma omfattande förvaltning som övriga nämnder har. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 123/2017 Beslut om antagande av valnämndens reglemente, Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse- Reglemente valnämnden, kommunsekreterare Elin Eklöf Valnämndens beslut, 7/2017, Beslut om reglemente valnämnd, Utkast- Reglemente valnämnd, Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för valnämnden i enlighet med förvaltningens förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för valnämnden i enlighet med förvaltningens förslag med ändringen att byta ut landstingsfullmäktige mot regionfullmäktige i texten samt lägga till uppdraget att fastställa arvode för valförrättarna. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 18

19 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017/ Beslut om antagande av valnämndens reglemente Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret har uppmärksammat att kommunfullmäktige inte har antagit ett reglemente för valnämnden. Detta innebär att valnämnden hittills inte har haft något formellt mandat att agera som valnämnd och att det ansvar som valnämnden har tagit egentligen har legat på kommunfullmäktige. För att komma till rätta med detta har kommunledningsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskotts presidie tagit fram ett utkast till reglemente för valnämnden. Förvaltningen har utgått från innehållet i övriga nämndsreglementen i Tidaholms kommun för att få en så stor likhet som möjligt. Innehållet har dock anpassats till det faktum att valnämnden inte har samma omfattande förvaltning som övriga nämnder har. Beslutsunderlag Valnämndens beslut, 7/2017, Beslut om reglemente valnämnd, Utkast- Reglemente valnämnd, Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för valnämnden i enlighet med förvaltningens förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för valnämnden i enlighet med förvaltningens förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 19

20 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/227 Kommunfullmäktige Elin Eklöf Tjänsteskrivelse- Reglemente valnämnden Ärendet Kommunledningskontoret har uppmärksammat att kommunfullmäktige inte har antagit ett reglemente för valnämnden. Detta innebär att valnämnden hittills inte har haft något formellt mandat att agera som valnämnd och att det ansvar som valnämnden har tagit egentligen har legat på kommunfullmäktige. För att komma till rätta med detta har kommunledningsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskotts presidie tagit fram ett utkast till reglemente för valnämnden. Förvaltningen har utgått från innehållet i övriga nämndsreglementen i Tidaholms kommun för att få en så stor likhet som möjligt. Innehållet har dock anpassats till det faktum att valnämnden inte har samma omfattande förvaltning som övriga nämnder har. Beslutsunderlag Valnämndens beslut, 7/2017, Beslut om reglemente valnämnd, Utkast- Reglemente valnämnd, Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reglementet för valnämnden i enlighet med förvaltningens förslag. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 20

21 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden 2017/7 2 Beslut om reglemente valnämnd Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret har uppmärksammat att kommunfullmäktige inte har antagit ett reglemente för valnämnden. Detta innebär att valnämnden hittills inte har haft något formellt mandat att agera som valnämnd och att det ansvar som valnämnden har tagit egentligen har legat på kommunfullmäktige. För att komma till rätta med detta har kommunledningsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskotts presidie tagit fram ett utkast till reglemente för valnämnden. Förvaltningen har utgått från innehållet i övriga nämndsreglementen i Tidaholms kommun för att få en så stor likhet som möjligt. Innehållet har dock anpassats till det faktum att valnämnden inte har samma omfattande förvaltning som övriga nämnder har. Innan ärendet presenteras för kommunstyrelsen inför beslut om antagande i kommunfullmäktige bör valnämnden ta ställning till reglementet och dess innehåll. Yttrandet från valnämnden skall inkomma till kommunkansliet senast den 3 november Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utkast Reglemente valnämnd, kommunsekreterare Sofie Thorsell, Förslag till beslut Valnämnden föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reglemente för valnämnden i enlighet med förvaltningens förslag. Valnämndens beslut Valnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta anta reglementet för valnämnden i enlighet med förvaltningens förslag. Sändlista Kommunfullmäktige Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 21

22 Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2017/227 Antagen: KF Reviderad: - FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente valnämnden 22

23 2/9 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 A. Valnämndens uppgifter Valnämndens ansvarsområden och uppgifter...3 Valnämnden ansvarar vidare för: Delegering från kommunfullmäktige...3 B. För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser Uppdrag och verksamhet Organisation inom verksamhetsområdet Planering, uppföljning och redovisning Information, samråd och handläggning Motioner och medborgarförslag Personuppgifter...5 C. Valnämndens sammansättning och arbetsformer Nämndens sammansättning Sammanträden Kallelse och föredragningslista Beslutsförhet Distansnärvaro Förhinder Jäv eller annat hinder Nämndens ordförande Ersättare för ordförande Närvarorätt för övriga Justering av protokoll Reservation och protokollsanteckning Delegering av ärenden Delgivning Undertecknande av handlingar...9 Dokumentansvarig: Kommunsekreterare Giltighetstid: Tillsvidare 23

24 3/9 A. Valnämndens uppgifter 1 Valnämndens ansvarsområden och uppgifter Nämnden ska fullgöra de uppgifter som ankommer på kommunen samt ansvara för genomförande av val eller folkomröstning enligt vallagen (2005:837), folkomröstningslagen (1979:369), lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar samt uppgifter som enligt annan tillämplig lagstiftning ska fullgöras av valnämnd. Valnämnden ansvarar vidare för: Att svara för den lokala organisationen vid genomförande av allmänna val, folkomröstningar och dylikt. Att vara lokal valmyndighet i samband med val till riksdagen, val till regionsfullmäktige, val till kommunfullmäktige, val till Europa-parlamentet samt vid förekommande folkomröstning, omval eller extra val. Att hålla sig informerad om förhållanden, och följa utvecklingen, inom sitt ansvarsområde samt vidta åtgärder så att val och folkomröstningar kan genomföras på ett tillförlitligt och säkert sätt. Att fortlöpande följa den lokala valdistriktsindelningen och initiera de ändringar däri som förändrade befolkningstal eller andra omständigheter kan föranleda. Att informera allmänheten om förestående val och folkomröstningar samt i övrigt om väsentliga delar i den egna verksamheten. Att besluta om arvodet för röstmottagare samt övriga valarbetare. 2 Delegering från kommunfullmäktige Nämnden ska besluta i följande typer av ärenden: Beslut i de uppgifter som anförtros nämnden och som ej är av sådan art att de beslutas av kommunfullmäktige. Omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning. Fastställa avgifter som saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och inte är av principiell beskaffenhet. Själv, eller genom ombud, föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd samt får, i sådana mål och ärenden där nämnden själv för talan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, antagande av ackord samt slutande av annat avtal. 24

25 4/9 B. För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser 3 Uppdrag och verksamhet Nämnden ska, inom sitt respektive verksamhetsområde, följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämnden ska följa det som fullmäktige, i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut, har bestämt att nämnden ska fullgöra. Nämnden ska verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden ansvarar för att bedriva sin verksamhet inom angiven budgetram. 4 Organisation inom verksamhetsområdet Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 5 Planering, uppföljning och redovisning 1) Nämnden ansvarar för övergripande delar, principiellt viktiga och avgörande frågor inom verksamheten samt anger riktlinjer och prioriteringar inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar dessutom för långsiktig planering och strategisk utveckling av verksamheten. 2) Nämnden ska till fullmäktige yttra sig över förslag, framställningar, medborgarförslag och motioner. Nämnden ska bereda och besluta i de medborgarförslag som fullmäktige har överlämnat för beredning och beslut. 3) Nämnden ska i sitt arbete beakta miljö-, tillgänglighets-, integrations-, mångfalds-, jämställdhets- och folkhälsofrågor samt FN:s barn-konvention och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 4) Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts nämnden enligt speciallag. 6 Information, samråd och handläggning 1) Styrelse, nämnder och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnden erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess. 2) Nämnden ska samråda med styrelsen och/eller annan nämnd när dess verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. 3) Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. 4) Nämnden ska lämna allmän information, upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör nämndens verksamhetsområde. Varje ärende ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. 25

26 5/9 5) När nämnden tar emot ett ärende, som inte kan avgöras inom en månad, bör den sökande/berörde underrättas om att ärendet har kommit in och vem som kommer att handlägga ärendet samt om möjligt när ärendet förväntas bli avgjort. 6) Nämnden ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och i övrigt underlätta för den enskilde att ha med nämnden att göra. 7 Motioner och medborgarförslag Nämnden ska yttra sig över remitterade medborgarförslag och motioner inom tre månader, med tillägg av två månader om tiden sträcker sig över sommaren. Nämndens yttrande ska utmynna i ett förslag till kommun-fullmäktige om att avslå eller bifalla medborgarförslaget eller motionen. I de fall nämnden föreslår ett avslag på grund av att förslaget redan är genomfört, ska detta framgå av beslutet. I de fall kommunfullmäktige har överlåtit till nämnden att besluta om ett medborgarförslag gäller följande: När ett medborgarförslag beretts färdigt och nämnden ska fatta beslut om medborgarförslaget ska förslagsställaren underrättas. Nämnden får besluta att den som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet, men förslagsväckaren får inte närvara när beslut fattas. Nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattas med anledning av medborgarförslag. Nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som kommit in till fullmäktige under året och som inte slutbehandlats. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Styrelsen samordnar de olika nämndernas redovisningar. 8 Personuppgifter Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. 26

27 6/9 C. Valnämndens sammansättning och arbetsformer 9 Nämndens sammansättning Valnämnden består av sju ledamöter som utses av fullmäktige. Valnämndens presidium består av ordförande och vice ordförande. 10 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som ordförande bestämmer. Ordföranden kan, vid behov, besluta om att kalla nämnden till extra sammanträde. 11 Kallelse och föredragningslista Ordföranden ansvarar för att kallelse upprättas inför sammanträdena samt bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. Kallelsen ska vara ledamöterna tillhanda senast fem vardagar före sammanträdet. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt en lista över de ärenden som ska behandlas under sammanträdet. När varken ordföranden eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska detta göras av den ledamot i nämnden som har flest tjänsteår i nämnden bakom sig. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem utfärda kallelsen. 12 Beslutsförhet För att nämnden ska få besluta i ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 13 Distansnärvaro Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem vardagar i förväg anmäla detta till nämndens sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. 27

28 7/9 14 Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. 15 Jäv eller annat hinder Ledamot, som är förhindrad att delta i behandling av ett ärende på grund av jäv, ska själv anmäla detta till ordföranden samt lämna sammanträdeslokalen innan ärendets behandling påbörjats. Ledamot som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får fortsätta att tjänstgöra när ärendet har handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. 16 Nämndens ordförande Nämndens ordförande ska: 1) I egenskap av nämndens främste företrädare ha uppsikt över nämndens verksamhet. 2) Se till att nämndens ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål. 3) Bevaka att nämndens beslut verkställs. 4) Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling, och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. 5) Främja samverkan mellan nämnden, styrelsen och övriga nämnder. 6) Representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, under konferenser och vid sammanträden om inte nämnden bestämmer annat i särskilda fall 17 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt samman-träde eller i en del av ett sammanträde får den i nämnden med flest tjänsteår fullgöra ordförandens samtliga uppgifter. Vid lika tjänsteår ska den äldste av dem fullgöra ordförandes uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får fullmäktige utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 18 Närvarorätt för övriga Kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnden får även medge att annan ledamot i styrelsen närvarar vid nämndens sammanträden och deltar i nämndens överläggningar om särskilda skäl föreligger. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. 28

29 8/9 Nämnden får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller en särskilt sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. 19 Justering av protokoll Nämndens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet ska justeras senast 14 dagar efter sammanträdet. Dagarvode betalas inte ut för protokolljustering. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Beslutet ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och anslås senast nästkommande arbetsdag. 20 Reservation och protokollsanteckning Ledamot som deltagit i ett avgörande får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservanten vill motivera reservationen ska detta göras skriftligt. Motiveringen måste lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Ledamöter kan, om ordföranden godkänner, lämna en så kallad protokollsanteckning. Denna ska vara skriftlig och helst inlämnad i anslutning till ärendets behandling, dock före sammanträdets slut. Protokollsanteckningen får enbart beröra det beslut som är fattat i ärendet. 21 Delegering av ärenden Nämnden får uppdra åt ledamot eller anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. Delegaterna ska redovisas i en, av nämnden upprättad, delegationsordning eller genom annat beslut i nämnden. I följande slag av ärenden får beslutanderätt inte delegeras: 1) Ärende som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 2) Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av styrelsen eller av fullmäktige har överklagats. 3) Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4) Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Om beslutanderätt delegerats får ärendet ändå överlämnas till nämnden om det finns särskilda skäl för detta. Nämnden får delegera beslutanderätt till ordföranden eller annan ledamot i nämnden i brådskande ärenden, där nämndens avgörande inte kan avvaktas. 29

30 9/9 Vid handläggning av ärenden med stöd av delegerad beslutanderätt, gäller i tillämpliga delar, vad som är föreskrivet för nämnden i fråga om jäv, beslutsförhet, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering. Beslut som fattas med stöd av delegation ska månadsvis anmälas till nämnden. 22 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordförande eller anställd som nämn-den beslutat vara behörig. 23 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av annan ledamot i nämnden, och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som nämnden bestämmer. Nämnden får genom beslut uppdra åt annan/andra att verkställa undertecknandet. 30

31 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2017/ Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel Sammanfattning av ärendet Den 24 maj 2017 antog riksdagen en ny lag, lag (2017:425) om elektroniska cigaretter (e-cigaretter) och påfyllningsbehållare. Lagen började gälla den 1 juli 2017, med övergångsbestämmelser som gäller t o m Tillsynsansvaret över denna lag åligger delvis kommunerna enligt lagens 26. Miljö- och byggnadsnämnden utövar i dag tillsyn över försäljning av tobaksvaror. De anser att arbetet med att handlägga anmälningar och utöva tillsyn över handel med e-cigaretter med tillbehör kommer att vara jämförbart med det arbete som i dag sker när det gäller tobak. De menar därför att en gemensam taxa för tobakstillsyn och tillsyn över försäljning av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare förefaller logisk. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 112/2017 Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel, Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse- Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel, kommunsekreterare Elin Eklöf, Miljö- och byggnadsnämnden beslut 80/2017, Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel, Tjänsteskrivelse, miljö- och livsmedelsinspektör Britt Svensson, Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att den av kommunfullmäktige antagna gemensamma taxan för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen samt tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel utökas med tillsyn enligt lag (2017:425) om handel med elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Taxan får samma utformning som tidigare, med tillägg gällande tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare i tillämpliga stycken. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att den av kommunfullmäktige antagna gemensamma taxan för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen samt tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel utökas med tillsyn enligt lag Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 31

32 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (2017:425) om handel med elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Taxan får samma utformning som tidigare, med tillägg gällande tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare i tillämpliga stycken. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 32

33 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017/ Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel Sammanfattning av ärendet Den 24 maj 2017 antog riksdagen en ny lag, lag (2017:425) om elektroniska cigaretter (e-cigaretter) och påfyllningsbehållare. Lagen började gälla den 1 juli 2017, med övergångsbestämmelser som gäller t o m Tillsynsansvaret över denna lag åligger delvis kommunerna enligt lagens 26. Miljö- och byggnadsnämnden utövar i dag tillsyn över försäljning av tobaksvaror. De anser att arbetet med att handlägga anmälningar och utöva tillsyn över handel med e-cigaretter med tillbehör kommer att vara jämförbart med det arbete som i dag sker när det gäller tobak. De menar därför att en gemensam taxa för tobakstillsyn och tillsyn över försäljning av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare förefaller logisk. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämnden beslut 80/2017, Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel, Tjänsteskrivelse, miljö- och livsmedelsinspektör Britt Svensson, Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att den av kommunfullmäktige antagna gemensamma taxan för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen samt tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel utökas med tillsyn enligt lag (2017:425) om handel med elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Taxan får samma utformning som tidigare, med tillägg gällande tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare i tillämpliga stycken. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att den av kommunfullmäktige antagna gemensamma taxan för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen samt tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel utökas med tillsyn enligt lag (2017:425) om handel med elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Taxan får samma utformning som tidigare, med tillägg gällande tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare i tillämpliga stycken. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 33

34 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/293 Kommunfullmäktige Elin Eklöf Tjänsteskrivelse- Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel Ärendet Den 24 maj 2017 antog riksdagen en ny lag, lag (2017:425) om elektroniska cigaretter (e-cigaretter) och påfyllningsbehållare. Lagen började gälla den 1 juli 2017, med övergångsbestämmelser som gäller t o m Tillsynsansvaret över denna lag åligger delvis kommunerna enligt lagens 26. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämnden beslut 80/2017, Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel, Tjänsteskrivelse, miljö- och livsmedelsinspektör Britt Svensson, Utredning Miljö- och byggnadsnämnden utövar i dag tillsyn över försäljning av tobaksvaror. De anser att arbetet med att handlägga anmälningar och utöva tillsyn över handel med e-cigaretter med tillbehör kommer att vara jämförbart med det arbete som i dag sker när det gäller tobak. De menar därför att en gemensam taxa för tobakstillsyn och tillsyn över försäljning av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare förefaller logisk. Barnrättsbedömning Barn bedöms inte påverkas i direkt mening. Utredningens slutsatser Kommunledningsförvaltningen kommer, under förutsättningen att miljö- och byggnadsnämnden beslutas få ansvaret för tillsynen, föreslå kommunfullmäktige att besluta att den tagna taxan uppdateras enligt det nya tillsynsansvaret. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att den av kommunfullmäktige antagna gemensamma taxan för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen samt tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel utökas med tillsyn enligt lag (2017:425) om handel med elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Taxan får samma Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 34

35 2/2 utformning som tidigare, med tillägg gällande tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare i tillämpliga stycken. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 35

36 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel Sammanfattning av ärendet Den 24 maj 2017 antog riksdagen en ny lag, lag (2017:425) om elektroniska cigaretter (e-cigaretter) och påfyllningsbehållare. Lagen började gälla den 1 juli 2017, med övergångsbestämmelser som gäller t o m Tillsynsansvaret över denna lag åligger delvis kommunerna enligt lagens 26. I tjänsteskrivelse med dnr föreslår förvaltningen miljö- och byggnadsnämnden besluta föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att delegera tillsynsansvaret över lag (2017:425) till miljö- och byggnadsnämnden. Miljö- och byggnadsnämnden utövar i dag tillsyn över försäljning av tobaksvaror. Arbetet med att handlägga anmälningar och utöva tillsyn över handel med e-cigaretter med tillbehör kommer att vara jämförbart med det arbete som i dag sker när det gäller tobak, varför en gemensam taxa för tobakstillsyn och tillsyn över försäljning av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare förefaller logisk. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskotts beslut 54/2017 Beslut om tillägg till taxa för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen och tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel, Tjänsteskrivelse, miljö- och livsmedelsinspektör Britt Svensson Lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, 46. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår miljö- och byggnadsnämnden besluta föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att den av kommunfullmäktige antagna gemensamma taxan för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen samt tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel utökas med tillsyn enligt lag (2017:425) om handel med elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Taxan får samma utformning som tidigare, med tillägg gällande tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare i tillämpliga stycken. Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att den av kommunfullmäktige antagna gemensamma taxan för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen samt tillsyn av Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 36

37 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden handel med vissa receptfria läkemedel utökas med tillsyn enligt lag (2017:425) om handel med elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Taxan får samma utformning som tidigare, med tillägg gällande tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare i tillämpliga stycken. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 37

38 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer Miljö- och byggnadsnämnden Britt Svensson Ärendebeskrivning Den 24 maj 2017 antog riksdagen en ny lag, lag (2017:425) om elektroniska cigaretter (e-cigaretter) och påfyllningsbehållare. Lagen började gälla den 1 juli 2017, med övergångsbestämmelser som gäller t o m Tillsynsansvaret över denna lag åligger delvis kommunerna enligt lagens 26. I tjänsteskrivelse med dnr föreslår förvaltningen att miljö- och byggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att förorda att kommunfullmäktige delegerar tillsynsansvaret över lag (2017:425) till miljöoch byggnadsnämnden. I det fall miljö- och byggnadsnämnden beslutar enligt ovan uppkommer frågan om avgifter för ovan nämnda tillsyn. Beslutsunderlag Lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, 46 : En kommun får ta ut avgift för sin tillsyn av den som bedriver anmälningspliktig försäljning med elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare enligt 20. Utredning Miljö- och byggnadsnämnden utövar i dag tillsyn över försäljning av tobaksvaror. Arbetet med att handlägga anmälningar och utöva tillsyn över handel med e-cigaretter med tillbehör kommer att vara jämförbart med det arbete som i dag sker när det gäller tobak, varför en gemensam taxa för tobakstillsyn och tillsyn över försäljning av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare förefaller logisk. Förslag till beslut Förvaltningens förslag är att miljö- och byggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att förorda kommunfullmäktige att den av kommunfullmäktige antagna gemensamma taxan för tillsyn av försäljning av folköl i butik, tillsyn enligt tobakslagen samt tillsyn av handel med vissa receptfria läkemedel utökas med tillsyn enligt lag (2017:425) om handel med elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Taxan får samma utformning som tidigare, med tillägg gällande tillsynen av e-cigaretter och påfyllnadsbehållare i tillämpliga stycken. Britt Svensson Miljö- och livsmedelsinspektör Miljö- och byggnadsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Postadress: Tidaholm Besöksadress: Stadshuset Torggatan 26A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 38

39 Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2017/293 Fastställd: Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Taxa för tillsyn försäljning av tobak, E-cigaretter, folköl i butik samt vissa receptfria läkemedel 39

40 2/4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Timavgift...3 Avgift för anmälan...3 Avgift för tillsyn...4 Avgiftens erläggande...4 Verställighetsfrågor...4 Dokumentansvarig: Förvaltningschef Giltighetstid: Tillsvidare 40

41 3/4 Inledning 1 Denna taxa gäller avgifter för Tidaholms kommuns kostnader för handläggning av anmälan och tillsyn över anmälningspliktig försäljning av tobaksvaror enligt tobakslagen (SFS 1993:581), för handläggning av anmälan och tillsyn över anmälningspliktig försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare till dessa enligt lag (SFS2017:425), handläggning av anmälan och tillsyn över anmälningspliktig försäljning av folköl i butik enligt alkohollagen (SFS 2010:1622) och för tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel enligt lag (SFS 2009:730). 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för: 1. Handläggning av anmälan om och tillsyn över försäljning av tobaksvaror 2. Handläggning av anmälan och tillsyn över försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare till dessa 3. Handläggning av anmälan och tillsyn över försäljning av folköl i butik 4. Tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel 5. Handläggning av föreläggande, förbud och andra åtgärder som vidtas vid tillsynen 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för: 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visat sig obefogat 2. Tid för handläggning av överklagan 4 Beslut om att fastställa avgift enligt 1 och 2 fattas av miljö- och byggnadsnämnden. 5 Miljö- och byggandsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att ändra i denna taxa fastställd timtaxa med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring av konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkningen är oktober månad år Timavgift 6 Vid tillämpning av denna taxa är timavgiften för innevarande år kr per hel timme. Avgift för anmälan 7 Den som anmäler försäljning av tobaksvaror, elektroniska cigaretter, påfyllnadsbehållare till dessa eller folköl i butik ska betala avgift för en timmes handläggningstid. 41

42 4/4 Avgift för tillsyn 8 Timavgiften tas ut för varje halv timme nedlagd tid. Avgiftsuttag sker i förhållande till den tid varje tillsynsbesök tar. Till tiden för den egentliga tillsynen på plats ska också läggas tid för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, administrativt arbete, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet, föredragning och beslut. Avgiftens erläggande 9 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Tidaholms kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslut eller på faktura. Verkställighetsfrågor 10 Miljö- och byggnadsnämndens beslut om avgifter enligt denna taxa får överklagas hos länsstyrelsen. 42

43 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2017/ Beslut om fastställande av taxa för barnomsorg Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden har överlämnat förslag till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Fastställande av taxa för barnomsorg, kommunsekreterare Elin Eklöf, Barn- och utbildningsnämndens beslut 117/2017 Beslut om barnomsorgstaxa, Taxa för barnomsorg Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa barnomsorgstaxan för 2018 med uppräkning av inkomstindex för 2018 som regeringen beslutar om i november Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa barnomsorgstaxan för 2018 med uppräkning av inkomstindex för 2018 som regeringen beslutar om i november Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 43

44 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/322 Kommunfullmäktige Elin Eklöf Fastställande av taxa för barnomsorg Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har överlämnat förslag till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens beslut 117/2017 Beslut om barnomsorgstaxa, Taxa för barnomsorg Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa barnomsorgstaxan för 2018 med uppräkning av inkomstindex för 2018 som regeringen beslutar om i november Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 44

45 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2017/ Beslut om revideringen av taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen Sammanfattning av ärendet Miljö- och byggnadsnämnden har överlämnat förslag till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut om revidering av taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen, kommunsekreterare Elin Eklöf, Miljö- och byggnadsnämndens beslut 95/2017 Beslut om revidering av taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen, Taxa för tillsyn och prövning enligt strålskyddslagen Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 45

46 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/322 Kommunfullmäktige Elin Eklöf Beslut om revidering av taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen Ärendet Miljö- och byggnadsnämnden har överlämnat förslag till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens beslut 95/2017 Beslut om revidering av taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen, Taxa för tillsyn och prövning enligt strålskyddslagen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 46

47 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2017/ Beslut om besvarande av motion om att starta ett projekt i Staffanstorpsmodellen Sammanfattning av ärendet Gunilla Dverstorp (M) med flera har inkommit med en motion angående att tillsammans med polisen initiera ett projekt med märk-dna som kallas Staffanstorpsmodellen. Under utredningen framgick att det finns tre framgångsfaktorer som är direkt avgörande för projektets resultat. Dessa är den externa samverkan mellan kommun och kommunpolis, den interna samverkan och förståelsen mellan kommunpolis, områdespolis och kommunikatör samt väl genomförda kommunikativa insatser där medborgarnas frågor och eget ansvar utgjort fokus. Kommunpolisen tillfrågades om möjlighet till deltagande i projektet Kommunpolisen hänvisade frågan vidare till ledningen som inkom med svar Svaret från polisen är att det i nuläget inte finns resurs och tid och att de i nuläget inte kan utlova ett samarbete. Eftersom att polisen i dagsläget inte kan utlova ett samarbete och erfarenheterna som Staffanstorps kommun dragit är att polisen har en mycket viktig roll i projektet är det i dagsläget svårt att initiera ett projekt. Då polisen i nuläget inte har möjlighet att delta i projektet bör kommunen avvakta polisens möjlighet till deltagande. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 127/2017 Beslut om besvarande av motion om att starta ett projekt i Staffanstorpsmodellen, Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Beslut om motion att initiera ett projekt med MärkDNA enligt Staffanstorpsmodellen, kommunjurist Markus Wästefors, Svar på förfrågan från kommunpolis Anna-Lena Mann mfl, Staffanstorpsmodellen; Att förebygga bostadsinbrott med stöd av MärkDNA, Staffanstorps kommun, Motion om att starta ett projekt med MärkDNA enligt Staffanstorpsmodellen (M, C, KD, L), Förslag till beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. - Ulf Persson yrkar på att bifalla motionen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 47

48 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, arbetsutskottets och Perssons. Hon ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: JA: Bifall till arbetsutskottets förslag NEJ: Bifall till Perssons förslag Omröstningen utfaller med: JA: 6 NEJ:5 Följande röstar JA: Anna-Karin Skatt (S), Christer Johansson (S), Bengt Karlsson (S), Lena Andersson (S), Per-Erik Thurén (S), Hajrudin Abdihodzic (V) Följande röstar NEJ: Runo Johansson (L), Ambjörn Lennartsson (M), Ida Davidsson (M), Ulf Persson (C), Annica Snäll (MP) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Protokollsanteckning Ulf Persson och Runo Johansson yrkar bifall Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 48

49 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017/ Beslut om besvarande av motion om att starta ett projekt i Staffanstorpsmodellen Sammanfattning av ärendet Gunilla Dverstorp (M) med flera har inkommit med en motion angående att tillsammans med polisen initiera ett projekt med märk-dna som kallas Staffanstorpsmodellen. Under utredningen framgick det att det finns tre framgångsfaktorer som är direkt avgörande för projektets resultat. Dessa är den externa samverkan mellan kommun och kommunpolis, den interna samverkan och förståelsen mellan kommunpolis, områdespolis och kommunikatör samt väl genomförda kommunikativa insatser där medborgarnas frågor och eget ansvar utgjort fokus. Kommunpolisen tillfrågades om möjlighet till deltagande i projektet Kommunpolisen hänvisade frågan vidare till ledningen som inkom med svar Svaret från polisen är att det i nuläget inte finns resurs och tid och att de i nuläget inte kan utlova ett samarbete. Eftersom att polisen i dagsläget inte kan utlova ett samarbete och erfarenheterna som Staffanstorps kommun dragit är att polisen har en mycket viktig roll i projektet är det i dagsläget svårt att initiera ett projekt. Då polisen i nuläget inte har möjlighet att delta i projektet bör kommunen avvakta polisens möjlighet till deltagande. Beslutsunderlag Svar på förfrågan från kommunpolis Anna-Lena Mann mfl, Staffanstorpsmodellen; Att förebygga bostadsinbrott med stöd av MärkDNA, Staffanstorps kommun, Motion om att starta ett projekt med MärkDNA enligt Staffanstorpsmodellen (M, C, KD, L), Förslag till beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Reservation Runo Johansson (L) och Ambjörn Lennartsson (M) reserverar sig mot beslutet med följande motivering Vi anser att motionen bör bifallas för att visa att kommunen ställer sig positiv. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 49

50 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsanteckning Anna-Karin Skatt (S) yrkar på att avslå motionen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 50

51 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/175 Kommunfullmäktige Markus Wästefors Tjänsteskrivelse - Beslut om motion att initiera ett projekt med MärkDNA enligt Staffanstorpsmodellen Ärendet Gunilla Dverstorp (M) med flera har inkommit med en motion angående att tillsammans med polisen initiera ett projekt med märk-dna som kallas Staffanstorpsmodellen. Beslutsunderlag Svar på förfrågan från kommunpolis Anna-Lena Mann mfl, Staffanstorpsmodellen; Att förebygga bostadsinbrott med stöd av MärkDNA, Staffanstorps kommun, Motion om att starta ett projekt med MärkDNA enligt Staffanstorpsmodellen (M, C, KD, L), Utredning Under utredningen framgick att det finns tre framgångsfaktorer som är direkt avgörande för projektets resultat. Dessa är den externa samverkan mellan kommun och kommunpolis, den interna samverkan och förståelsen mellan kommunpolis, områdespolis och kommunikatör samt väl genomförda kommunikativa insatser där medborgarnas frågor och eget ansvar utgjort fokus. Kommunpolisen tillfrågades om möjlighet till deltagande i projektet Kommunpolisen hänvisade frågan vidare till ledningen som inkom med svar Svaret från polisen är att det i nuläget inte finns resurs och tid och att de i nuläget inte kan utlova ett samarbete. Eftersom att polisen i dagsläget inte kan utlova ett samarbete och erfarenheterna som Staffanstorps kommun dragit är att polisen har en mycket viktig roll i projektet är det i dagsläget svårt att initiera ett projekt. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte beröra barn i direkt mening. Utredningens slutsatser Då polisen i nuläget inte har möjlighet att delta i projektet bör kommunen avvakta polisens möjlighet till deltagande. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 51

52 From: Sent: 4 Oct :08: To: Markus Wästefors Cc: morgan.tarning@polisen.se;andreas.wedebrand@polisen.se;andersy.johansson@polisen.se Subject: SV: Staffanstorpsmodellen i Tidaholm Hej Markus! Ämnet har diskuterats och det ligger just nu centralt i polisens arbete att komma fram hur vi ska arbeta med detta. Finns egentligen inget hinder mer än resurs och tid. Så i nuläget får vi tyvärr avvakta. Det är en oerhört bra modell och vi kommer på något sätt att gå vidare med den, men kan tyvärr inte utlova något samarbete i dagsläget. Med vänlig hälsning Anna-Lena Mann Kommunpolis Falköping - Tidaholm LPO Östra Skaraborg Tel Mobil: anna-lena.mann@polisen.se Trädgårdsgatan FALKÖPING Telefon till polisen: Från: Markus Wästefors [mailto:markus.wastefors@tidaholm.se] Skickat: den 2 oktober :18 Till: Anna-Lena Mann Ämne: SV: Staffanstorpsmodellen i Tidaholm Hej Finns det någon återkoppling på frågan? 52

53 Med vänlig hälsning Markus Wästefors Kommunjurist t.f. Kanslichef Tidaholms kommun vxl , Org.nr: Besöksadress: Torggatan 26A, Tidaholm Från: Skickat: den 19 juni :42 Till: Markus Wästefors Ämne: SV: Staffanstorpsmodellen i Tidaholm Jag har läst detta och vidarebefordrat till min ledning. Går nu på semester och vi får återkomma! Mvh Anna-Lena Mann Kommunpolis Falköping - Tidaholm LPO Östra Skaraborg Tel Mobil: anna-lena.mann@polisen.se Trädgårdsgatan FALKÖPING Telefon till polisen:

54 Från: Markus Wästefors Skickat: den 19 juni :26 Till: Anna-Lena Mann Ämne: Staffanstorpsmodellen i Tidaholm Hej Det har inkommit en motion i kommunfullmäktige i Tidaholm om att ev starta upp ett projekt modell Staffanstorpsmodellen med MärkDNA. Information om modellen finns här: 37-procent-efter-dna-markning utredningar/skane/staffanstorpsmodellen%20- %20en%20utv%C3%A4rdering%20av%20att%20f%C3%B6rebygga%20bostadsinbrott%20med%20m%C3 %A4rkDNA.pdf?epslanguage=Automatisk I rapporten s. 7 står följande: Samverkan mellan kommun och polis Utvärderingen behandlar tre framgångsfaktorer som direkt avgörande för resultatet i Staffanstorp. Dessa är den externa samverkan mellan kommunpolis och kommun, den interna samverkan och förståelsen mellan kommunpolis, områdespoliser och kommunikatör samt väl genomförda kommunikativa insatser där medborgarnas frågor och eget ansvar utgjort fokus. Att åstadkomma en gemensam agenda kräver samsyn, samordning och kontinuitet inför, under och vid uppföljningen av genomförda insatser. De tre begreppen menar utvärderingen de bärande elementen både i relationen mellan kommun och polis och i det arbete som bedrivits internt i respektive organisation. Det går inte att ta miste på att de lokala förutsättningarna vid framtida etableringar av MärkDNA kommer alltid att skilja sig mellan olika kommuner. Att jobba strategiskt mot bostadsinbrott innebär både att politiskt prioritera frågan och att säkerställa kompetensen i kommunorganisationen. Med hänsyn till det finns en fara i att projektets framgångar blir plats- och personberoende. Till gagn för framtida implementeringar producerar polisens Nationella operativa avdelning (NOA) för närvarande ett nationellt metodstöd avseende bostadsinbrott. Det är en sammanställning av olika arbetsmetoder som varit framgångsrika genom åren i Sverige, men även internationellt. Vår fråga till er är om ni har resurser/tid till att driva ett linkande projekt tillsammans med kommunen? Med vänlig hälsning Markus Wästefors Kommunjurist t.f. Kanslichef Magiker 54

55 Tidaholms kommun vxl , Org.nr: Besöksadress: Torggatan 26A, Tidaholm 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 62

63 63

64 64

65 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2017/ Beslut om besvarande av motion om att öka barnsäkerheten i Madängsholm Sammanfattning av ärendet Lisbeth Ider (V) lämnade in en motion angående ökad barnsäkerhet i Madängsholm. Motionären anser att det finns ett flertal barnfamiljer i Madängsholm som har väntat länge på att det ska ske en asfaltering av trottoarer och cykelbana. Motionären tycker att det är lätt för pulkaåkare och cyklister att komma ut på vägbanan vid lekplatsens pulkabacke då det saknas staket mot vägen. Motionären påpekar även att det finns barn som leker vid en bro vid kanalen, vilket hon tycker är olämpligt. Motionären vill att det ska sättas upp ett stängsel längs kanalen och utredas vem som är ansvarig för platsen och bör kontaktas för åtgärd. Motionen har skickats på remiss till tekniska nämnden. Tekniska nämnden har i sin utredning kommit fram till att trafiksäkerheten på vägen som nämns i motionen numera håller en god standard samt att det är upp till fastighetsägaren av marken kring den i motionen nämnda bro att bedöma behovet av ett staket. De anser dock att det är motiverat att förlänga det befintliga staketet kring lekplasten ytterligare för att minska risken för olyckor. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 128/2017 Beslut om besvarande av motion om att öka barnsäkerheten i Madängsholm, Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse- Ökad barnsäkerhet i Madängsholm, kommunsekreterare Elin Eklöf, Tekniska nämndens beslut Beslut om remiss av motion om ökad barnsäkerhet i Madängsholm, , 106/2017 Barnrättsbaserat beslutsunderlag, Motion Motion till Tidaholms kommun angående: Ökad barnsäkerhet i Madängsholm, Lisbeth Ider, Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 65

66 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017/ Beslut om besvarande av motion om att öka barnsäkerheten i Madängsholm Sammanfattning av ärendet Lisbeth Ider (V) lämnade in en motion angående ökad barnsäkerhet i Madängsholm. Motionären anser att det finns ett flertal barnfamiljer i Madängsholm som har väntat länge på att det ska ske en asfaltering av trottoarer och cykelbana. Motionären tycker att det är lätt för pulkaåkare och cyklister att komma ut på vägbanan vid lekplatsens pulkabacke då det saknas staket mot vägen. Motionären påpekar även att det finns barn som leker vid en bro vid kanalen, vilket hon tycker är olämpligt. Motionären vill att det ska sättas upp ett stängsel längs kanalen och utredas vem som är ansvarig för platsen och bör kontaktas för åtgärd. Motionen har skickats på remiss till tekniska nämnden. Tekniska nämnden har i sin utredning kommit fram till att trafiksäkerheten på vägen som nämns i motionen numera håller en god standard samt att det är upp till fastighetsägaren av marken kring den i motionen nämnda bro att bedöma behovet av ett staket. De anser dock att det är motiverat att förlänga det befintliga staketet kring lekplasten ytterligare för att minska risken för olyckor. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut Beslut om remiss av motion om ökad barnsäkerhet i Madängsholm, , 106/2017 Barnrättsbaserat beslutsunderlag, Motion Motion till Tidaholms kommun angående: Ökad barnsäkerhet i Madängsholm, Lisbeth Ider, Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att motionen är besvarad. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 66

67 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/176 Kommunfullmäktige Elin Eklöf Tjänsteskrivelse-Ökad barnsäkerhet i Madängsholm Ärendet Lisbeth Ider (V) lämnade in en motion angående ökad barnsäkerhet i Madängsholm. Motionären anser att det finns ett flertal barnfamiljer i Madängsholm som har väntat länge på att det ska ske en asfaltering av trottoarer och cykelbana. Motionären tycker att det är lätt för pulkaåkare och cyklister att komma ut på vägbanan vid lekplatsens pulkabacke då det saknas staket mot vägen. Motionären påpekar även att det finns barn som leker vid en bro vid kanalen, vilket hon tycker är olämpligt. Motionären vill att det ska sättas upp ett stängsel längs kanalen och utredas vem som är ansvarig för platsen och bör kontaktas för åtgärd. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut Beslut om remiss av motion om ökad barnsäkerhet i Madängsholm, , 106/2017 Barnrättsbaserat beslutsunderlag, Motion Motion till Tidaholms kommun angående: Ökad barnsäkerhet i Madängsholm, Lisbeth Ider, Utredning Motionen har skickats på remiss till tekniska nämnden som bedömt motionärens tre olika synpunkter separat. Tekniska nämnden framhåller att väghållare för den aktuella vägen är Trafikverket. De har dock åtgärdat båda gångbanorna och anlagt en cykelbana under sommaren. Det har även genomförts nödvändiga asfaltsarbeten under hösten i aktuellt vägområde. Tekniska nämnden anser att området idag håller god trafiksäkerhetsmässig standard. Tekniska nämnden påpekar att det redan finns ett staket idag vid den nämnda lekplatsen. Detta staket sträcker sig dock inte runt hela lekplatsen. Tekniska nämnden instämmer i motionärens synpunkt att det inte är lämpligt för barn att leka runt bron vid kanalen. Dock ägs bron med tillhörande mark av en privat fastighetsägare. Kommunen har enbart skötselansvaret för vägen och bron. Det markområde som löper utmed kanalen är inte heller det i kommunal ägo. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 67

68 2/2 Barnrättsbedömning En barnrättsbedömning är gjord av tekniska nämnden. Utredningens slutsatser Tekniska nämnden har i sin utredning kommit fram till att trafiksäkerheten på vägen som nämns i motionen numera håller en god standard samt att det är upp till fastighetsägaren av marken kring den i motionen nämnda bro att bedöma behovet av ett staket. De anser dock att det är motiverat att förlänga det befintliga staketet kring lekplasten ytterligare för att minska risken för olyckor. Kommunledningsförvaltningen ställer sig bakom tekniska nämndens förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 68

69 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2017/ Beslut om remiss av motion om ökad barnsäkerhet i Madängsholm Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat en motion från Lisbeth Ider (V) om ökad barnsäkerhet i Madängsholm till tekniska nämnden för yttrande senast Motionen innehåller tre viktiga synpunkter för att nå en ökad barnsäkerhet i Madängsholm och tekniska förvaltningen har därför utrett och bedömt dem var för sig: 1) Trafiksäker genomfartsgata: Väghållare för aktuell väg är Trafikverket. De har under sommaren genomfört ombyggnad av denna genom att anlägga gång- och cykelbana utmed ena sidan. Den andra gångbanan är även den åtgärdad. På hela vägområdet har nödvändiga asfaltsarbeten genomförts och arbetet har slutförts nu under hösten. Tekniska förvaltningens bedömning är att genomfartsgatan med tillhörande trottoar och GC-väg i Madängsholm numera håller god trafiksäkerhetsmässig standard för såväl trafikanter som de som vistas i närområdet. 2) Ett staket finns redan på plats som hindrar barnen från att springa ut i vägen. Det täcker dock inte hela lekplatsen, bland annat saknas en fortsättning utmed en del av vägen. Staketet bör dock relativt enkelt kunna förlängas ytterligare för att öka säkerheten. 3) Förvaltningen har ingen uppfattning om området används som lekområde av barn i området men så kan självfallet vara. Om så är fallet delar förvaltningen motionärens uppfattning om att detta är olämpligt. Bron över Tidan är för närvarande försedd med lägre räcken, typ avbärarräcken för att hindra fordon och liknande att köra över kanten. Dessa inbjuder på grund av sin utformning till att klättra på. Bron med tillhörande mark ägs av privat fastighetsägare men kommunen har skötselansvaret för väg och bro. Det markområde som löper utmed kanalen är inte i kommunal ägo och sköts ej heller av kommunen. Kanalen utgör intag till vattenkraftverket och är cirka hundra meter lång. Utmed kanalen finns bitvis ett smalt och enklare räcke uppsatt medan huvuddelen helt saknar skydd. Utredningens slutsatser: 1) Trafikverket som väghållare ansvarar för trafiksäkerheten utmed gatan. Efter genomförd ombyggnation bedömer tekniska förvaltningen att genomfartsgatan i Madängsholm har en god trafiksäkerhetsstandard för samtliga trafikanter. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 69

70 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2) För att öka säkerheten för barnen som vistas på lekplatsen ytterligare bedöms det som motiverat att förlänga staketet ytterligare och därigenom minska risken att någon springer eller åker ut i körbanan. 3) Bron är enbart tänkt för transporter och nyttjas av såväl lätt som tung trafik. Av detta följer att miljön är direkt olämplig för barn att vistas i. De befintliga skydden är till för att trygga miljön för behöriga vägtrafikanter. Ytterligare skydd bedöms därför som omotiverat. Beträffande staket utmed kanalen är det en fråga för fastighetsägaren att bedöma behovet. Att märka är att området utgörs av en gammal industrifastighet där olika verksamheter alltjämt bedrivs. Det är därför inte självklart att allmänheten obetingat kan anses ha tillträde till området. Beslutsunderlag Tekniska nämndens arbetsutskotts förslag till beslut, Tjänsteskrivelse angående remiss av motion om ökad barnsäkerhet i Madängsholm, , parkansvarig Kristian Bertilsson/utredningssekreterare Thomas Lindberg Kommunstyrelsens beslut angående remiss av motion om ökad barnsäkerhet i Madängsholm, Motion Ökad barnsäkerhet i Madängsholm, Lisbeth Ider (V) Förslag till beslut Tekniska nämndens arbetsutskott föreslår tekniska nämnden att besluta att: - Att uppdra åt tekniska förvaltningen att förlänga staketet utmed lekplatsen i Madängsholm för att minska risken för att någon springer eller åker ut i körbanan. - Att föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå motionen i övriga delar. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att: - Att uppdra åt tekniska förvaltningen att förlänga staketet utmed lekplatsen i Madängsholm för att minska risken för att någon springer eller åker ut i körbanan. - Att föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå motionen i övriga delar. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 70

71 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2017/106 Namn. Thomas Lindberg Barnrättsutredning 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Huvudsaligen barn och ungdomar som bor eller vistas i Madängsholm 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Någon risk för diskriminering enligt artikel 2 torde inte föreligga. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Det synes svårt att genom enbart fysiska åtgärder helt eliminera samtliga risker som kan uppstå för barn när de vistas invid trafik, vatten eller andra mindre lämpliga miljöer. Istället får en bedömning göras av vad som är praktiskt genomförbart. Går det inte att exempelvis bygga bort farligheter får andra metoder användas. Exempel på detta kan vara förbudsskyltning, informationskampanjer via skolan men även genom att underlätta för förälder eller motsvarande att hänvisa barnen till mer lämpliga lekmiljöer. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Tekniska nämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Fax: E-post: tekniska.kontoret@tidaholm.se 71

72 2/3 Lekplatsen blir ytterligare säkrare genom att staketet förlängs för att hindra att barnen oavsiktligt hamnar i körbanan för biltrafik etc. 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Barn har inte varit delaktiga i framtagandet av remissvaret då det inte synts motiverat utifrån motionens frågeställning och tekniska förvaltningens utredning Vilka åsikter har barn lagt fram? Ej haft möjlighet till detta Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Har ej bedömts som motiverat. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Klicka här för att ange text. Tekniska nämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Fax: E-post: tekniska.kontoret@tidaholm.se 72

73 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. Tekniska nämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Fax: E-post: tekniska.kontoret@tidaholm.se 73

74 Motion till Tidaholms kommun angående: Ökad barnsäkerhet i Madängsholm I Madängsholm bor många barnfamiljer som länge och tålmodigt väntat på en trafiksäker genomfartsgata och levt med usla trottoarer i över ett år nu. Asfaltering av trottoarer och cykelbana är utlovat i vår. Den torftiga lekplatsen utökades med en pulkbacke vilket var nödvändigt för vinterlekar men det saknas staket mot vägen som behövs då både pulkåkare och cyklister lätt kan komma över trottoaren ut i vägbanan. Barnen har utvecklat en farlig alternativ lekplats på stämbron över kanalen mellan ån och industriområdet. Det är en olämplig plats att leka på. Det saknas stängsel vid kanalen. Detta måste skyndsamt åtgärdas innan olyckan är framme. Därför behövs det utredas vem som är ansvarig för denna plats och kontaktas för åtgärd. Vi behöver hjälpas åt att göra Madängsholm barnsäkert. Lisbeth Ider (V) 74

75 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2017/ Beslut om vindkraftsparker Velinga och Anneberg Sammanfattning av ärendet Framställan har inkommit från Tidaholms Energi AB via sitt dotterbolag Tidaholms Elnät AB att för kommunfullmäktiges ställningstagande få utföra investeringar för anslutning av två vindkraftsparker. Enligt ägardirektiv krävs kommunfullmäktiges ställningstagande om investeringen överstiger 100 Pbb (prisbasbelopp) per investeringsobjekt. Enligt framställan uppgår investeringen till ca 43 milj kr för de två projekten. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 132/2017 Information om vindkraftsparker Velinga och Anneberg, Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse- Vindkraftsparker Velinga och Anneberg, ekonomichef Henrik Johansson, Vindbruksplan, antagen kommunfullmäktige sept 2010 Miljö- och byggnadsnämndens yttrande angående ansökan om vindkraftsanläggning, vindkraftprojekt Råmmarehemmet Miljö- och byggnadsnämndens yttrande angående ansökan om vindkraftsanläggning, vindkraftprojekt Anneberg Länsstyrelsens tillstånd (Dnr ) resp (dnr ) Teab protokoll Kartor Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att i sitt ställningstagande tillstyrka en utökad investeringsram för Tidaholms Energibolag ABs dotterbolag Tidaholms Elnät AB för investeringar i samband med etableringen av vindkraftsparkerna i Velinga respektive Anneberg. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att i sitt ställningstagande tillstyrka en utökad investeringsram för Tidaholms Energibolag ABs dotterbolag Tidaholms Elnät AB för investeringar i samband med etableringen av vindkraftsparkerna i Velinga respektive Anneberg. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 75

76 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/353 Henrik Johansson Tjänsteskrivelse Vindkraftsparker Velinga och Anneberg Ärendet Framställan har inkommit från Tidaholms Energi AB via sitt dotterbolag Tidaholms Elnät AB att för kommunfullmäktiges ställningstagande få utföra investeringar för anslutning av två vindkraftsparker. Enligt ägardirektiv krävs kommunfullmäktiges ställningstagande om investeringen överstiger 100 Pbb (prisbasbelopp) per investeringsobjekt. Enligt framställan uppgår investeringen till ca 43 milj kr för de två projekten. Beslutsunderlag Föreliggande tjänsteskrivelse per Vindbruksplan, antagen kommunfullmäktige sept 2010 Miljö- och byggnadsnämndens yttrande angående ansökan om vindkraftsanläggning, vindkraftprojekt Råmmarehemmet Miljö- och byggnadsnämndens yttrande angående ansökan om vindkraftsanläggning, vindkraftprojekt Anneberg Länsstyrelsens tillstånd (Dnr ) resp (dnr ) Teab protokoll Kartor Utredning Vindparksutbyggnaden avser två projekt: 1.Velinga Fastighet Råmmarehemmet 2:1 och Björsbolet 2:1. 3 st vindkraftverk på sammantaget 14,4 MW 2.Anneberg 3 st vindkraftverk på sammantaget 11,7 MW Förutsättningar: -Investeringen för Tidaholms Elnät uppgår till ca. 43 milj kr. -Finansiering sker via anslutningsavgifter till 100 procent. -Anslutningsavgiften delfaktureras vindkraftverksbolagen under projektets genomförande enligt plan. -Bankgaranti skall lämnas på anslutningsavgiften och gäller till hela anslutningsavgiften är betald. -Tidaholms Energi AB med dotterbolaget Tidaholms Elnät AB skall behandla ansökan från vindkraftverksbolagen enligt gällande Ellag (SFS 1997:857). -Miljö- och byggnadsnämnden har yttrat sig positivt för tillstånd för de aktuella vindkraftsparkerna till länsstyrelsen som beviljat tillstånd. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 76

77 2/2 Planerad projektstart är under Leveranstid ca 8-12 månader. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta i sitt ställningstagande att tillstyrka en utökad investeringsram för Teab s dotterbolag Tidaholms Elnät AB för investeringar i samband med etableringen av vindkraftsparkerna i Velinga resp Anneberg. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att i sitt ställningstagande tillstyrka en utökad investeringsram för Teab s dotterbolag Tidaholms Elnät AB för investeringar i samband med etableringen av vindkraftsparkerna i Velinga resp Anneberg. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 77

78 V I N D B R U K S P L A N Tematisk översiktsplan för vindbruk TIDAHOLMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Antagandehandling september

79 2 Antagen av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx Kommunstyrelsen beslut utställning , utställning 15 april 15 juni Kommunstyrelsen beslut samråd , samråd. Miljö- och byggnadsnämnden är ansvarig för upprättandet av vindbruksplanen Text, kartor och foton ElsieMarie Sjögren 79 Vindbruksplan Tidaholms kommun

80 3 1. INLEDNING Sammanfattning Bakgrund Vindbruksplanens syfte Översiktsplanens process Läsanvisning FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT Planeringsmål för vindkraft Prövning av vindkraft Vindenergiförutsättningar Tekniska förutsättningar LANDSKAPSANALYS Landskapet RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Riksintressen Områden med särskilt skydd Oskyddade miljöer med höga naturvärden Naturvårdsprogram ÖVRIGA INTRESSEOMRÅDEN Luftfart Försvarsmakten Radio- och signaltrafik Elnätet Landsbygden TYSTA OCH STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN Tysta områden Stora opåverkade områden VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN Påverkan på landskapsbilden Vindkraftverk ger skuggor och reflexer Buller Säkerhet Rörligt friluftsliv och turism Fåglar Fladdermöss MELLANKOMMUNALA INTRESSEN ANALYS (Se karta på sidan 36) Olämpliga områden Vindbruksplan Tidaholms kommun

81 4 9.2 Prioriterade områden Restriktiva områden PLANFÖRSLAG Grundläggande planeringsprinciper Samlingskarta över samtliga områden Område Område Område Riktlinjer Generella riktlinjer vid etablering av vindkraft PLANENS KONSEKVENSER Inledning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljökonsekvenser Hänsyn till hushållningsbestämmelser enligt MB 3 och 4 kap Sociala och ekonomiska konsekvenser Nationella miljökvalitetsmål Påverkan på miljökvalitetsnormer Uppföljning Bilaga 1 Bilaga 1a Bilaga 1 b Utställningsutlåtande Länsstyrelsens granskningsyttrande Länsstyrelsens rättelse Vindbruksplan Tidaholms kommun 81

82 5 1. INLEDNING 1.1 Sammanfattning Vindbruksplanen utgör ett tematiskt tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen. Vindbruksplanen bygger på en översiktlig landskapsanalys där landskapet beroende på naturgeografiska förhållanden och andelen öppen mark och skog delats in i åkerbygd, mellanbygd och skogsbygd. För att få fram vilka områden som är lämpliga för vindkraft har även en avvägning gjorts mellan allmänna och enskilda intressen. I kommunen finns bra vindförutsättningar, samtidigt som det finns många områden med bevarandeintressen och områden med särskilt skydd enligt miljöbalken, områden som kan påverkas negativt om inte en försiktig exploatering görs. Kommunen har därför valt att inte sprida ut vindkraftverken i landskapet utan har med hänsyn till de allmänna intressena valt att prioritera tre områden där område ett utgörs av tre delområden. Landskapet har bedömts tåla cirka 45 vindkraftverk. I planen redovisas vad som ska beaktas vid etablering av vindkraftverk vilket kommer att underlätta vid prövning av bygglov och vid tillståndsgivning. 1.2 Bakgrund Energimyndigheten har som expertmyndighet uppdrag att främja en kraftig utbyggnad av vindkraft så att Sverige på lång sikt kan basera hela landets energiförsörjning på förnybar energi. I juni år 2006 antog regeringen propositionen Miljövänlig el med vindkraft, åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (Prop. 2005/06:146). I propositionen etablerades begreppet vindbruk. Med vindbruk menas lokalt förankrad, förnyelsebar och långsiktigt hållbar näring baserad på produktion av el från vind. Vidare angavs att vindbruk bör jämställas med andra näringar som bygger på utnyttjande av förnybara resurser, såsom jord- och skogsbruk. I propositionen betonades även vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter bidrar till att ge förutsättningar för lokalt förankrad planering av energiproduktion för vind. Regeringen betonade även att vindkraften bör ges en högre prioritet än vad den har idag, därför har pengar avsatts till kommunerna för att upprätta översiktsplaner för vindkraft. Vindkraft är en verksamhet som kan påverka många människor och miljöer på olika sätt, därför är det viktigt att översiktsplanens tas fram i en demokratisk process. Enligt vindkraftsutredningen (SOU 1999:75) är det den kommunala översiktsplaneringens uppgift att skapa en offentlig och demokratisk planeringsprocess som möjliggör dialog och deltagande från berörda intressen. Kommunen har valt att göra ett tematiskt tillägg för vindbruk till nu gällande översiktsplan. Den tematiska översiktsplanen fördjupar sig, med stöd av gällande översiktsplan, i en tematisk fråga som i denna plan handlar om vindkraft. Planen ska därför läsas tillsammans med gällande översiktsplan som antogs 1991 och aktualitetsförklarades av kommunfullmäktige i maj Avsikten är att vindbruksplanen ska arbetas in i den kommunomfattande översiktsplanen när den revideras. 82 Vindbruksplan Tidaholms kommun

83 6 1.3 Vindbruksplanens syfte Huvudsyftet med vindbruksplanen är att den ska utgöra underlag för en strukturerad utbyggnad av vindkraft i kommunen, samt att kartlägga var det är lämpligt att etablera vindkraft. En översiktsplan ska i första hand redovisa allmänna intressen och är inte juridiskt bindande. Översiktsplanen visar ett politiskt ställningstagande för framtida mark- och vattenanvändning och utgör underlag för prövning och fortsatt planering i kommunen. Påverkan på den närmaste omgivningen i form av buller och skuggor samt effekter av de transportvägar som byggs i samband med vindkraftsetableringar prövas i samband med anmälan enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen eller tillståndsprövning enligt miljöbalken. 1.4 Översiktsplanens process För att få en demokratisk förankring av översiktsplanen har tre samrådsmöten hållits på landsbygden. Under samrådstiden har ett stort antal synpunkter inkommit från bland annat privata personer som föranlett en revidering av samrådshandlingen. Preliminär tidplan Samråd december 2009 till och med januari Utställning våren 2010 Om inte tungt vägande skäl kommer in som föranleder en bearbetning av utställningshandlingen beräknas kommunfullmäktige kunna anta vindbruksplanen sensommaren Viktigt att lämna synpunkter under samrådet Om ni har synpunkter på planen är det viktigt att lämna skriftliga synpunkter under samrådstiden. Synpunkterna ställs samman och kommenteras i en samrådsredogörelse. Utifrån de synpunkter som kommer in kan det bli förändringar av planförslaget. Planen ställs därefter ut. Under utställningstiden har ni ytterligare en möjlighet att lämna synpunkter på förslaget, eller se hur era synpunkter blivit beaktade. Slutligen är det kommunfullmäktige som antar den tematiska översiktsplanen för vindbruk. 1.5 Läsanvisning I del två redovisas förutsättningar och fakta för att etablera vindkraft, såsom nationella och regionala planeringsmål för vindkraft. Vidare kan ni läsa om vilken lagstiftning som gäller vid tillståndsprövning och bygglov. I del tre redovisas en landskapsanalys med indelning av landskapet i tre bygder med beskrivning av landskapets struktur. Del fyra redovisar vilka allmänna intressen som finns och ska skyddas från vindkraftsetablering. I del fem redovisas övriga intresseområden som ska beaktas och tas hänsyn till vid vindkraftsetablering, såsom luftfart, totalförsvaret, radio- och signaltrafik. I del sex redovisas stora opåverkade och tysta områden. De ska ses som en identifiering av dessa områden och inte en bestämmelse. I del sju redovisas vindkraftverkens påverkan på omgivande miljö. Del åtta redovisar vilka gemensamma intresse som finns mellan Tidaholms kommun och angränsande 83 Vindbruksplan Tidaholms kommun

84 7 kommuner. I del nio redovisas en analys av hur kommunen kommit fram till resultatet med olämpliga, restriktiva och prioriterade områden. Del tio redovisar ett planförslag med politiskt ställningstagande och riktlinjer för etablering av vindkraft i Tidaholms kommun. Till sist redovisas vindbruksplanens miljökonsekvenser med avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning. Det är en översiktlig beskrivning. Vid en vindkraftsetablering har vindkraftsexploatören ett ansvar att redovisa en mer detaljerad och fördjupad miljökonsekvensbeskrivning. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT Ett av världens största miljöproblem är utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Vindkraften kan till viss del ersätta fossila energislag som olja och kol genom att den är en förnybar, inhemsk och ren energikälla som kan begränsa påverkan på såväl den globala som den lokala miljön. Elproduktionen från vindkraft motsvarade år 2008 det årliga elbehovet för cirka småhus med eluppvärmning. (Energimyndighetens Vindforskrapport 2006, 2008 ). Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige var 1,4 % vid årsskiftet 2008/ Planeringsmål för vindkraft Nationella planeringsramar Riksdagen har nyligen antagit en ny klimat- och energipolitik med nya planeringsramar för vindkraft på 30 TWh till år 2030, varav 20 TWh på land. Planeringsramen för vindkraft är ett sätt att i samhällsplaneringen skapa förutsättningar för en årlig produktion av el från vindkraft. Det ger även signaler om hur mycket vindkraft som ska kunna hanteras i den fysiska planeringen. I kommunens vindbruksplan sker det genom att peka ut prioriterade områden för vindkraft. Regionala mål I Västra Götalands län har 47 områden med en sammanlagd yta av 470 kvkm klassats som riksintresse för vindkraft. I Tidaholms kommun finns inga riksintressen för vindkraft. Se under riksintressen på sidan 20. Planeringsmålet för Västra Götaland var tidigare 354 GWh, vilket motsvarade 8,5 % av det nationella planeringsmålet på 4 TWh. En uppräkning till 2020 års planeringsram skulle innebära ca 1,8 TWh för Västra Götalands län. Nya planeringsramar har inte satts upp för länet. I Västra Götalands län fanns 302 vindkraftverk i drift år 2009 med en installerad effekt på cirka 274,2 MW och med en producerad vindenergi på 432 GWh. Intresset för etablering av vindkraft har det senaste året varit stort i Västra Götalands län. Stort intresse för vindkraft i Tidaholm I kommunen finns det idag tre vindkraftverk med en sammanlagd effekt på knappt 1,8 MW. 84 Vindbruksplan Tidaholms kommun

85 8 Intresset för vindkraftsetablering är stort i kommunen, vilket inte minst det stora antal ansökningar/förhandsbesked om vindkraft som inkommit visar. Om alla vindkraftverk skulle byggas innebär det ett tillskott på 270 GWh förnyelsebar energi. I vindbruksplanen ges förutsättningar för cirka fyrtiofem (45) vindkraftverk, vilket ger ett tillskott på cirka 243 GWh förnyelsebar vindenergi per år. Strategi för förnyelsebar energi i Tidaholm Kommunens övergripande strategi är att energiförbrukningen till större delen tryggas genom bioenergi, sol, vind och vatten. Det finns inga specifika mål för hur stor andel energi som ska komma från vindkraft. I pågående arbete med en energi- och klimatstrategi kommer mer specifika mål för förnyelsebar energi att tas fram. 2.2 Prövning av vindkraft Lagstiftning Utbyggnad av vindkraft prövas främst genom plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Det kan även behövas en prövning enligt annan lagstiftning som till exempel vid dragning av nya elledningar då det krävs områdeskoncession enlig ellagen. För anslutning till stam- eller regionnät krävs linjekoncession. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen reglerar hur den fysiska miljön ska utvecklas och innehåller bestämmelser hur mark- och vattenområden ska användas och regleras. Plan- och bygglagen och miljöbalken ändrades den 1 augusti 2009 i syfte att underlätta och effektivisera prövningen av vindkraftsärenden. Plan- och bygglagen anger i 2 kap. 2 att Planläggning skall med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även från en social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktig god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Enligt 8 kap 2 punkt 6 i plan- och bygglagen krävs bygglov för vindkraftverk som är högre än 20 meter över markytan placeras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken monteras fast på en byggnad har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter Bygglov krävs inte för vindkraftverk som omfattas av tillståndsplikt enligt 9 kap i miljöbalken. 85 Vindbruksplan Tidaholms kommun

86 9 Om vindkraftverk uppförs i ett område med stor efterfrågan på mark sker det genom lämplighetsprövning i detaljplan enligt 5 kap 1 2 stycket i plan- och bygglagen, vilket även kan tillämpas om det är flera fastighetsägare med angränsande områden som vill uppföra vindkraftverk. Miljöbalken Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god livsmiljö. Enligt miljöbalken kan vindkraftverk vara anmälnings- eller tillståndpliktiga. I 9 kap 6 finns ett bemyndigande för regeringen att avgöra vilka verksamheter som ska omfattas av anmälnings eller tillståndplikt. Enligt miljöbalken krävs tillstånd hos Länsstyrelsen för etablering av två eller flera vindkraftverk som står tillsammans och där varje verk är högre än 150 meter, inklusive rotorblad sju eller flera vindkraftverk som står tillsammans och där varje verk är högre än 120 meter, inklusive rotorblad varje tillkommande verk som står tillsammans med redan uppförda verk och som innebär att man kommer upp till tillståndsgränsen enligt de två första punkterna ovan, eller varje verk som uppförs i en redan tillståndspliktig grupp Krav på anmälan till kommunens miljö- och byggnadsnämnd gäller för enstaka vindkraftverk som är högre än 50 meter inklusive rotorblad, för två eller flera vindkraftverk som står tillsammans och för tillkommande verk som står tillsammans med ett eller flera andra vindkraftverk. Ledningsrättslagen och ellagen Den som vill dra en ledning över annans fastighet måste komma överens med fastighetsägaren eller ha ledningsrätt från lantmäteriet. Ellagen tillåter inte att samma företag är ägare till både elnät och elproduktionsanläggning. Därför måste ett separat bolag vara ägare till ledningarna till ett vindkraftverk. Koncessionstillstånd ges av Energimyndigheten. Lagen om kulturminnen (KML) Kulturminneslagen innehåller bestämmelser om fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Fasta fornlämningar har ett generellt skydd som omfattar ett område runt fornlämningen. Länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet och Riksantikvarieämbetet ansvarar för kulturminnesvården nationellt. Att tänka på vid vindkraftsetablering Vid prövning av vindkraftsanläggningar är det viktigt att i god tid kontakta länsstyrelsen angående fornlämningar och byggnadsminnen. Väglagen Ny eller ändrad utfart till allmän väg samt breddning eller annan åtgärd inom vägområdet kräver tillstånd enligt 39 Väglagen. 86 Vindbruksplan Tidaholms kommun

87 10 Information om lagstiftning och tillståndsgivning I november 2009 lanserades en ny webbplats; Vindlov.se. Webbplatsen riktar sig till personer och företag som funderar på att investera i vindkraft och söker information om tillståndsprocessen. Webbplatsen skapas och drivs av Energimyndigheten tillsammans med Boverket, Energimarknadsinspektionen och Naturvårdsverket. 2.3 Vindenergiförutsättningar Vindenergikartering På uppdrag av Energimyndigheten genomförde Uppsala universitet 2006/2007 en nationell vindkartering av medelvindshastighet på 49, 72 och 103 meter ovan nollplansförskjutningen. Metoden som används är MIUU-modellen (Metreologiska Institutet, Uppsala Universitet). Nollplansförskjutningen är 3/4 av trädens höjd. Trots att vindberäkningen är relativt säker bör noggrannare vindberäkningar utföras för den specifika platsen. Vindkarteringen visar att det finns bäst vindförutsättningar i västra och sydöstra delen av kommunen, där medelvindhastigheten är 7-7, 5 m/sek. Medelvindhastigheten på höjden 103 m ovan nollplanförskjutningen är drygt 6,5 m/sek. Kartan visar vilka områden som har bäst vindenergiförutsättningar på 103 meter nivå över nollplansförskjutningen. 87 Vindbruksplan Tidaholms kommun

88 Tekniska förutsättningar Den tekniska utvecklingen har lett till större, tystare och effektivare vindkraftverk med lägre produktions- och driftkostnader. Stora vindkraftverk utvinner mer energi inom ett begränsat område, eftersom de kommer upp på högre höjd där det blåser mer. Elnät En förutsättning för att vindkraften ska kunna byggas ut är att elnätet kan ta emot den energi som verken producerar. Förfrågningarna för vindkraftsetableringar är så stora i kommunen att det inte ryms i det befintliga elnätet. Det svenska elnätet är uppdelat i ett nationellt stamnät samt regionala och lokala nät. Det regionala nätet består av en 40 kv luftledning från Falköping via Tidaholm vidare mot Korsberga i Hjo kommun, samt en 40 kv ledning som korsar nordöstra delen av kommunen från Korsberga till Gällö i Hjo kommun, vilka Vattenfall äger. För att ta emot den energi som vindkraftverken alstrar planerar Vattenfall Eldistribution att förstärka det regionala ledningsnätet genom att bygga en ny 130 kv:s luftledning från Falköping via Tidaholm till Korsberga i befintlig ledningsgata där 40 kv:s luftledningen går idag. en 130 kv:s luftledning i den befintliga 40 kv:s ledningsgatan mellan Korsberga och Gällö en ny 130 kv:s luftledning från Tidaholms tätort längs med väg 193 och Tidaholms Energis kraftledningar fram till Gerum eller någonstans i trakten. en 130 kv:s - transformatorstation någonstans i området Folkabo/Hångsdala Tidaholms Energi AB äger cirka 90 % av det lokala elnätet. Vattenfall äger det lokala elnätet i Härja, Klämmesbo och delar av Fridene. Sjogerstad Eldistributionsförening äger det lokala elnätet i Kungslena. Nya kraftledningar innebär ett påtagligt ingrepp i landskapet. Planerade 130 kv luftledningar kräver 40 meter breda ledningsgator som ska hållas fria från träd. Tidaholms Energi AB har påbörjat en utredning angående anslutning av det lokala elnätet till det regionala elnätet. Anslutningsvägar En annan förutsättning för vindkraftsetablering är att det finns anslutningsvägar till aktuella vindkraftsområden. Anslutningsvägarna måste oftast förstärkas för att tåla höga laster. I denna plan förutsätts att vindkraftsprojektören samråder med Skogsstyrelsen när ny skogsväg måste anläggas. Telenät, radioanläggningar och radiolänkstråk En generell rekommendation är ett skyddsavstånd på 100 meter till radiolänkstråk och 350 meter till antennbärare. Prövning sker i varje enskilt fall. 88 Vindbruksplan Tidaholms kommun

89 12 3. LANDSKAPSANALYS 3.1 Landskapet Landskapet är en gemensam tillgång som vi alla har ett gemensamt ansvar för. Enligt Europeiska landskapskonventionen är landskapets ständiga förändring en del av landskapets utveckling. Vidare definieras landskapet som ett område som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av samspelet mellan naturliga och mänskliga faktorer. Landskapsanalysen ska ge en bild av landskapets uppbyggnad och struktur samt sociala förhållanden. Landskapsbilden är en visuell bild och en upplevelse av landskapet, som topografi, andelen öppen mark och skog, vatten, landmärken som höga byggnader samt kulturoch naturvärden. Landskapet ger också en funktionell dimension vilken informerar oss om landskapet som under århundraden varit och kommer att vara i ständig förändring. Bebyggelsen i kommunen är till större delen koncentrerad till Tidaholms stad, Ekedalen, Madängsholm, Fröjered och Valstad. I övrigt är bebyggelsen gles och utspridd i landskapet vilket gör att det är få platser som ger utrymme för vindkraft. Landskapets variation av åker, ängs- och hagmarker, skog och vatten upplevs oftast som positivt av de som färdas i landskapet. Landskapet i Tidaholm är kuperat och består till 60 % av skog. Kommunen inramas i väster av Falbygdens bördiga högslätt med Varvs- och Gerumsberget, och i öster av Hökensås skogsbevuxna högland. Kommunen har beroende på andelen öppen mark och skog samt kultur- och naturgeografisk tillhörighet delats in i tre bygder vilka ges en kort beskrivning på sidorna Vindbruksplan Tidaholms kommun

90 13 Kartan visar topografin i landskapet. Höjdskillnaderna i landskapet följer i stort indelningen av de olika bygderna. Åkerbygden Stora delar av åkerbygden ingår i en kulturhistorisk region kring de västgötska platåbergen och speglar väsentliga skeden i landets agrara och förindustriella landsbygdshistoria. De gynnsamma naturgeografiska förutsättningarna har bidragit till en landskapsutveckling av kontinentala mått med exempelvis stora bybildningar som Kungslena och Dimbo. I södra delen av området finns ett av landets största system med hålvägar (Kymbo tall). Åkerbygden med sina bördiga jordar hör till landets tidigast befolkade områden. Åkerbruk och boskapsskötsel har sedan forntiden satt sin prägel på bygden. Symboliska landskapsvärden inom åkerbygden är Dimbo-Ottravads höggravfält som är länets största samt odlingslandskapet kring Kungslena och Varv. Andra symboliska värden för åkerbygden är det stora antalet kyrkor. Av kommunens arton kyrkor ligger nio inom åkerbygden. En stor del av kyrkorna representerar medeltiden. I norra delen ger Kungslena kyrka med sina tre torn en tydlig siluett i landskapet. Landskapets ekologiska värden är bland annat Varvs- och Gerumsbergens rasbranter med uppvuxen ädellövskog. Höjden inom området varierar från cirka 235 till 325 meter över havet. Endast en liten del av områdets yta är skogsbeklätt. Platåbergen kännetecknas idag av flacka, barrskogsklädda diabasplatåer. Under den agrara revolutionen på 1800-talet skedde en stor förvandling av landskapet. 90 Vindbruksplan Tidaholms kommun

91 14 Det öppna odlingslandskapet öster om Varvs- och Gerumsberget ligger på en kalkstensplatå. Området karaktäriseras idag av ett rationellt jordbruk med relativt stora åkerarealer. Det småskaliga landskapet har därmed förändrats över tiden. Södra delen vid Hångsdala representeras av ett mer ålderdomligt småskaligt landskap som till stora delar bevarats. Hångsdala kyrkby ligger i ett typiskt falbygdsläge med samlad bebyggelse i sluttningen till en vattenförande bäck. Kommunen har gjort bedömningen att valda delar av åkerbygden kan tåla en etablering av vindkraft, utan att det påverkar riksintresset för kultur. Motiveringen är att landskapet kraftigt förändrats över tiden. Dock måste hänsyn tas till områden som är skyddade enligt 7 kap miljöbalken samt landskapsbilden. I åkerbygden bor ca personer. Den totala ytan omfattar ca ha. Hångsdala kyrka Dimbo kyrka, fotograferat från Dimbo gravfält. I bakgrunden Gerumsberget. 91 Vindbruksplan Tidaholms kommun

92 15 Vindkraftverk vid Lammevadskärret, sett från Dimbo gravfält. I bakgrunden syns Gisseberget. Mellanbygden Karakteristiskt för mellanbygden är slättområdena kring Tidan som är rika på övergångszoner mellan åker- och skogsbygd. Ån Tidan, med sin meandrande form genom kommunen, rinner från söder till norr. Från Tidaholms tätort till kommungränsen i norr flyter Tidan genom ett flackt landskap med översilningsmarker. Tidan har varit och är av stor betydelse för Tidaholms ekonomiska utveckling och framväxt. Tidans fallande lopp genom kommunen har medfört att vattenkraften kunde utnyttjas för elproduktion för industrins utveckling. Tidaholm kunde därmed utvecklas till en betydelsefull industriort, den enda i Skaraborg. Karaktäristiskt för södra delen av Tidans lopp är ett stort antal forssträckor. Förutom för staden har kraften haft stor betydelse för Madängsholms och Fröjereds tillkomst. I mellanbygden finns ett rikt fågelliv vid våtmarken norr om staden samt ett antal Natura 2000 områden utmed Tidan. Av kommunens drygt personer bor drygt i mellanbygden. Riksväg 26 (Inlandsvägen syd) genomkorsar mellanbygden och åkerbygden. 92 Vindbruksplan Tidaholms kommun

93 16 Skogsbygden Skogsbygden ingår i sydsvenska höglandets naturgeografiska region. Skogsbygden omfattar området kring Hökensås där förutsättningarna för jordbruk har varit och är begränsade. Brukningsenheterna är ofta små. Cirka 10 % av skogsbygden består av öppen åkermark. Hökensåsområdet är en del av en flera mil lång urbergsplatå med en av landets största och mäktigaste isälvsavlagringar. Terrängen utgörs av både sandfält med jämnare topografi och av kamelandskap med kullar och djupa gropar. Karakteristiskt för skogsbygden är Hökensås karga natur med magra tallmoar med ett stort antal gölar och mindre sjöar samt värdefulla våtmarkskomplex. Hökensåsområdet är idag av stort värde för det rörliga friluftslivet. Även fritidsfisket är av stor betydelse såväl lokalt som nationellt. Skogsbygdens areal uppgår till ha. I skogsbygden bor 990 ca personer. Tallskog på Hökensås 93 Vindbruksplan Tidaholms kommun

94 17 4. RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Allmänna intressen är områden som är av intresse för hela eller delar av kommunen och dess invånare. Områden av allmänt intresse är inte knutet till några enskilda fastigheter eller verksamheter. Allmänna intressen ska så långt det är möjligt skyddas från påtaglig skada. 4.1 Riksintressen Områden som utpekats som riksintressen regleras i 3 och 4 kap miljöbalken. Dessa områden kan ses som ett nationallandskap som är representativt för hela Sverige och belyser viktiga skeden av natur- och kulturlandskapets utveckling. Nedan redovisas vilka riksintresseområden som utpekats i Tidaholm. Geografisk hushållningsbestämmelse (MB 4 kap 2) Geografisk bestämmelse omfattar Vättern med stränder (inkl Hökensåsområdet) I miljöbalken anges att främst turismens och det rörliga friluftslivet intressen särskilt skall beaktas vid bedömning av tillåtlighet av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Kommunens bedömning är att etablering av vindkraft inom området är olämpligt med hänsyn till det rörliga friluftslivet. Nedan visas en karta med geografisk bestämmelse enlig 4 kap MB. Hjo kommun Geografisk bestämmelse för Vättern med stränder, (inklusive Hökensåsområdet). Habo kommun 94 Vindbruksplan Tidaholms kommun

95 18 Riksintresse naturvård (MB 3 kap 6) Gerumsberget 1. Plantaberget,Varvsberget, Gerumsberget och Gisseberget, 1 NRO Representativt odlingslandskap med lång kontinuitet med förekomster av naturbetesmarker vid bl. a. Hångsdala. 2. Djupasjön, NRO Ovanlig typ av rikkärr 3. Kobonäs-Orleka, Artrik häck- och rastfågelfauna på sötvattenstrandängar. NRO Lammevadskärret Botaniskt värdefullt kalkkärr med källor NRO Vättaksplatån Isälvsdelta avsatt i issjö. Särpräglad topografi med branta NRO sluttningar och stora nivåskillnader. I området ligger Gorsan som är skyddad som naturreservat och Natura 2000 område. 6. Svedmon Hökensås Mäktiga isälvsavlagringar. Värdefulla vårmarkskomplex. NRO Baremosse NRO Baremosse och Möjamossen bildar ett stort myrkomplex. Rik fauna med bl a häckande trana, grönbena och ljungpipare. 1 NROmed efterföljande nummer är den nationella beteckningen på riksintresseområdet. 95 Vindbruksplan Tidaholms kommun

96 19 Kommunen har gjort den bedömningen att riksintresseområdet för naturvård söder om Gisseberget kan tåla en försiktig exploatering av vindkraftverk utan att det påverkar riksintresset för naturmiljön negativt. I övrigt bedöms vindkraft inom riksintresseområden för natur som olämpligt. Riksintresse kulturmiljö (MB 3 kap 6) Riksintresse för kulturmiljöer kan vara alltifrån små miljöer till vidsträckta landskapsavsnitt. Kambrosilurområde (R 100) Hömb-Kavlås (R 51) Suntak (R 53) Kymbo tall (R 55) Kulturhistorisk region kring de västgötska platåbergen. Inom om rådet finns värdekärnor som Kungslena-Dala Varv med lämningar efter folkungarnas Lenaborg, Kungslena medeltidakyrka och lämningar efter alun- och kalkbruk samt Dimbo-Ottravad med länets största höggravfält. Herrgårdslandskap kring Kavlås. Bymiljö med representativ bebyggelseutveckling från järnåldern till 1800-talets gårdsutflyttningar. Fornlämningsmiljö med ett av landets största hålvägssystem. Vindbruksplan Tidaholms kommun 96

97 20 Kommunens bedömning är att en etablering av vindkraft på begränsade ytor inom kambrosilurområdet inte står i konflikt med det kulturhistoriska värdet. Motivering är att kambrosilurområdet omfattar stora ytor där det oftast skett en stor förändring över tiden. Norra delen av området (Kungslena) är mer skyddsbenäget än södra delen som redan är påverkat av vindkraftsetableringar. Kommunens bedömning för övriga kulturhistoriska miljöer av riksintresse är att de har så specifika värden att de är olämpligt med etablering av vindkraft inom dessa områden. Riksintresse kommunikationer Inom kommunen är riksväg 26 och 47 av nationell betydelse och har utpekats som riksintresse. För dessa vägar gäller ett utökat byggnadsförbud till 30 meter. Riksintressen för totalförsvarets militära del Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Tidaholms kommun kan riksintresset framför allt påverkas av uppförda höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk, därför bör Försvarsmakten kontaktas i ett tidigt skede i sådan plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 50 m inom tätort. Inga riksintressen för vindbruk Inför Energimyndighetens beslut om möjliga framtida riksintresseområden för vindbruk tog Länsstyrelsen fram underlag med förslag till områden som skulle kunna klassas som riksintresse för vindbruk. Av underlaget framgår att fem områden inom Tidaholm skulle kunna uppfylla Energimyndighetens kriterier. Inga av dessa områden utpekades som riskintresse för vindbruk. Energimyndigheten beslutade i maj 2009 att 47 områden inom Västra Götalands län skulle klassas som riksintresse för vindbruk. För att få fram prioriterade områden har bland annat det underlag som länsstyrelsen tog fram till Energimyndigheten med förslag på riksintresseområden i Tidaholm använts. 4.2 Områden med särskilt skydd I 7 kap miljöbalken finns regler om särskilt skydd för vissa områden. Nedan redovisas vilka områden som omfattas av skyddet i Tidaholms kommun. Särskilda föreskrifter finns för varje enskilt område. 97 Vindbruksplan Tidaholms kommun

98 21 Natura 2000, Habitat och fågeldirektiv, (MB 7 kap 27-29) Natura 2000 områden är ett europeiskt nätverk av värdefulla naturområden. Enligt miljöbalkens 7 kap är syftet att värna om såväl värdefulla naturtyper som att skydda utrotningshotade arters habitat. Bestämmelserna för Natura 2000 områden grundar sig på EG:s habitat och fågeldirektiv som Sverige är skyldiga att tillämpa. Kommunen har genom skötselplaner förbundit sig att skydda dessa områden. Inom kommunen finns idag tretton Natura 2000-områden vilka redovisas nedan. Natura 2000 områden finns inte redovisat i den kommunomfattande översiktsplanen. Se även karta skyddade områden på sidan Baremosse del av ett 398 ha stort myrkomplex (Tidaholm, Habo och Mullsjö kommuner) 2. Gorsan Valstad 3,5 ha (rikkärr med stark källpåverkan) 3. Lammevadskärret 3,7 ha (rikkärr, björksumpskog) 4. Grimmestorp 107 ha (naturskog) 5. Gunniltorp 32 ha (ädellövskog, alsumpskog) 6. Ettak strömmar 58 ha (vattendrag med sumpskog och högörtäng) 7. Vitgölen-Tjäremossen 143 ha (myrkomplex) 8. Djupasjön 13 ha (våtmark, rikkärr) 9. Vättak Kungsgården 5,5 ha (betesmark) 10. Gullerstorp 14 ha (betesmark) 11. Huvudshemmet 8,1 ha (betesmark) 12. Havssjöberg 12 ha (betesmark, ekhage) 13. Eldslyckan-Kobonäs 154 ha (mader, delvis betade) Se karta skyddade områden på sidan 25. Enligt MB 7 kap 28 a krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 första stycket 1 eller 2. Att beakta vid vindkraftsetablering Etablering av vindkraftverk inom Natura 2000 är olämpligt. Natura 2000 område har betecknats med rött på samlingskartan. Om en vindkraftsetablering föreslås i närheten av ett Natura 2000-område kan det krävas en särskild prövning, därför ska en tidig kontakt tas med länsstyrelsen. Om arter berörs som är skyddade enligt artskyddsförordningen (2007:845) kan också det kräva en skärskild prövning. Om en åtgärd eller verksamhet kan få betydande påverkan på ett Natura 2000-område ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Vid varje etablering i närheten av ett Natura 2000 område ska länsstyrelsens kontaktas. Naturreservat (MB 7 kap 4-8) Naturreservat bildas av Länsstyrelsen eller av enskilda kommuner. Syfte är att bevara och vårda värdefulla naturområden. Till naturreservaten finns föreskrifter och skötselplaner som skydd för området. Hökensås, ha Gunnilstorp, 38,5 ha Ekedalen, 3,5 ha, bokskog. 98 Vindbruksplan Tidaholms kommun

99 22 Lammevadskärret, 3,4 ha. Hyltan, 20,4 ha Ettaks strömmar 63,2 ha. Gorsan, 3,52 ha Brokvarn, 6,0 ha Baremosse, 490 ha, (ingår även i Habo och Mullsjö) Grimmestorp, 107,4 ha, Se karta skyddade områden på sidan 25. Att beakta vid vindkraftsetablering Etablering av vindkraft är olämpligt inom naturreservat. För att få reda på om nya naturreservat har kommit till eller om en prövning sker i närheten av ett naturreservat ska alltid en tidig kontakt tas med länsstyrelsens naturvårdsenhet. Fornlämningar och kulturbyggnader Inom kommunen finns ett stort antal fornlämning, tre byggnadsminnen, arton kyrkor samt begravningsplatser som är skyddade av kulturminneslagen. En stor del av kyrkorna har sitt ursprung från medeltiden. Kyrkorna med omgivande gårdsbebyggelse har stora kulturhistoriska värden. Kartan på sidan 12 visar kyrkornas placering i landskapet. Förutom idag kända fornlämningar kan det finnas ytterligare lämningar som kan påverkas när anslutningsvägar och elledningar ska anläggas vid en vindkraftsetablering. Länsstyrelsen kan i samband med bygglov och tillståndsgivning besluta om särskild utredning enligt 2 kap 11 i kulturminneslagen. Tillstånd krävs av Länsstyrelsen för att göra ingrepp i en fornlämning. För fasta fornlämningar skall enligt kulturminneslagen ett skyddsavstånd tillämpas. Fornlämningarna har inte markerats på kartorna i detta dokument. Att beakta vid vindkraftsetablering Vid etablering i närheten av fornlämningar/fornlämningsområden ska alltid en tidig kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Strandskydd (MB 7 kap 13-18) Inom Tidaholms kommun gäller 200 meters strandskydd för Alvasjön, Barnasjön, Bredsjön, Bruksdammen, Djupasjön, Gimmenesjön, Kvarnsjön, Otterstorpasjön och Åsa sjö. För övriga sjöar och vattendrag gäller 100 meter generellt strandskydd. Att beakta vid vindkraftsetablering Etablering av vindkraft inom område med strandskydd bedöms som olämpligt. Strandskyddade områden har inte markerats med rött på samlingskartan. 99 Vindbruksplan Tidaholms kommun

100 23 Biotopskyddsområde (MB 7 kap 11) Ett biotopskyddat område är mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- och växtarter. Landskapselement som alléer, stenmurar, åkerholmar, småvatten, odlingsrösen och källor med omgivande våtmarker omfattas av ett generellt biotopskydd. Länsstyrelsen beslutar om biotopskydd i det öppna odlingslandskapet och Skogstyrelsen för skyddet av biotoper i skogsmark. Den som avser att etablera vindkraftverk ansvarar för att undersöka vad det finns för olika områdesskydd. Se karta skyddade områden på sidan 25. Att beakta vid vindkraftsetablering Ingen verksamhet eller åtgärd som kan skada naturmiljön får medges eller utföras inom ett biotopskyddat område. Samråd skall alltid hållas med länsstyrelsen. Vattenskyddsområde (MB 7 kap 21) Skyddsområdet runt Tidaholms huvudvattentäkt bedöms som olämpligt med hänsyn till olyckrisker inom skyddsområdet. All miljöfarlig verksamhet inom skyddsområdet bedöms mycket restriktivt. För att skydda Tidaholms huvudvattentäkt från eventuell miljöpåverkan bedöms en etablering inom skyddsområdet som olämpligt. Landskapsbildsskydd (Föreskrifter till skydd för landskapsbilden) Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som bildades med stöd av 19 i naturvårdslagen, begreppet finns inte i miljöbalken. Länsstyrelsen beslutade före 1975 med stöd av naturvårdslagen om föreskrifter till skydd för landskapsbilden för: A. Kungslena B. Varvs-, Gerums- och Plantabergen C. Gisseberget D. Dimbo-Ottravad Föreskrifterna omfattar bland annat förbud mot nybyggnad och dragning av luftledningar. Utförligare beskrivning av föreskrifternas omfattning finns på miljö- och byggkontoret. Landskapsbildsskyddet handläggs av länsstyrelsen. Etablering av vindkraft inom landskapsbildsskydd har bedömts som olämpligt och har betecknats med röd färg på sammanställningskartan som finns i vindbruksplanen och i större format i kartbilaga. 100 Vindbruksplan Tidaholms kommun

101 Oskyddade miljöer med höga naturvärden Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är skogsobjekt med höga naturvärden där det finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Se karta skyddade områden på sidan 25. Skogliga naturvärden Skogliga naturvärden är skogar med höga naturvärden som med tiden kan utvecklas till nyckelbiotoper. Skogliga naturvärden är inte utmärkta på kartan. Att beakta vid vindkraftsetablering Vid etablering av vindkraftverk inom eller i närheten oskyddade miljöer med höga naturvärden ska en tidig kontakt tas med Skogsstyrelsen. 4.4 Naturvårdsprogram I kommunens naturvårdsprogram redovisas en klassificering av naturvårdsobjekt med klass 1 - unika naturvärden, klass 2 - värdefulla naturvärden och klass 3 - naturvärden. Beskrivningen och klassningen utgår från det biologiska värdet. Naturvårdsprogrammet antogs av kommunfullmäktige i mars Programmet kommer att finnas tillgängligt på kommunens hemsida under byggkontoret 101 Vindbruksplan Tidaholms kommun

102 25 Vindbruksplan Tidaholms kommun 102

103 26 5. ÖVRIGA INTRESSEOMRÅDEN 5.1 Luftfart Vindkraftverk kan påverka flygtrafikens radiokommunikation som krävs för att flygplan ska kunna flyga mellan flygplatser. Störningar som i första hand kan förutses vad gäller navigerings- och inflygningshjälpmedelshjälpmedel och flygradarutrustning är störningar genom reflektion av utsända signaler mot vindkraftverkets torn och rotorblad. Runt flygplatser och radioanläggning för luftfarten finns områden där byggnader av olika slag kan äventyra flygsäkerhet. Skyddsområden som berör Tidaholm Den så kallade MSA 2 -ytan som sträcker sig med radie på 55 km kring flygplatser kan innebära inskränkning för etablering av vindkraftverk. Tidaholms kommun berörs i sin helhet av de skyddsområden med skyddsavstånd 55 km, som utgår från Falköping, Jönköping, Karlsborg och Skövde flygplatser samt område 1a, 1 b och 1 c skyddsområde för Lidköping Hovby flygplats. Runt Bämmelshed flygfält finns hinderbegränsande ytor i form av en cirkel med en radie på m. Vid planer på uppförande av byggnadsverk och anläggningar bör kontakt tas med driftansvarig för flygplatsens verksamhet. Områden som begränsar byggnadshöjderna är unik för varje flygplats. Regler för hur dessa områden skall utformas finns i Bestämmelser för Civil Luftfart-Flygplatser (BCL-F). Att beakta vid vindkraftsetablering Transportstyrelsens (numera Trafikverket) föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) ska tillämpas. Enligt föreskrifterna ska alla föremål över 20 meter utanför tätort respektive 45 meter i övrigt meddelas Transportstyrelsens luftfartsavdelning som beslutar om, och i förekommande fall hur, föremålet ska markeras. Vindkraftverk med en total höjd på 150 meter eller mer ovanför underliggande mark- och vattenyta ska markeras med vit färg samt blinkande högintensivt vitt ljus. Vindkraftverk med en totalhöjd på meter över underliggande markoch vattenyta ska markeras med vit färg under dager samt blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. Vid uppförande av byggnader som är 20 meter eller högre ska förfrågan om markering av byggnader, master eller andra anläggningar skickas till Transportstyrelsens luftfartsavdelning. Oavsett var vindkraftverken placeras i kommunen ska ett tidigt samråd alltid hållas med Transportstyrelsens luftfartsavdelning. Samråd ska även hållas med Försvarsmakten, Flygtrafiktjänsten vid LFV (LFV/ANS). 2 MSA (Minimum Sector Altitude) är den höjd på vilken flygplanen påbörjar den sista delen av flygningen. 103 Vindbruksplan Tidaholms kommun

104 Försvarsmakten Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan motverka totalförsvarets intressen. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och 50 m inom tätort. Att beakta vid vindkraftsetablering För att undvika konflikter med totalförsvarets intressen ska ett tidigt samråd hållas med Försvarsmaktens Högkvarter inför etablering av vindkraftverk. Försvarsmakten önskar få samtliga vindkraftsärenden på remiss i ett så tidigt skede som möjligt och yttrandet inväntas innan en prövning av vindkraftsetablering sker. Försvarsmakten önskar få remisserna digitalt. Det samlade yttrandet skickas alltid för information till berörd kommun och länsstyrelse. 5.3 Radio- och signaltrafik Vid vindkraftsetableringar kan störningar uppstå på radio- och signaltrafik för bland annat försvaret och luftfarten. Samråd ska alltid hållas med berörda parter. Att beakta vid vindkraftsetablering Enligt önskemål från post- och telestyrelsen ska samråd hållas med alla berörda radiolänkoperatörer vid vindkraftsetableringar. 5.4 Elnätet En viktig faktor för att bygga vindkraftverk är att det finns möjlighet att ansluta vindkraftverken till det befintliga elnätet. Hur mycket som kan anslutas beror på ledningsnätets spänning. Att beakta vid vindkraftsetablering Ett minsta skyddsavstånd mellan luftledningar och vindkraftverk är 200 meter för vindkraftverk över 50 m och 100 m för verk under 50 m. Vid dragning av elkablar ska hänsyn tas till platsens naturvärden. 5.5 Landsbygden Med hänsyn till boende på landsbygden men även till framtida bosättningar och byggande på landsbygden är det en fördel om vindkraftverken samlas i ett mindre antal prioriterade områden i stället för att spridas ut i landskapet. Jordbruket kan oftast på ett bra sätt förenas med vindkraftsintresset. 104 Vindbruksplan Tidaholms kommun

105 28 6. TYSTA OCH STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN I den kommunomfattande översiktsplanen har kommunen inte tagit ställning till tysta och stora opåverkade områden. Det som redovisas nedan är förslag till avgränsning av sådana områden. I avgränsningen har kommunen delvis använt sig av Länsstyrelsens översiktliga sammanställning av Tysta områden rapport 2001:18 och Analys av stora opåverkade områden 1998:21. Utifrån nämnda rapporter har kommunen gjort en bedömning av de verksamheter som är störande för sin omgivning. 6.1 Tysta områden Tystnaden är en resurs som kommer att bli en bristvara i framtiden. Trafiken, i synnerhet vägtrafiken är den största störningskällan, men även bergtäkter, skjutbanor, motorsportbanor och flyg sprider buller i omgivningen. För att minska påverkan på människor placeras oftast nya bullrande verksamheter långt bort från bostäder. Att det påverkar tysta områden tas sällan någon hänsyn till. Länsstyrelsen har gjort en översiktlig sammanställning av områden påverkade av buller från vägar, järnvägar och flygplatser (Tysta områden rapport 2001:18). I sammanställningen definieras ett tyst område på följande sätt: Ett tyst område har......en ekvivalent ljudtrycksnivå understigande 30 dba från olika typer av samhällsbuller. I nedanstående karta har kommunen pekat ut områden där det inte finns verksamheter som stör tystnaden. Något ställningstagande till tysta områden tas inte i vindbruksplanen. Frågan om tysta områden kommer att prövas i samband med att den kommunomfattande översiktsplanen arbetas om. 6.2 Stora opåverkade områden Enligt miljöbalken 3 kap 2 skall stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdets karaktär. Opåverkade områden är områden som inte är sönderskurna av stora trafikleder, kraftledningar eller påverkat av buller och andra miljöstörningar. Områden som är stora och opåverkade är viktiga för människors hälsa och välbefinnande. De är även viktiga att bevara för det naturliga ekosystemet.. För att få fram stora opåverkade områden i Tidaholm har hänsyn tagits till verksamheter som är störande genom buller och damm. Hänsyn har även tagits till landskapsbilden. Vindbruksplan Tidaholms kommun 105

106 29 Stora opåverkade områden sammanfaller ofta med tysta områden. Kartan till vänster visar vilka områden som är värdefulla att undanhålla från verksamheter som kan påverka tystnaden och graden av opåverkade områden. Svarta prickar redovisar störande verksamheter som beskrivs nedan: Tre grustäkter, Skjutbanorna; Kavlås 1:3, pistol skyttebana, Siggestorp 1:3, pistolskyttebana, Lilla Kleven och Hökenås skjutbana Motorbanan i Lilla Kleven Riksvägarna 26 och 47, väg 193 och Avstånd till tätortbebyggelse Större djurbesättningar, C- anläggningar 7. VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN Vindkraftverken kan förändra närmiljön för de som bor i närheten genom att de störs av buller, skuggor och det visuella intrycket i landskapet. Det visuella intrycket av landskapet får även en stor omgivningspåverkan för alla som färdas genom eller använder landskapet. 7.1 Påverkan på landskapsbilden Landskapsbilden påverkas alltid av vindkraftverk. Hur den påverkas beror på vem som betraktar landskapet, men även vilka relationer betraktaren har till platsen. Ett landskap som präglats av mänsklig påverkan som stora produktionslandskap kan tåla vindkraft bättre än ett småbrutet landskap som haft liten mänsklig påverkan. Topografin i landskapet handlar om nivåskillnader. Vindkraftverk placeras oftast på vindrika höga höjder och exponeras därmed över ett större omland. Landskapsbilden kan även ha ett affektionsvärde för turister. Vid lokalisering av vindkraftverk finns 106 Vindbruksplan Tidaholms kommun

107 30 många aspekter att ta hänsyn till, där en aspekt kan vara att hålla samman vindkraftverken i landskapsrum. 7.2 Vindkraftverk ger skuggor och reflexer Skuggtiden beror på avståndet till vindkraftverket och i vilken riktning det står i förhållande till den skuggade bostaden. Skuggor och solreflexer från vindkraftverk upplevs i regel som störande av människor som under längre tid eller vid upprepade tillfällen utsätts för skuggbildningar från vindkraftverk. Boverket anger ett riktvärde på åtta timmars faktisk skuggningseffekt per år på störningskänsliga platser och vid bostäder. Ett sätt att undvika skuggor är att utnyttja skuggautomatiken på vindkraftverken. Genom att tillverka turbinblad med matt yta har tidigare problem med reflexer försvunnit. 7.3 Buller Vindkraftverk alstrar två typer av ljud; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från rotorblad. Det är det svischande ljudet som upplevs som störande. Det går inte att ge några generella rekommendationer om minsta avstånd mellan vindkraftverk och bostadsbebyggelse för att uppnå en god ljudmiljö. Hur stort område som påverkas beror på topografin och vilken typ av vindkraftverk som byggs. De riktvärden som tillämpas av tillståndsmyndigheternas bedömning är i de flesta fall Naturvårdsverkets riktvärde på 40 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder som inte får överskridas. Rekommenderade skyddsavstånd varierar mellan olika kommuner. I Boverkets handbok för vindkraft från 2003 rekommenderas ett avstånd på m mellan vindkraftverk och bostadsbebyggelse. I Boverkets vindkraftshandbok från 2009 finns inga generella avstånd angivna. Olika studier har visat att 40 db(a) är ett lämpligt värde utomhus vid bostäder som inte får överskridas. Kommunens inriktning är förutom att ljudnivån för buller och skuggor ska klaras ska ett respektavstånd på minst tre gånger vindkraftverkets totala höjd gälla. Motivet är att högre vindkraftverk klarar bullernivån på ett kortare avstånd. För ett 150 meter högt verk blir ett minsta respektavstånd 450 meter. Avståndet mellan vindkraftverk och bostad kan bli längre om inte Naturvårdsverket riktvärden för buller 40 dba ekvivalent ljudnivå klaras. 7.4 Säkerhet Iskast till följd av nedisning bedöms vara den största risken för egendoms- eller personskador orsakade av vindkraftverk. När det gäller säkerhet finns det inga krav på regelbunden tillsyn av vindkraftverk. Kommunerna har ett ansvar att bedöma om det finns behov av riskavstånd eller om det finns behov av en särskild riskanalys, vilket måste bedömas i varje enskilt fall. Elforsk rapport 04:13, Svenska erfarenheter av vindkraftverk i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en vindhastighet på 25 m/sek, vilket ligger under de rekommenderade värdena för buller. Enligt Boverket bör risken för nedfallande is 107 Vindbruksplan Tidaholms kommun

108 31 minimeras genom att t ex förse vindkraftverken med isdetektor som stannar verken vid nedisning. Att beakta vid vindkraftsetablering Som underlag vid en vindkraftsetablering bör ett underlag eller en bedömning göras om det finns risk för nedisning på platsen vilket ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Finns risk för nedisning och iskast bör skyltar sättas upp som varnar för risken för snöras och istappar. 7.5 Rörligt friluftsliv och turism Hökenåssområdet är av både lokalt och nationellt intresse för det rörliga friluftlivet med vandring, turåkning och fritidsfiske. Inom området går det att få den tystnad och ro som är värdefullt i dagens stressade samhälle. Hellidsberget är av lokalt intresse för vardagsnära motion som promenader, jogging och skidåkning. Ett annat värdefullt område för det rörliga friluftslivet är kaffebackarna vid Velinga (Hadängsbackarna). 7.6 Fåglar Kommunens fågellokaler är väl dokumenterade och följs kontinuerligt upp av ornitologer. Gimmenesjön i söder och våtmarken norr om reningsverket är viktiga rastplatser och häckningslokaler för fåglar. Våtmarken vid reningsverket ingår i ett större Natura 2000 område. Området från reningsverket till kommungränsen till Hjo omfattas av riksintresse för natur. Yandalen och Ösandalen utgör ledlinjer för flyttande fåglar, speciellt vid dålig väderlek. Termikflyttande fåglar (tranor och stora rovfåglar) är oftast beroende av uppvindar vid sluttningar och rasbranter som exempelvis rasbranterna vid Varvs- och Gerumsberget och Hökenås västsluttning. Fåglar riskerar att påverkas av vindkraftsanläggningar på fyra sätt. Fåglar skadas eller omkommer genom kollision med vindkraftverk. Fåglar undviker områden med vindkraft för häckning, vila eller födosök. Vindkraftverken kan utgöra hinder eller påverka fåglarnas rörelsemönster. Ändring i naturtypers struktur och funktion. Risken att fåglar kolliderar med vindkraftverk är minst i grupper med ett inbördes avstånd på minst 400 meter och med stora långsamtgående rotorblad. I Boverkets Vindkrafthandbok föreslås en buffertzon på meter för att inte störa fåglarnas inflygning, födosök eller flykt vid kända fågelområden. Vindkraftverkens inverkan på fåglars häckningsplatser och födosöksområden är betydligt mindre utredda än kollisionsrisken. I övrigt finns det för lite kunskap och forskning för att veta hur stora riskerna är för flyttstråk, ledlinjer och födosöksområden. På sidan 57 finns ett foto på sträckande gäss förbi ett vindkraftverk. 108 Vindbruksplan Tidaholms kommun

109 Fladdermöss Fladdermösspopulationer är mycket känsliga för förändringar. Orsaken är att fladdermöss växer långsamt och endast får en unge per år. I Kungslena by har fem fladdermusarter påträffats 3, i övrigt har kommunen ingen kunskap om var eventuella populationer av fladdermöss finns, var de söker sin föda eller var flygstråken går. Kunskapen om vindkraftverkens påverkan på djur och natur är överlag bristfällig. För att få bättre kunskapsunderlag behövs forskning på nationell nivå. Försök har gjorts att koppla sårbarheten för fladdermöss till olika terräng- och naturtyper där fladdermöss ofta ansamlas till exempel; Linjära element i landskapet (brynzoner, vattendrag m.m.) Dungar av lövskog (plus buffertzon på 200 meter) Våtmarker samt kärrmarker, strandängar och utanförliggande öppna vattenytor 4 Att beakta vid vindkraftsetablering Vid vindkraftetablering ska en tidig kontakt tas med ornitologer/naturskyddsföreningen och/eller länsstyrelsen. Särskild hänsyn ska tas till fåglarnas häckningsplatser och sträckningsvägar, vilket ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Även eventuell förekomst av fladdermöss ska redovisas i MKB:n. Kartan visar ledlinjer för flyttande fåglar. 3 Fladdermöss i Marks, Falköpings och Skövde kommuner, Länsstyrelsens rapport 2008:90 4 Länsstyrelsens rapport 2009:70, Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken 109 Vindbruksplan Tidaholms kommun

110 33 8. MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Tidaholms kommun gränsar till kommunerna Falköping, Skövde, Hjo, Habo och Mullsjö. Mellankommunala intressen för Falköpings och Tidaholms kommuner är Falbygdens landskap med platåbergen Varvs-, Gerums-, och Plantaberget med gemensamma riksintressen och landskapsbildsskydd. Tidaholm, Hjo och Habo har bland annat Hökensåsområdet med vandringsled och ett geografiskt riksintresse för det rörliga friluftslivet gemensamt. Utöver gemensamma intressen i landskapet kan det vara av intresse om det finns områden där det går att få en mellankommunal samordning av vindkraftsparker. Skövde kommun har i sin vindkraftplan pekat ut ett större område för vindkraftsetableringar som gränsar till Tidaholm. Planen är nu föremål för utställning. Även Hjo och Falköpings kommuner har i sina översiktsplaner pekat ut lämpliga områden för vindkraft som gränsar till Tidaholms kommun. I Falköpings vindkraftsplan har platåerna på Varvs- och Gerumsberget pekats ut som områden där enstaka vindkraftverk får uppföras efter särskild prövning. Motiveringen är att dessa områden har starka bevarandevärden såväl kulturhistoriskt som ur naturvårdssynpunkt och landskapsbildsmässigt. Tidaholms förslag till vindbruksplan anses platåerna som olämpliga för vindkraftsetableringar. Ett område söder om Gisseberget och Gullerstorp strax intill Tidaholms kommun anges i Falköpings vindkraftplan som ett område där nya verk i första hand bör uppföras i anslutning till befintliga verk så att grupper av verk bildas. I Habos och Mullsjös vindkraftspolicy anges att Hökensås höjdrygg är mindre känsligt än Vätterstranden för vindraftsetableringar. I Tidaholms förslag till vindbruksplan anges Hökensås som olämpligt med hänsyn till bl a det rörliga friluftslivet samt att delar av området är skyddat som naturreservat. 9. ANALYS (Se karta på sidan 36) Syftet med analysen har varit att undersöka var det är mest lämpligt att etablera vindkraft med utgångspunkt från landskapets förutsättningar, utan att det kommer i konflikt med motstående intressen och andra samhällsintressen som försvårar framtida utveckling i kommunen. Genom analysen har kommunen kommit fram till olika avgränsningar i landskapet vilka utgörs av olämpliga områden, prioriterade områden och restriktiva områden. I vindbruksplanen bedöms landskapet inom prioriterade områden tåla cirka fyrtiofem (45) vindkraftverk. Om alla dessa verk kommer att byggas innebär det ett tillskott av förnyelsebar vindenergi på cirka 243 GWh/år, vilket motsvarar 60 % av 2007 års totala energiförbrukning i Tidaholm. Beräkningen är gjord på 2 MW per vindkraftverk. Den totala energianvändningen uppgick år 2007 till 359 GWh, fördelat på cirka 216 GWh (60 %) bränsle och cirka 143 GWh (40 %) el. 110 Vindbruksplan Tidaholms kommun

111 Olämpliga områden Inom olämpliga områden är andra intressen så starka att det är olämpligt med etablering av vindkraft. Olämpliga områden utgörs av områden med skydd enligt 7 kap miljöbalken, landskapsbildsskydd, riksintresse för det rörliga friluftslivet, platåerna på Varvs och Gerumsberget, riksintresseområden för kultur; Hömb-Kavlås, Kymbo-Tall och Suntak. Randzonen runt Tidaholms stad och områdesbestämmelser för Hellidsberget bedöms vara olämpliga med motiveringen att området runt staden är reserverat för stadens framtida utveckling och Hellidsberget utgörs av ett tätortsnära rekreationsområde. Olämpliga områden är även kyrkor med en radie på 500 meter runt varje kyrka. Efter samrådet har Tidandalen lagts till som ett olämpligt område med en zon på cirka 1 km från strandlinjen på ömse sidor av Tidan. Motivet till ställningstagandet är Tidan har stora biologiska värden och värden för friluftslivet genom att det finns naturreservat, Natura 2000 områden och områden av riksintresse för natur. Tidan är även ett nationellt särskilt värdefullt vatten ur kultursynpunkt. 9.2 Prioriterade områden För att begränsa påverkan på landskapet är kommunens ställningstagande att i så stor utsträckning som möjligt begränsa vindkraftsetableringar till ett fåtal platser. I analysen har kommunen kommit fram till tre områden, (område ett består av tre delområden) som ska prioriteras för utbyggnad av vindkraft. Inom dessa områden har kommunen gjort bedömningen att landskapet tål cirka fyrtiofem (45) vindkraftverk. Genom de prioriterade områden som avsatts för vindkraft anser kommunen att de bidragit till att uppfylla de nationella planeringsramarna för vindenergi. Riksintresseområdet för kambrosilur anses generellt inte som olämpligt. Södra delen (söder om Dimbo-Kymbo) bedöms att tåla vindkraftetableringar utan att det påtagligt påverkar riksintresset. Motiveringen är att södra delen av kambrosilurområdet redan idag är påverkat av vindkraftsetableringar med ett vindkraftsverk vid Lammevad och ett vid Hångsdala. Vidare gränsar området till befintliga vindkraftsetableringar i Falköpings kommun. Södra delen av området betraktas som ett storskaligt jordbrukslandskap som till större delen är påverkat av ett rationellt jordbruk. Norra kambrosilurområdet (norr om Dimbo) är däremot inte påverkat av vindkraftsetableringar och är mer skyddsbenäget. Stor respekt ska dock tas till fornlämningar och kulturhistoriska miljöer av lokalt intresse. Om det blir aktuellt med vindkraftsetableringar måste hänsyn tas till den specifika platsen. 9.3 Restriktiva områden Restriktiva områden omfattar till stora delar mellanbygden samt delar av åkerbygden. Inom mellanbygden kan kommunen idag inte ta ställning till framtida mark- och vattenanvändning och vilka markanspråk som fodras för kommunens framtida utveckling. En annan viktig inriktning till varför kommunen vill vara återhållsam med för stor utbyggnad av vindkraft är att det idag inte finns något ställningstagande till hur stora opåverkade och tysta områden som ska avgränsas för framtiden. Först i arbetet med den kommunomfattande översiktsplanen kommer en diskussion att tas upp om hur dessa områden ska avgränsas. 111 Vindbruksplan Tidaholms kommun

112 35 Inom restriktiva områden ska det finnas särskilda skäl till att etablera enstaka vindkraftverk. Exempel på särskilda skäl kan vara när en grannkommun pekat ut ett lämpligt område för vindkraft som gränsar till Tidaholms kommun. Där kan det finnas anledning att vara mindre restriktiv till etablering av enstaka vindkraftverk. Ett annat exempel är när ett av verken i grupp av verk inom ett prioriterat område hamnar strax utanför i ett restriktivt område. 10. PLANFÖRSLAG 10.1 Grundläggande planeringsprinciper Prioriterade områden De områden som utpekats som prioriterade områden för vindkraftsetableringar har goda vindenergiförutsättningar och få motstående allmänna intressen. Inom prioriterade områden kommer endast vindkraftverk i sammanhållna grupper att tillåtas. Enstaka verk ska därmed ansluta till en grupp av vindkraftverk. Restriktiva områden för vindkraft Inom områden som anges som restriktiva områden är kommunen restriktiv till vindkraftsetableringar. Det måste finnas särskilda skäl till etablering av vindkraft inom området, vilket anges under riktlinjer på sidan 47. Ett exempel på ett särskilt skäl är att där förutsättningar finns och intrånget i miljön är ringa kan tillstånd ges. Kommunen tar därmed ställning till att inte sprida ut vindkraftverk över stora delar av kommunens yta, utan istället begränsa utbyggnaden av dessa till prioriterade områden. Vindkraftverk i Skörstorp sett från Falköpings kommun. I bakgrunden syns Gerumsberget. 112 Vindbruksplan Tidaholms kommun

113 Samlingskarta över samtliga områden 113 Vindbruksplan Tidaholms kommun

114 Område 1 Område ett (1) har efter synpunkter i samrådet fått en annan avgränsning. Området har delats upp i tre delområden som från norr till söder benämns med 1a, 1b och 1c. Område 1a fanns inte med i vindbruksplanens samrådshandling. Kommunen har efter inkomna synpunkter från boende och fastighetsägare gjort bedömningen att område 1a läggs till som ett prioriterat område för vindkraft. Område ett (1) bedöms i sin helhet ge utrymmer för cirka arton vindkraftverk. Område 1a, ligger norr om Dimbo by (nytt område) Område 1 b, ligger söder om Dimbo by och nordost om Östra Gerum. Område 1 c, ligger söder om väg 193, mellan Hångsdala, Valstads och Kymbos kyrkbyar. 114 Vindbruksplan Tidaholms kommun

115 38 Område 1a Området ligger drygt en kilometer från Dimbo by. Här bedrivs idag ett rationellt jordbruk. Vindförhållanden: Årsmedelvinden är 103 m över nollplansförskjutningen 7m/sek. Naturvärden: Inom området fin inga områden med värdefull natur. Området gränsar till ett lövskogsområde. Kulturvärden: Område 1a ligger inom kambrosilurområdet som är av riksintresse för kultur. Kambrosilurområdet ingår i en kulturhistorisk region kring de västgötska platåbergen. Området omfattar stora ytor i västra delen av kommunen. En av värdekärnorna i kambrosilurområdet är Dimbo by med järnåldersgravfält. Inom området finns även ett antal fornlämningar. En etablering av vindkraftverk inom området bedöms inte påverka kambrosilurområdet negativt. Antal vindkraftverk: Landskapet för område 1a-1c bedöms ge utrymme för arton (18) vindkraftverk. Rekommendationer: Vid prövning av vindkraftverk i området ska särskild hänsyn tas till det kulturhistoriska värdet och förekomsten av fornlämningar. Beträffande fornlämningarna ska en tidig kontakt tas med länsstyrelsen. Vägar, fundament, el- och teleledningar ska anläggas med stor hänsyn till områdets kulturvärde. I övrigt ska de riktlinjer som finns på sidan följas. Samråd ska hållas med Lidköping Hobys flygplatshållare och Transortsstyrelsens Luftfartsavdelning. Konsekvenser: Följs ovanstående rekommendationer samt de riktlinjer som angetts i planförslaget under hälsa och säkerhet bedöms konsekvenserna för naturoch kulturmiljön inte påverkas negativt. Avgränsning för riksintresse kultur, (kambrosilområdet). 115 Vindbruksplan Tidaholms kommun

116 39 Område 1 b Inom området bedrivs idag ett storskaligt rationellt jordbruk. I öster gränsar området delvis till område med landskapsbildsskydd för Dimbo-Ottravad. Vindförhållanden: Årsmedelvinden är 103 m över nollplansförskjutningen 7 m/sek. Naturvärden: Sydöstra delen av området omfattas av rikintresse för naturvård. I norra delen finns en mindre lövskogsplantering runt Annebergs gård. Ledlinjen för flyttande fåglar korsar området. Inom området har ett tranpar sedan ett flertal år sin boplats. Kulturvärden: Hela området omfattas av riksintresse för kultur (kambrosilurområdet). Området ligger utanför de värdekärnor (stora bybildningar) som redovisats för kambrosilurområdet. Inom området finns fornlämningar från olika tidsepoker. En etablering bedöms inte påverka kulturmiljövärdet negativt. Friluftsliv/turism: Området används inte för det röliga friluftlivet. Antal vindkraftverk: Landskapet har för område 1a-1c bedömts ge utrymme för arton vindkraftverk. Rekommendationer: I översiktsplanen anges att byggnader och anläggningar ska placeras med hänsyn till landskapsbilden. Samma rekommendationer gäller för prövning av vindkraftverk. Vägar, fundament, el- och teleledningar ska anläggas så att de minimerar skadorna på natur- och kulturvärden. Samråd ska hållas med Lidköpings Hobys flygplatshållare och Transportstyrelsens Luftfartsavdelning. Konsekvenser: Vid dålig väderlek och motvind flyger sträckande fåglar på lägre höjder, risken finns då att de kolliderar med vindkraftverk. Förutom att landskapsbilden påverkas något bedöms en etablering av vindkraft inom området inte få negativa konsekvenser under förutsättning att de rekommendationer och riktlinjer som angetts i planen följs. Vy över jordbrukslandskapet inom området. Till höger syns området med landskapsbildsskydd för Dimbo-Ottravad. 116 Vindbruksplan Tidaholms kommun

117 40 Vindbruksplan Tidaholms kommun 117

118 41 Område 1 c Områdesbeskrivning: Området ligger mellan Hångsdala, Valstads och Kymbo kyrkbyar. Naturvärde: Västra delen av området omfattas av riksintresse för natur och ett representativt odlingslandskap. Gullertorp vid Hångsdala är det mest representativa och har undantagits från området. Vissa år kan uppemot 700 gäss rasta inom området. I norra delen av området hörs spelande kornknarr så gott som årligen. Enligt EU:s fågeldirektiv bilaga 1 är kornknarren rödlistad. Kulturvärden: Norra dela av området ingår i kambrosilurområdet som är av riksintresse för kulturmiljövård. Området ligger utanför de värdekärnor (stora bybildnigar) som redovisats för kambrosilurområdet. Kulturlandskapet runt Hångsdala är av lokalt intresse för kulturmiljön och sträcker sig från Hångsdala by till Gisseberget i öster. Södra delen av området är rikt på fornlämningar med bland annat gånggrifter. Kommunen har i avvägningen gjort bedömningen att en försiktig etablering av vindkraftverk inte är i strid med nämnda riksintresse. Friluftsliv/turism: Området används inte för det rörliga friluftslivet. Antal vindkraftverk: Landskapet i område ett (1 a-1c) bedöms ge utrymmer för cirka arton vindkraftverk. Rekommendationer: I översiktsplanen anges att byggnader och anläggningar ska placeras med hänsyn till landskapsbilden. Samma rekommendation ska gälla för vindkraftverk. Vid prövning av vindkraftverk ska en avstämning göras mot naturvårdsprogrammet så att inte värdefulla och känsliga naturmiljöer påverkas negativt. Vid anläggning skall särskild hänsyn tas till den rikliga förekomsten av fornlämningar. Kulturbärande element och kulturhistoriska samband i landskapet ska särskilt belysas i miljökonsekvensbeskrivningen. Särskild hänsyn skall tas till vindkraftsetablering i närheten av kyrkorna. I samband med prövning av vindkraftverk inom området ska en redovisning ges om vilken hänsyn som tas till kornknarren så att en etablering av vindkraft inte får en negativ påverkan för fågelarten. Vid en etablering av vindkraftverk ska ett fotomontage redovisas som visar hur en etablering visuellt påverkar kyrkorna i Hångsdala, Valstad och Kymbo. De riktlinjer som finns på sidorna ska följas. Samråd ska hållas med Lidköping Hobys flygplatshållare och Transportstyrelsens Luftfartsavdelning. Konsekvenser: Följs ovanstående rekommendationer och de riktlinjer som finns i planförslaget bedöms konsekvenserna för hälsa och säkerhet och natur- och kulturmiljövärden som små. Inom prioriterade områden prövas tillkommande bebyggelse utifrån de riktlinjer och skyddsavstånd som anges i planen, vilket kan bli en inskränkning av markens användning. Landskapsbilden påverkas alltid av vindkraftsetableringar. En av konsekvenserna kan även bli att gässen söker sig till andra områden för att hitta föda. Sannolikheten att det kommer att påverka gässens födosöksområde bedöms dock som liten. En annan konsekvens kan bli att kornknarren flyttar från området. 118 Vindbruksplan Tidaholms kommun

119 42 Vindbruksplan Tidaholms kommun 119

120 Område 2 Områdesbeskrivning: Området ligger i nordöstra delen av kommunen och gränsar till Hjo kommun. Landskapsbilden utgörs av ett kuperat skogslandskap med sluten rumslighet. Området är starkt påverkat av skogsbruk. Idag korsar en 40-kV ledning området. En ny 130 kv-ledning planeras i befintlig sträckning mellan Korsberga och Gällö i Tidaholms och Hjo kommuner. Västra Vätterleden går utmed östra delen av området. I Hjo kommun finns det ett stort intresse att etablera en vindkraftspark relativt nära kommungränsen mot Tidaholm. Topografi: Området är starkt kuperat och sluttar från öster till väster. Vindförhållanden: Årsmedelvinden 103 m över nollplanförskjutningen är 7 m/sek. Naturvärden: Inom området finns områden med naturvårdsavtal, nyckelbiotoper och skogliga naturvärden. Kulturvärden: Fornminnen och fornminnesområden finns. Skråmmen är av lokalt kulturhistorisk värde. Antal vindkraftverk: Landskapet i område två (2) bedöms ge utrymme för ca 7 vindkraftverk. Rekommendationer: Vid etablering av vindkraftverk inom området ska samråd hållas med Hjo kommun. Rekommenderat skyddsavstånd till planerad 130 kv luftledning är 200 meter. Avståndet mellan vandringsleden och vindkraftverk bör vara vindkraftverkets totala höjd. Särskild hänsyn ska ta till Skråmmens lokala kulturhistoriska värde. Hänsyn ska tas till skogsbrukets intresse så att inte ett långvarigt skogsbruk försvåras. En placering i den östra delen av området förespråkas. De riktlinjer som anges i vindbruksplanen ska följas. Tidigt samråd ska hållas med Försvarsmakten, se sidan 27 och Transportstyrelsens Luftfartsavdelning, se även under 5.1 Luftfart på sidan 26. Konsekvenser: Följs ovanstående rekommendationer samt de riktlinjer som finns i vindbruksplanen beträffande hälsa och säkerhet bedöms konsekvenserna bli små. En etablering av vindkraftverk kan få konsekvenser för västra Vätterleden om inte tillräcklig hänsyn tas. 120 Vindbruksplan Tidaholms kommun

121 44 Vindbruksplan Tidaholms kommun 121

122 Område 3 Områdesbeskrivning: Området som ligger i sydöstra delen av kommunen domineras till större delen av ett kuperat skogslandskap som är starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med mindre öppningar av åker och betesmarker. Oftast finns det bara en gård i dessa öppningar. Området är glest befolkat. Område har ringa värden för det rörliga friluftslivet. Vindförhållanden: Årsmedelvinden 103 meter över nollplansförskjutningen är 7-7,5 m/s. Kulturvärde: De områden som markerats med gul färg är äldre småskaliga odlingsbygder vid Kråkeryd och Åslida, som består av äldre kulturlandskap med små brukningsenheter. Inom området finns ett antal fornlämningar. Naturvärde: Inom området förekommer bland annat tjäder vid Kilåsen. Ösandalens ledlinje för flyttande fåglar passerar nordvästra delen av området. I södra delen finns ett antal betesmarker där särskild hänsyn ska tas. Inom området finns ett antal åar och bäckar. Antal vindraftverk: Landskapet i område tre (3) har bedömts ge utrymme för ca tjugo vindkraftverk. Rekommendationer: Etablering av vindkraft är lämpligast i norra och sydvästradelen av området. Hänsyn ska tas till befintliga betesmarker och småbiotoper. Vid en vindkraftsetablering ska det i miljökonsekvensbeskrivningen framgå att spelplatser för tjäder undersökts. Hänsyn ska tas till skogsbrukets intresse så att inte ett långvarigt skogsbruk försvåras. De riktlinjer som finns på sidorna ska följas. Konsekvenser: Följs ovanstående rekommendationer och de riktlinjer som finns för buller och säkerhet bedöms konsekvenserna som små. Bedömningen är att ledlinjen för flyttande fåglar endast kommer att påverkas marginellt. Bilden är tagen vid Kråkeryd 122 Vindbruksplan Tidaholms kommun

123 46 Vindbruksplan Tidaholms kommun 123

124 Riktlinjer Prioriterade områden Kommunen har valt att styra utbyggnaden av vindkraft genom att prioritera tre områden för grupper av vindkraftverk. Prioriterade områden för vindkraft ska ses som en samlad plats för vindenergi, oberoende av markägare. Inom prioriterade områden bör vindkraftverken byggas i sammanhållna och ordnade grupper, vilket även gäller ur ett landskapsbildsperspektiv. Det innebär att de ska följa landskapets konturer, samt understryka riktningen i landskapet. För att underlätta bedömningen av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden ska ansökan/anmälan kompletteras med fotomontage från valda punkter i landskapet. Utöver riktlinjer för prioriterade områden gäller generella riktlinjer på sidan Restriktiva områden Vid en prövning av vindkraftsetablering ska det finnas särskilda skäl till att uppföra vindkraft. Vid prövningen ska en fördjupad landskapsanalys redovisas samt en visualisering av verkets placering i landskapet och omgivningspåverkan. Prövningen görs även utifrån de generella riktlinjer som anges på sidan 48. Riktlinjer vid prövning inom restriktiva områden: 1. Det måste finnas särskilda skäl för att etablera enstaka vindkraftverk inom ett restriktivt område, vilket tydligt ska motiveras och redovisas i ansökan. 2. För områden som gränsar till områden som grannkommuner pekat ut som lämpliga områden för vindkraftverk kan det finnas anledning att vara mindre restriktiv om det inte finns motstående intressen. 3. Ett skäl kan vara att en plats redan är starkt påverkad av annan störande verksamhet, exempelvis motorbana eller skjutbana. 4. Det kan också finnas särskilda skäl att vara mindre restriktiv vid etablering av enstaka verk inom ett restriktivt område som ingår i en grupp av verk som i huvudsak står inom ett prioriterat område. 5. Avståndet till områdesbestämmelser för Hellidsberget ska vara minst 500 meter. 6. Avståndet till stadens randzon ska vara minst 600 meter. 7. Avståndet till Ekedalens, Madängsholms, Valstads och Fröjereds tätortsavgränsningar ska vara minst 600 meter. 8. Om prövningen tillåter att vindkraft får etableras ska det i första hand lokaliseras till redan störda områden såsom skjutbanor, grus- och bergtäkter. Utöver ovanstående riktlinjer gäller generella riktlinjer på nästa sida och riktlinjer under hälsa och säkerhet på sidan Vindbruksplan Tidaholms kommun

125 Generella riktlinjer vid etablering av vindkraft Utöver vad som angetts under prioriterade och restriktiva områden gäller följande riktlinjer: 1. Avståndet mellan allmän väg och vindkraftverk ska vara minst vindkraftverkets totala höjd, (tornhöjd plus rotorbladens radie). 2. Avståndet från vindkraftverk till kyrkor ska vara minst 500 meter. 3. Mellan m från kyrkor sker en restriktiv prövning av lämpligheten. 4. Vid etablering av vindkraft i närheten av kyrkor ska stor hänsyn tas till hur kyrkan är placerad höjdmässigt i landskapet, så att verken inte dominerar över kyrkorna i landskapsbilden. 5. Vindkraftverken bör placeras inbördes på ett sådant sätt att tydliga grupper uppstår. 6. Vid placering av vindkraftverk inom 1000 meter från kommungräns ska samråd hållas med den kommun som berörs. 7. Vid anslutning från enskild väg till allmän väg ska tillstånd sökas hos Vägverket. 8. Vid arbeten i eller vid vattenområden som sjöar, bäckar, sumpskogar och våtmarker ska samråd ske med länsstyrelsen. 9. Avståndet mellan vindkraftverk och bostadshus ska vara minst tre gånger vindkraftverkets totala höjd (tornhöjd + rotorbladens radie). 10. Hänsyn ska tas till skyddade områden som biotopskydd och oskyddade områden med höga naturvärden om vindkraftverk etableras i närheten av dessa områden. 11. De fågelarter som tas upp i EU:s habitats- och fågeldirektiv och de arter som är rödlistade i Sverige ska särskilt uppmärksammas vid prövning av vindkraftverk. Se även riktlinjer under hälsa och säkerhet på nästa sida. Lokalisering och prövning Vindkraftverk med en högre totalhöjd än 30 m ska lokaliseras till de områden som utpekats som prioriterade områden för vindkraft. I områden som utpekats som restriktiva områden kommer storskalig vindkraft endast att tillåtas om särskilda skäl föreligger. Vid etablering av vindkraft inom prioriterade områden ska hänsyn tas till de rekommendationer som ges för respektive område. Samråd med radio- och teleoperatörer och totalförsvaret ska ske i ett tidigt skede och beaktas i den fortsatta planeringen. Inför planering av vindkraftsparker är det viktigt att titta på vägens bärighet samt vilka vägar transporterna ska gå. Dispenser kan krävas för långa och tunga transporter. Utformning Inom prioriterade områden ska vindkraftverken placeras i sammanhållna grupper. Hänsyn ska tas till landskapets topografi och struktur. Vindkraftverken ska färgsättas i ljusa kulörer med reflexfria material på rotorblad och torn. Reklam eller annan text tillåts inte på tornen. 125 Vindbruksplan Tidaholms kommun

126 49 Hälsa och säkerhet 1. Ljudnivån från vindkraftverk får inte överstiga 40 db(a) utomhus vid bostäder. 2. Skuggberäkningar ska utföras enligt Boverkets rekommendationer så att riktvärdet 8h/år och 30 min/dag kan säkerställas. 3. Verksamhetsutövaren ansvarar för att olägenheter för människors hälsa och säkerhet inte uppkommer enligt miljöbalken. Riktlinjer för småskalig vindkraft Småskalig vindkraft (under 30 m) omfattas inte av ovanstående riktlinjer. Till småskalig vindkraft hör gårdsverk och verk för hobbybruk med; En total höjd på högst 30 m Liten påverkan på omgivningen Ett huvudsakligt syfte att försörja en eller en mindre grupp fastigheter/gårdar/hushåll Riktlinjer 1. Bygglovprövning för småskalig vindkraft ska ske enligt gällande lagstiftning och de riktlinjer som redovisas nedan. 2. Vindkraftverk med en totalhöjd högre än 30 m eller om verket medför påtaglig påverkan på omgivningen ska prövas utifrån vindkraftsplanens ställningstagande om storskalig vindkraft. 3. Bygglov krävs om turbinens diameter är större än tre meter, om vindkraftverk placeras på ett avstånd från fastighetens gräns som är mindre än höjden på vindkraftverket eller om det ska monteras på byggnad. 4. Vindkraftverk som placeras i exponerade lägen, exempelvis på höjder, eller inom synligt avstånd från varandra, ska prövas med hänsyn till den samlade påverkan på grannar, boendemiljöer och landskapsbilden. 5. Verken ska i första hand placeras i anslutning till befintlig bebyggelse på fastigheten. Skyddsavstånd till bostadsbebyggelse ska beaktas. 6. Prövning ska ske med hänsyn till de intressen som redovisas i denna plan. 7. Skyddsavståndet till väg ska vara minst verkets totala höjd. 8. Inom planlagt område ska vindkraftverket vara förenligt med detaljplanens bestämmelser samt allmänna riktlinjer i plan- och bygglagen. Mindre avvikelser kan accepteras om de är förenliga med planens syfte. Riktlinjer för avveckling av vindkraftverk Vid avveckling av vindkraftverk ska platsen återställas till för området anpassat utseende. Tornfoten avlägsnas. Om delar av betongfundamentet blir kvar ska det täckas med ursprungligt material så att omgivande natur kan etableras i området. 126 Vindbruksplan Tidaholms kommun

127 50 Vindbruksplan Tidaholms kommun 127

128 PLANENS KONSEKVENSER På bilden syns vindraftverken i Skörstorp, tagen från Ö Gerum. Vindbruksplan Tidaholms kommun 128

129 Inledning Den fysiska planeringen är ett viktigt instrument för att uppnå en långsiktig, hållbar utveckling. Enligt 4 kap 2 a i plan- och bygglagen ska bestämmelserna om miljöbedömning enligt 6 kap tillämpas om planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En översiktsplan antas alltid få betydande miljöpåverkan och ska därmed miljöbedömas. Miljöbedömningen är en process i vilken miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utarbetas. En miljöbedömning av en plan görs för att i ett tidigt skede i planprocessen belysa frågor som berör hälsa och miljö, så att miljöaspekterna tidigt vägs in i översiktsplanen för att främja hållbar utveckling. Genomförandet av denna vindbruksplan bedöms medföra betydande miljöpåverkan med motiveringen att vindkraftsetableringar medför stora förändringar av miljön, därför ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Avgränsning Enligt MB 6 kap ska en avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen göras beträffande planens omfattning och innehåll. I MKB:n ska betydande miljöpåverkan redovisas avseende biologisk mångfald, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten och luft. Eftersom vindbruksplanen är av översiktlig karaktär blir även miljökonsekvensbeskrivningen övergripande. En fördjupad miljökonsekvensbeskrivning görs i samband med ansökan om en vindkraftsetablering. I miljökonsekvensbeskrivningen ska fokus ligga på de miljöaspekter som kan leda till betydande miljöpåverkan om planen genomförs. Kommunen har valt att pekat ut prioriterade områden, områden där det finns få motstående allmänna intressen och goda vindenergiförutsättningar. Kommunen har därmed valt att inte sprida ut vindkraftverk i landskapet. De områden som är restriktiva har stora ekologiska värden såsom värdefull natur med beteshagar, nyckelbiotoper med mera samtidigt som dessa områden är värdefulla för kommunens framtida, idag okända utvecklingsmöjligheter. Fokus på miljökonsekvensbeskrivningen kommer därmed att ligga på de områden som prioriterats. Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska alltid redovisa ett nollalternativ. Enligt 6 kap 12 i miljöbalken ska MKB:n innehålla en redovisning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om inte planen antas. Ett nollalternativ som ska spegla en trolig utveckling om vindkraftsplanen inte antas eller genomförs. Ett nollalternativ är att ingen vindbruksplan upprättas. Marknaden får styra och alla områden med goda vindenergiförutsättningar utnyttjas för vindkraftsetablering, vilket kan få effekter på framtida markanvändning. Utan en kommunal planering av vilka områden som är mest lämpade för vindkraft riskerar motstående intressen att medföra större konflikter och göra det svårare för etablerare att bygga ut vindkraft. Ett alternativ till vindkraft kan då bli en ökad användning av fossila bränslen. 129 Vindbruksplan Tidaholms kommun

130 Miljökonsekvenser Planförslag Vindbruksplanen medger en utbyggnad av cirka 45 vindkraftverk som koncentreras till tre prioriterade områden (område 1 har delats i tre delområden). Det innebär ett tillskott med 243 GWh förnyelsebar vindenergi per år. Planförslaget är i övrigt restriktivt, dock kan om det finns särskilda skäl en etablering tillåtas om det finns förutsättningar och intrånget i miljön är ringa. Sammanfattning av planen Syftet med vindbruksplanen är att peka ut prioriterade områden för vindkraftsetableringar. I planen redovisas vad som ska beaktas vid etablering av vindkraftsanläggningar vilket kommer att underlätta vid prövning av bygglov och vid tillståndsgivning av vindkraft. Planförslaget bygger på en översiktlig landskapsanalys, förutsättningar för vindkraft samt områden som kommunen bedömt som olämpliga för utbyggnad av vindkraft. Kommunens landskap har beroende på naturgeografiska förhållanden samt andelen öppen mark och skog delats in i åkerbygd, mellanbygd och skogsbygd. Prioriterade områden för utbyggnad av vindkraft har skett utifrån hänsynstagande till allmänna bevarandeintressen och kända intressekonflikter. En utbyggnad av vindkraft är endast tillåten om bullernivån inte överstiger 40 db(a) ekvivalent ljudnivå vid en bostads fasadliv, och riktlinjer för skuggor kan redovisas. Ur ett hälsoperspektiv bedöms därför inte en utbyggnad av vindkraft ha någon hälsoskadlig effekt. Påverkan av vindkraftsetableringar blir olika i olika landskapstyper. I öppna landskap, framförallt i åkerbygden, kan vindkraftverk ge en dramatisk förändrad upplevelse av landskapet. För de områden som prioriterats i skogbygden bedöms däremot energiproduktionen vara viktigare än landskapsbilden. Vindbruksplanen ger en tydlig inriktning att optimera utnyttjandet av de områden som pekats ut som prioriterade, samtidigt som planen i övrigt är restriktiv till vindkraftsetableringar. Det ger förutsättningar för att landskapet inte blir söndersplittrat eftersom en av kommunens ambitioner i vindbruksplanen även har varit att hushålla med mark- och vattenanvändning. Vindkraftsetableringar har generellt en stor påverkan på landskapsbilden. Hur landskapet påverkas beror på hur stora vindkraftverken är, om de är placerade i grupper och hur omgivande landskap ser ut. En grupp av vindkraftverk i ett öppet landskap ger ett annat intryck än ett enstaka verk i skogen. Generellt gäller att enformiga storskaliga landskap bättre tål nya vindkraftverk än småskaliga varierande landskap. För landskapsbilden är det av stor betydelse att kraftverken placeras utifrån ett totalintryck av landskapet. En placering av vindkraftverken i grupper innebär en god hushållning med mark vilket även ger ett lugnt och ordnat intryck av landskapet. 130 Vindbruksplan Tidaholms kommun

131 54 Prioriterade områden Kommunen har tagit ställning för att etablering av vindkraftverk ska lokaliseras till tre prioriterade områden. Prioriterade områden kan få konsekvenser för de som vill bygga bostäder, eftersom hänsyn ska tas till såväl buller som respektavståndet mellan bostad och vindkraftverk. Restriktiva områden Inom restriktiva områden finns tysta och stora opåverkade områden. Bakgrunden till kommunens ställningstagande om att restriktiva områden i så stor utsträckning som möjligt skall hållas fria från vindkraftsetableringar är att inte sprida ut vindkraftverken i landskapet utan koncentrera dem till ett fåtal områden för att på så sätt begränsa påverkan på landskapet. Klimatpåverkan Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som inte ger upphov till miljöfarliga utsläpp samtidigt som den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Vindbruksplanens förutsättningar till att etablera cirka fyrtiofem (45) vindkraftverk bidrar till en minskad användning av fossila bränslen. Förutom en minskning av klimatpåverkande gaser bidrar energi från vindkraft till att uppfylla miljömålen; begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och skyddande ozonskikt. Omgivningspåverkan Vindkraft är en miljövänlig energikälla inte ger upphov till utsläpp till luft, mark eller vatten. Vidare krävs förutom vid anläggningsskedet och nedmontering inga transporter. Sett ur det globala perspektivet är vindenergin bra för klimatet. Däremot påverkar vindkraften miljön lokalt genom framförallt en förändrad landskapsbild samt nya anslutningsvägar och dragning av elledningar. Landskapsbilden Oavsett var ett vindkraftverk placeras i landskapet får det en visuell påverkan på landskapsbilden. Vindkraftverk är höga och syns på relativt långa avstånd och får därmed generellt en stor påverkan på landskapsbilden. Vindkraftverk placeras oftast på höjder och platser med bra vindförutsättningar, vilket bidrar att till att verken påtagligt dominerar landskapet. Hur det påverkar landskapbilden är beroende på vem som betraktar landskapet samt vilka relationer som finns till landskapet. Där vindkraftverken blir synliga kommer de att bli ett dominerande inslag i landskapsbilden, vilket speciellt gäller för område 1a-1c. Hur landskapsbilden förändras beror på hur stora vindskraftveken blir. 131 Vindbruksplan Tidaholms kommun

132 Hänsyn till hushållningsbestämmelser enligt MB 3 och 4 kap Områden av riksintresse har till större delen undantagits från vindkraftsetablering. Undantag är kambrosilurområdet där område 1 a och 1 b ligger inom riksintresseområdet för kultur. Även norra delen av område 1 c ligger inom detta område. Dessa områden har bedömts kunna tåla en vindkraftsetablering utan att det påverkar nämnda riksintressen negativt om de rekommendationer och riktlinjer som anges i vindbruksplanen följs. Syvästra delen av område 1 b och 1 c omfattar till en liten del riksintresseområde för natur Sociala och ekonomiska konsekvenser Vindbruksplanen utgör ett bra beslutsunderlag vid hantering av tillstånds- och bygglovärenden. Etablering av vindkraftverk kräver stora investeringskostnader av vindkraftsexploatörer. Markägare har rätt till en årlig ekonomisk kompensation. Från nationellt håll ser man det som en fördel om markägare går ihop och bildar någon form av förening där fler erbjuds möjlighet till delägarskap i vindkraftverk. En etablering av vindkraftverk får även positiva effekter i form av arbetstillfällen vid själva etableringstillfället. En utbyggnad av vindkraft ger också positiva effekter ur ett hälsoperspektiv genom friskare luft. För många människor kan även vindkraftverk upplevas som positiva för att de producerar förnyelsebar energi. En etablering av vindkraft påverkar inte människors hälsa negativt om de riktvärden och riktlinjer som anges i planen följs, vilket är en förutsättning för utbyggnad av vindkraft Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål som redovisar ett tillstånd som vi tillsammans ska arbeta för att nå inom en generation. Målen har bäring på att vi ska arbeta för en hållbar samhällsutveckling. En utbyggnad av vindkraft berör flera nationella miljökvalitetsmål vilka redovisas nedan. Att ersätta fossila eller koleldade kraftverk med vindenergi bidrar alltid till att uppfylla följande miljökvalitetsmål. 132 Vindbruksplan Tidaholms kommun

133 56 Miljökvalitetsmål som påverkas positivt 1. Begränsad klimatpåverkan En vindkraftutbyggnad minskar utsläpp av växthusgaser genom att användningen av fossila bränslen minskar. 2. Frisk luft Genom minskat utsläpp av luftburna partiklar 3. Bara naturlig försurning 7. Ingen övergödning Genom minskat utsläpp av kväveoxid. 15. En god bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan påverkas negativt 11. Myllrande våtmarker Genom minskat utsläpp av svaveldioxider och kvävedioxider En förutsättning att etablera vindkraft är att de riktvärden och riktlinjer som finns för buller och skuggor följs. Boende kommer därmed inte att påverkas negativt av en vindkraftetablering. Kan påverkas något om inte tillräcklig hänsyn tas vid lednings och vägdragning. 12. Levande skogar I vindbruksplanen har de områden som är värdefulla för friluftslivet undantagits från vindkraftsetableringar. 13 Ett rikt odlingslandskap 16. Ett rikt växt och djurliv I vindbruksplanen är inriktningen att stor hänsyn ska tas till odlingslandskapet. Följs de rekommendationer och riktlinjer som planen anger bedöms att odlingslandskapet endast påverkas något. I planen ska hänsyn tas till kända naturvärden. Skyddade områden har i planen utpekats som olämpliga områden. Det finns för lite nationell forskning om hur djurlivet påverkas Påverkan på miljökvalitetsnormer En etablering av vindkraftverk bedöms inte påverka miljökvalitetsnormer avseende luftföroreningar i utomhusluften (SFS 2001:527). Etablering av vindkraftverk inom prioriterade områden bedöms inte påverka miljökvalitetsnormen för yt- och grundvattenkvalitén i kommunen negativt Uppföljning Enligt MB (miljöbalken) 6 kap 18 har kommunen ett ekonomiskt ansvar för uppföljning av planer och program som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen har veto vid vindkraftsprövningar och får därigenom alltid kännedom om planerade vindkraftsetableringar. Uppföljning av vindbruksplanen kommer att ske i samband med att den kommunomfattande översiktsplanen revideras. Exempel på uppföljningar kan vara påverkan på människors hälsa och naturmiljön, genom exempelvis en sammanställning av eventuella klagomål eller underrättelser samt antalet vindkraftverk som fått tillstånd. 133 Vindbruksplan Tidaholms kommun

134 57 Bild på sträckande gäss. Foto Kent-Ove Hvass Fotot tillhör texten 7.6, fåglar på sidan 31. Vindbruksplan Tidaholms kommun 134

135 58 Adress: Miljö- och byggkontoret TIDAHOLM Telefon: Hemsida: Vindbruksplan Tidaholms kommun 135

136 136

137 137

138 138

139 139

140 140

141 141

142 BESLUT Diarienummer Sida 1(3) Naturavdelningen Martin Svensson Naturvårdshandläggare Vattenfall Vindkraft AB Inga-Lena Hannukka Samråd om mast på fastigheten Velinga 1:1 i Tidaholms kommun Beslut Länsstyrelsen godtar från allmän naturvårdssynpunkt lokaliseringen av masten. När masten inte längre används ska den demonteras, om Länsstyrelsen inte medger annat. Anvisningar Körskador i terräng ska förhindras. Om körskador uppstår, ska ni laga dessa. Om åtgärderna inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år, bör ni ha ett förnyat samråd med Länsstyrelsen för att utföra åtgärderna. Redogörelse för ärendet Ni har anmält att ni avser att bygga en 120 meter hög stagad mast samt tillfart från närmaste skogsväg på fastigheten Velinga 1:1 i Tidaholms kommun. Omgivande skog är cirka 5-10 meter hög och vid varje ankarpunkt kommer några träd behöva tas ner i riktning mot masten för att linorna ska friläggas. Skog behöver också tas ner på själva mastpositionen, samt för att masten ska kunna transporteras på plats. Positionen är belägen 275 meter från en befintlig skogsväg och det krävs en gata på 5-6 meter för att få fram transporten. Elförsörjningen tillgodoses av en teknikbod med elverk, tank, batteripack, och eventuellt solceller och kanske mikrovindturbiner på masten. Vattenfall Vindkraft Sverige AB har tillstånd enligt miljöbalken att uppföra och driva en vindkraftpark innehållande maximalt 12 vindkraftverk med vardera en totalhöjd av högst 180 meter i området. Beslut har fattats av Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Västra Götaland den 23 september 2015 (diarienummer ). För att kunna verifiera vinden i området inför kommande upphandling och investeringsbeslut, samt att på sikt kunna verifiera att vindkraftverken producerar så mycket el som tillverkaren anger, avser Vattenfall att uppföra vindmätningsmasten. En hinderanmälan avseende masten har gjorts till försvarsmakten och en bygglovsan- Postadress: GÖTEBORG Besöksadress: Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se 142

143 BESLUT Diarienummer Sida 2(3) sökan har lämnats in till Tidaholms kommun. Ni har samtidigt skickat in en ansökan om undantag från förbudet mot barmarkskörning enligt terrängkörningslagen. Det ärendet prövas separat. Den tänkta vindmätningsmastens placering har koordinaterna (RT90, gon 2,5 V): N = ; E = Valet av vindmätningsmastens placering har gjorts för att den utifrån vindläget ska vara representativ för vindkraftparken i stort och för att detta anses vara det bästa läget att verifiera produktionen. Platsen är lättillgänglig då den ligger cirka 275 meter från en befintlig skogsväg och terrängen längs denna sträcka anses lämplig för transport med grävmaskin. Skogen på positionen består av 5-10 meter höga och relativt smala träd. Enligt anmälan finns inte några kända natur- eller kulturvärden inom det valda området för vindmätningsmasten. Cirka 200 meter norr om positionen finns ett sumpskogsområde, Vinnemossen, med känslig hydrologi. Området kommer enligt anmälan inte att beröras av etableringen av vindmätningsmasten. Mastens position är torr och grundvatten bedöms ej påträffas. Drygt 300 meter väster om positionen finns ett naturvärdesobjekt. Cirka 500 meter öster och 800 meter norr om positionen finns fler våtmarker och sumpskogar. Skälen för Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen tar upp ärendet till samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. En verksamhet eller åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken, och som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, ska anmälas för samråd hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen får förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verksamheten. Länsstyrelsen anser att antalet master i landskapet, bland annat med hänsyn till landskapsbilden, bör vara så litet som möjligt. Länsstyrelsen bedömer att masten är förenlig med kraven på en långsiktigt god hushållning med naturresurserna (3-4 kap miljöbalken). Upplysningar Andra entreprenörer som projekterar eventuell väg eller elledning för masten ska underrättas om innehållet i detta beslut. Detta samråd avser inverkan på natur- och kulturmiljön och berör inte frågor om rådighet till marken. Även bygglov kan behövas innan masten får byggas. 143

144 BESLUT Diarienummer Sida 3(3) Länsstyrelsen påminner om att samråd behövs eller kan behövas med Försvarsmakten, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I närheten av allmän väg eller järnväg krävs samråd med Vägverket respektive Banverket. Reklamskyltar får inte placeras på masten utan Länsstyrelsens tillstånd (6 lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning). Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrift. Martin Svensson Bilagor: 1. Översiktskarta 2. Detaljkarta 3. Detaljkarta + tillfart från skogsväg Kopia på detta beslut har skickats till: Tidaholms kommun, miljo.bygg@tidaholm.se 144

145 145

146 146

147 147

148 148

149 149

150 150

151 151

152 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2017/ Beslut om markförvärv vid Acklingakorset samt Suntakscirkulationsplatsen Sammanfattning av ärendet Tekniska förvaltningen har inventerat lämpliga exploateringsytor för industrifastigheter intill väg 26. Bakgrunden är att Tidaholm är i behov av ytor för industrier och företag att etablera sig på. Miljö- och byggnadsnämnden har yttrat sig i ärendet och ställer sig positiva till inköp av mark i strategiska lägen. I beslutet från tekniska nämnden framgår att två platser utretts. Dessa utgörs av områdena kring Suntakscirkulationsplatsen och Acklingakorset. Bådera områdena har bedömts lämpliga för syftet och flertalet av markägarna förefaller villiga att sälja eller byta mark med kommunen. I yttrandet från miljö- och byggnadsnämnden framgår att nämnden är positiva till inköp av mark i strategiska lägen såsom Acklingakorset och Suntakskorset. Tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden ställer sig positiva till att genomföra markförvärv vid båda platserna. Kommunsledningsförvaltningen bedömer att tekniska förvaltningen innehar rätt kompetens för att kunna inleda förhandling för inköp av fastigheter och bedömer att det är lämpligt att kommunfullmäktige tar ett beslut som inte begränsar tekniska nämndens förhandlingsmöjligheter utan lämnar avgörandet avseende områden till tekniska nämnden att hantera. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Beslut om markförvärv vid Acklingakorset samt Suntakscirkulationsplatsen, kommunjurist Markus Wästefors, Miljö- och byggnadsnämndens beslut 107/2017 Beslut om yttrande angående intresseförfrågan markförvärv, gällande Acklingakorset och Suntaksrondellen, Tekniska nämndens beslut 80/2017 Beslut gällande intresseförfrågan markförvärv, Karta beskrivande ytorna kring Acklingakorset respektive Suntakscirkulationsplatsen, tekniska förvaltningen. Förslag till beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positivt till förvärv av fastigheter som bedöms som strategiskt viktiga ut ett framtida exploateringsperspektiv i de angivna områdena enligt bifogad karta. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 152

153 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen - Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra åt tekniska nämnden att inleda förhandlingar för inköp av lämpliga fastigheter. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiva till förvärv av fastigheter som bedöms som strategisk viktiga ur ett framtida exploateringsperspektiv i de angivna områdena enligt bifogad karta. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra åt tekniska nämnden att inleda förhandlingar för inköp av lämpliga fastigheter. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 153

154 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/297 Kommunfullmäktige Markus Wästefors Tjänsteskrivelse- Beslut om markförvärv vid Acklingakorset samt Suntakscirkulationsplatsen Ärendet Tekniska förvaltningen har inventerat lämpliga exploateringsytor för industrifastigheter intill väg 26. Bakgrunden är att Tidaholm är i behov av ytor för industrier och företag att etablera sig på. Miljö- och byggnadsnämnden har yttrat sig i ärendet och ställer sig positiva till inköp av mark i strategiska lägen. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens beslut 107/2017 Beslut om yttrande angående intresseförfrågan markförvärv, gällande Acklingakorset och Suntaksrondellen, Tekniska nämndens beslut 80/2017 Beslut gällande intresseförfrågan markförvärv, Karta beskrivande ytorna kring Acklingakorset respektive Suntakscirkulationsplatsen, tekniska förvaltningen. Utredning I beslutet från tekniska nämnden framgår att två platser utretts. Dessa utgörs av områdena kring Suntakscirkulationsplatsen och Acklingakorset. Bådera områdena har bedömts lämpliga för syftet och flertalet av markägarna förefaller villiga att sälja eller byta mark med kommunen. I yttrandet från miljö- och byggnadsnämnden framgår att nämnden är positiva till inköp av mark i strategiska lägen såsom Acklingakorset och Suntakskorset. Barnrättsbedömning Barnrättsbedömning är inte gjord i ärendet. Utredningens slutsatser Tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden ställer sig positiva till att genomföra markförvärv vid båda platserna. Kommunsledningsförvaltningen bedömer att tekniska förvaltningen innehar rätt kompetens för att kunna inleda förhandling för inköp av fastigheter och bedömer att det är lämpligt att kommunfullmäktige tar ett beslut som inte begränsar tekniska nämndens förhandlingsmöjligheter utan lämnar avgörandet avseende områden till tekniska nämnden att hantera. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 154

155 2/2 Förslag till beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positivt till förvärv av fastigheter som bedöms som strategiskt viktiga ut ett framtida exploateringsperspektiv i de angivna områdena enligt bifogad karta. - Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra åt tekniska nämnden att inleda förhandlingar för inköp av lämpliga fastigheter. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 155

156 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2017/ Beslut om yttrande angående intresseförfrågan markförvärv, gällande Acklingakorset och Suntaksrondellen Sammanfattning av ärendet Tekniska förvaltningen har inventerat möjligheterna till markförvärv av platser i direkt närhet till Acklingakorset samt Suntaksrondellen. Detta eftersom platserna är relativt lätta att exploatera med tanke till hänsynsområden, närhet till bostäder, samt har goda logistiska förutsättningar. Miljö- och byggnadsförvaltningen har fått begäran om att lämna sina synpunkter på platserna, innan kommunstyrelsen fattar beslut i ärendet. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskotts beslut 73/2017 Beslut om yttrande angående intresseförfrågan markförvärv, gällande Acklingakorset och Suntaksrondellen, Tjänsteskrivelse Markförvärv gällande Acklingakorset och Suntaksrondellen planarkitekt Marie Bengtzon, Tjänsteskrivelse Beslut gällande intresseförfrågan markförvärv, kommunsekreterare Elin Eklöf, Tekniska nämndens beslut 80/2012 Beslut gällande intresseförfråganmarkförvärv, Tjänsteskrivelse Markförvärv, förvaltningsassistent Tomas Lindberg, tekniska förvaltningen Karta över Suntaksrondellen och Acklingakorset Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår miljö- och byggnadsnämnden besluta föreslå kommunstyrelsen besluta att köpa in mark i strategiska lägen så som Acklingakorset och Suntaksrondellen. Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att köpa in mark i strategiska lägen så som Acklingakorset och Suntaksrondellen. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 156

157 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2017/99 80 Beslut gällande intresseförfrågan markförvärv Sammanfattning av ärendet Tekniska kontoret har inventerat möjligheterna till markförvärv av platser som är relativt enkla att exploatera och med goda logistiska förutsättningar. Tidaholm saknar järnväg och bedöms att fortsatt göra så under överskådlig tid. Det kan således hållas för troligt att merparten av transporter avseende såväl produkter som människor in och ut ur kommunen sker och kommer att fortsatt ske genom vägtrafik. Utifrån de i frågeställningen givna förutsättningarna har två områden bedömts som relevanta: Acklingakorset och Suntaksrondellen. Båda ligger utmed riksväg 26 och erbjuder goda pendlingsmöjligheter såväl från Tidaholms tätort som från de flera av de mindre samhällena i kommunen. Vidare finns ett väl utbyggt vägnät med relativt god standard till större orter i området både inom och utom länet. För båda områdena har markägare kontaktats och flertalet är intresserade av att antingen sälja till eller byta mark med kommunen. Kommunen har som mål att bland annat snabbt kunna tillhandahålla intressenter för näringslivet exploateringsbar mark för att underlätta deras etableringar i Tidaholm. I nuläget är i stor utsträckning all ledig industrimark eller motsvarande koncentrerad till Tidaholms tätort. För att även kunna möta efterfrågan av mark för etablering av verksamheter som är beroende av en bra infrastruktur och där ett centralt läge snarare kan verka försvårande, är det därför av strategiskt intresse att kommunen tillgodoser även detta behov. Såväl Acklingakorset som Suntaksrondellen bör tillfredsställa dessa behov varför det förordas att kommunen går vidare i kontakterna med intresserade markägare med avsikt att få till en uppgörelse. Beslutsunderlag Tekniska nämndens arbetsutskotts förslag till beslut, Tjänsteskrivelse markförvärv, , utredningssekreterare Thomas Lindberg Förfrågningsunderlag till berörda markägare Sammanställning av svar Förslag till beslut Tekniska nämndens arbetsutskott föreslår tekniska nämnden besluta att rekommendera kommunfullmäktige: Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 157

158 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden - Att förvärva följande fastigheter som bedöms som strategiskt viktiga ur ett framtida exploateringsperspektiv: Delar av fastigheter benämnda A och B enligt bifogad karta invid Acklingakorset. Hela eller delar av fastigheter benämnda B, C och D enligt bifogad karta vid Suntaksrondellen. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att rekommendera kommunfullmäktige: - Att förvärva följande fastigheter som bedöms som strategiskt viktiga ur ett framtida exploateringsperspektiv: Delar av fastigheter benämnda A och B enligt bifogad karta invid Acklingakorset. Hela eller delar av fastigheter benämnda B, C och D enligt bifogad karta vid Suntaksrondellen. Sändlista Kommunfullmäktige Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 158

159 159

160 160

161 1/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2017/ Beslut om gemensam samhällsbyggnadsnämnd Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade att kommunledningsförvaltningen ska utreda förutsättningar och konsekvenser för en gemensam samhällsbyggnadsnämnd mellan tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. En eventuell förändring är en politisk omorganisation. För att kunna hantera jävsproblematiken måste verksamhetsansvar och myndighetsansvar separeras både på nämndsnivå och på tjänstemannanivå. Den eller de tjänstemän som ska bedriva utredningar och lämna förslag till beslut i ärenden som gäller myndighetsutövning mot kommunen måste tydligt åtskiljas där den lönesättande chefen inte får ha ansvar för driften av det som tillsynas. Ett uppdrag att utreda vilka författningar och övriga styrdokument som påverkas och därefter ta fram underlag inför inrättandet av en samhällsbyggnadsnämnd och myndighetsnämnd bör ges till kommunledningskontoret. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att ställa sig positiva till införandet av en gemensam samhällsbyggnadsnämnd. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 125/2017 Beslut om gemensam samhällsbyggnadsnämnd, Tjänsteskrivelse Utredning Gemensam samhällsbyggnadsnämnd i Tidaholms kommun, kommunjurist Markus Wästefors, Förslag till beslut - Ordförandes förslag, Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige införa en samhällsbyggnadsnämnd enligt upprättat förslag och tidsplan: - Miljö- och byggnadsnämnden upphör 1 januari Tekniska nämnden upphör 1 januari En Samhällsbyggnadsnämnd inrättas 1 januari En Myndighetsnämnd inrättas 1 januari Annica Snäll (MP) yrkar på att ärendet återremitteras och att uppdraget breddas till att se på en samhällsbyggnadsnämnd utifrån delar eller helhet i kommunen alla nämnder så att ytterligare vinster i handläggningen görs. - Ambjörn Lennartsson (M) och Ida Davidsson (M) yrkar på att ärendet avslås för att de anser att den nuvarande organisationen fungerar bra. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 161

162 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns tre förslag till beslut, ordförandes förslag, Snälls förslag och Lennartssons förslag. Ordföranden ställer först Snälls förslag under proposition och ställer frågan om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer sedan Lennartssons förslag mot ordförandens förslag och finner att kommunstyrelsens beslutar enligt ordförandes förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: JA: Bifall till ordförandes förslag NEJ: Bifall till Lennartssons förslag Omröstningen utfaller med: JA: 8 NEJ:2 AVSTOD: 1 Följande röstar JA: Anna-Karin Skatt (S), Runo Johansson (L), Christer Johansson (S), Bengt Karlsson (S), Lena Andersson (S), Per-Erik Thurén (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Ulf Persson (C) Följande röstar NEJ: Ambjörn Lennartsson (M), Ida Davidsson (M) Följande avstod att rösta: Annica Snäll (MP) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige införa en samhällsbyggnadsnämnd enligt upprättat förslag och tidsplan: - Miljö- och byggnadsnämnden upphör 1 januari Tekniska nämnden upphör 1 januari En Samhällsbyggnadsnämnd inrättas 1 januari En Myndighetsnämnd inrättas 1 januari 2019 Protokollsanteckning Bengt Karlsson (S), yrkar bifall. Runo Johansson (L), yrkar bifall. Hajrudin Abdihodzic (V), yrkar bifall. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 162

163 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017/ Beslut om gemensam samhällsbyggnadsnämnd Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade att kommunledningsförvaltningen ska utreda förutsättningar och konsekvenser för en gemensam samhällsbyggnadsnämnd mellan tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. En eventuell förändring är en politisk omorganisation. För att kunna hantera jävsproblematiken måste verksamhetsansvar och myndighetsansvar separeras både på nämndsnivå och på tjänstemannanivå. Den eller de tjänstemän som ska bedriva utredningar och lämna förslag till beslut i ärenden som gäller myndighetsutövning mot kommunen måste tydligt åtskiljas där den lönesättande chefen inte får ha ansvar för driften av det som tillsynas. Ett uppdrag att utreda vilka författningar och övriga styrdokument som påverkas och därefter ta fram underlag inför inrättandet av en samhällsbyggnadsnämnd och myndighetsnämnd bör ges till kommunledningskontoret. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut, 259/2016, Beslut om reviderad budget för år 2017, Jäv och beroende, enkät om miljö-och hälsoskydd i kommunerna, Sveriges kommuner och Landsting, Förslag till beslut - Då frågan är av ren politisk karaktär lämnas inget förslag till beslut. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar att ställa sig positiva till en gemensam samhällsbyggnadsnämnd. Protokollsanteckning Ambjörn Lennartsson (M) lämnar följande protokollsanteckning: Protokollsanteckning vid ärende 7 angående samhällsbyggnadsnämnd då jag tycker att au lämnar frågan öppen till KS. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 163

164 1/10 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/236 Kommunstyrelsen Markus Wästefors Utredning - Gemensam samhällsbyggnadsnämnd i Tidaholms kommun Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att kommunledningsförvaltningen ska utreda förutsättningar och konsekvenser för en gemensam samhällsbyggnadsnämnd mellan tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. 1 Acando och Professional management genomförde verksamhetsöversyner år I verksamhetsöversynens sammanställning från 2013 framgår att ett av de förslag som ges är att genomföra en förstudie med förslag till att den tekniska nämnden läggs samman med miljö- och byggnadsnämnden till en ny samhällsbyggnadsnämnd. 2 Under hösten år 2016 fick kommunen uppdaterade skatteunderlagsprognoser. Dessa visade på minskade intäkter av skatter och bidrag vilket medförde att budgeten för 2017 behövde revideras. För att kommunen ska ha en ekonomi i balans krävs att Tidaholms kommun genomför anpassningar av verksamheterna kommande år. Kommunen kommer att ha högre kostnader på grund av att demografin förändras då antalet barn och äldre i kommunen ökar samtidigt som skatteintäkterna inte ökar i samma takt. Med anledning av de försämrade ekonomiska förutsättningarna behövde kommunen genomföra en översyn av verksamheten. En eventuell förändring av den politiska organisationen är en politisk omorganisation inte en verksamhetsomorganisation. Det kan senare innebära organisatoriska förändringar för förvaltningarna. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut Beslut om reviderad budget för år /2016, Jäv och beroende, enkät om miljö-och hälsoskydd i kommunerna, Sveriges kommuner och Landsting, Kommunstyrelsens beslut 259/ Verksamhetsöversyn Tidaholms kommun Samhällsbyggnadsområdet, Acando Magnus Edskog och Lars Sigfridsson, Verksamhetsöversyn Tidaholms kommun, Huvudrapport Arne Svensson, Professional management, Verksamhetsöversyn Tidaholms kommun, kommungemensam verksamhet, Sören Häggroth och Arne Svensson, Professional management, Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 164

165 2/10 Utredning Miljö- och byggnadsnämnden Miljö och byggnadsnämnden består av sju ledamöter och fem ersättare. Nämnden har under år 2016 sammanträtt 9 gånger och arbetsutskottet 9 gånger. Ett sammanträdes längd är genomsnittligt fyra timmar. Miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområden och uppgifter 3 Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och byggnadsväsendet samt kommunens uppgifter kring mätning, beräkning och kartframställning. Nämnden ansvarar för den lokala tillsynen av lokaler och offentliga miljöer enligt tobakslagen (1993:581) samt tillsyn av försäljning av folköl i butik enligt alkohollagen (2010:1622). Nämnden ansvarar även för kommunens tillsyn och beslut enligt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (1997:735) om riksfärdtjänst och lag (1997:736) om färdtjänst. Nämnden ansvarar även för ärenden om bostadsanpassningsbidrag enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera samt utövning av tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer (2014:799). Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar vidare för: Beredning och planering i samhällsbyggnadsfrågor såsom den kommunala fysiska planeringen avseende detaljplaner och områdesbestämmelser inbegripet beslut under planeringsprocessen, såsom beslut om planbesked, samråd, utställning och förslag. Ärenden om strandskydd. Ärenden om kollektivtrafik. Geografisk information, med grundläggande stomnät i plan och höjd anslutna till riksnätet. Ärenden enligt lag (2006:545) om skyddsrum. Tillsyn över byggverksamheten enligt plan- och bygglagen (2010:900). Myndighetsutövning och annan verksamhet inom miljö- och hälsoskyddsområdet, dock inte transport av hushållsavfall. Miljöstrategiska frågor. De övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggväsendet. De övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 3 Reglemente för miljö- och byggnadsnämnden, KS 2016/379 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 165

166 3/10 Nämndens kostnader år Miljö- och byggnadsnämnden 2016 (tkr) 0 Arvode Förlorad arbetsinkomst Reseersättning Arvode Förlorad arbetsinkomst reseersättning Totalt Miljö- och byggnadsförvaltningen Förvaltningen består av 12 medarbetare. Genomsnitt arvode Genomsnitt totalt 67 tkr 44 tkr 1 tkr 113 tkr 5,5 tkr 9,4 tkr Förvaltningens budget inklusive nämnden uppgår till tkr per år Tillsyn som bedrivs av miljö- och byggnadsnämnden gentemot tekniska nämnden 4 Miljöskydd; avloppsreningsverk, asfaltslager, fordonstvätt (U), förorenad mark, strandskydd etc. Plan och bygg; enkelt avhjälpta hinder, hissar och andra motordrivna hissanordningar, lekplatser, obligatorisk ventilationskontroll (OVK), olovlig byggnation, ovårdade tomter och byggnader, skyltar, strandskydd och taksäkerhet. 5 Miljö- och byggnadsnämnden beviljar bygglov till tekniska nämnden per år. 4 Peter Lann, Chef Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 166

167 4/10 Tekniska nämnden Tekniska nämnden består av sju ledamöter och fem ersättare. Nämnden har sammanträtt 10 gånger under år 2016 och arbetsutskottet har sammanträtt 10 gånger. Ett sammanträdes längd är genomsnittligt fyra timmar. Tekniska nämndens ansvarsområden och uppgifter 6 Nämndens uppgift är att ansvara för kommunens uppgifter inom gatu- och väghållning, vatten- och avloppsverk, renhållning och avfallshantering, skötsel av parker och andra allmänna platser, trafikplanering och trafiksäkerhet samt fastighetsförvaltning och lokalförsörjning. Tekniska nämnden ansvarar vidare för: Huvudmannaskap för allmänna platser enligt plan- och bygglagen (2010:900) för vilka kommunen är huvudman. Att vara väghållningsmyndighet när kommunen är väghållare. Stöd till enskild väghållning enligt av kommunfullmäktige antagna normer. Ärenden om gatukostnadsersättning enligt plan- och bygglagen (2010:900). Gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Uppgifter som avses i 1 lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor samt den översiktliga trafiksäkerhetsplaneringen och den kommunala parkeringsövervakningen. Flyttning av fordon enligt lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. Att svara för utformande och uppföljning av tariffer, taxor, avgifter, hyror, arrenden och dylikt. Kommunens affischtavlor. Yttrande till polismyndigheten i ärenden om tillstånd till upplåtelse av offentlig plats enligt ordningslagen (1993:1617). Bevakning av kommunens intressen vid fastighetsbildning, fastighetsbestämning, planläggning och byggväsen med mera. Beredning av mark och exploateringsfrågor. Ärenden kring tomt- och småhuskö. Svara för risk- och skadehanteringsplanen för Tidaholms kommun. Gatukostnadsavtal. Upplåtelse av och avtal med anledning av nyttjanderätter. Avtal om skogsavverkning. Entreprenader. Energirådgivning. 6 Reglemente för tekniska nämnden, KS 2015/143 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 167

168 5/10 Nämndens kostnader år Tekniska nämnden 2016 (tkr) Arvode Förlorad arbetsinkomst Reseersättning Arvode Förlorad at Kmersättning Totalt Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen består av 86 medarbetare. Genomsnitt arvode Genomsnitt totalt 55 tkr 8,8 tkr 9 tkr 64 tkr 5,5 tkr 6,4 tkr Förvaltningens budget inklusive nämnden uppgår till tkr per år Förutsättningar för en gemensam samhällsbyggnadsnämnd Att övergå från två separata nämnder till en samhällsbyggnadsnämnd är möjligt för Tidaholms kommun och relativt vanligt bland kommuner dock skiljer sig organisationen mycket åt i landet även om namnet återkommer i många kommuners nämndorganisation. Jäv Den viktigaste aspekten att hantera om Miljö- och byggnadsnämnden och Tekniska nämnden ska slås samman är jävsreglerna. Ur ett medborgarperspektiv är tilliten till den myndighetsutövning som bedrivs av kommunens förvaltningar mycket viktig. En central komponent för tilliten är att det inte förekommer jäv. Det krav på saklighet och opartiskhet i förvaltningen som finns i regeringsformen är ett fundament för organisationsfriheten på lokal nivå. 7 Syftet med jävsbestämmelserna är att säkerställa opartiskheten hos en handläggare eller beslutsfattare i det enskilda fallet. 8 6 kap. 25 kommunallag (1991:900) 7 SOU 2010:29 s. 327ff 8 Håkan Strömberg och Bengt Lundell, allmän förvaltningsrätt, Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 168

169 6/10 En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (2003:519). 3 kap. 5 kommunallag (1991:900) En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen eller landstinget som part. En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. Jäv uppstår om drift och verksamhetsansvar hanteras i samma nämnd som har myndighetsansvar. En nämnd och förvaltning får inte hantera både drift och tillsyn över samma verksamhet, dvs. bedriva myndighetsutövning gentemot sådan verksamhet och sådana objekt som nämnden själv driver. Den nämnd som exempelvis ska ge kommunen bygglov får inte vara samma som ska bygga med stöd av bygglovet liksom en nämnd som driver en livsmedelsinträttning inte får hantera tillsynen av densamma. Genom att separera tillsyn och drift mellan myndigheter hanteras problemet. Varje nämnd är en enskild myndighet varför tillsyn av annan nämnds verksamhetsområde är tillåtet. Utöver jäv på nämndsnivå måste även jäv på tjänstemannanivå hanteras. En tjänsteman vars uppgift är att bedriva tillsyn får inte hamna i en jävssituation där en arbetstagare är placerad under en chef som är ansvarig för driften av det som ska tillsynas. En tumreglel som SKL hänvisar till är att den lönesättande chefen inte får vara ansvarig för det som ska tillsynas. Det ska inte kunna finnas risk för den tjänsteman som bedriver tillsyn att hamna i situationen att behöva tillsyna sin chef. Den kommunala organisationen måste formas så att jävssituationer kan hanteras med tydliga avgränsningar mellan avdelningar, delegationsordning och fördelning av uppgifter mellan nämnder. 9 Konsekvensen är att en sammanslagning av förvaltningarna och nämnderna inte är möjlig utan organisatoriska lösningar likväl som justering av styrdokument för att tackla jävsproblematiken. En vanlig lösning är att tillsätta en sk. jävsnämnd eller myndighetsnämnd vars huvudsakliga uppgift består i att utföra myndighetsutövning mot kommunen dvs exempelvis besluta i ärenden om bygglov för samhällsbyggnadsnämnden och miljötillsyn mot densamma. Nämnden kan ha en mycket begränsad sfär av uppgifter likväl som att den kan konstrueras för att hantera alla beslut i de delar där jäv kan uppstå. Tex bygglov för kommunen likväl som bygglov för medborgare och företag alternativt endast i de avseende som rör myndighetsutövning mot kommunen. Myndighetsnämnden kan till exempel bestå av medlemmarna i kommunstyrelsens arbetsutskott eller en separat nämnd men de som ingår i 9 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsotillsyn i kommunerna SKL. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 169

170 7/10 myndighetsnämnden kan inte vara medlemmar i samhällsbyggnadsnämnden. 10 En organisatorisk lösning kan vara att särskilja de tillsynande tjänstemännen från samhällsbyggnadsförvaltningen med en separat lönesättande chef. 11 Det kan till exempel vara personalchefen eller kanslichef likt den lösning som finns i kommunen för förvaltningsekonomer. Effektiviseringar Ärendeprocess Om förvaltningarna läggs samman bör samarbete mellan enheter därunder underlättas. Exempelvis säljs idag kommunal mark av tekniska nämnden medan bygglovet hanteras av miljö- och byggnadsnämnden. Idag innebär det två processer för medborgaren medan det skulle kunna hanteras som ett ärende vid en sammanslagning men det kommer ändå vara två processer. Exempel på andra områden som troligen kommer att bli lättare att hantera är frågor kring infrastruktur och trafik samt miljö- och klimat där arbetsuppgifterna finns mellan nämnderna. Likformighet inom kommunen I Social-och omvårdnadsnämnden brukas arbetsutskotten som en myndighetsnämnd där ärendena hanteras av färre personer för att vara noga med att bevaka enskildas integritet. I Barn och utbildning hanteras frågan på samma sätt. För att bibehålla likheter inom kommunen bör tex bygglov och miljötillsyn hanteras på ett liknande sätt. Ekonomi Genom att övergå till en samhällsbyggnadsnämnd så kan ekonomiska besparingar göras. Av diagramen framgår vilka kostnader som respektive nämnd har i arvode, reseersättning och förlorad arbetsinkomst. Arvodesdelen borde vara relativt stabil såtillvida att antalet sammanträden inte förändras medan reseersättning och förlorad arbetsinkomst är parametrar som påverkas av vilken individ som sitter med i nämnden. Genom att minska från två nämnder och förvaltningar till en kan eventuellt besparingar göras. Sekretess mellan myndigheter De olika nämnderna i kommunen är enskilda myndigheter. Mellan olika myndigheter föreligger sekretess i normalfallet. Vid en sammanslagning skulle den sekretessen undvikas då det är en myndighet. Den mensbedömning som görs är relativt snabbt gjord men måste likväl genomgöras. 12 Tidsaspekten med tillsättande av nämnd och ny organisation Vid en sammanslagning bör den organisatoriska förändringen följa mandatperiodsskiftet år 2018 för att underlätta valberedningens arbete, partiernas förberedelser, omarbetande av styrdokument etc. Det finns regler kring entledigande av nämndmedlemmar under pågående mandatperiod i 4 10 En studie av jävsbestämmelserna i förvaltningslagen och kommunallagen s.6, Johan Nilsson, Lunds universitet. 11 Staffan Wickel, jurist SKL. 12 Jfr. 8 kap. 1 2 Offentlighets och sekretesslag (2009:400) Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 170

171 8/10 kap. 10 a 2 p kommunallagen varför mandatperiodsskiftet inte behöver ses som en avgörande tidpunkt men högst lämplig. 13 Miljösamverkan Östra Skaraborg I beslut KS 176/2017 Beslut om ansökan om medlemskap i Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) beslutade kommunstyrelsen för att inte ansöka om medlemskap. Problematiken kring jäv i några frågor hade kunnat lösas vid ett medlemskap i MÖS avseende miljötillsyn men alla tillsynsärenden hade inte övertagits av MÖS varför vissa frågor ändå hade varit tvungna att hanteras oavsett inträde. Beslutet att inte ansöka om medlemskap i MÖS innebär inte att inrättandet av en samhällsbyggnadsnämnd skulle ha förfelats. Nationell utblick Vadstena Samhällsbyggnadsnämnden är ansvariga för samhällsplanering och bygglovfrågor enligt Plan- och bygglagen (PBL) och miljö- och hälsoskyddsfrågor enligt miljöbalken (MB) med flera lagstiftningar. Nämndens tjänstemannastöd finns inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen består i sin tur av mark- och exploateringsavdelningen, plan- och bygglovavdelningen samt miljöavdelningen. 14 Alla ärenden som rör myndighetsutövning mot kommunen ligger under Myndighetsnämnden. 15 Skövde Sektor samhällsbyggnad ansvarar för samhällsbyggnadsfrågor inom områdena bostäder, infrastruktur och miljö. Det omfattar bland annat: översiksplanering, inklusive plan, mark och exploatering, ansvar för infrastruktur, till exempel gator, vägar, parker, elanläggningar, fibernät med mera, bygglov, strategiskt miljöarbete, förvaltning av skog- och, naturvårdsområden kollektivtrafikfrågor, energirådgivning, namn och adressättning. 16 Skövde har gjort en separation genom att byggnadsnämnden är helt frikopplad från förvaltning och drift. I övrigt har Skövde en stor spridning på vart ärendena ligger som går mot byggnadsnämnden. Gnosjö Samhällsbyggnadsnämnden (tidigare kallad miljö- och byggnämnden) har ett brett och skiftande ansvarsområde, vars verksamhet styrs av ett antal lagar och författningar. De viktigaste är plan- och bygglagen, miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, djurskyddslagen och trafikförordningen. 13 Jämför Högsta förvaltningsrättens domar i mål och mål Anna Säfström, plan och bygglovschef, Vadstena kommun 16 Bygg-o-Lantmaterikontoret/ Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 171

172 9/10 En viktig uppgift för nämnden är att besluta, ge rådgivning och information till allmänheten, samarbeta med andra myndigheter och vara remissinstans i olika frågor som rör miljö-, bygg-, plan-, trafik- och hälsofrågor. 17 Lösningen avseende jävsproblematiken är att de lagt ett Allmänt utskott under kommunstyrelsen där driften för de delar som kan drabbas av jäv ligger. 18 Tibro Byggnads- och trafiknämnden Byggnadsnämnden ansvarar för handläggningen av trafik-, plan- och byggärenden med stöd av samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har det politiska ansvaret för större delen av kommunens tekniska verksamhet, som skötsel av gator, vägar, parker och kommunala fastigheter, vatten, avlopp och fjärrvärme. Nämnden ansvarar även för mat till förskolebarn, skolelever och de som bor på kommunens äldreboenden, för städning och vaktmästeri i de kommunala verksamheterna samt för mätning och framtagning av kartor. 19 Genom att separera bygglov från samhällsbyggnadsnämnden och genom att vara medlemmar i MÖS har Tibro hanterat jävsproblematiken. Gävle Samhällsbyggnadsnämnden har det politiska ansvaret för verksamheter inom Samhällsbyggnad Gävle. I verksamhetsområdet ingår översikts- och detaljplanering, lantmäteri- och bygglovsverksamhet, tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet allmänna platser, vägar och trafik, fastigheter, bostadsförsörjning samt utveckling och förvaltande av geografiska informationssystem. Samhällsbyggnadsnämnden får inte utöva myndighetsutövning gentemot sådan verksamhet och sådana objekt som samhällsbyggnadsnämnden själv bedriver. I sådana fall åligger det jävsnämnden att svara för tillsyn, beslut och övrig förekommande myndighetsutövning Samhällsbyggnadsnämnden får inte utöva myndighetsutövning gentemot sådan verksamhet och sådana objekt som Samhällsbyggnadsnämnden själv bedriver. I sådana fall åligger det Jävsnämnden att svara för tillsyn, beslut och övrig förekommande myndighetsutövning. 21 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte beröra barn i direkt mening. Utredningens slutsatser 17 mhallsbyggnadsnamnden.4.7af c1a4d68f7d0a.html Christan Bagan, kommunsekretare Gnosjö kommun Gävle kommun, Reglemente för jävsnämnden. Dnr 15KS112 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 172

173 10/10 En eventuell förändring är en politisk omorganisation. För att kunna hantera jävsproblematiken måste verksamhetsansvar och myndighetsansvar separeras både på nämndsnivå och på tjänstemannanivå. Myndighetsnämnden kan utgöras av medlemmarna i kommunstyrelsens arbetsutskott. Den eller de tjänstemän som ska bedriva utredningar och lämna förslag till beslut i ärenden som gäller myndighetsutövning mot kommunen måste tydligt åtskiljas där den lönesättande chefen inte får ha ansvar för driften av det som tillsynas. Storleken på nämnden bör fastställas med ledning av andra nämnders storlek. Som jämförelse finns det 473 anställda på Barn- och utbildningsförvaltningen respektive 540 anställda på omvårdnadsförvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningens budget inklusive nämnden är 259 mnkr och omvårdnadsförvaltningens inklusive nämnden är 256 mnkr för år Socialoch omvårdnadsnämnden har 11 ledamöter och 11 ersättare medan Barnoch utbildningsnämnden har nio ledamöter och sju ersättare. En förändring av organisationen bör därför följa följande tidsplan: - Miljö- och byggnadsnämnden upphör 1 januari Tekniska nämnden upphör 1 januari En Samhällsbyggnadsnämnd inrättas 1 januari En Myndighetsnämnd inrättas 1 januari 2019 Ett uppdrag att utreda vilka författningar och övriga styrdokument som påverkas och därefter ta fram underlag inför inrättandet av en samhällsbyggnadsnämnd och myndighetsnämnd bör ges till kommunledningskontoret. Organisationsskiss vid förändring. Förslag till beslut - Då frågan är av ren politisk karaktär lämnas inget förslag till beslut. Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se 173

174 Jäv och beroende ENKÄT OM MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD I KOMMUNERNA

175 2 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

176 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting undersöker vart fjärde år hur kommunerna har valt att organisera sin verksamhet och myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet. En viktig aspekt rör hur kommunerna klarar kommunallagens regler om jäv, eftersom det har betydelse för trovärdigheten i kommunernas myndighetsutövning inom området. Årets undersökning visar att bl. a. fler kommuner valt att ge sina nämnder bredare ansvarsområden och samlat förvaltningsorganisationen. Enkäterna sändes ut elektroniskt till samtliga miljöchefer under våren 2015 och siffrorna baserar sig på organisationsstrukturen den 1 januari Svarsfrekvensen är drygt 80 procent men varierar mellan de olika frågorna. För de tre frågor som rör nämndorganisation är resultatet heltäckande. I den delen har enkätundersökningen kompletterats med efterforskningar via kommunernas webbplatser och genom kontakter med ansvariga tjänstemän. Vi hoppas att denna skrift kan vara ett stöd i arbetet med att hitta hållbara kommunala organisationer. I skriften finns två checklistor som syftar till att ge stöd i arbetet med att forma en ändamålsenlig och juridiskt hållbar nämnd- och förvaltningsorganisation. Stockholm december 2015 Gunilla Glasare Ann-Sofie Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 176 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

177 Sammanfattning Skriften redogör för hur kommunerna organiserat sin myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet per den 1 januari Undersökningen baseras på resultatet av 2015 års enkät om organisation av miljöoch hälsoskydd som bl.a. visar följande. > > Bredare ansvar för nämnderna. > > Något fler kommuner organiserar drift och tillsyn i samma nämnd. > > Färre miljöchefer är anställda av en nämnd som ansvarar för både drift och tillsyn. > > Allt fler samlade förvaltningar. > > Färre förvaltningar organiserar miljö tillsammans med räddning, fastighetsärenden eller teknik. 4 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

178 Vad säger lagen? Ur ett medborgarperspektiv är tilliten till den myndighetsutövning som bedrivs av lokala förvaltningar viktig. En central komponent för tilliten är att det inte förekommer jäv. Det krav på saklighet och opartiskhet i förvaltningen som finns i regeringsformen är ett fundament för organisationsfriheten på lokal nivå. Av regeringsformen framgår att den offentliga förvaltningen består av statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Den kommunala förvaltningsmyndigheten består både av de ansvariga politikerna och de tjänstemän som svarar för förvaltningen inom verksamhetsområdet. Regeringsformen slår fast att förvaltningsmyndigheterna och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. I kravet på saklighet ligger att de som verkar i en förvaltningsmyndighet både politiker och anställda måste ha goda kunskaper om vad som gäller för verksamheten. För den kommunala verksamheten finns den centrala regleringen om jäv i 6 kap 25 kommunallagen (1991:900). Dessa jävsregler gäller både för förtroendevalda och anställda. 178 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

179 Miljö-, bygg- och/eller plannämnder är den vanligaste kommunala organisationsformen för miljö- och hälsoskyddsfrågor. Den politiska organisationen Resultaten visar att miljö-, bygg- och/eller plannämnder är den vanligaste kommunala organisationsformen för att behandla miljö- och hälso skyddsfrågor (diagram 1). Andelen har dock minskat från 55 procent år 2011 till 47 procent år Diagram 1. Under vilket politiskt organ behandlas miljö- och hälsoskyddsfrågor som sorterar under miljöbalken och livsmedelslagen? Nämnd där miljö-, bygg- och/eller planärenden ingår Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämnden där miljö ingår tillsammans med räddning, fastighetsärenden eller teknik Kommunstyrelsen Annan nämnd % 60 Totalt antal: % 26% 4% 3% 20% Andelen kommuner som har miljöfrågorna i samma nämnd som räddningstjänst, fastighet eller teknik har minskat jämfört med 2011, från 11 till 4 procent. I en sådan organisation finns risk för intressekonflikter och gör det viktigt att analysera hur de jävssituationer som kan uppstå ska hanteras. 6 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

180 Många kommuner har samlat myndighetsutövning och planering inom olika områden hos en nämnd. Det innebär inte automatiskt en jävssituation. Det är möjligt att förena myndighetsutövning inom miljöbalken, livsmedelskontrollen, plan- och bygglagen och myndighetsutövning inom räddningstjänsten. Jäv uppstår däremot om drift- och verksamhetsansvar hanteras i samma nämnd som har myndighetsansvar enligt miljöbalken. Antal ansvarsområden som en nämnd inom miljöområdet ansvarar för har ökat sedan Ökningen innebär att politiker får ett bredare och mer komplext ämnesområde att hantera. Andelen kommuner där nämnden utöver miljö- och hälsoskydd även ansvarar för andra frågor 1 har ökat markant sedan 2011, från 4 till 20 procent. Andelen kommuner som behandlar frågorna i miljö- och hälsoskyddsnämnder respektive kommunstyrelser är nästan oförändrade sedan I kommuner som samverkar är miljö- och hälsoskyddsnämnder den vanligaste organisationsformen. Jäv uppstår om driftoch verksamhetsansvar hanteras i samma nämnd som har myndighetsansvar enligt miljöbalken. Not 1. Exempelvis naturvård, kalkning, kostförsörjning, lotterier, kultur och fritid, brandtillsyn, trafikplanering, alkoholtillstånd och konsumentfrågor. 180 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

181 Av samtliga 290 kommuner uppges 9 procent ha en organisation där ansvaret för drift och tillsyn över verksamheter med kommunalt huvudmannaskap hanteras i samma nämnd (diagram 2). Det är en ökning jämfört med år 2011 då motsvarade siffra var 5 procent. Vid sådana organisationer behöver åtgärder vidtas för att organisationerna inte ska strida mot kommunallagens jävsregler. Diagram 2. Hanteras drift och tillsyn över verksamheter med kommunalt huvudmannaskap av samma nämnd? Nej 9% Ja 91% Totalt antal: 290 Not 2. Undersökningen 2015 tyder på att de svarande kan ha tolkat frågan om separata myndighetsnämnder på olika sätt och resultatet har därför uteslutits i redovisningen för När en kommun väljer att samla sin verksamhet under kommunstyrelsen eller i en mycket liten nämndsorganisation kan de inrätta särskilda jävs-, tillsyns- eller myndighetsnämnder 2 för tillsyn av kommunens egna verksamheter. Det behövs om en och samma nämnd har ansvar enligt miljöbalken, plan- och bygglagen samt lagen om skydd mot olyckor och samtidigt har drift- och förvaltningsansvar. Vissa kommuner uppger att de hanterar drift och tillsyn över verksamheter med kommunalt huvudmannaskap i samma nämnd, utan att lämna över ärenden som berör kommunens egna verksamheter till någon annan nämnd. En sådan organisation innebär att de myndighetsbeslut som rör kommunens egna verksamheter innehåller ett jäv och kan angripas på den grunden. 8 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

182 En nämndorganisation som håller När kommunfullmäktige beslutar om hur nämnderna ska organiseras och vilka uppgifter varje nämnd ska ha, måste beslutet uppfylla de krav som ställs i 3 kap. kommunallagen för att vara hållbart. De flesta kommuner uppger att de har en organisation där ansvaret för drift och tillsyn är åtskilda och aldrig ligger under samma nämnd. På så sätt undviks intressekonflikter automatiskt. Många kommuner har rutiner för en intern kontroll som hjälper till att undvika jäv, åtta av tio uppger att de har politiskt beslutade rutiner för att undvika jäv vid myndighetsutövning. Många kommuner satsar också på utbildning i hur jäv kan undvikas. Andra utvecklar sina delegationsordningar. Detta löser dock inte alla konfliktsituationer som kan uppstå. Samverkan med en eller flera andra kommuner om viss verksamhet, t.ex. genom kommunalförbund eller i en gemensam nämnd kan vara ett sätt att undvika rollkonflikter. De flesta kommuner uppger att de har en organisation där ansvaret för drift och tillsyn är åtskilda och aldrig ligger under samma nämnd. På så sätt undviks intressekonflikter automatiskt. Kommunens ställning som part En generell princip är att en nämnd inte får bestämma om rättigheter och skyldigheter för kommunen i ärenden där nämnden också företräder kommunen som part 3. Bestämmelsen tar sikte på nämndnivån och styr vilka uppgifter som får hanteras av en och samma nämnd. Skilj drift från tillsyn En annan generell princip är att kommunal drift av en verksamhet inte får ligga i samma nämnd som tillsynen över samma verksamhet 4. Bestämmelsen om tillsyn innebär att en nämnd inte kan ha ansvar både för lokal tillsyn enligt miljöbalken eller livsmedelslagstiftningen och samtidigt ansvara för Not 3. Principen finns i 3 kap 5 andra stycket kommunallagen. Not 4. Principen finns i 3 kap 5 andra stycket kommunallagen. 182 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

183 driften av en kommunal verksamhet som på något sätt är föremål för tillsyn enligt samma lag. Ansvaret för verksamheter som vatten- och avloppsanläggningar, simhallar, avfallsanläggningar, fastighetsförvaltning och drift av brandstation samt brandövningsverksamhet får alltså inte sortera under samma nämnd som har tillsyn över de verksamheterna. Där ansvaret för både miljötillsyn enligt miljöbalken och driftansvaret för kommunala verksamheter ingår i samma nämnd behöver organisationen ses över. Kommunen kan delegera och samverka Miljöbalkens regler i 26 kap 7 gör det möjligt att delegera beslutanderätt till en tjänsteman i annan kommun. Reglerna gör det möjligt att i viss omfattning överlåta tillsynsuppgifter från en kommun till en annan. Ett samarbete med grannkommunen är dock inte tillräcklig åtgärd för att lösa den intressekonflikt som 3 kap 5 kommunallagen tar sikte på. Bestämmelsen i 26 kap 7 miljöbalken går inte så långt att kommunen kan avsäga sig huvudmannaskapet för tillsynen. Möjligheten att delegera är inte fullständig. Kommunen kan exempelvis inte delegera beslut i tillsynsärenden som är av principiell betydelse eller på annat sätt av större vikt. Sådana beslut måste alltid tas av den egna nämnden. 10 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

184 Så testar du din nämnd Drift/verksamhetsansvar å ena sidan och tillsyn/kontroll å den andra får inte hanteras av samma nämnd enligt kommunallagen. Med hjälp av frågorna nedan kan du ta reda på om din miljönämnd lever upp till kraven. Frågorna utgår från att tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen ingår i nämndens verksamhet. För att leva upp till lagens krav bör svaret på frågorna vara nej. 1. Ingår kommunens räddningstjänst i nämndens verksamhet? 2. Ingår grundskolan eller gymnasieskolan i nämndens verksamhet? 3. Ingår äldreomsorg eller hemtjänst i nämndens verksamhet? 4. Ingår gatu- och parkskötsel i nämndens verksamhet? 5. Ingår renhållning/avfallshantering i nämndens verksamhet? 6. Ingår el- eller fjärrvärmeverksamhet i nämndens verksamhet? 7. Ingår kommunens va-verksamhet i nämndens verksamhet? 8. Ingår ägande eller förvaltning av kommunens fastigheter i nämndens verksamhet? Ja Nej Checklista 184 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

185 Förvaltningsorganisationen Stora förändringar av förvaltningsorganisationen har i många kommuner medfört en förändring av vem miljöchefen är anställd av (diagram 3). Diagram 3. Av vem är miljöchefen anställd? Av en nämnd som svarar enbart för miljö- och hälsoskydd och livsmedel Under kommunstyrelsen i en samlad förvaltning för hela kommunen I en nämnd som också ansvarar för drift av kommunal verksamhet av något slag Annan nämndstruktur % 60 Totalt antal: % 35% 8% 35% Färre miljöchefer är anställda av kommunstyrelsen i en samlad förvaltning för hela kommunen (minskning från 46 till 35 procent). Färre kommuner uppger också att miljöchefen är anställd av en nämnd som också ansvarar för drift av kommunal verksamhet av något slag (minskning från 12 till 8 procent). Andelen miljöchefer som är anställda av en nämnd som enbart svarar för miljö- och hälsoskydd och livsmedel är 22 procent år Andelen 12 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

186 miljöchefer som är anställda av en nämnd med annan nämndstruktur, som t.ex. bygg-, miljö, livsmedel och räddningstjänst, eller samhällsbyggnadsnämnder, var 35 procent Den vanligaste förvaltningsorganisationen för miljö- och hälsoskyddsfrågorna är en förvaltning där miljö-, bygg- och/eller planärenden ingår (diagram 4). Andelen har minskat från 50 procent år 2011 till 41 procent år Många kommuner ser fördelar med ett nära samarbete mellan miljö-, plan och bygg för att lyfta in miljöaspekterna tidigt i processerna. Diagram 4. I vilken förvaltning behandlas miljö- och hälsoskyddsfrågor som sorterar under miljöbalken och livsmedelslagen? Många kommuner ser fördelar med ett nära samarbete mellan miljö-, plan och bygg för att lyfta in miljöaspekterna tidigt i processerna. Förvaltning där miljö-, bygg- och/eller planärenden ingår Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Förvaltning där miljö ingår tillsammans med räddning, fastighetsärenden eller teknik Kommunledningen Annan förvaltning % 60 Totalt antal: % % 7% 1% 26% Näst vanligast är miljö- och hälsoskyddsförvaltningar, oförändrat från Andelen kommuner med en förvaltning där miljö ingår tillsammans med räddning, fastighetsärenden eller teknik har minskat från 19 till 7 procent mellan åren 2011 och Att miljö- och hälsoskyddsfrågorna är organiserade under kommunledningen är mindre vanligt. Sedan år 2011 har andelen sjunkit från 4 till 1 procent. 186 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

187 Andelen kommuner som sorterar miljö- och hälsoskyddsfrågor i någon annan förvaltning har ökat från 1 till 26 procent jämfört med år Bakom denna stora ökning finns ett bredare uppdrag med skiftande ansvarsområden. I en del fall innebär det att myndighetsutövning av skilda slag har samlats i en förvaltning, i andra fall att myndighetsutövning sker i samma förvaltning som verksamhetsansvar. I det senare fallet behöver man vara uppmärksam på jävsreglerna följs. 14 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

188 En förvaltningsorganisation som håller Arbetsgivarrollen Den kommunala organisationen måste formas så att jäv som kan uppstå mellan grupper av anställda inom kommunen kan hanteras. Om en kommun väljer att samla arbetsgivaransvaret under en nämnd eller under kommunstyrelsen, kräver det att respektive myndighetsnämnd tydligt delegerar beslutsfattande till en avdelning, grupp av anställda eller enskild tjänsteman (svart linje i figur 1). För att inte bygga in jävsliknande konflikter i organisationen behövs också ett delegerat ansvar för arbetsledning och lönesättning från samhällsbyggnadschef till respektive avdelning (orange linje i figur 1). Inom en samlad förvaltning är det särskilt viktigt att vara medveten om de konflikter som kan uppstå i jävsfrågorna. Figur 1. En förvaltningsorganisation som håller Nämnd med arbetsgivaransvar (t.ex. kommunstyrelsen) Miljönämnd Teknisk nämnd Räddningsnämnd Byggnadsnämnd Samhällsbyggnadschef Miljöavdelning Teknisk avdelning Räddningstjänst Bygg- och planavdelning 188 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

189 Ansvaret för ett delegationsbeslut stannar kvar hos nämnden. När en nämnd delegerar beslutanderätt till en anställd eller grupp av anställda innebär det att nämnden lämnar över uppgiften att fatta beslut. Ansvaret för ett delegationsbeslut stannar dock kvar hos nämnden. Det betyder att delegation som åtgärd inte löser intressekonflikter i nämnden. Så testar du din förvaltning Med hjälp av följande frågor kan du ta reda på om din organisation riskerar tillsyns- och delikatessjäv. För att leva upp till kommunallagen och miljöbalkens regler bör svaret vara ja på fråga 1 och nej på de övriga. Nedanstående frågor är aktuella vid en sammanslagen förvaltning. Tillsynsjäv Ja Nej Checklista 1a. Är drift- och tillsynsuppgifter åtskilda genom separata avdelningar? 1b. Finns det delegation direkt från nämnden till särskild tjänsteman om drift- och tillsynsuppgifter inte är åtskilda genom separata avdelningar? 2. Finns det personer som arbetar både med drift- och tillsynsuppgifter? 3. Har någon tjänsteman både driftsansvar och delegation att fatta beslut inom myndighetsutövning? Delikatessjäv Ja Nej 4. Har förvaltningschefen personalansvar inom miljökontoret/ avdelningen? 5. Löneförhandlar förvaltningschefen för personal på miljökontoret/avdelningen? 6. Har förvaltningschefen budgetansvar för miljökontorets/ avdelningens medel? 7. Kan en utomstående uppfatta det som att förvaltningschefen kan utsätta personal inom miljökontoret/avdelningen för otillbörlig påtryckning när det gäller miljötillsyn som riktar sig mot kommunen? 16 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna

190 Olika sorters jäv I 6 kap 25 kommunallagen (1991:900) är en förtroendevald eller anställd jävig om: 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. 190 Jäv och beroende. Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna