Kort Introduktion till patientcentrering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kort Introduktion till patientcentrering"

Transkript

1 1 Kort Introduktion till patientcentrering Analysverktyget Prisma i 10 perspektiv med referenser Samt Lathund för Den patientcentrerade konsultationen läkare tabu agenda gemensam öppet lyssna salus helhet känsla etik pedagogik prevention P Jag patienten Sektionen för Allmänmedicin Karolinska Institutet 2017 Charlotte Hedberg Klinisk Adjunkt Specialist i Allmänmedicin

2 2 Patientcentrerat arbetssätt är ett lärandemål för KI s Läkarprogram och Patientlagen 2015 föreskriver delaktighet: Hälso-och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Här kommer en bakgrund till patientcentreringens Varför, Vad & Hur? och sedan en analys modell Prisma utifrån tio vanliga perspektiv på patient/personcentrering med referenser. Varför? Patienter upplever sig inte alltid blivit lyssnade på och tagna på allvar. Klagomål till patientnämnderna rör till stor del bemötande. I enkätundersökningar framgår att patienter inte tycker att de har fått svar på sina frågor och inte har tillräcklig kunskap om sitt problem eller sin medicin, de känner sig inte delaktiga (Vårdanalys 2013 och OECD rapport 2014). Detta berör också patientsäkerheten. En delaktig patient har visats vara kopplat till bättre utfall i blodtryck och blodsocker men också till minskat antal labprover, remisser och recept. Patienter blir nöjdare och känner mindre ångest- trots mindre läkemedel och remisser. Läkare blir mer nöjda och anmälningsrisken minskar. Inom sjukhusvård har visats minskade sjukhusdagar. De flesta specialiteter och professioner samt sjuk och hälsovårdens organisatörer är numer engagerade inom ämnesområdet. Vad? Patientcentrering(PC) har strategier för kommunikation så att patienten får ett gott bemötande och hjälp med att klargöra sin besöksorsak(agenda) inklusive tankar, oro och önskemål. PC är fungerar pedagogiskt och gör patienten kunnigare. PC har en etisk grund i patientautonomi och delaktighet. Ett enkelt sätt att få struktur och arbeta patientcentrerat i sin konsultation är att arbeta kronologiskt: Först Patientens del, sedan Läkarens del och sist Gemensam del. En definition på Patientcentrering; Patients want patient centered care which (a) explores the patients' main reason for the visit, concerns, and need for information; (b) seeks an integrated understanding of the patients' world that is, their whole person, emotional needs, and life issues; (c) finds common ground on what the problem is and mutually agrees on management; (d) enhances prevention and health promotion; and (e) enhances the continuing relationship between the patient and the doctor Stewart BMJ 2001 Hur gör man och kan man utbildas i patient/personcentrering? Inom strimman Primärvård introduceras redan de första terminerna kronologin Patientens del-läkarens del och Gemensam del. Delarna används sedan progressivt genom Läkarprogrammet T1-T3 Pats del; T4 introduceras Läkarens del och T5 Gemensam del. Se lathunden Patientcentrerat arbetssätt i konsultationen. Video eller ljudbandupptagning på verkliga patientmöten med återföring av handledare samt självskattning eller kamratåterföring fungerar bäst för träning. På nästa sida följer PRISMA 10 analysverktyg för perspektiv av patientcentrering. Innan uppspel ges varje deltagare ett perspektiv- efteråt ger sammanställd analys en översiktlig introduktion i kunskapsområdet utifrån mest citerade artiklar.(ref webb)

3 3. Samtalets början Blå Beskrivning av de första 2-3 minuterna: Hur börjar samtalet? Öppen invitation eller fokuserad fråga? Notera om och i så fall hur länge patienten får berätta ostört i sek Har patientens fria berättelse underlättats med Ögonkontakt, Hm nick ok... Sammanfattningar (upprepande av ord, mini sammanfattning, längre sammanfattning ) (t.ex. om jag förstår dig rätt så)... Känslomässig verbal bekräftelse s.k. kvitto? (t.ex. det låter besvärligt-bra att du kom ) Har patientens hela besöksorsak sammanfattats? Vad fungerade bra?.vad kunde gjorts annorlunda?... Patientcentrerat arbetssätt bygger en allians mellan läkare patient. Läkarens öppna lyssnande i början av samtalet lägger grunden. Patienten vet att läkaren verkligen lyssnat när läkaren sammanfattat. Patienten känner sig förstådd när läkaren ger känslomässig bekräftelse. En patient som välkomnas med öppet lyssnande ger spontant viktig anamnestisk information och delar också ofta med sig av sina tankar, sin oro och sina önskemål. Läkare som arbetar med sammanfattningar minns bättre, strukturerar lättare och får hjälp av patienten med tillägg och korrigeringar.

4 4 Patientens del (agenda) / Läkarens agenda Lila Vad vet vi om Patientens och Läkarens agenda? Patientens agenda: patientens tankar (möjliga förklaringar) är patientens oro är. patientens önskemål är.. Läkarens agenda läkarens hypotes eller diagnosförslag (möjliga förklaringar) är. läkarens övervägande om akut och eller allvarligt är läkarens önskan är Beskriv när läkare och patient talar om samma sak och när de eventuellt talar förbi varandra. Finns sammanfattning av patientens hela besöksorsak symptom och problem tillsammans med tanke, oro och önskan. I Patientcentrerat arbetssätt börjar läkaren konsultationen med att klargöra patientens hela besöksorsak. En besöksorsak rymmer inte bara symptom och problem utan även de konkreta tankar, oro och de önskemål som dessa väckt. Tanke oro och önskan är också oftast de frågor patienten har med sig och önskar få besvarade. Läkare som kan klargöra patientens hela besöksorsak i början av konsultationen slipper en dysfunktionell kommunikation där läkare och patient talar förbi varandra. De undviker också oftast tidskrävande och s.k. besvärliga konsultationer

5 5 Läkarens del MörkBlå Vad är problemet?.. Vad känner jag till från patientens spontana anamnes?... Vad har jag uppfattat som patientens frågor till mig? (tankefråga är orosfråga. och önskefråga ) Vilka är troliga förklaringar- differentialdiagnoser? Vilka möjliga akut allvarliga tillstånd kan man överväga? Behövs det mer information, föreslå i så fall vad Fokuserad anamnes, Status, Lab prover annan utredning Vad har läkaren kommit fram till vad gäller Bedömning och Åtgärd Involvera Har läkaren involverat patienten så att patienten i möjligaste mån förstår meningen med känsliga frågor eller undersökningar Vad fungerade bra? Vad skulle jag kanske velat göra annorlunda min bästa dag?

6 6 Gemensam del Grön Har patientens frågor uppfattats och sammanfattats ( oftast tanke oro önskan ) Har patienten i möjligaste mån fått svar på sina frågor; Tanke (Föreställningar) Oro (Farhåga) och Önskan (Förväntan)? Har läkaren förklarat underlaget för sin nuvarande bedömning utifrån resultat av anamnes, undersökning, labprover och annan utredning? Har patienten fått en förklaring? Har patient fått ställa fler frågor efter underlag och förklaring? Har patienten varit delaktig och samrått med läkaren om behandling, planering och uppföljning? Har läkaren försäkrat sig om att patienten förstått t.ex. genom att be patienten sammanfatta och ställa frågor? Vad fungerade bra? Finns det något jag velat göra annorlunda om det varit min bästa dag?

7 7 Känsla och kommunikation Rosa Bekräftar läkaren patienten känslomässigt? Uppmuntras patienten att uttrycka sina känslor? Har läkaren tolkat patientens känslor och uttryckt dem? Ex du verkar ledsen Försök beskriva de känslor som väcks hos läkaren under mötet med patienten? Kan läkarens handlingsberedskap och handläggning påverkats av läkarens känslor? Hur användes Tiden? tror du att patienten upplever sig ha fått tillräcklig med tid? Om inte motivera varför. Vad fungerade bra? Vad kunde gjorts annorlunda om jag haft min bästa dag?

8 8 Socialt, Genus och samt Tabu Orange Kan läkarens och/ eller patientens sociala bakgrund, utbildning, kön, ålder eller etnicitet ha haft någon betydelse för den här konsultationens innehåll och förlopp? Har känsliga eller tabubelagda ämnen haft någon relevans för konsultationens innehåll och förlopp? T.ex. Alkohol, Sexualitet och Död Kan läkarens eller Patientens obehag inför tabuområden påverkat samtalet? Vad fungerade bra? Vad kunde gjorts annorlunda om jag haft min bästa dag?

9 9 Helhetssyn Salutogenes Kontinuitet Ljusblå I ett Patient/personcentrerat helhetsperspektiv ses inte bara till det patologiska eller problematiska när det gäller symptom och problem- Patientens liv psykosocialt och existentiellt är också av betydelse för sjukdom och sjukdomsupplevelse har det relevans här? Beskriv i så fall hur I ett Patient/personcentrerat helhetsperspektiv ses inte bara till det patologiska eller problematiska när det gäller symptom och problemutan också till patientens styrkor och resurser; som t.ex. socialt nätverk och egen skattad hälsa.. Beskriv och ge exempel på om det i samtalet kommit fram något om vad som är positivt i patientens liv eller något om vad patienten själv ser som hälsa och hälsoresurser? Har patientens egna styrkor och resurser tillvaratagits? Har viktiga personer och psykosociala faktorer i patientens liv uppmärksammats? Har patientens möjlighet till kontinuitet med vårdgivare och läkare tillgodosetts? Vad fungerar bra? Finns det något du skulle velat göra annorlunda din bästa dag?

10 10 Pedagogik & Prevention Blågrön Vad vet vi om vilka förkunskaper patienten har om sina symptom eller problem? Hur involverar läkaren patienten i sitt sätt att tänka för att kunna ge patienten en bättre kunskap? Får patienten svar som en lekman kan förstå på sina frågor Får patienten svar som en lekman kan förstå på läkarens underlag för bedömning och förklaring? Försäkrar sig läkaren om att patienten förstått förklaring och planering? Prevention Förebyggande hälsovård och åtgärder bygger ofta till stor del på att patienters kunskaper, styrkor och egna initiativ har stärkts. Beskriv om och i så fall hur patienten blivit mer kunnig för att kunna förebygga sjuklighet och återkommande symptom Ett positivt resultat av en intervention när det gäller livsstil är t.ex. patientens egna självmotiverande yttranden. (Exempel jag vill verkligen gå ner i vikt så jag kanske slipper ta mer medicin mot högt blodtryck så jag tänker börja med att skriva ner vad jag stoppar i mig under en dag. ) Beskriv om det finns något självmotiverande här

11 11 Etiskt perspektiv Turkos Inom medicinen finns det etiska principer om att läkaren ska göra gott och inte skada. Beskriv här om Läkare gör gott genom att ta reda på vad patienten oroar sig för att bemöta det Läkaren skadar genom att glömma besvara frågor om oro Läkare skadar genom att överinformera patienter om alla möjliga plausibla sjukdomar som orsak till patientens symptom och därmed skapar onödig oro Autonomiprincipen Är en etisk princip som handlar om respekt för patientens rätt att vara med att bestämma Beskriv om det finns exempel på att läkaren stärkte patientens autonomi och delaktighet? Paternalism Läkaren kan ibland utifrån att vilja göra gott eller inte skada anse sig föranledd att ta beslut i patientens ställe vilket kan ske medvetet eller omedvetet (oreflekterat) patienten kan inte antas förstå sitt eget bästa. Detta kallas medicinska paternalism och innebär att man åsidosätter principen om patientens rätt till medbestämmande. Beskriv om det finns några exempel på medicinsk paternalism? Vad fungerade bra? Och vad kunde gjorts annorlunda om du haft din bästa dag?

12 12 Det fördjupade patientperspektivet. Röd Föreställ dig att du är patienten och berätta om dig själv i jagform. Du är helt fri att berätta om dig själv, hur du egentligen har det i ditt liv, om ensamhet, kärlek, åldrande, oro för sjukdom och död Hur hade du har tänkt FÖRE besöket om dina problem och symptom innan du gick till läkaren? Är det är något speciellt som oroat dig? Vad hade du tänkt få ut av läkarbesöket idag? Vad har du med dig EFTER ditt besök försök sammanfatta i korthet Hur svarar du på Nationella patientenkäten? Fick du svar på dina frågor? Ja/ nej/ i viss mån/ kan ej besvara Har du fått tillräcklig kunskap om vad dina symptom och problem kan bero på? Ja/ nej/ i viss mån/ kan ej besvara Har du tillräcklig kunskap om varningssignaler och vad du skall göra om besvären kvarstår eller förvärras? Ja/ nej/ i viss mån/ kan ej besvara Har du fått tillräcklig kunskap om din medicin hur den skall tas och eventuella biverkningar? Ja/ nej/ i viss mån/ kan ej besvara Tycker du att du fick delta så mycket du önskade i de beslut som gjordes om behandling och uppföljning? Ja/ nej/ i viss mån/ kan ej besvara

13 13 Patientcentrerat arbetssätt i Konsultationen Starta i Patientens del besöksorsaken Välkomna och invitera öppet och lyssna lugnt till patientens berättelse (ca 3 min) och du får spontan anamnes med symptom, problem och ofta patientens tankar, oro och önskan. Ge kvitto/bekräfta! det låter besvärligt Sammanfatta kortare/längre så kan patienten lägga till och korrigera, du minns bättre och patienten vet att du lyssnat och förstått Klargör patientens frågor med hjälp av patientens tankar/föreställningar Vad har du själv tänkt? oro/farhågor Har du oroat dig för något speciellt? önskan/förväntan Har du tänkt är det är något särskilt som skulle göras? Sist kan du sammanfatta och få ett ok att du fått med hela patientens besöksorsak Fortsätt med Läkarens del Differentialdiagnostiskt arbete med fokuserad anamnes; Hur länge? När? Var? Påverkan funktion/vardag? Tidigare besvär/sjukdom? Status, Lab, Rig, osv till preliminär bedömning Sluta i Gemensam del - patienten görs delaktig och vidare planer i samråd 1. Patientens frågor (patientens tankar, oro och önskan) sammanfattas &besvaras 2. Läkaren förklarar underlaget för sin bedömning och förklaring 3. Patientens nya frågor 4. Planering och uppföljning i samråd & samt en koll på vad patienten har med sig. Patientens del Läkarens del Gemensam del

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt 1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt Karolinska Institutet har patientcentrerat arbetssätt som lärandemål och Nya Patientlagen 2015 betonar patientens delaktighet: Hälso-och sjukvården ska

Läs mer

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt En introduktion till patientcentrerat arbetssätt KI har som lärandemål: Patientcentrering som arbetssätt. Vad menas med det? Det kan ju låta som en självklarhet - allt vårdarbete har väl patienten i centrum?

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Patientcentrerad konsultation

Patientcentrerad konsultation 1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och

Läs mer

Patientcentrering och Motiverande samtal

Patientcentrering och Motiverande samtal Patientcentrering och Motiverande samtal 2017-11-29 Maria Wolf, Specialist i allmänmedicin Vårdutvecklare APC Klinisk adjunkt KI Konsultationen 1) Patientens del 2) Behandlarens del 3) Gemensam del Personcentrering/Patientcentrering

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 HT16 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 1 Innehållsförteckning Sida 3 Introduktion Sida 4-5 Målsättning samt målbeskrivning Sida 6 Aktiviteter dag

Läs mer

Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 VT19. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 VT19. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 VT19 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning Välkomna till Läkarprogrammets Termin 3... 3 Kursövergripande mål för Primärvården

Läs mer

PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling

PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling PATIENT- SAMTALET Samtalsmetodik och anamnes Susanna Calling Vad är empati? Empati att känna vad den andre känner (affektiv empati) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) att avgöra från vem

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 VT17. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 VT17. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 VT17 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 1 Innehållsförteckning Sida 3 Introduktion Sida 4-5 Målsättning samt målbeskrivning Sida 6 Aktiviteter dag

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 HT -12 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4-5 Introduktion Målsättning samt målbeskrivning Sid 6 Aktiviteter dag

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Foto: Sophie Eriksson

Foto: Sophie Eriksson Foto: Sophie Eriksson Telefonrådgivning och samtalsmetodik Elisabeth Almgren Eriksson Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare Länsombudsdagar Januari 2018 Livskunskap Redskap och strategier i telefonrådgivning

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 VT -14. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 VT -14. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 VT -14 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14).

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14). Nina Alander Riksförbundet för Barn, Unga och REMISSVAR Vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2015-05-28 Socialdepartementet Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 61,2 60,8 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet Professionellt förhållningssätt Mia Ramklint Uppsala universitet Våra programmål Kunskaper Färdigheter Professionellt förhållningssätt www.lakarprogrammet.uu.se Programmets delmål professionellt förhållningssätt

Läs mer

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA 2011 Lena Runius lena.runius@inera.se Inera AB Inera utvecklar säkra och innovativa lösningar som ökar

Läs mer

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Patientlagen och informationsplikten 2014:821 Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård

Läs mer

Patient-Centered Medicine

Patient-Centered Medicine Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,

Läs mer

Primärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg

Primärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg Primärvård 2015 läkarbesök Region Gävleborg 7 290 st. 2 731 st. 37.5 % Utskickade enkäter Inkomna svar Svarsfrekvens Landsting Utskickade enkäter: 7 290 st. Inkomna svar: 2 731 st. Svarsfrekvens: 37.5

Läs mer

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA 2012 Lena Runius lena.runius@inera.se Länk till E-utbildningen samtalsprocessen http://www.inera.se/invanartjanster/1177-

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017

Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017 Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017 AKTIVITET 1. Lärande mål: Kommunikation/Undersökning/Medicinsk teknik Målgrupp: Sjuksköterskestudenter

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet 1 Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet Ola Knutsson, Memeologen, Ledningsstaben 2 Lära ut eller inlärning Health literacy En resurs för att få tillgång till, förstå,

Läs mer

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum Åsa Steinsaphir, Brukarinflytandesamordnare Norra Stockholms psykiatri Agenda MB Patientforum Ett samtal om dagen Patientforum Syfte Att lyfta

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Varför införs en patientlag?

Varför införs en patientlag? 1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med

Läs mer

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen och Charlotte Hedberg, augusti 2012 Introduktion Vi delar upp konsultationen i en kronologi med tre delar (1-3). Du startar konsultationen i Patientens del och

Läs mer

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821) Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 HT-16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 HT-16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 2 HT-16 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 1 Innehållförteckning Innehåll Student- och handledar- information... 1 Praktisk information... 3 Målsättning

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 VT-16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 VT-16. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 2 VT-16 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållförteckning Praktisk information... 1 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande

Läs mer

Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet och personcentrerad vård?

Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet och personcentrerad vård? Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet och personcentrerad vård? Niels Lynøe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet?

Läs mer

Handledning för kliniska handledare

Handledning för kliniska handledare Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden

Inkomna synpunkter till patientnämnden Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 66,5 63,4 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet

Läs mer

Patientlagen 2014:821

Patientlagen 2014:821 Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Hässelby Akalla AVC, Liljeholmens AVC, Mörby AVC och S:t Eriks AVC Akademiska vårdcentraler i Stockholms Läns Landsting

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Uppsala 6 november 2017 webbseminarium Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-04-01 tom 2018-06-30 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnderna

Läs mer

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog VC Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Beställarorganisation Inför uppföljningsdialog

Läs mer

Personcentrerad processkartläggning

Personcentrerad processkartläggning Personcentrerad processkartläggning Personcentrerad processkartläggning, Qulturum Mari Bergeling Utvecklingsledare, Qulturum mari.bergeling@rjl.se SOSFS 2005:12 GOD VÅRD ska vara: Kunskapsbaserad och

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 VT-17. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 VT-17. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 2 VT-17 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 1 Innehållförteckning Innehåll Student- och handledar- information... 1 Praktisk information... 3 Målsättning

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsutbildning vuxna

Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsutbildning vuxna Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsutbildning vuxna APL - arbetsplatsförlagt lärande Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Vad tycker du om öppenvården?

Vad tycker du om öppenvården? 0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

8LAG61. Klinisk medicin 1, 30.0 hp. Clinical Medicine 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR.

8LAG61. Klinisk medicin 1, 30.0 hp. Clinical Medicine 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR. 8LAG61 Klinisk medicin 1, 30.0 hp Clinical Medicine 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum

Läs mer

Bemötande - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Bemötande - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46319 Fastställandedatum: 2016-01-11 Giltigt t.o.m.: 2018-01-11 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Kjell Norman Bemötande - Hälso- och sjukvård

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Läkarstudent i vårdverksamhet

Läkarstudent i vårdverksamhet Läkarstudent i vårdverksamhet Den här broschyren innehåller praktiska råd och tips riktade till dig som är läkarstudent och är på väg, eller nyligen har börjat, att ha kliniska placeringar i olika vårdverksamheter.

Läs mer

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010

Läs mer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 VT-14. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 VT-14. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 2 VT-14 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 2012-12-20 2 Innehållsförteckning Sid 3 Praktisk information Sid 4 Målsättning för undervisning inom primärvården

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 VT-14. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 2 VT-14. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 2 VT-14 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 2012-12-20 2 Innehållsförteckning Sid 3 Praktisk information Sid 4 Målsättning för undervisning inom primärvården

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 1 VT-15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 1 VT-15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 1 VT-15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 1 Innehållsförteckning Sid 3 Introduktion, Närvaro, obligatoriska moment Sid 4 Sid 5 Sid 6 Kontaktuppgifter

Läs mer

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Förbundsordförande i Njurförbundet Ledamot I styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius

Läs mer

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015 Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation Januari 2015 I patientlagen samlas den lagstiftning som direkt berör patienten. Där ska det viktigaste som rör patienten finnas även om annan

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Student- och handledarinformation Primärvård Termin 1 VT17. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation Primärvård Termin 1 VT17. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 1 VT17 Läkarprogrammet Karolinska Institutet 1 Innehåll Välkomna till primärvården!... 1 PV-dagarna är obligatoriska moment... 2 Närvaro... 3 Godkänd

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Dnr PN Patientnämndens Verksamhetsplan 2017

Dnr PN Patientnämndens Verksamhetsplan 2017 20160101 Dnr PN--1 Patientnämndens Verksamhetsplan Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidé... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet...

Läs mer

Vad tycker du om din vårdcentral?

Vad tycker du om din vårdcentral? 008 Vad tycker du om din vårdcentral? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den vårdcentral eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan 2015

Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan 2015 -03-24 Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidè... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet... 6 5. Nyckelindikatorer...

Läs mer

Professionell utveckling i läkares grundutbildning. Erfarenheter från ett förändringsprojekt vid läkarprogrammet i Göteborg.

Professionell utveckling i läkares grundutbildning. Erfarenheter från ett förändringsprojekt vid läkarprogrammet i Göteborg. Professionell utveckling i läkares grundutbildning. Erfarenheter från ett förändringsprojekt vid läkarprogrammet i Göteborg. Oktober 2013 Mats Wahlqvist, Liisa Carlzon, Anders Ågård, Elisabet Lönnermark,

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer