Från arbetsgemenskap till fritidsgemenskap Den svenska landsbygdens omvandling ur Locknevis perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från arbetsgemenskap till fritidsgemenskap Den svenska landsbygdens omvandling ur Locknevis perspektiv"

Transkript

1 Från arbetsgemenskap till fritidsgemenskap Den svenska landsbygdens omvandling ur Locknevis perspektiv Yvonne Gunnarsdotter Fakulteten för naturresurser och lantbruk Institutionen för landskapsplanering Uppsala Doctoral thesis Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala

2 Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2005:3 ISSN ISBN Yvonne Gunnarsdotter, Uppsala Tryck: SLU Service/Repro, Uppsala

3 Abstract Gunnarsdotter, Yvonne Från arbetsgemenskap till fritidsgemenskap. Den svenska landsbygdens omvandling ur Locknevis perspektiv. (From a community of work to a community of leisure. The changing process of rural Sweden from the perspective of Locknevi.) a Doctor s dissertation. ISSN , ISBN The imprint on rural areas from social change since the 1950s is a decline in population, farming and other local working places, services, political platforms and meeting places. The aim of the thesis is to understand how these changes have affected the interrelations between people, place and history. The fieldwork was conducted in Locknevi, a parish in Småland. Interviews and participant observation were undertaken for four months, during a span of five years. In spite of the impoverishment of rural areas inhabitants seek to maintain social and timespace relations through new practises, mostly in local associations. These associations were once an important arena for modernising both agriculture and rural life. Now they are divided into agricultural and community based associations. People moving into the community often engage in community based associations. Hence local communities are now upheld by activities within associations and among friends instead of by work within agriculture. Three cases from Locknevi are the basis for discussions of the effect of social change over the last decades. For example the school is an important institution and meeting place. Here the struggle to retain the village school shows that when meeting places are in danger of disappearing people tend to mobilize against deterioration in living conditions. Furthermore the church is an important local political arena, institution and meeting place. The conflict within church leadership represents divergent views in the community, namely the old independent view and the new view incorporated in a global world. Moreover the moose hunt as an institution serves to maintain the sense of community. In this regard the effects of change are manifested in the way the local hunting teams respond to the activities of hunting tourism. Here tensions often emerge between cultural/social and economic stakes within the community. The empirical findings shows no conflict between seeking to maintain a strong place identity and embracing an openness towards society. On the contrary, this combination could well be the fundamental driving force for building society. However it is hard to create a viable community in the absence of local subsistence, meeting places, institutions and a concrete use of place. Keywords: rural studies, rural development, community, modernity, place identity, local identity Author s address: Yvonne Gunnarsdotter, Department of landscape planning, Ultuna, SLU, Box 7012, S Uppsala, Sweden. 3

4 Sammanfattning Samhällsförändringens avtryck på landsbygden sedan 1950-talet är en kraftig minskning av befolkning, lantbruk och andra lokala arbetsplatser, service, offentliga mötesplatser och lokalpolitiska arenor. Syftet med avhandlingen är att undersöka vad samhällsomvandlingen inneburit för relationerna mellan människor i en småländsk bygd och deras relation till platsen och dess historia. Empirin kommer från ett fältarbete i Locknevi, en jord- och skogsbygd i nordöstra Småland. Där genomförde jag intervjuer och deltagande observation under fyra månader utspridda på fem år. Trots utarmningen av landsbygden strävar invånarna efter att upprätthålla bygden genom en ny praktik som sker företrädesvis i föreningslivet. Föreningslivet var tidigare en viktig arena för moderniseringen av lantbruket och landsbygden. Dagens föreningsliv är mer tudelat med både lantbruksbaserade och bygdebaserade föreningar. De inflyttade invånarna saknar ofta anknytning till lantbruket och engagerar sig gärna i den senare sortens föreningar. Numera upprätthålls därför den tidsrumsliga gemenskapen på fritiden i föreningsliv och umgänge snarare än i den arbetsgemenskap som lantbruket erbjöd. Tre exempel från Locknevi diskuterar effekten av samhällsförändringen de senaste decennierna. Skolan är en viktig institution och mötesplats. Kampen för att behålla den sista byskolan visar att när mötesplatserna försvinner tenderar invånarna att mobilisera mot utarmningen av livsvillkoren. Kyrkan är en viktig lokalpolitisk arena (såväl som en institution och en mötesplats). Konflikten kring kyrkans ledarskap visar att det finns olika uppfattningar om vem som ska ha tolkningsföreträde när det gäller vilken bygd de lever i: det gamla relativt självständiga eller det nya Locknevi inlemmat i en global värld. Älgjakten är en institution för att upprätthålla den tidsrumsliga gemenskapen. De lokala jaktlagens reaktion på jaktturismen visar att det ibland uppstår spänningar mellan kulturella/sociala och ekonomiska aspekter av bygden. Empirin från Locknevi visar att det inte finns någon motsättning mellan en stark förankring i bygden och en öppenhet mot omvärlden. Tvärtom kanske denna kombination utgör en viktig drivkraft i samhällsbyggandet. Det är dock svårt att skapa en levande landsbygd om det saknas lokal försörjning, mötesplatser, institutioner och ett konkret brukande av platsen. 4

5 Förord Många personer har under resans gång bidragit till min forskningsprocess och jag vill rikta ett särskilt tack till följande. Alla Locknevibor som tagit emot mig i hemmet, på älgjakter och olika tillställningar. Tack för att ni delat era tankar med mig. Cecilia Waldenström som långt innan avhandlingsarbetet påbörjades skolade in mig i forskarvärlden, och som in i det sista läst och kommenterat manus. Ulrich Nitsch som också bidragit till mitt förhållningssätt till forskning och som var min handledare den första tiden. Kjell Havnevik som under de sista två åren varit huvudhandledare, och Irene A. Flygare som varit biträdande handledare. Tack för ert engagemang och för er lyhörda och tålmodiga vägledning. Lars Hallgren, rumskamrat och medresenär, som så ofta hjälp mig att navigera i forskningsdimman. Magnus Ljung som kommit med en ström av lästips och tankeväckande frågor. Tack också Lotten Westberg, Hanna Bergeå, Jenny Höckert, Neil Powell och Ylva Dahlman, som läst olika kapitel och som med era ärliga kommentarer gett mig ovärderlig hjälp. Ett alldeles särskilt tack till Göran Carlén för kärleksfull uppbackning både praktiskt och intellektuellt. Det sista tacket går till Märta Carlén och Vide Carlén för att ni påmint mig om andra värden i livet än arbete. Avhandlingsarbetet har finansierats av SJFR (1,5 år), Nordiska ministerrådet (0,5 år) och SLU, dåvarande LTJ-fakulteten (2 år). Alla bilder är tagna i Locknevi av mig utom där bildtexten anger något annat. Ultuna 21 februari 2005 Yvonne Gunnarsdotter 5

6 6

7 Innehåll 1. Bakgrund Ingång till avhandlingen Landsbygder i förändring Landsbygdens särskildhet Forskning om lokala gemenskaper Syfte, frågor och anspråk Läsanvisning Huvudbegrepp och tillvägagångssätt Relationer till en plats, dess invånare och dess historia...26 Bygd...26 Lokalsamhälle...30 (Local) Community...31 Plats och landskap Samhällsförändring...36 Modernitet och tradition...36 Alternativa benämningar...38 Två parallella moderniteter Lokala gemenskaper i en globaliserad värld...41 Lokala gemenskaper hotade...41 Lokala gemenskaper inte hotade Tillvägagångssätt...44 Metoder...44 Tolkning...46 Valet av Locknevi...49 Fältarbete...51 Etik Locknevi i ett historiskt och nationellt sammanhang...55 Locknevi i fickformat...55 Svenskt 1800-tal...57 Locknevis 1800-tal...58 Sverige under första halvan av 1900-talet...61 Locknevi under första halvan av 1900-talet...62 Sverige under och 1960-talen...65 Locknevi under och 1960-talen...67 Sverige från 1970-talet till nu...71 Locknevi från 1970-talet till nu Skolan: mobilisering för att bevara mötesplatser Skolhistorik En aprildag i Locknevi skola Mobilisering för Locknevi skola...83 Skolkampen...83 För och emot byskolan Andra byskolor Om mötesplatser...92 Färre mötesplatser...92 Vikten av mötesplatser

8 4.6 Om mobilisering...98 De lokala gruppernas roll...98 Kvinnornas roll...99 Mobiliseringens innebörd Mobilisering och sedan Sammanfattning Kyrkan: rubbade maktbalanser Kyrkohistorik Kyrkobyggen Präster Kommunreformer Intressemotsättningar Kyrkorådet Bosse Präst Kyrkoarkivet och prästgården En konflikt Kyrkorådet vs kyrkoherden Det nya kyrkorådet Andra församlingar Tolkning av kyrkokonflikten i Locknevi Förändrade maktbalanser Maktens tre ansikten Politiska arenor Markägandets makt Kvinnors makt Platsens förändring Sammanfattning Jakten: Ökade hierarkiska och marknadsmässiga relationer Jakthistorik Älgjakt i Locknevi Jakten som ritual Naturupplevelser i jakten Djurens betydelse i jakten Viltet Hundarna Jakten som jämlikt kamratskap Jakt och manlighet Män Kvinnor Platsens betydelse i jakten Jägarrollen Jägare och icke-jägare Jägare och skogsägare Hushållning och sport Jaktturismens organisation Jaktföretagarnas perspektiv Jaktledare och markägare Jaktlaget

9 6.11 Locknevis jägare och jaktturismen Kulturella aspekter pengar Kulturella aspekter främlingar Sociala aspekter uteslutning Sociala aspekter förändrade relationer Ekologiska aspekter viltvård Sammanfattning Lantbruket: Olika innebörder beroende på perspektiv Lantbrukande och markägande Politik och framtid Relationer till gården Sociala relationer i lantbruket Släktskap Klass Kön Drivkrafter och bondeidentitet Lantbrukande och landskapande De inflyttades och utflyttades relation till bygden Allmänhetens lantbruk Sammanfattning Föreningslivet: nygammal gemenskap Lantbruksanknutna föreningar Samverkan inom lantbruket Föreningar för politik, ungdomar och kvinnor Lantbrukets kooperativa och fackliga delar Grillfest med LRF i Locknevi Tolkning av grillfesten Bygdeanknutna föreningar Hembygdsföreningen Hembygdsdag i Locknevi Tolkning av hembygdsdagen Ideella och kulturella föreningar Locknevi marknad Tolkning av Locknevi marknad Det nya föreningslivet Gemenskap via barnen LAIK och jubileumsfesten Tolkning av jubileumsfesten Sockenföreningen och Sockenbladet Debattämnen Föreningslivet och omvärlden Inflyttade, återflyttade och infödda Locknevibor Föreningslivets betydelser Abstrakta och konkreta sociala relationer Tidsrumsliga relationer Politiska arenor Sammanfattning

10 9. Diskussion Samhällsomvandlingen och Locknevi Förändringar Institutioner Hur har invånarna hanterat förändringarna på landsbygden? Ny praktik Mobilisering och motstånd Framtiden Hur har förändringarna på landsbygden påverkat Locknevi? Socialt Rumsligt Tidsmässigt Kulturellt Vad betyder landsbygden för samhällsbyggandet? Slutord English Summary Social change in the community Changes Institutions How have the inhabitants coped with the changes? New Practise Mobilisation and resistance The future In what ways have the changes in rural areas affected Locknevi? Social Spatial Temporal Cultural What does the rural community mean to the building of a society? Closing remarks Referenser Litteratur Tidningar och trycksaker Internet Muntlig och skriftlig kommunikation

11 Bild 1. Karta över delar av Småland. Källa: Lantmäteriet 11

12 Bild 2. Karta över Locknevi socken. Källa: Locknevi Sockenblad 12

13 1. Bakgrund 1.1 Ingång till avhandlingen I en värld som karaktäriseras av rörlighet och flöden när det gäller människor, ting, idéer och kapital är det lätt att glömma att många människor identifierar sig i förhållande till en plats. Detta gäller inte bara de som bor på platsen ifråga utan också de som har flyttat därifrån. Denna avhandling utspelar sig på en samhällsnivå som brukar kallas lokala gemenskaper, en nivå som antropologen Anthony Cohen (1985:15) beskriver som större än släktskap men mindre än den abstraktion vi kallar samhälle. Den lokala gemenskap som jag valt att studera är Locknevi, en småländsk jord- och skogsbygd med 500 invånare i nordöstra Småland. Avhandlingens utgångspunkt är dels att många landsbygdsbor engagerar sig aktivt för sin lokala gemenskap och dels att många lokala gemenskaper har utarmats när det gäller arbetstillfällen, invånarantal, service, odlingslandskap och självstyre. Hot mot bygden är en vanlig anledning till till att invånarna mobiliserar för att försöka vända den negativa trenden. Landsbygdsbornas engagemang är både en reaktion på och ett bidrag till samhällsförändring. Det pågår även andra mer eller mindre oreflekterade sätt att bidra till den lokala gemenskapen, såsom att bruka marken, att jaga, att umgås och att samtala. Många tätortsnära landsbygder har vänt den negativa befolkningstrenden. Det räcker dock inte med att människor bosätter sig på en plats för att det ska bli en gemenskap, det behövs också en kontinuitet så att människor kan relatera till varandra, till platsen och till dess historia. Tanken att bygden skapas i samspelet mellan människor, tid och rum är bärande genom avhandlingen. I detta kapitel placeras avhandlingen i ett samhälleligt sammanhang, genom en översiktsbild av den svenska landsbygdens förändring med nedslag i ett antal nyckelord. Därefter placeras avhandlingen i ett forskningssammanhang, genom att beskriva de olika forskningsdiskussioner som avhandlingen förhåller sig till. Kapitlet utmynnar i en presentation av avhandlingens syfte och forskningsfrågor. 1.2 Landsbygder i förändring Den svenska landsbygden är ett flytande begrepp eftersom det finns stora geografiska skillnader. Glesbygdsverket (GBV) delar upp Sverige i fyra regioner på grundval av arbetsmarknadernas karaktär: skogslänens inland, skogslänen övrigt, storstadsregionerna samt övriga Sverige (Glesbygdsverkets årsbok 2003:18). Glesbygdsverket har också gjort en 13

14 indelning av landet utifrån invånarantal och avstånd. Enligt denna är glesbygder områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort. Tätortsnära landsbygder är områden med 5 till 45 minuters bilresa från närmaste tätort. Tätorter är områden med mer än invånare och områden inom 5 minuters bilresa till tätorten 1. Bakom den grova indelningen döljer sig ett myller av särpräglade bygder, men trots olikheterna går det att urskilja några övergripande tendenser under 1900-talet. Den kanske största förändringen är att de lokala arbetsmarknaderna 2, som historiskt byggt på att de areella näringarna vuxit, nu nästan upphört på många håll och människor får söka sig allt längre bort för att få arbete. Lantbruket (jord, skog, trädgård och fiske) svarade ända fram till slutet av 1800-talet för omkring 80% av sysselsättningen på landsbygden (Morell 2001:14). Under 1930-talet var andelen omkring 30% och de industrisysselsatta började då överstiga jordbruksbefolkningen i antal (ibid). Sedan 1950-talet har storleksrationaliseringarna lett till en drastisk minskning av jordbruk, mejerier, sågverk, butiker och andra lokala arbetsplatser. Kvar finns främst vård- och omsorgsarbete. År 1950 var 20% av den arbetande befolkningen sysselsatt i lantbruket, och år 2000 var siffran 1,8%. 3 Både för lantbruk och övriga näringsgrenar är de regionala variationerna stora, men generellt har storstadslänen högre förvärvsintensitet 4 än både skogslänen och södra Sverige (Glesbygdsverkets årsbok 2003). Skogsbrukets mekanisering har lett till att arbetstillfällena i skogen mer än halverats de senaste 20 åren trots oförändrad produktion (Reidius 2003). Den teknologiska utvecklingen sedan efterkrigstiden har ökat människors räckvidd. Tack vare detta är det möjligt med en regionutvidgning, alltså en förstoring av lokala arbetsmarknader. Detta har lett till att majoriteten av 1 Enligt SCBs alternativa definition har en tätort mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. (Glesbygdsverkets årsbok 2003:24). 2 Begreppet lokala arbetsmarknadsregioner, som används inom regionalpolitiken visar att vad som anses lokalt tenderar att vidgas. En lokal arbetsmarknadsregion (LA-region) är det område inom vilket människor bor och arbetar, och eftersom kriterierna bygger på pendling är regionerna flexibla. Den minsta byggstenen är kommunerna, och de små bygderna osynliggörs (SOU 2003:29). 3 Uppgiften från 1950-talet kommer från Flygare & Isacson (2003:21) och uppgiften från år 2000 är hämtade ur Jordbruksstatistisk årsbok (2004). Om man dessutom lägger till kringverksamheter som är knutna till lantbruket blir siffran högre. Det kan gälla exempelvis livsmedelsförädling och transportföretag. 4 Förvärvsintensitet är ett mått som anger andel bosatta personer som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den åldersgruppen (Glesbygdsverkets årsbok 2003:60). 14

15 landsbygdens invånare dagligen arbetspendlar med bil. 5 Det är inte ovanligt att en i familjen veckopendlar mellan arbete och hem. Väghållning och bensinpriser är av dessa skäl frågor som är intimt kopplad till försörjningen för landsbygdsborna. Den ökade räckvidden visar sig också i att många stadsbor har fritidsbostäder på landsbygden. Arbetsmarknadens förändring är en av orsakerna bakom landets befolkningsförändringar som kan delas in i de tre kategorierna avfolkning, befolkningsökning och återbefolkning (Harper 1989:174). Sedan slutet av 1800-talet har människor lämnat landsbygden. För hundra år sedan var 75% av befolkningen bosatt på landsbygden och i dag är förhållandet det omvända. 6 Skärningspunkten inträffade under 1930-talet då hälften av befolkningen bodde i städer respektive på landsbygden (Glesbygdsverkets årsbok 2003). Mellan 1930 och 1980 var det övervägande kvinnor som flyttade till städerna men nu har könsskillnaden utjämnats. Av Sveriges 9 miljoner invånare bor knappt i glesbygd, knappt 2 miljoner i tätortsnära landsbygd, 3,7 miljoner i tätorter och drygt 3 miljoner i storstadsområden (Glesbygdsverkets årsbok 2003). Utflyttningen från landsbygden har i stort sett klingat av och befolkningsminskningen i glesbygden beror främst på att det är fler som dör än som föds där. Under 1970-talet inträffade ett trendbrott, då fler flyttade till än från landsbygden, och i dag är landsbygdsbefolkningen ungefär lika stor som då (SOU:29:87). Den tätortsnära landsbygden förutom i skogslänen har de senaste åren ökat sin befolkning, främst genom att barnfamiljer och personer mellan 50 och 64 år flyttar dit. En del av inflyttningen består av återvändare, men många har inte haft kontakt med landsbygden tidigare. Av dem som lämnat gles- och landsbygden för att studera kommer hälften tillbaka till sitt hemlän efter examen och en tredjedel till sin hemkommun. (Glesbygdsverkets årsbok 2003). Eftersom det främst är barnfamiljer som flyttar till landsbygden är landsbygdsbefolkningen idag yngre än på talet (SOU 2003:29:87). Nära kopplat till de ovan uppräknade förändringarna är att servicen har minskat på landsbygden. En god service är viktig för att hålla bygden levande. Butiker, postkontor och skolor underlättar vardagen så att invånarna slipper tillbringa ännu mer tid i bilen. De fungerar också som nödvändiga mötesplatser. Den stora nedläggningsvågen skedde under och 1970-talen, men tendensen fortsätter. Under 2002 miste Bilberoendet är ett utmärkande drag för landsbygden. I skogslänens inland sker 77 % av resorna med bil, och av invånare i Stockholmsregionen gör drygt 50% sina resor med bil. (Glesbygdsverkets årsbok 2003:29:91). 6 Den exakta siffran beror på hur man räknar. Enligt GBVs definition bor 76% av befolkningen på landsbygden och enligt SCBs definition 84% (Glesbygdsverkets årsbok 2003:24). 15

16 orter sin sista butik, och nedläggningstakten väntas öka (Glesbygdsverkets årsbok 2003:115). Postens samarbete med butiker har lett till färre postkontor på landsbygden (ibid:118). Av de drygt små grundskolor som fanns kvar 1974 har snart hälften försvunnit, och Skolverket räknar med att ytterligare grundskolor stängs de närmaste tio åren, varav de flesta är små (Land 17/2004). Jordbruksnedläggning och befolkningsminskning har lett till att odlingslandskapet förändrats. 7 Antalet brukningsenheter har minskat drastiskt sedan efterkrigstiden 8, medan åkerarealen har minskat i mindre utsräckning. 9 De färre och större brukningsenheterna ger särskilt i slättbygder ett landskap med stora sammanhängande områden åkermark. Betesmarken har ökat de senaste åren vilket ger ett annat landskap än åkerbruket. 10 I skogsbygder växer en del jordbruksmark igen. Det moderna skogsbruket har lett till ett mer intensivt brukat skogslandskap med kalavverkning, täta ungskogsbestånd och mindre gammal skog. Ytterligare en samhällsförändring som berör landsbygden är kommunsammanslagningarna. Efter att kommuner ersatte socknarna 1862 har antalet kommuner minskat stegvis. Vid kommunreformen 1952 bildades drygt stads- och landskommuner. Mellan 1962 och 1974 genomfördes en ny kommunreform som reducerade antalet kommuner till 278 storkommuner. 11 Vid den senaste kommunsammanslagningen försvann förtroendeuppdrag, de flesta från före detta småkommuner och socknar (SOU 1999:84). Denna förlust är på väg att kompenseras genom att ett stort antal lokala utvecklingsgrupper bildats sedan slutet av talet. Stad och land har blivit mer integrerade, och eftersom det oftast är landsbygden som närmar sig staden är det fråga om en urbanisering. Den tätortsnära landsbygden kallas ibland för urbaniserad landsbygd, och då är 7 Påståendet utgår från hur landskapet tedde sig decennierna runt 1900, det som vi lärt känna via Astrid Lindgrens böcker och statarlitteraturen och som för lekmannen framstår som tidlöst. I själva verket förändrades landskapet drastiskt under 1800-talet då äng blev till åker, skogen nästan försvann i stora delar av södra Sverige och allmogeträdgårdar anlades vid bostadshusen där man förut hämtat foder från träd och buskar. Vid mitten av 1800-talet var det agrara landskapet generellt sett betydligt öppnare än vid början av 1900-talet. 8 Från knappt år 1944 (Flygare & Isacson 2003:31) till knappt år 2003 (Jordbruksstatistisk årsbok 2004). 9 Från drygt 3,5 miljoner ha 1944 (Flygare & Isacson 2003:34) till drygt 2,6 miljoner 2003 (Jordbruksstatistisk årsbok 2004). 10 Uppgiften kommer från Sveriges offentliga statistik (2004) och grundar sig på jordbrukarnas ansökningar om arealstöd. 11 Antalet kommuner har sedan utökats till 289, varav 23 finns i glesbygd (Glesbygdsverkets årsbok 2003:21). 16

17 det främst bebyggelsemönster och livsstil man har i åtanke (Ds 1989:22). Redan på 1960-talet höll skillnaderna mellan stad och land på att upplösas och då gjordes följande sammanställning av landsbygdens förändring (ibid): Landsbygdsbebyggelsens urbanisering Ökad andel sysselsatta i stadsnäringar Ökad interaktion mellan stad och land Tillkomst av masskommunikationsmedel som lätt når fram till landsbygden Inkomstutjämning mellan stad och land I dag kan vi konstatera att alla punkter ovan mer eller mindre har uppfyllts och det är svårt att med blicken avgöra om en person är landsbygds eller stadsbo. Många landsbygdsbor rör sig dagligen i tätorter, och många stadsbor har kontakt med landsbygden. Man lyssnar på samma radioprogram, tittar på samma TV-program och läser samma tidningar. De skillnader som finns i livsstil kan delvis förklaras socialt snarare än geografiskt. De yrken som klassas som arbetarklass är relativt sätt vanligare på landsbygden än i städer, men skillnaden i livsstil mellan snickaren eller sjukvårdsbiträdet på landsbygden respektive i staden är inte stor. Trots urbaniseringen av landsbygden finns det fortfarande skillnader som gör att människor söker sig till landsbygds- respektive stadsboende. Stadens snabba puls, anonymitet och möjlighet till yrkeskarriär lockar särskilt unga människor (Gunnarsson 1994). Landsbygdens natur, rena luft, trygghet samt möjlighet att ha hästar och utrymme för att kunna meka, lockar särskilt barnfamiljer och personer i övre medelåldern (Stenbacka 2003). 12 Betraktat utifrån är det mest brister som livet på landsbygden präglas av, men betraktat inifrån erbjuder landsbygden för många ett meningsfullt liv där glesheten ibland kan vara en fördel (Westholm 1996). 1.3 Landsbygdens särskildhet I den statliga utredningen Mot en ny landsbygdspolitik argumenterar författarna Erik Westholm och Jan Amcoff för en integrerad landsbygdspolitik med en territoriell ansats (SOU 2003:29). De anser att landsbygd bör behållas som en kategori inom politiken därför att landsbygden är särskild på följande sätt: Landsbygden har många funktioner som inte kan separeras i olika sektorer. Exempelvis kan ett lantbruk innebära både boende- och rekreationsmiljö, näringsfång och naturresursförvaltning. Landsbygden kännetecknas av glesa strukturer, både när det gäller befolkningstäthet och tillgänglighet till service. 12 För att inte polarisera i onödan vill jag framhålla att det finns stadsbygder med hembygdsföreningar likaväl som det finns landsbygder som sjuder av aktiviteter. 17

18 Landsbygdsföretagandet präglas av personrelationer och inte av skalfördelar. Landsbygdens utveckling bygger i hög grad på frivilliga insatser för att kompensera brister i privat och offentlig service. Dessutom påpekar författarna att landsbygden redan är en kategori inom politiken med särskilda stöd och program, samt att landsbygden internationellt har en stark ställning inom politik, planering och forskning. Trots en likartad analys av landsbygden drar geografen Gunnel Forsberg (2002) slutsatsen att landsbygd inte bör användas som en kategori inom politiken. Hon menar att planeringens uppdelning av stad och land speglar rumsliga skillnader och skillnader i makt (vilken finns i städerna). Uppdelningen av rummet döljer dels att det finns många landsbygder och dels att människors visioner om det goda livet inte kan kategoriseras i stad och land utan följer andra uppdelningar som etnicitet, kön, ålder, och socioekonomiska förhållanden. Forsbergs slutsats är att planeringen bör fokusera på gemensamma problem och lösningar, som exempelvis segregering, rumslig hierarkisering och lokal mobilisering varhelst de uppkommer. Även om hon motsätter sig en territoriell ansats talar hon inte för en sektorsuppdelning, utan snarare en tematisering av politiken som skär på tvärs gentemot både territorier och sektorer. Kritik mot uppdelningen av stad och landsbygd framfördes redan på 1940-talet av etnologen Börje Hanssen (1952/1977:5). Ett annat förslag till att upplösa dikotomin stad land görs av Christopher Ray (1999:265) i det han kallar post-rural studies. I likhet med Forsberg betonar han skeva maktförhållanden och mångfalden av landsbygder. Han kommer liksom Forsberg fram till att stad land bör ersättas, men behåller en territoriell ansats och föreslår kategorin sårbara territorier (vulnerable territories) som ofta men inte alltid finns på det vi kategoriserar som landsbygd. Ray menar att markanvändning och gles befolkning fortfarande är karaktäristiskt för landsbygden, men den reflexiva moderniteten placerar rural och urban utveckling i samma båt vars mål är att finna utvecklingsstrategier som inte missgynnar vissa grupper. Jag anser att det finns situationer där tudelningen stad land, dvs ett territoriellt perspektiv, är meningsfull, liksom det finns situationer där andra kategorier eller perspektiv är relevanta. 13 Så länge det finns situationer där människor benämner sig själva landsbygdsbor respektive stadsbor är begreppet landsbygd meningsfullt. Att kalla sig landsbygdsbo är ett relativt sent och medvetet identitetsskapande som markerar att man är icke-urban, och som uppstått 13 Liksom när det gäller andra benämningar uppfattar jag landsbygd som ett perspektiv snarare än en kategori. Även i en studie om landsbygd bör perspektiv som makt, kön, etnicitet, klass etc finnas med på tvären mot det territoriella. 18

19 som ett motstånd mot marginalisering. Begreppet glesbygd som skapades under 1960-talet ansågs alltför negativt och under 1980-talet återupptogs begreppet landsbygd som ett mer positivt klingande alternativ. En parallell till ett medvetet användande av identiteten landsbygdsbo finns i etnologen Kjell Hansens påstående om den regionala identiteten som ett uttryck för motstånd mot en upplevd marginalisering (1999:306). Hansen menar att den lokala identiteten är formad av vardaglig praktik, till skillnad från den regionala identiteten som är diskursiv, i bemärkelsen medvetet skapad genom symbolhandlingar som exempelvis retorik. Till skillnad från regional identitet är en lokal identitet inget självändamål, utan en levd realitet (Hansen 1999, Salomonsson 1994). 1.4 Forskning om lokala gemenskaper Forskningen om lokala gemenskaper/community brukar samlas under det breda ämnet rural studies vars bas är kvalitativa studier i lokalsamhällen, men också en del kvantitativa studier. Under första halvan av 1900-talet utgick forskningen från en föreställning om en lokal gemenskap i balans, med jordbruksbaserad försörjning och släktskapsbaserad lokal identitet. Uppdelningen stad och land tolkades genom begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft, som myntades av Ferdinand Tönnies Han menade med att utvecklingen i Europa gått från en bild där Gemeinschaft dominerar över Gesellschaft till tvärtom (Asplund 1991). Avgörande för om vi lever i det ena eller andra är hur människor relaterar till varandra och till platser, ting eller företeelser. 14 Andra begreppspar i Tönnies anda är sociologen Emile Durkheims mekanisk solidaritet och organisk solidaritet (där mekanisk motsvarar Gemeinschaft), antropologen Robert Redfields (1960/1989) folk society och urban society samt sociologen Jürgen Habermas (1984) livsvärld och systemvärld. Under 1960-talet började uppfattningen om homogena lokala gemenskaper att ifrågasättas. En föregångare var Redfield (1960/1989) som studerade lokala gemenskaper i relation till både individer och större samhällsbildningar. I takt med att lantbruket minskade och nya grupper flyttade till landsbygden började forskarna att studera yrkesidentitet i stället för släktskap som grund för gemenskapen (Harper 1989). 14. Gemeinschaft är förtrolig och privat samlevnad grundad på konsensus och tillit, till skillnad mot det offentliga livet i Gesellschaft som grundas på förhandling och kontrakt. Tönnies förlägger gärna Gemeinschaft till familjen, men han menar också i ett tillägg skrivet 1912 att den kooperativa rörelsen kan ses som ett försök att skapa Gemeinschaft i Gesellschaft (Asplund 1991:65). 19

20 Under 1970-talet förstärktes intresset för ojämlikhet, komplexitet och individers agency, dvs att människor har olika förhållningssätt och inte passivt underordnar sig kulturella system. I dag är skillnader och öppenhet mot omvärlden ett vanligt tema (Day 1998). Forskare pekar exempelvis på den politiska och ekonomiska marginalisering som kan drabba dem som hamnar utanför den dominerande föreställningen om landsbygdsbors livsstil (Cloke & Little 1997). Den nutida forskningens betoning på förändring och processer motverkar den traditionella svagheten hos rural studies, nämligen att försöka fånga ett lokalsamhälle som sitter fast i tid och rum, skriver Sarah Harper (1989). Hon varnar dock för att studier av samhällsförändring gärna utgår från att förändring är något ont som stör traditionens lugna lunk. Detta, menar Harper, är besläktat med den romantiska synen på Gemeinschaft. Ett närliggande forskningsområde som liksom rural studies brukar avgränsas till landsbygden är rural development eller development studies. Det uppstod under 1970-talet ur erfarenheter från västvärldens biståndsarbete i de forna kolonierna, vad som idag kallas tredje världen eller Syd. Jämfört med rural studies finns en bredare tvärvetenskaplig ansats av både samhällsvetenskap och naturvetenskap, och ett tydligare emancipatoriskt inslag med aktionsforskning som ett vanligt arbetssätt. En av förgrundsgestalterna, Robert Chambers, fångar ämnets karaktär i boktiteln Rural Development. Putting the Last First (Chambers 1983). Begreppet utveckling rymmer modernitetens tankefigur om framåtskridande. Till skillnad från den värdeneutrala termen förändring förutsätter utveckling ett ändamål, som oftast innebär ett förbättrat tillstånd. Objektet för vad som ska vecklas ut eller förbättras är vanligtvis ekonomi, och den i många sammanhang dominerande neoliberala ideologin likställer utveckling med ekonomisk tillväxt (Vail, Hasund & Drake 1994). En alternativ definition som gärna används inom rural development/development studies är tillväxt av livskvalitet uttryckt exempelvis i rättvisa, tillhörighet och uthållighet (Korten 1990, Gustavsson, Havnevik & Myrdal 2001). Inspirerad av samhällsandan och med delvis samma teoretiska bas som rural studies och development studies utvecklades i Norden under och 1970-talen en forskningstradition som framhöll det småskaliga lokalsamhället som en motbild till det alienerade och storskaliga samhället (Hansen 1998:17). Först ut var etnologer, antropologer och sociologer, så småningom följda av geografer. Följande boktitlar visar forskningsandan: Centralbyråkraterna och glesbygden (Brox 1966) 15, Upp till kamp i 15 Den norske sociologen och antropologen Ottar Brox förde samman lokala studier med regionalforskningen och bidrog till utformningen av norsk 20

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Ralph Sundberg Uppsala Conflict Data Program och Institutionen för Freds- och Konfliktforskning Uppsala Universitet An armed conflict is

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer