En jämställdhetsanalys av klimatpåverkande konsumtion, livsstil och makt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En jämställdhetsanalys av klimatpåverkande konsumtion, livsstil och makt"

Transkript

1 JämLYS En jämställdhetsanalys av klimatpåverkande konsumtion, livsstil och makt 1

2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Inledning 8 Svensk jämställdhetspolitik 9 Länsstyrelsens jämställdhetsarbete 9 Nationella och regionala klimat- och energimål och miljömål 9 Klimat- och energipolitiken 9 Miljömålen Begränsad klimatpåverkan 11 Upplägg och avgränsning 11 Transporter 12 Färdlängd och färdsätt 13 Färdsätt och ärenden 14 Pendling och arbetsresor 15 Ägande av fordon 17 Kollektivtrafik 19 Förslag på åtgärder 21 Konsumtion och aktiviteter 22 Livsmedelskonsumtion 24 Fritidsaktiviteter 26 Förslag på åtgärder 29 Boende 30 Energibesparande åtgärder 31 Boendetyp och upplåtelseform 32 Byggverksamhet 34 Förslag på åtgärder 35 Ledning i energiföretag 36 Förslag på åtgärder 39 Avslutande diskussion 40 Begreppsdefinitioner 42 Referenser

3 Foto: Mariann Holmberg Förord Länsstyrelsen har ett uppdrag att verka för ökad jämställdhet i länet och att föra ut de jämställdhetspolitiska målen. För att vi ska kunna förbättra livsvillkoren och klimatpåverkan behövs kunskap om kvinnors och mäns konsumtion, livsstil och makt. För att nå ett hållbart samhälle och att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv krävs ett aktivt arbete. Denna analys är ett steg närmare och ska användas som ett verktyg för fortsatta utredningar, projekt och beslut. Vår vision är att Västerbottens län ska bli det jämställda länet inom livets alla områden. Monica Forsman Jämställdhetsdirektör Susanne Fahlgren Chef Samhällsutvecklingsenheten 4 5

4 Foto: Mariann Holmberg Sammanfattning Denna JämLYS kartlägger ofta förbisedda könsspecifika skillnader mellan kvinnor i män i Västerbottens län i fråga om tillgångar, handlanden och val som har konsekvenser för klimatet. JämLYSen visar att det finns skillnader mellan hur kvinnor som grupp och män som grupp i Västerbottens län påverkar klimatet inom områdena transport, konsumtion och boende. s och mäns möjlighet till att bestämma över energiproduktion och distribution är också olika eftersom kvinnor är underrepresenterade i styrelser och ledning för energiföretag. s och mäns resmönster skiljer sig åt i fråga om val av färdmedel, antal resor, hur långt, för vilka ärenden vi reser och hur ägandet av bilar är fördelat. reser kortare sträcka med bil varje dag än vad män i länet gör. I förhållande till olika ärenden så reser kvinnor längst sträcka per dag med bil för fritidsärenden medan män reser längst sträcka per dag med bil för arbets- tjänste- och skolresor. Pendlingsstatistik visar också att kvinnor inte arbetspendlar över kommungränser i samma utsträckning som män. äger en tredjedel av personbilar som står registrerade på kvinnor och män i länet och på nationell nivå så nyttjar kvinnor i större utsträckning än män kollektivtrafik för sina resor. Skillnader mellan kvinnors och mäns resemönster har koppling till ojämställda ekonomiska förutsättningar och till kvinnors och mäns olika ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. konsumerar i större utsträckning än män förbrukningsvaror, varor för personlig hygien samt kläder och skor medan män spenderar mer pengar på varor såsom fordon och elektronikprodukter. s och mäns olika konsumtionsbeteenden beror på traditionella föreställningar om att män lönearbetar och står för produktion medan kvinnor ansvarar för reproduktion och konsumtion i hemmet. Verkligheten ser inte längre ut så men shopping är fortfarande något vi förknippar med kvinnor. Även kvinnors och mäns klimatpåverkan genom livsmedelskonsumtion och fritidsaktiviteter skiljer sig åt och i förhållande till fritidsintressen spelar faktorn ålder in. Inlärda beteenden, som grundas i föreställningar om vad kvinnor respektive män ska intressera sig för, har betydelse för skillnaderna. och män i Västerbottens län bor på ett relativt likartat sätt i fråga om utrymmesstandard men skillnader finns inom och mellan olika åldersgrupper. Könssegregering inom byggbranschen i Västerbottens län innebär att kvinnor idag inte har samma möjlighet som män att ta praktiskt ansvar för och ha beslutsmässigt inflytande över klimat- och energibesparande åtgärder som finns inom byggbranschen. Betydligt färre kvinnor än män är anställda i energiföretag i Västerbottens län och har därmed inte samma praktiska inflytande över produktion och distribution av energi som män har. är underrepresenterade i energiföretags styrelser, bland vd:ar och i företagsledningar. Detta är problematiskt i relation till att kvinnor och män ska ha samma möjlighet och rätt till makt och inflytande och kvinnors och andra gruppers underrepresentation leder till att energisektorn går miste om erfarenhet och kompetens. JämLYSen visar att ekonomiska förutsättningar, maktpositioner, föreställningar och normer avgör våra resevanor, vad vi köper och ägnar oss åt på fritiden, hur vi bor, ansvaret vi tar i hemmet och vilka positioner vi har i näringsliv och på arbetsmarknaden. För att uppnå hållbar konsumtion och livsstil samt öka representationen av kvinnor i energiföretag och styrelser måste beteendemönster förändras. Detta kräver att aktörer som kommuner, landsting, företag, organisationer och forskning bedriver aktivt kommunikationsarbete. På så sätt kan meningen med förändring kommuniceras och förståelse kan skapas bland flickor och pojkar, kvinnor och män. 6 7

5 Svensk jämställdhetspolitik Den svenska jämställdhetspolitikens mål slogs fast 2006 och har till skillnad från föregående mål ett tydligt maktperspektiv samt fokuserar på strukturella och ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män. Jämställdhetspolitikens övergripande mål lyder: Foto: Christer Abrahamsson och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Inledning På både global och lokal nivå drabbas kvinnor och män i olika hög grad av klimatförändringarna. som grupp är fattigare än vad män är och har därför sämre möjligheter att förbereda sig inför och återhämta sig från naturkatastrofer, såsom torka och översvämningar, som orsakats av växthuseffekten. Men kvinnor och män påverkar också klimatet på olika sätt som följd av de olika förutsättningar och livsvillkor som vi har, och av samma anledning påverkas vi också olika av hur klimat- och energifrågor hanteras i samhället. Den svenska jämställdhetspolitikens övergripande mål är att alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv och den utpekade strategin för hur detta ska uppnås är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla politik- och verksamhetsområden. Jämställdhet kan inte skapas i ett sidoordnat forum utan måste problematiseras inom alla olika områden i samhället och alla förslag och beslut måste analyseras utifrån vilka konsekvenser de ger för kvinnor och män. Detta innebär exempelvis att arbetet med att verka för klimatoch energipolitikens långsiktiga vision om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050, liksom arbetet för att uppfylla Västerbottens läns vision om att Västerbotten ska vara det hållbaraste länet år 2020, måste integrera ett jämställdhetsperspektiv. FN:s klimatpanel IPCC slog hösten 2013 fast att klimatsystemets uppvärmning är ett faktum och att huvudorsaken till detta är människan (Naturvårdsverket 2013). Det är alltså vi människor som förorsakat dagens höga koncentration av växthuser i atmosfären som bland annat resulterat i en eskalerande höjningstakt av havsytan, minskad utbredning av havsisen och smältande glaciärer. Men det är också vi människor som har den faktiska möjligheten att minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa klimatets förändringar. Debatten om hur vi skapar en hållbar utveckling och minskade växthusgasutsläpp fokuserar ofta på teknik och innovationer såsom CleanTech 1 och bioraffinaderiutveckling. Men för att uppnå ett betydande minskat utsläpp av växthusgaser krävs också ett stort fokus på hållbara livsstilar och hållbar konsumtion (Johnsson-Latham 2007; Länsstyrelsen Västerbotten 2012a, Naturvårdsverket 2008). Parallellt med energieffektivisering och användandet av förnyelsebar energi måste människor förändra sina egna beteenden och göra medvetna val. och män har alltså nyckelpositioner för att se till att utsläppen minskas. Men kvinnors och mäns förutsättningar ser inte likadana ut och det finns könsspecifika skillnader när det gäller konsumtionsmönster och livsstilar på grund av olika tillgång till resurser och inflytande. Ojämställd könsfördelning i energiföretagens styrelser betyder också att kvinnor och män heller inte har samma möjligheter att delta i beslut som rör distribution och produktion av energisektorns utsläpp av klimatgaser. För att kunna bedriva ett framgångsrikt klimatarbete i Västerbottens län behöver kvinnors och mäns olika erfarenheter och livsvillkor synliggöras och för att ett varaktigt förändringsarbete ska vara möjligt måste ett långsiktigt fokus på att bryta rådande maktstrukturer finnas. Denna JämLYS kartlägger och belyser ofta förbisedda könsspecifika skillnader mellan kvinnor i män i Västerbottens län i fråga om tillgångar, handlanden och val som har konsekvenser för klimatet. Särskilt fokus läggs på hur kvinnor och män påverkar klimatet på olika sätt inom områdena transport, bostad, konsumtion och fritidsaktiviteter samt på styrelsesammansättning i energiföretag. Syftet med rapporten är att vara ett bidrag i Västerbottens läns arbete med att se kön som en essentiell faktor i klimatsammanhang. JämLYSen ska kunna användas som ett underlag för att uppmärksamma och diskutera makt- och könsmönster i relation till klimat och fungerar som ett stöd i arbetet med att förändra kvinnors och mäns konsumtionsmönster och livsstilar. I varje kapitel föreslås ett antal åtgärder som ger ytterligare underlag till ett fortsatt arbete med att jämställdhetsintegrera klimatarbetet i Västerbottens län. Foto: Christer Abrahamsson Till det övergripande målet finns fyra delmål: Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet s våld mot kvinnor ska upphöra Den svenska jämställdhetspolitiken bygger på en förståelse att makt och kön görs och upprätthålls i alla delar av samhället. och män, flickor och pojkar, formas, påverkas och begränsas ständigt av könsstereotyper om hur vi förväntas vara eller inte vara. Ojämställdhet mellan kvinnor och män är resultatet av det sociala genussystem, som vi alla ingår i, som upprätthåller ojämlika maktförhållanden mellan könen. I detta sociala system är det mannen och det manliga som utgör normen medan kvinnor som grupp är underordnade. I samhället kan vi se detta genom att kvinnor generellt har svagare sociala, ekonomiska och politiska positioner. Länsstyrelsens jämställdhetsarbete Länsstyrelsen har i uppdrag att föra ut och förverkliga den svenska jämställdhetspolitiken i länet. Detta gör Länsstyrelsen genom att samordna, stödja och följa upp jämställdhetsarbete i Västerbotten. Länsstyrelsen har också ansvar för att genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund. År 2013 fick länsstyrelserna i uppdrag att utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Ett jämställt Västerbotten Länsstrategi för jämställdhets- integrering pekar ut de områden som Länsstyrelsen Västerbotten och andra aktörer i länet behöver arbeta med för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter. Visionen för 2016 ska länet ha samsyn om att jämställdhet är en förutsättning för ett rättvist samhälle och en nödvändighet för hållbar regional utveckling i Västerbottens län (Länsstyrelsen Västerbotten 2014). Nationella och regionala klimatoch energimål och miljömål Klimat- och energipolitiken Regeringens mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 är: att minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar minst 10 procent förnybar energi inom transportsektorn att energieffektiviteten ökas med 20 procent att utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med år 1990 Det regionala målet är att de nationella målen ska uppnås i Västerbottens län. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att utarbeta strategier för att begränsa klimatpåverkan och ställa om till en mer hållbar utveckling. Klimatsmart Västerbotten Klimat- och energistrategin för Västerbottens län togs fram i bred samverkan och har visionen att Västerbottens län ska vara det hållbaraste länet 2020 (Länsstyrelsen Västerbotten 2012a). Fem strategiska områden finns utpekade i Klimat- och energistrategi för Västerbottens län: Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande Hållbart resande och energieffektiva transporter Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Hållbar natur- och kulturmiljö Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa 1 Innovativa produkter och tjänster med stor kommersiell potential som minskar förbrukningen av naturens resurser. CleanTech återfinns inom sektorerna energi, transport, jordbruk, vatten och luft. 8 9

6 Foto: Thomas Adolfsén Arbete pågår med att ta fram en åtgärdsplan kopplad till Klimat- och energistrategi för Västerbottens län. I åtgärdsplanen kommer regionala klimat- och energimål antas. Miljömålen Begränsad klimatpåverkan Sveriges miljömålssystem består av ett generationsmål och 16 miljömål. Generationsmålet har fokus på den samhällsomställning som måste ske och innefattar också konsumtionsmönster och internationell miljö- och hälsopåverkan. Generationsmålet lyder: Foto: Andreas Karlsson Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljömålen anger det tillstånd i miljön som ska uppnås till år 2020 och det första målet rör begränsad klimatpåverkan. Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Arbete pågår med att ta fram nya regionala miljömål för 2014 till 2020 där miljömål och etappmål för Västerbottens län fastställs. För att nå miljömålen har Länsstyrelsen Västerbotten tillsammans med ett 70-tal organisationer tagit fram ett åtgärdsprogram för Med miljömålen i sikte som innehåller konkreta och generella åtgärder som olika aktörer kan genomföra för att nå miljömålen (Länsstyrelsen 2012b). Upplägg och avgränsning JämLYSen är delvis baserad på den regionala statistik som funnits tillgänglig och delvis på nationell statistik. Den regionala statistiken baseras på uppgifter som kunnat tas ut från nationella urvalsundersökningar och registerstatistik. I framtagandet av JämLYSen har Länsstyrelsen samarbetat med Region Västerbotten som bidragit med vissa statistiska uppgifter. Hänsyn måste tas till att i de tabeller och figurer i Jäm- LYSen som baseras på urvalsundersökningar 2 är skillnaderna mellan uppgifterna för kvinnor och män ofta inte statistiskt säkerställda på länsnivå, eftersom resultaten blir osäkrare när de grundar sig på ett färre antal intervjuer. Det vill säga, vi kan inte med 95 procents sannolikhet säga att det finns en statistiskt signifikant skillnad eftersom osäkerhetsintervallen överlappar varandra. Då syftet med JämLYSen inte är att ge vetenskapliga bevis för skillnaderna utan snarare att utifrån några aspekter ge en bild av kvinnors och mäns olika förutsättningar och beteenden så redovisas uppgifterna. De sociala kategorierna kvinnor och män är inte homogena grupper och det är viktigt att poängtera att skillnader inom könen beroende på ålder, inkomst, utbildning etcetera ofta är större än de mellan könen. Olika maktstrukturer samverkar och exempelvis kön, könsidentitet och könsuttryck, ålder, etnicitet, sexuell läggning och klass i olika kombinationer och i olika sammanhang skapar olika möjligheter och begränsningar för människor att utöva inflytande och makt. Denna komplexitet gör att en analys som begränsas till att handla om kön är en stor förenkling. Men eftersom kön och ojämställda maktförhållanden mellan män och kvinnor skär genom alla sociala kategorier är en jämställdhetsanalys relevant och fungerar som en användbar analytisk utgångspunkt för studier av hur kvinnor som grupp och män som grupp förhåller sig till varandra. JämLYSen förenklar och generaliserar därför gruppen kvinnor och gruppen män medvetet för att underlätta belysningen. I JämLYSen presenteras på grund av begränsad tillgång till statistik i regel de övergripande förhållandena i Västerbottens län. Detta är en är en kraftig förenkling då skillnaderna mellan kommunerna i länet är stora. Områdena transporter, konsumtion och boende är utvalda som fokus för JämLYSen eftersom de kopplar an särskilt till de strategiska områdena Hållbart resande och energieffektiva transporter samt Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa som finns utpekade i Klimat- och energistrategi för Västerbottens län. Jämställd representation i energiföretagens styrelse och ledning är utvalt som fokusområde eftersom det relaterar till jämställdhetspolitikens första delmål, en jämn fördelning av makt och inflytande. Till varje avsnitt i JämLYSen finns förslag på åtgärder som olika aktörer i länet kan vidta. Förslagen kopplar an till några av de åtgärder som kommer finnas i den kommande åtgärdsplanen för Klimat- och energistrategi för Västerbottens län, samt till Länsstyrelsen Västerbottens åtgärdsprogram för hållbar utveckling Med miljömålen i sikte. 2 SCB:s undersökning om hushållens utgifter (HUT), SCB:s undersökning om levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB:s tidsanvändningsundersökning, Trafikanalys nationella resvaneundersökning (RVU) och Svensk Kollektivtrafiks kollektivtrafikbarometer

7 JämLYS Transporter Foto: Länsstyrelsen Västerbotten JämLYS Transporter I Naturvårdsverkets rapport Konsumtionens klimatpåverkan beräknas att år 2003 uppgick växthusgasutsläppen från privat konsumtion ur ett konsumtionsperspektiv till drygt 8 ton koldioxidekvivalenter 3 (CO2e) per person i Sverige. Av dessa utgör personresandet ca 30 procent vilket motsvarar utsläpp på ca 2,5 ton CO2e per person (Naturvårdsverket 2008, 35). I personresandet ingår drivmedel, utsläpp från alla tillverkningssteg för att framställa bilar och andra privatfordon, paketresor, kollektivtrafik, flyg- och färjebiljetter och kringkostnader för bilägare (ibid). Till posten flygbiljetter räknas endast första delen av längre resor in och tjänsteresor räknas som offentlig konsumtion. person och dag i Västerbotten län är betydligt större än skillnaden på nationell nivå. Riksgenomsnittet för mäns bilåkande är 35 km per person och dag och för kvinnor 23 km (Trafikanalys 2013a). Skillnader mellan kvinnors och mäns resvanor har på nationell nivå inte förändrats markant de senaste fem åren (Wiklund 2014). Färdlängd Figur 1. Färdlängd efter kön efter och kön färdsätt, och färdsätt, personer personer bosatta bosatta i Västerbottens Västerbottens län län (alla (alla åldrar) åldrar) Kilometer per person och dag Kilometer per person och dag Km Transporterna i Västerbottens län står för en stor del av energianvändningen och en ännu större andel av de direkta växthusgasutsläppen. Persontrafiken står för en övervägande andel av utsläppen (Länsstyrelsen 2012a, 12). Under 2011 minskade utsläppen från transportsektorn i Västerbottens län med nära två procent ( ton) jämfört med föregående år (Miljömål 2013) Transporter Personresande orsakar stora utsläpp av växthusgaser vilket har negativ klimatpåverkan. s och mäns resmönster skiljer sig åt i fråga om val av färdmedel, antal resor, hur långt, för vilka ärenden vi reser och hur ägandet av bilar är fördelat. Anledningarna är många såsom kvinnors och mäns olikartade vardagsliv samt normer och värderingar om exempelvis vem som förväntas köra bil. I kapitlet redogörs för några av dessa skillnader och orsakerna till varför kvinnors och mäns resvanor och möjligheter ser olika ut analyseras. I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) där svenska ensamstående kvinnors och mäns energianvändning beräknats utifrån uppgifter för åren framgår att män använde avsevärt mycket mer energi för transporter än vad kvinnor gjorde, både i fråga om direkt användning av bränsle och för indirekt användning såsom inköp av bil och andra fordon (Carlsson-Kanyama & Räty 2008, 28). Medan kvinnor nyttjade ca 25 procent av sin totala energianvändning 4 på transporter använde män nästan 40 procent av sin totala användning för transporter (ibid). Färdlängd och färdsätt Könsspecifika skillnader i relation till färdlängd och färdsätt är ett faktum såväl på global nivå som i Sverige och i Västerbottens län 5. Den största skillnaden ser vi när det kommer till bilanvändning där män i länet kör i genomsnitt 40,6 km per person och dag medan kvinnor kör i genomsnitt 19,5 km per person och dag. i länet går eller använder cykel samt använder kollektiva färdmedel i större utsträckning än män även om skillnaden mellan könen är relativt liten. Också på nationell nivå reser män längre än kvinnor, framförallt med bil. Men skillnaden mellan mäns och kvinnors bilåkande i kilometer per Till fots, cykel Annat färdsätt Bil Summa Kollektivt Källa: Trafikanalys, Resvaneundersökningen Sverige (RVU) Källa: Trafikanalys, Resvaneundersökningen Sverige (RVU) Foto: Mårten Edberg 12 3 CO2-ekvivalenter är en gemensam måttenhet som gör att olika växthusgasers klimatpåverkan går att jämföra. Ämnen med klimatpåverkan omvandlas till motsvarande mängd koldioxid (CO2) (Länsstyrelsen Västerbotten 2012a) 4 Total energianvändning är i studien den totala energi som hushållet förbrukar genom sin konsumtion. Där ingår den el och de bränslen som hushållet konsumerat men också den energi som krävs för att producera de varor och tjänster som hushållet köper (Carlsson-Kanyama & Räty 2008, 24). 5 Figurerna som är baserade på statistik från den nationella resvaneundersökningen Sverige har genomförts på uppdrag från myndigheten Trafikanalys. På länsnivå är uppgifterna osäkra på grund av ett litet nettourval och antal som deltagit i undersökningen men de ger ändå en indikation om hur situationen ser ut i Västerbottens län. I urvalet till undersökningen fanns 714 personer från Västerbotten. 166 kvinnor och 177 män svarade. 13

8 JämLYS Transporter JämLYS Transporter Färdsätt och ärenden När vi tittar på vilka ärenden kvinnor respektive män använder olika färdsätt för att uträtta ser vi att män och kvinnor följer ungefär samma mönster i Västerbottens län. I figur 2 och 3 framgår att i förhållande till huvudresor 6 är den största skillnaden att män åker i genomsnitt närmare tre gånger så långt som kvinnor med bil varje dag för arbets 7 -, tjänste- och skolresor. På nationell nivå åker män i genomsnitt 2,3 gånger så långt som kvinnor per dag för samma syfte. Både på nationell nivå och i Västerbottens län åker kvinnor längst sträcka med bil varje dag för fritidsärenden men också för detta syfte åker män på både nationell och regional nivå längre sträckor med bil varje dag än vad kvinnor gör. I förhållande till restid spenderar kvinnor i länet och på nationell nivå något mer tid än män på fritidsaktiviteter och service medan män spenderar mer tid än kvinnor på arbets-, tjänste- och skolresor. Även om män reser längre än kvinnor för både fritidsaktiviteter och service och inköp så lägger kvinnor alltså mer tid på dessa typer av ärenden, vilket kan ha samband med att kvinnor i något större utsträckning använder långsammare färdmedel såsom kollektivtrafik, cykel eller går till fots. Att kvinnor åker längst sträcka för fritidsaktiviteter och spenderar mest restid på samma ärendetyp kan hänga samman med att kvinnor tar stort ansvar för att exempelvis skjutsa och följa med barn på deras fritidsaktiviteter. Skillnader i färdlängd och restid beror på att kvinnor och män har olika förutsättningar för hur de lägger upp sin vardag. Foto: Mariann Holmberg Figur 5. Pendling till arbetet Västerbottens län 2012 Antal som pendlar över länsgränsen Pendling till arbetet Västerbottens län 2012 Antal som pendlar över länsgränsen Inpendling Utpendling Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Figur Färdlängd 2. Färdlängd efter huvudresans efter huvudresans huvudsakliga huvudsakliga ärende ärende Figur Färdlängd 3. Färdlängd efter huvudresans efter huvudresans huvudsakliga huvudsakliga ärende ärende och och färdsätt , kvinnor kvinnor i Västerbottens i Västerbottens län (alla län åldrar) (alla åldrar) och och färdsätt , män män i Västerbottens i län län (alla (alla åldrar) åldrar) Kilometer per person och dag Kilometer per person och dag Kilometer per person och dag Kilometer per person och dag Annat ärende Fritid Service och inköp Arbets-, tjänste- och skolresor Km Källa: Källa: Trafikanalys, Trafikanalys, Resvaneundersökningen Resvaneundersökningen Sverige Sverige (RVU) (RVU) Min Källa: Trafikanalys, Resvaneundersökningen Sverige (RVU) Kollektiva färdsätt Bil Till fots, cykel Restid Figur 4. efter Restid kön efter och kön huvudsakligt och huvudsakligt ärende, ärende, personer personer bosatta i bosatta Västerbottens i Västerbottens län län (alla åldrar) (alla åldrar) Minuter per person och dag Minuter per person och dag Arbets-, tjänsteoch skolresor Service och inköp Fritid Annat ärende Annat ärende Fritid Service och inköp Arbets-, tjänste- och skolresor Km Källa: Källa: Trafikanalys, Trafikanalys, Resvaneundersökningen Resvaneundersökningen Sverige Sverige (RVU) (RVU) Källa: Trafikanalys, Resvaneundersökningen Sverige (RVU) Kollektiva färdsätt Bil Till fots, cykel Pendling och arbetsresor I den nulägesanalys av arbetspendlingen i Norrbottens- och Västerbottens län som Trafikanalys år 2013 fick i uppdrag av regeringen att utföra framgår att kvinnors och mäns val av färdsätt för arbetsresor skiljer sig åt. Över 30 procent av alla arbetsresor som görs av förvärvsarbetande kvinnor i de båda länen sker med cykel eller till fots, medan motsvarande siffra för män är 20 procent 8 (Trafikanalys 2013b, 51). Dock sker den allra största andelen av arbetsresor för både kvinnor och män med bil (ibid). Ca 75 procent de arbetsresor som männen i Norrbottens och Västerbottens län gör sker med bil och drygt 60 procent av kvinnornas arbetsresor sker med bil (ibid). och män pendlar i olika stor utsträckning över kommun- eller länsgräns vilket spelar roll för färdlängden för huvudresor vars huvudsakliga ärende är arbets-, tjänste- och skolresor. Här har den könssegregerade arbetsmarknaden inverkan. Mer än 50 procent av kvinnorna i länet arbetar inom offentlig sektor och 27 procent av alla yrkesverksamma anställda kvinnor i länet arbetade år 2011 som vård och omsorgspersonal (SCB och Länsstyrelsen Västerbotten 2013). Förskolor, skolor och vårdcentraler finns i varje kommun vilket innebär att många kvinnor i dessa branscher arbetar i bostadskommunen. Detta kan vara en förklaring till att andelen av alla förvärvsarbetande kvinnor som bor och arbetar i samma kommun är något större än andelen män som gör detsamma inom gruppen förvärvsarbetande män. För personer med yrken inom vården eller skolan innebär ett jobb i en annan kommun eller ett annat län sällan en högre lön än ett jobb inom bostadskommunen. Arbeten inom den privata sektorn är ofta mer differentierade och det gynnar en ökad pendling. Eftersom männen dominerar inom näringslivet är det oftare män som pendlar på grund av löneskäl (Vägverket 2005, 18). Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS Tabell 1. Pendling till arbetet, över kommun-/länsgränsen 2012 Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen Kommun Antal Antal Antal Antal Antal Antal Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 6 En huvudresa startar och slutar i respondentens permanenta bostad, fritidsbostad, arbetsplats, skola, praktikplats eller tillfälliga övernattningsplats. 7 Resor till och från arbetet. På nationell nivå utgör antalet arbetsresor 71 procent av ärendetypen arbets-, tjänste- och skolresor. Av sträckan för arbets-, tjänste- 8 Siffrorna är baserade på den nationella reseundersökningen 2005/2006 och den nationella resvaneundersökningen 2011 och 2012 (Trafikanalys 2013b, 51). Skillnaderna och skolresor utgör arbetsresor 60 procent. är inte statistiskt säkerställda

9 JämLYS Transporter JämLYS Transporter Foto: Mariann Holmberg I tillägg till den könssegregerade arbetsmarknaden kan det faktum att kvinnor generellt sett lägger mer tid än män på det obetalda hem- och omsorgsarbetet (SCB 2013a) spela roll för, och vara ett resultat utav, att kvinnor pendlar mindre. Brittisk forskning visar att kvinnor som pendlar upplever detta som stressande i större utsträckning än vad män gör (Roberts, Hogdson och Dolan 2011; Sveriges radio 2012). Detta beror till stor grad på att kvinnorna har större ansvar för hem och barn och därmed känner att pendlingen tar för mycket tid från detta ansvar (ibid). kan därför ha en önskan om att arbeta närmare bostaden för att på så sätt undvika pendling (Vägverket 2005, 51). Faktumet att män som grupp pendlar mer än kvinnor som grupp innebär att män har mindre möjlighet att ta ansvar för hem- och omsorgsarbete. Detta kan i sin tur innebära ett hinder för mäns möjlighet att ta del av sina barns vardag och uppväxt. Pendling är alltså något som har negativ inverkan på klimatet, speciellt om det sker med personbilar, men också kan resultera i och vara resultat av ojämställdhet mellan kvinnor och män. I Trafikanalys nulägesanalys av arbetspendling i Norrbotten och Västerbottens län framgår att ungefär 15 procent av den förvärvsarbetande befolkningen i de båda länen pendlar över kommungränsen vilket alltså innebär att den största delen av den totala arbetskraften pendlar till arbetet inom den egna bostadskommunen (Trafikanalys 2013b, 8). Västerbottens läns kommuner varierar kraftigt i storlek och de arbetsresor som sker inom samma kommun kan för vissa personer innebära långa sträckor och dessa personers arbetsresor kan i vissa fall vara längre än för de personer som pendlar över kommun- eller länsgräns (Trafikanalys 2013b, 26). Detta framgår inte i statistik som endast redovisar pendling över kommun- eller länsgränsen. I Norrbottens län och Västerbottens län är dock den genomsnittliga arbetsresan både kortare tidsmässigt och längdmässigt än vad den är på nationell nivå (Trafikanalys 2013b, 8). Detta kan verka märkligt med tanke på att många av inlandskommunerna i de båda länen är glesbefolkade och avstånden är stora. Men i många av glesbygdskommunerna är befolkningen koncentrerad till kommuncentrum och tätorter vilket innebär att många ändå har relativt nära till arbete och service (Trafikanalys 2013b, 52). I både större och mindre kommuner i Norrbotten och Västerbottens län är ungefär 50 procent av alla arbetsresor 5 km eller kortare, vilket kan jämföras med nationell nivå där motsvarande siffra är 37 procent (ibid). Ur klimatsynpunkt måste persontrafiken reduceras eftersom den står för en så stor del av växthusgasutsläppen. Men pendling och arbetsresor, som utgör en stor del av persontrafiken, är samtidigt något som är av mycket stor vikt för att ett län som Västerbotten ska kunna växa ekonomiskt. Arbetsmarknadsregioner 9 som är stora befolkningsmässigt sett har i de flesta fall en bättre produktivitets- eller sysselsättningsutveckling än små (Trafikanalys 2013b, 11). Det innebär att när fler arbetsmarknadsregioner slås samman, vilket förutsätter att människor pendlar i större utsträckning, så når människor en större arbetsmarknad, företagen får bättre kompetensförsörjning och sysselsättningsgraden ökar. Det i sin tur leder till ökad konkurrenskraft, produktivitet och specialisering (Trafikanalys 2013b, 19). Ur tillväxtsynvinkel är inlandskommunerna i Västerbottens län, med dess minskande befolkning, därför beroende av bättre och ökade pendlingsmöjligheter så att arbetskraften kan komma dit arbetstillfällena finns. Ägande av fordon År 2012 ägde män 67 procent av alla personbilar i trafik som ägdes av antingen kvinnor eller män i Västerbottens län och på nationell nivå var motsvarande siffra 65 procent. Detta skulle kunna tolkas som en delorsak till Tabell 2. Personbilar i trafik efter kommun och ägande årsskiftet 2012/2013 Kommun Antal Andel Antal Andel Nordmaling % % Bjurholm % % Vindeln % % Robertsfors % % Norsjö % % Malå % % Storuman % % Sorsele % % Dorotea % % Vännäs % % Vilhelmina % % Åsele % % Umeå % % Lycksele % % Skellefteå % % Okänd 0 1 Västerbotten % % Anledningen till att fler män står som ägare på registreringsbeviset kan delvis ha att göra med att kvinnor tjänar mindre än vad män gör och därför inte har råd att köpa bil i samma utsträckning som män var männen i länets medelinkomst kr och kvinnornas var kr (SCB och Länsstyrelsen Västerbotten 2013). arbetar också mer deltid än vad männen gör. År 2012 arbetade 65 procent av kvinnorna i länet heltid medan 86 procent av männen gjorde detsamma. Samma år utgjorde kvinnor Tabell 3. Miljöbilar* i trafik efter kommun och ägande årsskiftet 2012/2013 Kommun Antal Andel Antal Andel varför män åker mer bil än kvinnor. Förhållandet mellan män och kvinnors bilägande ser ungefär likadant ut i alla kommuner i länet. I Skellefteå är skillnaden störst och i Dorotea minst. Nordmaling 85 40% % Bjurholm 18 34% 35 66% Vindeln 34 37% 59 63% Robertsfors 63 34% % Norsjö 31 36% 54 64% Malå 17 36% 30 64% Storuman 36 40% 53 60% Sorsele 10 48% 11 52% Dorotea 13 38% 21 62% Vännäs 93 40% % Vilhelmina 44 41% 63 59% Åsele 17 37% 29 63% Umeå % % Lycksele 91 34% % Skellefteå % % Västerbotten % % Källa: Trafikanalys 74 procent av det totala antalet deltidarbetslösa. Också bland timanställda dominerar kvinnorna (ibid). Ägandet av miljöbilar följer samma mönster som ägandet av personbilar generellt. äger 33 procent av alla personbilar totalt och 34 procent av alla miljöbilar i länet. För både kvinnor och män utgör andelen miljöbilar av det totala ägande av personbilar i Västerbottens län för kvinnor respektive män 8 procent. Källa: Trafikanalys *Miljöbil enligt definitionen för skattebefrielse i Vägtrafikskattelagen 2006:22 11 a lydelse innan En arbetsmarknadsregion är en funktionellt integrerad region där bostads- och arbetsmarknad är gemensam för flera kommuner, vilket innebär att pendling sker mellan regionens delar (Trafikanalys 2013b, 19)

10 JämLYS Transporter JämLYS Transporter Eftersom statistiken är baserad på fordon som står registrerade i Transportsstyrelsens vägtrafikregister och endast en person kan stå som ägare på registreringsbeviset så säger dock inte statistiken något om att det i vissa fall i praktiken kan vara så att en sammanboende kvinna och man har investerat i en bil tillsammans. Föreställningar och normer om att besiktning och skötsel av bilen är ett ansvar som män ska ha kan innebära att i heterosexuella par så görs valet att mannen får stå som ägare på registreringsbeviset, även om båda parter investerat i bilinköpet. Foto: Länstrafiken Västerbotten Statistiken redovisar heller inte vem som faktiskt brukar bilen, vilket förstås kan innebära att en bil som står registrerad på en man faktiskt brukas av en kvinna och vice versa. I Västerbottens län kördes år 2012 de bilar som står registrerade på kvinnor totalt mil, vilket motsvarar mil per bilägande kvinna. Den totala körsträckan för bilar som ägdes av män var mil, vilket motsvarar mil per bilägande man 10 (MONAdatabasen). Siffrorna tyder på att män som står som bilägare kör längre än bilägande kvinnor, men givetvis kan det vara så att också en kvinna kör bilen som ägs av en man, och vice versa, och därför bidrar till bilens körsträcka. I figur 6 framgår dock att män i Västerbottens län som ingår i hushåll med ingen, en, två eller fler bilar nyttjar bil för fler huvudresor än vad kvinnor i hushåll som har samma antal bilar gör, vilket stämmer överrens med mönstret på nationell nivå. Huvudresor med bil efter kön och antal personbilar Figur i hushållet 6. Huvudresor i Västerbottens med bil efter län kön och antal (alla personbilar åldrar) i hushållet i Västerbottens län (alla åldrar) Antal resor med bil per per person och och dag dag 1,4 1,2 1 0 bilar 0,8 1 bil 0,6 2 eller fler bilar 0,4 0,2 0 Källa: Trafikanalys, Resvaneundersökningen Sverige (RVU) Källa: Trafikanalys, Resvaneundersökningen Sverige (RVU) Kollektivtrafik År 2012 utgjorde kollektivtrafikens marknadsandel 11 i Västerbotten 13,3 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittet som var 25,9 procent (Svensk Kollektivtrafik 2013a, 13 14). Resande med kollektivtrafik utgör alltså en relativt liten del i länet, även om marknadsandelen har ökat något mellan 2012 och År 2012 reste invånarna i Västerbottens län i genomsnitt 41 resor per år med buss och motsvarande siffra i riket var 78 resor per invånare (Trafikanalys 2013c). I Trafikanalys nulägesanalys av arbetspendlingen i Norrbottens län och Västerbottens län framgår dock att färdlängden per arbetsresa som görs med kollektivtrafik i de båda länen är längre än i övriga landet (Trafikanalys 2013b, 54). Detta kan förklaras med att i många tätorter i de båda länen saknas lokaltrafik och därmed utförs färre korta resor med kollektivtrafik i Norrbottens och Västerbottens län i jämförelse med i övriga landet. Bland de resor som görs av kvinnor i Sverige så sker knappt en av fyra resor med kollektivtrafik jämfört med en av fem av männens resor (Svensk Kollektivtrafik 2013a, 8). Kollektivtrafikens andel av mäns totala resande har ökat med nästan två procentenheter det senaste året. Av alla resor med kollektivtrafik i Sverige 2012 gjordes 60 procent av kvinnor och 40 procent av män (Svensk Kollektivtrafik 2013a, 27). På länsnivå är siffrorna för osäkra för att redovisas. I förhållande till arbetsresor utgör resor med kollektivtrafik en mycket liten andel bland både kvinnor och män i Norrbottens län och Västerbottens län (Trafikanalys 2013b, 51). Andelen av kvinnorna i de båda länen som nyttjar kollektivtrafik för arbetsresor är något högre än andelen av männen som åker kollektivt för samma syfte (ibid). På nationell nivå ger kvinnor högre betyg till kollektivtrafiken än män i fråga om användbarhet som enkelhet att köpa biljetter, avgångstider, linjesträckning och bekvämlighet att sitta (Svensk Kollektivtrafik 2013a, 39). nen upplever i mindre utsträckning än kvinnorna att restidsanvändningen när de reser med kollektivtrafik är god. En större 11 Kollektivtrafikens marknadsandel är baserat på antalet huvudsakliga resor med kollektivtrafik (både den upphandlade läns- och lokaltrafiken som 10 Körsträckan baseras på siffror från besiktningsregistret. Körsträckan för nya bilar som inte behöver besiktigas är inte medräknad. Siffrorna är beräknade den helt kommersiella) och taxi inklusive färdtjänst i förhållande till det privata motoriserade resandet; bilförare, bilpassagerare och moped/mc (Svensk på populationen som är mellan 20 till 64 år i Västerbottens län. Kollektivtrafik 2013b)

11 JämLYS Transporter JämLYS Transporter andel män än kvinnor upplever tryggheten i kollektivtrafiken som god (ibid). I en undersökning där kvinnor och män i Västerbottens län intervjuats uppger 56 procent av kvinnorna och 59 procent av männen att de är nöjda med den regionala kollektivtrafiken 12. Orsakerna till varför kvinnor reser mer kollektivt än män kan se mycket olika ut. och kvinnors attityder till kollektivtrafiken skiljer sig inte markant men en del punkter som redovisats ovan kan förstås ha inverkan för kvinnor och mäns val att åka kollektivt eller inte. En högre andel kvinnor än män uppgav i Naturvårdsverkets undersökning att de ofta eller ibland väljer en vara eller en tjänst som personen tror har en mindre klimatpåverkan (Naturvårdsverket 2009) och att kvinnor generellt är mer positiva till att vidta åtgärder för att minska utsläppen kan spela roll för valet att åka kollektivt. Men skilda ekonomiska förutsättningar och fördelning av hushållens resurser spelar också en roll och längre reslängd och användande av bil har ett samband med ökad inkomst (NIKK 2011a). Kunskap och användande av bilar, höga hastigheter och kontroll av teknologi är starkt förknippat med manlig kompetens. Dessa sociala normer och föreställningar om vad män bör kunna och intressera sig för kan påverka valet att använda bil istället för andra färdmedel. Foto: Mårten Edberg Förslag på åtgärder 1. Regionala och lokala resvaneundersökningar och tidsanvändningsstudier. Skillnader i kvinnor och mäns färdlängd och restid är en konsekvens av skillnader i tidsanvändning överlag. En omfattande resvaneundersökning i länets alla kommuner med ett stort urval av intervjupersoner bör göras för att få mera tillförlitliga siffror om kvinnor respektive mäns resvanor i Västerbottens län. Resvaneundersökningen bör kartlägga färdlängd, restid, färdmedel och när på dygnet resorna sker etcetera. Parallellt bör en omfattande tidsanvändningsundersökning göras i länet för att få fram underlag till att kunna jämföra kvinnor och mäns resvanor med deras tidsanvändning överlag. 2. Trafikstrategier. Trafikstrategier/trafikstrategidelar för kommunernas översiktsplaner bör grunda sig på könsuppdelade resvaneundersökningar och tidsanvändningsundersökningar. s och mäns skilda resvanor och tidsanvändning måste uppmärksammas och tas i beaktning. Att kvinnor reser mindre och kortare sträckor med bil än vad män gör och i större utsträckning använder kollektivtrafik, cyklar eller går till och från arbetet måste tas hänsyn till när kommunerna gör prioriteringar av åtgärder såsom anläggande av pendelparkeringar, busshållplatser och cykelparkeringar. En sådan analys förhindrar att valet eller prioriteringen av åtgärder i högre utsträckning gynnar män som grupp framför kvinnor som grupp eller vice versa. därför avvägas mot eller ske parallellt med satsningar på att utveckla cykel- och gångvägar samt kollektivtrafik. 5. Jämställdhetsintegrerade resepolicys. Företag, kommuner, statliga myndigheter, kommunala bolag, landstinget och andra arbetsgivare bör ta fram eller revidera en jämställdhetsintegrerad resepolicy som styr mot hållbart resande och minskade onödiga transporter, såsom resefria möten, kollektivtrafikanvändning, miljöbilar och arbetscyklar. För att integrera ett jämställdhetsperspektiv kan exempelvis 4R-metoden användas. 4R-metoden innebär att i fyra steg arbeta med kartläggning av målgrupp, resursfördelning, analys och formulerandet av nya åtgärder eller aktiviteter. I steg 1 R1 (representation) kartläggs hur många kvinnor och män som ingår i målgruppen. Här kartläggs vilka som berörs av resepolicyn. I steg 2 R2 (resurser) undersöks hur resurserna fördelas. Här genomförs en resevaneundersökning där kvinnor och män redogör för hur de reser, vilka som får resa, med vilka färdmedel, hur långt och hur länge, vilka som deltar i telefonmöten etcetera. I steg 3 R3 (realia) analyseras representation och resurser för att se vem som får tillgång till vad. Här analyseras eventuella skillnader i kvinnors och mäns resande och orsakerna och förutsättningarna för skillnaderna utreds för att få en utgångspunkt att arbeta fram åtgärder ifrån. 3. Kollektivtrafik och flexibilitet. Kollektivtrafiken i länet måste utökas och tillgängliggöras för att fler kvinnor och män ska ha möjlighet att resa på ett klimatsmart sätt och satsningar på länets järnvägar är av högsta prioritet. Satsningar på kollektivtrafiken måste också innebära fokus på att skapa tekniska lösningar för resenärerna att arbeta under resan. I kombination med att företag och andra arbetsgivare godkänner att restid med kollektivtrafik får räknas som arbetstid, ger detta förutsättningar för att pendlingstid kan användas mer effektivt och mer tid blir över till fritid. På så sätt får både kvinnor och män större möjligheter till att ta ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet samtidigt som förutsättningar skapas för tillväxtgynnande pendling. 4. Analys av miljöbilsanvändning. Beslut om åtgärder som utbyggnad av tankställen för biogas, laddningsställen för elfordon och andra åtgärder med syfte att få medborgarna att byta ut fossilbränsledrivna bilar till fordon som drivs med förnybara bränslen, måste föregås av en analys kring vem som har möjlighet att investera i nya miljöbilar. som grupp har svagare ekonomisk ställning än män och kvinnor kan därför ha svårare att investera i en ny, dyr miljöbil. Investeringar i tankställen etcetera för förnyelsebara drivmedel måste I steg 4 R4 (realisera) formuleras mål för hur åtgärden ska genomföras och följas upp från ett jämställdhetsperspektiv. Här redogörs för hur nya jämställda resepolicyåtgärder, som gynnar både kvinnor, män och klimat kan genomföras och följas upp. 6. Jämställd tidsanvändning. Eftersom socialt konstruerade förväntningar på hur kvinnor respektive män ska vara och vilka ansvarsområden vi bör ha i livet formar vår tidsanvändning, som i sin tur påverkar våra olika resvanor och skillnader för klimatpåverkan, måste ett aktivt informationsarbete pågå i samhället för att förändra begränsande normer. Genom att skapa förutsättningar för jämställt ansvar för hem- och omsorgsarbete och jämställt deltagande på arbetsmarknaden, exempelvis genom att arbetsgivare uppmuntrar till delat uttag av föräldrapenningen, kan kvinnor och mäns tidsanvändning överlag bli mer jämställd. För att förhindra att en mer jämställd tidsanvändning leder till att kvinnor tar efter mäns mobilitetsmönster måste kommuner, landsting, myndigheter och företag också aktivt söka förändra kvinnor och mäns resvanor genom att uppmuntra och sätta upp mål för anställda och samhällets medborgare att, där det är möjligt, använda kollektivtrafik och cykel framför bil. 12 Statistik från Länstrafiken AC, baserad på Kollektivtrafikbarometern I undersökningen har 561 kvinnor och 338 män i Västerbottens län intervjuats

12 JämLYS Konsumtion och aktiviteter Foto: Mariann Holmberg JämLYS Konsumtion och aktiviteter Den privata konsumtionen, som inbegriper övergripande aktiviteter såsom äta, bo, resa och shoppa, stod år 2003 för 80 procent av de totala utsläppen från den samlade konsumtionen (Naturvårdsverket 2008, 31). I Naturvårdsverkets rapport redogörs för utsläppen från shopping, som är en restpost dit exempelvis inköp av kläder och skor, skönhetsprodukter, IT-utrustning och skötsel av husdjur räknas in. Denna aktivitet beräknades år 2003 utgöra 15 procent av den privata konsumtionens utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv, vilket motsvarar drygt 10 miljoner ton CO2e eller drygt 1 ton CO2e per person (Naturvårdsverket 2008, 37). I FOI:s rapport där svenska ensamstående män och kvinnor energianvändning beräknats utifrån uppgifter för åren framgår att ensamstående mäns totala energianvändning är 20 procent högre än kvinnornas medan den indirekta användningen 13 är ganska lika (Carlsson-Kanyama & Räty 2008, 42). använde lite mindre energi än vad kvinnor gjorde för hälsa och sjukvård, kläder och skor samt på livsmedel (Carlsson-Kanyama & Räty 2008, 28). använde hälften så mycket energi som män gjorde för utemåltider, alkohol och tobak (ibid). Anledningarna till varför kvinnors och mäns energianvändning ser olika ut är kopplade till könsspecifika konsumtionsmönster. Globalt sett utgör kvinnor den största konsumtionsgruppen och de spelar en aktiv roll i daglig konsumtion eftersom de ofta är ansvariga för familjens inköp. Men eftersom kvinnor ofta handlar till familjen betyder det att också familjemedlemmar använder vad kvinnorna köper. I tabell 4, som redogör för den genomsnittliga konsumtionen för hushållstyperna ensamstående kvinnor och män med och utan barn i Sverige år , framgår att hushållen med kvinnor lägger avsevärt mycket mer pengar än vad män gör på hushållsnäratjänster, förbrukningsvaror och personlig hygien samt på kläder och skor. Konsumtionens könsspecifika mönster tar sig uttryck som att kvinnor köper fler men billigare varor medan män köper färre men dyrare kapitalvaror. Exempelvis spenderade ensamstående män utan barn i genomsnitt kr på inköp av bil år medan motsvarande utgift för ensamstående kvinnor var kr (SCB 2013b). Konsumtion och aktiviteter På 70-talet nåddes, på global nivå, den tröskel då konsumtionen av naturresurser överskred naturens förnyelseförmåga. Men människors konsumtion av klimatpåverkande varor och tjänster fortsätter öka. I kapitlet redogörs för hur och analyseras varför konsumtion, i bemärkelsen shopping, konsumtion av livsmedel och val av fritidsaktiviteter, skiljer sig mellan kvinnor som grupp och män som grupp. Tabell 4. Genomsnittliga utgifter per hushåll ensamstående med och utan barn, Sverige Ensamstående kvinnor utan barn Ensamstående män utan barn Ensamstående kvinnor med barn 0 19 år (genomsnittligt antal personer 2,6) Utgiftstyp Kr/person Kr/person Kr/person Kr/person Utemåltider Alkohol Tobak Förbrukningsvaror Personlig hygien Hushållstjänster Kläder och skor Hälso- och sjukvård Transport Drift av bil Lokalresor, transportjänster Fritid och kultur Källa: SCB, Hushållens utgifter (HUT) Ensamstående män med barn 0 19 år (genomsnittligt antal personer 2,3) Med indirekt energi menas den energi som krävs för att producera de varor och tjänster som hushållet köper såsom framställning av råvaror, transportera, sälja och återvinna. Här tas bidragen från el, bensin och andra bränslen bort (Carlsson-Kanyama & Räty 2008, 24; 32) 23

13 JämLYS Konsumtion och aktiviteter JämLYS Konsumtion och aktiviteter s och mäns olika konsumtionsbeteenden är starkt kopplade till de föreställningar som finns om konsumtion och shopping. Att handla har traditionellt betraktats som en syssla som kvinnor ägnar sig åt och bygger på den traditionella arbetsdelningen att mannen i ett heterosexuellt par lönearbetar och står för produktion medan kvinnan ansvarar för reproduktion och konsumtion i hemmet (NIKK 2011c). Idag ser dock situationen annorlunda eftersom både män och kvinnor är försörjare och konsumerar och dessutom är många hushåll singelhushåll där samma person förvärvsarbetar och konsumerar. Men shopping är fortfarande något vi förknippar med kvinnor och när kritik lyfts kring konsumtionssamhället är det ofta den sorts konsumtion som kvinnor står för, kläder, skor och andra förbrukningsvaror, som vi tänker på. Att handla bilar, motorfordon och elektronikprodukter som är vanligare bland män är inget vi definierar som shopping (NIKK 2011c). Intensiteten, utsläppen per spenderad krona, är förhållandevis låg inom kategorin shopping och spenderar vi samma summa på shopping som på exempelvis en flygresa, orsakar shoppingen mindre utsläpp än flygresan. År 2003 lade vi på nationell nivå 35 procent av den summa som totalt spenderades på privat konsumtion på shopping och vi spenderade 15 procent av summan på resor (Naturvårdsverket 2008, 39). I förhållande till utsläpp som shopping och resande orsakar ser andelarna annorlunda ut. Utsläppen från shopping utgjorde knappt 15 procent av den privata konsumtionens utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv medan resande, där också utsläpp från bilar och andra privata fordon räknas in, utgjorde knappt 30 procent (Naturvårdsverket 2008). Livsmedelskonsumtion Aktiviteten äta, till vilken räknas alla utsläpp som orsakats av att maten kommer till butiken såsom utsläpp inom jordbruk, industri, restaurangbesök och godstransporter, stod för drygt 25 procent av den privata konsumtionens utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv (Naturvårdsverket 2008, 32). Detta motsvarande år 2003 cirka 20 miljoner ton CO2e eller drygt 2 ton CO2e per person (Naturvårdsverket 2008, 33). Vår livsmedelskonsumtion har en stor påverkan på hur mycket växthusgaser som släpps ut och genom att förändra våra matvanor skulle vi ur ett konsumtionsperspektiv kunna halvera utsläppen (Livsmedelsverket 2013a). Den förändring som skulle ha mest effekt är att äta mindre kött eftersom köttproduktionen bidrar till störst utsläpp (Livsmedelsverket 2013b) främst genom foderproduktion, djurens fodersmältning, gödsel och omvandlingen av naturlig mark till betesmark och foderodling (Wallman, Berglund och Cederberg 2013, 4). Den svenska konsumtionen av gris-, nöt- och kycklingkött ökade mellan 1990 och 2005 med 50 procent vilket beräknas motsvara en utsläppsökning på 2,3 miljoner ton CO2e ur ett konsumtionsperspektiv (SIK 2009). I Livsmedelsverkets matvaneundersökning för 2010 framgick att män åt ca 50 procent mer kött än vad kvinnor gjorde (Livsmedelsverket 2013b). äter också mer än män av grönsaker, baljväxter och rotfrukter som har relativt liten klimatpåverkan (Livsmedelsverket 2012, 32). och män åt lika stor mängd ost (Livsmedelsverket 2012, 47) men män konsumerade mer mejeriprodukter än kvinnor (Livsmedelsverket 2012, 26-28). Då jämförelser gjorts mellan konventionella och ekologiska produktionssystem har ingen tydlig bild framstått av i vilka system energianvändningen per kilo animalieprodukt är som lägst (Wallman, Berglund och Cederberg 2013, 22; 83). Ekologisk produktion gynnar biologisk mångfald Foto: Mariann Holmberg Foto: Länsstyrelsen Västerbotten men står för större markanvändning än den konventionella (ibid). Ekologiska och miljömärkta animalielivsmedel skulle därför kunna antas ha samma klimatpåverkan som icke-ekologiska produkter. Men ökad biologisk mångfald har långsiktiga fördelar för klimatet eftersom det ger en mera tålig miljö som bättre klarar av klimatförändringar (KRAV). Vissa miljö- och ekologiska märkningar innefattar också regler som syftar till minskad klimatpåverkan. Exempelvis måste olika produktionsprocesser, för att kunna bli KRAV-märkta, också uppfylla vissa klimatkriterier. Bland annat måste 80 procent av energin i växthus komma från förnybar energi, transportförare ska ha utbildning i sparsamt körsätt, bönderna får inte uppodla mulljordar som avger stora koldioxidutsläpp och en stor del av djurens foder ska odlas på den egna gården för att minimera foderimporten (KRAV). I tabell 5 framgår att på en nationell nivå så utgör ekologiskt och miljömärkta livsmedel en större andel av kvinnornas konsumtion än av männens konsumtion. I Naturvårdsverkets undersökning från 2009 framgår att 21 procent av kvinnorna och 14 procent av männen absolut föredrar att köpa tjänster och produkter från ett företag som de vet arbetar för att begränsa klimatförändringen (Naturvårdsverket 2009, 19). Att kvinnor handlar ekologiskt i större utsträckning kan också antas ha koppling till sociala normer om vad kvinnor respektive män förväntas ha kunskap, intresse och engagemang för (NIKK 2011b). En betydligt större andel kvinnor än män får dåligt samvete över att de gör saker som har negativ klimatpåverkan och en något större andel kvinnor än män tycker att det är viktigt att personer de umgås med är klimatmedvetna (Naturvårdsverket 2009, 23). Tabell 5. Andelen köpta ekologiska och miljömärkta varor per utgiftsgrupp och hushåll, Sverige 2009 Ensamstående kvinnor med och utan barn Ensamstående män med och utan barn Utgiftsgrupp Andel i procent Andel i procent Köpta livsmedel 4,9 2,7 Bröd, spannmålsprod 2,5 1,8 Kött 1,2. Mjölk ost och ägg 9,4 7,7 Frukt och bär 6,3 2,3 Grönsaker 6,3 2,3 Förbrukningsvaror 2,7 3,7 Källa: SCB, Hushållens utgifter (HUT) 24 25

14 JämLYS Konsumtion och aktiviteter JämLYS Konsumtion och aktiviteter Foto: Mariann Holmberg I figur 7 och 8 14 kan vi se att skillnaderna är mycket små mellan andelen av kvinnorna och andelen av männen i Västerbottens län som besökt teater, konsert, museum eller liknande eller strövat i skogen. Ålder verkar i vissa fall vara en mer betydelsefull faktor än kön. Skillnaderna överensstämmer med mönstret på nationell nivå. Andelen av kvinnorna i länet som har besökt teater, konsert och museum 5 gånger per år är något större än bland männen. I åldersgruppen år har en större andel av männen än av kvinnorna i länet besökt teater, konsert, museum eller liknande minst en gång. I relation till aktiviteten strövat i skog och mark de senaste 12 månaderna har en större andel av kvinnorna än av männen i Västerbottens län, i åldersgrupperna år och år, ägnat sig åt detta minst en gång, mer än 5 gånger, mer än 20 gånger eller mer än 60 gånger. Men i åldersgrupperna år och 70 år och äldre är det istället större andel av männen som har strövat i skogen. På nationell nivå är andelen av kvinnorna som strövat i skog och mark, oavsett ålder och antal gånger, något större än andelen av männen. Figur 7. Besökt teater, konsert, museum eller liknande de Besökt senaste teater, 12 månaderna konsert, museum Västerbottens eller liknande län de senaste 12 månaderna Västerbottens län Procent 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Samtliga Minst en gång ÅR ÅR ÅR Mer än 5 gånger Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 70- ÅR Figur 8. Strövat i skog och mark de senaste 12 månaderna Västerbottens län Strövat i skog och mark de senaste 12 månaderna Västerbottens län Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Samtliga ÅR Minst 1 gång Mer än 20 gånger ÅR ÅR Mer än 5 gånger Mer än 60 gånger 70- ÅR Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) Fritidsaktiviteter som grupp och män som grupp ägnar sig åt olika typer av fritidsaktiviteter. Valet av aktiviteter är kopplat till sociala konstruktioner av vad det innebär att vara kvinna respektive man och vissa fritidssysselsättningar är starkt förknippade med antingen kvinnor eller män. De olika aktiviteterna som kvinnor och män ägnar sig åt innebär olika stor energianvändning och aktiviteterna har olika påverkan på klimatet. På en nationell nivå tycks kvinnor i större grad än män ägna sig åt kulturella aktiviteter som är förhållandevis miljö- och klimatvänliga såsom bokläsning (Johnsson- Latham 2007, 38). i Västerbottens län och på nationell nivå läser generellt sett mindre böcker än kvinnor, oberoende av åldergrupp. 20 procent av männen och 40 procent av kvinnorna i åldern 16 år och uppåt i länet läser minst varje vecka. Foto: Mariann Holmberg 14 I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) gjordes 566 intervjuer med kvinnor och 510 intervjuer med män i Västerbottens län

15 JämLYS Konsumtion och aktiviteter JämLYS Konsumtion och aktiviteter Även om motorcyklar, mopeder, terränghjulingar och snöskotrar bidrar med en relativt liten del av utsläpp i jämförelse med personbilar, lastbilar och bussar så förbränner också dessa fordon ofta fossila bränslen och orsakar koldioxidutsläpp. Många terränghjulingar och snöskotrar används i tjänsten men ett stort antal är också nöjesfordon som används på fritiden. I likhet med att fler män än kvinnor står som ägare för personbilar i Västerbottens län, är också fler män än kvinnor ägare av motorcyklar, mopeder, snöskotrar och terränghjulingar. Även om ägandet inte säger något om vem som faktiskt använder eller har investerat i fordonet så tyder de stora skillnaderna på att motorsport och användandet av olika typer av motorfordon är något som är starkt förknippat med maskulinitet. Tabell 6. Fordon i trafik efter kommun och ägande årsskiftet 2012/2013 MC EU-moped Snöskoter Terränghjuling Kommun Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Förslag på åtgärder Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå Västerbotten Källa: Trafikanalys Foto: Magnus Ström 1. Kommunikation. Att förändra beteendemönster är svårt och måste ske genom att meningen med en förändring kommuniceras så att förståelse kan skapas bland människor. För att kvinnor och mäns konsumtion ska förändras och bli mer hållbar måste kommuner, landsting, sociala företag, organisationer och forskning samverka för att bedriva aktivt kommunikationsarbete. Kommunikation- och informationsarbetet bör inkludera såväl förändring av konsumtion av exempelvis förbrukningsvaror samt kläder och skor men även riktas mot förändring av konsumtion av alkohol, tobak, bilar, motorfordon och elektronikprodukter. Det är av stor vikt att kommunikation om livsstil, konsumtion och hälsa i koppling till klimat riktas mot människor i alla åldrar, från förskoleklasser till äldreboenden. Insatserna måste föregås av exempelvis en 4R-analys samt utgå ifrån ett genusperspektiv, med syfte att motverka och ifrågasätta stereotypa föreställningar om vad kvinnor respektive män förväntas konsumera och ha för fritidsintressen. 2. Alternativa aktiviteter. Kommunerna bör lyfta fram och anordna alternativa aktiviteter till shopping såsom kulturaktiviteter, naturupplevelser, friskvård, sportaktiviteter etcetera. Här måste ett jämställdhetsperspektiv finnas med i exempelvis text och bild i inbjudan, i förhållande till vem eller vilka som leder aktiviteterna och vilka som får delta, i bemötandet av deltagare och i beslut som rör genomförandet. Genom att uppmuntra och ge både kvinnor och män, flickor och pojkar möjlighet att delta i klimatvänliga aktiviteter, utan att utgå ifrån och reproducera könsstereotyper, kan konsumtionsbeteenden och begränsande normer förändras. på lika villkor och på ett klimatvänligt sätt, få tillgång till de varor som de behöver i sin vardag gynnas både klimat och jämställdhet. 4. Upphandla närproducerat. Kommuner, landsting och företag bör upphandla närproducerade och klimatmärkta livsmedel och införa att vegetarisk lunch serveras under vissa dagar per vecka i skolor, personalmatsalar, äldreboenden etcetera för att uppmuntra både kvinnor och män att äta mer vegetariskt. Jämställdhetsintegrerade aktiviteter, såsom kurser i klimatsmart matlagning, ökar både kvinnor och mäns kunskap om matens betydelse för klimatet. Aktiviteterna måste utgå från ett genusperspektiv och ett normkritiskt förhållningssätt i relation till alla beslut och moment i genomförandet samt i bemötandet av deltagare. 5. Statistik. Könsuppdelad statistik om växthusgasutsläpp ur ett konsumtionsperspektiv bör tas fram på nationell nivå, för att få underlag till hur kvinnors respektive mäns konsumtion bidrar till utsläpp både inom och utanför Sveriges gränser. 3. Större låneutbud. Kommunerna, folkrörelser, sociala företag, idéburna och ideella föreningar och näringsliv bör gå samman för att utöka bibliotekens låneutbud av leksaker, sportartiklar, verktyg och kläder. Ett jämställdhets- och genusperspektiv måste finnas med i exempelvis informationsutskick till hushållen och annan reklam samt i förhållande till låneutbud och utlåningsprocessen. Då kvinnor och män ges möjlighet att gratis, 28 29

16 JämLYS Boende Foto: Marita Alatalo JämLYS Boende Boende Boende står för en stor andel av människors energianvändning men innebär också många möjligheter till val och åtgärder som kan minska klimatpåverkan. I kapitlet analyseras kvinnors och mäns olika energianvändning i relation till hur vi använder energi i hemmet och till bostadsyta. Kapitlet tar också upp kvinnors och mäns olika möjligheter till påverkan och praktiskt ansvar för energibesparande åtgärder som finns inom byggbranschen. Foto: Tiina Kumpula Aktiviteten boende, som inkluderar byggande, uppvärmning, hushållsel men också möbler och husgeråd, stod år 2003 för drygt 30 procent av den svenska privata konsumtionens utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv (Naturvårdsverket 2008, 32). Detta motsvarade utsläpp om 25 miljoner ton CO 2e totalt och 2,5 ton CO 2e per person (Naturvårdsverket 2008, 35). Idag skulle uppgifterna se annorlunda ut eftersom exempelvis eldning med villaolja har minskat drastiskt, liksom användning av kol och torv för fjärrvärmeproduktion (Naturvårdsverket 2008, 40). I Västerbottens län står bostäder och lokaler för 40 procent av den totala energianvändningen (Länsstyrelsen 2012a, 10). Utsläppen av växthusgaser har ur ett produktionsperspektiv minskat med 19 procent sedan 1990 i Västerbottens län. Energiförsörjningssektorn halverade växthusgasutsläppen mellan åren 1990 och Detta har främst skett genom övergång från uppvärmning med olja till biobränsle och en ökande andel fjärrvärme har inneburit effektiviseringar som minskat utsläppen (Miljömål 2013). I FOI:s undersökning redovisas att kategorin bostad utgjorde en stor andel av både kvinnors och mäns energianvändning åren och kvinnor och män använde ungefär lika stor andel energi för bostäder (Carlsson-Kanyama & Räty 2008, 30). Energibesparande åtgärder Den största delen av en byggnads energianvändning sker i dess användningsfas, det vill säga genom investering och underhåll, uppvärmning och elanvändning (Naturvårdsverket 2008, 48). För att använda mindre energi i bostaden bör vi vidta åtgärder såsom att exempelvis minska varmvattenanvändningen, sänka inomhustemperaturen och reducera elanvändningen vid matlagning och tvätt, använda lågenergilampor och släcka lyset i rum som inte används (ibid). Eftersom kvinnor ägnar mer tid åt det obetalda hem- och omsorgsarbetet än vad män gör så lägger kvinnor också mer tid på aktiviteter som kräver energianvändning i hemmet (Carlsson-Kanyama; Lindén och Wulff 2005). Studier har också visat på att kvinnor tar ansvar för det energibesparande beteendeförändringar som sker dagligdags, såsom vid matlagning, disk och tvätt, medan män tar ansvar för energibesparande åtgärder i samband med ombyggnad och reparation av bostad. I Naturvårdsverkets nationella attitydundersökning från 2009 ställdes frågan om vad de intervjuade kunde tänka sig att göra för att minska utsläppen av koldioxid och bland alternativen fanns frågor som rörde bland annat huruvida personen kunde tänka sig att köpa energisnåla hushållsapparater, sänka elförbrukningen i hemmet, tvätta i lägre temperaturer, byta till miljövänligare hemuppvärmning och sänka temperaturen inomhus (Naturvårdsverket 2009, 14 15). Undersökningen visade på att kvinnor var generellt sätt mer positivt inställda än män till att förändra sig eller vidta åtgärder för att minska sina utsläpp (ibid)

17 JämLYS Boende JämLYS Boende Foto: Mariann Holmberg I tabell 7 15 framgår att en större andel av männen, som är 16 år och äldre, än av kvinnorna i länet bor i boendetypen en- eller tvåfamiljsvilla, vilket överensstämmer med mönstret på nationell nivå. En betydligt större andel av männen i länet än av kvinnorna i åldersgrupperna år och 70 år och äldre bor i en- eller tvåfamiljsvilla. Med anledning av att en högre andel av männen än av kvinnorna bor i hustypen en- eller tvåfamiljsvilla skulle det kunna antas att män som grupps boende bidrar till större utsläpp. Tas istället variabeln utrymmesstandard i beaktning framträder en något annorlunda bild. En något större andel av kvinnorna än av männen i länet uppger att de har hög utrymmesstandard, det vill säga att ett hushåll ska ha mer än ett rum (sovrum) per boende utan att räkna in kök och vardagsrum. Bland männen uppger en något högre andel än bland kvinnorna i länet att de har normal utrymmesstandard vilket motsvarar att ett hushåll på en person har 1 2 rum och ett hushåll på två boende har 2 3 rum. På nationell nivå uppger i stället en något större andel av männen än av kvinnorna att de har hög utrymmesstandard och en något större andel av kvinnorna än av männen uppger att de har normal utrymmesstandard. Bland kvinnorna, på både regional och nationell nivå, är andelen som bor i upplåtelseformen hyresrätt större än andelen är bland männen. Andelen av männen i länet som bor i upplåtelseformen bostadsrätt är större än andelen bland kvinnorna i alla åldrar förutom i grupperna år och 70 år och äldre. Siffrorna kan delvis vara ett resultat av att äldre kvinnor har lägre pension än vad män har och därför i större utsträckning bor i hyresrätter eller bostadsrätter. På nationell nivå är den genomsnittliga andelen bland kvinnorna som bor i bostadsrätt något större än andelen bland männen. Några slutsatser går inte att dra eftersom osäkerheten är stor kring uppgifterna för både hustyp, upplåtelseform och utrymmesstandard men vad uppgifterna visar är att kvinnor och mäns boende är relativt lika i Västerbottens län, förutom att det i de äldre åldersgrupperna är vanligare bland män än bland kvinnor att bo i boendetypen en- och flerfamiljsvilla och att det bland de äldsta kvinnorna är betydligt vanligare än bland männen i samma åldersgrupp att bo i hyresrätt. Boendetyp och upplåtelseform Byggandet av en bostad kräver också stora mängder energi och det krävs 60 procent mer energi ur ett konsumtionsperspektiv för att bygga en kvadratmeter i ett småhus än i ett flerbostadshus (Naturvårdsverket 2008, 48). Hur stort vi bor har också en påverkan på hur mycket utsläpp vi bidrar till eftersom en större bostadsyta kräver mer energi för att värmas upp. Foto: Christer Abrahamsson Tabell 7: Boende och utrymmesstandard, personer 16 år eller äldre i Västerbottens län Andel i procent. Ålder och kön En- eller tvåfamiljsvilla (boendetyp) Hög utrymmesstandard Normal utrymmesstandard Hyresrätt (upplåtelseform) Bostadsrätt (upplåtelseform) Samtliga 54,9 46,5 52,1 38,5 11,7 60,6 41,3 57,5 30,7 13, ÅR 38,6 36,0 63,1 58,4 6,5 37,0 23,6 74,2 52,6 14, ÅR 69,1 35,2 60,9 31,8 8,1 62,8 30,4 67,8 31,1 14, ÅR 64,0 62,6 37,4 21,8 15,2 81,6 68,6 31,4 11,4 10,5 70 ÅR 39,1 53,3 46,7 49,3 19,0 63,0 51,3 48,7 22,3 13,2 Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 15 I tabell 7 redogörs för olika variabler (boendetyp, upplåtelseform och utrymmesstandard) och värdena kan därför inte summeras

18 JämLYS Boende JämLYS Boende Foto: Christer Abrahamsson Förslag på åtgärder Byggverksamhet Den könssegregerade arbetsmarknaden i Västerbottens län har betydelse för vem som har möjlighet att påverka och vara involverad i olika delar av samhället. Byggverksamhet är en del av näringslivet som har stor påverkan på och även stor potential för att verka för minskade växthusgasutsläpp. Energismart byggteknik kan minska energianvändningen markant i både nybyggnad och vid renovering och ombyggnad av äldre hus. I Västerbottens län är byggverksamhet en av de mest könssegregerade branscherna. Bland yrkesgruppen byggnadshantverkare och yrkesgruppen byggnads- och anläggningsarbetare var ca 95 procent män år 2011 (SCB och Länsstyrelsen Västerbotten 2013, 40). Räknas både dag- och nattbefolkning in så arbetade män och 593 kvinnor inom näringsgrenen byggverksamhet 16 i Västerbottens län år 2011 (MONAdatabasen). Könssegregering inom byggbranschen innebär att kvinnor idag inte har samma makt och möjlighet som män att ta praktiskt ansvar för och ha beslutsmässigt inflytande över de existerande och potentiella klimat- och energibesparande åtgärder som finns inom byggbranschen. 1. Kommunikation om energianvändning. Företag, kommuner, landsting, myndigheter och organisationer bör gå samman för att göra gemensamma kommunikationsinsatser som riktar sig mot och inkluderar samhällets kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunikationsinsatserna bör exempelvis innefatta att erbjuda gratis kommunikation med och information från energirådgivare om hur energiförbrukningen i hemmet kan sänkas genom att göra energikartläggning, ansluta sig till fjärrvärmenätet där det är möjligt och vidta åtgärder som sänka innetemperatur och byta till lågenergilampor. Dessutom bör insatserna innefatta kunskapshöjande aktiviteter om energisnålt byggande och om hur gamla hus kan renoveras på ett energieffektivt sätt för att bli mer energieffektiva. Det är viktigt att kommunikationsinsatserna riktas mot människor i alla åldrar och informationen måste innefatta olika sorters åtgärder som kan tillämpas i alla typer av bostäder och oavsett upplåtelseform. Insatserna måste föregås av exempelvis en 4R-analys och för att undgå att reproducera stereotypa föreställningar om vad kvinnor respektive män ska ha ansvar för och sköta i hemmet måste kampanjerna genomsyras av ett genusperspektiv och ifrågasättande av könsnormer. Exempelvis måste praktiska kurser som rör energieffektivt byggande eller energikartläggning i hemmet ha en jämn representation av kvinnor och män och flickor och pojkar bland deltagarna. 2. Förändra könsstrukturen i branschen. För att motverka könssegregation inom byggbranschen måste strategiska åtgärder tas av flera olika aktörer. Insatser måste göras i skolor och på universitet för att bryta könsbundna utbildningsval, genom att exempelvis studievägledare och andra yrkesverksamma som i sin profession vägleder ungdomar och vuxna kvinnor och män får utbildning om könssegregeringsproblematiken. Företag inom byggbranschen måste, för att attrahera både kvinnor och män, utreda hur kvinnors minoritetsposition kan ta sig uttryck inom en mansdominerad arbetsplats och hur förhållandena ser ut för kvinnor samt arbeta för att utmana maskulina normer inom byggbranschen. Branschens företag bör också genusgranska sin rekryteringsprocess genom att ifrågasätta den norm som råder för den kompetens som söks då nyrekrytering sker, samt uppmärksamma på vilket sätt könssegregeringen inom sektorn kan kopplas till den branschbild som porträtteras I branschen byggverksamhet (SNI 2007) ingår exempelvis byggandet av bostäder, kontorsbyggnader, affärer och andra offentliga och allmännyttiga byggnader eller byggande av konstruktioner såsom motorvägar, gator, järnvägar, avloppssystem, industrianläggningar, rörledningar och elledningar. Även utvecklande av byggprojekt för bostäder och andra byggnader än bostäder genom att samla finansiella, tekniska och fysiska resurser för att genomföra byggprojekt för senare försäljning ingår. 35

19 JämLYS Ledning i energiföretag Foto: Mariann Holmberg JämLYS Ledning i energiföretag Västerbottens läns könssegregerade arbetsmarknad är tydlig inom energisektorn. Majoriteten som arbetar med generering och distribuering av elektricitet och med försörjning av värme är män, medan handel med elektricitet är en kvinnodominerad bransch i Västerbottens län. Att färre kvinnor än män är anställda i energiföretag innebär att kvinnor inte har samma praktiska inflytande över produktion och distribution av energi som män har. Tabell 8: Sysselsatta inom energisektorn i Västerbottens län 2011 (dagbefolkning) Näringsgren Antal Andel Antal Andel Generering av elektricitet Distribution av elektricitet Handel med elektricitet Värmeverk Källa: MONA-databasen Region Västerbotten Ojämställd representation i styrelser är ett faktum inom många olika sektorer. I Sveriges börsbolagsstyrelser är endast 23 procent av ledamöterna kvinnor (All Bright 2013) och år 2012 var 4 procent av styrelseordförandena kvinnor (SCB 2012). Att kvinnor och män inte är jämnt representerade i styrelser resulterar i och är resultatet av att kvinnor som grupp inte har samma makt och inflytande i samhället och att de därmed inte har samma möjlighet som män som grupp att forma villkoren för beslutsfattande. Kön är dock endast en parameter som spelar roll för den mycket homogena sammansättningen av styrelser. Idag är 3 av 4 ledamöter i börsbolag ingenjörer eller ekonomer, 17 av 20 ledamöter är av svensk härkomst och 7 av 10 ledamöter har tidigare varit Vd (All Bright 2013). År 2008 gjorde FOI en kartläggning där samtliga energiföretag i Sverige som hade 20 eller fler anställda ingick (Carlsson-Kanyama & Räty 2008, 14). I de 165 företagen, som i stort sett alla var aktiebolag, var endast 17 procent av alla ordinarie styrelseledamöter kvinnor och bland företagen fanns fem kvinnor som var vd:ar. I 11 företag utgjorde kvinnor mer än 40 procent av ledamöterna medan det i 52 företag inte fanns några kvinnor alls i styrelsen (Carlsson-Kanyama & Räty 2008, 11). Ledning i energiföretag Tabell 9: Styrelsesammansättning och ledning i energiföretag i Västerbotten 2013 Umeå Energi AB Skellefteå Kraft AB Storuman Energi AB Vd: Man Vd: Man Vd: Man Styrelseordförande: Man Styrelseordförande: Man Styrelseordförande: Man Styrelse: 3 kvinnor och 8 män Styrelse: 4 kvinnor och 5 män Styrelse: 1 kvinna och 5 män Koncernledning: 3 kvinnor och 5 män Ledningsgrupp: 3 kvinnor och 7 män Ledningsgrupp: 2 kvinnor och 2 män Ojämställd representation av kvinnor och män i energiföretags styrelser och företagsledning spelar roll för kvinnors och mäns olika möjligheter till inflytande inom energisektorn. I kapitlet analyseras hur skillnader mellan kvinnors och mäns representation i energisektorn är resultatet av föreställningar om kön och genus och kompetensnormer. I tabell 9 redogörs för styrelse och ledning i tre av Västerbottens läns mest välkända kommunägda energibolag; Skellefteå Kraft AB med över 600 anställda, Umeå Energi AB med ca 300 anställda och Storuman Energi AB som har ca 15 heltidsanställda. Umeå Energi och Skellefteå Kraft är kommunägda av respektive kommun och har verksamhetsområden som egna elnät, el, värme, bredband, lokaler, energi- och underhållstjänster (Skellefteå Kraft AB 2013; Umeå Energi AB 2013). Styrelsen i de båda bolagen utses av kommunfullmäktige. Storuman Energi AB, som säljer el, ägs till 50 procent av Storumans kommun som utser tre av totalt sex styrelseledamöterna. Alla tre bolagen har styrelser där män är överrepresenterade. I styrelsen för Umeå Energi AB utgör kvinnor 27 procent, i Skellefteå Kraft AB är 44 procent av styrelsen kvinnor och i Storuman Energi AB är 17 procent kvinnor. Styrelseordföranden i samtliga styrelser är män liksom alla vd:ar. dominerar också i koncernledningen för Umeå Energi och i Skellefteå Krafts ledningsgrupp medan Storumans Energi har hälften kvinnor och hälften män i sin ledningsgrupp

20 JämLYS Ledning i energiföretag JämLYS Ledning i energiföretag En ofta uppmärksammad orsak till varför könsfördelningen i styrelser är snedvriden är att personer på maktpositioner identifierar sig med de som har liknande erfarenheter, vilket leder till att män som har höga befattningar väljer in andra män till styrelser och ledning. Konstruktionen av manlighet är nära kopplad till ledarskap och egenskaper som vi förknippar med en ledare har ofta stora likheter med våra föreställningar om manlighet, även om ledarskap beskrivs som könsneutralt. Detta har också samband med hur normen för kompetens spelar roll för vilka som väljs in till en styrelse. Ledamöter väljs in till styrelser för att de har kompetens som behövs i styrelsen, men med vetskapen om hur homogena styrelsernas sammansättning är finns anledning att ifrågasätta definitionen av kompetens. Då en majoritet av de invalda i börsbolag är män med en viss typ av erfarenhet, utbildning och härkomst är det alltså också dessa som definieras som kompetenta. Den snäva definitionen och normen för styrelsekompetens är ett resultat av olika samvarierande maktstrukturer och föreställningar om vad det innebär att vara kvinna och man. Det finns många andra anledningar till varför könsfördelningen i styrelser är snedvriden men grunden till orsakerna bottnar i de strukturer och processer i samhället som medverkar till att kvinnor och män inte möter samma villkor (Carlsson-Kanyama & Räty 2008, 11). s underrepresentation i styrelser och ledning är först och främst en problematik i samband till att kvinnor och män ska ha samma möjlighet och rätt till makt och inflytande. Men kvinnor och andra gruppers underrepresentation i styrelser och ledning leder också till att deras erfarenheter och kompetens inte tas till vara och företag kan gå miste om breddade perspektiv och möjlighet till bättre omvärldsanalys. Eftersom kvinnor inte har samma makt över produktion och distribution av energi, har de inte har möjlighet att i samma utsträckning som män fatta beslut om effektiviseringar och investeringar. Foto: Mariann Holmberg Förslag på åtgärder 1. Bryta könssegregeringen. För att motverka könssegregation inom energiföretag måste strategiska åtgärder tas av flera olika aktörer i samhället. Insatser måste göras i skolor och på universitet för att bryta könsbundna utbildningsval, genom att exempelvis studievägledare och andra yrkesverksamma som i sin profession vägleder ungdomar och vuxna kvinnor och män får utbildning om könssegregeringsproblematiken. Företag inom energibranschen måste, för att attrahera både kvinnor och män, utreda hur kvinnors minoritetsposition kan ta sig uttryck inom en mansdominerad arbetsplats och hur förhållandena ser ut för kvinnor samt arbeta för att utmana maskulina normer inom energibranschen. Branschens företag bör också genusgranska sin rekryteringsprocess genom att ifrågasätta den norm som råder för den kompetens som söks då nyrekrytering sker, samt uppmärksamma på vilket sätt könssegregeringen inom sektorn kan kopplas till den branschbild som porträtteras. 2. Jämställdhetsutbildning. För att förändra representationen av kvinnor i energiföretags styrelser är det viktigt att kommunfullmäktiges valberedning som utser styrelser i kommunala bolag samt valberedningar för privata företag själva har en jämn fördelning av kvinnor och män, samt har kunskap och medvetenhet om jämställdhet och genus. Valberedningar bör därför genomgå genusutbildning för att kunna ta fram välgrundade strategier för hur arbeta aktivt med att bryta den ojämna könsfördelningen i nomineringsprocesser. 3. Jämställdhetsutbildning. Personer på ledande positioner i energiföretag i Västerbottens län, såsom chefer, företagsledningar och bolagsstyrelser bör få utbildning i genus och maktfrågor för att få de kunskapsverktyg som krävs för att kunna synliggöra ojämställda strukturer inom de egna företaget. På så sätt kan värderingar och normer kring den kompetens och de erfarenheter som idag efterfrågas för ledningsarbete belysas och förändras

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Hållbar tillväxt 2021

Hållbar tillväxt 2021 Hållbar tillväxt 2021 Diarienummer KS 2011-00457 Fastställt av KF 2011-06 Giltigt till 2021 Hållbar tillväxt 2021 Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-07-23 Målbild för hållbar

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Ludvika kommun Titel: Fördjupning

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer