Vanja Karlsson Grundare av daghemmet Pysslingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanja Karlsson Grundare av daghemmet Pysslingen"

Transkript

1

2 Förord Hur bär man sig åt som pedagog när man vill skapa förutsättningar för barns lärande? Är det överhuvudtaget möjligt att motivera någon annan än sig själv? Hur kopplar man samman barnets hela utveckling och växande med livet i skolan? Ett långt utbildarliv har tvingat mig att reflektera över människa, innehåll och metod många gånger. Erfarenheterna från min egen flickskoletid var inte de bästa. De gav mig varken självkänsla eller motivation för vidare studier, men så småningom istället en drivkraft till förändring. Kanske förstod inte lärarna att innehållet i undervisningen måste vara angeläget för barnen? Hur många stöttes bort av innehåll, metoder och regelsystem som bara passade några få? Skolans kultur måste vara öppen för att möta barnen i deras egen värld. Inte kan vi idag anklaga alla de lärare som gjorde sitt bästa med sin kunskap i den tid som var då. Men idag vet vi mer. Många i skolan lever idag under stor press trots all kunskap om människor och lärande som vi har idag. Det är inte lätt att förändra när det vi själva lärt oss som barn sitter så fast. Vi ska kasta av oss den tunga ryggsäcken och packa en ny mer passande för vår tid. Det finns goda exempel från skolor där man trots nedskärningar trivs. Det finns skolor där både barn och lärare vill vara. Men de som vill berätta om allt det nya har svårt att tränga igenom alla eländesbeskrivningar. Dagens samhälle kräver omprövning av både innehåll och metoder. Jag tror att den handbok som Tommy Jansson m fl nu ger ut kommer att uppmuntra till eftertanke och sökande efter nya arbetssätt. De angriper inte innehållet i form av ämnen och teman. Det innebär inte att skolans innehåll i form av fakta och färdigheter är oväsentliga. Författarna har heller inte skrivit en handbok som förringar kunskap. Om man håller fast vid att undervisning betyder att visa på under, blir det tydligt att lärarnas sätt att se på barnen som vetgiriga, nyfikna och fulla av skaparkraft utgör grunden för det skolklimat som lärarna inte ensamma kan skapa. Handboken sätter fokus på vuxnas ansvar både föräldrarnas och lärarnas. Det är i samverkan mellan föräldrar, lärare och barn som de viktiga mötena sker. Utvecklingen av en god och positiv självbild, att i samspel med andra barn och vuxna lära sig att känna med den som har det svårt, att utveckla empati allt detta viktiga sker under samma tid som barnet skaffar sig kunskaper och färdigheter som ska hålla i ett livslångt perspektiv.

3 Att vara pedagog är att varje dag få se något nytt, eller något gammalt kanhända som man får se på nytt sätt. Oftast är det förskolebarn som får oss att se det kända omkring oss med nya ögon. Idag finns en större öppenhet också i skolan att ta vara på barnens inneboende egen kraft och vilja. Pedagogen stöder, uppmuntrar och ställer krav men det är barnen som lär sig. I vuxenutbildning och i allt lärande både i skola och på arbetsplatser fungerar det på likartat sätt. När intresset kommer, självkänslan stärks och förväntningarna infrias jag kan, jag duger då händer något med människan. Jag vill tro att det finns goda möjligheter till utveckling i den svenska skolan. Viss skulle många skolmiljöer behöva förbättras och visst behöver barnen på många håll hela och tidsenliga läromedel. Men främst är det förändrade förhållningssätt som behövs. Med hjälp av Tommy Jansson och hans medförfattares handbok hoppas jag att tilltron till den egna förmågan som föräldrar och lärare stärks och gör det möjligt att skapa en positiv lärarkultur utan mobbning. I den skolan har alla som arbetar en gemensam målbild. Rektorer, pedagoger, vaktmästare och måltidstanter vet alla hur de vill ha det. Föräldrarna känner till och gillar de vanor och förhållningssätt som präglar skolan och känner sig välkomna dit både för att följa arbetet och hjälpa till efter ork och förmåga. I skolan kan man vara både under skoltid och fritig och kanske kan man till och med vara hemma och jobba med dator på skoltid och i skolan för att måla på fritid. Det finns mycket att drömma om. Kanske till och med jag skulle vilja börja skolan igen i en sån skola. Finns den? Ja, och flera kommer. En spännande tid ligger framför oss. Vanja Karlsson Grundare av daghemmet Pysslingen

4 Hur man får människor att växa Handbok för personlig utveckling i skolan Kompetenser för utveckling, kreativitet & handlingskraft Förord: Medvetet arbete med personlig utveckling i skolan Att införa ett mera genomtänkt och medvetet arbete med personlighetsutvecklingen i skolan kräver både en utvidgad kunskap och en något annorlunda pedagogik/metodik. I syfte att förbereda eleverna för ett liv med ständigt lärande och ständiga förändringar. Ett liv där en positiv självbild och en tilltro till den egna förmågan är en förutsättning för att man ska må bra och känna att man lyckas. För läraren/handledaren gäller det att motivera, stötta och lotsa varje elev mot en utvidgad komfortzon där eleven kan känna sig säker på sig själv. I perspektivet livslångt lärande kommer också kompetensbegreppet att omprövas på nytt. Vilka kompetenser ska man inkludera i begreppet Kompetens för livslångt lärande? Vi har valt att beskriva fyra kompetensområden, som utkristalliserats i vårt arbete med vuxna människor i det Livslånga Lärandet. Vi menar att dessa kompetensbegrepp måste finnas med i skolarbetet som syftar till att förbereda elever för ett livslångt lärande. Vi vill med denna handbok förmedla medvetenhet och kunskap om: - hur självbilden hos en människa utvecklas - att självbildsutvecklingen baseras på upplevelsen av framgång (trial and success snarare än trial and error) - att ett livslångt lärande kräver en positiv självbild - att det finns metoder som är bättre än andra när det gäller att utveckla människor som individer - att dessa metoder ofta är resurssnåla och sannolikt effektiviserar skolarbetet - att det livslånga lärandet förutsätter f.a. tilltro till förmågan att lära - att kunskaper i skolämnen måste upp till insiktsnivån för att vara till livslång glädje och nytta (kunna appliceras i nya situationer) - att all effektiv inlärning får sin energi i motivationen för att lära - att upplevelsen av lärandet förstärks genom ett disciplinerat genomförande av reflektioner kring vad man lärt, vilka slutsatser man kan dra o.s.v. 1

5 Träning av företagsamhet (enterprise education) Som framgår av det kompetensbegrepp som denna bok bygger på är det en tydlig riktning mot handlingskraft och företagsamhet. Om att praktiskt använda sin kunskaper för att lösa en uppgift, lösa ett problem, utnyttja en möjlighet. Det handlar om att jobba med lärande experiment för att bekräfta teorier, att göra ett antagande ( en hypotes) och se om detta stämmer (hypotesprövning). Det engelska namnet på denna typ av utvecklingspedagogik är enterprise education, en träning i företagsamhet. En pedagogik/metodik som syftar till att utveckla förmågan att tillämpa teoretiska kunskaper. Den ska inte ses som något som står i motsats till teoretiska kunskaper utan tvärt om: vi stärker denna genom att visa på dess nyttiga tillämpningar. Vi låter barn och ungdomar söka, utveckla och tillämpa kunskaper i en lärande process med hög motivation. De krav som det nya arbetslivet ställer handlar mycket om handlingskraft och företagsamhet. Mindre företag, där flertalet nya jobb kommer att finnas, har inte råd att sätta till omfattande handledning till nyanställda. Man förutsätter där att en nyanställd snabbt ska bli produktiv, vilket kräver initiativförmåga och vilja att göra sig nyttig. För skolan gäller det därför att utveckla varje elevs förmåga att handla, att genomföra projekt, att tillämpa kunskaper. Vi måste uppmuntra engagemang och lust till att pröva och lära. Att lära för att leva i en demokrati och marknadsekonomi Sverige är formellt ett demokratiskt land, men det är ett fåtal som aktivt deltar i det demokratiska arbetet genom att medverka i debatter, engagera sig i politiska partier, skriva insändare eller på annat sätt utnyttjar demokratins möjligheter. Även ett samhällsengagemang ställer krav på samma kompetenser som det moderna arbetslivet, där ledarskapet blir alltmer demokratiskt. En positiv självbild, en stor personlig integritet och civilkurage är egenskaper som krävs för att man ska aktivt kunna delta i den demokratiska samhällsutvecklingen i nästa sekel. Den svenska ekonomin utvecklades positivt under en stor del av 1900-talet. När vi kom in i det postindustriella samhället, där mindre än 50% av arbetskraften jobbar i industrin, så uppstod det tydliga problem. Tillkomsten av nya företag och tillväxten av mindre företag var alldeles för liten för att kompensera rationaliseringarna i de stora, tunga basindustrierna. Den svenska regeringen löste detta genom att låta den offentliga sektorn växa mycket kraftigt. Nu (1997) när industrin ytterligare minskat 2

6 sin andel av arbetskraften sker i stället en stor bantning av den offentliga sektorn. Vi har därmed dragit på oss en stor arbetslöshet vars enda långsiktiga lösning är nyföretagande och tillväxt i de mindre företagen. Detta betyder att en allt större del av ungdomen kommer att arbeta i mindre företag inom andra sektorer än industri. Många av dem måste dessutom bli egna företagare av något slag. Både som anställd i ett mindre företag och som egen företagare måste man klara av helt andra saker än vad som tidigare krävdes i de stora företagen. Även de stora företagen behöver numera medarbetare som målstyrt och under stort eget ansvar kan lösa arbetsuppgifter. Både enskilt och i arbetslag. Framför allt krävs ett stort mått av handlingskraft baserad på en positiv självbild. Detta är det samhälleliga perspektivet på skolan och det perspektiv som denna bok bygger på. Hur ska eleverna vara när de lämnar skolan? Vad eleverna ska kunna i form av lärostoff brukar finnas noga angivet i kurs- och läroplaner. Vad som tidigare saknats har varit hur eleverna ska vara, d.v.s. vad för slags människor ska de vara som en produkt av skolans arbete. I den nya läroplanen finns på ett stort antal ställen inskrivet hur eleverna ska vara. Mycket handlar om deras förmåga att klara sig i det framtida svenska samhället. De ska ha en positiv bild av den egna förmågan o.s.v. Denna bok är helt koncentrerad på dessa delar av skolans verksamhet och pläderar för att få in denna dimension i alla vanliga skolämnen som en integrerad del. Vi menar att skolan misslyckats om man slussar ut elever med toppbetyg i alla ämnen, men i avsaknad av social kompetens, med mycket trånga komfortzoner o.s.v. Handboken - det pedagogiska verktyget - ett hjälpmedel för läraren Denna handbok innehåller inget revolutionerande nytänkande med många nya ord och begrepp. Det är i stället en allvarligt menad handbok i lärarens vardagsarbete. Boken beskriver viktiga principer för hur självbildsutvecklingen sker och hur den kan påverkas genom lärarens beteende, val av metodik och rent allmänt hur skolarbetet organiseras. I boken ges förslag på konkreta moment vecka för vecka från 6-årsnivå t.o.m. årskurs 3. Boken behandlar följande områden: - omvärldsperspektivet - hur har arbetslivet förändrats? vi beskriver kortfattat hur en normal arbetsplats förändrats under de senaste decennierna och vilka nya krav detta ställer på medarbetarna. T.ex. vilka kompetenser som krävs för att man ska må bra och klara av det Livslånga Lärandet Detta avsnitt kan hoppas över av alla som anser sig ha full insikt i förändringarna som skett på arbetsplatserna under de senaste åren - självbildsutvecklingen vi beskriver hur en människas självbild utvecklas och vilken betydelse det har för hur man mår och vad man kan prestera. Vi beskriver vikten av en stor komfortzon och hur man i skolarbetet kan arbeta medvetet för att tillsammans med föräldrarna utvidga varje elevs komfortzon 3

7 - den nya lärarrollen vi beskriver hur lärarens roll blir mera som inspiratör, vägledare och stöttare än av traditionellt undervisande. Vi lägger även in några självtester för att varje lärare ska kunna testa sig själv och bedöma sitt arbetssätt, samt finna nya vägar i arbetet - pedagogiska och metodiska förslag/råd vi ger rent konkreta förslag på moment, övningar och tester som vi av erfarenhet vet fungerar som en förstärkning av den personliga utvecklingen hos eleverna Handbok för personlig utveckling i skolan Innehåll: 1. Omvärldsperspektivet: Hur ser det arbetsliv ut som vi utbildar eleverna till? En jämförelse med hur det såg ut för år sedan och hur det ser ut idag. 2. Kompetensområden för livslångt lärande 3. Att skapa en kultur för kunskapssökande och lärande 4. Motivationen som nödvändig drivkraft i aktivt lärande 5. Lärarens roll i ett aktivt lärande (expert/konsult/lärare/påverkare) 6. Den mentala inställningens betydelse för våra prestationer 7. Min bild av mig själv och min förmåga sätter gränsen för min prestation 8. Att medverka till en utvidgad komfortzon för eleverna. Hur kan lärare och föräldrar agera för att stötta eleverna i detta syfte? 9. Hur utvecklar man sin självbild positivt? Praktiska råd - förslag på moment, övningar och tester för: Sexåringar klasser Fortsatta råd för 4-6 -klasser, 7-9 klasser, gymnasieelever och högskola/universitet planeras 4

8 Omvärldsperspektivet Inledning / Historik Skolans samverkan med och beroende av omvärlden Skolans verksamhet genom historien har styrts av omvärldens krav. Vid tiden för folkskolans grundande var omvärlden lika med det lokala samhälle där skolan var belägen. Därutöver fanns vissa krav enligt nationella stadgar och lagar. Behoven av kunskaper och färdigheter kunde då lätt förutses och lärandet efter avslutad obligatorisk skola var obetydlig för de flesta. Man fick ett arbete som man behöll genom livet och arbetsinnehållet förändrades mycket långsamt. Den mest avancerade kunskapen var begränsad på några fåtal individer: ingenjören, kamreren, disponenten. Skolan förmedlade kunskaper som de samhällsbärande krafterna ville ha spridda. Ända in mot slutet av den industriella epoken ( början av 1970-talet) var företag och organisationer organiserade hierarkiskt, där order gick uppifrån och ner, där arbetet styrdes av arbetsledare/chefer, skrivna instruktioner och befattningsbeskrivningar. Sådana personliga kompetenser bland vanliga anställda som initiativförmåga och viljan till eget ansvar betraktades i dessa organisationer närmast som ett bekymmer. Hur ser det arbetsliv ut som vi utbildar eleverna till? Nya förutsättningar i ett föränderligt arbetsliv De elever som nu går i för-, grundskola och gymnasium kommer att tillbringa sitt arbetsliv i platta organisationer där man individuellt eller i arbetslag tar ansvar för hela arbetsprocesser och ständigt lever med en osäkerhet då arbetet ständigt förändras. Ytterst lite styrning av arbetsledare och chefer förekommer och skrivna instruktioner kan bara vara målstyrande, då varje nytt projekt är olikt alla tidigare. Lärandet kommer att ingå som en naturlig del av vardagen och till en mindre del ske som organiserade utbildningar/kurser som man åker till. De flesta av dagens skolelever kommer att få sina första jobb i småföretag - ofta inom området tjänster och service. I dessa små företag efterfrågas bredare kompetens. Även om mindre företag också behöver specialister, så är behovet av kompetensbredd mycket tydligare än i de större företagen. En tekniker i ett litet företag behöver också begripa lite ekonomi och marknadsföring t.ex. I de mindre företagen är det också ett tydligare krav på social kompetens, då man jobbar nära kunder, ofta i nätverk med andra småföretag och dessutom inom företaget jobbar i projekt och arbetslag. Idag är omvärldsperspektivet ett helt annat. Sverige är på ett påtagligt sätt en del av världen och vi påverkas av det globala skeendet. Kraven på färdigheter och kunskaper kan inte med precision förutsägas i något längre perspektiv. Vad vi säkert kan säga är att barn och ungdom som växer upp i denna historiska brytningstid kommer att befinna sig i ett livslångt lärande och få uppleva många förändringar både i sin egen situation och yrkesroll och i omvärldens förutsättningar. 5

9 Förändringen av arbetsplatsernas organisation - orsaken till den nödvändiga förändringen av skolan I detta avsnitt vill vi ge bakgrunden till förändringskraven på skolan: den totala förändring av arbetsplatsens organisation och styrning som skett under de sista åren. När man pratar om organisationer tänker de flesta på de organisationsplaner som man ofta blir förevisad vid studiebesök. Själv har jag många gånger vid företagsbesök blivit förd till ett konferensrum där värden visat sin organisationsstruktur på en stordia. I många fall har jag undrat om dessa formella linjeväger med många nivåer också fungerar i verkligheten. Troligtvis inte! Formell och informell organisation Många undersökningar visar att stora och tunga organisationer fungerar så pass bra som de gör på grund av alla informella informations- och beslutsvägar. När man vill utveckla en organisationsstruktur bör målsättningen givetvis vara att få den verkliga, operativa, organisationen att även bli den formella på papperet. De stora förändringar vi sett under de senaste åren, med ökande intensitet de sista 5-10 åren, har sin grund i att hierarkier med långa beslutsvägar inte fungerar längre. De är anpassade till en tid när förändringarna skedde långsamt och planerat. När en verksamhet kunde baseras på en enda produkt under decennier. Då behövdes inte flera beslut fattas per tidsenhet än att man kunde följa beslutsvägar i fyra - fem hierarkiska steg. När nu förändringstakten skruvats upp och kraven på beslut per tidsenhet ökar, måste man finna andra sätt att styra och fatta beslut. Vilken kompetens behöver medarbetarna närmast kunderna ha för att uppfylla denna kravspecifikation. Här kommer både ren yrkeskompetens och personliga egenskaper som servicevilja m.m. in. (se vidare i kapitlet om kompetenser för Livslångt Lärande). 6

10 När den här nivån i organisationen, där den egentliga verksamheten bedrivs, är utvecklad kommer nästa steg inåt: Vilken hjälp vill medarbetarna på den operativa nivån ha inifrån företaget? Med dessa svar som grund får man utveckla lednings-, stabs- och servicefunktioner inne i organisationen. Och bedöma vilket lärande och vilka kompetenser som behöver utvecklas där. Administration - ad ministre = till verksamhetens tjänst Administratör har ju i många fall använts närmast som ett skällsord och jämställts med byråkrat. Varje företag behöver dock en ändamålsenlig och effektiv administration. För att komma dithän måste administrationen betrakta den operativa verksamheten som sin kund. Det kan här vara på sin plats att notera ordet administratörs språkliga ursprung. Administratör kommer från latinets ministre som betyder tjänare och ad som betyder till. Korrekt översatt betyder alltså ordet administratör till tjänst vilket vi bör ha i minnet när vi bygger organisationer. Det är också viktigt att informationen inom organisationen fungerar i alla riktningar och att kundernas möjligheter att påverka verksamheten alltid beaktas. En modern organisation måste ses som en levande organism Från revolution till evolution Betrakta den nya organisationen som en levande organism som ständigt måste anpassa sig till den miljö (=omvärld) den lever i. En sådan organisation blir aldrig färdig - den förändras ständigt. Det är klokt att mera kontinuerligt se över sin organisation och göra mindre anpassningar till nya krav från omvärlden, än att vart tionde år göra drastiska förändringar. Kom ihåg att den största tryggheten för personalen ligger i att verksamheten har en organisation som ligger rätt mot omvärlden! En organisation som spjärnar emot och försöker leva statiskt i en dynamisk omvärld är en otrygg arbetsplats att vara anställd i. Den nya organisationen måste vara intelligent, d.v.s. vara lärande Med intelligens i sammanhanget menar vi ändamålsenlighet. För att upprätthålla sin ändamålsenlighet måste man verka adaptivt, d.v.s. lära sig av de ständiga erfarenheter man gör i sitt vardagsarbete. Att inte bara låta erfarenheter och gjorda lärdomar fladdra iväg till ingen nytta utan i stället utveckla modeller för hur de kan komma organisationen till del. Om varje enskild individ behåller sina erfarenheter för sig själv lär sig inte organisationen något. Det är detta man måste finna modeller och rutiner för. Hur ska vi systematisk reflektera över vid vi gjort och lärt? Hur ska vi utvärdera resultat? Hur ska vi bedöma vad som gått bra eller gått mindre bra? Var - i vilket forum - och på vilket sätt ska organisationens lärande ske? Från industrimodeller till informationsmodeller Hela den produktionstekniska organisationen i näringslivet är under snabb förändring där den moderna informationsteknologien har ett avgörande inflytande. Den förändringsprocess som pågår kan symboliseras av nedanstående: 7

11 Från: Centralisering Uppdelning Mekanik Standardisering Hierarkiska kolosser Regelstyrning Till: Decentralisering Integration Informationsteknik Mångfald Autonoma enheter i nätverk Målstyrning Från stor- till småobjektsorganisation Den hierarkiska organisationsstrukturen är anpassad till att fungera i storskaliga verksamheter med långsamma förändringar och få beslut att fatta per tidsenhet. I dessa kolosser är specialiseringen hård när det gäller den lilla del av det totala antalet anställda som har kvalificerad kompetens. De flesta anställda har inte någon högre kompetens och behöver heller ingen sådan. Deras jobb i de stora organisationerna är enkelt manuellt arbete i verkstad, på kontor, eller i lager och distribution. Under dessa omständigheter är hierarkien effektiv. När omständigheterna ändras radikalt blir hierarkien i stället ett hinder. De nya förutsättningarna, som med ökad hastighet slår igenom i en allt större del av arbetsmarknaden är följande: - Kunderna/uppdragsgivarna blir mer individuella - Man beställer många små objekt i stället för ett stort - Produkter och tjänster blir mer komplexa och kräver större kompetens av alla som är inblandade i verksamheten - Okvalificerade uppgifter minskar och kvalificerade ökar - Krav på hög kvalité ställs på hela verksamheter - Verksamhetens förmåga att arbeta uthålligt vad gäller miljöhänsyn ökar Nya krav på arbetslivet från ungdomen Samtidigt med att dessa förändringskrav kommer från kunder/ uppdragsgivare, så kommer andra krav från de unga människor som nyanställs. Till skillnad från den generation som nu går i pension vill de unga människorna se ett högre värde i det 8

12 man gör - förutom att man får lön. Man vill uppleva att man medverkar i någonting viktigt. Man vill känna respekt för det man gör och man vill vara stolt över resultatet. De unga vill också uppleva möjligheten till personlig utveckling och de vill vara involverade i och känna delaktighet i verksamhetens utveckling. Allt detta sammantaget (och säkert finns ytterligare goda argument) gör att den gamla hierarkiska organisationen blir till ett hinder i verksamheten. Med de nya förutsättningarna som omvärlden ger måste man ha en enkel, flexibel organisation med snabba beslutsvägar. Det betyder att medarbetarna på golvet får ett mycket större ansvar, vilket kräver en större kompetens ( se vidare i kapitlet om kompetenser). Nya krav på företagen Vad krävs då av företagets organisation om det ska fungera på den nya småobjektsmarknaden? Ska man fungera med många små projekt som pågår parallellt, måste man ha en kraftigt decentraliserad organisation med många självständiga enheter. Man kan ju inte gärna öka antalet arbetsledare tillräckligt för att leda alla objekt på traditionellt sett utan här krävs en utvecklad decentralisering av beslutsfattandet. Organisationen anpassas ständigt till nya förutsättningar så att man knyter rätt resurser till varje projekt i de olika faserna. För personer med negativ självbild och dålig självtillit känns det givetvis skrämmande och jobbigt att ofta hamna i nya grupperingar och ständigt få lära sig nya saker. För den som däremot har en god självtillit upplevs detta i stället som mycket stimulerande och roligt. Alla känner igen diskussionerna om s.k. självstyrande grupper, som bl.a. Volvo och SAAB ägnade mycken tid åt på 80-talet. De senaste åren har vi ofta läst om ABB:s T 50- projekt, som har varit något av ett föredöme när det gäller förändring av arbetsorganisation och delegering. Industrin tvingades av den internationella konkurrensen in i denna utveckling för 10-talet år sedan. Nu står övrigt arbetsliv inför samma förändringskrav. Både branscher med traditionellt liten konkurrens som banker, försäkringsbolag, byggoch fastighetsbolag, men även offentliga verksamheter. Det är viktigt att förändringen av organisationer sker på ett genomtänkt och strukturerat sätt och att medarbetarna får den helhetsbild som krävs för att man ska förstå sammanhangen man påverkas av. De förändringsprocesser som varit mest framgångsrika kännetecknas också av stor delaktighet från medarbetarnas sida och ett prestigelöst ledarskap. Kompetenskrav i självstyrande grupper - team Kraven på kompetens inom en självstyrande grupp blir ganska lätt att definiera om man frågar kunderna/eleverna/patienterna o.s.v.. De vill ha serviceinriktade problemlösare som ser till att deras produkter och tjänster uppfyller de krav och håller den kvalité som man anser att man betalat för, eller har rätt att kräva. Det kräver medarbetare med både bred och djup kompetens (se vidare i kapitlet om kompetenskrav) som dessutom har förmåga och självförtroende nog att jobba självständigt mot kunderna. De stora företagen måste slå isär sina stora organisationer i flera små, som vid ett eventuellt storobjekt kan samverka för att klara detta. I övrigt fungerar man som ett 9

13 nätverk, där den totala kompetensen är känd via någon samordningsansvarig, så att man på ett flexibelt sätt kan arrangera om sig för varje nytt objekt. Stabsfunktionen ansvarar för koordinering och långsiktig strategi, samt fungerar som internkonsulter åt de självständiga arbetslagen. Nyckelord i den nya organisationen är: - flexibilitet - snabbhet - hög servicegrad - låga overhead-kostnader - bred kontaktyta mot omvärlden: kunder/elever/partners - decentraliserat ansvar och delegerad beslutsrätt - hög och bred kompetens Målstyrning av verksamheter Från ekonomiskt tvång till inspirerande mål som drivkraft För 30 år sedan, då de flesta arbetade i industrin, fanns en mycket enkel drivkraft: att tjäna pengar. Nödvändiga pengar för att betala mat och hyra. Och för att finansiera fritiden. I dag är situationen radikalt annorlunda. Ungdomen som gör sin debut i arbetslivet önskar sig mera än ekonomisk utkomst. De vill känna att de medverkar till något viktigt - att de har en väsentlig uppgift. För 30 år sedan var arbetet inom tillverkningsindustrin helt uppdelat i små, lösryckta moment enligt Taylors modell. Allvarliga män i vita rockar med tidtagarur och anteckningsblock gjorde tidsstudier av varje litet handgrepp. Människan var bara en förlängning av maskinerna som man betjänade. Jobbet fanns egentligen bara för att den mänskliga arbetskraften var billigare än den automatiska maskin som skulle kunna göra samma nytta. Arbetskraften var lågutbildad och lätt utbytbar. Efter några veckors introduktion kunde en helt outbildad person ersätta den som slutat. Inspirerande mål och personliga utvecklingsmöjligheter- den nya drivkraften Situationen i dag är radikalt annorlunda och stora förändringar är att vänta. Konkurrensen om den välutbildade arbetskraften har kommit för att stanna. Det betyder att denna arbetskraft har ett gynnsamt förhandlingsläge när det kommer till löneförhandlingar. Men - och detta är viktigt - kraven gäller idag mycket mer än lönen. En lista från ungdomen på vilka krav man ställer på sina framtida arbetsgivare toppas av kravet på personliga utvecklingsmöjligheter. Andra möjligheter som flextid, möjlighet att resa i tjänsten med mera kommer också före rena lönekrav. Man ställer också krav på hur företagets etik ser ut när det gäller t.ex. synen på miljöfrågor. Ett företag som vill vara med och konkurrera om de bästa och piggaste ungdomarna måste alltså erbjuda möjligheter som svarar mot dessa krav. Denna trend är internationell och kan tydligt iakttas i alla industrinationer. Motivation som drivkraft även i stora industrier Styrelseordföranden i General Motors har sagt att framgång på 90-talet bestäms till 20 procent av vilken teknik man använder och till 80 procent av ledarskapet och dess förmåga att motivera medarbetarna. Motivation kan man definiera som svaret på frågan varför gör du det du gör?. 10

14 Förutsättningar för en motiverad medarbetarskara kan man skapa genom att sätta upp tydliga, positiva och inspirerande mål. Man inbjuder medarbetarna till delaktighet och möjlighet att aktivt delta i utvecklingen. Alla får samma helhetsbild av verksamheten, dess långsiktiga mål, dess samhällsnytta o.s.v. Bakom detta med målstyrning ligger övertygelsen att alla människor som skapat något stort först haft en bild, en vision av hur det ska se ut när det är färdigt. Målbilden Inom idrottsvärlden har man utvecklat metoden med målbildsträning. Många elitidrottsmän på internationell toppnivå har de senaste tio åren ägnat mycket tid åt så kallad mental träning, som helt bygger på detta med målbild. Erfarenheterna är entydiga: metoden fungerar. Vad som nu sker är att metoderna från idrottsvärlden förs över till arbetslivet och utbildningsväsendet. Det är en väsentlig uppgift för en ledare att kunna beskriva och till sina medarbetare kommunicera en positiv, optimistisk målbild - en vision av företagets framtid. På samma sätt är det viktigt att en lärare kan kommunicera inspirerande målbilder av kunskapsnytta till sina elever. Kravet på en målbild för att den ska ge den motivation och energi som behövs är: att den är positiv, d.v.s. beskriver hur man vill att något ska se ut och fungera om exempelvis ett år * att den är tydlig och korrekt och beskriver skolan/eleven som om den redan nått målet * att den innehåller mätbara mål Det första steget när man ska ta fram en utvecklingsstrategi för en organisation - exempelvis skolan - är alltså att formulera en levande och positiv målbild. 11

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Norlandiavärderingar i vardagen

Norlandiavärderingar i vardagen Norlandiavärderingar i vardagen Tack! BÄSTA MEDARBETARE! Kvalitet uppstår i möten mellan människor. Den skapas av oss, samtliga medarbetare på Norlandia, genom våra arbetsinsatser för våra barn, hotellgäster

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB TOP PERFORMANCE Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram Hur väl fungerar din ledningsgrupp som team? Hur effektiva är era möten? Är ledningsgruppen det strategiska verktyg som du behöver?

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Innehåll. 9 Framtidsslussen steg för steg 59 10 Sammanfattning, checklistor och tester 64 11 Referenser 66

Innehåll. 9 Framtidsslussen steg för steg 59 10 Sammanfattning, checklistor och tester 64 11 Referenser 66 Innehåll Kapitel sid 1 Introduktion 5 A. Framtidsslussen i ett nötskal 5 B. Bakgrund från industri till kunskapssamhälle 7 C. Den nya synen på kunskap och lärande 8 D. Målsättning och värdegrund 10 2.

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Aprinova Sweden AB Ferkens gränd 1, Stockholm Medskapande förändringskraft

Aprinova Sweden AB Ferkens gränd 1, Stockholm  Medskapande förändringskraft www.aprinova.se Medskapande förändringskraft Aprinova Sweden AB Ferkens gränd 1, 111 30 Stockholm www.aprinova.se Vill du veta mer om gemensamma värdegrunder och medskapandets krafter? Besök vår hemsida

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer