hemtjänsten i halland en kartläggning av hemtjänstens organisation i de halländska kommunerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "hemtjänsten i halland en kartläggning av hemtjänstens organisation i de halländska kommunerna 2009-2010"

Transkript

1 hemtjänsten i halland en kartläggning av hemtjänstens organisation i de halländska kommunerna trygghetslarm omsorgsinsatser matdistribution servicemenyer nattpatruller kundval fixarservice anhörigstöd färdtjänst växelvård hemsjukvård serviceinsatser rehabilitering dagverksamhet korttidsplats

2 SocialCentrum Rapportserien 2010:1

3 SocialCentrum Region Halland FoU-verksamheten på Region Halland syftar till att medverka i forsknings- och utvecklingsarbeten i Hallands län. Huvudmän är länets sex kommuner och Landstinget Halland. Verksamheten har fått del av regeringens stimulansmedel inom äldreområdet och det statliga stödet har utgått under åren

4 Innehåll Förord...6 En snabb glimt av resultatet Inledning...9 Syftet med kartläggningen...9 Region Halland och äldreomsorgen Hemtjänsten i Sverige...14 Från vårdhem till hemvård...14 Hemtjänstens ABC vad gör hemtjänsten egentligen? Hemtjänsten i Halland...21 Antalet brukare...21 Kostnad per brukare...22 Organisatoriska skillnader...22 Politikens redskap Nya brukare, ny hemtjänst...27 Brukarna är mycket sjukare...27 Från bullbak till minutplanerad omsorg...28 Personalen får mindre frihet men större ansvar...31 Sammanfattningsvis om hemtjänsten i Halland då och nu Kundvalet i Halland...40 En politisk fråga...40 Varberg först på banan...42 Kundval i Hallands andra kommuner...43 Vad innebär det för en kommun att gå in i LOV?...45 Organisationens utformning...50 Kundvalet ur brukarens perspektiv...55 Sammanfattningsvis om kundval

5 6. Valfrihet...60 Servicemenyer och möjlighet att byta insats...60 Valfrihet Nej det bryr jag mig inte om, men kan du byta glödlampan är du snäll?...62 Tankar kring äldres inflytande...63 Personalens handlingsutrymme...64 Sammanfattningsvis om valfrihet Arbetsorganisationen...68 Undersköterskor ska inte behöva städa...68 Timvikarier, bemanningspool och så timvikarier igen...71 System för planering och dokumentation...73 Trygghetslarm...75 Resursbedömningssystem...76 Avgifter...76 Sammanfattningsvis om arbetsorganisationen Hellre äta gröt tillsammans än oxfilé ensam...79 Varm eller kyld en fråga om pengar och kvalitet...79 I Varberg kan brukarna välja matleverantör...81 Brukarna sätter betyg...82 Sammanfattningsvis om maten I hemtjänstens gränsland...84 Hemsjukvård vems ansvar?...84 Anhörigstöd...85 Förebyggande arbete...87 Mellan hemtjänst och särskilt boende...89 Sammanfattningsvis om hemtjänstens gränsland Sammanfattning...94 Liten ordlista Referenser

6 Förord Så vad inom hemtjänsten ska du fokusera på? Du kan ju inte titta på allt. Den frågan fick jag i ett av mina allra första möten med en chef för hemtjänsten i en av Hallands kommuner. Då visste jag ingenting om vad hemtjänsten sysslade med eller hur man arbetade. Detta är ingen falsk blygsamhet från min sida. Hemtjänsten var för mig en avlägsen värld av unga tjejer som kom hem till äldre för att laga mat och handla. Så när jag i detta tidiga skede av arbetet med att göra en kartläggning av hemtjänsten i Halland fick frågan om hur jag skulle avgränsa arbetet, kände jag mig lätt knäsvag. Den ytterst hjälpsamma hemtjänstchefen gick vidare med att räkna upp olika områden som rör sig i hemtjänstens gränsland: larmpatruller, nattpatruller, rehabilitering, sjukvårdsinsatser i hemmet, arbete med planeringsteam på sjukhuset, frivilligarbete, anhörigstöd, arbetsmiljöfrågor, kompetensutveckling, stimulansbidrag, biståndsbedömning och så vidare. Hälften av begreppen hade jag ingen aning om vad de innebar. Hon konstaterade om igen: Det går inte att ta med allting. Det räcker inte tiden till. Hur har du tänkt avgränsa? Frågan var uppenbart välvillig och helt och hållet avsedd att vara hjälpsam, men min reaktion var en av begynnande panik. Vad i hela friden hade jag gett mig in på? Hur skulle jag som helt saknade kunskap kunna göra avvägningar om vad som var viktigt att titta på och vad som kunde hoppas över? Jag svarade något lite svävande om att jag hade tänkt börja med en öppen och bred approach och låta de jag intervjuade styra samtalens riktning. Förhoppningen var att ge en så fullständig bild som möjligt av hemtjänstens organisation, utan några tidiga avgränsningar. Så här i efterhand kan jag konstatera att frågan om hur kartläggningen skulle begränsas var i allra högsta grad berättigad. Hemtjänstens organisation är stor och spretig och ser fullständigt olika ut i varje kommun. Gränserna är suddiga och man arbetar ofta överlappande med andra områden. Dessutom är förändringstempot så högt att ytterst få personer har översikt över arbetet och vet hur alla organisationens delar fungerar. Så var börjar man? Det blev som jag tafatt antydde i det tidiga mötet med hemtjänstchefen: ingången för samtalen om hemtjänsten har varit öppen och de som deltagit i studien de som kan hemtjänsten har fått styra kartläggningens inriktning och fokus. Resultatet blev den rapport som du håller i din hand: en berättelse om förändringsprocesser, utvecklingsarbete och olika tendenser som dagens hemtjänstorganisation brottas med. 6

7 Tack till alla er som låtit mig ta del av er kunskap och som bidragit med er tid och ert engagemang under arbetets gång. Tack till Per Albinsson, min handledare, och Marie Karlsson på SocialCentrum för att ni agerat bollplank och gett råd och vägledning. Ett varmt tack till SocialCentrums utvecklingspartners Gunvi Jönsson och Ingrid Karlsson för att ni under arbetets lopp delat med er av era tankar och för att ni läst utkast till rapporten, kommenterat och kommit med kloka förslag. Ni har utan tvekan bidragit till att förbättra slutversionen av rapporten flera gånger om. Jag vill även rikta ett stort tack till professor Per Gunnar Edebalk, som läst och kommenterat rapporten och delat med sig av sin sakkunskap genom samtal både i inledningen och i slutskedet av arbetet. Det har varit ett privilegium att få ta del av så gedigna kunskaper och jag är oerhört tacksam för det engagemang du visat projektet. Sist men inte minst, tack till alla er som deltagit i intervjuer och tack till alla er som svarat på mina frågor via mejl och telefon. Utan era erfarenheter, kunskaper och tankar hade det inte blivit någon rapport. Ni har gjort mitt arbete enkelt genom att ge ett så detaljrikt, mångfasetterat och spännande material för kartläggningen. Halmstad mars 2010 Boel Abelson-Crossley 7

8 En snabb glimt av resultatet Under arbetets gång blev det tydligt att hemtjänstens organisation är oerhört komplex och förändringstempot högt. Inom flera av kommunerna pågår omvälvande förändringsarbete. Man inför kundval och lägger ut delar av verksamheten på entreprenad, provar servicemenyer, delar arbetsorganisationen i olika utförarenheter eller flyttar vissa arbetsuppgifter till separata personalgrupper, gör om hela organisationsstrukturen, flyttar till nya lokaler, byter dokumentationssystem och testar nya tekniska hjälpmedel. Olika system förekommer i varje kommun och även inom kommunerna kan det förekomma skillnader i hur man arbetar. Rapportens fokus har lagts på processer och tendenser i verksamhetens utveckling, snarare än de praktiska och tekniska detaljerna kring dagens organisationsformer. Tanken är att ge en överblick över den riktning som hemtjänstens organisation i de halländska kommunerna rör sig mot, snarare än en detaljbeskrivning av hur det ser ut idag. Några av de områden som diskuteras är förändringar i biståndsbedömning och hemtjänstens innehåll, kundval, flexibilitet i arbetsorganisationen, mat, anhörigstöd och boende. Frågan om äldres valfrihet och inflytande är ett centralt tema, som löper som en röd tråd genom flera av rapportens områden. Det handlar dels om den formella valfriheten, att kunna välja utförare genom kundval eller att kunna säga till om när och hur hjälpen utförs, men det handlar även om flexibilitet i det dagliga hemtjänstarbetet. Om möjligheten att få hjälp att sy i en knapp istället för att gå en promenad. Under arbetets gång har det blivit uppenbart att det finns stora behov av vidare studier rörande hemtjänstens organisation. Skillnaderna är stora och direkta jämförelser försvåras av bristen på gemensamma system och jämförbara data. Verksamheten är så omfattande och snabbrörlig att ytterst få personer har överblick och risken är stor att man tappar värdefulla kunskaper och erfarenheter. Förhoppningen är att rapporten kan vara av värde för politiker, chefer, tjänstemän och medarbetare inom hemtjänstens organisation, studenter inom omvårdnadsprogrammet och andra som har ett intresse av frågor som rör hemtjänsten. Tanken är att kartläggningen ska kunna fungera som ett underlag i diskussioner kring framtida förändringsarbete inom hemtjänstens organisation. 8

9 1. Inledning Det har hänt mycket inom hemtjänsten i Hallands kommuner de senaste åren. I Halmstad, Kungsbacka och Varberg har kundval införts och i Halmstad har utförarorganisationen nyligen delats i två enheter: service och omsorg. I diskussioner bland deltagarna inom SocialCentrum nätverk talas det allt mer om förändringar, system som är under utveckling och nya initiativ som avspeglas i verksamheten. syftet med kartläggningen Syftet med att göra en kartläggning av hemtjänstens organisation i de halländska kommunerna är att ge en nulägesbild av verksamheten och att göra en analys av tankegångarna bakom de organisationsformer man valt. Tanken är att ge en övergripande bild och att titta på hemtjänstens organisation som helhet. De generella frågor som ligger till grund för kartläggningen är: Vilka likheter och skillnader finns mellan de olika kommunernas hemtjänstorganisation? Hur har hemtjänsten förändrats över tid och vilka drivkrafter har legat till grund för förändringen? Hur ser dagens hemtjänstorganisation ut och vilka utmaningar finns? Hur uppfattas organisationen av de som berörs av den dagliga verksamheten: personalen och brukarna? I dialog med de intervjuade uppstod ett antal delfrågor som berörde centrala teman inom dagens organisation: Vilka är dagens brukare och hur påverkas arbetet av brukarnas behov? Hur ser personalens vardag ut? Vad gör man och vad gör man inte? Vad är bakgrunden till att kundval införts i vissa kommuner och hur har kundvalet påverkat hemtjänstens arbete? Hur upplever brukarna kundvalet? Finns det valfrihet i dagens hemtjänst? Hur upplever brukarna valfriheten? 9

10 Hur ser arbetsorganisationen ut? Är den likadan överallt eller finns det stora skillnader mellan kommunerna? Hur fungerar matdistribution till de brukare som beviljats måltider genom kommunens försorg? Finns det andra områden som påverkar hemtjänstens arbete, där det sker en utveckling som berör verksamheten? Studien är baserad på dokumentanalys samt enskilda samtal med chefer, medarbetare, politiker och brukare inom Hallands sex kommuner: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Kungsbacka, Laholm och Varberg. Rapporten består av två delar: en analys av några centrala teman som återkommit i samtalen om hemtjänstens organisation samt en översiktstabell som redovisar statistik och uppgifter om kommunernas organisation. Rapportens disposition Rapporten är indelad i tio kapitel. I detta inledande kapitel ges en kort bakgrundsbeskrivning till varför man på SocialCentrum tyckte att det fanns ett behov av en kartläggning av hemtjänstens organisation i de halländska kommunerna. Här presenteras studiens tillvägagångssätt och arbete. I kapitel två ges en beskrivning av hemtjänstens verksamhet: hur hemtjänsten växte fram i Sverige och hur arbetet utvecklats under de senaste åren. Här ges även en kort beskrivning av hemtjänstens arbete, hur det går till rent praktiskt när en äldre person får hemtjänst, från ansökan till utförda insatser i hemmet. Detta kapitel kan med fördel hoppas över av den som redan har kännedom om hemtjänstens arbete. Kapitlen tre till nio utgör själva kärnan i kartläggningen av hemtjänstens organisation i Hallands kommuner. Här presenteras centrala teman som kommit fram i samtalen med representanter från de sex kommunerna: hemtjänsten i Halland, vilka brukarna är och vad hemtjänsten gör, kundval, valfrihet, arbetets organisation, mat och avslutningsvis ett samlingskapitel för några av de områden som rör sig i hemtjänstens gränsland. Beskrivningar och exempel från hemtjänstens verksamhet varvas med forskning och litteratur inom området och några diskussionsfrågor väcks. I det sista och sammanfattande kapitlet knyts säcken ihop. Här summeras huvuddragen i kartläggningen och frågeställningar för vidare diskussion föreslås. 10

11 Längst bak i skriften hittar du en översiktstabell med statistik och fakta om hemtjänstens organisation i de sex kommunerna. Här ges en snabb överblick över vilka kommuner som har kundval, var man serverar varm respektive kyld mat, genomsnittskostnader per brukare, andel medarbetare som har undersköterskeutbildning och så vidare. region halland och äldreomsorgen Sedan starten av Region Halland år 2003 har man inom SocialCentrum genomfört ett 60-tal projekt inom äldre- och handikappomsorgen. SocialCentrum ordnar regelbundet nätverksträffar för representanter från kommunerna och har publicerat en rad skrifter med syfte att belysa frågor som rör länets äldreomsorg. Här återfinns bland annat en litteraturserie om hemtjänsten i Halland av Mymmel Blomberg som baseras på intervjuer med brukare, personal, arbetsledare, anhöriga och biståndshandläggare. En sjätte skrift baserad på samtal med politiker är på väg och ytterligare en är planerad, där vi får möta några av alla de andra människor som kommer i kontakt med hemtjänsten, som rehabassistenten, fixartjänsten och färdtjänsthandläggaren. SocialCentrum har även gett ut Bilder från framtiden (2007), där forskare, politiker och personalföreträdare beskriver framtidens äldreomsorg, så som de tror att den kommer att se ut år Varför kartlägga hemtjänstens organisation? Idén att göra en kartläggning av hemtjänstens organisation kom bland annat från diskussioner inom SocialCentrums nätverk, där det blivit tydligt att stora förändringar skett på kort tid inom hemtjänsten i Halland. Inom SocialCentrum upplevde man att det under de senaste tio åren skett en förändring, där hemtjänstens organisation visade allt större skillnader mellan de olika kommunerna. Det konstaterades även att många av förändringarna kunde kopplas till politiska beslut, som införandet av kundval eller en delad organisation, och man ville därför göra en koppling mellan dagens hemtjänst och de tankegångar och diskussioner som legat som grund för beslut som påverkat organisationen. Tanken med kartläggningen är att skapa en nulägesbild av hur hemtjänstens organisation ser ut i Halland idag, år Förhoppningen är att rapporten ska kunna användas som utgångspunkt i diskussioner kring hemtjänstens organisation och utgöra ett underlag för framtida förändringsarbete inom hemtjänsten. Samtalets krokiga vägar Rapporten bygger på samtal med chefer, personal, politiker och brukare inom hemtjänsten i Hallands sex kommuner: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Kungsbacka, Laholm och Varberg. Bland 11

12 cheferna finns både första linjens arbetsledare och de som har mer övergripande ansvar för hemtjänstens verksamhet. Samtal har även förts via telefon med chefer och tjänstemän inom biståndshandläggning, anhörigstöd, frivilligverksamhet, kundval, utveckling och kvalitetsarbete. När det gäller politiker har jag intervjuat två i varje kommun: en från varje politiskt block. Anledningen till detta är att mycket inom hemtjänsten rör politiska ställningstaganden och syftet var att spegla eventuella olikheter mellan de två blocken. Sammantaget har 53 personer deltagit i studien. Här ingår bland annat tolv politiker, fyra chefer med övergripande ansvar, sex verksamhetschefer, elva medarbetare och åtta brukare, som deltagit i intervjuer. Brukarna kommer från Halmstad, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Anledningen till att dessa kommuner valts ut är att frågorna till brukarna rörde specifika ämnesområden som berörts av andra i dessa kommuner, som kundval och specialisering. Brukarna har valts ut av utförarna av hemtjänst: hemtjänstgruppen eller företaget, som blev ombedda att föreslå personer som de trodde skulle uppskatta att vara med och uttrycka sin åsikt i studien. Utförarna av hemtjänst har med andra ord handplockat brukare som är relativt friska och kommunikativa. Min egen bedömning är även att jag mött brukare som har en väldigt positiv och bejakande grundattityd och att det förmodligen finns många äldre som inte delar deras ljusa syn på tillvaron. I två fall deltog även anhöriga under samtalet. Här bör nämnas att det här på inget vis rör sig om en brukarundersökning och att brukarnas röster är alltför få för att kunna generaliseras. Samtalen har varit öppna och informella och har ofta byggt på information från tidigare möten. Frågor till politiker och brukare har delvis formulerats utifrån den bild som skapats i samtalet med chefer och personal. Ofta har intervjuer följts upp med samtal till tjänstemän inom olika sakområden för att ta del av aktuell statistik och bekräfta hur olika system tagits fram eller fungerar. Det har även hänt att de som intervjuats fått ett uppföljande telefonsamtal eller mejl, för att förtydliga någon detalj som inte rymdes i samtalet. Ibland har det trots många samtal varit svårt att få en fullständig bild av hur organisationen fungerar. Hemtjänstens verksamhet är så omfattande och komplex att ingen enskild person har inblick i allt och i varje kommun har det förekommit motstridig information, där en person sagt en sak och någon annan uttryckt raka motsatsen. Sakinnehållet i rapporten har därför ibland varit svårt att säkerställa, men i den mån det varit möjligt har uppgifter bekräftats av chefer med ansvar för de aktuella frågorna. Kartläggningen baseras utöver samtalen på en dokumentanalys som inbegriper kommunala riktlinjer, protokoll från nämndmöten, rapporter, utvärderingar, statistik och andra dokument med anknytning till kommunernas hemtjänst. 12

13 När det gäller dokumentanalysen kan nämnas att det inte varit helt enkelt att i alla kommuner ta del av offentliga dokument som kommunala riktlinjer, statistik och rapporter. Det har hänt att det trots åtskilliga försök inte har varit möjligt att ta del av central information, vilket försvårat arbetet. Bäst före ? Förändringar inom hemtjänsten sker fort och hela tiden. Inom varje kommun nämndes under intervjuerna nya organisationsformer, verksamhet som för närvarande testas i projektform och system som befinner sig i omvandling. Mycket av det som diskuterades skulle vara på god väg att bli inaktuellt redan vid rapportens tryckning. Ändå, eller kanske just därför, tyckte man inom SocialCentrum att det var viktigt att göra en kartläggning av hemtjänstens organisation i Halland så som den ser ut idag. Måhända blir det en ögonblicksbild av hemtjänsten som den såg ut våren 2010, men just det höga förändringstempot gör en kartläggning värdefull. För att förlänga rapportens bäst före datum har fokus lagts på processerna, snarare än de rent praktiska och tekniska aspekterna av hemtjänstens organisation. Analysen fokuserar på hur hemtjänstarbetet utvecklats och hur politiska tankegångar styrt inriktningen för förändringsarbetet. 13

14 2. Hemtjänsten i Sverige I detta kapitel tar vi oss en titt på hemtjänsten som fenomen och hur arbetet utvecklats i Sverige. När började man erbjuda hemtjänst? Hur har utvecklingen sett ut under de senaste åren? Hur fungerar dagens hemtjänst? Kapitlet vänder sig i första hand till läsare som har begränsad kunskap om hemtjänsten. Ni som redan arbetar och verkar inom hemtjänsten kan med fördel bläddra till kapitel tre. från vårdhem till hemvård Hemtjänsten är ett relativt nytt fenomen. I Sverige växte den fram under 1950-talet ur en äldreomsorg som stod inför växande kritik och granskning. Innan dess var ålderdomshemmet den enda omsorg samhället erbjöd och det förekom åtskilliga exempel på bristfällig vård inom dessa institutioner. Samhällsagitatorn och författaren Ivar Lo-Johansson (1952) var drivande i den nya utvecklingen. Han reste runt till många av landets ålderdomshem och rapporterade om kränkningar och försummelse. Uttrycket hemvård i stället för vårdhem myntades och i en drastisk reform för att förbättra äldrevården infördes 1957 kvarboendeprincipen, som kom att bli en grundbult i utvecklingen av svensk äldreomsorg. Tanken var att äldre i så stor mån som möjligt skulle erbjudas möjlighet att bo kvar hemma livet ut och få den hjälp de behövde i hemmet (Edebalk, 1990). Hemtjänsten växte sig snabbt stor och under 1970-talet, då organisationen var som störst, nyttjade var fjärde person över 65 år någon form av service eller vård i hemmet. (Socialstyrelsen 2005:10) Nästa stora förändring inom äldreomsorgen kom 1992, i och med införandet av Ädelreformen. Denna nationella omorganisation innebar att ansvaret för äldreomsorg helt lades över på kommunerna. Anledningen till reformen var bristande samverkan och en oklar ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting när det gällde de äldres omsorg. Man hade bland annat bekymmer med så kallade klinikfärdiga patienter som blev kvar på sjukhusen eftersom äldreomsorgen inte tillräckligt snabbt kunde ordna boende eller hemtjänst. Vid Ädelreformen övertog kommunerna betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade personer, vilket löste dilemmat med klinikfärdiga patienter som inte kunde skrivas ut (Socialstyrelsen 2005:11). Vid samma tidpunkt som införandet av Ädelreformen genomfördes även en förändring i kommunlagen (SFS 1991:900 Kap ) som gav kommunerna större frihet i hur man 14

15 organiserade sin omsorg. Förändringen gjorde att det blev lättare för kommunen att använda sig av externa utförare och att avknoppning, där personalen tog över driften av delar av verksamheten, gjordes möjlig. Under 2000-talet har det nationella äldreomsorgsarbetet handlat mycket om värdegrund, kvalitetssäkring och valfrihet. I januari 2007 gav Regeringen i uppdrag åt Socialstyrelsen att ta fram ett nationellt system för öppna jämförelser inom kommunernas vård och omsorg om äldre samt landstingens och/ eller kommunernas hemsjukvård. Syftet var att påskynda utvecklingen mot en bättre uppföljning, med förhoppning att på sikt skapa lägre kostnader och högre effektivitet. Arbetet har bland annat inbegripit att skapa ett system för öppna jämförelser, där jämförbara data om kommunernas verksamheters kvalitet, kostnader och resultat presenteras. Man har även utvecklat Äldreguiden, där ett antal kvalitetsmått presenteras och jämförs. I en slutrapport för öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre (Socialstyrelsen 2009) påpekas att en av utmaningarna i skapandet av ett nationellt kvalitetsmätningssystem är bristen på tillgängliga och jämförbara data från kommunerna. I sammanfattningen konstateras att utvecklingen av öppna jämförelser förutsätter att den officiella statistikens innehåll utökas och att kommunerna får förstärkta resurser och rutiner för uppgiftslämnande, att ett gemensamt fackspråk skapas och att redovisningen av vad som görs och insatsernas kostnader förbättras. Parallellt med utvecklingsarbetet inom nationella kvalitetsmätningar publicerades år 2008 Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51). Här föreslås bland annat en nationell värdegrund, ökat inflytande för äldre och ett nationellt instrument för behovsbedömning. Utredningen låg till grund för en lagrådsremiss som regeringen beslutade om i januari Över huvud taget visar de senaste årens utveckling en tydlig tendens till centralisering av kontrollfunktioner inom äldreomsorgen, med nationella kvalitetsmätningar, arbete med att utveckla gemensamma system för jämförelser och förslag om nationellt standardiserad behovsbedömning. Vi ser även tendenser till utveckling för att öka äldres inflytande och i Värdigt liv i äldreomsorgen föreslås att brukaren så långt som möjligt ska kunna välja när och hur insatserna ska ges. Privata utförare, kundval och LOV Privata utförare har funnits sedan början av 90-talet inom den kommunala omsorgen. Som halländska exempel kan nämnas Laholm, där företagen Attendo och Avesina under olika perioder skött delar av äldreomsorgen och Falkenberg, där personalkooperativet Floragården utfört service 15

16 och omsorg för äldre i över tio år och även hanterar besvarande av trygghetslarm. Floragården är ett exempel på så kallad avknoppning, som uppstår när verksamhet knoppas av genom att medarbetare tar över en del av ansvaret och driver verksamheten i egen regi. Detta var vanligt i början av 90-talet, men försvårades i och med införandet av Lagen om offentlig upphandling, LOU, Istället har kommunens främsta alternativ för att släppa in privata utförare varit att lägga ut delar av verksamheten på entreprenad och upphandla genom LOU. För att göra processen enklare och möjliggöra en organisation där kommuner har möjlighet att erbjuda de äldre större valfrihet när det gäller utförare av tjänster, infördes LOV, Lagen om valfrihetssystem, den 1 januari LOV bygger på ett valfrihetssystem där kommunen fastställer kriterier, tar in intresseanmälningar och sluter avtal med privata utförare. Lagen är ett komplement till LOU och upphandling behöver inte tillämpas. Alla som uppfyller de krav som kommunen specificerat ska godkännas och avtal ingås. Begreppen auktorisation eller certifiering används inte. Kommuner som vill öppna upp sin vård och omsorg för privata utförare har således idag två alternativ: LOU, Lagen om offentlig upphandling eller LOV, Lagen om valfrihetssystem. Framtiden Statistiska Centralbyrån (SCB 2008) förutspår i sina prognoser att åldersgruppen 65 år och uppåt kommer att växa starkt under de kommande åren. Vad beträffar befolkningen i de äldsta åldersgrupperna där hemtjänstens brukare vanligtvis hör hemma beräknas åldersgruppen 80 år och äldre att förbli konstant under de närmaste 10 åren. Först under 2020-talet antas åldersgruppen 80 år och uppåt öka kraftigt, när de stora årskullar som föddes på 1940-talet gör sig påminda i statistiken. Trenden att äldre blir allt fler förväntas fortsätta även i ett längre tidsperspektiv. När det gäller antalet personer i arbetsför ålder beräknas endast en svag uppgång under den kommande 50-årsperioden. Den arbetsföra befolkningen förväntas inte växa i samma snabba takt som den äldre befolkningen, vilket kommer att innebära en förskjutning av den så kallade försörjningskvoten då färre arbetsföra ska försörja en växande population (SKL Öppna jämförelser 2008:17f). För äldreomsorgen kan befolkningsutvecklingen innebära framtida svårigheter. Ett växande antal äldre kommer att medföra ett större tryck på vård- och omsorgssektorn. Fler människor kommer att behöva hemtjänst, särskilt boende och sjukvård. Äldreomsorgen kommer därför att behöva ökade resurser, både vad gäller ekonomi och organisation. Det kommer att behövas mer personal, samtidigt som den skattebetalande arbetsföra befolkningen minskar i proportion till befolkningen som helhet. Befolkningsutvecklingen kan med andra ord leda till både bekymmer i rekrytering av personal och finansiella svårigheter. 16

17 hemtjänstens abc vad gör hemtjänsten egentligen? Äldreomsorgen i Sverige rymmer ett antal verksamhetsområden som både stöttar och kompletterar varandra. För äldre som bor i sitt eget hem, även kallat ordinärt boende, finns möjlighet till hemtjänst och hemsjukvård, med alltifrån vardagsnära tjänster till rena vårdinsatser. Många kommuner erbjuder även dagverksamhet, fixarservice och olika former av anhörigstöd som syftar till att underlätta för äldre att bo kvar hemma. Vad säger lagen? Hemtjänstens insatser styrs utifrån flera lagar, främst enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Varje kommun har en skyldighet att fatta beslut om vilka insatser som respektive individ är i behov av, utifrån gällande lagstiftning. Sjukvård enligt HSL beslutas i regel av en läkare men kan också beslutas av en sjuksköterska och delegeras till hemtjänstens personal. Därefter utses en kontaktperson i hemtjänstgruppen, som i samråd med individen själv gör upp en individuell genomförandeplan över hur hjälpen skall utformas och genomföras. När det gäller behovet av medicinsk hjälp, exempelvis i form av läkemedelsgivning, omläggningar och andra liknande insatser, bestäms detta av ansvarig läkare och/eller sköterska. De insatser som beslutats enligt SoL kan bestå av exempelvis städning, inköp, tvätt, bäddning, hjälp att stiga upp på morgonen, hjälp vid dusch, måltidshjälp, promenader, ledsagning till sociala aktiviteter eller läkarbesök med mera. Hur fungerar det då? Kort sammanfattat fungerar dagens hemtjänst ungefär såhär: En äldre person kontaktar kommunen för att han eller hon behöver hjälp för att klara av sin vardag. Kanske har hälsan börjat svikta och en läkare eller sjukgymnast har rekommenderat hjälp i hemmet. Ofta handlar det vid första kontakten om enkla serviceinsatser som att man behöver hjälp med tvätt och städning eller inköp av dagligvaror. Omsorgsbehovet kommer vanligtvis senare, då den äldre kanske behöver hjälp att stiga upp ur sängen, äta frukost eller ta en dusch. 17

18 Vem bestämmer om mamma får hemtjänst? En biståndshandläggare gör en utredning i dialog med personen som sökt stöd. Ofta ingår ett hembesök och kanske deltar anhöriga som livskamraten eller barn i samtalet. Utifrån utredningen fattar handläggaren ett beslut i enlighet med Socialtjänstlagen om vilka insatser som beviljas. Det kan röra sig om tjänster som utförs av hemtjänstens personal eller om att installera ett trygghetslarm. Om ansökan om hemtjänst avslås har personen rätt att överklaga och få beslutet prövat. Biståndsbeslutet skickas till hemtjänstens utförarorganisation, som får detaljer om vem brukaren är, vilka insatser som har beviljats och hur mycket tid som uppskattas behövas till varje hjälpinsats. Det kan till exempel handla om att den nya brukaren ska ha 60 minuters städning varannan vecka. En ekonomisk ersättning utgår från förvaltningen till utförarorganisationen baserad på antingen en uppskattning av hur många timmars arbete de beviljade insatserna tros medföra eller i efterhand för det faktiska antalet timmar som utförts. Biståndshandläggarens roll Fram till mitten och slutet av 1990-talet utfördes biståndsbedömningen och arbetsledningen inom hemtjänsten av samma person, vanligtvis kallad hemtjänstassistent. Hemtjänstassistenten var den som gjorde en bedömning av behovet av hjälp hos pensionären, planerade det praktiska arbetet, skötte budgeten och ledde personalen. För att försäkra sig om en rättssäker organisation, där bedömningen av hjälp baseras helt på individens behov av hjälp snarare än kommunens ekonomiska förutsättningar, delades rollen upp. Den som tidigare arbetat som hemtjänstsassistent kunde antingen bli renodlad biståndshandläggare alternativt arbetsledare med personal och budgetansvar inom hemtjänsten. Biståndshandläggarens uppgift är att utifrån de lagar som reglerar omsorgen, göra en utredning och fatta ett beslut om huruvida den som har sökt hjälp är berättigad till stöd. Ett dilemma i biståndshandläggningen är hur man ska tolka Socialtjänstlagen och andra lagar som styr omsorgsarbetet. I januari 2010 föreslogs i regeringens lagrådsremiss Värdigt liv i äldreomsorgen att Socialstyrelsen ska ges i uppdrag att utveckla ett nationellt instrument som underlag för behovsbedömning. Förslaget syftar bland annat till att förbättra biståndshandläggningen och skapa förutsättningar för mer likvärdiga bedömningar över landet. 18

19 Vad kostar det? Brukaren betalar en avgift för de insatser som beviljas. Avdrag kan göras beroende på vilka inkomster och utgifter man har. I vissa kommuner baseras avgiften på schabloner och brukaren betalar en fast avgift inom den nivå insatserna hamnar. I andra kommuner betalar brukaren för det faktiska antalet timmar de fått hjälp. Det finns en lagstadgad maxtaxa som våren 2010 var kronor per månad. Oavsett hur omfattande omsorgsbehovet är betalar brukaren aldrig mer än maxtaxan. Hemtjänstgruppens arbete Utifrån de insatser som beviljats sammanställs en genomförandeplan. I genomförandeplanen framgår vilka insatser som beviljats, när och hur de ska utföras, på vilket sätt brukaren har varit delaktig i planeringen, när och hur planen ska följas upp osv. En kontaktperson utses i personallaget, med syfte att detta förblir den person inom hemtjänsten som brukaren har mest kontakt med. Kontaktpersonen är vanligtvis den som gör ett första hembesök där man pratar om hur hjälpen från hemtjänsten kommer att fungera och sätter ihop genomförandeplanen. Planerare i hemtjänstgruppen, som är ansvariga för planering av arbetsgruppens schema, lägger in den nya brukaren i arbetsschemat för de kommande veckorna. I vissa kommuner hanterar hemtjänstgruppen förutom de planerade service- och omsorgsinsatser även besvarande av larm från brukare som har trygghetslarm. I andra kommuner finns speciella larmpatruller, som enbart svarar på larm. Larmet går vanligtvis till en larmcentral, men skickas vidare till hemtjänstgruppen som åker hem till brukaren så snart som möjligt. I många kommuner har man i sitt serviceåtagande satt en maxtid, till exempel 45 minuter, som man har som målsättning att vara på plats inom. Hemtjänstpersonalen arbetar i nära dialog med sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och medlemmar av andra professioner som kan vara inblandade i brukarens omsorg. Ofta används uttrycket att personalen arbetar i team och i de flesta hemtjänstgrupper genomförs teammöten, där representanter från olika professioner träffas för att diskutera enskilda brukares situation. Här kan man till exempel ta upp brukare som har råkat ut för ett fall och diskutera hur man kan arbeta tillsammans för att minska risken att den äldre ramlar igen. Hemtjänstens dagpersonal arbetar som regel i skift mellan ca och på kvällen. För äldre som behöver hjälp om natten, planerad eller genom larm, finns en nattorganisation med egen personal som enbart jobbar nattetid. 19

20 Personalorganisationen varierar från kommun till kommun. Vanligtvis finns ett antal enhetschefer som ansvarar för en eller ett par personalgrupper inom hemtjänsten men som även kan ha ansvar för ett särskilt boende. I de minsta kommunerna händer det att enhetscheferna sitter direkt under förvaltningschefen, men ofta finns en mellanchef med övergripande ansvar för hemtjänst och kanske även annan äldreomsorg. Det yttersta ansvaret för kommunens hemtjänst ligger hos förtroendevalda kommunpolitiker som sitter i en nämnd. Ofta tillhör hemtjänstfrågorna Socialnämnden, som även har ansvar för exempelvis försörjningsstöd och andra sociala frågor, men det händer även att äldreomsorgen tillhör ett separat ansvarsområde och har sin egen nämnd. Större beslut och övergripande handlingsplaner antas ofta även av kommunfullmäktige, som är överordnad nämnderna. 20

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

jämförelsetabell hemtjänsten i hallands kommuner

jämförelsetabell hemtjänsten i hallands kommuner jämförelsetabell hemtjänsten i hallands kommuner trygghetslarm omsorgsinsatser matdistribution servicemenyer nattpatruller kundval fixarservice anhörigstöd färdtjänst växelvård hemsjukvård serviceinsatser

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Hemtjänst. i Lessebo kommun

Hemtjänst. i Lessebo kommun Hemtjänst i Lessebo kommun Hemtjänst Hemtjänst är till för att du som har behov av stöd och omsorg ska klara dig i hemmet och kunna bo kvar. Hemtjänst innebär att omsorgspersonal från kommunen kommer och

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten LOV - frihet att bestämma >> Gör dina egna val Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten >> Nu införs Lagen om Valfrihetssystem (LOV) i hemtjänsten Det innebär att du själv väljer vem som ska utföra

Läs mer

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med Äldreomsorg i NYNÄSHAMN En guide till vad du kan få hjälp med Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Att ansöka om hjälp och stöd 3 Hemtjänst 4 Stöd 5 Färdtjänst 6 Särskilt boende 7 I hemmet 8 Tryggt

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26 Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården 2014-05-27 Sov 197/2014 Uppdaterad 2015-06-24 Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården Beslutad av: Programdirektör Social välfärd Ansvarig för upprättande: Neutrala enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult Januari 2013 Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare Gällivare kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få boendestöd. Det är svårt att berätta exakt hur det

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

AVGIFTER ÅR 2015. Avgifter gällande hemtjänst och hemsjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN

AVGIFTER ÅR 2015. Avgifter gällande hemtjänst och hemsjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN AVGIFTER ÅR 2015 Avgifter gällande hemtjänst och hemsjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Centrala begrepp är: förbehållsbelopp, minimibelopp, individuellt tillägg, avgiftsutrymme, inkomst, boende-kostnad, hemtjänst,

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning Individuell prövning Alla insatser inom äldreomsorgen prövas individuellt och utgår från dina specifika behov. Varje område har en biståndshandläggare som utreder dina behov vid hembesök och/eller vårdplanering.

Läs mer

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 Hemtjänst i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst? Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst? Biståndshandläggaren utreder

Läs mer

Anmälan om missförhållanden. handikappomsorgen. Meddelande 2007:14

Anmälan om missförhållanden. handikappomsorgen. Meddelande 2007:14 Anmälan om missförhållanden Trygghetslarm 14 kap 2 SoL inom och 24 äldre- a LSS och handikappomsorgen Meddelande 2007:14 701-16022-06 701-16023-06 Länsstyrelsen har i en tidigare rapport, år 2000, redovisat

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström Eget val hemtjänsten Information utgiven i september 2009 Fotograf Matz Arnström i Karlskrona INNEHÅLLSFÖRTECKNING Eget val i hemtjänsten Sid 3-5 Vad ingår i de olika alternativen? Sid 6 Valbara hemtjänstalternativ

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst

Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst Vem har möjlighet att välja utförare? Du som är beviljad hemtjänst omfattas av det egna valet av utförare. Vad innebär

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Nämnden beställer verksamhet Från Division Social omsorg i Internöverenskommelsen Från hemtjänstleverantörer enligt LOV (privata och DSO) Från privata särskilda boenden

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Valet är ditt Kundval inom hemtjänsten

Valet är ditt Kundval inom hemtjänsten Valet är ditt Kundval inom hemtjänsten Kungsbacka kommun Antal invånare: 74 000 invånare Äldre > 80 år: 3092 personer Politiskt: Läge: Borgligt styre Gräns mot Göteborg, Mölndal, Mark och Varbergs kommuner

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Yttrande avseende motion om Mina timmar

Yttrande avseende motion om Mina timmar Tjänsteskrivelse 1 (6) 2014-08-13 SN 2014.0118 Handläggare: Elisabeth Sedeborn Socialnämnden Yttrande avseende motion om Mina timmar Sammanfattning Ulla Averås, Nya moderaterna, har inkommit med en motion

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer