påtända osläckbara själar Idéskaparna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "påtända osläckbara själar Idéskaparna"

Transkript

1 påtända osläckbara själar Idéskaparna

2

3 Påtända osläckbara själar Idéskaparna ek. för.

4 4 Påtända, osläckbara själar

5 5

6 Påtända osläckbara själar 2007 idéskaparna ek. för. 1:a upplagan, 1:a tryckningen ISBN: Tryck: Scandbook Falun Kontakt: Elin Fryk Tel: Observera att det inte är tillåtet att kopiera innehållet i denna bok

7 7

8 Innehåll Förord...9 Inledning Programmets kärna Möte med det nya Vilka skillnader finns jämfört med högstadiet? Hur har vi förändrats sedan vi började i augusti 2005? Idéskaparna Vad händer nu? Framtiden Framtidens pedagoger Kan detta göras tidigare?

9 9 9

10 Förord Denna bok är unik i sitt slag då den ger ett inifrånperspektiv gällande 16 elevers resor genom gymnasieåren. Initiativet att skriva boken är deras eget liksom allt arbete med produktionen. Boken är bara en indikation på vad som kan ske när elever ges tillit, förtroende, support när de frågat efter den och ett likvärdigt bemötande. Vår ansats som pedagoger inför starten av ett nytt gymnasieprogram var att: förbereda eleverna för det okända, för ständig förnyelse och förändring, liksom för en samtid som vi till mans kanske inte själva till fullo är medvetna om. Nutiden och framtiden är så oerhört mycket mer komplex och oförutsägbar än för bara några årtionden sedan. Många hänger upp sig på gamla principer för trygghet, men de fungerar inte för de generationer som växer upp idag. Styrning, kontroll och klassiska auktoritära metoder ger bara pedagoger och elever en falsk trygghet att luta sig mot under en begränsad tid. Nu behövs en annan utgångspunkt där eleverna får lära sig att möta nya situationer och ständig förändring och att finna en trygghet i det. I detta sammanhang blir begreppet kompetens centralt; att kunna göra sin kunskap användbar, värdefull och till nytta för sig själv och för andra. Gymnasieelever har redan när de sätter sin fot på skolan en mängd kompetenser med sig. Varje individ är en enorm resurs för hela klassens utveckling. Det handlar som pedagog om att ha det som inställning, samt att hjälpa eleverna att inse det. Oavsett om individerna är låg eller högpresterande, så är det lika sant för alla. Genom att var och en ges möjlighet att inse sina egna kompetenser och upptäcka sina talanger och sin egen potential blir lärandet till en upptäcktsresa, en utmaning och en meningsfull vardag. Eleverna motiveras inifrån. Till exempel så vill alla ha det lugnt och harmoniskt i klassrummet. Och när eleverna får inflytande och bemöts likvärdigt så ser de själva till att skapa en sådan miljö. Det ligger helt enkelt i människans natur! Men hur åstadkommer man en samtids- och individorienterad samt harmonisk skolmiljö? 10

11 Här kommer den pedagogiska formen för entreprenöriellt lärande in i bilden. Många tror att entreprenöriellt lärande är en ny metod. Men vi menar att det är ett nytt perspektiv att betrakta lärande utifrån som grundar sig i det samhälle vi lever i idag. Det handlar alltså inte endast om att byta metoder, utan att även väva in nya influenser; rön från andra vetenskapliga fält samt att spela in nya kulturella och värdemässiga antaganden i utbildningen. Då lär sig eleverna om sig själva och varandra, samtidigt som de erfar och samtidigt erövrar kunskaper om världen. Mer om entreprenöriellt lärande kan du läsa i boken Så tänds eldsjälar en introduktion till entreprenöriellt lärande. Vår övertygelse har från början varit att i varje elev bor en eldsjäl. Vägen till att denna eldsjäl ska få ta plats varierar mycket från individ till individ. Att ha fått förtroendet att delta på dessa elevers personliga resor genom gymnasietiden är ett oerhört privilegium och en mycket lärorik resa även för oss. Den genuina ömsesidiga kontakten och utbytet är den verkliga lönen för arbetet, särskilt när vi inser att vi inte längre behövs Marielle Peterson & Christer Westlund Klassföreståndare till eleverna bakom denna bok och författare till boken Så tänds eldsjälar 11

12 12 Påtända, osläckbara själar

13 13

14 Inledning Den 22 augusti 2005 var dagen då vi tog ett stort steg i en ny riktning. Vi visste inte riktigt om det själva, men nu i efterhand förstår vi att den dagen var början på någonting som skulle bli bland den största förändringen i våra liv. Den dagen började vi gymnasiet på Hälsa och Ledarskapsprogrammet. 18 förväntansfulla tjejer stod samlade utanför klassrummet och väntade på att få gå in. Detta första kliv in i det nya klassrummet fick omedelbart tankarna att börja gå runt. Vad var detta? Har jag valt rätt? Kommer jag att trivas? Hur kommer klassen att fungera med bara tjejer? Och mer förvirrande skulle det bli. Ska det se ut på det här viset i ett klassrum? frågade vår lärare och slog ut med armarna. Vi tittade oss omkring och fann att borden stod i rader, precis som vi var vana vid. Vad är det för konstigt med detta, undrade vi. Men han gav sig inte. Nej, nu tycker jag att vi möblerar om här inne! Han började genast flytta undan borden och vi hängde på. Till slut hade vi möblerat klart och få bord fanns kvar i rummet. Detta var inte bara den första ommöbleringen i klassrummet, det var också början på en stor ommöblering i våra liv. 14

15 Vad är Hälsa och Ledarskapsprogrammet? Hälsa och Ledarskapsprogrammet är ett specialutformat, lokalt gymnasieprogram. Programmet har till syfte att stimulera och utveckla elevernas kunskaper inom hälsa, ledarskap och entreprenörskap genom programmets kurser. Detta är ett studieförberedande gymnasieprogram, men även yrkesförberedande. Programmet startades år 2005 och vi som skriver denna bok är de första eleverna som började. Hälsa och Ledarskapsprogrammet är beläget i Sunne i Värmland på BrobyGrafiska Utbildning, en kommunal gymnasieskola som för övrigt har fokus på grafiska gymnasieprogram och KY utbildningar. Vilka är vi? Vi är idag 16 tjejer i vår klass, då två av oss bytte inriktning under den första terminen. Vi har alla olika drömmar i livet och vi har våra egna, unika personligheter. Vi är elever på Hälsa och Ledarskapsprogrammet och vi är alla även delägare i vårt gemensamma företag Idéskaparna. Varför har vi skrivit den här boken? Vi har fått en upplevelse av vad skola och lärande kan vara, därför vill vi även ge er samma möjlighet till att få en inblick i hur vi arbetar. Vår vision är att bidra till att skolledare, rektorer, lärare och beslutsfattare inom olika organisationer inför entreprenöriellt lärande i skolan i ett tidigt skede. Vi vill i denna bok berätta om det vi varit med om, vad vi har lärt oss och hur vi har utvecklats som personer. Vi hoppas därmed kunna inspirera, motivera och hjälpa er framåt i er skolutvecklingsprocess. Boken riktar sig även till elever och andra som intresserar sig för detta, som en inspirationskälla och för att visa att entreprenöriellt lärande kan genomföras på ett inspirerande sätt i skolan. 15

16 Visste vi att det skulle bli så här? När vi började på programmet hade vi ingen aning om hur de tre åren skulle bli. Vi visste inte heller att det nya arbetssätt som vi ställdes inför kallades entreprenöriellt lärande. Att entreprenörskapet låg till grund genom hela utbildningen var vi också helt ovetande om. Det är nu under senare tid som vi kommit underfund med hur vårt program är format och vi har successivt vävts in i denna utvecklingsprocess. Att vara ovetande har varit en viktig del i hela processen, vilket har varit både frustrerande och spännande. 16

17 17

18 Programmets kärna I detta kapitel vill vi beskriva hur ämnena hälsa, ledarskap och entreprenörskap ligger till grund genom hela programmet. Ledarskap Vi har utfört många olika typer av ledarskap under de två första åren, men huvudsakligen har vi utvecklat vårt eget ledarskap. Vi har insett att alla är ledare över sig själva och det är det som ligger till grund för att vi sedan ska kunna leda andra människor i framtiden. Ett gott ledarskap handlar inte bara om att kunna leda en grupp, vi har insett att det handlar om så mycket mer än så. Att vara en bra ledare handlar dels om att känna sig själv, känna sina egna gränser och ha samarbetsförmåga, men också att vara lyhörd, att våga och att se varje individ. Självklart är en ledare mycket mer än så och vi har fått en bra inblick i ledarskapets betydelse. Detta har vi lärt oss genom de kurser vi har haft, personer vi träffat och det sätt vi har arbetat med oss själva på. Hälsa Hälsa är något som ligger till grund för hela programmet. Under de första två åren har vi definierat begreppets innebörd och förbättrat vår egen hälsa. Vi har arbetat med oss själva och förbättrat hälsan både psykiskt och fysiskt på olika plan. Att ha en god hälsa, anser vi, är en viktig förutsättning för att överhuvudtaget kunna må bra och trivas med sig själv och med andra. Vår lärare sa en gång under de första veckorna så här: När ni är färdiga på det här programmet ska ni kunna säga till er blivande arbetsgivare; anställer ni mig så kan jag garantera att jag inte kommer att ha en enda dag i sjukfrånvaro. Detta lät då i våra öron, nästan som en omöjlighet. Hur kan vi hindra oss själva från att bli sjuka? Det handlar både om självkännedom och att tycka om det vi arbetar med. 18

19 Entreprenörskap Programmets arbetssätt kallas entreprenöriellt lärande och vi har utifrån det fått många erfarenheter och upplevelser. Entreprenörskapet genomsyrar hela programmet och samtliga kurser och vi har fått uppleva ett helt nyutvecklat arbetssätt. Många förknippar entreprenörskap med företagande, men för oss har det mer handlat om de egenskaper som förknippas med människor som förverkligar idéer. Det har även bidragit till att vi blivit mer motiverade, vi har lärt känna oss själva bättre, vi kan se lösningar på olika problem och vi kan ta för oss mer. Det är just de här aspekterna av entreprenörskap vi tar störst del av. 19

20 20 Påtända, osläckbara själar

21 21

22 Möte med det nya Våra förväntningar Innan vi började på Hälsa och Ledarskapsprogrammet visste vi ingenting om programmet. De flesta av oss valde programmet på grund av intresset för hälsa. Det var även spännande att det var ett helt nystartat gymnasieprogram som ingen annan tidigare gått. Visst fanns det både för- och nackdelar med att vi var de första. Vi hade ingen att fråga om hur det var att gå på Hälsa och Ledarskapsprogrammet och eftersom det var nytt, var det ingen som visste hur det skulle bli. Det fanns en plan för programmet, men ingen visste hur den skulle förändras med tiden. När vi började på programmet förväntade vi oss att arbetsupplägget skulle vara precis som vi var vana vid på högstadiet. Vi trodde även att vi skulle ha lektioner på vanligt vis, det vill säga att få frågor och leta reda på svaren på internet, i olika böcker och vi trodde att vi skulle visa upp våra kunskaper genom skriftliga prov. De förväntningar vi hade stämde till viss del, visst skulle vi läsa om ämnena hälsa och ledarskap. Men ämnena stod för något helt annat än det vi trodde och våra förväntningar passade inte riktigt in i den värld vi verkligen ställdes inför. Vi visste heller inte att det vi höll på med hade med entreprenörskap att göra. Det är något som vi med tiden har fått klart för oss. Vi har insett att detta är något nytt i skolvärlden och vi är medvetna om att vi är bland de första som arbetar på detta sätt i så stor utsträckning. Vår okunskap om arbetsformen bidrog under de första veckorna till att vi kände både spänning och frustration. Ett av syftena till detta var att vi elever skulle känna fler känslor under skoldagarna för att vi skulle ta skolarbetet på ett större allvar. Detta var en del av vår lärprocess. Ordet entreprenörskap var vi inte så bekanta med sedan tidigare, så det var svårt för oss att förstå vad det hade för betydelse inom programmet. Än idag är vi inte riktigt säkra på vad entreprenörskapet har för definierad innebörd, men vi vet betydligt mer idag än vad vi gjorde för två år sedan. 22

23 Vad var hälsa och ledarskap för oss när vi började? Vår syn på saker och ting har förändrats en hel del sedan vi började på programmet, inte minst begreppen hälsa och ledarskap. Detta kommer att framgå tydligt genom hela boken. Hälsa I början av programmet såg vi att en hälsosam person var någon som tränade regelbundet och åt sunt. Vi trodde att det skulle inrikta sig en hel del på ämnet hälsa, som för oss var idrott, kost och friskvård. Vi insåg snabbt att det enbart var en del av en människas hälsa. Vi fick reflektera mycket kring begreppet hälsa under första året och vi fick svåra frågor, exempelvis Hur smakar hälsa?. Då tyckte vi att frågorna var konstiga, men nu i efterhand kan vi se vad de egentligen betydde. Hur känns det att må bra? kanske frågan skulle kunna översättas till. Ledarskap I början fick vi ofta frågan, om vi ansåg oss som ledare. Varje gång svarade vi nej. En ledare för oss var någon som instruerade en grupp eller liknande, exempelvis en lärare eller en chef. Och eftersom vi inte var något av dessa, så var vi ju heller inte några ledare. Eller? Efter en tid frågade vår lärare oss vem det är som bestämmer över oss och våra liv. Var det någon annan än vi själva? Nej, det var det inte och det var då vi insåg att vi var ledare över oss själva, eftersom det var vi själva som bestämde och fattade egna beslut. När vi insett det så fick ordet ledarskap plötsligt en helt ny innebörd för oss. Vi som tidigare trott att ledarskap handlade om att styra och bestämma över en grupp, insåg då att ledarskap börjar hos oss själva. Nu har vi ett bredare perspektiv på begreppet, vilket vi utvecklar längre fram i boken. Våra tankar och känslor Under de första veckorna på programmet kände vi oss förvirrade. Vi var ovana vid det nya sättet att arbeta, men vi insåg snabbt att detta sätt passade oss mycket bättre än det vi tidigare var vana vid. 23

24 Eftersom ingen av oss visste hur det var att gå på programmet, var det många av oss som började tvivla på om vi verkligen valt rätt. Förvirringen som ägde rum under de första månaderna byttes senare ut mot en spännande känsla. Det var först då vi kunde acceptera att vi inte hade ett schema för hur nästa dag skulle se ut och vi gillade den spänningen i vardagen. Anledningen till att vi kände på detta vis, berodde på det nya arbetssätt vi ställdes inför. Det var omtumlande och konstigt och det gjorde att vi fick känslan av att vi inte lärde oss något till en början. Tankar som, Vad håller vi egentligen på med? och Lär vi oss verkligen något? dök upp inom oss under de första månaderna. Vi tyckte att det var aningen annorlunda, men vi visste inte att det var själva poängen. Därmed fick vi anledning att börja fundera på vad lärande egentligen innebär. Den första veckan var särskilt känslosam då vi fick möta en ny kultur. Detta gjorde att många tankar och känslor bubblade upp inom oss och vi visste inte vad det skulle bli av programmet. Men att vi fick en så känslosam start på programmet, var ett tydligt tecken på att detta var början på något nytt. Möte med en annan kultur Andra dagen på Hälsa och Ledarskapsprogrammet såg vi på en film som handlade om en kvinna från Nya Zeeland som kom från den maoriska kulturen. Efter filmen frågade vår lärare oss om vi ville träffa henne. Vi blev förvånade över frågan och utan att tänka på följderna, svarade vi Ja, det vill vi. En timme senare stod vi öga mot öga med kvinnan som hade tatuerad haka och långt svart hår. När Ehrena från Nya Zeeland kom till oss andra dagen i skolan, fick vi många blandade känslor. Det var spänning blandat med osäkerhet och vi visste då inte vad vi hade påbörjat för program. Vi var lite rädda för att möta det nya och vi insåg inte att det finns människor som lever på hennes vis. Under dagen fick vi uppleva en del ceremonier som hör till den maoriska kulturen. Det första vi gjorde tillsammans med Ehrena, resten av lärarna och vår rektor på skolan, var att vi hälsade på varandra på det maoriska viset. Det innebär att vi ställde oss i en ring för att sedan gå runt till var och en i ringen och gnugga våra näsor mot varandra. Detta var något av det jobbigaste under den dagen. Eftersom det var andra dagen i skolan, så kände vi inte varandra så 24

25 väl ännu och att trycka ansiktet mot varandra var inte det som stod högst upp på vår önskelista vid det tillfället. Men vi genomförde det och en massa andra saker under den dagen. Hälsningen är den upplevelse som vi minns starkast och det är nog något som vi aldrig kommer att glömma. Vi tror även att detta var en minnesvärd start på skolåret och vi är idag tacksamma över att hon kom till oss för att välkomna oss till en början på något helt nytt. En ovetande och utmanande tid För oss var bara att börja på Hälsa och Ledarskapsprogrammet en stor utmaning. Vi var vana vid ett helt annat arbetssätt och de första månaderna ägnade vi åt att försöka ta oss ur det. Vi visste nog inte själva att vi var så fast i ett skolmönster som vi faktiskt var. När vi fick en fråga svarade vi oftast Vet inte, på grund av att vi var rädda för att svara fel. Detta hände även om vi hade en gissning på frågan, men vi var rädda för vad de andra skulle tycka. Lärarna gav oss då många ledande frågor och följdfrågor så att vi till slut kunde ge ett svar. Detta tyckte vi var jobbigt då vi fick vara i fokus länge och vi gillade inte ögonkontakten. Under de första månaderna började vi utmana oss själva genom att göra saker som vi inte kände oss bekväma med. Ingen av oss var vana vid att föreläsa och många tyckte det kändes obekvämt att stå inför en grupp människor. Just därför blev föreläsningar en utmaning som vi jobbade mycket med i början av programmet. Vår lärare sa även till oss under de första veckorna att Innan ni slutar här ska ni kunna stå inför etthundra människor och prata oavbrutet i en timme. Detta kändes som en omöjlighet för många av oss och vi blev alla lite rädda när vi hörde detta. Kommentarer som Aldrig! och Det skulle jag aldrig våga! flög ur oss och vi kunde inte se oss själva framför en så stor grupp vid den tidpunkten. Men knappt en termin efteråt stod två av oss på en scen inför sextio personer och pratade i en timme om vårt program. Vi började även ta kontakt med många nya människor utanför skolan, vilket vi också såg som en stor utmaning. När vi fick en uppgift som krävde fler informationskällor än vi var vana och trygga i, var det ingen självklarhet för oss att boka möten med människor el- 25

26 ler att ringa upp dem. Det var när våra lärare gav oss tips på olika personer vi kunde kontakta, som det öppnade upp ögonen för oss. Allt detta för att vi tidigare inte fått möjligheten att ta initiativ till sådant och inte lika mycket ansvar i skolan. Detta ledde till att vi alla vågade ta nya steg för att ta kontakt med andra människor, vilket var en skräckfylld upplevelse för många. Många av oss vågade knappt lyfta luren när vi började och vi tyckte att det var obehagligt när vi var tvungna att ta kontakt för att få information till arbeten. Anledningen till att vi var så rädda för att ta kontakt, var för att vi var så rädda för att säga fel saker eller att vi skulle ställa dumma frågor. Men då fick vi ständigt ställa oss frågan, Vad är det värsta som kan hända under ett telefonsamtal?. Vi insåg att svaret på den frågan bara var att vi kunde få ett nej, och hur farligt kunde det vara? Det som förvånade många av oss när vi började prata med människor, var att de var mycket trevliga. Även om de inte kunde hjälpa oss vid det tillfälle vi önskade var de tillmötesgående. En annan utmaning var att vi inte hade något schema. Självklart hade lärarna koll på vad vi skulle göra under veckorna, men vi i klassen hade inget schema att titta på. Vi var vana vid att ha kontroll över dagarna och att vi kunde planera utifrån schemat, därför tyckte vi alla att det var jobbigt att vara ovetande större delen av dagarna. Detta ledde till att vi sa ifrån ett flertal gånger och till slut fick även vi ett schema där vi kunde följa det dag för dag. Det kändes som en trygghet för oss att veta hur nästa dag skulle se ut och det var skönt för oss att veta att lärarna tog våra åsikter på allvar. Alla dessa utmaningar och allt detta ovetande inför nästa dag, var något som det tog tid för oss att handskas med. Vi gillade inte att släppa kontrollen helt och det är något som vi än idag inte vill göra. Det var ändå nyttigt för oss att få känna på de känslor som upplevelserna i början gav oss och idag kan vi se nyttan av dem. Vi har utvecklats mycket som personer och vi har fått oss en tankeställare efter varje utmaning som också gjort att vi utvecklats. Den första tiden på Hälsa och Ledarskapsprogrammet var mycket intensiv och jobbig för oss. Vi ställdes inför utmaningar som vi tidigare hade så oerhört svårt att handskas med och vi lärde oss att saker vi var rädda för faktiskt inte var så farliga som vi trodde. 26

27 27

28 Vilka skillnader finns jämfört med högstadiet? Skillnaderna mellan högstadiet och gymnasiet, är för oss otroligt stora och vi ska i detta kapitel dela med oss av våra erfarenheter och upplevelser. Eget ansvar Under våra tidigare skolerfarenheter kände vi oss ofta som curlingstenar. Det var nästan alltid någon som hade sopat en bana framför oss. Vår upplevelse var att varje lektion i förväg var detaljplanerad och de problem vi ställdes inför var ofta konstruerade av någon annan. Vi upplevde att vårt ansvar var att ta med gymnastikkläder en till två gånger i veckan, göra färdigt läxorna, läsa på inför de kommande proven och att komma i tid till lektionerna. Att vi även hade ansvar för vårt eget lärande ägnade vi inte så stor tanke åt. Vi förstår nu att detta inte är någon unik erfarenhet för oss, utan återspeglar många skolor i Sverige och världen idag. Omställningen blev total för oss när vi började på Hälsa och Ledarskapsprogrammet. Vi fick ta mycket mer ansvar än vi var vana vid och detta skapade självklart en ny syn på vad ansvar innebär. Vi fick planera egna miniföreläsningar, ibland utan någon större vägledning av lärarna för att öva på att ta för oss och att driva oss själva framåt. Vi fick även ta beslut som rörde vårt eget lärande och vi lärde oss att ta vara på den tid vi hade i skolan, eftersom ingen av oss var särskilt motiverade att ta med skolarbete hem. Vi har idag ett mycket större ansvarsfält och det har blivit en naturlig del i vår vardag. Nu ligger inte ansvaret enbart i att ta med gymnastikkläder till idrotten, utan i allt vi gör. Eftersom vi har ett eget företag, innebär det att vi får ta mycket ansvar både för ekonomi, att saker blir gjorda i tid och att ta viktiga beslut. Vi vill inte ha saker serverade längre, utan gillar att ta för oss och ta ansvar över oss själva och våra egna arbeten. Detta gör också att vi har mognat otroligt mycket under den här tiden på programmet, vilket är positivt. Att ta eget ansvar innebär för oss att vi kan ta egna initiativ och fatta beslut, framförallt gällande oss själva. Ansvar innebär även att vi kan ta vara på tiden, vilket vi har blivit mycket bättre på. Så var det absolut inte i början och ett exempel på det är när vi fick bärbara datorer. 28

29 Det var under första terminen på programmet som vi fick veta att vi skulle få bärbara datorer till vårt klassrum. Detta var något som vi såg fram emot och vi trodde att ett fåtal datorer skulle komma. När våra lärare väl kom in med datorerna till oss, såg vi att vi skulle få betydligt fler än vi trodde. Vår lärare i datorkunskap delade ut varsin ryggsäck åt oss och alla fick en varsin dator. Detta var något helt nytt för oss. Att vi alla hade en egen dator på vår plats, ledde såklart till att vi ofta satt framför dem. Vi var då inne på Internet och ofta använde vi inte tiden på ett effektivt sätt. Vi hittade ett spel på Internet som vi alla fastnade för och vi spelade det oavbrutet när vi fick tid över. Faktum är att vi inte bara spelade när vi hade tid över, utan även under de morgnar när vi inte hade någon lärare. Vi tog spelet så långt att vi skrev poänglista på vår tavla och alla tyckte att det var ett oerhört roligt tidsfördriv. Att egna datorer skulle bidra till ett stort ansvarstagande, var inte något som vi tänkte på. Visst märkte vi att tiden flög i väg när vi satt framför datorerna, men vi utnyttjade inte tiden bättre för det. Det tog ett tag för oss att inse att datorspel inte var något bra sätt använda lektionstiden på, även om vi visste det innerst inne. Våra lärare frågade oss ofta hur vi använde vår tid och vad vi gjorde under de dagar då vi inte hade någon lärare. De märkte att det tog lång tid för oss att bli färdiga med en dags arbete, detta på grund av att vi gjorde så mycket annat till en början. Vad lärde vi oss då av detta? Jo, att det är mycket viktigt att ta ansvar för sig själv och att lära sig att prioritera. Vi var mycket dåliga på det i början och även idag kan vi ha svårt för att ta tag i saker och använda vår tid effektivt, men vi har blivit mycket bättre på det. I detta fall var våra lärare passiva och de lät oss inse vad följderna blev om vi inte tog vara på tiden själva. Detta tycker vi är bra då vi till slut insåg det själva och vi tror att det hade varit skillnad om våra lärare hade påpekat vårt ansvarstagande och talat om för oss vad vi borde gjort istället. 29

30 Rätt och fel Flera av oss har erfarenheter från högstadiet där vi kunde få ett papper med ett visst antal frågor, som det bara fanns ett rätt svar på. Svaret skulle vi leta fram i den bok som vi fick av läraren. En del av oss försökte även undvika att svara på de frågor läraren ställde. Anledningen till att vi gjorde detta var för att vi var rädda för att svaret skulle vara fel. Vi har lärt oss förstå att det finns olika rätt och fel för alla människor. Det finns ofta skilda åsikter om vi i klassen diskuterar ett ämne, men nu har fel åsikt och annan åsikt en helt ny innebörd för oss. Vi tänker mer och mer på att alla ska våga stå för sin åsikt och samtidigt acceptera att andra kan ha en annan åsikt än man själv har. Ni är ju skolskadade! Under de första veckorna fick vi vår första skriftliga inlämningsuppgift, som gick ut på att vi skulle reflektera själva kring ett ämne. Vi skulle alltså inte använda oss av någon fakta. Det första vi då frågade var, När ska uppgiften vara inlämnad och när får vi betyg på den?. Vår lärare log åt oss och sa att vi var så kallat skolskadade. Vi förstod först inte vad han menade, vi gjorde bara som vi var vana vid och självklart ville vi ha ett betyg på uppgiften. Det han menade var att han inte kunde betygsätta våra egna reflektioner och tankar och att vi enbart var ute efter betyg och att göra bra ifrån oss. Detta ansåg han vara en skolskada som vi fått under de tidigare åren som vi gått i skolan. Detta stämmer väldigt väl, vi var skolskadade. Vi oroade oss för betyg i alla ämnen och de rätta svaren när vi skulle genomföra en uppgift. Nu har vi fått förståelse för att alla ser olika på rätt och fel, vi tänker alla olika och vi tillåter varandra att yttra oss som vi vill. Vi löser uppgifter byggda på våra egna reflektioner och tankar kring ett ämne. I början ville vi hela tiden veta om det arbete vi gjorde var rätt, men våra lärare sa då att vi istället skulle utveckla våra tankar kring ämnet. Lärarna ville alltså att vi skulle reflektera mera. Nu lider vi inte längre av skolskadan, vilket vi tycker är skönt. Vi slipper oroa oss lika mycket för betyg och vi har inte lika hög prestationsångest. 30

31 Utmaningar Där vi gick på högstadiet ställdes vi inte inför så många utmaningar. Den största utmaningen, ansåg många av oss vara när vi skulle prata inför klassen, vilket vi gjorde ungefär en gång per termin. Eftersom vi inte gjorde det oftare, utvecklades vi inte inom området. Varje gång tyckte de flesta av oss att det var lika hemskt att ställa sig framför klassen. När vi väl skulle hålla en redovisning varade den inte längre än några minuter. I 8:an hade vi ungefär två minuter på oss och i 9:an trappades det upp till 3 5 minuter. Idag är utmaningarna mycket viktiga för oss då vi oftast kan mer än vad vi tror. Detta ger oss sedan en kick när vi ser att vi klarar av det som till en början kändes så jobbigt. Rädslan för utmaningen är efteråt som bortblåst och vi har lättare att genomföra det nästa gång. En del av oss i klassen var till en början blyga och tog inte för sig lika mycket som de andra gjorde. Därför blev den första tiden på Hälsa och Ledarskapsprogrammet psykiskt jobbig för dem och de trodde inte att de skulle klara av vissa utmaningar. Att säga sitt namn första dagen kunde, bara det, vara en jobbig situation. En del av oss ville då bara sjunka genom jorden, medan andra tyckte att det var helt okej. När vi tittar tillbaka kan vi se vår egen utveckling, vilket är jättekul! Att se hur vi alla gått från, delvis, blyga och osäkra personer till starka, självsäkra människor är en underbar känsla. Redovisningar var därför till en början en av de största utmaningar som vi ställdes inför och vi såg det just som redovisningar. Idag ser vi dem som något annat, nämligen föreläsningar. Vi använder oss av ordet föreläsningar och vi ser då att vi för fram ett budskap som vi känner oss stolta över. Detta gör att vi känner att det vi gör är på riktigt. När vi pratar om redovisningar så känns de som om det vi gör är på låtsas. Oftast tilldelas vi då ett ämne och det kanske inte alls hänger ihop med det vi är intresserade av, därav känns det på låtsas. Nästan varje dag i början av programmet bestod av en liten stund framför klassen och detta gjorde såklart att vi blev starkare i oss själva och en del av oss övervann rädslan över att tala inför folk. En annan typ av utmaning vi fick under första terminen tyckte vi var särskilt jobbig. Vi skulle tills nästa dag leta fram de mest odrägliga kläder vi hade och ha på oss dem under hela nästa dag i skolan. Vi skulle heller inte använda något smink under dagen. Detta tyckte vi till en början var mycket jobbigt! Vi var alla måna om vårt utse- 31

32 ende på ett eller annat sätt och att komma till skolan så odräglig som möjligt, var inte så populärt bland oss. Inte nog med att det kändes jobbigt med kläderna, vi hade inte gått på programmet särskilt länge och hade inte riktigt bekantat oss med skolan fullt ut. Detta gjorde bara saken ännu jobbigare och vi trivdes inte med situationen. Men vi antog ändå utmaningen och kom till skolan med våra fulaste kläder och utan smink, även om några hade fuskat med sminket. Sedan skulle vi gå så hela dagen, utan några undantag. Till en början ville vi bara sjunka genom jorden när de andra eleverna på skolan gick förbi och tittade skumt på oss. Värst tyckte vi att det var i matsalen, då alla var samlade och såg oss där vi stod i kön. Vi tyckte att det var jobbigt till en början, men faktum var att den obehagliga känslan sedan övergick till skratt. Vi tittade på varandra och såg hur vi såg ut och vi kunde sedan skratta åt oss själva. Detta gjorde att resten av dagen gick bättre, då vi själva kunde se det med glimten i ögat. Detta var en utmaning som passade oss efter våra behov. Många av oss var rädda för vad andra skulle tycka om oss till en början och vi lärde oss genom detta att det faktiskt inte spelar någon roll vad andra tycker. Idag är vi tacksamma över att vi fick den här typen av utmaning, då vi kan se vad det verkligen gav oss. Idag är utmaningar en viktig del i vår vardag och för vår personliga utveckling. En del ser fortfarande föreläsningar som en stor utmaning, medan några av oss tycker att det är roligt att ställa sig inför en grupp människor. Vi kan idag påverka när och hur vi vill genomföra föreläsningar och det ser olika ut för alla. Vårt synsätt på utmaningar har förändrats sedan början av programmet, då vi såg det som en utmaning att komma till skolan osminkad i odrägliga kläder. Idag ser vi det ur ett mycket större perspektiv. En utmaning för oss idag kan vara att marknadsföra ett stort event eller något som vi tidigare aldrig gjort. Idag skulle nog alla i klassen kunna gå till skolan i annorlunda kläder helt utan problem och vi har mognat i takt med att utmaningarna har vuxit med tiden. 32

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10 Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10 1. Hur bedömer du som helhet kursens kvalitet? ( 1 anger lägsta betyg, anger högsta betyg) Fråga 1 Fråga 1 Motivering: Bl a jätteintressant att träffa folk från

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A. Carro Östberg Jenny Stockhaus

Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A. Carro Östberg Jenny Stockhaus Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A Carro Östberg Jenny Stockhaus Arbetslag A Norrtullskolan Bred kompetens i arbetslaget både formell och informell Entreprenörskapets didaktik,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. 1(5) Absolut! Som vanligt översteg den mina förväntningar. Absolut Ja, till 100 %. JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. Fantastiskt att

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57% 44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 3:4. Under denna lektion får dina elever:

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 3:4. Under denna lektion får dina elever: Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar

Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar Hasseludden 6 november 2006 Marielle Peterson & Christer Westlund Betydelsefulla kompetenser Med utgångspunkt i det samhälle som finns idag. Vilka 10 kompetenser

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96% Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96% 1. Jag känner mig trygg i skolan. 100 100 100 100 100, 2. De andra eleverna är trevliga mot mig i skolan. 97 97 97 100

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Utvärdering APL frågor till praktikant

Utvärdering APL frågor till praktikant Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 23 34,8 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

assisco HälsoCamp 5-6 mars 2016 Följ med oss upp till Ånnaboda för en helg fylld med mental och fysisk träning.!

assisco HälsoCamp 5-6 mars 2016 Följ med oss upp till Ånnaboda för en helg fylld med mental och fysisk träning.! assisco HälsoCamp 5-6 mars 2016 Följ med oss upp till Ånnaboda för en helg fylld med mental och fysisk träning. Vi välkomnar människor som vill göra ett avstamp mot ett friskare och liv oavsett om det

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5 Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1 Kapitel 2 Sida 2 Kapitel 3 Sida 3 Kapitel 4 Sida 4 Kapitel 5 Sida 5 Kapitel 1 Hej jag heter Pontus Sjöström och är 15 år. Jag bor i Nacka med mina föräldrar och två

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer