EPIDEMIBEREDSKAP HALLAND
|
|
- Bo Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EPIDEMIBEREDSKAP HALLAND 1. BAKGRUND Epidemi en form av medicinsk katastrof Epidemier har många likheter med andra akuta belastningar inom sjukvården. Det är därför naturligt att beredskapsplaner för epidemier utgör en del av den allmänna beredskapsplaneringen för medicinska katastrofer. Specifika drag I minst två avseenden kan en infektionsepidemi skilja sig från andra medicinska katastrofer. Vid smittsam sjukdom finns en risk för spridning, som alltså ger upphov till nya fall och därigenom en ökad belastning på sjukvården under utsträckt tid. Dessutom kan även anställda inom vården drabbas, vilket riskerar leda till ytterligare belastning i form av brist på sjukvårdspersonal - när den som bäst behövs. Problemen illustreras t ex av en omfattande influensaepidemi. Epidemi = mer än förväntat Något förenklat innebär begreppet epidemi att det inom en begränsad tid uppträder fler fall av en sjukdom än vad man har anledning att förvänta sig. Beteckningen epidemi kan användas för att beskriva en relativt snabb ökning vid många olika tillstånd, men ordet förknippas främst med smittsamma (överförbara) sjukdomar. Ett sjukdomsfall som ger upphov till sekundärfall - som i sin tur smittar ytterligare andra - är för många den typiska bilden av en epidemi. Utbrott Epidemi är ett emotionellt laddat ord, som ofta ger associationer till en okontrollerad fara. För journalister har ordet visat sig vara mycket attraktivt. Inom den medicinska världen används i regel mindre dramatiska uttryck; utbrott eller anhopning av fall. Syndromdiagnos - falldefinition Vid ett plötsligt ökat antal sjukdomsfall är det vanligt att man till en början inte känner till orsaken - man saknar etiologisk diagnos. Det är då praktiskt att använda syndrombeskrivningar utifrån de symptom och omständigheter som är kända. Ofta skapar man en tillfällig falldefinition som grund för utredningen. Många sjukdomar som långt senare fått sin (mikrobiologiska) förklaring har först givits tillfälliga beteckningar, exempelvis AIDS eller Legionärssjuka. Varför planläggning? Varje epidemi är unik och motåtgärderna måste alltid anpassas efter aktuell situation. Viss planläggning krävs ändå, främst för att: - snabbt komma igång. Rätt start - nå nyckelpersoner och nyckelfunktioner. Rätt folk - definiera befogenhet till extraordinära åtgärder. Rätt resurser
2 2 2. ANSVARSFÖRDELNING Enligt Smittskyddslagen (2004:168) ankommer det på Landstinget att svara för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom landstingsområdet. Landstingsstyrelsen fastställer riktlinjer i stort och anvisar resurser för smittskyddsverksamheten. I varje landsting ska det finnas en Smittskyddsläkare som planerar, organiserar och leder smittskyddet. Smittskyddsläkaren ska också verka för samordning och likformighet, arbeta förebyggande, följa smittskyddsläget, bedriva samarbete och undervisning samt ge allmänheten råd och upplysningar i smittskyddsfrågor. Den enskilde ska vara uppmärksam och vidta rimliga försiktighetsåtgärder mot smittsamma sjukdomar och är dessutom skyldig att låta undersöka sig vid misstanke om allmänfarlig sjukdom. Läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal ska vara uppmärksam på smittsamma sjukdomar, ge råd och behandla patienterna för att förhindra smittspridning samt anmäla fall av anmälningspliktiga sjukdomar. Verksamhetschefer inom vården ansvarar för åtgärder mot smittspridning inom sitt verksamhetsområde. Avdelningar för vårdhygien har en övervakande och rådgivande funktion för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Kommunen svarar - oftast genom en miljö- och hälsoskyddsnämnd - för att smittskyddsåtgärder vidtas mot sådana djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och andra objekt som misstänks sprida smitta. Kommunens ansvar regleras inte längre i Smittskyddslagen, utan av tillägg i bl.a. Miljöbalken (1998:808) och Livsmedelslagen (2006:804). Smittskyddsinstitutet är en central expertmyndighet som bevakar det epidemiologiska läget och föreslår åtgärder för att landets smittskydd ska fungera effektivt. Socialstyrelsen ansvarar för samordning av smittskyddet på nationell nivå och ska ta de initiativ som behövs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd. Tillsyn Socialstyrelsen har tillsynsansvar för smittskyddet i landet. Livsmedelsverket har central, Länsstyrelsen regional och miljö- och hälsoskyddsnämnden lokalt tillsynsansvar enligt Livsmedelslagen. Vid sjukdomar enligt epizooti- och zoonoslagstiftningen är Jordbruksverket central och Länsstyrelsen regional myndighet. Generalläkaren har tillsynsansvar för smittskyddsfrågor inom försvarsmakten. Samverkan Med hänsyn till ovanstående beskrivning av ansvarfördelningen är det uppenbart att ett väl fungerande smittskyddsarbete kräver god samverkan mellan olika myndigheter. I en epidemisituation är det angeläget att landstingens smittskyddsläkare samarbetar.
3 3 3. EPIDEMIBEREDSKAP Behovet av särskild epidemiberedskap kan belysas med hjälp av två principiellt olika situationer: Ett stort antal sjukdomsfall eller enstaka fall av mycket smittsam sjukdom. A) Massinsjuknande En anhopning av sjukdomsfall kan ses vid t ex livsmedelsburna infektioner ( matförgiftningar ) eller omfattande influensaepidemier. Sådana utbrott innebär en generellt ökad belastning på flera av sjukvårdens nivåer. Det kan gälla ökade krav på närsjukvården, men också ökat antal platser inom slutenvården. Beroende på sjukdomens karaktär är detta i mycket en kapacitetsfråga. Nyckelbegrepp: ökad belastning. Exempel på kritiska områden: - mottagningskapacitet (distriktssköterska, vårdcentral, företagshälsovård etc) - sjuktransportkapacitet - vårdplatser på infektionskliniken (omprioritering) - vårdplatser på andra enheter än infektionskliniken - personaltillgång - samarbete mellan olika huvudmän - information! B) Stor smittsamhet Erfarenheten i dagens Sverige av allvarlig, starkt smittsam sjukdom är begränsad. Som exempel kan anges importfall av virusorsakad s.k. blödarfeber (t ex Lassafeber) eller sjukdomen SARS. Även vid enstaka misstänkta fall ställs mycket höga krav på isoleringsåtgärder; den sjuke ska kunna beredas god vård utan att medpatienter eller vårdpersonal utsätts för smittrisk. Nyckelbegrepp: högspecialiserad vård. Exempel på kritiska områden: - tillgång till isoleringsrum (infektionsklinik) - specialistvård (infektion/intensivvård) - tränad personal (kunnig, försiktig men orädd) - skyddsutrustning och säkerhetslaboratorium - vårdhygienisk kompetens - kapacitet för smittspårning, omhändertagande, ev. isolering - kontakt med högisolerings-avdelning (Linköping) resp. -laboratorium (SMI) - information! Sekundärsmitta Endast en del sjukdomar som orsakas av mikroorganismer är direkt smittsamma mellan människor. Åtgärderna vid ett utbrott skiljer sig åt om orsaken är en förgiftning, om det rör ett smittämne som sprids med vektorer (ex. myggor) eller om smitta sprids via sjuka individer. Risk för sekundärfall skapar som regel större oro och kan kräva smittspårning och eventuellt isolering av misstänkta fall. Vid utbrott av icke-överförbar infektion kan bekämpningsstrategierna däremot jämföras med handläggning av många andra medicinska katastrofer.
4 4 4. ORGANISATION Smittskyddsläkaren Landstingets smittskyddsläkare skall enligt Smittskyddslagen (2004:168) planera, organisera och leda smittskyddet och har därigenom ansvar för åtgärder avsedda att förebygga, upptäcka och bekämpa epidemier. Ansvaret är länsövergripande. Ordinarie bemanning av Smittskyddsenheten Halland består av en smittskyddsläkare (1,0), en smittskyddssköterska (1,0) och en assistent (0,50). har sina lokaler inom Länssjukhusets infektionsklinik se adresslista. Epidemiledningsgrupp Redan i normalsituationen leds arbetet således av smittskyddsläkaren. Vid beredskapseller katastrofläge sammankallar smittskyddsläkaren en epidemiledningsgrupp, vars sammansättning anpassas efter problemets art. Gruppen leds av smittskyddsläkaren och har som självklara medlemmar representanter för - smittskyddet - klinisk mikrobiologi och vårdhygien - infektionsklinik - informationsavdelning Beroende på typ av epidemi, spridningsvägar, geografisk utbredning, drabbad patientgrupp mm, kan representanter för bl a följande områden knytas till ledningsgruppen - kommunens miljö- och hälsoskydd - sjukhusledning och chefläkare på berört sjukhus - landstingets beredskapschef - närsjukvården - kommunal äldreomsorg - länsveterinären - specialister inom barnmedicin, lungsjukdomar, intensivvård etc. - stödpersonal från i första hand Hygienavdelningen och infektionskliniken Regional katastrofledning Smittskyddsläkaren ingår i landstingets katastrofkommitté (LKK). Vid omfattande epidemier samordnas arbetet via landstingets katastrofledning, LKL, som utgör stabsledning regionalt samt upprättar kontakter mot externa myndigheter och organisationer. 5. BEREDSKAPSNIVÅER I katastrofplanen för sjukvården i Halland har följande tre beredskapsnivåer definierats: STABSLÄGE FÖRSTÄRKNINGSLÄGE KATASTROFLÄGE För utförligare definitioner och planerade åtgärder hänvisas till katastrofplanen. Det bör betonas att de unika omständigheterna för varje epidemisituation bör ligga till grund för bekämpningsåtgärderna, uttryckt i antal personer, kompetensområde
5 5 respektive resursbehov. Här ges endast några exempel på epidemisituationer som får illustrera de skilda kategorierna: STABSLÄGE (= ökad beredskap inom ramen för tillgängliga resurser) - akut matförgiftning som drabbar upp till 20 personer - streptokockutbrott eller hepatit A på skola/dagis - två kopplade fall av meningokocksjukdom - två kopplade fall av Legionärssjuka FÖRSTÄRKNINGSLÄGE (= punktvisa insatser, behov av resursförstärkning) - flera kopplade fall av salmonella/shigella/ehec med inhemsk smittspridning - enstaka fall av misstänkt difteri, botulism, rabies, mjältbrand eller blödarfeber - mer än två kopplade fall av meningokocksjukdom - utbredd influensaepidemi KATASTROFLÄGE (= stort akut behov av förstärkning, extrapersonal kallas in enligt larmlistor) - massinsjuknande (>20) med akut vårdkrävande matförgiftning - omfattande svår influensaepidemi (pandemi) - mer än ett fall av difteri, botulism, rabies, mjältbrand eller blödarfeber - misstanke om sjukdomsutbrott p.g.a. bioterrorism 6. PRAKTISKA RÅD Utredning och handläggning av en epidemi styrs av sjukdomens karaktär och de kunskaper man för tillfället har. Åtgärderna skiftar med typ av smittämne, smittväg, möjlighet till behandling, vaccination eller andra förebyggande åtgärder. Vissa basala epidemiologiska frågor är dock alltid av intresse: VAD? VEM? NÄR? VAR? HUR? VARFÖR? - sjukdomsbild, provtagning, troligt/säkert fall (falldefinition), - ålder, kön, yrke, kontakt för ytterligare upplysningar (telefon) - tidpunkt för trolig smitta, insjuknande, sjukhusvård, - bostadsort, smittort, samband/närhet till liknande fall - exponering: andra sjuka, föda, vatten, djur, lokaler, resa, - arbetshypotes, patientens egen misstanke, SMITTSKYDDSBLAD För ett flertal sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen har landets smittskyddsläkare utarbetat särskilda informationsblad. Principen bakom bladen är en sida med information avsedd för läkare och en sida med information riktad till personer som är eller kan tänkas vara smittade. Bladen innehåller också underlag för sådana förhållningsregler som ska minska risken för smittspridning. Flera smittskyddsblad finns
6 6 även översatta till olika språk. Smittskyddsbladen finns tillgängliga i lokal utformning via hemsidan KORTFATTAD SMITTSKYDDSINFORMATION Smittskyddsenheten Halland har dessutom utarbetat enkla informationsblad för en rad sjukdomar som inte omfattas av smittskyddslagen. Målgruppen är allmänheten främst föräldrar och personal inom t ex skola eller förskola. Denna typ av information finns i beredskap för att vid behov uppdateras och lokalanpassas. Informationen görs dessutom som regel tillgänglig via smittskyddets hemsida för allmänhet och massmedier. 7. EPIDEMIBEREDSKAP = KATASTROFBEREDSKAP VÅRDPLATSER Smittsamma patienter vårdas i första hand på länssjukhusets infektionsklinik. Med hänsyn till det begränsade platsantalet (totalt 20 platser varav endast 8 enkelrum), följer att vårdplatser vid större behov måste kunna disponeras på andra kliniker. Här måste alltså i stort samma principer tillämpas som vid andra katastrofer. Beroende på typ av sjukdom utformas rekommendationer om det föreligger särskilda krav (enkelrum, hygienrutiner, etc). I samråd med epidemiledningsgruppen beslutar sjukhusledningarna om hur tillgängliga platser ska utnyttjas. Se även Epidemiplan Länssjukhuset i Halmstad, 2007 och Epidemiplan Sjukhuset i Varberg, PANDEMIPLAN Se särskild plan, VÅRDPERSONAL Se ovanstående resonemang och den allmänna katastrofberedskapen. INFORMATION Se ovanstående resonemang och Krisinformationsplan för Landstinget Halland UTVÄRDERING Efter avslutat krisarbete genomförs utvärdering av stabsarbetet med alla som deltagit i epidemiledningen. Planen revideras efter behov.
7 7 BILAGA: Exempel på NYCKELPERSONER/FUNKTIONER/INSTITUTIONER Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Halland Vårdhygien Varberg Infektionskliniken, Länssjukhuset Miljö- och hälsoskyddskontor i Hallands sex kommuner Landstingsledning + tjänsteman i beredskap (TIB) Landstingets beredskapschef Sjukhusledning/chefläkare, LiH resp SiV Informationsfunktioner (LK, LiH, SiV) Sjukvårdsupplysningen NsHL/MAS Länsstyrelse länsveterinär Polis Militär Smittskyddsinstitutet (+ säkerhetslaboratoriet), Solna Smittskyddsläkarna (21 landsting/regioner) Socialstyrelsen, Stockholm (smittskyddsenheten respektive enheten för krisberedskap) Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala Livsmedelsverket, Uppsala Högisoleringsavdelningen, Infektionskliniken, Linköping Litteratur Beredskapshandbok. Hälsoskydd och objektinriktat smittskydd. Socialstyrelsen (Art nr ). Smittskyddsboken. Ekdahl K, Giesecke J (red.) Lund: Studentlitteratur, 2003 Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion. Postexpositionsprofylax med vaccin och antibiotika. SoS , december ADRESSER/KONTAKTER: - Internt hos, uppdateras årligen.
Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta
LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som
Läs merGodkänt av Landstingsdirektören enligt direktörsgruppens beslut
Ägare: Landstinget Dalarna Framtaget av (förf) Britt Knutas, beredskapssamordnare Chales Cederequist, HoS Anders Lindblom, smittskyddsläkare Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare Bodil Petersen, smittskyddssköterska
Läs merSmittspridning och omhändertagande av barns infektioner vem ansvarar för vad?
Smittspridning och omhändertagande av barns infektioner vem ansvarar för vad? Några viktiga årtal 1975 Kommunal förskola till alla sexåringar 1995 - Rätt till förskola från ett års ålder 1998 - Förskolan
Läs merEpidemiberedskapsplan
Epidemiberedskapsplan för Västra Götalandsregionen Fastställd av Regionstyrelsen 2013-12-10 Gäller från och med 2014-01-01 Reviderad i samråd mellan Smittskydd Västra Götaland och PKMC, förelagd för Regionala
Läs merSmittspridning och. av barns infektioner - vem ansvarar för vad?
Smittspridning och omhändertagande av barns infektioner - vem ansvarar för vad? Bakgrund och förutsättningar Några viktiga årtal 1836 - De första småbarnsskolorna startas 1902 - Den första svenska barnavårdslagstiftningen
Läs merSmittskyddslagstiftningen - inte bara en lag
Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län 1914 Tuberkulosförordningen
Läs merPlaneringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi
1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning
Läs merSmittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )
Smittskyddslagen 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör ) Alla allmänfarliga är smittspårningspliktiga + 16 st av de övriga anmälningspliktiga
Läs merGenerell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland
1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender
Läs merHaninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa
Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning
Läs merUppstartsmöte för lokalt smittskyddsansvariga
Uppstartsmöte för lokalt smittskyddsansvariga 2015-02-26 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Smittskydd i Uppsala Län Uppdrag Primärvårdens roll lokalt smittskyddsansvariga (Epidemikår) Smittskyddets uppgifter
Läs merHiv och lagstiftning regelverk och rutiner
Hiv och lagstiftning regelverk och rutiner Inger AvRosen Smittskyddsläkare 2012-11-15 Hiv infektionens naturalförlopp utan behandling sjunker CD4 AIDS! CD4 x 10/liter 600 400 200 100 Herpes zoster Seborrhoisk
Läs merSmittspårningskurs mars 2018
Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien
Läs merEbola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare
Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,
Läs merSvar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning
Tjänsteskrivelse 2016-09-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Kommunstyrelsen Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning
Läs merInfluensasäsongen 2014-2015 vid SÄS
Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus
Läs merUtgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar
Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar 1 Kapitlets innehåll Detta kapitel beskriver dels bakgrunden till varför en pandemiplanering
Läs merSvar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning
Tjänsteskrivelse 2016-0 9-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Utbildningsnämnden Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning
Läs merSMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten
SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen
Läs merEtt laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk
Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd
Läs merBeredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland
Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 12 Gäller fr.o.m Gäller t.o.m Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning
Läs merMässlingsutbrott i Göteborg
Mässlingsutbrott i Göteborg december 2017- januari 2018 Smittevernforum 181016 Ingemar Qvarfordt hygienläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tack till Martina Sansone och Thomas Wahlberg för många bilder
Läs merMål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling
Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL
Läs merRegeringens proposition 2005/06:199
Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)
Läs merInledande bestämmelse
Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som
Läs merBeredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland
1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional
Läs merFolkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda
Läs merPersonalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Läs merÖvergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland
Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 11 Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning/Beskrivning
Läs merSmittspårning, grundkurs nov 2017
Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!
Läs merSammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland
Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna
Läs mer2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland
Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker
Läs merRegional epidemi- och pandemiplan för Jämtlands läns landsting. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
för Jämtlands läns landsting Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-05-27 Nyutgåva Smittskyddsläkare Micael Widerström 2011-05-27
Läs merSmittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111
Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111 sidan 1 sidan 2 sidan 3 Teorier om epidemiernas orsaker Hippokratiska - från antiken in på 1800-talet Marcus
Läs merHur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden?
Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Symposium Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Östersund 28 maj 2015 Ulf Törnebladh, moderator Enheten för
Läs merSmittskyddslag (1988:1472) [Fakta & Historik]
SFS 1988:1472 Smittskyddslag (1988:1472) [Fakta & Historik] Inledande bestämmelser 1 Med smittskydd avses i denna lag verksamhet till skydd mot att smittsamma sjukdomar sprids bland människor. 2 Utöver
Läs merSmittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Läs merMRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merKatastrofmedicinskt centrum KMC
Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?
Läs merFolkhälsomyndighetens beredskap mot hälsohot
Folkhälsomyndighetens beredskap mot hälsohot Annika Elmgart EC, Beredskap och krishantering Tomas Tolfvenstam EC, Beredskap och smittskyddsdiagnostik Kort om Folkhälsomyndigheten Den 1 januari 2014 gick
Läs merEpidemiplan för Norrbottens läns landsting
Epidemiplan för Norrbottens läns landsting INNEHÅLL Inledning... 2 Epidemi med många sjukdomsfall... 2 Enstaka höggradigt smittsamma patienter... 7 Massflykt... 9 Utredningsgrupp Bilaga 5:1... 10 Rådgivningsgrupp
Läs merVad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma
Läs merSmittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare
Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt
Läs merRAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN SMITTVÅRD Oktober 2000
Smittskyddsläkarföreningen RAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN SMITTVÅRD Oktober 2000 Kompetensbeskrivningar för Hygienläkare Hygiensjuksköterska Smittskyddsläkare Smittskyddssköterska Kompetensbeskrivningar 2000
Läs merAnmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys
Smittskydd Västra Götaland 2015-05-19 Dnr: 00025-2015 Smittskydd Västra Götaland har analyserat om det finns sådan sårbarhet, eller sådana hot och risker inom sitt ansvarsområde, som synnerligen allvarligt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merEPIDEMIBEREDSKAPSPLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING SMITTSKYDDSLÄKAREN OCH REK
EPIDEMIBEREDSKAPSPLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING SMITTSKYDDSLÄKAREN OCH REK Epidemiberedskapsplan plan, vilket möjliggör en samverkan i att ställa om hela landstingets sjukvårdsorganisation inom öppen och
Läs merSamhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.
Sida 1 (5) Ebola (ebolavirusinfektion), läkarinformation Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. 1. Laboratoriediagnostik Diagnostiken
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende
Läs merINSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN MIC301 Smittskydd och vårdhygien, 15 högskolepoäng Infection prevention and control, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för biomedicin 2018-12-12
Läs merLuftvägssmitta utbrottshantering, SÄS
2016-10-23 10230 1 (5) Sammanfattning Utbrottshanteringen avser i första hand smittämnen med kortare inkubationstid som t.ex. mässling, vattkoppor (luftburen smitta) och kikhosta (droppsmitta) och där
Läs merPandemiplan Hemvårdsförvaltningen
Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun
Läs merSmittskydd/Smittspårning. Regelverk
Smittskydd/Smittspårning Regelverk 1 Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling 2 Smittskyddslagen beskriver hur sjukvården, samhället
Läs merEpidemiberedskapsplan för Region Skåne
Epidemiberedskapsplan för Region Skåne inklusive Beredskap vid pandemisk influensa Fastställd av Regionstyrelsen 2012-12-11 286 Innehållsförteckning: 1. Allmänt s 3 2. Internationella hälsoreglementet
Läs merUtbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Smittskydd i Primärvården 29 november 2017 Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merRekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion. Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika
Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika Artikelnr 2008-130-10 Publicerad www.socialstyrelsen.se, december 2008 2 Förord
Läs merRekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merKapacitet vid karantänshamnar och karantänsflygplatser vägledning utifrån det internationella hälsoreglementet
Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2013-10-21 Handläggare Jerzy Slazak Telefon: 08-508 289 74 Mathias Eriksson Telefon: 08-508 288 78 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2013-10-22
Läs merMedicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Läs merBlodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten
Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har
Läs merÅtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.
hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående
Läs merBetahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Handläggning Beta hemolyserande streptokocker grupp A orsakar
Läs merDen nya influensan A(H1N1)
Socialutskottets betänkande 2009/10:SoU16 Den nya influensan A(H1N1) Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2009/10:126 Den nya influensan A(H1N1). Ingen motion har väckts med anledning
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merSmittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist
Smittskydd Något om regelverket peter.groon@sll.se Landstingsjurist Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Författningar - hierarki
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merDokumentrubrik Beredskapsplan för smittskydd
Sida 1(16) Dokumenttyp Fastställt Dokumentnr / Version Riktlinje 2017 01 02 242520 / Version 1 Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ulrika Bengtsson (ubd002) 2018 01 02 2017 01 02 Hans
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Smittskyddslag; utfärdad den 7 april 2004. SFS 2004:168 Utkom från trycket den 20 april 2004 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser Smittskyddets
Läs merHöstmöte 2016 Introduktion Gott och Blandat
Höstmöte 2016 Introduktion Gott och Blandat Åke Örtqvist Smittskyddsläkare 28 september och 6 oktober Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion Regionalt Smittskydd Stockholm/
Läs merDokumentrubrik Beredskapsplan för smittskydd
Sida 1(17) Dokumenttyp Fastställt Dokumentnr / Version Riktlinje 2017 01 02 242520 / Version 2 Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ulrika Bengtsson (ubd002) 2019 04 23 2017 10 23 Hans
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller
Läs merSmittskydd förskola. Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten
Smittskydd förskola Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Vårdkvalitetsenheten smittskydd Region Norrbotten Hälsofrämjande
Läs mer1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna
1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna I detta avsnitt får du tips inför den första kontakten med anmälaren samt hjälp att avgöra om en utredning
Läs merEpidemiplan för Västra Götalandsregionen
Epidemiplan för Västra Götalandsregionen Fastställd av Regionstyrelsen 2004-12-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 2. ROLLFÖRDELNING 5 A. Anmälan 5 B. Lagstiftning 5 C. Ansvarsförhållanden 6 D. Tillsyn
Läs merUtbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott
Läs merBeredskap smittskydd i skolan, motion
PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden BUN 50 Sammanträdesdatum 2017-03-28 1/3 Dnr BUN/2017:11 032 Beredskap smittskydd i skolan, motion Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige
Läs merMotion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-06-19 15 (31) Ks 256 Motion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar Dnr 2017/359-109 Peter Johansson (M)
Läs merKONTAKTLÄKARMÖTE HÖSTEN LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
SMITTSKYDDETS KONTAKTLÄKARMÖTE HÖSTEN 2014 ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Övriga frågor och avslutande
Läs merMässlingsutbrott i Göteborg
Mässlingsutbrott i Göteborg december 2017- januari 2018 Thomas Wahlberg, Smittskyddsläkare Västra Götaland Martina Sansone, Hygienläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Foto: Leif Dotevall Disposition
Läs merVårdhygienisk expertservice till primärvården en utmaning
Vårdhygienisk expertservice till primärvården en utmaning Eva Melander, hygienläkare, enhetschef Carina Andersson, hygiensköterska Vårdhygien Område smittskydd och vårdhygien Före 2009 ett Vårdhygien för
Läs merVårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1
Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1 Christina Thörn, veterinär på Jordbruksverket, Avdelningen för djurskydd och hälsa christina.thorn@jordbruksverket.se Innehåll Lite kort om Jordbruksverkets
Läs merMRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Läs merKursämne för delmål c11
Kursämne för delmål c11 Delmål c11: : kunna llämpa lagar och andra föreskrier som gäller för specialiteten, inklusive ha kunskap om annan relevant lagstiftning Kursämne: Författningar med vårdhygienisk
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merSmittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare
Smittskydd för lokalt smittskyddsansvariga Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare 2015-02-26 Smittdkyddslagens sjukdomar Alla smittsamma sjukdomar Anmälningspliktiga Smittspårningspliktiga Allmänfarliga
Läs merBeredskapsplan för Miljönämndens verksamhet. Antagen av Miljönämnden 2011-01-31, 26. Dnr 11/8
Beredskapsplan för Miljönämndens verksamhet Antagen av Miljönämnden 2011-01-31, 26 Dnr 11/8 Omfattning: -talar om vad och vilka rutinen omfattar. Beredskapsplan för Miljönämndens verksamhet beskriver beredskapen
Läs merKommunikationsplan vid smittutbrott i slutenvård i landstinget Västmanland
1 (5) Kommunikationsplan vid smittutbrott i slutenvård i Landstinget Västmanland Agneta Dahlqvist, Centrum för kommunikation Eva Edberg, Enheten för smittskydd och vårdhygien Jan Smedjegård, Enheten för
Läs merSmittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU
Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU STI och prevention Primärprevention minska incidens av sjukdom; vaccination / sexualundervisning /
Läs merTillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner
Tillgång till vårdhygienisk kompetens Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.
Läs merVerksamhetsplan 2017
Region Norrbotten Verksamhetsplan 2017 Innehåll Organisation och resurser..... 2 Åligganden enligt lag.... 2 Planerade samverkanspartners för 2017... 2 Epidemiberedskap... 3 Informationsaktiviteter till
Läs merÖrebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter
Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter
Läs merVårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter
Läs merSmittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning STI Ramar och regelverk 6 december 2017 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Terminologi Behandlande läkare Förhållningsregler Index Kontakt/partner Partnerbrev Patient Patientjournal Sexuell
Läs merLokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merEpidemi- och pandemiplan
1 (10) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KS 2014-09-16, 198 Uppdateras: 2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens epidemi- och pandemiplan 3. Planeringsförutsättningar
Läs merRegeringens proposition 2008/09:212
Regeringens proposition 2008/09:212 Influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009 Prop. 2008/09:212 Regeringen överlämnar denna proposition
Läs mer