påtända osläckbara själar Idéskaparna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "påtända osläckbara själar Idéskaparna"

Transkript

1 påtända osläckbara själar Idéskaparna

2

3 Påtända osläckbara själar Idéskaparna ek. för.

4 4 Påtända, osläckbara själar

5 5

6 Påtända osläckbara själar 2007 idéskaparna ek. för. 1:a upplagan, 1:a tryckningen ISBN: Tryck: Scandbook Falun Kontakt: Elin Fryk Tel: Observera att det inte är tillåtet att kopiera innehållet i denna bok

7 7

8 Innehåll Förord...9 Inledning Programmets kärna Möte med det nya Vilka skillnader finns jämfört med högstadiet? Hur har vi förändrats sedan vi började i augusti 2005? Idéskaparna Vad händer nu? Framtiden Framtidens pedagoger Kan detta göras tidigare?

9 9 9

10 Förord Denna bok är unik i sitt slag då den ger ett inifrånperspektiv gällande 16 elevers resor genom gymnasieåren. Initiativet att skriva boken är deras eget liksom allt arbete med produktionen. Boken är bara en indikation på vad som kan ske när elever ges tillit, förtroende, support när de frågat efter den och ett likvärdigt bemötande. Vår ansats som pedagoger inför starten av ett nytt gymnasieprogram var att: förbereda eleverna för det okända, för ständig förnyelse och förändring, liksom för en samtid som vi till mans kanske inte själva till fullo är medvetna om. Nutiden och framtiden är så oerhört mycket mer komplex och oförutsägbar än för bara några årtionden sedan. Många hänger upp sig på gamla principer för trygghet, men de fungerar inte för de generationer som växer upp idag. Styrning, kontroll och klassiska auktoritära metoder ger bara pedagoger och elever en falsk trygghet att luta sig mot under en begränsad tid. Nu behövs en annan utgångspunkt där eleverna får lära sig att möta nya situationer och ständig förändring och att finna en trygghet i det. I detta sammanhang blir begreppet kompetens centralt; att kunna göra sin kunskap användbar, värdefull och till nytta för sig själv och för andra. Gymnasieelever har redan när de sätter sin fot på skolan en mängd kompetenser med sig. Varje individ är en enorm resurs för hela klassens utveckling. Det handlar som pedagog om att ha det som inställning, samt att hjälpa eleverna att inse det. Oavsett om individerna är låg eller högpresterande, så är det lika sant för alla. Genom att var och en ges möjlighet att inse sina egna kompetenser och upptäcka sina talanger och sin egen potential blir lärandet till en upptäcktsresa, en utmaning och en meningsfull vardag. Eleverna motiveras inifrån. Till exempel så vill alla ha det lugnt och harmoniskt i klassrummet. Och när eleverna får inflytande och bemöts likvärdigt så ser de själva till att skapa en sådan miljö. Det ligger helt enkelt i människans natur! Men hur åstadkommer man en samtids- och individorienterad samt harmonisk skolmiljö? 10

11 Här kommer den pedagogiska formen för entreprenöriellt lärande in i bilden. Många tror att entreprenöriellt lärande är en ny metod. Men vi menar att det är ett nytt perspektiv att betrakta lärande utifrån som grundar sig i det samhälle vi lever i idag. Det handlar alltså inte endast om att byta metoder, utan att även väva in nya influenser; rön från andra vetenskapliga fält samt att spela in nya kulturella och värdemässiga antaganden i utbildningen. Då lär sig eleverna om sig själva och varandra, samtidigt som de erfar och samtidigt erövrar kunskaper om världen. Mer om entreprenöriellt lärande kan du läsa i boken Så tänds eldsjälar en introduktion till entreprenöriellt lärande. Vår övertygelse har från början varit att i varje elev bor en eldsjäl. Vägen till att denna eldsjäl ska få ta plats varierar mycket från individ till individ. Att ha fått förtroendet att delta på dessa elevers personliga resor genom gymnasietiden är ett oerhört privilegium och en mycket lärorik resa även för oss. Den genuina ömsesidiga kontakten och utbytet är den verkliga lönen för arbetet, särskilt när vi inser att vi inte längre behövs Marielle Peterson & Christer Westlund Klassföreståndare till eleverna bakom denna bok och författare till boken Så tänds eldsjälar 11

12 12 Påtända, osläckbara själar

13 13

14 Inledning Den 22 augusti 2005 var dagen då vi tog ett stort steg i en ny riktning. Vi visste inte riktigt om det själva, men nu i efterhand förstår vi att den dagen var början på någonting som skulle bli bland den största förändringen i våra liv. Den dagen började vi gymnasiet på Hälsa och Ledarskapsprogrammet. 18 förväntansfulla tjejer stod samlade utanför klassrummet och väntade på att få gå in. Detta första kliv in i det nya klassrummet fick omedelbart tankarna att börja gå runt. Vad var detta? Har jag valt rätt? Kommer jag att trivas? Hur kommer klassen att fungera med bara tjejer? Och mer förvirrande skulle det bli. Ska det se ut på det här viset i ett klassrum? frågade vår lärare och slog ut med armarna. Vi tittade oss omkring och fann att borden stod i rader, precis som vi var vana vid. Vad är det för konstigt med detta, undrade vi. Men han gav sig inte. Nej, nu tycker jag att vi möblerar om här inne! Han började genast flytta undan borden och vi hängde på. Till slut hade vi möblerat klart och få bord fanns kvar i rummet. Detta var inte bara den första ommöbleringen i klassrummet, det var också början på en stor ommöblering i våra liv. 14

15 Vad är Hälsa och Ledarskapsprogrammet? Hälsa och Ledarskapsprogrammet är ett specialutformat, lokalt gymnasieprogram. Programmet har till syfte att stimulera och utveckla elevernas kunskaper inom hälsa, ledarskap och entreprenörskap genom programmets kurser. Detta är ett studieförberedande gymnasieprogram, men även yrkesförberedande. Programmet startades år 2005 och vi som skriver denna bok är de första eleverna som började. Hälsa och Ledarskapsprogrammet är beläget i Sunne i Värmland på BrobyGrafiska Utbildning, en kommunal gymnasieskola som för övrigt har fokus på grafiska gymnasieprogram och KY utbildningar. Vilka är vi? Vi är idag 16 tjejer i vår klass, då två av oss bytte inriktning under den första terminen. Vi har alla olika drömmar i livet och vi har våra egna, unika personligheter. Vi är elever på Hälsa och Ledarskapsprogrammet och vi är alla även delägare i vårt gemensamma företag Idéskaparna. Varför har vi skrivit den här boken? Vi har fått en upplevelse av vad skola och lärande kan vara, därför vill vi även ge er samma möjlighet till att få en inblick i hur vi arbetar. Vår vision är att bidra till att skolledare, rektorer, lärare och beslutsfattare inom olika organisationer inför entreprenöriellt lärande i skolan i ett tidigt skede. Vi vill i denna bok berätta om det vi varit med om, vad vi har lärt oss och hur vi har utvecklats som personer. Vi hoppas därmed kunna inspirera, motivera och hjälpa er framåt i er skolutvecklingsprocess. Boken riktar sig även till elever och andra som intresserar sig för detta, som en inspirationskälla och för att visa att entreprenöriellt lärande kan genomföras på ett inspirerande sätt i skolan. 15

16 Visste vi att det skulle bli så här? När vi började på programmet hade vi ingen aning om hur de tre åren skulle bli. Vi visste inte heller att det nya arbetssätt som vi ställdes inför kallades entreprenöriellt lärande. Att entreprenörskapet låg till grund genom hela utbildningen var vi också helt ovetande om. Det är nu under senare tid som vi kommit underfund med hur vårt program är format och vi har successivt vävts in i denna utvecklingsprocess. Att vara ovetande har varit en viktig del i hela processen, vilket har varit både frustrerande och spännande. 16

17 17

18 Programmets kärna I detta kapitel vill vi beskriva hur ämnena hälsa, ledarskap och entreprenörskap ligger till grund genom hela programmet. Ledarskap Vi har utfört många olika typer av ledarskap under de två första åren, men huvudsakligen har vi utvecklat vårt eget ledarskap. Vi har insett att alla är ledare över sig själva och det är det som ligger till grund för att vi sedan ska kunna leda andra människor i framtiden. Ett gott ledarskap handlar inte bara om att kunna leda en grupp, vi har insett att det handlar om så mycket mer än så. Att vara en bra ledare handlar dels om att känna sig själv, känna sina egna gränser och ha samarbetsförmåga, men också att vara lyhörd, att våga och att se varje individ. Självklart är en ledare mycket mer än så och vi har fått en bra inblick i ledarskapets betydelse. Detta har vi lärt oss genom de kurser vi har haft, personer vi träffat och det sätt vi har arbetat med oss själva på. Hälsa Hälsa är något som ligger till grund för hela programmet. Under de första två åren har vi definierat begreppets innebörd och förbättrat vår egen hälsa. Vi har arbetat med oss själva och förbättrat hälsan både psykiskt och fysiskt på olika plan. Att ha en god hälsa, anser vi, är en viktig förutsättning för att överhuvudtaget kunna må bra och trivas med sig själv och med andra. Vår lärare sa en gång under de första veckorna så här: När ni är färdiga på det här programmet ska ni kunna säga till er blivande arbetsgivare; anställer ni mig så kan jag garantera att jag inte kommer att ha en enda dag i sjukfrånvaro. Detta lät då i våra öron, nästan som en omöjlighet. Hur kan vi hindra oss själva från att bli sjuka? Det handlar både om självkännedom och att tycka om det vi arbetar med. 18

19 Entreprenörskap Programmets arbetssätt kallas entreprenöriellt lärande och vi har utifrån det fått många erfarenheter och upplevelser. Entreprenörskapet genomsyrar hela programmet och samtliga kurser och vi har fått uppleva ett helt nyutvecklat arbetssätt. Många förknippar entreprenörskap med företagande, men för oss har det mer handlat om de egenskaper som förknippas med människor som förverkligar idéer. Det har även bidragit till att vi blivit mer motiverade, vi har lärt känna oss själva bättre, vi kan se lösningar på olika problem och vi kan ta för oss mer. Det är just de här aspekterna av entreprenörskap vi tar störst del av. 19

20 20 Påtända, osläckbara själar

21 21

22 Möte med det nya Våra förväntningar Innan vi började på Hälsa och Ledarskapsprogrammet visste vi ingenting om programmet. De flesta av oss valde programmet på grund av intresset för hälsa. Det var även spännande att det var ett helt nystartat gymnasieprogram som ingen annan tidigare gått. Visst fanns det både för- och nackdelar med att vi var de första. Vi hade ingen att fråga om hur det var att gå på Hälsa och Ledarskapsprogrammet och eftersom det var nytt, var det ingen som visste hur det skulle bli. Det fanns en plan för programmet, men ingen visste hur den skulle förändras med tiden. När vi började på programmet förväntade vi oss att arbetsupplägget skulle vara precis som vi var vana vid på högstadiet. Vi trodde även att vi skulle ha lektioner på vanligt vis, det vill säga att få frågor och leta reda på svaren på internet, i olika böcker och vi trodde att vi skulle visa upp våra kunskaper genom skriftliga prov. De förväntningar vi hade stämde till viss del, visst skulle vi läsa om ämnena hälsa och ledarskap. Men ämnena stod för något helt annat än det vi trodde och våra förväntningar passade inte riktigt in i den värld vi verkligen ställdes inför. Vi visste heller inte att det vi höll på med hade med entreprenörskap att göra. Det är något som vi med tiden har fått klart för oss. Vi har insett att detta är något nytt i skolvärlden och vi är medvetna om att vi är bland de första som arbetar på detta sätt i så stor utsträckning. Vår okunskap om arbetsformen bidrog under de första veckorna till att vi kände både spänning och frustration. Ett av syftena till detta var att vi elever skulle känna fler känslor under skoldagarna för att vi skulle ta skolarbetet på ett större allvar. Detta var en del av vår lärprocess. Ordet entreprenörskap var vi inte så bekanta med sedan tidigare, så det var svårt för oss att förstå vad det hade för betydelse inom programmet. Än idag är vi inte riktigt säkra på vad entreprenörskapet har för definierad innebörd, men vi vet betydligt mer idag än vad vi gjorde för två år sedan. 22

23 Vad var hälsa och ledarskap för oss när vi började? Vår syn på saker och ting har förändrats en hel del sedan vi började på programmet, inte minst begreppen hälsa och ledarskap. Detta kommer att framgå tydligt genom hela boken. Hälsa I början av programmet såg vi att en hälsosam person var någon som tränade regelbundet och åt sunt. Vi trodde att det skulle inrikta sig en hel del på ämnet hälsa, som för oss var idrott, kost och friskvård. Vi insåg snabbt att det enbart var en del av en människas hälsa. Vi fick reflektera mycket kring begreppet hälsa under första året och vi fick svåra frågor, exempelvis Hur smakar hälsa?. Då tyckte vi att frågorna var konstiga, men nu i efterhand kan vi se vad de egentligen betydde. Hur känns det att må bra? kanske frågan skulle kunna översättas till. Ledarskap I början fick vi ofta frågan, om vi ansåg oss som ledare. Varje gång svarade vi nej. En ledare för oss var någon som instruerade en grupp eller liknande, exempelvis en lärare eller en chef. Och eftersom vi inte var något av dessa, så var vi ju heller inte några ledare. Eller? Efter en tid frågade vår lärare oss vem det är som bestämmer över oss och våra liv. Var det någon annan än vi själva? Nej, det var det inte och det var då vi insåg att vi var ledare över oss själva, eftersom det var vi själva som bestämde och fattade egna beslut. När vi insett det så fick ordet ledarskap plötsligt en helt ny innebörd för oss. Vi som tidigare trott att ledarskap handlade om att styra och bestämma över en grupp, insåg då att ledarskap börjar hos oss själva. Nu har vi ett bredare perspektiv på begreppet, vilket vi utvecklar längre fram i boken. Våra tankar och känslor Under de första veckorna på programmet kände vi oss förvirrade. Vi var ovana vid det nya sättet att arbeta, men vi insåg snabbt att detta sätt passade oss mycket bättre än det vi tidigare var vana vid. 23

24 Eftersom ingen av oss visste hur det var att gå på programmet, var det många av oss som började tvivla på om vi verkligen valt rätt. Förvirringen som ägde rum under de första månaderna byttes senare ut mot en spännande känsla. Det var först då vi kunde acceptera att vi inte hade ett schema för hur nästa dag skulle se ut och vi gillade den spänningen i vardagen. Anledningen till att vi kände på detta vis, berodde på det nya arbetssätt vi ställdes inför. Det var omtumlande och konstigt och det gjorde att vi fick känslan av att vi inte lärde oss något till en början. Tankar som, Vad håller vi egentligen på med? och Lär vi oss verkligen något? dök upp inom oss under de första månaderna. Vi tyckte att det var aningen annorlunda, men vi visste inte att det var själva poängen. Därmed fick vi anledning att börja fundera på vad lärande egentligen innebär. Den första veckan var särskilt känslosam då vi fick möta en ny kultur. Detta gjorde att många tankar och känslor bubblade upp inom oss och vi visste inte vad det skulle bli av programmet. Men att vi fick en så känslosam start på programmet, var ett tydligt tecken på att detta var början på något nytt. Möte med en annan kultur Andra dagen på Hälsa och Ledarskapsprogrammet såg vi på en film som handlade om en kvinna från Nya Zeeland som kom från den maoriska kulturen. Efter filmen frågade vår lärare oss om vi ville träffa henne. Vi blev förvånade över frågan och utan att tänka på följderna, svarade vi Ja, det vill vi. En timme senare stod vi öga mot öga med kvinnan som hade tatuerad haka och långt svart hår. När Ehrena från Nya Zeeland kom till oss andra dagen i skolan, fick vi många blandade känslor. Det var spänning blandat med osäkerhet och vi visste då inte vad vi hade påbörjat för program. Vi var lite rädda för att möta det nya och vi insåg inte att det finns människor som lever på hennes vis. Under dagen fick vi uppleva en del ceremonier som hör till den maoriska kulturen. Det första vi gjorde tillsammans med Ehrena, resten av lärarna och vår rektor på skolan, var att vi hälsade på varandra på det maoriska viset. Det innebär att vi ställde oss i en ring för att sedan gå runt till var och en i ringen och gnugga våra näsor mot varandra. Detta var något av det jobbigaste under den dagen. Eftersom det var andra dagen i skolan, så kände vi inte varandra så 24

25 väl ännu och att trycka ansiktet mot varandra var inte det som stod högst upp på vår önskelista vid det tillfället. Men vi genomförde det och en massa andra saker under den dagen. Hälsningen är den upplevelse som vi minns starkast och det är nog något som vi aldrig kommer att glömma. Vi tror även att detta var en minnesvärd start på skolåret och vi är idag tacksamma över att hon kom till oss för att välkomna oss till en början på något helt nytt. En ovetande och utmanande tid För oss var bara att börja på Hälsa och Ledarskapsprogrammet en stor utmaning. Vi var vana vid ett helt annat arbetssätt och de första månaderna ägnade vi åt att försöka ta oss ur det. Vi visste nog inte själva att vi var så fast i ett skolmönster som vi faktiskt var. När vi fick en fråga svarade vi oftast Vet inte, på grund av att vi var rädda för att svara fel. Detta hände även om vi hade en gissning på frågan, men vi var rädda för vad de andra skulle tycka. Lärarna gav oss då många ledande frågor och följdfrågor så att vi till slut kunde ge ett svar. Detta tyckte vi var jobbigt då vi fick vara i fokus länge och vi gillade inte ögonkontakten. Under de första månaderna började vi utmana oss själva genom att göra saker som vi inte kände oss bekväma med. Ingen av oss var vana vid att föreläsa och många tyckte det kändes obekvämt att stå inför en grupp människor. Just därför blev föreläsningar en utmaning som vi jobbade mycket med i början av programmet. Vår lärare sa även till oss under de första veckorna att Innan ni slutar här ska ni kunna stå inför etthundra människor och prata oavbrutet i en timme. Detta kändes som en omöjlighet för många av oss och vi blev alla lite rädda när vi hörde detta. Kommentarer som Aldrig! och Det skulle jag aldrig våga! flög ur oss och vi kunde inte se oss själva framför en så stor grupp vid den tidpunkten. Men knappt en termin efteråt stod två av oss på en scen inför sextio personer och pratade i en timme om vårt program. Vi började även ta kontakt med många nya människor utanför skolan, vilket vi också såg som en stor utmaning. När vi fick en uppgift som krävde fler informationskällor än vi var vana och trygga i, var det ingen självklarhet för oss att boka möten med människor el- 25

26 ler att ringa upp dem. Det var när våra lärare gav oss tips på olika personer vi kunde kontakta, som det öppnade upp ögonen för oss. Allt detta för att vi tidigare inte fått möjligheten att ta initiativ till sådant och inte lika mycket ansvar i skolan. Detta ledde till att vi alla vågade ta nya steg för att ta kontakt med andra människor, vilket var en skräckfylld upplevelse för många. Många av oss vågade knappt lyfta luren när vi började och vi tyckte att det var obehagligt när vi var tvungna att ta kontakt för att få information till arbeten. Anledningen till att vi var så rädda för att ta kontakt, var för att vi var så rädda för att säga fel saker eller att vi skulle ställa dumma frågor. Men då fick vi ständigt ställa oss frågan, Vad är det värsta som kan hända under ett telefonsamtal?. Vi insåg att svaret på den frågan bara var att vi kunde få ett nej, och hur farligt kunde det vara? Det som förvånade många av oss när vi började prata med människor, var att de var mycket trevliga. Även om de inte kunde hjälpa oss vid det tillfälle vi önskade var de tillmötesgående. En annan utmaning var att vi inte hade något schema. Självklart hade lärarna koll på vad vi skulle göra under veckorna, men vi i klassen hade inget schema att titta på. Vi var vana vid att ha kontroll över dagarna och att vi kunde planera utifrån schemat, därför tyckte vi alla att det var jobbigt att vara ovetande större delen av dagarna. Detta ledde till att vi sa ifrån ett flertal gånger och till slut fick även vi ett schema där vi kunde följa det dag för dag. Det kändes som en trygghet för oss att veta hur nästa dag skulle se ut och det var skönt för oss att veta att lärarna tog våra åsikter på allvar. Alla dessa utmaningar och allt detta ovetande inför nästa dag, var något som det tog tid för oss att handskas med. Vi gillade inte att släppa kontrollen helt och det är något som vi än idag inte vill göra. Det var ändå nyttigt för oss att få känna på de känslor som upplevelserna i början gav oss och idag kan vi se nyttan av dem. Vi har utvecklats mycket som personer och vi har fått oss en tankeställare efter varje utmaning som också gjort att vi utvecklats. Den första tiden på Hälsa och Ledarskapsprogrammet var mycket intensiv och jobbig för oss. Vi ställdes inför utmaningar som vi tidigare hade så oerhört svårt att handskas med och vi lärde oss att saker vi var rädda för faktiskt inte var så farliga som vi trodde. 26

27 27

28 Vilka skillnader finns jämfört med högstadiet? Skillnaderna mellan högstadiet och gymnasiet, är för oss otroligt stora och vi ska i detta kapitel dela med oss av våra erfarenheter och upplevelser. Eget ansvar Under våra tidigare skolerfarenheter kände vi oss ofta som curlingstenar. Det var nästan alltid någon som hade sopat en bana framför oss. Vår upplevelse var att varje lektion i förväg var detaljplanerad och de problem vi ställdes inför var ofta konstruerade av någon annan. Vi upplevde att vårt ansvar var att ta med gymnastikkläder en till två gånger i veckan, göra färdigt läxorna, läsa på inför de kommande proven och att komma i tid till lektionerna. Att vi även hade ansvar för vårt eget lärande ägnade vi inte så stor tanke åt. Vi förstår nu att detta inte är någon unik erfarenhet för oss, utan återspeglar många skolor i Sverige och världen idag. Omställningen blev total för oss när vi började på Hälsa och Ledarskapsprogrammet. Vi fick ta mycket mer ansvar än vi var vana vid och detta skapade självklart en ny syn på vad ansvar innebär. Vi fick planera egna miniföreläsningar, ibland utan någon större vägledning av lärarna för att öva på att ta för oss och att driva oss själva framåt. Vi fick även ta beslut som rörde vårt eget lärande och vi lärde oss att ta vara på den tid vi hade i skolan, eftersom ingen av oss var särskilt motiverade att ta med skolarbete hem. Vi har idag ett mycket större ansvarsfält och det har blivit en naturlig del i vår vardag. Nu ligger inte ansvaret enbart i att ta med gymnastikkläder till idrotten, utan i allt vi gör. Eftersom vi har ett eget företag, innebär det att vi får ta mycket ansvar både för ekonomi, att saker blir gjorda i tid och att ta viktiga beslut. Vi vill inte ha saker serverade längre, utan gillar att ta för oss och ta ansvar över oss själva och våra egna arbeten. Detta gör också att vi har mognat otroligt mycket under den här tiden på programmet, vilket är positivt. Att ta eget ansvar innebär för oss att vi kan ta egna initiativ och fatta beslut, framförallt gällande oss själva. Ansvar innebär även att vi kan ta vara på tiden, vilket vi har blivit mycket bättre på. Så var det absolut inte i början och ett exempel på det är när vi fick bärbara datorer. 28

29 Det var under första terminen på programmet som vi fick veta att vi skulle få bärbara datorer till vårt klassrum. Detta var något som vi såg fram emot och vi trodde att ett fåtal datorer skulle komma. När våra lärare väl kom in med datorerna till oss, såg vi att vi skulle få betydligt fler än vi trodde. Vår lärare i datorkunskap delade ut varsin ryggsäck åt oss och alla fick en varsin dator. Detta var något helt nytt för oss. Att vi alla hade en egen dator på vår plats, ledde såklart till att vi ofta satt framför dem. Vi var då inne på Internet och ofta använde vi inte tiden på ett effektivt sätt. Vi hittade ett spel på Internet som vi alla fastnade för och vi spelade det oavbrutet när vi fick tid över. Faktum är att vi inte bara spelade när vi hade tid över, utan även under de morgnar när vi inte hade någon lärare. Vi tog spelet så långt att vi skrev poänglista på vår tavla och alla tyckte att det var ett oerhört roligt tidsfördriv. Att egna datorer skulle bidra till ett stort ansvarstagande, var inte något som vi tänkte på. Visst märkte vi att tiden flög i väg när vi satt framför datorerna, men vi utnyttjade inte tiden bättre för det. Det tog ett tag för oss att inse att datorspel inte var något bra sätt använda lektionstiden på, även om vi visste det innerst inne. Våra lärare frågade oss ofta hur vi använde vår tid och vad vi gjorde under de dagar då vi inte hade någon lärare. De märkte att det tog lång tid för oss att bli färdiga med en dags arbete, detta på grund av att vi gjorde så mycket annat till en början. Vad lärde vi oss då av detta? Jo, att det är mycket viktigt att ta ansvar för sig själv och att lära sig att prioritera. Vi var mycket dåliga på det i början och även idag kan vi ha svårt för att ta tag i saker och använda vår tid effektivt, men vi har blivit mycket bättre på det. I detta fall var våra lärare passiva och de lät oss inse vad följderna blev om vi inte tog vara på tiden själva. Detta tycker vi är bra då vi till slut insåg det själva och vi tror att det hade varit skillnad om våra lärare hade påpekat vårt ansvarstagande och talat om för oss vad vi borde gjort istället. 29

30 Rätt och fel Flera av oss har erfarenheter från högstadiet där vi kunde få ett papper med ett visst antal frågor, som det bara fanns ett rätt svar på. Svaret skulle vi leta fram i den bok som vi fick av läraren. En del av oss försökte även undvika att svara på de frågor läraren ställde. Anledningen till att vi gjorde detta var för att vi var rädda för att svaret skulle vara fel. Vi har lärt oss förstå att det finns olika rätt och fel för alla människor. Det finns ofta skilda åsikter om vi i klassen diskuterar ett ämne, men nu har fel åsikt och annan åsikt en helt ny innebörd för oss. Vi tänker mer och mer på att alla ska våga stå för sin åsikt och samtidigt acceptera att andra kan ha en annan åsikt än man själv har. Ni är ju skolskadade! Under de första veckorna fick vi vår första skriftliga inlämningsuppgift, som gick ut på att vi skulle reflektera själva kring ett ämne. Vi skulle alltså inte använda oss av någon fakta. Det första vi då frågade var, När ska uppgiften vara inlämnad och när får vi betyg på den?. Vår lärare log åt oss och sa att vi var så kallat skolskadade. Vi förstod först inte vad han menade, vi gjorde bara som vi var vana vid och självklart ville vi ha ett betyg på uppgiften. Det han menade var att han inte kunde betygsätta våra egna reflektioner och tankar och att vi enbart var ute efter betyg och att göra bra ifrån oss. Detta ansåg han vara en skolskada som vi fått under de tidigare åren som vi gått i skolan. Detta stämmer väldigt väl, vi var skolskadade. Vi oroade oss för betyg i alla ämnen och de rätta svaren när vi skulle genomföra en uppgift. Nu har vi fått förståelse för att alla ser olika på rätt och fel, vi tänker alla olika och vi tillåter varandra att yttra oss som vi vill. Vi löser uppgifter byggda på våra egna reflektioner och tankar kring ett ämne. I början ville vi hela tiden veta om det arbete vi gjorde var rätt, men våra lärare sa då att vi istället skulle utveckla våra tankar kring ämnet. Lärarna ville alltså att vi skulle reflektera mera. Nu lider vi inte längre av skolskadan, vilket vi tycker är skönt. Vi slipper oroa oss lika mycket för betyg och vi har inte lika hög prestationsångest. 30

31 Utmaningar Där vi gick på högstadiet ställdes vi inte inför så många utmaningar. Den största utmaningen, ansåg många av oss vara när vi skulle prata inför klassen, vilket vi gjorde ungefär en gång per termin. Eftersom vi inte gjorde det oftare, utvecklades vi inte inom området. Varje gång tyckte de flesta av oss att det var lika hemskt att ställa sig framför klassen. När vi väl skulle hålla en redovisning varade den inte längre än några minuter. I 8:an hade vi ungefär två minuter på oss och i 9:an trappades det upp till 3 5 minuter. Idag är utmaningarna mycket viktiga för oss då vi oftast kan mer än vad vi tror. Detta ger oss sedan en kick när vi ser att vi klarar av det som till en början kändes så jobbigt. Rädslan för utmaningen är efteråt som bortblåst och vi har lättare att genomföra det nästa gång. En del av oss i klassen var till en början blyga och tog inte för sig lika mycket som de andra gjorde. Därför blev den första tiden på Hälsa och Ledarskapsprogrammet psykiskt jobbig för dem och de trodde inte att de skulle klara av vissa utmaningar. Att säga sitt namn första dagen kunde, bara det, vara en jobbig situation. En del av oss ville då bara sjunka genom jorden, medan andra tyckte att det var helt okej. När vi tittar tillbaka kan vi se vår egen utveckling, vilket är jättekul! Att se hur vi alla gått från, delvis, blyga och osäkra personer till starka, självsäkra människor är en underbar känsla. Redovisningar var därför till en början en av de största utmaningar som vi ställdes inför och vi såg det just som redovisningar. Idag ser vi dem som något annat, nämligen föreläsningar. Vi använder oss av ordet föreläsningar och vi ser då att vi för fram ett budskap som vi känner oss stolta över. Detta gör att vi känner att det vi gör är på riktigt. När vi pratar om redovisningar så känns de som om det vi gör är på låtsas. Oftast tilldelas vi då ett ämne och det kanske inte alls hänger ihop med det vi är intresserade av, därav känns det på låtsas. Nästan varje dag i början av programmet bestod av en liten stund framför klassen och detta gjorde såklart att vi blev starkare i oss själva och en del av oss övervann rädslan över att tala inför folk. En annan typ av utmaning vi fick under första terminen tyckte vi var särskilt jobbig. Vi skulle tills nästa dag leta fram de mest odrägliga kläder vi hade och ha på oss dem under hela nästa dag i skolan. Vi skulle heller inte använda något smink under dagen. Detta tyckte vi till en början var mycket jobbigt! Vi var alla måna om vårt utse- 31

32 ende på ett eller annat sätt och att komma till skolan så odräglig som möjligt, var inte så populärt bland oss. Inte nog med att det kändes jobbigt med kläderna, vi hade inte gått på programmet särskilt länge och hade inte riktigt bekantat oss med skolan fullt ut. Detta gjorde bara saken ännu jobbigare och vi trivdes inte med situationen. Men vi antog ändå utmaningen och kom till skolan med våra fulaste kläder och utan smink, även om några hade fuskat med sminket. Sedan skulle vi gå så hela dagen, utan några undantag. Till en början ville vi bara sjunka genom jorden när de andra eleverna på skolan gick förbi och tittade skumt på oss. Värst tyckte vi att det var i matsalen, då alla var samlade och såg oss där vi stod i kön. Vi tyckte att det var jobbigt till en början, men faktum var att den obehagliga känslan sedan övergick till skratt. Vi tittade på varandra och såg hur vi såg ut och vi kunde sedan skratta åt oss själva. Detta gjorde att resten av dagen gick bättre, då vi själva kunde se det med glimten i ögat. Detta var en utmaning som passade oss efter våra behov. Många av oss var rädda för vad andra skulle tycka om oss till en början och vi lärde oss genom detta att det faktiskt inte spelar någon roll vad andra tycker. Idag är vi tacksamma över att vi fick den här typen av utmaning, då vi kan se vad det verkligen gav oss. Idag är utmaningar en viktig del i vår vardag och för vår personliga utveckling. En del ser fortfarande föreläsningar som en stor utmaning, medan några av oss tycker att det är roligt att ställa sig inför en grupp människor. Vi kan idag påverka när och hur vi vill genomföra föreläsningar och det ser olika ut för alla. Vårt synsätt på utmaningar har förändrats sedan början av programmet, då vi såg det som en utmaning att komma till skolan osminkad i odrägliga kläder. Idag ser vi det ur ett mycket större perspektiv. En utmaning för oss idag kan vara att marknadsföra ett stort event eller något som vi tidigare aldrig gjort. Idag skulle nog alla i klassen kunna gå till skolan i annorlunda kläder helt utan problem och vi har mognat i takt med att utmaningarna har vuxit med tiden. 32

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. 1(5) Absolut! Som vanligt översteg den mina förväntningar. Absolut Ja, till 100 %. JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. Fantastiskt att

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer