Elevkårsboken dany kessel & marc harris

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevkårsboken dany kessel & marc harris"

Transkript

1 Elevkårsboken dany kessel & marc harris

2 Elevrörelsens förlag Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO Malmgårdsvägen Stockholm Fax: , telefon: , växel: Elevkårsboken dany kessel & marc harris Upplaga 1:1 ISBN: SECO Innovations AB Formgivning: Robin Bartholdson Omslagsfoto: Filip Mesko Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 2009 Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av SECO Innovations AB är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc. Det här är en bok från Elevrörelsens förlag. Elevrörelsens förlag ägs av Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO och ger ut böcker och material om elevers organisering och utbildningspolitik. Du som vill veta mer om förlaget och vår utgivning är välkommen att besöka

3 Innehåll Inledning 5 del 1 elevråd och elevkårer Elevråd och elevkårer 8 Varför inte elevråd? 11 Varför elevkår? 17 Att ta steget 22 del 2 att bli en elevkår Från elevråd till elevkår 26 Vem har förändringsmandatet? 28 Förankringsarbetet 30 Ombildningen 36 Medlemmarna 44 Att nybilda en elevkår del 3 att vara en elevkår Organisation 52 Medlemskap 74 Verksamhet 79

4 appendix Exempelprotokoll 94 Exempelstadga 96 Exempelmodell Elevkårens organisationsstruktur 101 Strukturer för elevers inflytande 102

5 Inledning 5 Inledning Under slutet av 1990-talet var elevernas lokala organisering svag. De gamla elevkårerna var så gott som utdöda och de flesta elevråd var inte mycket mer än referensgrupper till skolledningen, med mycket lite egen verksamhet. Detta var till stor del en effekt av att de nationella samarbetsorganisationerna för elevråd och elevkårer fokuserade på nationell skolpolitik och inte på elevrådens och elevkårernas verksamhet och deras medlemmars intressen. I början av 2000-talet började man från nationellt håll återigen intressera sig för det lokala arbetet. Ett aktivt arbete för att stödja, stärka och hjälpa elevråden och elevkårerna i deras utveckling inleddes. Som ett led i detta arbete skrevs Elevrådsboken, som gavs ut Bokens syfte var att ge verktyg för att bygga upp välfungerande och starka elevråd som kunde bedriva bred verksamhet och tillgodose sina medlemmars intressen. Mycket har hänt sedan boken gavs ut. Under de senaste fem åren har elevers organisering, både lokalt och nationellt, växt sig allt starkare. Vi inom elevrörelsen har fått en bättre förståelse för våra utmaningar, vår historia och våra förutsättningar. Samtidigt har det växt fram en kritik av varför formerna för elevers organisering ska skilja sig från annan organisering i samhället. Denna kritik sattes på pränt 2008 i boken Elevråd för vuxna, skriven av Eva Thalén och Niklas Delander. Bokens huvudtes är att elevernas organisering är självständig och skyddas av föreningsfriheten. Elevers organisering ska inte användas som ett redskap för skolan eller vara en del av skolans strukturer, utan stå på en självständig grund. På de allra flesta av landets skolor är detta tyvärr inte fallet. Även om vi som skrivit den här boken tycker att det är fel att elevernas organisering inte är självständig och att det är fel att vuxenvärlden har inflytande över den, så förstår vi varför det med dagens former för organisering blir så. Den vanligast förekommande formen elevråd är oklar. Om detta kommer vi att resonera mer längre fram. Men redan här vill vi säga att vi tror att om elevers organisering ska bli självständig

6 6 elevkårsboken och stark, och kunna mäta sig med andra organisationer i samhället, så räcker det inte med att de vuxna ändrar sin attityd och sitt beteende. Elever runt om i landet måste själva agera och skapa egna självständiga organisationer. Om det handlar den här boken, Elevkårsboken. I boken argumenterar vi för att många elevråd i Sverige borde överväga att ombilda sig till elevkårer. Vi är övertygade om att det är nästa steg i utvecklingen och vi tror att elevrörelsen är redo att ta det steget. I bokens första del, Elevråd och elevkårer, förklarar vi varför vi anser att elevkåren är en bättre form för elevernas sammanslutningar än elevrådet. Vi diskuterar även vilka elevråd som borde överväga ombildning och hur de som kanske inte har förutsättningar att bli elevkårer bör förhålla sig till sin situation. I bokens andra del, Att bli en elevkår beskriver vi hur man ombildar sig till eller startar en elevkår, och i den tredje delen, Att vara en elevkår skriver vi om hur man sköter en elevkår och hur man kan tänka kring organisation, medlemmar och verksamhet. Vi som har skrivit den här boken vill betona att detta är vår bild och våra åsikter. Även om vi tror att Sveriges Elevråds Centralorganisation och många av dess medlemmar delar denna bild och dessa åsikter, hävdar vi inte att vi talar för alla.

7 del 1 Elevråd och elevkårer

8 8 elevkårsboken Elevråd och elevkårer I dag finns det två former av organisationer som antas ta till vara elevers gemensamma intressen: elevråd, som länge har varit den dominerande formen, och elevkårer. I viss mån sysslar elevråd och elevkårer med samma saker och det kan finnas lika stora skillnader mellan olika elevråd som det finns mellan vissa elevråd och vissa elevkårer. Trots det finns det avgörande skillnader mellan vad ett elevråd och en elevkår är. Elevråd Att beskriva elevråd är inte helt enkelt, eftersom det egentligen inte finns några liknande institutioner i samhället att jämföra elevråden med. Det är inte heller tydligt definierat hur elevråd fungerar och vem som äger dem, alltså vem som har makt över dem. På en enskild skola kan det verka tydligt vad elevrådet är för något, men det vi är ute efter här är begreppet elevråd, alltså en gemensam beskrivning av alla elevråd. Att förstå elevrådets form är viktigt för att kunna utvärdera och diskutera dess förtjänster och problem. Vi kan börja med att titta på ordet råd, som används på lite olika sätt i olika sammanhang. Generellt kan man säga att råd är rådgivande och i vissa fall även beslutsfattande. Man kan också säga att råd inte är verkställande, de förväntas inte bedriva verksamhet. Elevråden startades av rektorer i syfte att vara rådgivande och har aldrig getts något mandat att fatta beslut över skolan. De ursprungliga elevråden liknade vad man ibland kallar förtroenderåd. Förtroenderåd är relativt ovanliga i dag, men lever kvar bland annat på fängelser och inom det militära. Ett förtroenderåd fungerar som representant för en viss grupp, i elevrådens fall skolans samtliga elever. Elevråden hade alltså från första början som uppdrag att tolka alla elevers intressen och företräda dem i en dialog med skolan. Det ligger inte i ett råds natur att vara självständigt, eftersom ett råd utgör en del av någonting annat, ett organ i en struktur. På samma sätt var elevråden, i egenskap av språkrör för skolans elever, inte en

9 Elevråd och elevkårer 9 självständig sammanslutning utan en del av en annan struktur, skolans struktur. Elevråden hade i någon mening ett uppdrag från skolan och var därmed inte helt oberoende. Även om det sällan var en del av elevrådets uttalade syfte brukade och brukar politiker, tjänstemän, skolledning och lärare lyfta fram övningen i demokrati och mötesformalia som en av elevrådets centrala funktioner. Det fanns alltså, och finns än i dag, ett intresse från vuxenvärlden att använda elevråden för att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Det var i dessa syften som rektorer efter andra världskriget startade elevråd. Man skapade en struktur som var direkt inspirerad av den som används i FN:s generalförsamling. I generalförsamlingen har alla länder en representant, och på samma sätt fick varje klass en eller två representanter i elevrådet. Klassrepresentanterna möttes på det som kallades elevrådet (som i dag på många skolor kallas stormöte eller elevrådsmöte). I vissa fall leddes elevrådet av rektor och i andra fall fanns något slags förtroendemän (som i dag ofta kallas för elevrådets styrelse) som förde elevernas talan. Under 1990-talet omorganiserades många skolor, och rektorer och lärare lanserade nya strukturer som skulle passa just deras skola, till exempel programråd, husråd och linjeråd. Andra skolor skapade istället olika temaråd, som matråd, biblioteksråd och arbetsmiljöråd. Klassrepresentanterna förblev dock ofta grunden i dessa system. Under årens gång har de flesta elevråd delvis gått ifrån sina ursprungliga syften, att vara en referensgrupp och en övning i demokrati. Man har antagit stadgor, definierat sitt medlemskap, haft årsmöten och bedrivit verksamhet saker som inte ligger i ett råds natur, utan snarare är sådant en organisation gör. Vissa elevråd har kommit väldigt långt i denna process och kan i hög utsträckning beskrivas som organisationer, medan andra fortfarande i princip enbart fungerar som referensgrupper. Oavsett var på skalan man placerar sig har man dock det gemensamt att man inte fullt ut kan betraktas som en organisation, utan är en otydlig kombination av en organisation och ett organ, med oklar grund och oklart syfte. Den avgörande skillnaden mellan ett elevråd och en vanlig organisation är att vanliga organisationer otvivelaktigt ägs av sina medlemmar

10 10 elevkårsboken och att medlemskapet är frivilligt, medan elevrådet ägs av någon annan, oklart vem, och att medlemskapet, om det kan sägas finnas något, tilldelas elever kollektivt, oklart från vem. Elevkår De första elevkårerna startades upp på tekniska läroverk för att eleverna ville göra gemensamma inköp, bedriva gemensam verksamhet och tillsammans kunna påverka skolan. Sammanslutningen kallades för elevkår eftersom det handlade om en organiserad grupp med det gemensamt att de var elever på en viss skola. Elevkårer har funnits på svenska skolor i närmare 150 år, och har ända sedan början varit ägda av sina medlemmar och haft frivilligt och definierat medlemskap, precis som alla andra självständiga organisationer i samhället. Elever kollektivansluts alltså inte till en elevkår, utan får själva ta ställning till om de vill vara medlemmar eller inte. Däremot har elevkåren som mål att ansluta alla eller i alla fall en majoritet av skolans elever. Det centrala för elevkårer har alltid varit att driva den verksamhet och de frågor som är viktiga för deras medlemmar. En elevkår behöver inte bedriva verksamhet för skolans skull och startas inte för att fungera som ett språkrör för eleverna utan för att genomdriva sådant som ligger i medlemmarnas, alltså elevernas, intresse. Elevkåren tillvaratar medlemmarnas intressen genom att bedriva verksamhet av olika slag. Det kan handla om att anordna skolfester eller att påverka skolans arbetsmiljö, om att arrangera en skolkamp eller att stödja skolföreningar helt enkelt om att göra saker och ge någonting tillbaka till sina medlemmar. I sin enklaste form är en elevkår en organisation med styrelse, stadgar och frivilligt medlemskap. Medlemmarna samlas på ett årsmöte och beslutar om organisationens verksamhet och väljer en styrelse som är ansvarig för organisationens förvaltning. Hur detta fungerar regleras i stadgarna för verksamheten. Hur elevkårerna sedan organiserar sin verksamhet varierar. I en elevkår är det tydligt att det är medlemmarna, och ingen annan, som bestämmer över organisationen.

11 Elevråd och elevkårer 11 Varför inte elevråd? Trots att de flesta parter inom skolan verkar ense om att det är svårt att få elevråden att fungera på ett tillfredsställande sätt, har elevråd varit den klart dominerande formen för elevers organisering under de senaste tjugo åren. Frågan förblir mer eller mindre obesvarad: Hur får man elevråden att fungera? Vi som skriver den här boken tycker att den frågan har ställts länge nog, och att det är dags för en ny fråga: Kan elevråd fungera överhuvudtaget? Vi tror inte att det är någon slump att de flesta elevråd brottas med samma problem i dag som de gjort de senaste decennierna. Från tid till annan lyckas visserligen en grupp duktiga och driftiga elever få ett eller annat elevråd att blomstra under ett år eller två. Men förr eller senare faller elevråden tillbaka till vad som verkar vara deras naturliga tillstånd: en märklig blandning av egen organisation och referensgrupp för skolan, med oklart syfte och låg måluppfyllelse. Elevrådets problem står att finna i dess fundament. Elevrådets syfte är otydligt och dess struktur otymplig konsekvenser av oklarheten kring vem som äger elevrådet, av att elevråden inte är självständiga. Om man frågar eleverna på en typisk svensk skola vilka elevrådet är, kommer de med stor sannolikhet svara att det är styrelsen, klassrepresentanterna eller motsvarande grupp, och på frågan om vad syftet med elevrådet är kan man få mängder av olika svar, varav kanske det vanligaste är att man helt enkelt inte vet. Otydligheterna kring vem som äger elevrådet, vilka som egentligen utgör det och vad dess syfte är orsakar flera konkreta problem. Bristande engagemang Det mest påtagliga problemet för många elevråd är oförmågan att väcka och upprätthålla elevernas engagemang. För att förstå varför elevråden konsekvent misslyckas med detta måste vi titta närmare på mekanismerna som styr engagemang. Engagemang bygger på intresse, ett intresse för en enskild fråga, ett koncept eller en verksamhet. Utöver ett intresse krävs att man hittar

12 12 elevkårsboken ett forum där intresset kan komma till uttryck, kanaliseras, och idéer förverkligas. Ett sådant forum måste kunna erbjuda personen med intresset en tydlig funktion och roll. Så småningom måste personen också kunna se resultat av sitt engagemang. Forumet måste med andra ord kunna ge resultat. Svaret på frågan varför elever inte engagerar sig i sina elevråd är alltså inte att elever saknar intressen. Alla har intressen. Alla väljer bara inte att kanalisera dem. Svaret finner man istället i bristerna hos elevrådet som forum. Det forum och den kanal för engagemang som elevrådet erbjuder bedöms helt enkelt inte av eleverna som vare sig tillräckligt effektiv eller tillräckligt attraktiv. Det enda tydliga sättet att engagera sig och delta i de flesta elevråd är som klassrepresentant eller styrelseledamot. Båda dessa roller kräver att man ägnar sig åt ett stort antal andra frågor än den eller dem man är intresserad av. Det är också roller som tar väldigt mycket tid i anspråk tid som i regel tillbringas på möten. Detta utesluter alla elever som inte är intresserade av att ta ett helhetsansvar för elevrådet från att engagera sig. Engagemang bygger också på en ägandekänsla, att man upplever att man är delaktig och känner att man är med och ansvarar för ett sammanhang. Om man känner att man äger ett sammanhang så blir det lättare att motivera att lägga tid på det. Det räcker sällan med att säga till människor att de är de som äger en organisation, man måste visa det också. Elevråd har inget sätt att tydliggöra medlemskapet: man fyller inte i en blankett för att bli medlem, man betalar ingen avgift och man får inget medlemskort. Svårighet att leverera resultat Ett annat stort problem är att elevråden står dåligt rustade för att kunna leverera resultat. Som vi nämnt tidigare är elevrådets struktur utformad för att fånga upp och vidarebefordra elevers åsikter och att vara en övning i demokrati. För elever som vill bedriva verksamhet och tillvarata sina och andras intressen har denna struktur lite att erbjuda eftersom strukturerna är tidsödande, komplexa och inte alls byggda för att driva verksamhet.

13 Elevråd och elevkårer 13 I de flesta elevråd är det tänkt att alla frågor där beslut ska fattas först diskuteras och röstas om i klasserna, för att sedan gå till omröstning på ett stormöte. Om stormötet beslutar att driva en fråga eller genomföra en verksamhet är det upp till styrelsen att verkställa det. Man har således en enorm beslutsstruktur där alla elever på skolan ska vara inblandade, medan den verkställande strukturen består av enbart ett fåtal personer, som dessutom har till uppgift att upprätthålla den tunga beslutsstrukturen. Den brist på resultat som detta orsakar är en stor källa till frustration hos dem som är aktiva i elevrådet, och sänker naturligtvis även alla andra elevers intresse och engagemang i elevrådet. Otillräcklig legitimitet och trovärdighet Klassråden ska vara grunden för elevrådets demokratiska system, och utgör det huvudsakliga instrumentet för elever att påverka skolan. Klassråden fungerar dock väldigt sällan som de ska. Trots att elever har åsikter och synpunkter på skolan brukar dessa inte tas upp på klassråden. Vi ser två förklaringar till detta: att eleverna inte känner att elevrådet är deras organisation och att elevrådet inte levererar tillräckligt med resultat för att eleverna ska tycka att det är värt att spendera en kvart i veckan på att delta i ett klassråd, som antagligen inte kommer att göra särskilt stor skillnad. På vissa skolor har man reagerat på detta i grunden rationella agerande från elevernas sida genom att göra klassråden obligatoriska. Att tvinga människor att delta i en demokratisk process är dock aldrig ett vinnande koncept. Det minskar förtroendet och trovärdigheten för hela processen och de som tvingas delta kommer inte att medverka på riktigt utan för att de måste, och sammanhanget kommer att bli ytterligare förknippat med något negativt. Ytterligare ett problem är att klassrepresentanterna, vars roll är att bära med sig klassens åsikter till elevrådsmötet, för det mesta är valda på oklara mandat. Ofta tycks valet av klassrepresentanter vara rätt slumpartat antingen väljs de få som anmäler sig frivilligt eller så blir två personer övertalade att ställa upp för att ingen annan vill. Det förekommer även klassrepresentanter som råkat få sitt uppdrag för att de

14 14 elevkårsboken var sjuka den dag som klassrepresentanterna skulle väljas och då blev valda i sin frånvaro. Så länge eleverna upplever att elevrådet inte har någon betydelse eller inverkan på deras situation så är det inte relevant vem de låter sig representeras av, och valet av klassrepresentanterna tas därför sällan på så stort allvar. Bristerna i elevrådets grundläggande demokratiska byggsten klassråden och det svaga mandat på vilket klassrepresentanter i regel väljs, skapar ett legitimitets- och trovärdighetsproblem för elevrådet som helhet. Det begränsar elevrådets möjligheter att bedriva påverkansarbete gentemot skolledningen och försvagar styrelsens möjlighet, och kanske till och med rätt, att agera språkrör för eleverna. Osäkerhet kring elevernas intressen En annan stor brist i elevråden är att eleverna inte har någon möjlighet att avsäga sig representation. Medlemskapet i ett elevråd, om det kan sägas finnas något, tilldelas i regel eleverna som kollektiv, vilket innebär att alla som börjar på skolan automatiskt räknas som medlemmar i elevrådet. Konsekvensen av ett sådant obligatoriskt medlemskap är att de som företräder elevrådet aldrig kan veta om de gör rätt saker, eftersom eleverna inte kan markera vad de tycker om elevrådet genom att välja att vara med eller inte. När man inte kan förlora sin medlemsbas är risken stor att man börjar göra saker som inte går i linje med medlemmarnas intressen. För att undvika detta tvingas elevrådets ledning även lägga oproportionerligt mycket tid på att jaga elevernas åsikter, både för att försäkra sig om att man arbetar i enlighet med deras önskemål och för att kunna hävda legitimitet gentemot skolledning, lärare och framför allt eleverna själva. De ovanstående problemen gör det uppenbart att elevrådet inte är en bra form för elevers organisering. Hur väl lämpar sig elevrådet då för att uppnå de syften som skolan ursprungligen hade när de skapade elevråden: att tillgodose elevers inflytande och fostra demokratiska medborgare?

15 Elevråd och elevkårer 15 Bristfällig form för elevers inflytande En av de funktioner elevråden ursprungligen hade var att ge eleverna möjlighet att utöva inflytande. Självklart är det viktigt att elevernas åsikter förs fram och beaktas, och att skolledningen anstränger sig för att möjliggöra det är på alla sätt positivt. Det är också en av skolans lagstadgade uppgifter. Däremot tror vi inte att elevråden är det bästa sättet att göra det. Det var med största sannolikhet inte det bästa sättet från början, och allteftersom elever har drivit elevråden mot mer organisationslika sammanslutningar har de blivit ännu sämre forum för ett sådant arbete. För oss framstår det som ganska märkligt att skolan ska ge inflytande genom att bygga en elevsammanslutning. Istället anser vi att skolan bör skapa rätt förutsättningar för inflytande i sina helt egna strukturer, och att elever själva ska organisera sig och själva utöva inflytande när det behövs. Vi tror att en skolledning med hjälp av enkäter, klagomålshantering, besökstider, arbetsplatsträffar med eleverna och stöd till elevernas självständiga organisering, elevkårer och skolföreningar, kan komma mycket längre. Det är egentligen inte särskilt konstigt. Föreställ er att fackföreningar skulle startas av företag eller att politiska partier skulle skapas av regeringen. Tanken är absurd eftersom förhållandet mellan dem som vill påverka och dem som påverkas inte är oberoende i dessa fall. Just detta är det stora problemet med att elevråden är en del av skolan. Tveksam metod för demokratisk fostran Är då elevrådet en god form för skolans ambition att undervisa eleverna i demokrati? Om skolan vill ge eleverna en demokratisk fostran kan man ifrågasätta valet att göra det genom elevrådet på flera grunder. Elevrådet inkluderar egentligen aktivt bara en bråkdel av eleverna, det vill säga klassrepresentanterna och styrelsen. Varför ska inte de andra eleverna också fostras? Vi tror att elevråden om något sänker elevers förtroende för representativ demokrati. Den erfarenhet eleverna får med sig är att representativ demokrati är ologisk och ineffektiv. Deras valda representan-

16 16 elevkårsboken ter lägger mycket tid på att diskutera och fatta beslut men väldigt få resultat uppnås, och alltför ofta är resultaten uppenbart styrda av andra intressen än elevernas. Om skolan ska ha till uppgift att fostra demokratiska medborgare så tror vi att det är bättre om det sker genom samhällskunskapsundervisningen eller genom ett arrangerat riksdags- eller FN-rollspel som är uttalat på låtsas. Elevrådet som norm Vår bild är att problemen med elevråd är många men att de alla springer ur samma källa: att ägandeskap och syfte inte är tydligt definierade. Så länge eleverna inte fullt ut äger och får styra över sin organisering, och själva avgöra dess syfte och strukturer, kommer elevernas organisering aldrig att fungera på ett tillfredsställande sätt. Vi tror inte att ett sådant självstyre kan uppnås inom ramen för elevrådet. Elevråd förväntas, som sagt, fylla en rad olika funktioner och när man kombinerar flera olika funktioner inom ramen för ett forum är det svårt att fylla någon av funktionerna på ett tillfredsställande sätt. Dessutom arbetar elevråden inom fastslagna strukturer som varken är de mest logiska eller de mest smidiga för att uppfylla något av de syften och funktioner som elevrådet skulle kunna ha. Ändå finns elevråd på nästan alla skolor. Man kan fråga sig vad det beror på. Vi tror att elevrådet finns kvar för att det har etablerats som norm. Någon annan form har helt enkelt inte existerat som ett alternativ de senaste decennierna, varken i elevers eller vuxnas medvetanden. Trots att många instämmer i delar av eller hela vår kritik så letar man fortfarande efter lösningarna inom ramen för elevrådet istället för att fråga sig om det inte är själva ramarna det är fel på. Vi menar att det är dags att tänka om och leta utanför dessa ramar. I dag är återigen ett alternativ på väg att etableras, ett alternativ utanför ramen, där ägande och syfte är tydligt och där strukturerna är flexibla. En sådan organisationsform elevkåren har funnits i 150 år men har de senaste decennierna levt i skymundan. I nästa kapitel diskuterar vi varför elevkåren är ett bättre verktyg och en bättre form för elevers organisering.

17 Elevråd och elevkårer 17 Varför elevkår? Elevkåren dras inte med de grundläggande och inneboende problem som elevrådet har. Det är tydligt vem som har makt över elevkåren, vilka dess medlemmar är och vad dess syfte är. Organisationens strukturer är ett medel och inte ett mål i sig, och i centrum för elevkåren står alltid medlemmarna och deras intressen. Med självständighet från skolan, verkliga mandat och breda forum för engagemang är elevkåren en enkel och effektiv organisationsform. Garanterad självständighet En elevkår garanterar självständighet, eftersom organisationsformen tydligt markerar vem som bestämmer över organisationen, vilka som är medlemmar samt att dessa själva har valt att vara en del av kåren. Det innebär att det i slutändan bara är kårens egna medlemmar som äger kåren, och som är kåren. I Sverige har vi en lång tradition av självständiga intresseorganisationer och det ska mycket till för någon att försöka inskränka människors rätt att fritt organisera sig. Att medlemmarna i elevkåren har anslutit sig frivilligt är också en viktig aspekt för att skapa en självständig organisation. På så vis kan kårens styrelse och ledning alltid vara säker på att de har ett verkligt mandat från sina medlemmar och att medlemmarna tycker att kåren är viktig för dem. Det ger elevkårens ledning kraft och trovärdighet att stå upp för elevernas intressen. Det enskilda medlemskapet ger styrelsen ett tydligare ansvar mot sina medlemmar. Om styrelsen inte arbetar i enlighet med sina medlemmars intressen så riskerar man att underminera sin organisation genom ett fallande medlemsantal eller att bli avsatt. Medlemskapet är även ett av elevkårens främsta verktyg för att bygga upp en egen ekonomi. Det gör det möjligt att ta ut en medlemsavgift och underlättar bidragssökande, som ofta baseras på medlemsantal. Genom att bygga upp en egen ekonomi stärker elevkåren sin självständighet, eftersom man inte längre enbart är beroende av pengar från skolan.

18 18 elevkårsboken Självständigheten är en investering för framtiden. När självständigheten inte finns inbyggd i organisationsformen finns det alltid en risk att den minskar, eller helt försvinner, om fel person tilldelas ansvaret eller om intresset för organisationen avtar på skolan. Det finns många exempel på elevråd som har upplevt starka, självständiga perioder, men där oberoendet har försvunnit relativt snabbt när de drivande personerna har lämnat skolan eller när en ny rektor har anställts. I dessa fall har självständigheten bara vilat hos den goda viljan hos några få personer och inte funnits rotad i organisationens grund. Effektivitet och handlingskraft En elevkår är effektivare och mer handlingskraftig än ett elevråd och är också bättre lämpad att tillvarata idéer och initiativ från eleverna. Grunden för detta ligger i elevkårens struktur: elevkårens beslutsstrukturer är gjorda för att klargöra mandat och skapa resultat. Man har ett årsmöte där styrelse väljs och där man beslutar om verksamheten. Med det frivilliga och definierade medlemskapet blir styrelsens mandat tydligt och styrelsen kan agera under året, och kårens verksamhet slipper hindras eller bromsas av komplexa representativa demokratiska processer och klassomröstningar. Dessutom medför elevkårens oberoende att man inte riskerar att någon utomstående, exempelvis skolledningen, tilldelar elevkåren uppgifter eller lägger över administration på den. På så sätt kan elevkårerna tillvarata elevernas intressen mer effektivt. Det enskilda medlemskapet är också en indikation på hur väl man lyckas, och gör att styrelsen verkligen måste leva upp till de förväntningar på organisationen som finns ställda från medlemmarna. Om skolans elever känner att kåren inte erbjuder dem någonting, eller att styrelsen missköter sitt mandat, kommer det att märkas i dalande medlemskap, medan ett högt medlemsantal är en signal att elevkårens verksamhet är uppskattad. Styrelsen behöver med andra ord aldrig gissa huruvida man tillvaratar sina medlemmars intressen och kan alltid omprioritera verksamheten om man märker att den inte ligger i linje med medlemmarnas intressen. I en elevkår står organisationsstrukturen alltid i relation till de intressen medlemmarna har och den verksamhet som bedrivs, och

19 Elevråd och elevkårer 19 styrelsens tydliga mandat ger dem frihet och flexibilitet att anpassa strukturen under årets gång. Utskott och kommittéer kan bildas och läggas ned under året, allteftersom behoven uppstår eller försvinner. Det är tydligt att många fler personer kan vara aktiva inom elevkårerna än inom elevråden, just för att fler kan beredas plats inom elevkårernas utskott och kommittéer, medan engagemanget i elevråden ofta är begränsat till styrelsen. Sådana aspekter bidrar naturligtvis till ett bredare engagemang och därmed mer verksamhet. Engagemanget och verksamheten gynnas också av att elevkåren skapar större möjligheter för eleverna att ta egna initiativ. I en elevkår är steget från tanke till handling betydligt kortare än i ett elevråd. Om en idé kommer fram inom elevkåren kan den tas till vara direkt, antingen genom att det redan finns ett lämpligt utskott, en kommitté eller en förening att hänvisa till, eller genom att styrelsen hjälper personen att hitta andra intresserade som tillsammans kan se till att idén blir verklighet. Att bli en elevkår innebär alltså att det blir lättare att få saker gjorda och enklare att ta vara på elevernas idéer och initiativ. Ett av elevernas intressen är i regel att gemensamt påverka skolans beslutsfattande, och även detta intresse kan tas till vara mer effektivt i elevkåren. En elevkår agerar bara språkrör för eleverna om och när eleverna önskar det, och målet för elevkåren är aldrig språkrörsfunktionen som sådan utan den förändring i skolans beslut som påverkansarbetet kan tänkas leda till. Jämfört med ett elevråd har elevkåren i detta avseende helt enkelt en tydligare distinktion mellan mål och medel. Det är vår övertygelse att även påverkansarbetet fungerar bättre i en organisation som ägs av sina medlemmar och har garanterat sin självständighet än i en organisation som har ett oklart förhållande till den part de vill påverka. Tydlig ansvarsfördelning Även om skolan inte har rätt att äga elevers organisationer innebär det inte att skolan kan avsäga sig allt ansvar för elevers inflytande när elever väljer att organisera sig som en kår. På de flesta arbetsplatser finns det strukturer för inflytande, alltså sätt för de anställda att kunna påverka och tycka till om sin arbetsplats. Det är alltid arbetsgivaren

20 20 elevkårsboken som ansvarar för och tillhandahåller dessa strukturer, aldrig de anställdas sammanslutningar. På samma sätt bör det rimligtvis vara i skolan. Att elever ska ges inflytande över skolan är skolans lagstadgade ansvar, och det är varken elevkårens ansvar att skapa strukturer åt skolan eller att administrera till exempel klagomålshantering och insamling av synpunkter. Skolan har ingen rätt att lägga över denna administration på eleverna, även om så ofta sker. Det ligger i elevkårens intresse att påverka skolan genom att bedriva påverkansarbete. Eftersom elevkårens syfte är att först och främst ta till vara de intressen som delas av huvuddelen av medlemmarna kommer elevkårerna dock i huvudsak att driva de frågor som många elever tycker är viktiga. Skolan kan därför inte förlita sig på att alla elevers alla åsikter kommer att komma fram via elevkåren, och måste själv bygga upp egna strukturer för inflytande för att leva upp till de lagar och förordningar som finns. Enskilda elever måste kunna föra fram sina åsikter genom till exempel en fungerande klagomålshantering och regelbundna mottagningstider och skolan måste också höra sig för om elevernas åsikter genom skolmöten med eleverna och enkäter. Vi tror att övergången till en elevkår kommer att ha en positiv effekt på elevernas möjlighet till inflytande. Dels får eleverna en oberoende företrädare som kan driva deras stora frågor, dels synliggörs skolans ansvar att ta fram riktiga strukturer för att enskilda elever ska kunna påverka sin skolgång. Inte minst är dagens system, där elever hänvisas till elevrådet i alla frågor där de vill förändra något, problematiskt eftersom inte alla problem som behöver åtgärdas lämpligen hanteras i öppna forum eller i samråd med andra elever. Om skolan skapar välfungerande strukturer för elevers inflytande kan varje fråga istället hanteras direkt av den enhet eller person som har ansvar för den. Längst bak i boken finns ett appendix med rubriken Strukturer för elevers inflytande där ni kan läsa om hur vi anser att skolan bör skapa bra strukturer för inflytande. Vi är som alla andra De tidigare argument vi framfört för en elevkår, om självständighet, om effektivitet och handlingskraft, och om tydlig ansvarsfördelning,

Elevråd - så här gör man Studiehandledning

Elevråd - så här gör man Studiehandledning Elevråd - så här gör man Studiehandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla

Läs mer

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola!

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola! Engagerad Skoldemokrati Med s amarbete kommer man längst Elevers rättigheter Elevinflytande Medlemskapsansökan Engagerad Skoldemokrati Elevers rättigheter Med samarbete kommer man längst Elevinflytande

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Skolverket: Ok, då har vi tre bra spår att diskutera frågan.

Skolverket: Ok, då har vi tre bra spår att diskutera frågan. Skolverket träffar elevorganisationerna för att tala med dem om deras syn på delaktighet och inflytande. Vilka är framgångsfaktorerna och utmaningarna? Först träffar vi Mattias Hallberg från Sveriges Elevkårer.

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå:

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå: Angående stadgar Det är viktigt att klargöra att enligt svensk lag har vem som helst rätt att bilda en förening. Staten kan inte på något sätt förbjuda detta och det finns inte heller någon lag som reglerar

Läs mer

Organisationen Elevrådets sammansättning Elevrådets sammansättning Klassrepresentanternas åliggande Möten Klassråd:

Organisationen Elevrådets sammansättning Elevrådets sammansättning Klassrepresentanternas åliggande Möten Klassråd: Elevrådets stadgar Stadgar antagna vid årsmöte år 2000. Ändringar godkändes under de två påföljande stormöten, den 27 april samt den 23 september år 2011. Ändringar godkändes under de två påföljande stormöten,

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är

Läs mer

Scanna in dokomenten och maila dem till medlem@svea.org eller posta medlemskapsansökan

Scanna in dokomenten och maila dem till medlem@svea.org eller posta medlemskapsansökan Medlemskapsansökan till Sveriges elevråd - SVEA För en bättre och mer demokratisk skola Vad erbjuder vi: En röst i skolpolitiken Ett fullspäckat medlemspaket Rabatterade priser på våra nationella träffar

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017 Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd - SVEAs verksamhet

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM INTRODUKTION Detta är s idéprogram som antogs av Kongressen 2011, tillägg om åldersmaktsordningen antogs på Kongressen 2014. Här förklarar vi hur vi ser på ungdomsråd, på

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän

Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän Börja gärna med att läsa dokumentet med vanliga frågor från media och allmänhet. Där finns en beskrivning av vad skolvalen är och om Skolval 2010 som

Läs mer

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA Innehållsförteckning: Inledning... 3 Avsnitt 1: Organisationskulturen i dag... 4 Avsnitt 2: Vad behöver vi göra för att få en sund organisationskultur?...

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad

Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad YTTRANDE 2013-01-10 Dnr: 322-1460/2012 KF/KS kansli, Stadshuset 105 35 STOCKHOLM Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad Sammanfattning tillstryker i stort förslaget till ny skolplan för

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

STADGAR för EFS Västerbotten

STADGAR för EFS Västerbotten STADGAR för EFS Västerbotten antagna 1908 med ändring 1924, 1964, 1969, 1976, 1985, 1988, 1989, 2010 och 2015 1 Grundval och uppgift 1.1 EFS Västerbotten har till mål att på Guds ords och den evangelisk-lutherska

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

VÄLKOMMEN! Om du undrar över något är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post info@skolval2014.se.

VÄLKOMMEN! Om du undrar över något är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post info@skolval2014.se. FÖR KONTROLLANTER VÄLKOMMEN! Du som läser det här är antagligen utsedd som kontrollant för Skolval 2014. Kanske är du elev, kanske förälder eller lärare. Oavsett har du en viktig uppgift i att se till

Läs mer

Guide till SECO:s exempelstadga

Guide till SECO:s exempelstadga Guide till SECO:s exempelstadga Guide till SECO:s exempelstadga Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta för medlemsorganisationerna

Läs mer

STADGAR för EFS Västerbotten

STADGAR för EFS Västerbotten STADGAR för EFS Västerbotten Stadgarna är antagna 1908 med ändring 1924, 1964, 1969, 1976, 1985, 1988, 1989 och 2010. 1 Grundval och uppgift 1.1 EFS Västerbotten har till mål att på Guds ords och den evangelisk-lutherska

Läs mer

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA Innehållsförteckning: Inledning... 3 Avsnitt 1: Organisationskulturen i dag... 4 Avsnitt 2: Vad behöver vi göra för att få en sund organisationskultur?...

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Stadgar för ProLiv Kronoberg

Stadgar för ProLiv Kronoberg 2010-03-01 1 Stadgar för ProLiv Kronoberg 1. Namn Föreningens namn är ProLiv Kronoberg - patientföreningen för prostatacancer i Kronobergs län - med registrerat säte i Växjö kommun. Patientföreningen är

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 PM 2017: RIV (Dnr: 110-1751/2016) Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Resultatredovisningen: Vi har valt att redovisa grundskolan och särskolans resultat var för sig i procent.

Resultatredovisningen: Vi har valt att redovisa grundskolan och särskolans resultat var för sig i procent. Sammanfattning: Vi har kommit fram till att lärarna och eleverna har olika uppfattningar om samma saker t ex hur mycket de få bestämma om hur och vad de få arbeta med. Bakgrund: Vårt preciserade skolplanemål

Läs mer

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

GÅ I MÅL. En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner

GÅ I MÅL. En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner GÅ I MÅL En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner Ökad måluppfyllelse ska ge högre löner Vill ni att resultaten i er skola ska förbättras? Att fler elever ska nå målen? Att ett bättre resultat

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun Välkomna till Suntarbetslivs podd. Ni kan väl börja med att berätta vilka ni är. Jag heter Boel Steen och arbetar som HR-strateg i Kristianstads

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 1 KOMMUNFÖRBUNDET Fastställd av styrelsen 2011-06-09 NORRBOTTEN PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 2 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Varför en

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Föräldraföreningens roll och inställning

Föräldraföreningens roll och inställning Föräldraföreningens roll och inställning INFÖR MÖTET DEN 10:e FEBRUARI! 1. Från styrelsens sida hoppas vi att detta blir ett forum för att träffa andra föräldrar och tillsammans få diskutera vad detta

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer