Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2013

Transkript

1 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2013 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: November Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Syfte och bakgrund... 4 Metod och material... 5 Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor... 5 Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun... 5 Jämförelser med riket... 5 Uppgifter på skolnivå... 5 Grundskolan... 7 Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och Lite mer än hälften av eleverna i årskurs 3 har klarat alla delprov... 7 Ämnesprovsresultaten i svenska i årskurs 3 har förbättrats de senaste två åren... 8 Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs Ungefär 80 procent av eleverna i årskurs 6 har klarat godkänt utom i historia Flickorna i årskurs 6 har högre måluppfyllelse i svenska och SO-ämnena Många elever som var lågpresterande i årskurs 3 är det fortfarande i årskurs Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs Ungefär 80 procent av eleverna i årskurs 9 har klarat godkänt i de flesta ämnena.. 14 Det finns skillnader mellan könen i ämnet svenska i årskurs De lågpresterande eleverna i årskurs 9 var lågpresterande redan i årskurs Ämnesprovresultaten i matematik i årskurs 9 har förbättrats de senaste två åren Kommentar kring årskurs 9-elevernas nationella ämnesprovsresultat En hög andel elever i de fristående skolorna klarade de nationella ämnesproven Betygen i årskurs Tre fjärdedelar av eleverna når gymnasiebehörighet Gymnasiebehörigheten har varit stabil över tid Få nyanlända elever i de högre årskurserna når gymnasiebehörighet Få elever med anpassad studiegång når behörighet för gymnasiala studier Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga Det genomsnittliga meritvärdet ökar för tredje året i rad Andelen elever som har nått målen i alla ämnen ökar i riket men inte i Malmö Måluppfyllelsen i de flesta ämnena är runt procent Skillnaderna mellan könen är större i Malmö än i riket Kommentar kring betygsresultaten i årskurs

3 Betyg i årskurs Måluppfyllelsen i årskurs 6 är runt 90 procent i de flesta ämnena Måluppfyllelsen i årskurs 7 är lägre än i årskurs Måluppfyllelsen i årskurs 8 är ungefär procent i de flesta ämnena Kommentar kring betygsresultaten i årskurs Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten Betygen överensstämmer ofta med ämnesprovsresultaten Kommentar kring betygens överenstämmelse med ämnesprovsresultaten Jämförelse med elevernas resultat i gymnasieskolan procent av årskurs 9-eleverna 2009 är högskolebehöriga Kommentar kring de kommunala grundskoleelevernas gymnasiemåluppfyllelse Måluppfyllelseundersökning i årskurs I genomsnitt har över 90 procent av eleverna i årskurs 1-5 nått målen per ämne Det finns elever som inte har åtgärdsprogram trots att de inte uppnår målen Kommentar kring måluppfyllelseundersökningen Grundsärskolan Betygsresultaten i grundsärskolan Resultaten i grundsärskolan visar att det finns elever som får F och streck i betyg 48 Kommentar kring betygsresultaten i grundsärskolan Om eleverna i Malmös skolor Sammanfattande analys Huvudslutsatser Övriga kommentarer och slutsatser Bilaga 1. Ämnesförkortningarna Bilaga 2. Resultaten på skolnivå i årskurs Bilaga 3. Ämnesbetyg på skolnivå i årskurs elever som läst ämnet

4 Syfte och bakgrund Denna rapport redovisar kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2012/2013. Syftet med rapporten är att informera om hur väl eleverna i Malmö kommun når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse. I rapporten redovisas resultaten i första hand på kommunnivå men analyserna kan även vara till användning för enskilda skolor i deras systematiska kvalitetsarbete. Denna typ av rapportering har sedan 1997 årligen genomförts av Stadskontoret, avdelning Barn och ungdom på uppdrag av kommunstyrelsen. I samband med en ny skolorganisation och slutredovisningen av projektet kring systematiskt kvalitetsarbete beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande rapporten Obligatoriska skolan, överförs till grundskolenämnden. Föreliggande rapport är den första om kunskapsresultaten som görs av den nya grundskoleförvaltningen. Den innehåller samma typ av resultatredovisning som förekommit i tidigare års Obligatoriska skolan-rapporter, såsom nationella provresultat och betygsutfall, men även ytterligare information som exempelvis betygsutfall i grundsärskolan och hur kommunala grundskolors elever klarat sig i gymnasieskolan. Resultaten i de nationella proven och betygsutfallet är indikatorer på hur väl Malmös skolor lyckas med uppdraget att få eleverna att nå de nationella kunskapsmålen. Enligt Malmö kommunfullmäktiges budget för 2013 ska följande mål mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapporter och årsredovisning inom skolans område: Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt arbete Denna rapport har fokus på uppgifter kopplade till det första målet, dvs. elevernas möjlighet att uppnå kunskapsmålen. 4

5 Metod och material I rapporten redogörs för de resultat som finns tillgänglig om respektive skolform under grundskolenämndens ansvar. Därefter följer en beskrivning av vilka förutsättningar och demografiska förhållanden den pedagogiska verksamheten i Malmö har och står inför. Uppgifterna kan fungera som underlag vid fortsatta diskussioner och analyser kring elevernas måluppfyllelse. Rapporten avslutas med ett kapitel bestående av grundskoleförvaltningens sammanfattande analys av rapprotens resultat. Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor Uppgifterna om resultaten i de nationella ämnesproven 2013 i skolår 3, 6 och 9 samt betygsutfallet i årskurs 6-9 har hämtats från elevsystemet EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys. Uppgifter från Skolverkets databas SIRIS används vid vissa resultatredovisningar i rapporten (se nedan). Uppgifterna om betygsutfall i kommunens skolor våren 2013 baseras på registrerade uppgifter i elevsystemet EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys som sammanställts vid vårterminens utgång. Uppgifter från 2011 och tidigare år bygger på information ur det tidigare elevsystemet ELIT. Förändringar i betygsutfallet till följd av sommarskola och prövningar har inventerats och redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun Uppgifter från Malmös fristående skolor beträffande de nationella provresultaten har samlats in i särskild ordning för redovisning i rapporten. Flera fristående skolor har emellertid inte lämnat in underlag varför uppgifterna för de fristående skolorna endast redovisas kortfattat i ett jämförelsesyfte under en egen rubrik. Dessa resultat ska tolkas med extra försiktighet. Beträffande betygen i årskurs 9 har Skolverket publicerat sina resultat vilket innebär att samtliga fristående Malmö-skolors sammanlagda resultat i det fallet kan redovisas i rapporten. Några uppgifter beträffande de fristående skolornas betygsresultat i årskurs 6-8 har inte samlats in. Jämförelser med riket I nuläget finns ingen nationell officiell statistik på resultat i nationella ämnesprov eller betygsutfall för årskurs 6-8 för våren Dessa uppgifter publiceras normalt av Skolverket under november/december. Nationella uppgifter om slutbetyg publiceras i september för riket vilket möjliggör jämförelser mellan Malmös och rikets resultat för såväl 2013 som över tid. Det är viktigt att uppmärksamma att den statistik som kommunerna själva tar fram brukar skilja sig något från de uppgifter som senare redovisas av Skolverket. Detta beror till stor del på att Statistiska centralbyrån, SCB (som samlar in uppgifterna på uppdrag av Skolverket), genomför vissa korrigeringar av uppgifterna efter insamlingen från skolorna. 1 Uppgifter på skolnivå I rapporten redovisas framför allt uppgifter på kommunnivå. I vissa fall görs också jämförelser mellan skolor (exklusive skolor med färre än 10 elever och Mottagningsskolan Mosaik). Vid jämförelser mellan könen på skolnivå omnämns om differensen är större än 25 procentenheter då det statistiska underlaget är mycket mindre. 1 De senaste fyra åren ( ) har Malmös kommunala skolor resultat förbättrats jämfört med det preliminära resultatet Stadskontoret, avdelning barn och ungdom tagit ut ur elevsystemet, med mellan 0,2-1,0 procentenheter. 5

6 Mycket av underlaget som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna i samband med skolavslutningen eller inför årets skolstart i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser för en högre måluppfyllelse. Denna rapport kan komplettera det underlaget ytterligare i skolornas fortsatta systematiska kvalitetsarbete. 6

7 Grundskolan Läsåret 2012/2013 gick drygt elever i förskoleklass och drygt elever i årskurs 1-9 i Malmö kommun. Av det totala antalet elever gick 16 procent i en fristående skola. Tabellen nedan visar antalet elever per årskurs samt uppdelningen mellan kommunal och fristående skola. Tabell 1. Antal och andel F-9-elever i Malmö per årskurs och huvudman 2012/2013 Antal/andel elever per årskurs och huvudman Antal elever i Andel flickor Antal elever i Andel flickor Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i F-klass (%) åk 1-9 (%) åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Malmö - samtliga skolor Malmö - kommunala skolor Malmö - fristående skolor Andel elever i fristående skolor 13% 16% 15% 14% 15% 15% 14% 18% 18% 17% 17% Källa: Skolverkets databas SIRIS Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 Nationella ämnesprov ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och som stöd för betygssättning. Med stöd av resultaten och lärarens bedömning ska proven också utgöra underlag för utvärdering och uppföljning på lokal och nationell nivå. Proven är obligatoriska och skulle våren 2013 genomföras i matematik och svenska i årskurs 3. I årskurs 6 och 9 skulle dessutom ämnesprov genomföras i engelska samt i något av NO-ämnena biologi, fysik eller kemi och i något av SO-ämnena geografi, samhällskunskap, religion eller historia. I rapporten redovisas elevernas resultat i de nationella ämnesproven från vårterminen Ämnesproven prövar inte alla målen i kursplanen, de prövar inte heller alla mål lika mycket och uppgifterna i proven kan skilja sig från år till år. Proven är därmed inte exakta mätinstrument och är därför svåra att jämföra över tid. I rapporten görs vissa jämförelser med tidigare resultat, men större variationer mellan åren bör tolkas med försiktighet. Lite mer än hälften av eleverna i årskurs 3 har klarat alla delprov Andelen deltagande elever i årskurs 3 fortsätter att öka. Andelen elever i årskurs 3 som inte genomförde ämnesproven var förra året drygt 8 procent i både svenska och matematik. I årets rapport är motsvarande andel lägre, cirka 6 procent i båda ämnena. På skolnivå finns det tydliga skillnader. I genomsnitt finns en skillnad på mellan 0 till ungefär 25 procent elever per skola som inte genomförde proven. I enstaka fall finns det skolor som har en ännu högre andel elever som inte genomförde proven. Mellan pojkarna och flickorna är det en ungefär 2-3 procentenheter högre andel flickor per ämne som deltar i ämnesproven. På skolnivå kan skillnaderna mellan könen i enstaka fall vara signifikanta. De nationella ämnesproven består av flera delprov. I årskurs 3 kategoriseras elevernas resultat efter begreppet nått kravnivån i alla delprov. För att få en helhetsbild kompletteras också uppgiften med antal/andel som deltagit i alla delprov. Våren 2013 klarade 54 procent av eleverna i årskurs 3 alla delprov i matematik. Motsvarande andel i svenska är 64 procent. Flickor klarade i genomsnitt alla delprov i en högre utsträckning. Könsskillnaden är större i svenska än i matematik. 7

8 Diagram 1. Andel kommunala elever i årskurs 3 som klarat alla delprov 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Elever som har klarat alla delprov (%) Elever som inte har klarat alla delprov (%) 43% 28% 49% 46% 44% 36% 57% 72% 51% 54% 56% 64% Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Matematik år 3 Svenska år 3 Variationen mellan skolorna är stora. I matematik finns det skolor där endast cirka 10 procent av eleverna klarat alla delprov medan det finns skolor där motsvarande andel är cirka 90 procent. I svenska är differensen nästan lika stor, där skiljer det ungefär 70 procentenheter mellan de skolor med högst och lägst andel elever som klarat alla delprov. Könsskillnader finns också mellan skolorna. Det finns en differens på 25 procentenheter eller mer på 3 respektive 4 kommunala skolor i Malmö. I samtliga fall så är det en högre andel flickor som har klarat alla delprov. Ämnesprovsresultaten i svenska i årskurs 3 har förbättrats de senaste två åren Andelen elever i årskurs 3 som 2011 klarade alla delprov i svenska var lite mer än hälften. Därefter har resultaten förbättrats klarade också lite mer än hälften av de kommunala eleverna alla delprov i matematik års resultat innebar en ökning medan utfallet 2013 innebär en tillbakagång till 2011 års nivå. 8

9 Diagram 2. Andel kommunala elever i årskurs 3 som klarat alla delprov % 64,0% 64% 62% 60% 58% 59,0% 57,2% 56% 54% 54,3% 54,0% 54,5% 52% 50% 48% Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Matematik år 3 Svenska år 3 Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3 Det mest noterbara från redovisningen av de nationella ämnesproven i årskurs 3 är den låga andelen elever som klarat alla delprov. Även skillnaderna mellan könen och mellan ämnena är värda att uppmärksamma. Det behövs emellertid en längre period än tre år för att bedöma trender. Utvecklingen i svenska är än så länge positiv och det ska bli intressant att följa utvecklingen de kommande åren. En bidragande orsak till utvecklingen är troligen att fler elever gör proven. En ytterligare förklaring kan vara en ökad medvetenhet om betydelsen av språkutvecklande ämnesundervisning. 9

10 Ungefär 80 procent av eleverna i årskurs 6 har klarat godkänt utom i historia Föregående läsår var första gången elever i årskurs 6 hade ämnesprov i svenska, engelska och matematik och i år var första gången de skrev ämnesprov i något av NO- och SO-ämnena. I jämförelse med föregående år har andelen elever som genomförde proven ökat med cirka 3 procentenheter i matematik. Beträffande svenska och engelska är skillnaderna små mellan åren. På skolnivå finns det ungefär lika stor genomsnittlig skillnad i deltagandet som i årskurs 3 men spridningen är tydligare. I enstaka fall finns det skolor som har en ännu högre andel elever som inte genomförde proven. Mellan pojkarna och flickorna är det en ungefär 2-3 procentenheter högre andel flickor per ämne som deltar i ämnesproven. På skolnivå kan skillnaderna mellan könen i enstaka fall vara signifikanta. För årskurs 6 motsvaras resultatredovisningen av ett sammanvägt provbetyg enligt gällande läroplan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas som F, Inte deltagit och Övrigt. Läsåret 2011/2012 var ett första utprövningstillfälle av de nationella ämnesproven i årskurs 6 vilket bland annat innebar att ämnesprovsbetyg inte sattes. Det som redovisades i förra årets rapport var därför istället, precis som för årskurs 3, andelen elever som klarat alla delprov per ämne. Med andra ord finns det inga resultat från tidigare år att jämföra med beträffande årets ämnesprovsresultat i årskurs 6. Andelen kommunala elever i årskurs 6 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är i alla ämnen cirka 80 procent förutom i historia där nästan en tredjedel av eleverna som skrev provet fick betyget F. En något högre andel F-betyg, i förhållande till övriga ämnen, kan också noteras i religionskunskap. Diagram 3. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 6 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 4% 1% 3% 3% 4% 1% 1% 1% 6% 6% 3% 7% 6% 5% 4% 1% 6% 2% 6% 10% 6% 8% 11% 9% 12% 11% 16% 6% 13% 20% 11% 31% 21% 13% 26% 24% 22% 20% 24% 17% 43% 21% 23% 19% 21% 17% 30% 22% 24% 32% 14% 18% 21% 27% 25% 18% 16% 25% 18% 12% 17% 6% 16% 17% 12% 12% 10% 9% 8% 14% 12% 8% 1% 2% 1% 3% 5% 2% 2% 2% Övr Inte delt F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. 10

11 Andelen kommunala elever i årskurs 6 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, per ämne/ämnesblock: Svenska år 6 79,3% Matematik år 6 82,6% Engelska år 6 83,5% SO-ämnena år 6 totalt 75,0% NO-ämnena år 6 totalt 82,7% På skolnivå finns det skolor i staden som i alla ämnen ligger uppemot 100 procent elever som klarat minst E på ämnesprovet samtidigt som det finns skolor där ungefär hälften (mellan cirka procent beroende på ämne), och i vissa fall en lägre andel än så, klarat godkänt. Flickorna i årskurs 6 har högre måluppfyllelse i svenska och SO-ämnena En högre andel flickor än pojkar har klarat godkänt i svenska i årskurs 6 (85,1 procent jämfört med 73,5 procent). I matematik och engelska är däremot differenserna marginella. I SO-ämnenas sammanlagda resultat finns även en tydlig skillnad på nästan 9 procentenheter (79,3 procent mot 70,6 procent). Diagram 4. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 6 per kön 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 5% 2% 7% 2% 4% 1% 6% 1% 4% 2% 7% 3% 4% 2% 6% 3% 4% 1% 7% 2% 8% 11% 11% 8% 9% 8% 14% 12% 17% 13% 21% 21% 10% 21% 22% 23% 11% 14% 29% 26% 27% 18% 23% 32% 22% 21% 21% 22% 18% 19% 25% 14% 23% 14% 22% 17% 32% 20% 13% 10% 18% 25% 13% 13% 15% 13% 14% 19% 15% 8% 8% 5% 13% 10% 2% 1% 5% 3% 1% 1% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Svenska år 6 Matematik år 6 Engelska år 6 SO-ämnena år 6 NO-ämnena år 6 Övr Inte delt F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. Det finns skolor som har försumbara skillnader mellan könen samtidigt som det finns skolor där differensen mellan könen kan vara procentenheter (beroende på ämne). Det finns en differens på 25 procentenheter eller mer på enstaka skolor i engelska, matematik och i NO-ämnena. Beträffande SO-ämnena och svenska har uppemot 10 skolor skillnader mellan könen på 25 procentenheter. I samtliga fall är det en högre andel flickor som har klarat godkänt provbetyg i ämnet. Många elever som var lågpresterande i årskurs 3 är det fortfarande i årskurs 6 Som underlag för en fördjupande analys har de kommunala årskurs 6-elevernas nationella provresultat i ämnena svenska och matematik jämförts med samma elevers nationella provresultat i års- 11

12 kurs 3 från Kartläggningen ger en inblick i elevernas utveckling över tid och kompletterar motsvarande undersökning som gjorts på årskurs 9-eleverna. (se De lågpresterande eleverna i årskurs 9 var lågpresterande redan i årskurs 5 längre fram i rapporten.) Urvalet i denna analys bestod av de elever som har registrerade nationella provresultat i såväl skolår 3 som skolår 6. Eleverna vars nationella provresultat i årskurs 3 och/eller årskurs 6 inte bedömts eller registrerats, totalt cirka 500 av 2057 elever per ämne, har exkluderats eftersom dessa elevers provresultat inte kan jämföras. När dessa årskurs 6-elever skrev nationella prov i årskurs 3 tillämpades en modell för att sammanställa så kallade kunskapsprofiler per skolår och ämne. Kunskapsprofilen visade hur väl eleverna uppnådde kunskapsmålen med begreppen: Nått kravnivå otillräckligt På god väg nå kravnivå Nått kravnivå helt 2 För att få en helhetsbild har kunskapsprofilen också kompletterats med Ej bedömt kravnivå Ej registrerat kravnivå Bland de elever i svenska som nådde kravnivån helt i årskurs 3 har 96 procent elever även klarat godkänt på det nationella provet i årskurs 6. Andelen godkända elever i matematik under denna begreppskategori är också 96 procent. Bland eleverna som var på god väg att nå kravnivån i årskurs 3 är måluppfyllelsen aningen högre i matematik än i svenska. Bland eleverna som nått kravnivån otillräckligt i årskurs 3 är det omkring hälften som nått målen i årskurs 6. I svenska har de flickor som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 3 i en större utsträckning nått målen i årskurs 6 än pojkarna som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 3. Diagram 5. Provbetygsfördelning i årskurs 6 utifrån provresultat i årskurs 3 100% 4% 4% 90% 19% 13% 22% 17% 80% 51% 50% 70% 35% 25% 60% 40% 30% 50% 19% 40% 26% 33% 30% 37% 25% 24% 16% 20% 13% 10% 14% 10% 5% 16% 20% 10% 2% 6% 7% 0% 1% 2% 2% Svenska Matematik Svenska Matematik Svenska Matematik "Nått kravnivå otillräckligt" "På god väg nå kravnivå" "Nått kravnivå helt" Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun F E D C B A 2 Dessa begrepp definierades som: Nått kravnivå helt omfattade elever som uppnått målen i sin helhet. På god väg nå kravnivå omfattade elever som bedömdes ha problem att nå målen men som kunde få hjälp inom den ordinarie undervisningsgruppens ram. Nått kravnivå otillräckligt omfattade elever som inte uppnådde målen och som var i behov av stöd. 12

13 Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 6 Måluppfyllelsen bland de kommunala skolorna är mellan procent per ämne/ämnesblock. Historia utmärker sig med en tydligt lägre måluppfyllelse än de övriga ämnena, vilket är huvudorsaken till det låga resultatet för SO-ämnesblocket. Man ska emellertid ha i åtanke att endast ungefär en fjärdedel av skolorna har haft ämnesprov i historia vilket gör att ett enskilt SO- eller NOämnesprovsresultat inte med säkerhet kan anses vara representativt för Malmö som helhet. Uppgifterna från föregående sida visar tydligt att en stor andel av de elever som inte når kunskapskraven i årskurs 3 inte heller når godkända resultat i årskurs 6. Denna undersökning illustrerar vikten av tidiga insatser för elever med låga kunskapsresultat. 13

14 Ungefär 80 procent av eleverna i årskurs 9 har klarat godkänt i de flesta ämnena I årskurs 9 har elever inte tidigare skrivit ämnesprov i SO-ämnena och i år var andra gången elever i årskurs 9 skrev ämnesprov i ett NO-ämne. I jämförelse med föregående år har andelen elever som genomförde proven minskat i engelska och är ungefär lika hög i svenska och matematik. Andelen elever som genomfört något av NO-ämnesproven har minskat med ungefär 3 procentenheter. På skolnivå finns det ungefär lika stor genomsnittlig skillnad i deltagandet som i årskurs 3 och 6 men spridningen är större. I enstaka fall finns det skolor som har en ännu högre andel elever som inte genomförde proven. Mellan pojkarna och flickorna är det en ungefär 2-3 procentenheter högre andel flickor per ämne som deltar i ämnesproven. På skolnivå kan skillnaderna mellan könen i enstaka fall vara signifikanta. För årskurs 9 motsvaras resultatredovisningen, precis som i årskurs 6, av ett sammanvägt provbetyg enligt gällande läroplan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas som F, Inte deltagit och Övrigt. Andelen kommunala elever i årskurs 9 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är i de flesta ämnena runt 80 procent. Resultaten är något bättre i samhällskunskap medan de är tydligt lägre i historia och biologi där en betydligt lägre andel klarat godkänt. Diagram 6. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1% 2% 2% 1% 1% 0% 2% 0% 0% 6% 1% 10% 9% 11% 11% 13% 9% 8% 7% 17% 9% 3% 6% 10% 13% 8% 11% 13% 14% 10% 15% 17% 32% 23% 14% 25% 24% 39% 28% 29% 32% 21% 21% 26% 26% 19% 22% 14% 22% 22% 28% 18% 14% 18% 23% 14% 14% 22% 13% 13% 9% 8% 5% 15% 10% 10% 13% 9% 3% 4% 6% 4% 10% 9% 12% 3% 4% 2% 5% 3% Övr Inte delt F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. På skolnivå finns det skolor i alla ämnen i staden som ligger uppemot 100 procent elever som klarat minst E på ämnesprovet samtidigt som det finns skolor där färre än hälften, mellan cirka procent beroende på ämne, klarat godkänt. Det finns skillnader mellan könen i ämnet svenska i årskurs 9 Samma mönster i årskurs 9 som i årskurs 6 tornar fram beträffande ämnesprovsbetygsskillnader mellan könen. En tydligt högre andel flickor än pojkar har klarat godkänt i svenska i årskurs 9. 14

15 Diagram 7. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9 per kön 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1% 2% 1% 2% 2% 2% 0% 1% 1% 2% 5% 8% 8% 9% 9% 9% 11% 11% 11% 8% 13% 12% 14% 7% 5% 12% 13% 14% 12% 18% 11% 9% 14% 20% 28% 24% 23% 14% 14% 25% 26% 21% 29% 19% 25% 27% 20% 18% 21% 20% 23% 26% 19% 15% 13% 23% 18% 17% 18% 20% 14% 17% 9% 10% 11% 12% 10% 11% 15% 15% 9% 9% 8% 7% 5% 1% 5% 4% 4% 4% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Svenska år 9 Matematik år 9 Engelska år 9 SO-ämnena år 9 NO-ämnena år 9 Övr Inte delt F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. I staden finns det i alla ämnen skolor som har försumbara skillnader mellan könen samtidigt som det finns skolor där differensen kan vara procentenheter beroende på ämne. Dessa skolor är dock undantagsfall i matematik, engelska och NO-ämnena. Endast några enstaka skolor har i dessa ämnen skillnader mellan könen som är större än 25 procentenheter. Beträffande SOämnena och svenska har ett flertal skolor skillnader mellan könen på 25 procentenheter. De lågpresterande eleverna i årskurs 9 var lågpresterande redan i årskurs 5 De kommunala årskurs 9-elevernas nationella provresultat i ämnena svenska, engelska och matematik har jämförts med samma elevers nationella provresultat i årskurs 5 från 2009 med syftet att ge underlag för en fördjupande analys kring elevernas utveckling över tid och hur det slutligen gick. Urvalet i denna analys bestod av de elever som har registrerade nationella provresultat i såväl skolår 5 som skolår 9. Eleverna vars nationella provresultat i årskurs 5 och/eller årskurs 9 inte bedömts eller registrerats, totalt cirka 700 av 2207 elever per ämne, har exkluderats eftersom dessa elevers provresultat inte kan jämföras. När dessa årskurs 9-elever skrev nationella prov i årskurs 5 tillämpades samma kunskapsprofilsbegrepp som tidigare avhandlats under Många elever som var lågpresterande i årskurs 3 är det fortfarande i årskurs 6 : Nått kravnivå otillräckligt På god väg nå kravnivå Nått kravnivå helt Ej bedömt kravnivå Ej registrerat kravnivå Bland de elever som nått kravnivån helt i årskurs 5 i svenska och i engelska har nästintill samtliga elever även klarat godkänt på det nationella provet i årskurs 9. Andelen godkända är lägre men ändå tämligen hög bland de elever som bedömdes vara på god väg att nå kravnivån i årskurs 5. 15

16 Andelen godkända i årskurs 9 som i årskurs 5 bedömdes ha nått kravnivån otillräckligt är 57 procent i svenska och 72 procent i engelska. Matematikämnet utmärker sig dels med lägre resultat för alla tre elevgrupper men framför allt att skillnaderna är mycket större. Det skiljer nästan 55 procentenheter mellan andelen godkända elever i årskurs 9 som nått kravnivån helt i årskurs 5 (93 procent) och andelen godkända elever som nått kravnivån otillräckligt i årskurs 5 (40 procent). Resultaten är snarlika med de från förra årets undersökning. De flickor som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 5 har nått målen i en större utsträckning i årskurs 9 än pojkarna som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 5. Diagram 8. Provbetygsfördelning i årskurs 9 utifrån provresultat i årskurs 5 100% 2% 1% 6% 7% 15% 12% 90% 19% 28% 13% 31% 80% 24% 43% 70% 60% 34% 25% 60% 44% 34% 22% 50% 43% 40% 40% 34% 32% 43% 25% 19% 30% 26% 20% 36% 17% 13% 23% 10% 8% 13% 20% 18% 21% 10% 15% 0% 6% 5% 2% 2% 2% 1% 4% Svenska Engelska Matematik Svenska Engelska Matematik Svenska Engelska Matematik "Nått kravnivå otillräckligt" "På god väg nå kravnivå" "Nått kravnivå helt" Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun F E D C B A Ämnesprovresultaten i matematik i årskurs 9 har förbättrats de senaste två åren 2013 års resultat i matematik innebär en fortsatt ökning från förra årets resultat som i sin tur innebar en tydlig förbättring jämfört med 2011 års resultat. Årets resultat i svenska i årskurs 9 innebär en tillbakagång jämfört med föregående år. I engelska kan en nedgång noteras 2013 från nivåer på cirka 85 procent 2011 och 2012 till en något lägre nivå skrev elever i årskurs 9 för första gången ämnesprov i NO-ämnena. Sammanlagt klarade ungefär två tredjedelar av eleverna då minst E. I år är motsvarande resultat, en förbättring. I år var första gången ämnesprov i SO-ämnena skrevs. Drygt tre fjärdedelar av eleverna klarade godkänt provbetyg i de olika SO-ämnena. 16

17 Diagram 9. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 9 som klarat godkänt % 83,1% 85,5% 81,8% 84,1% 85,2% 82,4% 80% 76,2% 73,4% 76,9% 70% 68,5% 68,4% 62,1% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Matematik år 9 Svenska år 9 Engelska år 9 NO år 9 SO år 9 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. 17

18 Kommentar kring årskurs 9-elevernas nationella ämnesprovsresultat Utvecklingen i matematik har varit god de senaste två åren och det ska bli intressant att följa resultaten de kommande åren för att få en bättre uppfattning om detta är en faktisk eller slumpvis förbättring. Resultaten i svenska och engelska förefaller ligga stabilt runt procent över tid. Genomgående för varje årskurs har noterats skillnader mellan könen i svenska. Både nationella och internationella undersökningar visar att flickor generellt har högre resultat inom till exempel läsning. Det kan vara så att en högre andel pojkar än flickor har svårigheter med läsningen i Malmö. Många skolor anger i sina ansökningar till Skolsatsning 2012 just detta som något de vill jobba med. Undersökningen av överensstämmelsen mellan årskurs 9-elevernas provbetyg i årskurs 5 och årskurs 9 visar på samma mönster som motsvarande undersökning för årskurs 6-eleverna och understryker således än mer vikten av att fånga upp de lågpresterande eleverna i så tidig ålder som möjligt. Detta är mycket viktigt för att skolan ska ha optimala förutsättningar för att framgångsrikt vidta åtgärder och rikta insatser som hjälper eleven till att nå målen. Med den nyligen införda måluppfyllelseundersökningen i årskurs 1-5 (vars resultat för vårterminen 2013 avhandlas längre fram i rapporten) har dels skolorna ett nytt instrument som redan i årskurs 1 ger underlag för vilka elever som är i behov av stöd. Grundskoleförvaltningen har även med detta instrument ett ytterligare underlag för beslut om insatser. En hög andel elever i de fristående skolorna klarade de nationella ämnesproven Bland de fristående skolor som delgett sina resultat var andelen elever som genomförde proven uppemot 100 procent i årskurs 3 och 6. I årskurs 9 var andelen aningen lägre. Beträffande resultaten nådde ungefär 7 av 10 elever i årskurs 3 kravnivån i svenska. 6 av 10 elever klarade alla delprov i matematik. I årskurs 6 klarade ungefär 9 av 10 elever minst provbetyget E i svenska, engelska och SO-ämnesblocket. I matematik har uppemot samtliga elever klarat godkänt. Likaså i NO- ämnesblocket. Beträffande årskurs 9 klarade runt 9 av 10 elever godkänt i samtliga ämnen och ämnesblock. 18

19 Betygen i årskurs 9 Betyg i grundskolan och grundsärskolan sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Om eleven riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. Betygen i sig är ett mått på huruvida eleverna når kunskapsmålen men de används även för att ta fram ytterligare mått för att bedöma måluppfyllelsen. Dessa mått är gymnasiebehörighet, genomsnittligt meritvärde och nått målen i alla ämnen. Vad dessa mått innebär och hur eleverna har klarat sig utifrån dessa mått avhandlas längre fram i detta kapitel. Tre fjärdedelar av eleverna når gymnasiebehörighet Hösten 2011 ändrades behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning. Tidigare krävdes att eleven hade godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att antas på ett nationellt program. Nu krävs godkänt betyg (dvs. E eller högre) i ytterligare ämnen samtidigt som reglerna skiljer sig mellan yrkesförberedande program och högskoleförberedande program: Förutom godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik måste den som väljer att studera på ett yrkesförberedande program (YRKFÖR) ha godkänt betyg i ytterligare fem ämnen, dvs. totalt åtta. För det estetiska programmet gäller godkänt betyg i ytterligare nio ämnen förutom svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, sammanlagt tolv ämnen. Detta är grundkravet för de högskoleförberedande programmen (HÖGSKF). För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen (HÖGSKS) ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen (HÖGSKN) måste eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi. Nedanstående tabell visar att Malmös kommunala skolor fortsätter att ha en ungefär 10 procentenheter lägre andel gymnasiebehöriga än de kommunala skolorna i riket. Gentemot de fristående skolorna i riket är skillnaden knappa 17 procentenheter. De fristående skolorna i Malmö ligger högre än de kommunala skolorna men inte lika högt som de fristående skolorna i riket. Tabellen visar avslutningsvis på tydliga skillnader mellan pojkar och flickor på de kommunala skolorna i såväl Malmö som riket. Könsskillnaderna är små i de fristående skolorna, särskilt i Malmö. Tabell 2. Andel elever behöriga för de olika gymnasieprogrammen i Malmö och riket Andel behöriga för de olika programmen läsåret 2012/2013 Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligtoch tekniskt program Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 87,9 85,1 86,5 87,0 83,8 85,3 85,6 81,6 83,5 84,2 79,7 81,9 78,6 74,5 76,5 77,9 72,3 75,0 75,7 69,0 72,2 76,3 68,9 72,5 94,0 92,8 93,4 93,2 91,7 92,4 91,9 90,2 91,1 90,9 89,3 90,1 91,8 92,2 92,0 90,1 90,6 90,3 89,6 87,8 88,7 89,6 89,4 89,5 Riket - kommunala skolor Malmö - kommunala skolor Riket - fristående skolor Malmö - fristående skolor Källa: Uppgifterna för riket och Malmös fristående skolor är hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna för Malmö kommunala skolor är hämtade från grundskoleförvaltningens elevsystem den 17 juni

20 Behörigheten till yrkesförberedande program ligger stabilt på 76 procent års resultat är en liten ökning jämfört med förra året. Behörigheten till naturvetenskaps- och teknikprogrammen har också ökat något. Behörigheten till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen fortsätter däremot en noterbar nedgång sedan Diagram 10. Måluppfyllelse i årskurs 9 per behörighetsgrupp % 78% 79,0% 76% 74% 72% 77,1% 74,4% 72,8% 76,2% 76,0% 76,1% 76,5% 75,4% 75,2% 75,0% 74,4% 73,7% 73,0% 72,7% 72,2% 72,5% 72,1% 72,2% HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR 70% 70,6% 68% 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. För att möjliggöra en jämförelse över tid har beräkningar enligt de nya behörighetsreglerna gjorts även på betygsresultaten 2009 och Dessa avgångselever sökte till gymnasiet utifrån de gamla behörighetsreglerna. På skolnivå är gymnasiebehörigheten, för alla behörighetsgrupper, väldigt hög på 14 av de 16 fristående skolorna, 100 procent eller uppemot den nivån. Motsvarande resultat för de två återstående fristående skolorna är cirka procent. När det gäller Malmös kommunala skolor, exklusive Mottagningsskolan Mosaik som redovisas längre fram i rapporten (se Få nyanlända elever i de högre årskurserna når gymnasiebehörighet ), är skillnaderna större. Fyra skolor ligger på en andel behöriga runt 50 procent eller lägre i alla behörighetsgrupper. Två skolor ligger under 40 procent och en skola har endast drygt en fjärdedel behöriga elever i alla behörighetsgrupper. Sju skolor ligger över 90 procent. De senaste elva åren har skillnaderna ökat mellan skolorna i Malmö och 2004 hade de tre skolorna med lägst resultat i genomsnitt nästan 50 procent behöriga för gymnasiala studier. Sedan 2009 har denna grupp skolor endast en gång varit över 40 procent. De tre skolorna respektive år som har haft högst andel behöriga för gymnasiala studier har i genomsnitt uppnått just under 100 procent gymnasiebehöriga samtliga år. 20

21 Diagram 11. Skillnaderna mellan skolorna (%) 97,8 97,8 100,0 100,0 97,9 98,2 97,4 99, ,2 96,9 96,3 96, ,0 48,8 45,5 42,2 36,6 39,8 36,4 37,2 30,1 27,3 29,2 25, Skolan med lägst andel gymn.beh. Skolan med högst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med lägst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med högst andel gymn.beh. Källa: Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas SIRIS och grundskoleförvaltningens elevsystem. Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. Utvecklingen för de fristående skolorna är att skillnaderna minskat mellan behörighetsgrupperna 2013 jämfört med Förra året var skillnaden 10 procentenheter mellan andelen behöriga till yrkesförberedande program (94,2 procent) och till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen (83,9 procent). I år är skillnaden mindre än 5 procentenheter (92,0 procent mot 88,7 procent). I riket kan en svag nedgång av behörigheten till samtliga behörighetsgrupper noteras för de kommunala skolorna. En motsvarande försiktig ökning av behörigheten för tre av fyra behörighetsgrupper kan noteras för de fristående skolorna. Diagram 12. Måluppfyllelse per behörighetsgrupp i riket (%) Fristående - YRKFÖR - Totalt Fristående - HÖGSKF - Totalt Fristående - HÖGSKS - Totalt Fristående - HÖGSKN - Totalt Kommunala - YRKFÖR - Totalt Kommunala - HÖGSKF - Totalt Kommunala - HÖGSKS - Totalt Kommunala - HÖGSKN - Totalt Källa: Skolverkets databas SIRIS 10/11 11/12 12/13 21

22 Gymnasiebehörigheten har varit stabil över tid För att möjliggöra en jämförelse över tid har Skolverkets statistik över gymnasiebehörigheten de 11 senaste åren hämtats för att illustrera hur den grundläggande behörigheten har sett ut i riket och i Malmö över tid. Diagrammet visar, särskilt om man tar hänsyn till den på nationell nivå konstaterade nedgången av gymnasiebehörigheten vid införandet av de högre behörighetskraven 2011, att Malmös måluppfyllelse som helhet ligger relativt stabilt över tid men att resultaten generellt i riket har sjunkit något. Diagram 13. Andel gymnasiebehöriga i Malmö och riket ,9 89,5 89,7 89,2 88,8 88,2 87,7 87,5 87,0 86,6 87,6 86, ,6 80,6 79,1 79,6 80,5 79,2 79,3 80,2 79,2 77,0 76,7 78, Riket (kommunala skolor) Malmö (kommunala skolor) Riket (samtliga skolor) Malmö (samtliga skolor) Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets resultat vilket är anledningen till den tydliga diskrepansen gentemot grundskoleförvaltningens underlag för Malmös kommunala grundskolor. Få nyanlända elever i de högre årskurserna når gymnasiebehörighet Andelen behöriga till gymnasieprogrammen påverkas av nyanlända elevers vistelsetid i Sverige. I förra årets rapport gjordes en redovisning av behörighetsnivån där eleverna i förberedelseklasserna exkluderades vilket gav en bild av hur andelen nyanlända elever påverkar betygsutfallet för Malmös skolor. Andelen behöriga ökade med ungefär 2 procentenheter om eleverna i förberedelseklass exkluderades. Sedan höstterminen 2012 erbjuds de nyinvandrade eleverna i de äldre årskurserna en plats på Mottagningsskolan Mosaik. På Mosaik arbetar man ämnesövergripande med fokus på ett språkutvecklande arbetssätt. Målet är att snabbt möjliggöra för nyanlända elever i Malmö kommun att på sin individuella nivå inhämta och utveckla kunskaper i svenska språket samtidigt som eleverna får möjlighet att fortsätta utvecklas i alla övriga skolämnen. Våren 2013 fick 54 elever, 23 flickor och 31 pojkar, slutbetyg på Mottagningsskolan Mosaik. Det motsvarar drygt 2 procent av den totala elevgruppen i skolår 9. Om dessa 54 elever exkluderas i beräkningarna av gymnasiebehörigheten så ökar andelen behöriga med ungefär 2 procentenheter för samtliga behörighetsgrupper, både för flickorna och pojkarna. Utöver eleverna på Mosaik finns ytterligare 22 elever, 11 flickor och 11 pojkar, som i våras var skrivna i en förberedelseklass på sex andra skolor och fick slutbetyg. Exkluderas även dessa elever så ökar behörighetsgraden per behörighetsgrupp med ytterligare ungefär 1 procentenhet. 22

23 Få elever med anpassad studiegång når behörighet för gymnasiala studier Av 3 kap 12 skollagen (2010:800) framgår att om det särskilda stödet för en elev som är i behov av särskilt stöd inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, så kallad anpassad studiegång. Enligt elevsystemet har 140 elever i årskurs 9, varav 54 flickor och 86 pojkar, haft anpassad studiegång Det är drygt 6 procent av samtliga elever i årskurs 9, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år. 18 av dessa 140 elever, knappt 13 procent, nådde behörighet till yrkesförberedande program vilket är en förbättring från föregående år då måluppfyllelsen var 8 procent. Måluppfyllelsen var 15 respektive 12 procent för flickorna respektive pojkarna. De senaste två åren har avvikelser från timplanen gjorts i ungefär 5 ämnen i genomsnitt per elev. NO-ämnena kemi, fysik och biologi anpassas bort för cirka procent av eleverna, därefter följer samtliga SO-ämnen och engelska, cirka procent. Mönstret är detsamma som förra året vilket då var noterbart eftersom NO- och SO-ämnen inte anpassades bort i samma utsträckning 2010 och Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Trots de ändrade statliga bidragsreglerna för sommarskola 2012 har mer än hälften av de tidigare stadsdelarna under sommaren 2013 möjliggjort sommarskola för de elever som så önskat. Antalet elever som utnyttjat denna möjlighet att komplettera sina betyg har emellertid ändå varit lägre 2012 och 2013 i jämförelse med tidigare år. Sommaren 2013 deltog drygt 100 elever i sommarskolan och ytterligare 1,1 procentenheter av eleverna i skolår 9 (25 elever) nådde på detta sätt behörighet till gymnasieskolan. Den samlade andelen elever som nådde behörighet till yrkesförberedande program efter sommarskolan 2013 blir därmed 77,6 procent. Möjligheten med sommarskola innebar 2012 att ytterligare 1,6 procentenheter av eleverna i skolår 9 (35 elever) nådde behörighet till yrkesförberedande program var motsvarande resultat 3 procentenheter (65 elever). Det genomsnittliga meritvärdet ökar för tredje året i rad Meritvärde beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det högsta möjliga meritvärdet är 320 poäng. Sedan införandet av de nya behörighetskraven 2011 har Malmö och riket, såväl kommunala som fristående skolor, haft en tydlig ökning av det genomsnittliga meritvärdet. Även när det gäller detta resultatmått ligger Malmö lägre än riket men skillnaderna har minskat de senaste tre åren. 23

24 Diagram 14. Genomsnittligt meritvärde i Malmö och riket ,4 204,5 197,3 196,0 206,8 205,3 202,7 200,7 209,6 207,4 200,7 196,8 210,6 207,7 203,5 197,8 211,4 212,8 209,4 208,2 209,2 203,6 205,1 198, Riket (kommunala skolor) Malmö (kommunala skolor) Riket (samtliga skolor) Malmö (samtliga skolor) Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till den tydliga uppgången för Malmös resultat Andelen elever som har nått målen i alla ämnen ökar i riket men inte i Malmö Ytterligare ett resultatmått som baseras på betygsutfallet är hur stor andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. Till skillnad från gymnasiebehörigen så ökar andelen elever som nått målen i alla ämnen i riket. Samma trend finns inte i Malmö. De kommunala skolorna i riket ligger stabilt över tid på runt 76 procent medan de fristående skolorna har haft en försiktig positiv utveckling och ligger 2013 på 84,4 procent. I Malmö har de kommunala skolorna en negativ utveckling över tid medan de fristående skolorna har en mer upp- och nedgående trend och ligger 2013 på 82,3 procent. Diagram 15. Andel elever som nått målen i alla ämnen i Malmö och riket ,7 74,6 76,0 77,0 77,3 77,4 77,0 75,7 76,2 76,4 76,2 75, ,3 67,4 65,8 66,8 64,8 64,5 62,8 62,1 65,3 66,5 63,0 63, Riket (kommunala skolor) Malmö (kommunala skolor) Riket (samtliga skolor) Malmö (samtliga skolor) Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till uppgången för Malmös resultat

25 Måluppfyllelsen i de flesta ämnena är runt procent Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne. Diagrammet visar att det finns stora skillnader mellan olika ämnen. Störst andel elever har nått målen i svenska, modersmål och de praktisk-estetiska ämnena. Diagram 16. Betygsfördelning per ämne i årskurs 9 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. Över de senaste fem åren ligger de flesta ämnena på ungefär samma nivå. Två ämnen har en tydlig positiv utveckling under denna period, fysik (från 80,4 procent till 84,4 procent godkända elever) och slöjd (från 91,8 procent till 94,7 procent). Svenska som andraspråk har haft en nedgång i andelen godkända elever sedan 2010 medan svenska visar ett högre resultat 2013 jämfört med Andelen elever som läser svenska som andraspråk ökar (från 25 procent 2009 till 34 procent 2013) vilket innebär att andelen elever som läser svenska minskar. I engelska och matematik, de två ämnena som eleverna måste vara godkända i (förutom ämnet svenska eller svenska som andraspråk) för att kunna vara gymnasiebehöriga, är utvecklingen mer stabil. 25

26 Diagram 17. Andel godkända i engelska, matematik och svenskaämnena % 95% 95,0% 94,1% 95,2% 95,8% 95,5% 90% 85% 80% 86,4% 84,1% 87,4% 86,1% 87,6% 82,4% 81,2% 81,5% 86,1% 82,2% 75% 70% 65% 66,3% 69,8% 69,3% 68,0% 66,4% 60% 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Bland de valbara ämnena har andelen elever som läst modersmål de senaste fem åren legat tämligen stabilt medan måluppfyllelsen i ämnet även den varit stadig. Under samma period har andelen elever som läst ett modernt språk ökat för varje år. Fram till 2012 har inte måluppfyllelsen påverkats negativt av detta har en nedgång noterats som bör följas upp och jämföras med kommande års slutbetyg. I nedanstående diagram visas andelen elever som läst de valbara ämnena och hur hög andel av dessa elever som klarat godkänt i det ämnet. Diagram 18. Andel elever som läst och klarat godkänt i de valbara ämnena 100% 90% 95,4% 95,3% 94,8% 94,5% 96,7% 91,5% 89,4% 89,1% 91,4% 88,5% 80% 70% 60% 50% 52,2% 53,9% 54,7% 56,7% 59,4% 40% 30% 20% 30,5% 27,4% 23,1% 23,4% 25,8% 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Läst Moderna språk Läst Modersmål Godkänd i Moderna språk Godkänd i Modersmål Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Skillnaderna mellan könen är större i Malmö än i riket Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Det gäller såväl i Malmö som i riket. Medan differensen i riket är runt 3-4 procentenheter (beroende på behörighetsgrupp) är skillnaden i Malmö runt 4-7 procentenheter. Beträffande behörighetsgraden till yrkesförberedande program har pojkarna i Malmö 2013 närmat sig flickorna en aning men skillnader fortsätter att växa mellan könen när det gäller de övriga behörighetsgrupperna (se nästföljande diagram). Trenden är 26

27 samma beträffande andelen elever som nått målen i alla ämnen var differensen nästan 10 procentenheter mellan könen (67,2 procent mot 57,8 procent). Diagram 19. Andel gymnasiebehöriga elever per kön i Malmö 82% 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% HÖGSKF - Flickor HÖGSKF - Pojkar HÖGSKN - Flickor HÖGSKN - Pojkar HÖGSKS - Flickor HÖGSKS - Pojkar YRKFÖR - Flickor YRKFÖR - Pojkar 64% 62% 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. På skolnivå finns det 2-3 skolor som 2013 har skillnader mellan könen med mer än 25 procentenheter (beroende på behörighetsgrupp). Tidigare år har två av de tre skolorna emellanåt (beroende på behörighetsgrupp och år) haft skillnader uppemot liknande nivåer men inte fullt så stora differenser. Samma skolor utmärker sig även, tillsammans med en fjärde skola, beträffande måttet Nått målen i alla ämnen Beträffande det genomsnittliga meritvärdet har emellertid skillnaderna 2013 minskat, med 3,4 poäng, då pojkarna stått för en större ökning än flickorna. Även i riket har en tydlig uppgång av pojkarnas genomsnittliga meritvärde noterats. Diagram 20. Genomsnittligt meritvärde per kön i Malmö 220,0 215,0 210,0 205,0 206,1 207,3 210,4 213,0 200,0 202,5 195,0 190,0 185,0 187,5 185,1 188,5 187,2 193,4 Flickor Pojkar 180,0 175,0 170,0 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. 27

28 På skolnivå skiljer det i regel tiotals poäng mellan pojkar och flickor och det är oftast flickorna som har det högre genomsnittliga meritvärdet. När det gäller det genomsnittliga meritvärdet för de fristående skolorna har de nästan lika stora skillnader mellan könen som de kommunala skolorna, såväl i Malmö som i riket. Beträffande de övriga resultatmåtten är emellertid skillnaderna mellan pojkarna och flickorna marginella bland de fristående skolorna i Malmö och riket. I de kommunala skolorna i Malmö, nedbrutet på enskilda ämnen, är en högre andel flickor än pojkar godkända i samtliga ämnen utom i idrott och hälsa där en 2 procentenheter högre andel pojkar är godkända. Differensen har dock minskat i det ämnet de senaste två åren. Ämnen med hög differens mellan könen, där alltså en högre andel flickor än pojkar är godkända, är precis som förra året svenska som andraspråk, 10 procentenheter, och biologi, 5 procentenheter. Nytt för i år är att en tydlig skillnad mellan könen även har noterats i moderna språk, 7 procentenheter. På skolnivå i Malmö skiljer det mellan könen i genomsnitt runt 10 procentenheter per ämne på fem kommunala skolor och på en skola är differensen 22 procentenheter. På fem av dessa sex skolor, inklusive den med störst skillnad mellan pojkarna och flickorna, är det flickorna som har en högre måluppfyllelse. Generellt är mönstret, att en högre andel flickor än pojkar är godkända i ämnena, samma i riket. På de fristående skolorna i Malmö, och särskilt i riket, är differenserna dock mindre än på de kommunala skolorna. Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 9 Gymnasiebehörigheten i de kommunala skolorna i Malmö har legat stabilt de senaste åren års resultat är en liten ökning jämfört med förra året. Behörigheten till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen har gått tydligt ned de senaste två åren. Denna utveckling bör följas upp i framtida resultatrapporter för att fastslå om detta är en tillfällighet eller inte. Gymnasiebehörigheten i Malmö som helhet har, till skillnad från i riket, varit relativt stabil de senaste elva åren även om den gått ned en aning bland de kommunala skolorna. Förklaringen till den fortsatt stabila måluppfyllelsen är att andelen årskurs 9-elever i fristående skolor har ökat under motsvarande period från några enstaka procent till över 15 procent och det är högpresterande elever som söker sig till fristående skolor (se Om eleverna i Malmös skolor ). Det genomsnittliga meritvärdet har ökat tydligt i såväl Malmö som riket de senaste åren. Orsaker till detta är rimligen åtminstone delvis införandet av de nya behörighetskraven 2011 (som inneburit att eleverna behövt klara godkänt i fler ämnen) och den nya betygsskalan som infördes i år. Den nya betygsskalan kan vara anledningen till den plötsliga ökningen för pojkarnas genomsnittliga meritvärde, som inneburit att differensen mellan könen har minskat 2013 beträffande detta resultatmått. Huruvida detta är ett trendbrott återstår att se. En tydlig uppgång för pojkarnas genomsnittliga meritvärde har även noterats i riket. Variationen mellan könen och skolorna är en stor likvärdighetsfråga. När det gäller behörigheten till de högskoleförberedande programmen ökar skillnaderna mellan könen, särskilt till naturvetenskaps- och teknikprogrammen. Även mellan skolorna med högst respektive lägst måluppfyllelse är skillnaderna stora och verkar bli större. Det finns tydligt en likvärdighetsproblematik som Malmö behöver arbeta vidare med. 28

29 En stor grupp av eleverna som inte når behörighet för gymnasiala studier är de nyanlända eleverna. Endast några enstaka elever från Mottagningskolan och förberedelseklasserna i skolorna uppnådde gymnasiebehörighet. Den låga måluppfyllelsen bland sent anlända elever visar bland annat på behovet av att utveckla stöd till dessa elever, till exempel i form av studiehandledning på modersmålet. De senaste två åren har andelen elever med anpassad studiegång legat kring 5-6 procent, vilket är en lägre andel än de tidigare åren. Detta kan bero på att prövningen om en elev ska ha anpassad studiegång är hårdare idag då sannolikheten att en elev ska klara behörighetskraven till gymnasiet ökar ju fler ämnen en elev kan bli godkänd i. Det innebär samtidigt att det är än mer lågpresterande elever numera som har anpassad studiegång. Att det är NO- och SO-ämnena som främst anpassas bort bottnar sannolikt i att behörigheten till de estetiska programmen och de yrkesförberedande programmen endast kräver godkänt i nio respektive fem ämnen utöver svenska, engelska och matematik. Ämnena behöver inte vara NO- eller SO-ämnen. De senaste årens uppgång i andelen elever som läser moderna språk är glädjande. En möjlig förklaring till uppgången kan vara att eleverna som fortsätter sina studier i moderna språk i gymnasieskolan kan tillgodoräkna sig extra poäng vid ansökan till eftergymnasiala studier. 29

30 Betyg i årskurs 6-8 Som tidigare avhandlats (se Betygen i årskurs 9 ) sätts betyg i grundskolan efter en nationell betygsskala med sex steg; A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Om eleven riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. I och med att eleverna i årskurs 6, 7 och 8 inte läser alla ämnen i varje årskurs är det missvisande att visa betygsresultaten utifrån måtten gymnasiebehörighet, klarat godkänt i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I denna del kommer därför endast betygsresultaten på ämnesnivå att redovisas. Måluppfyllelsen i årskurs 6 är runt 90 procent i de flesta ämnena Av de elever som fått betyg (dvs. har läst ämnet) per ämne är måluppfyllelsen cirka 90 procent per ämne i 13 av de 18 ämnena. I bild, musik och slöjd klarat procent av eleverna godkänt betyg (dvs. minst E) medan det i idrott och hälsa respektive svenska som andraspråk endast är 80 respektive 66 procent. Diagram 21. Betygsfördelning per ämne i årskurs 6 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. Skillnaderna mellan pojkarna och flickorna i de flest ämnena är mindre än 5 procentenheter, även om det nästan alltid är flickorna som står för den något högre måluppfyllelsen. I svenska och svenska som andraspråk har en 7 respektive 11 procentenheter högre andel flickor än pojkar klarat godkänt. Nedbrutet på betygssteg så finns det emellertid flera ämnen där flickorna generellt har högre betyg än pojkarna. Men i idrott och hälsa har en 6 procentenheter högre andel pojkar än flickor klarat godkänt betyg. 30

31 Måluppfyllelsen i årskurs 7 är lägre än i årskurs 6 Av de elever som fått betyg per ämne är måluppfyllelsen cirka 80 procent per ämne i 11 av 19 ämnen. I bild, moderna språk, modersmålsundervisning, musik, svenska och slöjd har ungefär procent av eleverna klarat minst E i betyg medan andelen endast är 67 respektive 59 procent i hem- och konsumentkunskap respektive svenska som andraspråk. Diagram 22. Betygsfördelning per ämne i årskurs 7 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. I samhällskunskap, teknik, svenska, svenska som andraspråk och hem- och konsumentkunskap har en tydligt högre andel flickor än pojkar klarat godkänt. Nedbrutet på betygssteg så finns det ytterligare ämnen där flickorna generellt har högre betyg än pojkarna. I idrott och hälsa har en 5 procentenheter högre andel pojkar än flickor klarat godkänt betyg. Måluppfyllelsen i årskurs 8 är ungefär procent i de flesta ämnena I årskurs 8 är måluppfyllelsen bland de elever som fått betyg per ämne cirka procent per ämne i 12 av 19 ämnen. I bild, hem- och konsumentkunskap, modersmålsundervisning, musik, slöjd och svenska har ungefär procent av eleverna klarat godkänt betyg medan andelen endast är 60 procent i svenska som andraspråk. 31

32 Diagram 23. Betygsfördelning per ämne i årskurs 8 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. I andel godkända elever är skillnaderna mellan pojkarna och flickorna i de flesta ämnena mindre än 5 procentenheter, även om det nästan alltid är flickorna som står för den något högre måluppfyllelsen. I samhällskunskap, teknik, svenska och svenska som andraspråk har en tydligt högre andel flickor än pojkar klarat godkänt. Nedbrutet på betygssteg så finns det ytterligare ämnen där flickorna generellt har högre betyg än pojkarna. Idrott och hälsa är även i årskurs 8 det enda ämnet där en högre andel pojkar är godkända. Differensen bland årskurs 8-eleverna är dock mindre än 5 procentenheter. Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 6-8 Det kan konstateras att måluppfyllelsen är som högst i årskurs 6, till och med högre än i årskurs 9. 32

33 Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten De nationella ämnesproven ska som tidigare nämnts användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och även fungera som stöd för betygssättning. Under denna rubrik redogörs för fördelningen av betyg bland eleverna som erhållit ett visst provbetyg per ämne. Syftet är att ge en bild av om, och i så fall, i vilken omfattning, de nationella proven används som stöd för betygsättningen. Det statistiska underlaget för denna del är för litet på de flesta skolorna för att brytas ned på alla olika kombinationer av prov- och betygregistreringar. Därför kommer ingen redogörelse av skillnader mellan skolor och mellan kön på skolnivå att göras i denna del av rapporten. Betygen överensstämmer ofta med ämnesprovsresultaten Årskurs 6 I engelska i årskurs 6 är överensstämmelsen tydlig mellan provbetyget och betyget. 91 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet har också fått F i betyg. Värt att notera är att få elever har fått ett högre betyg än provbetyg medan det är mer vanligt att eleverna får ett lägre betyg än provbetyg. Exempelvis har 13 procent av eleverna som klarade godkänt i ämnesprovet ändå fått F eller streck i betyg. Å andra sidan har 9 procent av eleverna som fick F i ämnesprovet ändå fått E i betyg. Mellan könen kan noteras att för alla provbetygssteg från F till B så får en 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar ett mer fördelaktigt betyg i förhållande till provbetyget. Diagram 24. Betygsfördelning per provbetyg i engelska 13% 1% 3% 4% 2% 32% 29% 35% 32% F&S 91% 80% E D 60% 65% 58% 66% C B A 9% 7% 6% 3% 3% F E D C B A Engelska år 6 - provbetyg Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Provbetygsstegen är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. 33

34 I matematik kan noteras att 25 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet ändå har klarat godkänt betyg. Endast 4 procent av eleverna som klarat godkänt på ämnesprovet har fått F i betyg. Beträffande övriga provbetygssteg är det en mer jämn fördelning av andelen elever som har fått ett högre och lägre betyg än i engelska. I matematik kan noteras att för provbetygssteg E till C så får en 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar ett mer fördelaktigt betyg i förhållande till provbetyget. Diagram 25. betygsfördelning per provbetyg i matematik 4% 0% 16% 1% 13% 1% 22% 5% 28% 75% 80% 63% 72% 67% 67% 25% 13% 20% 14% 9% 0% 3% 1% F E D C B A Matematik år 6 - provbetyg F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Provbetygsstegen är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. 34

35 Både eleverna som läser svenska och eleverna som läser svenska som andraspråk har skrivit ämnesprov i svenska. Därför finns det en ytterligare betygsregistrering i de två nästföljande diagrammen, Övrigt som innebär att eleven istället betygsatts i det andra av de två ämnena. Följaktligen visar diagrammen exempelvis att 63 procent av eleverna som fått F som provbetyg läser svenska som andraspråk och att 97 procent av eleverna som fått A i provbetyg läser svenska. Vidare har närmare två tredjedelar av eleverna som läser svenska och fått F i provbetyg också fått det i betyg. Motsvarande andel bland eleverna som läser svenska som andraspråk är tre fjärdedelar. I såväl svenska som svenska som andraspråk kan noteras för de flesta provbetygssteg en minst 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar med ett mer fördelaktigt betyg i förhållande till provbetyget. Diagram 26. betygsfördelning per provbetyg i svenska 3% 8% 18% 10% 26% 7% 36% 1% 0% 10% 7% 63% 2% 72% 47% 48% 60% 87% 23% 13% 14% 18% 10% 13% 1% 2% F E D C B A Svenska år 6 - provbetyg Övr F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Provbetygsstegen är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. 35

36 Diagram 27. Betygsfördelning i svenska som andraspråk per provbetyg i svenska 37% 65% 74% 82% 92% 97% 47% 3% 5% 25% 1% 14% 1% 13% 12% 6% 6% 7% 3% 1% 4% 1% 3% F E D C B A Svenska som andraspråk år 6 - provbetyg Övr F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Provbetygsstegen är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Beträffande SO- och NO-ämnena har noterats en högre betygssättning, särskilt i förhållande till provbetyget F. I genomsnitt per SO-ämne har 64 procent av eleverna som fått F i provbetyg fått minst E i slutbetyg. Motsvarande resultat per NO-ämne är 44 procent. 36

37 Årskurs 9 I engelska är överensstämmelsen, precis som i årskurs 6, tydlig mellan provbetyget och slutbetyget i årskurs procent av eleverna som fått E i ämnesprovet har också fått E i slutbetyg. Även i årskurs 9 har få elever fått ett högre slutbetyg än provbetyg medan det är mer vanligt att eleverna får ett lägre slutbetyg än provbetyg. Exempelvis har 19 procent av eleverna som fick C på ämnesprovet fått ett lägre slutbetyg. Endast 9 procent har fått ett högre slutbetyg. För alla provbetygssteg från D till B så får en 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar ett mer fördelaktigt betyg i förhållande till provbetyget. Diagram 28. Betygsfördelning per provbetyg i engelska 4% 0% 1% 1% 23% 18% 18% 1% 18% 88% 92% 68% 72% 74% 81% F&S E D C B A 12% 8% 9% 4% 8% 2% F E D C B A Engelska år 9 - provbetyg Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Provbetygsstegen är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. 37

38 I matematik kan noteras att 37 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet ändå har klarat minst godkänt slutbetyg. Samtidigt har endast 1 procent som klarat godkänt på ämnesprovet fått F i slutbetyg. Till skillnad från i engelska är det i matematik en högre andel elever per provbetygssteg som har fått ett högre slutbetyg än provbetyg. I matematik kan noteras att för provbetygsstegen E och D så får en 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar ett mer fördelaktigt betyg i förhållande till provbetyget. Diagram 29. betygsfördelning per provbetyg i matematik 1% 0% 7% 6% 6% 5% 63% 79% 65% 80% 74% 95% 35% 15% 25% 11% 19% 2% 4% 3% 2% F E D C B A Matematik år 9 - provbetyg F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Provbetygsstegen är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. 38

39 Både eleverna som läser svenska och svenska som andraspråk har skrivit ämnesprov i svenska. Därför finns det en ytterligare betygsregistrering i de två nästföljande diagrammen, Övrigt, som innebär att eleven istället betygsatts i det andra av de två ämnena. I årskurs 9 är skillnaderna ännu tydligare än i årskurs 6 mellan eleverna som läser svenska respektive svenska som andraspråk. 70 procent av eleverna som fått F som provbetyg läser svenska som andraspråk. Vidare har hälften av eleverna som läser svenska och fått F i provbetyg också fått det i slutbetyg. Motsvarande andel bland eleverna som läser svenska som andraspråk är nästan tre fjärdedelar. I såväl svenska som svenska som andraspråk kan noteras att minst 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar erhåller ett mer fördelaktigt betyg i förhållande till provbetyget. Diagram 30. betygsfördelning per provbetyg i svenska 5% 10% 16% 27% 8% 2% 16% 5% 47% 0% 70% 10% 2% 57% 62% 40% 77% 34% 15% 20% 15% 13% 18% 20% 3% 3% 2% F E D C B A Svenska år 9 Övr F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Provbetygsstegen är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. 39

40 Diagram 31. Betygsfördelning i svenska som andraspråk per provbetyg i svenska 30% 53% 51% 2% 33% 73% 3% 14% 1% 18% 10% 11% 9% 7% 2% 2% 3% 1% 2% 5% F E D C B A 84% Svenska som andraspråk år 9 - provbetyg 90% 95% Övr F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Provbetygsstegen är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. I SO- och NO-ämnena har noterats en högre betygssättning i förhållande till provbetyget F. I både SO- och NO-ämnena har ungefär hälften av den gruppen elever fått minst E i slutbetyg. När det gäller NO-ämnesblocket har observerats att för provbetygssteg F till D så får en 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar ett mer fördelaktigt betyg i förhållande till provbetyget. Kommentar kring betygens överenstämmelse med ämnesprovsresultaten Det som framgår av denna kartläggning är att det finns en tydlig överensstämmelse mellan provbetyget och betyget men att graden av överensstämmelse varierar mellan ämnena och könen. Det är viktigt att understryka att de nationella proven enbart ska fungera som ett stöd vid betygsättning. En elevs hela skolgång ska till exempel inte betygsättas utifrån hur denne klarat sig på de nationella proven i årskurs 9. Vissa av ämnesproven skrivs dessutom månader före skolavslutningsdagen vilket innebär att det finns ytterligare tid och sätt som en elev kan göra sig förtjänt av det betyg som han/hon i slutändan får. Skillnaderna mellan könen i detta hänseende kan följaktligen bottna i att flickorna i en större utsträckning erhåller sitt betyg utifrån ytterligare prestationer i sitt skolarbete. En ytterligare noterbar skillnad som bör poängteras är att årets resultat indikerar att eleverna som läser svenska i en större utsträckning än eleverna som läser svenska som andraspråk erhåller ett godkänt betyg trots att de fått F på ämnesprovet. Detta är något som bör undersökas närmare om det visar sig vara ett återkommande mönster i framtida resultatrapporter. 40

41 Jämförelse med elevernas resultat i gymnasieskolan I grundskolans läroplan framgår att skolan ska förbereda eleverna för fortsatt utbildning. I denna del av rapporten ges en inblick i hur Malmös kommunala elever som gick ut årskurs 9 läsåret 2008/2009 klarat sig i gymnasiet utifrån måtten 1) högskolebehörighet och 2) genomsnittlig betygspoäng. 3 I såväl grundskolan som gymnasieskolan erhåller eleverna poäng per ämne som motsvarar elevens betyg i ämnet/på kursen. I grundskolan ackumuleras de sexton bästa betygen till ett meritvärde. I gymnasieskolan räknas alla betyg om till en genomsnittlig betygspoäng. Genom att räkna om meritvärdet i årskurs 9 till en genomsnittlig betygspoäng för de elever som fullbordat sina gymnasiestudier kan en rak jämförelse göras mellan dessa elevers poängsnitt i grundskolan respektive gymnasieskolan. I och med att grundskoleförvaltningen endast har tillgång till de kommunala gymnasieskolornas elevsystem saknas emellertid en stor del av eleverna vilket gör att det statistiska underlaget inte är komplett och för litet för att brytas ned på skolnivå. Därför kommer ingen redogörelse av skillnader mellan skolor och mellan kön på skolnivå att göras i denna del av rapporten. 76 procent av årskurs 9-eleverna 2009 är högskolebehöriga Av de eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2009 har elever återfunnits i elevsystemet på en kommunal gymnasieskola efter våren 2013 med registrering om att eleven har erhållit slutbetyg i sina gymnasiala studier. 76 procent av dessa elever har klarat behörighet för högskolestudier. 999 av dessa elever var gymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen 2009 och behövde följaktligen inte läsa upp sina betyg för att kunna fullgöra sina gymnasiestudier. Andelen högskolebehöriga bland dessa elever är 85 procent. Bland de som läst upp sina grundskolebetyg, genom exempelvis sommarskola, och sedan fullbordat sin gymnasieskolgång är resultatet 20 procent. Diagram 32. Andel högskolebehöriga 2013 som lämnat kommunal skola i Malmö % 85,2% 85,2% 85,2% 80% 75,6% 75,8% 75,7% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 22,7% 16,4% 20,0% 10% 0% Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Elever med slutbetyg från gymnasiet Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Elever med slutbetyg som var gymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen 2009 Elever med slutbetyg som inte var gymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen Då det inte är ovanligt att elever fullbordar sina gymnasiala studier över fyra år istället för tre år har årskullen som gick ut årskurs /2009 valts för jämförelse med samma elevers avgångsbetyg från gymnasieskolan. 41

42 Elevernas genomsnittliga betygspoäng är nästan lika hög i gymnasiet som i grundskolan Vid jämförelse av elevernas genomsnittliga betygspoäng i grundskolan respektive gymnasiet framgår att differensen är liten. Diagrammet visar också att det fortsätter finnas tydliga skillnader mellan könen även efter avslutad gymnasieskolgång för Malmös kommunala grundskoleelever. Diagram 33. Grundskole- och gymnasiepoängsnitt elever som lämnat kommunal grundskola i Malmö 2008/ , ,5 13,4 12,8 13,2 13,0 12,5 12, ,5 Poängsnitt i grundskolan Poängsnitt i gymnasiet 11 10,5 10 Flickor Pojkar Totalt Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Kommentar kring de kommunala grundskoleelevernas gymnasiemåluppfyllelse Resultaten från undersökningen visar att de flesta av eleverna från Malmös kommunala skolor som läser vidare efter grundskolan även når behörighet för högskolestudier. Att det finns ett betydande antal elever av de gymnasieobehöriga på skolavslutningsdagen som i efterhand läser upp sina betyg så de kan läsa på gymnasiet, och att 20 procent av dessa elever dessutom går ut gymnasiet som högskolebehöriga, är vidare något viktigt att ha i åtanke i samband med denna och framtida resultatredovisningar av betygsresultaten i Malmös skolor. Att högskolebehörigheten totalt sett är exakt lika hög mellan pojkarna och flickorna medan den består från årskurs 9 beträffande den genomsnittliga betygspoängen är värt att observera och något att följa upp i resultatrapporter för kommande läsår. 42

43 Måluppfyllelseundersökning i årskurs 1-5 Våren 2013 genomfördes för första gången en måluppfyllelseundersökning av samtliga kommunala elever i årskurs 1-5 som en vidareutveckling av föregående års uppföljning av kunskapsmålen i årskurs 3. Undersökningen syftar till att ge underlag för vilka och hur många av de yngre eleverna som är i behov av stöd. Undersökningen gjordes genom en enkät som skickades ut till samtliga kommunala årskurs 1-5- skolor med stöd av det kommungemensamma omdömesverktyget, Omdöme24. Enkäten omfattade för årskurs 1-3 två återkommande frågor för de tio ämnen i årskurs 3 där det finns kunskapsmål matematik, svenska, svenska som andraspråk, biologi, fysik, geografi, historia, kemi, religion och samhällskunskap. Samma frågor användes för eleverna i årskurs 4-5 men där tillkom åtta ytterligare ämnen bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, modersmålsundervisning, musik, slöjd och teknik som det finns kunskapsmål för årskurs 6. Frågorna och svarsalternativen var följande: 1. Elevens kunskaper i ämnet. - Eleven har uppnått målen för undervisningen - Eleven har inte uppnått målen för undervisningen - Eleven har inte haft undervisning i ämnet - Underlag saknas 2. Har eleven åtgärdsprogram i ämnet? - Eleven har åtgärdsprogram i ämnet - Eleven har inte åtgärdsprogram i ämnet - Eleven har inte haft undervisning i ämnet - Underlag saknas Vissa av lärarna besvarade undersökningen motsägelsefullt eller missade att besvara en av de två frågorna. Denna problematik var dock inte omfattande och har korrigerats av grundskoleförvaltningen. I genomsnitt har över 90 procent av eleverna i årskurs 1-5 nått målen per ämne Andelen elever i kommunen som bedöms av sina lärare ha uppnått målen för undervisningen är i de flesta ämnena ungefär 90 procent eller högre. Det stora undantaget är måluppfyllelsen bland eleverna som läser svenska som andraspråk. Denna generella beskrivning av resultaten gäller för samtliga årskurser. Samtidigt kan man se att andelen elever som uppnått målen för undervisningen blir aningen lägre ju högre årskursen är. Det är särskilt tydligt beträffande svenska som andraspråk där 84 procent av årskurs 1-eleverna anses ha uppnått målen för undervisningen medan motsvarande resultat för årskurs 5-eleverna som läser svenska som andraspråk endast är 66 procent. Sammanlagt för de tio ämnena i årskurs 1-3 ligger en hög andel av skolorna över 90 procent i genomsnitt. Det totala genomsnittet i kommunen är 95 procent. Sammanlagt för de arton ämnena i årskurs 4-5 ligger en hög andel av skolorna över 85 procent i genomsnitt. Det totala genomsnittet i kommunen är 92 procent. 43

44 Tabell 3. Andel elever som uppnått målen för undervisningen och har åtgärdsprogram Måluppfyllelse i Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Alla årskurser årskurs 1-5 UM(%) Åtg(%) UM(%) Åtg(%) UM(%) Åtg(%) UM(%) Åtg(%) UM(%) Åtg(%) UM(%) Åtg(%) Malmö kommun 97% 3% 95% 6% 94% 6% 92% 6% 92% 8% 94% 6% Bild 97% 1% 98% 3% 98% 2% Engelska 88% 9% 84% 16% 86% 12% Hem- och konusmentkun. 100% 0% 98% 2% 98% 2% Idrott och hälsa 95% 1% 93% 2% 94% 1% Matematik 95% 5% 92% 9% 85% 13% 84% 14% 85% 17% 88% 11% Modersmålsundervisning 87% 2% 87% 2% 87% 2% Musik 98% 0% 97% 2% 98% 1% Biologi 98% 2% 97% 3% 97% 3% 92% 6% 92% 8% 95% 4% Fysik 98% 2% 96% 3% 97% 2% 94% 5% 91% 7% 95% 4% Kemi 98% 1% 96% 4% 97% 4% 92% 7% 92% 8% 95% 5% Geografi 98% 2% 96% 3% 96% 4% 91% 6% 92% 10% 95% 5% Historia 98% 2% 96% 3% 95% 3% 93% 7% 92% 7% 95% 4% Religion 98% 3% 96% 4% 97% 3% 94% 5% 92% 7% 96% 4% Samhällskunskap 98% 2% 97% 3% 97% 3% 95% 4% 93% 7% 96% 4% Slöjd 98% 2% 97% 2% 98% 2% Svenska 95% 7% 91% 11% 90% 12% 88% 12% 90% 13% 91% 11% Svenska som andraspråk 84% 26% 76% 29% 71% 29% 69% 27% 66% 34% 74% 29% Teknik 96% 5% 96% 4% 96% 4% Not: Um = Eleven har uppnått målen för undervisningen. Åtg = Eleven har åtgärdsprogram i ämnet. Not: Tomma fält betyder att eleverna i den årskursen inte har kunskapsmål i det ämnet. Not: Underlaget är exklusive elever där underlag saknas och som inte har haft undervisning i ämnet. Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun I årskurs 3, 4 och 5 finns skillnader mellan könen på mer än 5 procentenheter i svenska och svenska som andraspråk där en högre andel flickor än pojkar har uppnått målen för undervisningen i ämnet. Samma sak gäller i modersmålsundervisning i årskurs 4. På skolnivå, nedbrutet per ämne och årskurs, finns det ofta någon eller några enstaka skolor där minst en 25 procentenheter högre andel flickor än pojkar uppnått målen för undervisningen. I svenska som andraspråk, samt i svenska och modersmålsundervisning i de högre årskurserna, rör det sig om ett flertal, emellanåt tvåsiffrigt antal skolor. Beträffande upprättande av åtgärdsprogram visar ovanstående tabell tydligt vilka ämnen det är som högst andel elever har åtgärdsprogram i; matematik (11 procent över alla årskurser), svenska (11), engelska (12) och svenska som andraspråk (29). På skolnivå är i årskurs 1-3 matematik, engelska och framför allt svenska som andraspråk de tre ämnen där noterbart många skolor har en hög andel elever med åtgärdsprogram, över 25 procent. I årskurs 4 och 5 tillkommer ämnena engelska och geografi. 44

45 Det finns elever som inte har åtgärdsprogram trots att de inte uppnår målen Av Skolverkets allmänna råd från 2013 om Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd framgår att ett åtgärdsprogram ska enligt skollagen utarbetas om en elev behöver särskilt stöd, det vill säga inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen och hon eller han riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 4 Årskurs 1-3 I årskurs 1-3 finns det per ämne mellan cirka procent av de elever som inte uppnått målen för undervisningen som inte heller har ett åtgärdsprogram. Sett över alla tre årskurser rör det sig om mellan cirka 50 till 80 elever per ämne förutom i matematik där antalet elever är 117 stycken. Diagram 34. Fördelning av åtgärdsprogram utifrån måluppfyllelse (årskurs 1-3) Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: UM = Eleven har uppnått målen för undervisningen. EUM = Eleven har inte uppnått målen för undervisningen. Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Det finns 49 skolor där fler än 10 elever i varje ämne inte har uppnått målen. På sex av dessa skolor har endast cirka procent av dessa elever åtgärdsprogram i ämnena. På en skola är andelen så låg som 12 procent. Årskurs 4-5 I samma tio ämnen i årskurs 1-3 som det finns kunskapsmål i har även eleverna i årskurs 4-5 blivit bedömda i. Beträffande dessa ämnen är mönstret detsamma. Mellan cirka procent av de elever som inte uppnått målen för undervisningen har inte heller ett åtgärdsprogram. I fem av de övriga åtta ämnena (bild, idrott och hälsa, modersmålsundervisning, musik och slöjd) har en majoritet av eleverna som inte har uppnått målen inte heller ett åtgärdsprogram. Ämnen som har över 100 årskurs 4- och 5-elever utan åtgärdsprogram trots att de inte uppnått målen för undervisningen är biologi, idrott och hälsa, matematik och engelska. 4 I en departementspromemoria från Utbildningsdepartementet (Ds 2013:50) föreslås en ny modell med olika steg i arbetet med elever i behov av stöd och särskilt stöd. Enligt förslaget ska ett åtgärdsprogram endast upprättas om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. 45

46 Det finns 50 skolor där fler än 10 elever i varje ämne inte har uppnått målen. På fyra skolor har en lägre andel än 20 procent av dessa elever åtgärdsprogram. På en skola är andelen så låg som 6 procent. Ytterligare några skolor har en lägre andel än hälften som har åtgärdsprogram. Diagram 35. Fördelning av åtgärdsprogram utifrån måluppfyllelse (årskurs 4-5) Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: UM = Eleven har uppnått målen för undervisningen. EUM = Eleven har inte uppnått målen för undervisningen. Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Kommentar kring måluppfyllelseundersökningen Något som särskilt uppmärksammades i förra årets rapport var att det fanns elever i årskurs 3 som inte har ett åtgärdsprogram trots att de inte uppnår kunskapsmålen vilket ledde till att kommunstyrelsen beslutade att uppmana samtliga stadsdelsfullmäktige att säkerställa elevernas rätt till särskilt stöd/åtgärdsprogram i enlighet med skollagens krav. Årets nya kartläggning visar på att det fortfarande finns elever i Malmös skolor som inte har åtgärdsprogram trots att de inte uppnår målen för undervisningen i ämnet. Detta är allvarligt dels eftersom elevernas rätt till särskilt stöd enligt skollagen inte är säkerställd och dels eftersom kommunstyrelsens uppmaning från förra året inte har fått återverkningar. För att få kunskap om orsakerna bakom detta behöver en utredning genomföras med en grundläggande kartläggning och analys innan insatser och åtgärder beslutas inom området. Frågan är stor och kopplad till kvaliteten på pedagogiska utredningar och bedömningar och elevernas möjligheter till stöd. Det är också viktigt hur det systematiska kvalitetsarbetet knyts till frågor kring särskilt stöd. I en sådan utredning kan även denna frågeställning inrymmas. Det finns även positiva resultat att observera från denna undersökning. Elevernas måluppfyllelse bedöms generellt mycket hög av lärarna och skillnaderna är små mellan könen i de flesta ämnena. Det kan konstateras att variationerna mellan skolorna och årskurserna är betydligt mindre än de är i de högre årskurserna där eleverna får betyg. En avslutande kommentar bör även göras beträffande diskrepansen mellan måluppfyllelsen på ämnesproven i svenska och matematik i årskurs 3 (se Lite mer än hälften av eleverna i årskurs 3 har klarat alla delprov ) och måluppfyllelsen i denna undersökning för motsvarande elever i de två ämnena. Diskrepansen är tydlig, exempelvis cirka 30 procentenheter i matematik. Tolkningarna av detta kan vara flera och för att komma med ett säkert svar behöver resultaten undersökas 46