BARNS RÄTT TILL UTBILDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNS RÄTT TILL UTBILDNING"

Transkript

1 BARNS RÄTT TILL UTBILDNING - i Sverige och i världen Medtag matsäck och busspengar Om avgifter i skolan

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer Sverige och i världen. Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har inflytande och där alla barn har möjligheter och framtidstro. Det går att beställa vårt material genom att ta direktkontakt med oss, eller genom att gå in på vår hemsida på Internet, Rädda Barnen Version 2. Rättad 16 september 2008 ISBN: Art nr: Arbetsgrupp: Kalle Elofsson, Madeleine Fridh, Hanne Simonsen Textbearbetning: Helene Thornblad, Pressart Omslag: Annelie Rehnström, annelie grafisk form Layout: Ulla Ståhl Föräldracitaten i rapporten är hämtade ur 20 kronor här och 50 kronor där en kartläggning av avgifter i skolan i Luleå kommun, Rädda Barnen i Luleå, september Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel:

3 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 Vad är avgifter i skolan 8 Avgifterna drabbar de fattiga barnen 10 Rädda Barnens undersökning 10 Styrdokument 11 Hur ser det ut i skolan 12 Den politiska debatten om avgifter i skolan 16 Så tolkar kommunerna skollagens skrivningar om avgifter 18 Kommunal policy om avgifter i grundskolan 18 Avgifternas storlek 19 Undantag och frivilliga avgifter 20 Är lagen svårtolkad? 21 Friskolornas riksförbund 21 Föräldrar om avgifter i skolan 22 Jämförelser mellan kommunernas och föräldrarnas bild 25 av avgifter i skolan Samtal med barn 26 Slutsatser 27 Bilaga 1 28 Kommuntabell Bilaga 2 43 Frågeformulär angående avgifter i grundskolan

4

5 Förord Ta med matsäck och busspengar. Många föräldrar känner igen de där lapparna från barnets skolväska. De berättar om ett planerat besök på museet eller teatern, eller kanske en friluftsdag. Alla föräldrar tycker nog att det är roligt att barnen får komma iväg på en utflykt, även om det innebär lite extra jobb med att förbereda och skaffa det som behövs. Och de flesta barn ser nog fram emot resan med förväntan och glädje. Men inte alla. För barn och föräldrar i ekonomiskt utsatta familjer kan lapparna om matsäck och pengar utlösa känslor av skam och olust. När man knappt vet hur pengarna ska räcka till det mest nödvändiga blir varje extra utgift oerhört svår att hantera. Barnen vet i allmänhet väl hur det står till med familjens ekonomi och kan ibland ta på sitt eget ansvar att lösa problemet genom att säga t ex att de inte alls vill åka på skidresa utan hellre vara hemma och promenera på friluftsdagen. Den svenska grundskolan ska vara gratis för alla barn. Det framgår tydligt av skollagen och även av Barnkonventionen, som Sverige har förbundit sig att följa. Det är bra, för avgifter i skolan innebär att barn i ekonomiskt utsatta hushåll riskerar att diskrimineras. De ges inte möjlighet att delta i undervisningen och de övriga aktiviteter som skolan ordnar på samma sätt som andra barn. Men i den nuvarande skollagen finns en formulering som lämnar öppet för möjligheten att ändå ta ut avgifter. Det heter att det får förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Vad exakt betyder det? I den här rapporten visar Rädda Barnen två saker: för det första att skolorna tolkar skrivningen väldigt olika. För det andra att lagstiftaren och myndigheterna ger mycket dålig vägledning åt kommuner och skolor i hur lagen ska tolkas. Att inte ge sådan vägledning är ansvarslöst av politikerna. Men problemet kan lösas ganska enkelt. Rädda Barnen föreslår att man i den kommande nya skollagen tar bort utrymmet för godtycke genom att helt enkelt slå fast att inga avgifter av något slag får förekomma i skolan. Det betyder inte att skolorna ska sluta ordna utflykter eller andra aktiviteter, utan bara att finansieringen måste ordnas av skolans huvudman. Rädda Barnen har i många år arbetat med barnfattigdomen i Sverige och dess konsekvenser för de barn som lever i fattigdom. År 2006 var det barn. Genom samtal med barn och föräldrar har vi lärt oss att avgifter i skolan är en av de saker som är svårast att hantera. Samtidigt är det ett problem som är ganska lätt att lösa genom politiska beslut. Lars Carlsson Chef för Rädda Barnens Sverigeprogram 5

6 Sammanfattning Våren 2008 riktade Rädda Barnen en enkät till Sveriges 290 kommuner om avgifter i grundskolan. Av de 229 kommuner som svarat på frågan om de har en policy om avgifter svarar 125 kommuner ja och 104 nej. Bland de kommuner som anger att de har ett tak för hur stora avgifter som får förekomma varierar beloppen mellan 5 och 300 kronor. Av kommentarerna till enkäten är det uppenbart att kommunerna tolkar skollagens bestämmelser om att det får förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna på olika sätt. En del av kommunerna anger att de kan delfinansiera exempelvis skidresor eller friluftsdagar med avgifter. Ofta kommenterar kommunerna detta med att det anordnas kostnadsfria aktiviteter som alternativ. Andra tar ut en frivillig avgift men låter skolan stå för kostnaden om en elev inte har råd att delta. Oavsett vilken väg kommunerna väljer att gå innebär avgifter av detta slag en särbehandling av de barn som måste välja bort den avgiftsbelagda aktiviteten eller berätta att pengar saknas. Skolverket är också tydligt med att det inte är förenligt med skolans värdegrund att vissa elever ska behöva avstå från aktiviteter i skolan. För att komplettera kommunenkäten lät Rädda Barnen undersökningsföretaget Synovate genomföra en telefonundersökning riktad till föräldrar med barn i grundskolan. Sammanlagt genomfördes 650 telefonintervjuer. Undersökningen visar att var tredje förälder varit med om att skolan bett om pengar de senaste tolv månaderna. Dessa föräldrar har ombetts betala till skolan i genomsnitt 2,6 gånger under året, och medelvärdet av det belopp skolan bett om är 228 kronor. Nästan en femtedel av föräldrarna uppger att skolan bett om mer än 400 kronor under ett år. Det finns flera tänkbara förklaringar till att föräldrarna uppger att de betalar mer i avgifter än kommunerna anger att de maximalt tar ut. Det varierar i kommunernas svar om den övre gränsen för avgifter gäller för en termin, ett läsår eller ett enstaka tillfälle. Ibland anges ingen tidsperiod. En annan förklaring kan vara att begreppet avgifter i skolan tolkas olika. Främst verkar detta gälla om kostnader vid skol- och studieresor ska ingå. Av kommentarerna till kommunenkäten framgår också att det lokalt förekommer mycket diskussion om hur bestämmelserna ska tolkas. Av den kritik som Skolverket riktat mot avgifter i skolan i samband med skolinspektioner framgår att storleken på de avgifter som tagits ut i strid mot skollagen varierar kraftigt. Det kan röra sig om allt från 70 kronor för ett skrivhäfte till åtskilliga tusenlappar för en studieresa. Oavsett avgifternas storlek strider de mot principen om en kostnadsfri grundskoleutbildning, och leder till en särbehandling av barn som lever i ekonomisk utsatthet. Flera av kommunernas kommentarer i enkätsvaren och tidigare undersökningar tyder på att skolorna blivit mer restriktiva med att ta ut avgifter de senaste åren. Detta kan vara ett resultat av den politiska debatt som förts på riksnivå och lokalt, den tidigare regeringens förslag till skollag som innebar en helt avgiftsfri 6

7 grundskola samt Skolverkets inspektioner. Men frågan om avgifter i skolan står nu inför ett vägskäl. Skolminister Jan Björklund har aviserat att det förslag till ny skollag som den nya regeringen avser lägga fram kan öppna för frivilliga avgifter i skolan för sådant som inte är helt obligatoriskt 1. Det innebär att det finns en risk för att den restriktiva hållningen luckras upp så att avgifterna åter igen blir fler och beloppen högre. För att undvika att skolorna tolkar skollagen på olika sätt och tänjer på gränserna för en avgiftsfri grundskola vill Rädda Barnen att den obligatoriska grundskolan ska vara helt avgiftsfri. Självklart är det värdefullt att skolor ordnar utflykter och aktiviteter, men i första hand ska de finansieras av skolhuvudmännen. Om det behövs ekonomiska tillskott för att aktiviteterna ska bli av måste det ordnas på annat sätt, till exempel genom gemensamma arbetsinsatser av eleverna. 1 Tidningen Skolvärlden 30 mars

8 Bakgrund Alla barn har rätt till en kostnadsfri grundutbildning. Det framgår av Barnkonventionen och det är en viktig princip för att inget barn ska diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomiska förhållanden eller sociala ställning I ett internationellt perspektiv har det svenska utbildningssystemet god standard. Den svenska skollagen anger att grundskolan ska vara avgiftsfri och att eleverna ska erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Trots det har avgifter i skolan ofta uppmärksammats i debatten de senaste åren, både lokalt och på riksnivå. Skollagen modifierar skrivningen om en avgiftsfri grundskola med att det får förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna 2, vilket ger kommunerna en tolkningsmöjlighet. Vissa kommuner väljer att ha en helt avgiftsfri grundskola, medan andra tar ut avgifter. Vad är avgifter i skolan? Det kan finnas flera olika slags kostnader förknippade med att ha barn i grundskolan och som traditionellt inte räknas som avgifter. Alla barn förväntas ha idrottskläder och gymnastikskor för inom- och utomhusbruk. I många fall förutsätts även att barnen tar med sig annan utrustning, till exempel skridskor, hjälm, skidor, fotbollsskor, cykel till cykelutflykten och så vidare. Det är en flytande gräns mellan vad som kan anses vara naturligt att varje barn har hemma och vad barn eller föräldrar måste köpa in för att barnet ska kunna delta i undervisningen. I varierande utsträckning förekommer också att barn ska ha med sig frukt till fruktstund eller matsäck hemifrån, till exempel till utflykter och friluftsdagar. Även här skiljer sig kraven åt mellan olika skolor, från matsäck någon gång per termin till flera gånger i veckan. Andra exempel är kostnader för resor och lunch under praoperioder. Av Skolverkets PM om avgifter i skolan 3 framgår att det också har förekommit att grundskolor tagit ut avgifter för visst skolmaterial. Avgifter vid lägerskolor, studie- och skolresor har fått mycket fokus i debatten. Vissa kommuner tar ut en klumpsumma för resan, i andra fall får eleven betala för biljett med lokaltrafik, inträdesbiljetter och så vidare. En del av resorna ingår i undervisningen medan andra anses vara fritidsaktiviteter. Vår undersökning visar också att det är vanligt att skolor tar ut avgifter för valbara aktiviteter på friluftsdagar, till exempel bowling eller simning. Andra typer av avgifter är inte kopplade till undervisningen, till exempel kostnader för klassfoto, skoldans eller skoltröja, men kan ändå bidra till att barn utestängs från sammanhanget i klassen eller skolan. 2 Skollagen, 4 kap 4. 3 Skolverket, PM , Angående avgifter i grundskolan och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning 8

9 Under våren ska det göras en resa till Frankrike. Det är ett erbjudande för franskgruppen. Alla ska inte med. Kanske beror det på att kostnaden kommer att uppgå till kronor 9

10 I denna rapport väljer Rädda Barnen att definiera avgifter i skolan som utlägg som eleven själv får stå för, genom sina föräldrar eller från egen ficka. En avgift kan vara allt ifrån pengar till en bussbiljett, en fika, en skrivbok, skollunch eller en utflykt. Det rör sig alltså om direkta utlägg för material eller aktiviteter i skolan, inte om idrottsutrustning eller liknande. Avgifterna drabbar de fattiga barnen För de flesta barn i Sverige är det inget större problem att betala en hundralapp till skolresan eller några tior till en inträdesbiljett. Men villkoren är inte lika för alla. Avgifterna slår hårt mot barn och familjer som lever med små ekonomiska marginaler. I rapporten Dåligt ställt 4 berättar till exempel Fredrik, 14 år, att han hellre har mat på bordet än lägger 100 kronor i en klasskassa. Rädda Barnen publicerar sedan 2002 årliga studier av barnfattigdomen i Sverige. Definitionen på fattigdom i dessa rapporter är att barnet lever i en familj som antingen har låg inkomststandard eller uppbär socialbidrag. (Låg inkomststandard innebär att familjens inkomster inte räcker till för att betala minimiutgifter för baskonsumtion och boende). Enligt den senast utgivna rapporten, Barns ekonomiska utsatthet i Sverige årsrapport 2007, lever 12,6 procent av barnen i Sverige i ekonomisk fattigdom. Av den framgår att två faktorer var för sig och tillsammans ökar risken för ekonomisk utsatthet att växa upp med en ensamstående förälder och att ha utländsk bakgrund. Bland barn till sammanboende föräldrar som är födda i Sverige är barnfattigdomen 3,1 procent, bland barn till ensamstående svenska föräldrar 21,8 procent och bland barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund 50 procent. Sammantaget lever drygt barn i Sverige i familjer med hårt ansträngd ekonomi. För dessa barn riskerar avgifter i skolan att leda till ett utanförskap i klassrummet, där det förutsätts att alla har råd. För det enskilda barnet spelar det mindre roll om den resa som klassen gör är en del av undervisningen eller inte. Att av ekonomiska skäl inte kunna följa med bidrar till en känsla av att vara fattig och inte höra till gruppen. Rädda Barnens undersökning Rädda Barnen arbetar för barns rättigheter i Sverige och världen genom att väcka opinion och stödja barn i utsatta situationer. Som ett led i detta arbete genomförde Rädda Barnen våren 2008 en undersökning om avgifter i skolan, riktad till alla Sveriges kommuner. Undersökningen baserades på en enkät till kommunerna (se bilaga 1). Dessutom har Rädda Barnen beställt en undersökning riktad till föräldrar med barn i grundskolan för att få deras syn på avgifter i skolan. Undersökningen genomfördes av Synovate som en telefonenkät med 650 föräldrar till barn i grundskolan. 4 Dåligt ställt barns röster om ekonomisk utsatthet (2004:11), Rädda Barnen. 10

11 Utöver detta har Rädda Barnen även fört samtal med elever i årskurs åtta på Rågsvedsskolan i Stockholm samt genomfört intervjuer med elevrådsrepresentanter i Uppsala, för att få barns och ungas perspektiv på avgifter i skolan. Styrdokument Barnkonventionen Flera av artiklarna i Barnkonventionen berör direkt eller indirekt barnets rätt till utbildning. Artikel 28 handlar om rätten till utbildning, vilken konkretiseras på följande sätt: Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt, (a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla I artikel 2: Icke-diskriminering anges att: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 4: Genomförande av rättigheterna betonar att: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete. Skollagen och grundskoleförordningen Skollagen fastslår att: Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom 5. Principen att grundskolan ska vara avgiftsfri utvecklas i skollagens fjärde kapitel: Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna 6. Vidare sägs att Eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider Skollagen, 1 kap, 2 Skollagen, 4 kap 4 Skollagen, 4 kap 4a 11

12 Motsvarande bestämmelser gäller även för elever i fristående skolor, om skolan tar emot kommunala bidrag (skolpeng) för eleverna. Detta regleras i skollagens nionde kapitel, 7 och 10. Grundskoleförordningen hänvisar till skollagens fjärde kapitel och anger att: utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning 8. Skolverkets vägledning Skolverket anger mål för att styra det svenska skolväsendet. Myndigheten har även i uppgift att informera och granska skolorna. Skolverket ger ut allmänna råd med syfte att främja en enhetlig tillämpning av lagar, förordningar och föreskrifter på skolans område. Inget av de allmänna råden tar upp avgifter i skolan. Däremot har ett PM 9 utfärdats i frågan. Skolverket motiverar sitt PM med att frågan aktualiserats i samband med ett ökat antal frågor från allmänheten. I PM:et hänvisar Skolverket till skollagen och dess förarbeten och betonar att: Förarbetsuttalandena ger emellertid ingen närmare vägledning om vad som utgör en obetydlig kostnad ( ). Det är skolhuvudmannen som tolkar bestämmelserna och gör en bedömning i varje enskilt fall. I PM:et sägs vidare att skolornas huvudmän ibland hävdar att kostnadsbelagda aktiviteter är frivilliga och att avgiftsfri verksamhet ordnas som alternativ. I Skolverkets PM understryks att det inte är förenligt med skolans värdegrund och principen om lika tillgång till utbildning att vissa elever av kostnadsskäl ska behöva avstå från aktiviteter i skolan. Skolverket betonar också att det är viktigt att kommunen bevakar att skollagens krav följs, och att det är lämpligt att diskussioner förs mellan skolans rektor och ansvarig nämnd i kommunen så att man når samsyn. PM:et om avgifter innehåller även en sammanställning av beslut som fattats i avgiftsfrågor med anledning av skolinspektioner, se vidare nedan. Hur ser det ut i skolan? År 2005 gjorde Skolverket en sammanställning av några av de beslut som fattats i avgiftsfrågor i samband med utbildningsinspektioner. Sammanställningen gjordes med syfte att klargöra innebörden av skollagens skrivning I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna 10. Här återges några av de beslut som rör grundskolan. 8 Grundskoleförordningen, 2 kap 24 9 Skolverket, PM , Angående avgifter i grundskolan och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning 10 Skollagen, 4 kap 4 12

13 Fall 1 Skolan tog ut 300 kronor för en lägerskola för elever i årskurs 4. Kommunen ansåg att det rörde sig om en obetydlig kostnad, då beloppet inkluderade två övernattningar och elva måltider. Skolverket bedömde att uttaget av avgift gick utöver det undantag från kravet på avgiftsfri utbildning som skollagen medger. Fall 2 Föräldrarna fick betala 70 kronor för att eleverna skulle få en övningsbok. Alternativet var att eleverna skrev sina svar i ett skrivhäfte. Skolverket ansåg att åtskillnaden kan ha upplevts som kränkande och att skolans huvudman agerat på ett sätt som inte är förenligt med skollagen. Fall 3 Föräldrarna betalade cirka kronor per elev för en frivillig resa till Polen och Tyskland. Syftet var att eleverna skulle göra studiebesök i koncentrationsläger. Alternativ avgiftsfri verksamhet anordnades. Skolverket riktade kritik mot kommunen eftersom utbildningen ska vara avgiftsfri oavsett om aktiviteten är frivillig och avgiftsfria alternativ erbjuds. Fall 4 Föräldrarna till barn i en friskola med konfessionell inriktning uppmanades upprepade gånger under en termin att skänka pengar till skolan. Skolverket riktade kritik mot skolan eftersom informationen till föräldrarna var sådan att de kunde känna sig tvingade att lämna bidrag. Enligt Skolverket underströk de upprepade påminnelserna känslan av obligatorium. Det är relativt vanligt att Skolverket riktar kritik mot avgifter i skolan efter inspektionsbesök. Som exempel kan nämnas den kommunrapport som Skolverket sammanställt efter inspektioner genomförda i Stockholms kommun under perioden 23 augusti 2006 till den 19 april I den riktas kritik mot uttag av avgifter i 12 kommunala skolor i sex stadsdelar. Främst rör det sig om avgifter för skidresor eller studieresor, med belopp från 150 kronor 12 upp till 3600 kronor 13. En skola får kritik mot avgifter i samband med idrottsaktiviteter på upp emot 200 kronor per termin 14. Majblommans riksförbund Majblommans riksförbund har tagit upp frågan om avgifter i skolan i flera rapporter. År 2005 lät Majblomman Sifo genomföra en undersökning 15 där föräldrar med barn i grundskolan fick svara på frågor om avgifter för aktiviteter och hjälpmedel i skolan. Den visade att föräldrar i snitt betalade 300 kronor i 11 Inspektionsrapport från Skolverket : Utbildningsinspektion i Stockholms kommun, Ekensbergsskolan Dnr : Utbildningsinspektion i Stockholms kommun, Södra Ängby skola Dnr : Utbildningsinspektion i Stockholms kommun, Akallaskolan Dnr : Klassresan en rapport om hur olagliga avgifter i skolan drabbar fattiga barn. Majblommans riksförbund, Rapport 2005:1 13

14 avgifter varje termin för vart och ett av sina barn i grundskolan. Det förekom att avgifter på mer än 1000 kronor per barn och termin togs ut. Stockholm och Göteborg utmärkte sig genom höga avgifter 15 procent av stockholmarna och 16 procent av göteborgarna hade kostnader på mer än 500 kronor per barn och termin för aktiviteter och hjälpmedel. Sifo-undersökningen följdes upp år Samma frågor ställdes som i den första undersökningen. Jämfört med år 2005 betalade föräldrarna lägre belopp och avgifterna togs ut mer sällan år Föräldrarna upplevde det också i högre grad än tidigare som frivilligt att bidra till klasskassor och liknande. Sveriges Radios undersökning I oktober 2005 genomförde Ekot och Studio Ett en undersökning 17 riktad till landets kommuner om de tillät skolorna att ta ut pengar från föräldrarna för skolaktiviteter, till exempel teater- och museibesök. Av de 250 kommuner som svarade uppgav 136 att det inte var tillåtet att ta ut några avgifter. Avgifter i friskolor Av Skolverkets inspektionsrapporter framgår det att avgifter förekommer även i fristående skolor. Denna rapport fokuserar i huvudsak på grundskolor i kommunal regi. Dock kan vi här referera till en genomgång 18 som Svenska Dagbladet gjort i januari 2008 av de 10 friskolor i Stockholms stad där eleverna fått högst genomsnittsbetyg. I en av skolorna uppmanades föräldrarna att frivilligt bidra med kronor per elev och termin. Högre belopp mottogs med tacksamhet. Varje år fick skolan in cirka tre miljoner kronor genom bidrag från föräldrarna. Två andra skolor tog emot bidrag från föräldrarna. I ytterligare en av friskolorna fanns en föräldraförening som tog ut en medlemsavgift på 200 kronor. Denna föräldraförening bidrog till skolan med cirka kronor om året. Skolverkets chefjurist kommenterar i artikeln bidragen från föräldrarna med att Det finns en risk för att det inte uppfattas som frivilligt. Om bidragen tolkas som obligatoriska följer skolorna inte lagen och kan riskera att förlora sina tillstånd, skriver Svenska Dagbladet. 16 Avgifter 2005 och Majblommans riksförbund. 17 Inga avgifter i skolan i varannan kommun 18 Frivilliga bidrag kan strida mot lagen 14

15 Vid ett flertal tillfällen har eleverna haft aktiviteter utanför skolan och då har inte skolan stått för lunch utan de har fått ta med pengar hemifrån och köpa lunch 15

16 Den politiska debatten om avgifter i skolan Hösten 2005 presenterade den dåvarande socialdemokratiska regeringen ett utkast till lagrådsremiss med förslag till ny skollag 19, som i huvudsak grundade sig på betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121). Utkastet innebar bland annat att skollagens skrivning om obetydliga avgifter i skolan togs bort, det vill säga att grundskolan skulle bli helt avgiftsfri. Förhandlingarna med vänsterpartiet och miljöpartiet havererade dock, och behandlingen av förslaget sköts upp till efter riksdagsvalet Oenigheten rörde främst frågan om gemensamma läroplaner 20. Den nuvarande regeringen avser att lägga fram ett förslag till ny skollag under , och räknar med riksdagsbeslut under Avgifter i skolan har varit ett omdebatterat ämne de senaste åren, både på riksplanet och på lokal nivå. Framförallt lyfts två argument fram. Det ena argumentet är att avgifterna blir ett hinder för att alla barn ska kunna ta del av skolans verksamhet på lika villkor. Vi är Sveriges fattigaste område med många flerbarnsfamiljer och ensamstående och i ljuset av det har vi beslutat att inte ens ta ut avgift för en bussbiljett, säger till exempel Henric Kahlmeter på barn- och ungdomsförvaltningen i Malmö till Sydsvenskan 22. Det andra är att avgifterna gör det möjligt för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i aktiviteter de annars aldrig skulle få möjlighet till. Ta alla nysvenskar till exempel. Det finns ingen kultur i deras familjer att åka skidor, de kommer aldrig ut på det här själva. säger Karl Eric Westerberg, vd för skidanläggningen Hovfjället i Torsby i Nya Wermlands-Tidningen 23. Han menar att konsekvensen av att avgifter inte får tas ut ofta blir att skidresorna ställs in. Branschföreningen Svensk Turism är en av de aktörer som berörs av avgifter i skolan. När det socialdemokratiska förslaget till ny skollag gick ut på remiss hösten 2005 var Svensk Turism starkt kritisk till att göra den svenska skolan helt avgiftsfri. Branschföreningen nämner bland annat skidanläggningar, Skansen, Kolmårdens djurpark och Liseberg och skriver: Skulle skollagsförslaget gå igenom och skolavgifter förbjudas, undergrävs allvarligt förutsättningarna för den här typen av verksamhet. 19 Utkast till lagrådsremiss med förslag till en ny skollag mm, U2005/5584/S 20 Ingen ny skollag före valet. Dagens Nyheter Ny skollag dröjer. Tidningen Skolvärlden , 22 Sydsvenskan Nya Wermlands-Tidningen dbp.asp 16

17 2000 arbetstillfällen skulle då äventyras 24. I väntan på en ny skollag fortsätter debatten. I en intervju i tidningen Skolvärlden 25 säger skolminister Jan Björklund att han vill öppna för större avgiftsfinansiering i skolan: Jag vill att det ska vara tillåtet med frivilliga avgifter i skolan för sådant som inte är helt obligatoriskt. I riksdagen ställer Patrik Forslund (m) den 13 april 2007 en fråga till skolministern om han är beredd att tydliggöra lagstiftningen om avgifter i skolan: För många rektorer och skolor är det i dag oklart om det är okej att ta ut en mindre avgift för skolklassers friluftsverksamhet. Trots att det är okej att ta ut en mindre avgift så är kunskapen om det dålig och informationen brister. Därför beslutar rektorer och skolor ofta att det inte blir några resor 26 Patrik Forslund menar att konsekvenserna dels blir att många barn mister en upplevelse för livet, dels att företag i turistnäringen drabbas. Skolminister Jan Björklund svarar genom att hänvisa till förarbetena till skollagen, som säger att en obetydlig kostnad kan vara en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel eller entrébiljett till museum. Han skriver också att bestämmelsen om avgifter i skolan behöver förtydligas och bereds inom ramen för det förslag till ny skollag som utarbetas inom Regeringskansliet. 27 Ett par motioner om avgifter i skolan skrivs under hösten I den första framhåller Luciano Astudillo (s): Eftersom huvudmännen för skolverksamheten tolkar skollagen olika finns det all anledning att utvärdera och förtydliga skollagen på denna punkt, så att alla elever ges möjlighet att delta i aktiviteter som anordnas av skolan, utan att man tar ut avgifter 28. Motionärerna Désirée Liljevall (s) m fl anför att: Det är viktigt att grundskolan verkligen är avgiftsfri, som det finns angivet i skollagen. Det som idag ibland kallas för dolda barnskatter, det vill säga avgifter i skolan för utflykter m m, florerar fortfarande i grundskolan Avgifter i skolan omnämns inte när regeringen i mars 2008 redogör för barnpolitikens inriktning och prioriteringar under de närmaste åren Lagrådsremiss med förslag till ny skollag. Remissvar från Nils Carlsson, ordförande Svensk Turism Tidningen Skolvärlden 30 mars Skriftlig fråga 2006/07: Skriftlig fråga 2006/07: Svar på skriftlig fråga 2006/07: Motion 2007/08:Ub283, 28 september Motion 2007/08:Ub506, 6 oktober Barnpolitiken en politik för barns rättigheter. Regeringsskrivelse 2007/08:

18 Så tolkar kommunerna skollagens skrivningar om avgifter Våren 2008 skickade Rädda Barnen en enkät till Sveriges kommuner med frågor om avgifter i grundskolan. 232 av Sveriges 290 kommuner svarade helt eller delvis på enkäten. I enkäten, som återges som bilaga 1, ställdes följande frågor: Har kommunen antagit någon policy om avgifter i grundskolan? Avgifter definierades i enkäten som alla kostnader som bekostas av eleven själv, genom sina föräldrar eller från egen ficka. En avgift kan vara allt ifrån en bussbiljett, en fika eller souvenir på klassresan, en skrivbok, skollunch eller en utflykt. Motivet till frågan är att det i många fall krävs en tolkning av innebörden i skollagens formulering om att obetydliga avgifter får förekomma. Exempelvis skriver Skolverket, som tidigare nämnts, i sitt PM om avgifter i skolan att det är lämpligt att skolans rektorer för diskussioner i frågan med ansvarig nämnd. Om ja, finns det någon övre gräns för avgifter i grundskolan? Frågan kunde besvaras med ja eller nej, och om svaret var ja uppmanades den som svarade också ange ett belopp i kronor. Har någon i uppdrag att ansvara för tillsynen av att de kostnader som tas ut i grundskolan endast är just obetydliga? Frågan kunde besvaras med ja eller nej, och om svaret var ja uppmanades den som svarade också ange vilken förvaltning. Kommunerna hade även möjligheter att ge egna kommentarer. Kommunal policy om avgifter i grundskolan Frågan om kommunen antagit någon policy om avgifter i grundskolan besvarades av 229 av Sveriges 290 kommuner. Av dem svarade 125 ja och 104 nej. Tre kommuner besvarade inte denna fråga. 18

19 Figur 1. Kommuner som har respektive inte har en policy för avgifter i grundskolan Avgifternas storlek Bland de 144 kommuner som inte angett någon övre gräns för avgifter i skolan finns både kommuner med och utan policy för avgifter i skolan. Kommentarerna visar att det i denna grupp både finns kommuner som tillåter avgifter och de som inte gör det. Ulricehamns kommun skriver till exempel: Avgifter ej tillåtet överhuvudtaget, medan Ånge kommun svarar Varje rektor ska se till att inte oskäliga kostnader tas ut. Någon gräns finns dock inte. Av kommentarerna och bifogade dokument framgår att det finns kommuner som tar ut flera slags avgifter i denna grupp. Skolorna i Sundbybergs kommun tar t ex ut avgifter på kronor för skidresa och entréavgifter till museer etc på upp till 100 kronor per termin. En skola i kommunen ordnar dessutom en studieresa där det brukar krävas att varje deltagare skjuter till cirka 1000 kronor. 88 av kommunerna anger en övre gräns för avgifter i grundskolan. Bland dessa finns även kommuner som har svarat att de inte har någon policy för avgifter i grundskolan. Av kommentarerna framgår då i regel att en det förts en diskussion om frågan i kommunen. Ett exempel på detta är Eksjö kommun, där skolledargruppen kommit överens om att tolka en rimlig kostnad som max 100 kronor. Av de 88 kommuner som svarar att de har en övre gräns för avgifter i grundskolan anger 17 beloppet 0 kronor. 71 av kommunerna anger en övre gräns för avgifter på mellan 5 kronor (Staffanstorps kommun) och 300 kronor (Salems kommun). Kommentarerna visar att det varierar hur ofta dessa avgifter tas ut. Bengtsfors kommun anger till exempel att 150 kronor kan tas ut för skolår 1-3 (hela perioden) medan exempelvis Kumla kommun svarar Maxgränsen är 50 kronor och får inte återkomma frekvent, vilket kan tolkas som att den övre gränsen för avgifter är 50 kronor per tillfälle. Som nämns ovan anger 17 kommuner att den övre gränsen för avgifter i grundskolan är 0 kronor, det vill säga att de har som princip att skolan ska vara 19

20 helt avgiftsfri. Nolltolerans gäller för insamlingar, skriver till exempel Halmstads kommun i sin medsända policy. Här kan också nämnas att det finns flera kommuner som inte angivit en övre gräns men som i kommentarerna anger att inga avgifter tas ut, några av dem är Eda, Heby, Höör och Lidköpings kommuner. Undantag och frivilliga avgifter Av kommentarerna till enkäten framgår det att kommunerna definierar avgifter i skolan på olika sätt. Framförallt gäller det avgifter vid lägerskolor, studieresor, skidresor med mera, som inte räknas in i alla kommuner. Kommunen följer Skolverkets rekommendationer dvs kronor/termin. I enstaka fall, främst vid skidresor, tas en högre avgift ut. skriver till exempel Forshaga kommun. Från tre kommuner har svar inkommit både från den centrala förvaltningen och från enskild skola eller stadsdelsförvaltning. Här kan noteras att Falkenbergs kommun svarar att kommunens policy är att grundskolan är kostnadsfri. Tullbroskolan i Falkenberg skriver dock i sitt svar att avgifter på kronor förekommer. Flera kommuner skriver att de kan ta ut avgifter för aktiviteter om det samtidigt finns kostnadsfria alternativ. Finspångs kommun skriver i sin policy: Friluftsaktiviteter som delfinansieras med avgifter kan dock erbjudas elever om flera kostnadsfria alternativa aktiviteter samtidigt erbjuds. Skidresa är exempel på en sådan resa... På liknande sätt gör man i Järfälla: Avgifter för skidresor över dagen förekommer. Andra avgiftsfria alternativ finns. Bjurholms kommun skriver: Avgift tas endast ut kostsamma idrottsdagar, då gäller 70 kr. Kostnadsfria alternativ finns. Klarar ej familjen kostnaden betalar skolan. Även andra kommuner anger att skolan kan betala om familjen inte har råd eller att de tar ut frivilliga avgifter. Ett exempel är Perstorps kommun, som skriver: Vi har en överenskommelse om att bara ta ut obetydliga avgifter och det tas alltid upp i förväg på föräldramöten. De som inte deltar på mötet tillfrågas, och de som säger nej till att delta pga att ekonomin inte tillåter löser vi på annat sätt. Högsby kommun skriver De enstaka tillfällen när en avgift tas ut är väl förankrade och accepterade. Vi har mycket sällan några reaktioner mot avgifter. Om något barn trots detta har svårt att klara en avgift löser skolan kostnaden på ett diskret sätt. Följden av att kommunerna tolkar uttag av avgifter i skolan på detta sätt kan bli en särbehandling av de barn som har knappa ekonomiska resurser. Antingen hänvisas de till kostnadsfria alternativa aktiviteter, eller så får skolan eller andra föräldrar göra ett undantag och betala med andra medel. Utanförskapet kan bli lika påtagligt i båda fallen. Skolverket är också tydlig med att begreppet frivillig inte ska tillmätas någon betydelse för aktiviteter under skoltid som ingår i utbildningen de ska vara tillgängliga för alla elever. 20

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Dolda avgifter i skolan tvingar barn att stanna hemma I skollagen står det tydligt att skolgång

Läs mer

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

Riktlinjer. Avgiftsfri grundskola. Barn & Utbildning. Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611

Riktlinjer. Avgiftsfri grundskola. Barn & Utbildning. Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611 Barn & Utbildning Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611 Riktlinjer Avgiftsfri grundskola Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (5) Innehållsförteckning Riktlinje

Läs mer

Handläggare. Maria Hjernerth. 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se

Handläggare. Maria Hjernerth. 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se 4 IV r(3 lvl SODER?-P.L,IE I.:CI\4MiJ(V ansteskrivelse tbildningskontoret Handläggare Maria Hjernerth 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se Riktlinjer för avgifter i skolan ildningen ska vara avgiftsfri.

Läs mer

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor Juridisk vägledning Reviderad februari 2015 Mer om Avgifter i skolan Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig

Läs mer

POLICY OCH RIKTLINJER. Avgifter och kostnader i förskola och skola. Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14)

POLICY OCH RIKTLINJER. Avgifter och kostnader i förskola och skola. Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14) POLICY OCH RIKTLINJER Avgifter och kostnader i förskola och skola Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14) RIKTLINJER 1 Innehåll Policy och riktlinjer för avgifter och kostnader i förskola och skola

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Här kan du även se vilka regler som myndigheten utgår från i sina bedömningar. SKOLINSPEKTIONEN

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2015 02 162015 02 16 Rädda

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.15. Tommy Olsson (kd) 08.30-12.00, 56-61, 65 Lena Högfeldt (fp) Annelie Jansson (m) Johanna Molander (kd)

Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.15. Tommy Olsson (kd) 08.30-12.00, 56-61, 65 Lena Högfeldt (fp) Annelie Jansson (m) Johanna Molander (kd) DALS-EDS KOMMUN Fokusnämnden Sammanträdesprotokoll 2006-06-14 Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.15 Beslutande Britta Carlén (c), ordförande Lisbeth Schgerholm (c) Kenneth Gustavsson (c) Stig Edman

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 Alldeles för många barn växer upp i fattigdom i Sverige idag. Barn som lever i familjer med försörjningsstöd eller

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

En rapport om hur otillåtna avgifter i grundskolan skapar oro och utanförskap för alltför många barn.

En rapport om hur otillåtna avgifter i grundskolan skapar oro och utanförskap för alltför många barn. En rapport om hur otillåtna avgifter i grundskolan skapar oro och utanförskap för alltför många barn. 1 Om hur dolda avgifter skapar oro och utanförskap 3 Undersökningen i sammandrag. 4 Ekonomisk utsatthet.

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen BESLUT I TILLSYNSÄRENDE Stockholms stad Utbildningsnämnden Box 22049 104 22 Stockholm Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen Bakgrund Till Skolverket

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun 1 (5) KF 125/2011 Dnr 2011/95 623 Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Kommunfullmäktiges beslut Det reviderade skolskjutsreglementet för Hultsfreds kommun godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet

Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2008-01-30 Diarienummer 2007-000136 1. SYFTE 3 2. OMFATTNING 3 3. RESOR 3 3.1

Läs mer

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011 Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011 Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Utdrag ur Skollagen 2010, kapitel 10 32 och kapitel 11 31 Skolskjuts i hemkommunen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Datum 2014-10-10. Remiss: Yttrande av Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor (Dnr U2014/5177/S)

Datum 2014-10-10. Remiss: Yttrande av Utbildningsdepartementets promemoria Internationella skolor (Dnr U2014/5177/S) SUN 2i>(4. ((> ~ Uppsala " KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Märit Gunneriusson Karlström Datum 2014-10-10 Diarienummer BUN-2014-1407 Barn- och ungdomsnämnden Remiss: Yttrande

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post SÖDERTÄLJE Januari 2010 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer