INOMHUSKLIMAT ÖREBRO Konferens i Örebro mars 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INOMHUSKLIMAT ÖREBRO 2009. Konferens i Örebro 24-25 mars 2009"

Transkript

1 INOMHUSKLIMAT ÖREBRO 2009 Konferens i Örebro mars 2009

2 Konferensen är den nionde i en serie beträffande inomhusklimat. Den första hölls i september 1985 och har därefter återkommit vart tredje år. Konferenserna har haft varierande huvudteman enligt sammanställningen nedan. 1. September 1985 Utredningsstrategier 2. April 1988 Mätteknik 3. Mars 1991 Bättre inomhusklimat i såväl nyproduktion som befintlig bebyggelse 4. Mars 1994 Nya tekniker för att objektivt registrera medicinska effekter av inomhusklimatet och exempel på goda innemiljöer 5. Mars 1997 Allergi och annan överkänslighet samt materialfrågor 6. Mars 2000 Nya sjukdomstillstånd samt tolkning av mätresultat 7. Mars 2003 Förändringar i bebyggelse och vägar till sunda hus 8. Mars 2006 Föroreningar i innemiljön och energibesparing 9. Mars 2009 Risker i innemiljön medicinska, tekniska och kommunikativa aspekter ISBN Omslaget: Benita Rennes. Tryckt på miljövänligt papper.

3 Förord Konferensen Inomhusklimat Örebro 2009 är den nionde sedan 1985 som anordnats av Arbets och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Vi vill med dessa konferenser sprida kunskaper om aktuella frågeställningar om inomhusklimat och ohälsa. Vi bjuder in framstående forskare och aktörer inom området för att på ett begripligt sätt ge översikter över kunskapsläget inom detta svåra och interdisciplinära område. Tanken är att konferensdeltagarna skall få med sig kunskaper och verktyg för att kunna fortsätta det viktiga arbetet med att skapa en god innemiljö i våra byggnader. Örebro mars 2009 Göran Stridh Wenche Aslaksen Kjell Andersson Inger Fagerlund

4 Innehållsförteckning Medicin Sida Lars Mølhave Inomhusklimatet i historiskt perspektiv 10 Steven Nordin Påverkan av lukter i innemiljön 24 Magnus Lindberg Huden som barriär 40 Jan-Erik Juto Slemhinnepåverkan i övre luftvägar 51 Kommunikation 57 Kjell Andersson Den farliga innemiljön 58 Lars-Erik Warg Kommunikation av risker 66 Lars-Gunnar Andersson Varning för språket 81 Större inneklimatstudier 89 Greta Smedje Innemiljön i svenska skolor 90 Nikolaj Tolstoy Skolmiljön ur teknisk synpunkt erfarenheter från STIL2-studien 101 Karin Engvall Gunnel Emenius Carl-Gustaf Bornehag Innemiljö i storstad erfarenheter från Stockholmsstudien 3H Besiktning av innemiljö erfarenheter från BAMSE- och 3H-studierna Erfarenheter från Värmlandsstudien DBH

5 Sida Aktualiteter 155 Ingemar Samuelson Moderna, fuktkänsliga ytterväggskonstruktioner 156 Lars Olsson Den riskfyllda krypgrunden 163 Aino Nevalainen Effekter av åtgärder i mögelhus 178 Ingemar Samuelson Risk för fuktskador och dålig innemiljö i passivhus? 184 Jan Snaar Färgers beständighet 190 Göran Stridh Peder Wolkoff Vilka kemiska ämnen sitter på dammpartiklar? Slimhindeeffekter af gasser og ultrafine partikler ozon-limonen reaktioner Utmaningar 221 Jan Byfors Utmaningar för byggindustrin 222 Lars Ekberg Utmaningar för ventilationsbranschen 228 Kjell Andersson Utmaningar för den medicinska vetenskapen 241

6 Deltagande föreläsare Andersson Kjell, överläkare, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro. Andersson Lars-Gunnar, professor, Institutionen för svenska språket, Göteborgs Universitet, Göteborg. Bornehag Carl-Gustaf, professor, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet, Karlstad. Byfors Jan, teknisk chef, NCC Construction Sverige AB, Stockholm. Ekberg Lars, docent, CIT Energy Management AB, Göteborg. Emenius Gunnel, medicine doktor, miljöhygieniker, Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. Engvall Karin, medicine doktor, sociolog, Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet, Uppsala. Juto Jan-Erik, adjungerad professor, ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Lindberg Magnus, professor, Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro. Mølhave Lars, docent, Instituttet før Miljømedicin og Arbejdsmedicin, Aarhus Universitet, Danmark. Nevalainen Aino, forskningsprofessor, National Public Health Institute, Kuopio, Finland. Nordin Steven, professor, Institutionen för Psykologi, Umeå Universitet, Umeå. Olsson Lars, forskare, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

7 Samuelson Ingemar, adjungerad professor, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Smedje Greta, medicine doktor, 1:e miljöhygieniker, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Snaar Jan, miljöchef, Folksam, Stockholm. Stridh Göran, adjungerad professor, kemist, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro. Tolstoy Nikolaj, teknologie doktor, enhetschef, Boverket, Karlskrona. Warg Lars-Erik, docent, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro. Wolkoff Peder, professor, Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, Køpenhamn, Danmark.

8

9 Medicin Lars Mølhave Steven Nordin Magnus Lindberg Jan-Erik Juto

10 Indeklimaet i historisk perspektiv Lars Mølhave Hvor ofte forekommer indeklimaproblemer i forskellige dele af verden? Har vi de samme problemer i dag som tidligere? Hvordan vil indeklimaet udvikle sig i fremtiden (Skandinavisk perspektiv)? Baggrund Den historiske udvikling har medført store ændringer af menneskers boliger. I de sidste 75 år er ventilationen generelt blevet reduceret, bygningerne er blevet gjort mere tætte af energi hensyn, og samtidig er nye kilder til luftforurening indført i byggeriet. Dette har medført øget koncentration af luftforureninger indendørs. Samtidig har anvendelsen af nye og uprøvede byggemetoder ført til tekniske problemer for bygningerne f.eks. i form af vandskader og vækst af svampe mv. Forureningen af udeluften og dens anvendelse til ventilationsluft betyder, at 50 % af befolkningens eksponering for udeluftens forureninger sker indendørs, hvor vi opholder os 90 % af tiden. Parallelt med denne udvikling er der konstateret udbredte klager over bygningernes indeklima. Den historiske udvikling viser, at der ikke blot er tale om tilfældige uheldige cases, men om et omfattende samfundsproblem, som kræver en koordineret overordnet indsats. Figur 1 viser, at langt størsteparten af vores livslange optagelse af kemikalier fra miljøet stammer fra indåndingsluften, samt at mere end 50 % af denne optagelse sker i vores boliger. Interessen for indeklimaproblemer har traditionelt fokuseret på denne luftbårne eksponerings betydning for sundhed. Rapporterede indeklimaproblemer omfatter ud over sundhedsproblemer også tekniske problemer (fx. at bygningskoder overskrides), økonomiske problemer ved drift af bygningen, tab af produktivitet og forringede sociale relationer. Sundhedsbaserede guidelines for acceptable eksponeringer og tilknyttede byggeanbefalinger er derfor kun en del af løsningen på indeklimaproblemer. Indsatsen skal koordinere sundhed, tekniske, økonomiske og andre miljømæssige aspekter ved bygningerne.

11 Sundhed er en tilstand af komplet fysisk, mental og social velbefindende og ikke blot fravær af alvorlige sygdomme (Anonymous 1948). Ifølge nyere definitioner fx af American Thoracic Society (ATS) (Anonymous 1997) omfatter miljøbetingede sundhedsskader enhver sundhedsændring, som er positivt forbundet med miljøfaktorer. Heraf følger, at sundhedsproblemerne omfatter både de udbredte hverdagsproblemer oplevet af de mange (fx. SBS=Sick Building Syndrome), og de sjældnere alvorlige sygdomme (fx. efter uheld eller i form af CO forgiftning). Udover disse erkendte indeklimaproblemer findes en række uforklarlige problemer, hvis relation til indeklimaet er uvis (fx. MCS=Multiple Chemical Sensitivity). Tabel 1 viser de typer af sygdomme, som er blevet tilskrevet indemiljøet. Det drejer sig om infektioner, immunreaktioner, respiratoriske sygdomme, cellulære ændringer, neurogene og sensoriske ændringer, samt cardivaskulære effekter. Figur 2 viser resultaterne af EnVie undersøgelserne (Carrer et al 2008). EnVie brugte enheden DALY til at angive den relative betydning af sygdommene. DALY er The Disability-Adjusted Life Year og er et mål for den totale sygdomsbyrde forårsaget af en bestemt sygdom. Den udtrykker summen af tabte leveår og år gennemlevet med alvorlige funktionshæmmende sygdomme som følge af miljøpåvirkningen. Figuren viser, at de tre største sundhedseffekter i dag er cardivaskulære sygdomme, astma og forskellige symptomer inklusiv de syge bygningers syndrom (SBS). Det anses i dag bevist, at forureninger i indeklimaet beviseligt forårsager sundhedsskader både i form af sjældnere alvorlige funktionsødelæggende skader og mere hyppige almene symptomer og reduceret velbefindende. Sammenlignet med andre årsager til disse sygdomme er den sygdomsfremkaldende rolle så stor, at en regulerende indsats for bedre indemiljø er nødvendig. Kendte langtidsvarende indeklimaproblemer skyldes ofte luftforurening fra kilder i bygningen (fx. formaldehyd), kilder i udemiljøet (fx. smog) eller fra jorden (fx. Radon). Hyppige årsager til disse problemer er konstruktionsfejl, forkert materialeanvendelse, mangel på vedligeholdelse samt vandskader og efterfølgende vækst af mikrober, som også kan ske på grund af konstruktionsfejl (kondensering). Hertil kommer, at manglende ventilation ofte medfører øgede koncentrationer af forureninger. Andre

12 akutte fejl opstår på grund af uheld eller manglende viden og vedligeholdelse (CO forgiftning) og peger på betydningen af beboernes viden om og brug af bygningen. På Europæisk plan påviste EnVie s (Carrer et al 2008) undersøgelser (som illustreres med figur 3 og 4) den relative betydning af forskellige forureningskomponenter i indemiljøet. De væsentligste er produkter fra forbrænding, der stammer fra udemiljøet og bio-aerosoler fra vandskadede bygningselementer og svampevækst. De aktører, som har indflydelse på en bygnings indeklima, omfatter beboerne i almindelighed, særlige risikogrupper (fx. allergikere), designere og konstruktionsfirmaer, bygningsadministratorer og ansvarlige for vedligeholdelse, forskere og rådgivere, samt offentlige folkesundheds- og miljøspecialister. Såfremt bare en af disse grupper ikke gør deres arbejde forsvarligt, kan der opstå indeklimaproblemer. Byggelovgivningen skal derfor nå ud til alle aktører, hvis den skal virke. Dette har vist sig at være et af problemerne ved den nuværende lovgivning. Hvor ofte forekommer indeklimaproblemer i forskellige dele af verden? Forekomsten af indeklimaproblemer i forskellige dele af verden adskiller sig fra hinanden på grund af forskellig industrialisering, kultur, geografi og klima. Disse forskelle betyder, at byggetraditioner og boligstandard globalt afviger stærkt. Eksisterende oversigter viser store spredninger inden for hver region. Spredningen i det enkelte land er lige så stor som spredningen mellem lande. Middelværdier for lande eller regioner har derfor ingen mening. Industrialiseringen påvirker reallønnen og livsbetingelserne. Ved øget industrialisering sker et skifte fra selvbyggeri til brug af faglærte håndværkere og konstruktører, og bygningerne bliver teknisk set mere komplekse at bygge og vedligeholde. Mekanisk ventilation og air konditionering bliver indført mange steder. Dette betyder flere nye kilder til luftforureninger og mindre ventilation. Under industrialiseringen sker et skifte fra selvforsyning med energi og byggematerialer og genbrug til industrialisering af byggeriet og centraliseret energiforsyning. Brug af åben ild bliver ændret til lukkede varme-

13 systemer og el eller gas bliver anvendt til madlavning; belysningen skifter fra åben ild til el. Boligernes mængde af inventar øges (flere kilder). Industrialiseringen fører også til ændrede familiemønstre og ændret anvendelse af bygningen. En stor del af befolkningen skifter fra bonde til bybo og oplever effekterne af urbanisering. Urbaniseringen betyder tættere beboelse, mere forurening af udeluften, og længere til naturlige resurser. Herved bliver den enkeltes brug af boligen ændret fra selvforsyning til krav om højt serviceniveau, og det selvforsynende køkken bliver erstattet til en vis grad af industriel tilvirket mad. Også geografiens og klimaet har betydning for forekomsten af indeklimaproblemer. Kravene til bygningerne om et stabilt og komfortabelt indeklima er væsentligt forskellige i varme eller kolde klimazoner og i våde eller tørre zoner. I ulandene rækker boligstandarden af de nævnte grunde fra simple hytter til moderne bygninger af høj teknisk standard. I de simple hytter er de største problemer, både hvad angår alvor og udbredelse, luftforurening med røg fra fast brændsel (3-5 % af befolkningens sygelighed), mens tobaksrelaterede sygdomme kun udgør ca. 2 % af sygeligheden (Anonymous 2008c). De øvrige store indeklimarelaterede sundhedsproblemer er alvorlige sygdomme (fx. relaterede til CO forgiftninger), vandskadede bygninger med svampevækst, eksponeringer til luftforureninger fra ude- eller indemiljø fra forbrænding af fossilt brændsel og heraf følgende respiratoriske og cardiovaskulære sygdomme samt infektionssygdomme relaterede til overbefolkning og fugtige bygninger. Hertil kommer udbredte komfortrelaterede ubehags symptomer fx relaterede til træk og kulde. Disse mindre livstruende sygdomme og symptomer betragtes ofte som uundgåelige onder, som man ikke har overskud og midler til at gøre noget ved. Bedre boligforhold i udviklingslandene kan sandsynligvis ikke opnås gennem byggelovgivning alene, men kun gennem oplysning og økonomisk udvikling, som muliggør en bedre boligstandard. Har vi de samme problemer i dag som tidligere? Skandinaviske bygninger var for 100 år siden karakteriserede ved forhold, som svarer til udviklingslande undervejs til at blive industrialiserede. Store indkomstforskelle betød stor spredning i kvaliteten af befolkningens boliger. De riges boliger havde et indeklima, som ville blive accepteret i dag, mens de dårligste boliger svarede til det, som findes i udviklingslande i dag. Traditionelle byggemetoder betød generelt færre kilder til afgasning af luftforureninger. Overbefolkede boliger samt udbredt hjemmeindustri

14 betød derimod mere intens udnyttelse af boligerne, hvilket betød, at det var svære at opretholde en god bolighygiejne. Forureningen af udeluften i byerne var stor på grund af afbrænding af fossilt brændsel og koncentrationerne af disse forureninger tilsvarende store i indemiljøet. Spredningen af boligernes kvalitet var den samme på land og i by. Ringe tæthed af bygningerne betød stor ventilation og derfor lave koncentrationer af forureninger fra indendørs kilder i luften, men større koncentrationer af udeluft forureninger. Samtidig var der et stort varmeforbrug. I den ringeste del af husene var klimaskærmen ikke god og fugtproblemer udbredte på grund af dårlig opvarmning eller defekt klimaskærm. Opvarmningen skete ofte med kakkelovn, som gav træk og luftforurening. I erkendelse af den gamle bygningsmasses sundhedsmæssige konsekvenser blev de dårligste boliger i første halvdel af 1900-tallet kondemneret. Baseret på dengang kendt teknologi blev der opført nye billige boliger, og der skete efterfølgende et markant fald i frekvensen af de alvorlige sygdomme, som var associerede med tidligere tiders dårlige boliger. Dette skete, uden at der blev registreret nævneværdige nye sundhedsproblemer. De seneste 30 års byggeri har været karakteriseret af økonomiske begrundede tiltag til at spare energi. Dette betød nye konstruktionstyper, lavere ventilation og nye typer byggematerialer. Denne ensidige koncentration på økonomi og introduktion af nye uprøvede materialer og konstruktionstyper betød fremkomst af nye typer indeklimarelaterede sundhedspåvirkninger. I industrielle lande er sygdomme relaterede til tobak indiskutabelt det største problem (12 %) (WHO 2002), mens andre indeklimarelaterede sygdomme ikke optræder på top 10 listen. Tobaks betydning for indeklimaet vil ikke blive omtalt yderligere, da det i løbet af få år forhåbentligt vil være et overstået problem. Figur 2,3 og 4 viser den nutidige europæiske forekomst af sygdomme relaterede til indeklimaet (Carrer et al 2008), de væsentligste forureningsprodukter og de hyppigste kilder til luftforureninger i indemiljøet. Disse indeklimaproblemer har i de seneste årtier medført sporadiske nationale og internationale tiltag til guidelines, anbefalinger og vejledninger. Begyndende nationale og internationale lovgivninger på området er resu-

15 meret i (Brouve et al 2008). Overordnet set har disse sporadiske nationale tiltag ikke løst indeklima problemerne. Den manglende effekt af den hidtidige lovgivning på området skyldes flere ting. Lovgivningen har manglet en samordning mellem hensyn til økonomi, energiforbrug og sundhed og har ikke omfattet alle de aktører, som påvirker det gode indeklima. Listen omfatter internationale, nationale og lokale myndigheder, beboer organisationer, professionelle bygningsorganisationer og videnskabsfolk fx indenfor toksikologi, folkesundhed og ingeniørvidenskaberne. Hvordan vil indeklimaet udvikle sig i fremtiden (Skandinavisk perspektiv)? Fremtidens udfordringer til byggeindustrien knytter sig fortsat til dyrere energi og krav om CO 2 -neutral energianvendelse, færre tilgængelige råstoffer til byggematerialer mv. og krav om miljø acceptabelt eller genanvendeligt affald fra byggeri og demolering af bygninger. Følgerne af den globale opvarmning er ukendte, men analyser tyder dog på, at det termiske klima i Skandinavien i gennemsnit kun ændres lidt, men at udsvingene og ekstremerne bliver større. Fremtidens bygninger skal derfor kunne modstå større svingninger i udemiljøet med hensyn til vindtryk, nedbør og temperaturer. Et ikke løst problem er, at eksponeringsguidelines i udemiljøet beskytter mod for store eksponeringer som følge af luftforureninger i udemiljøet, men de tager ikke højde for at størstedelen af denne eksponering sker indendørs, hvor der kan komme yderligere bidrag fra indendørs kilder. Dette rejser spørgsmålet om nødvendigheden af rensning af ventilationsluften, før den blæses ind i huset. Den kemikalielovgivning, som er iværksat i EU (REACH), vil sandsynligvis efter en overgangsperiode føre til at en række kemikalier må fjernes fra byggeriet. Som beskrevet ovenfor kan fremtidens udfordringer kun løses ved stadig lavere ventilation, computerstyrede ventilationssystemer, mere varmegenanvendelse og isolering, samt nye typer af bygningskonstruktioner. Der vil ske en videreudvikling af eksisterende teknologier inden for energibesparelser og lavenergi huse, deres konstruktion og drift samt anvendelsen af alternativ energi. Nye teknologier vil komme med løsninger f.eks. vedrørende mikro-miljø. En vigtig parameter i denne sammenhæng er ændringer af beboernes aktiviteter og beklædning.

16 I de nærmeste år kan vi forvente to udviklinger som følge af ændrede vilkår for byggeriet. Eventuelt kan kombinationer af disse komme på tale. Den ene er øget industrialisering og standardisering af byggeriet. Samtidigt vil bygningerne blive mere teknisk komplicerede, så de kan tilpasse sig til det industrialiserede menneskes behov. Den anden fører til tilbage-tilrødderne bygninger med fokus på, at beboerne tilpasser sig bygningens muligheder. Det følger, at fremtidens bygninger vil være energineutrale og fuldt genanvendelige bygninger baseret på en blanding af højteknologi og lavteknologiske/biologiske løsninger. Disse boliger er mere end inaktive passive klimaskærme, og vil kræve beboernes aktive daglige medvirken. Fremtidens bygninger blive mere komplicerede, og ikke blot for større etageejendomme men også for private en-familie boliger bliver det aktuelt at have kontrakt med faglærte professionelle ejendomsadministratorer så som uddannede portnere, pedeller, eller viceværter. Denne udvikling har været i gang gennem 30 år på fortrinsvis frivillig basis men vil i fremtiden blive intensiveret, og sandsynligvis føre til tvungne ændringer gennem nationale og internationale lovkrav. For at nå til den beskrevne fremtidige bygning skal der etableres en kompleks lovgivning. Mængden af aktører, som har indflydelse på en bygnings indeklima, er stor. Den kommende byggelovgivning skal nå ud til hver enkelt af dem. Byggelovgivningen vil omfatte både sundhed, økonomi og teknologiske hensyn. Den nødvendige lovgivning vil blive baseret på et internationalt koordineret samarbejde som fastlægger rammerne for lovgivningen og dens principper. På grund af de økonomiske, geografiske og kulturelle forskelle vil disse principper blive specificeret nationalt. WHO s Rights to Healthy Indoor Air Quality vil blive lagt til grund for regelsættene (Mølhave et al 2000). Etableringen af sådanne internationale vejledninger for, hvad guidelines og byggelovgivninger skal indeholde og hvordan de fastsættes, blev sat i gang for 3-5 år siden. Alle relevante aktører er involverede i fastsættelsen af disse guidelines, vejledninger og anbefalinger. Der er enighed om de overordnede principper for udformningen af eksponeringsguidelines for indeklimaet (Cochet et al 2006, Koistinen et al 2008,

17 Kotzias et al 2005). Tre typer guidelines vil komme på tale. For forureninger, hvor der er en kendt sammenhæng mellem en bestemt forurening og en sundhedseffekt, vil der blive etableret traditionelle grænseværdier for den maksimalt acceptable eksponering (CO, Radon, Benzen etc.). For sammenhænge, hvor der er mindre veletablerede sammenhænge (vandskade og svampevækst), vil der blive lavet vejledninger og anbefalinger for fornuftig byggeteknik, men ingen talværdier for acceptable eksponeringer. For indeklimaproblemer med postulerede men udokumenterede relationer til indemiljø eksponeringer (fx MCS) vil ALARA princippet være gældende (As Low As Reasonably Achievable). Der er også international konsensus om, hvordan prioritering af indeklimaforureninger med henblik på regulering skal ske ud fra et sundheds hensyn (Cochet et al 2006, Koistinen et al 2008, Kotzias et al 2005). Et specielt forskningsprogram vil blive etableret med henblik på at fremskaffe manglende toksikologiske data for prioriterede stoffer og tekniske løsninger på specifikke kildeproblemer relateret til indeklimaet. Tabel 2 viser nogle internationale aktiviteter iværksat med henblik på en international lovgivning omkring byggeriet som beskrevet ovenfor. Som eksempel viser figur 5, hvordan prioriteringen i den kommende WHO guideline for Dampness and Mould (Anonymous 2008b) er prioriteret baseret på DALY under antagelse af en reduktion af den relative risiko for sundhedsskader på 10 %. Her viser overvejelserne, at indførelse af mekanisk ventilation og vejledninger for bygningskonstruktion og vedligeholdelse er de to væsentligste elementer (Carrer et al 2008). WHO og EU komiteer har etableret de første prioriteringer mellem kendte luftforureninger af indemiljøet (Anonymous 2008a). Andre Komiteer er i gang med at opstille guidelines for de højst prioriterede luftforureninger (Anonymous 2008a,b). Den første guideline ventes i løbet af dette år (2009) (Anonymous 2008c). Herefter vil der i fremtiden komme nogle stykker hvert år. Andre internationale komiteer er i gang i Europa og US- EPA (US EPA 2009) for at omforme disse guidelines for eksponeringer til vejledninger og byggeanbefalinger for prioriterede luftforureninger og kilderne hertil. Rabel 1 opsummerer aktuelle arbejder med fokus på indeklimaregulering. Sandsynligvist vil der efter en års overgangsordning komme tvungne lovkrav til sunde, energineutrale og miljøvenlige boliger. Parallelt

18 med denne udvikling vil EUs Kemikalielovgivning (REACH) over år lægge stadig flere begrænsninger på de kemikalier, som byggeindustrien kan anvende. Dette vil føre til yderligere ændringer af materialer og produkter anvendt i bygningerne. Referencer Anonymous (1948) The WHO definition of Health. Proceedings and final acts of the international health organization conference in New York 19-22/7, UN/WHO Interim Commission; p Newyark, USA: Anonymous (1997) Supplement: American Thoracic Society Workshop achieving healthy indoor air. Am J Resp Crit Care Med ;156: Anonymous (2008a) IAQ guidelines for indoor air quality: 24 selected agents, WHO regional office for Europe and Asia, Bonn, Germany. Anonymous (2008b) IAQ guidelines for indoor air quality: dampness and mould. WHO regional office for Europe and Asia, Bonn, Germany. Anonymous (2008c) WHO Global Burden of Disease, Brouve,K.De; Goelen,E., Spruyt,M., Torfs,R. (2008) VITO Ranking of indoor air health problems using health impact assessment. (2008) Bruin,Y.B.de; Kotzias,D.; Kephalopoulos,S. (2004) HEXPOC: Human Exposure Characterization of Chemical substances; Quantification of exposure routes. P , EU-Joint Research Center, Ispra, Italy. Carrer,P.Jantunen,M.; Fernandes, E.de O., (2008) EnVie Co-ordination action on Indoor Air Quality and Health, Vol 1, 2, 3, & 4. Cochet C, Fernandes EO, Jantunen M, Lindvall T, Maroni M, McLaughlin JP, et al. (2006) Strategies to determine and control the contributions of indoor air pollution to total inhalation exposure (STRATEX). EUR 22503, Report 25 ed. Joint Research Center, European Commission; Ispra, Italy. Heimtsa-IAQ (2008) HEIMTSA (Health and Environment Integrated Methodology and Toolbox for Scenario Assessment);

19 HITEA (2008) HITEA - Health Effects of Indoor Pollutants: Integrating microbial, toxicological and epidemiological approaches. Koistinen K, Kotzias D, Kephalopoulos S, Schlitt C, Carrer P, Jantunen M, et al. (2008) The INDEX project: executive summary of a European Union project on indoor air pollutants. Allergy 63: Kotzias,D., Koistinen,K.; Kephalopoulos,S., Schlitt,C., Carrer,P., Maroni,M. Jantunen,M., Cochet,C., Kichener,S., Lindvall,T., MvLaughlin,J., Mølhave,L., Fernandes, E.de O. Seifert,B. (2005) Final report of the INDEX project, Critical appraisal of setting and implementation of indoor exposure limits in the EU, P , EU-Joint Research Center, Ispra, Italy. Mølhave L, Boschi N, Krzyzanowski M, Aas K, Bakke JV, Bencko V, et al. (2000) The right to healthy indoor air, Report of a WHO Meeting. Targets 10 & 13 ed. Copenhagen, Denmark: WHO Regional office for Europe. US-EPA (2009) Indoor airplus, construction specification. EPA 402/k-08/0034, US-EPA Washington DC, USA.

20 Figur 1. Den relative betydning af forskellige kilder til optagelse af kemikalier fra miljøet. Tabel 1. Eksempler på sygdomme som er tilskrevet indemiljøet. Infektioner Tubekulose Legionær syge Immun system reaktioner, Asthma Allergy Uspecifik hypersensitivitet Respiratoriske sygdomme (ikke-immunsystem relateret) Nedsat lungefunktion Cellulare ændringer Cancer Andre celulare effekter inkluderende reproduktion Neurogene and sensoriske ændringer Lugt Irritation Neurogene symptomer Performance og produktivitet Kardivaskulare effekter. Puls of blodtryk CO forgiftning

21 Figur 2. Indeklimaets betydning for sundhed målt i DALY Figur 3. De vigtigste kilder til luftforurening i indemiljøet målt i DALY

22 Figur 4. De vigtigste luftforureninger i indeklimaet målt i DALY Figur 5. Eksempel på prioriteringsmekanismen ved etablering af guidelines, anbefalinger og vejledninger for fugtige bygninger og mikrobiel vækst. Prioriteringen baseres på DALY

23 Tabel 2: Projekter og arbejdsgrupper med fokus på guidelines, anbefalinger og vejledninger angående indeklima. Forkortelse Titel Home page Status THADE Towards Healthy Air in Dwellings in Europe ects/2001/pollution/fp_pollution_ WHO Indoor quality guidelines WHO Indoor quality guidelines ENHIS PRONET EnVie 2001_exs_02.pdf 24 selected compounds Ongoing Water damages and mould growth European Environment and Health Network Pollution Reduction Options Network Coordination action on indoor air quality and health effects Ongoing Final report 2008 PINCHE VITO INDEX US-EPA Policy Interpretation Network on Children s Health and Environment (US) Ranking of indoor air health problems using health impact assessment. Critical appraisal of setting and implementation of indoor exposure limits in the EU Indoor airplus, construction specification. h5/15- VITO%20(Rudi%20Torfs).pdf ec.europa.eu/health/ph_projects/ 2002/pollution/fp_pollution_2002 _exs_02.pdf - Final report 2008, Final report of (2009) HITEA HITEA - Health Effects of Indoor Pollutants: Integrating microbial, toxicological and epidemiological approaches. 2/42-hitea-website 2008 Heimtsa- IAQ HEIMTSA (Health and Environment Integrated Methodology and Toolbox for Scenario Assessment); d/152/language/en- GB/Default.aspx 2008

24 Påverkan av luktämnen i innemiljön Steven Nordin Vad betyder lukt för besvär från miljön? Går det att mäta lukt i innemiljön? Varför tycks så många reagera på mögellukt? Inledning En typisk innemiljö innehåller ungefär flyktiga organiska ämnen med luktande och sensoriskt irriterande egenskaper från utomhuskällor (t.ex. trafikavgaser) och inomhuskällor, såsom byggnadsmaterial, möbler och människor och deras aktiviteter (Wargocki, 2004). Syftet med detta kapitel är att beskriva hur luktande och irriterande kemiska ämnen kan ge besvär, hur lukt och sensorisk irritation kan mätas, och varför det är så vanligt att man reagerar starkt på mögellukt. För bättre förståelse för uppkomsten av dessa besvär ges först en kortfattad karaktärisering av de två nasala kemiska sinnena. Genomgående i kapitlet görs en åtskillnad mellan begreppen luktämne och lukt. Ett luktämne är molekyler som kan beskrivas i termer av fysiologiska egenskaper och som kan tolkas av nervsystemet och ge en lukt, d.v.s en luktförnimmelse eller luktperception (tolkning av förnimmelsen). Med luktsinnet avläser vi ständigt vår kemiska omgivning. Dess viktigaste uppgift är att rikta uppmärksamheten mot det som är positivt (t.ex. näringsrik kost) och negativt (t.ex. hälsofarliga ämnen i miljön). Luktsinnet är således mycket av ett kemiskt varningssystem. För att vi ska attraheras till eller varnas av ett visst luktämne förutsätter det att vi har tidigare erfarenheter av ämnet i fråga. Första gången vi kommer i kontakt med ett luktämne lägger vi dess lukt på minnet och skapar en association med denna, av positiv eller negativ karaktär beroende på om omständigheterna kring luktämnet är positiva eller negativa. Då vi vid ett senare tillfälle kommer i kontakt med luktämnet plockar vi fram en association från minnet. Denna association vägleder oss sedan att antingen närma oss eller ta avstånd från luktämnet. Luktsinnet är exceptionellt bra på att, genom klassisk betingning, skapa dessa vägledande associationer; särskilt gäller detta negativa associationer. För att förstärka denna vägledande funktion väcker lukter ofta starka emotioner som, baserat på tidigare

Påverkan av luktämnen i innemiljön. Steven Nordin

Påverkan av luktämnen i innemiljön. Steven Nordin Påverkan av luktämnen i innemiljön Steven Nordin Vad betyder lukt för besvär från miljön? Går det att mäta lukt i innemiljön? Varför tycks så många reagera på mögellukt? Inledning En typisk innemiljö innehåller

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa

Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet Inomhusklimat Örebro 2012, 14-15 mars Bakgrund Fokus Låg komfort Temperatur

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET DOFT ÖVER KÄNSLIG HET Ett Okänt Problem Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 2 Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 3 Till dig som studerar till sjuksköterska eller läkare Till högskolor och universitet

Läs mer

Inomhusklimat och riskkommunikation

Inomhusklimat och riskkommunikation Inomhusklimat och riskkommunikation sammanfattning En miljöhälsorapport visar att 1,2 miljoner svenskar beskriver att de upplever inomhusmiljörelaterade symtom. De vanligaste symtomen är trötthet, irritation

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Om kloranisoler och luftanalyser

Om kloranisoler och luftanalyser Om kloranisoler och luftanalyser Johnny C. Lorentzen Med dr & docent Adjungerad lektor Arbetsmiljötoxikologi, IMM, KI johnny.lorentzen@ki.se Utbildningsansvarig & innemiljökonsult Eurofins Pegasuslab AB

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

TEGEL ÖKAR INLÄRNINGEN

TEGEL ÖKAR INLÄRNINGEN TEGEL ÖKAR INLÄRNINGEN Bra skolbyggnader ger klokare barn ETT SUNT INOMHUSKLIMAT FÖRBÄTTRAR KONCENTRATIONEN Inomhusklimatet i en skola spelar stor roll för barns och ungas hälsa och inlärningsförmåga.

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa Seminarium Inomhusmiljö och hälsa Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa 10.00 Välkomna Lisa Redin, Miljösamverkan Västerbotten Stina Lindström, KOMIN, Umeå universitet 10.15

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet?

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.77-85. Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Hälsa och Inomhusmiljö

Hälsa och Inomhusmiljö Hälsa och Inomhusmiljö Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Juli 2009 Hälsa och inomhusmiljö Sammanfattning Ett flertal hälsoproblem kan misstänkas ha samband med brister i inomhusmiljön. Det

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling

Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling PRINCIP Huvudaktivitet 3 Hanna Ljungkvist (IVL Svenska Miljöinstitutet) Elin Eriksson (IVL Svenska Miljöinstitutet) Tomas Ekvall (IVL

Läs mer

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund Klagomål

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling

Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling PRINCIP Huvudaktivitet 3 Hanna Ljungkvist (IVL Svenska Miljöinstitutet) Elin Eriksson (IVL Svenska Miljöinstitutet) Tomas Ekvall (IVL

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Partiklar i inomhusluft

Partiklar i inomhusluft Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-

Läs mer

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Allmän bakgrund... 2 Vad är byggnadsrelaterad ohälsa?... 3 Faktorer i inomhusmiljön som ofta diskuteras i samband med byggnadsrelaterad ohälsa... 3 Utredningsprinciper

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Mögeldoft, symptom och allergi

Mögeldoft, symptom och allergi Mögeldoft, symptom och allergi Författare: Christer Dahlqvist Handledare: Maria Albin. Docent, Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne Projektarbete vid Uppsala Universitets företagsläkarutbilning 2012/2013

Läs mer

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin Riskkommunikation Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin www.inomhusklimatproblem.se Mögel som angriper byggnadsmaterial kan bilda starka

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Confidence in quality. Monteringsanvisning. mounting instructions URBINO. strømberg & fischer www.stromberg-fischer.dk

Confidence in quality. Monteringsanvisning. mounting instructions URBINO. strømberg & fischer www.stromberg-fischer.dk Confidence in quality Monteringsanvisning MONTERINGSANVISNINGER GB mounting instructions URBI strømberg & fischer www.stromberg-fischer.dk OBS! BORRA ALDRIG HÅL I OBS! BORRA ALDRIG HÅL I OBS! BORRA ALDRIG

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer Greta Smedje Fukt och mikroorganismer som hälsorisk Olika typer av hälsoeffekter av inomhusmiljön Irritation i ögon, näsa, hals, tungandning, huvudvärk, trötthet

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Göteborg den 15 mars 2004 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson

Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson 1.1 Hur var situationen på 1980-talet? Varför genomfördes den första konferensen? 1.2 Kan du ange några för dig

Läs mer

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Workshop om Patientutredning vid innemiljöproblem Ordförande Robert Wålinder Sekreterare Tom Follin SWESIAQ 2005 04 28 I workshopen

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

20.6.2014. CAMDEN 60cm. www.bathdeluxe.com

20.6.2014. CAMDEN 60cm. www.bathdeluxe.com 20.6.2014 CAMDEN 60cm www.bathdeluxe.com CAMDEN 60cm Tack för att du valt vår produkt. Vi försökte att packa och transportera allt på bästa möjliga sätt. Men om du hittar en skadad del eller när en del

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer