Upphandlingsindex Stockholms län 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upphandlingsindex Stockholms län 2014"

Transkript

1 Upphandlingsindex Stockholms län 2014 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling

2 Upphandlingsindex Stockholms län 2014 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling LO-distriktet i Stockholms län 2014 Upphandlingsindex är framtaget på uppdrag av LO-distriktet i Stockholms län. Enkätstudien är genomförd av Agenda PR och rapporten är producerad gemensamt. Författare: Emil Johansson, LO-distriktet Lars Jonsson, Agenda PR Omslagsfoto: Lars Forsstedt Omslagsdesign: Annika Eriksson, Bantorgets Kommunikation AB

3 1. Inledning... 3 Sammanfattning Offentlig upphandling ett politiskt verktyg... 5 Nytt EU-direktiv kan ge nya möjligheter... 6 Stockholms län är motorn i svensk ekonomi... 6 Skattebrott ett storstadsfenomen... 7 Hård kritik mot bristande ledning, kontroll och uppföljning... 8 Vita jobb facklig-politisk samverkan för schysta villkor Upphandlingsindex Enkätsundersökningens resultat Brister i kontroll av underleverantörer vid avtalsskrivning Drygt hälften genomför löpande kontroller Endast 16 procent av kommunerna följer upp tecknade avtal Nära sex av tio saknar skriftlig rutin för att säkerställa att krav efterföljs Många kommuner har erfarenhet av att leverantörer bryter mot lagar Få kommuner vidtar kraftfulla åtgärder mot fusk Drygt åtta av tio har ingen rutin för att hantera låga anbud Kommunerna vill se kollektivavtalsliknande villkor Sociala krav är vanligt förekommande Upphandlingspolicys i de flesta fall fastställda av politikerna Upphandlingsdirektiven styrs av tjänstemännen Åtta av tio kommuner har rutin för sakkunskap i upphandlingar Stort intresse för att utöka de sociala kraven Kommunerna efterfrågar mer resurser och tid Åtgärder för schysta villkor och mindre fusk Referenser Bilaga 1: Metod

4 1. Inledning I Sverige köper stat, kommun och landsting varor, tjänster och entreprenader för över 500 miljarder kronor årligen. Det utgör mellan procent av Sveriges samlade BNP (Konkurrensverket 2013:9). Enbart kommunerna i Stockholms län gjorde under 2011 inköp till ett värde av uppemot 80 miljarder kronor. Den offentliga upphandlingens omfång växer för varje år vilket innebär att ansenliga delar av våra gemensamma resurser används för att köpa tjänster, varor och entreprenader. Det betyder också att kommunerna har stora möjligheter att genom den offentliga konsumtionen främja olika värden eller aktörer. LO-distriktet i Stockholms län har för tredje året i rad granskat vilka rutiner kommunerna i Stockholms län har för att kontrollera de leverantörer de köper varor och tjänster av. Syftet med årets rapport är att öka kunskapen om kommunernas upphandlingsverksamhet samt väcka frågor kring hur upphandlingen används idag och hur den skulle kunna användas. Rapportens utgångspunkt är tvådelad. För det första: debatten om offentlig upphandling handlar om möjligheten att genom förfrågningsunderlagen ställa olika typer av sociala krav. Dessa möjligheter har på senare tid diskuterats allt intensivare i och med nya direktiv från EU. Genom att ställa sociala krav kan den upphandlande myndigheten främja olika typer av värden som vi gemensamt anser viktiga. Det kan handla om att maten på barnens skola ska vara ekologisk eller att vinnande företag ska erbjuda praktikplatser till kommunens unga. För det andra: om rutinerna för och uppföljningen av de krav som ställs brister ökar risken för skattepengarna hamnar i fel fickor. Varje år går stat, kommun och landsting miste om närmare 175 miljarder i skatteintäkter. Det är skillnaden mellan den skatt som borde ha betalats in och den som faktiskt betalas in. Enbart i Stockholms län uppgår de förlorade skatteintäkterna till dryga 50 miljarder kronor. Företag står för del största delen av de uteblivna skatterna i Sverige och ungefär 70 miljarder är kopplat till svartarbete. Konsekvensen blir uteblivna skatteintäkter som kunde ha använts för att utveckla välfärden. Skattefusk och ekobrott hänger dessutom ihop med dåliga villkor på arbetsmarknaden. Där det ena existerar finns möjligheten för det andra att frodas. En fungerande upphandlingsverksamhet kan därmed både minska skattefusket och förbättra arbetsvillkoren. Sammanfattning Rapporten bygger på en enkät som skickades ut till länets samtliga 26 kommuner i april kommuner besvarade alla frågor i årets undersökning och dessa deltog även förra året. Två kommuner lämnade ofullständiga svar medan sex kommuner avstod att svara. I årets rapport presenteras för första gången en kommunranking där kommunernas svar på respektive fråga har poängsats och sammanvägts till ett index. I kommunrankingen kan kommunerna få grönt, gult eller rött ljus. Endast en kommun, Järfälla, uppnår grönt ljus i årets index. 12 kommuner får gult ljus medan 6 kommuner bedöms ha så pass mycket brister i sina rutiner att de får rött ljus. Ytterligare två kommuner har svarat men har inte fullgjort hela enkäten och hamnar därför utanför kommunrankingen. I kapitel två sätts den offentliga upphandlingen in i både sin juridiska, politiska och ekonomiska kontext. För att förstå hur utmaningarna för upphandlingsverksamheten ser ut bör dess nuläge analyseras innan respektive kommuns svar redovisas. 3

5 I rapporten redovisas också hur kommunerna har svarat på respektive fråga. Sammantaget kan konstateras att mycket få framsteg har gjorts inom de områden som enkäten behandlar. Av de kommuner som svarat säger samtliga att de kontrollerar huvudentreprenören innan avtalsskrivning, däremot är det endast 42 procent av kommunerna som kontrollerar samtliga underleverantörer. I de fall ett upphandlat företag använder underleverantörer har kommunerna ingen kunskap om huruvida dessa följer lagar och regler kring exempelvis arbetsgivaravgifter och skatt. På samma sätt är den löpande kontrollen av underleverantörer bristfällig. 70 procent svarar att kontinuerlig kontroll av underleverantörer under avtalsperioder görs i vissa fall med endast 17,5 procent alltid kontrollerar underleverantörerna. Den löpande kontrollen sköts något bättre vad gäller huvudleverantörer, där svarar nästan sex av tio att de alltid genomför löpande kontroller medan 36 procent svarar att de gör det i vissa fall. Förutom att den kommun som inte genomför regelbundna kontroller riskerar att bidra till ekonomisk brottslighet, så riskerar det också att leda till att skattepengar slösas bort genom att kommunen inte får det den betalt för. Sex av tio svarar också att de inte har någon intern rutin för att säkerställa att uppföljning av kraven i avtalen genomförs. Sex av tio har varit med om att leverantörer brutit mot lagar och förordningar under de senaste fem åren. Drygt var fjärde svarar dock att de inte vet, vilket antyder att rutinerna för att systematiskt kontrollera leverantörer och sedan göra uppföljningar är bristfälliga. När det handlar om åtgärder mot brott är mindre kraftfulla åtgärder, som att påtala bristerna för leverantören och att inte förlänga avtalet, vanligast. Drygt åtta av tio uppger att de inte har någon rutin för att hantera anbud som är väsentligt lägre än övriga vid upphandling. I kombination med bristfälliga rutiner för löpande kontroll riskerar kommuner därmed att bidra till fusk. Tre av fyra kommuner ställer krav på kollektivavtalsliknande villkor vid upphandling och bland 30 procent av kommunerna ställs alltid det kravet. Olika former av sociala krav är vanligt, nio av tio ställer detta vid upphandlingar. Kommunernas policy för upphandling är i regel fastställd på politisk nivå, däremot är det relativt ovanligt att politikerna tar beslut om upphandlingsdirektiv. De tjänstemän som är högst ansvariga för upphandling, och som besvarat enkäten, efterlyser mer tid för att genomföra prövningar, men också mer resurser för att kunna genomföra bättre kontroller. Var fjärde vill också se ett större intresse från kommunens politiker. I rapporten presenteras det sammanräknade index och en sammanfattning för varje fråga enskilt. Om du vill se hur respektive kommun har svarat på en enskild fråga, gå då in på och klocka dig vidare till upphandlingsindex

6 2. Offentlig upphandling ett politiskt verktyg Den offentliga upphandlingen bland stat, landsting, kommun och övriga myndigheter utgör drygt 15 procent av Sveriges samlade BNP. Upphandlingsverksamheten står därmed för en betydande del av den svenska ekonomin. Därmed är det också en fråga som är och bör vara av stor politisk vikt. I detta kapitel beskrivs de förutsättningar som omgärdar frågan om offentlig upphandling. Det handlar om de lagmässiga förhållandena, ekonomins storlek, kritiken mot upphandlingssystemet samt hur facket kan bidra till bättre och säkrare upphandlingar. Reglerna kring offentlig upphandling har formats för att användningen av våra offentliga medel ska ske på ett kostadseffektivt sätt som främjar en öppen marknad och konkurrensneutralitet. Detta är grunden i den offentliga upphandlingen, vare sig det handlar om inköp av skolböcker eller bygget av en idrottshall. Lagen om offentlig upphandling (LOU), bygger på EU-direktiv och ska vara harmoniserad så att upphandlingssystemen ska vara likvärdiga över hela EU. Lagens utformning bygger på två grundprinciper: För det första, upphandlingsverksamhet ska sträva efter transparens, likvärdighet, icke-diskriminering och god effektivitet samt proportionalitet för att därigenom driva fram de ekonomiskt mest gynnsamma buden. För det andra, upphandlande myndigheter bör också beakta miljö- och sociala hänsynstagande i upphandlingens art motiverar detta (SFS 2007:1091). Sedan Sveriges EU-inträde har den första principen om transparens och kostnadseffektivitet varit överordnad i den svenska debatten. Vilket inneburit att en norm av lägsta bud har satt sig starkt. Samtidigt har debatten om offentlig upphandling till stora delar avpolitiserats. Det är olyckligt eftersom det riskerar att flytta diskussionen om formerna för den offentliga upphandlingen från den principiella till den tekniska nivån. För att förstå hur upphandlingen fungerar, vilka förtjänster den har och vilka som är de eventuella bristerna bör debatten utgå från det huvudsakliga ansvaret för upphandlingsverksamheten: den politiska inriktningen. Offentlig upphandling är ett kraftfullt politiskt verktyg som har möjligheten att främja specifika verksamheter eller särskilt viktiga principer (SOU 2013:12). Innan Sveriges inträde i EU betraktades det som en närmast självklar förutsättning att privata aktörer som vann upphandlingar av offentliga uppdrag skulle ha kollektivavtal (LO b). Idag är detta långt ifrån en självklarhet. Det är ett exempel på hur förutsättningarna förändras under tidens gång. Det är naturligt, men får inte glömmas bort när dagens utmaningar diskuteras. Innan vi redogör för resultatet av årets upphandlingsindex ska två medskick därför tas i beaktning. För det första, det finns inget som säger att en viss verksamhet måste upphandlas. Städning av skolor eller äldreboenden kan exempelvis vara en tjänst som utförs av personal som anställs direkt av en kommun. Valet att upphandla dessa tjänster är därför ett politiskt val gjort av ansvarig nämnd eller kommunfullmäktige i den specifika kommunen. För det andra, när en kommun bestämmer sig för att upphandla så ligger makten fortsatt hos politikerna. Det är de valda politikerna som ansvarar för att forma kommunens policy för upphandling och vid större upphandlingar är ansvarig nämnd eller kommunfullmäktige med och beslutar om vilka krav som ska ställas i upphandlingens förfrågningsunderlag. Utgångspunkterna visar att upphandlingsverksamheten inte måste vara statisk. De normer som idag styr verksamheten är möjliga att förändra om vi så vill. Det finns redan idag lagutrymme för att ställa olika typer av sociala krav men för att det ska ske måste också den lokala politiken förespråka att detta sker. När kommunernas rutin- och kontrollarbete studeras hamnar fokus ofta på tjänstemannanivå. Det är naturligt, men i diskussionen om orsakerna till eventuella brister bör blicken också lyftas till de som formar beslutar om verksamheten. 5

7 Nytt EU-direktiv kan ge nya möjligheter Lagen om offentlig upphandling (LOU) formas utifrån olika EU-direktiv, därför kan inte debatten om upphandling isoleras till vad som sker i Stockholm eller Sverige. Under det senaste året har processen med förändringar av EU:s direktiv om offentlig upphandling intensifierats och den 15 januari röstade Europaparlamentet igenom kommissionens förändringsförslag. Detta har från flera håll ansetts som ett viktigt steg för att öka möjligheten att ställa sociala krav i upphandlingsprocessen. I det nya direktivet görs det möjligt att kräva att ILO:s åtta kärnkonventioner ska efterlevas, att arbetsrättslagar ska följas samt att krav på kollektivavtal ska vara möjligt att ställa (EU-kommissionen u.å.). Samtidigt tolkar olika organisationer och experter på upphandling de nya direktiven på olika sätt. Huruvida krav på kollektivavtal blir möjligt vid användning av utstationerade företag är i dagsläget oklart. I arbetsmaterialet kring direktiven framgår också att det nya direktivet inte ska förändra de juridiska praxis som är formade utifrån EU-domstolens domar på området. Detta gör att förändringarna troligen inte kommer innebära att rättspraxis såsom Lex Laval påverkas. Direktivförändringarna innebär därför inte några totala förändringar av spelreglerna. Hur direktivet ska tolkas i praktiken är inte heller helt utrett. Innan det träder i kraft ska en svensk implementeringskommitté arbeta fram hur den svenska lagen ska tolka direktivet. Direktivet ses dock av både fackföreningar och miljörörelser samt andra berörda organisationer som ett steg åt rätt håll. Kritiken mot möjligheterna till lokal anpassning och inkluderandet av sociala krav i det nuvarande direktivet har varit hårt. I SOU 2013:12 lyfte regeringens utredare Anders Wijkman frågan och påpekade att nuvarande LOU både är krånglig, oflexibel och otydlig. Parallellt med upphandlingsdirektivet har EU-kommissionen kommit överrens med ministerrådet (respektve medlemsstats arbetsmarknadsminister) om ett nytt genomförandedirektiv på utstationeringsområdet. Detta möjliggör nu hårdare kontroller och uppföljning av avtal för att säkra konkurrensneutralitet och motverka lönedumpning. I direktivet ligger skrivningar om huvudentreprenörsansvar i byggbranschen vilket är ett sätt att tydliggöra vem som bär ansvaret för arbetsvillkor när det finns fler entreprenörer organiserade i ett projekt. För att dessa förändringar ska träda i kraft krävs dock att regeringen implementerar direktivet. Detta visar på att det finns möjligheter för politiker att förändra de spelregler som ligger till grund för den offentliga upphandlingen. För att vi ska kunna ställa starkare sociala krav, vare sig det handlar om kollektivavtal eller miljöhänsyn, krävs att detta drivs av politiker på både lokal, nationell och europeiska nivå. I ljuset av detta har vi därför i årets enkät också frågat kommunerna om hur de ställer sig till att använda ökade möjligheter till att ställa sociala krav. Svaret på en sådan fråga kan indikera vilka praktiska effekter en framtida direktivs- och lagförändring kan komma att få. Stockholms län är motorn i svensk ekonomi Stockholms län står för en stor del av landets BNP. Bruttoregionalprodukten (BRP), som är ett mått på den totala ekonomin i en region och som motsvarar BNP i länet låg 2011 på närmare miljarder kronor. Länets BRP fördelat per invånare är också betydligt högre än genomsnittet i Sverige. BRP i Stockholms län per invånare är nästan 40 procentenheter högre än i rikets genomsnitt, kronor jämfört med kronor för Sverige i stort (SCB:s statistikdatabas, egna beräkningar). Det betyder att Sveriges ekonomi är beroende av att ekonomin i Stockholmsregionen fungerar. 6

8 Den svenska välfärdsmodellen bygger på en hög tillit mellan medborgare samt mellan medborgare och det offentliga (Jacobsson 2010). Denna tillit gör det möjligt att beskatta befolkningen för att därigenom finansiera gemensamma nyttigheter såsom skola, sjukvård, idrottsanläggningar eller infrastruktur. För att detta ska vara möjligt krävs att staten och medborgarna ständigt bevisar att tilliten är intakt. Konkret handlar det om att de offentliga resurserna används på ett transparent och korrekt sätt. Att rätt investeringar görs och att du känner dig trygg i att betala skatt eftersom även din granne gör detsamma. All typ av ekobrott som berör den offentliga ekonomin är därför en fara för tilliten och därmed det system som finaniserar den offentliga verksamheten. Tilliten är extra utsatt när det pågår direkt skattefusk eller tveksamt nyttjande av skatemedel som möjliggjorts genom att företagen vunnit en upphandling. Det ifrågasätter den upphandlande myndighetens legitimitet. Skatteverket beräknar med måttet skattefelet hur stor del av den tilltänkta skattebasen som inte kommer skatteverket till del. Enligt myndighetens beräkning uteblir ungefär 5 procent av den totala skattenivån i uteblivna skatteintäkter (Skatteverket u.å.). Det betyder att det varje år försvinner 174 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter. I Stockholms län uppgår förlusten till 53,1 miljarder kronor. Detta är mycket stora belopp och en del av dessa resurser riskerar att försvinna genom att oseriösa aktörer anlitas genom olika upphandlingar. Under 2011 upphandlade länets kommuner för ungefär 64 miljarder kronor. Antalet unika leverantörer till kommunerna kan uppskattas till ungefär Detta innebär att den kommunala upphandlingen utgör en ansenlig del av den regionala ekonomin. Hur denna sköts är därför inte enbart en fråga om vilka krav som ställs i syfte att främja en god arbetsmarknad, det har också en direkt inverkan på den regionala och nationella ekonomin. Skattebrott ett storstadsfenomen Under 2013 anmäldes totalt skattebrott i hela riket enligt Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik. Det handlar om olika former av brott såsom skatteredovisningsbrott, försvårande av skattekontroll eller grova skattebrott. En överväldigande majoritet av brotten hörde hemma i något av de tre storstadslänen. Tabell 1 Antal anmälda skattebrott Förändring Sverige ,5 % Stockholms län ,2 % Skånes län ,5 % Västra Götalands län ,4 % Brottsförebyggande rådets statistikdatabas, statistik.brå.se ( ) I tabell 1 redovisas BRÅ:s statistik för skattebrott och grova skattebrott de senaste sex åren, fördelat på de tre största länen. Flest skattebrott begås i Stockholms län, under 2013 begicks 39 procent av landets samtliga skattebrott i här. Det framgår emellertid inte hur stor del av brotten som berör upphandlad verksamhet. Tabellen visar också att det sedan 2008 finns en generell uppgång av skattebrott, för hela landet har antalet brott ökat med 13,5 procentenheter. Antalet brott har dock skilt mellan vardera år och under såg vi en kraftig ökning av anmälningar i hela landet. Den ekonomiska brottsligheten måste tas på allvar. Både som ett fenomen i sig men också som en konsekvens av upphandlingssystem som inte har tillräckliga rutiner för att följa upp de aktörer som vinner upphandlingar. I den här rapporten har länets kommuner svarat på ett par frågor om hur kommunerna arbetar med löpande kontroll och utvärdering. 7

9 Hård kritik mot bristande ledning, kontroll och uppföljning Konsekvensen av låga krav på vinnande aktörer i offentlig upphandling kan bli att skattemedel används fel, främjar oseriösa aktörer eller till och med försvinner i någon typ av ekonomisk brottslighet. Men att ställa tydliga krav på redovisning och öppna böcker garanterar inte att kraven i praktiken efterföljs. För att beslutsfattare och medborgare ska veta hur de offentliga medlen används bör varje kommun implementera tydliga rutiner och system för att kontrollera att de avtal som träffas verkligen fullföljs på rätt sätt. I SOU 2013:12 Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling beskriver regeringens utredare Anders Wijkman att det finns stora strukturella brister i kommunernas och andra myndigheters uppföljning, kontroll och utvärdering av de upphandlade varorna, tjänsterna eller entreprenaderna. Utredningen pekar ut ett par särskilt viktiga slutsatser där kritiken mot hur upphandlingsverksamheten idag fungerar. Den hårdaste och överordnade kritiken berör ett svagt politiskt ledarskap. Den offentliga upphandlingen lider av brist på ledarskap och strategiskt perspektiv. Riksdag och regering synes sakna ett samlat grepp om den offentliga upphandlingens betydelse för viktiga delar av samhällets service. De har inte utnyttjat upphandlingens fulla potential som politiskt styrmedel eller för att hushålla med gemensamma medel. (SOU 2013:12 s. 17). Citatet fångar in kapitlets inledande diskussion. För att offentlig upphandling ska fungera inom ramen för de ambitioner som politiken har så krävs också ett tydligt politiskt ansvarstagande. Wijkmans utredning pekar också på stora kunskapsluckor. Inte minst sakas tillförlitlig statistik kring hur omfattande den offentliga upphandlingen är. Utan tillräckligt med underlag blir det också svårt för kommuner och myndigheter att utvärdera och jämföra sin upphandlingsverksamhet vilket i sin tur försvagar möjligheterna till evidensbaserad kunskapsförstärkning. Vidare menar utredningen att den stora mängden överprövningar leder till ökade kostnader och ibland också allvarliga förseningar av tillgången på offentlig service. I mindre kommuner eller myndigheter blir detta extra påtagligt då dessa inte besitter samma breda kompetens eller de resurser som krävs för komplicerade upphandlingsprocesser som större kommuner gör. Slutligen framhåller utredningen också stora brister i rutinerna för uppföljning av de krav som ställs. Kritiken sammanfattas av utredningen enligt följande: Ställda krav följs sällan upp, vilket gör att myndigheterna inte vet om de fått vad [de] avtalat om och betalar för. Bristande uppföljning anses t.ex. vara en viktig faktor bakom de skandaler som under senare år uppdagats inom äldreomsorgen. För samvetsgranna leverantörer leder bristen på uppföljning ofta till frustration och till att de ibland avstår från att delta i upphandlingar. När kontrakten inte följs upp minskar också möjligheterna att lära inför framtida upphandlingar.(sou 2013:12 s. 17). Denna kritik är allvarlig men knappast oväntad. I upphandlingsindex 2013 (LO-d 2013) framkom att hälften av kommunerna i Stockholms län saknade skriftliga rutiner för att säkerställa att ingångna avtal efterföljs och endast 5 av 22 kommuner uppgav att de alltid följer upp och kontrollerar de företag kommunen har avtal med. Precis som Wijkmans utredning påpekar är det inte förvånande att det under de senaste åren har uppdagats flertalet fall av tydligt missbruk och dålig skötsel av vunnen verksamhet. Bristande uppföljning öppnar upp för såväl skattebrott som utnyttjande av arbetskraft. Om företagen vet att kommunerna inte följer upp de krav de ställer blir incitamenten att i varje läge följa kraven inte särskilt starka. Därför krävs tydliga rutiner och metoder för uppföljning. 8

10 Vita jobb facklig-politisk samverkan för schysta villkor Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att arbetsmarknadens parter avtalar om löner och arbetsvillkor. Det betyder att politiken inte detaljstyr förhållandena på arbetsmarknaden genom att till exempel sätta minimilöner. Därmed blir det också svårare för exempelvis en kommun att direkt följa upp krav i upphandlingar som berör arbetsförhållanden. De regelverk som EU har format för att reglera hur offentlig upphandling ska genomföras bygger just på principen att det är staten som är ansvarig för att garantera acceptabla villkor på arbetsmarknaden. Det får som konsekvens att EU-direktiven därmed inte är direkt anpassade efter den nordiska arbetsmarknadsmodellen. För att säkerställa att de som arbetar i offentligt upphandlad verksamhet får löner och villkor i enlighet med branschens avtal har LO och berörda fackförbund tagit fram modellen vita jobb. Initiativet till modellen togs 2004 och bygger på ett gemensamt avtal mellan sex LOförbund (Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Kommunal, Målarna och Transport) och den politiska ledningen i Stockholms stad. Den gemensamma nämnaren var att dessa förbund alla organiserade medlemmar inom branscher där social dumping och svartarbete var vanligt förekommande i verksamheter som på något sätt berördes av offentlig upphandling (Unsgaard 2013). Syftet med modellen är därmed att hitta arbetsmetoder som ska garantera schysta villkor för personal som berörs av upphandlade tjänster i stat, kommun och landsting och samtidigt försvåra den ekonomiska brottsligheten som är kopplad till upphandlad verksamhet. Vita jobb bygger på att facket förser den upphandlande myndigheten med kollektivavtalsinformation som anger det legala utrymmet för sociala krav. Modellen bygger på fyra grundprinciper som samtliga anbudsgivare måste underkasta sig för att kunna vinna en upphandling Företagen måste erbjuda sina anställda kollektivavtalsenliga villkor utifrån de begränsningar som Lavallagen anger. Underentreprenörer omfattas av samma regler [som huvudentreprenören] och huvudentreprenören ansvarar för att underentreprenörer följer [reglerna]. Uppenbara brott mot reglerna leder till uppsägning av avtalet samt eventuellt skadeståndsanspråk. Företaget förbinder sig att visa relevanta handlingar för de kontrollanter som kommunen väljer att anlita. Även underentreprenörer kan kontrolleras. (LO a) Genom att utforma förfrågningsunderlag vid upphandlingar där såväl huvud- som underentreprenörer krav på kollektivavtalsenliga villkor tas ett första steg för att säkerställa att de deltagande företagen måste konkurrera på lika villkor och erbjuda anständiga anställningsvillkor. Kravens omfattning måste dock anpassa sig efter EU:s rättspraxis, utstationeringsdirektivets och LOU:s ramar men måste samtidigt vara specifika och konkreta då allmänt hållna krav inte godkänns. För att säkerställa att ställda krav därefter följs förutsätter modellen också sanktionsmöjligheter. Dessa möjligheter är inte bara ett sätt för facket eller kommunen att markera vikten av schysta villkor. Sanktionerna stärker också upp de seriösa företagen som delar i upphandlingar. Vid anbudsförfaranden där aktörer som i praktiken inte följer de uppställda kraven vinner kan sanktioner användas för att långsiktigt få oseriösa aktörer att inte delta i anbudstävlingen. Detta kräver dock möjligheten till återkommande kontroll. 9

11 Det är i princip enbart de avtalstecknande parterna som har kompetensen att tolka tillämpningen av specifika kollektivavtal. Det innebär att modellen förutsätter att fackliga kontrollanter får tillgång till aktuella löne- och anställningslistor, uppgifter om skatteinbetalningar, pensioner, semester- och arbetsmiljöregler samt uppgifter om underleverantörer. Genom att fackliga företrädare utför kontroll och delar med sig av informationen till kommunen så får upphandlaren tillgång till kompetens och insyn i det specifika kollektivavtalet. Genom Vita jobb-modellen kan politikerna använda upphandlingsverksamheten för att främja schysta villkor och sund konkurrens. Modellen är dessutom till fördel för fler än arbetstagarna. Kontroll och uppföljning försvårar för oseriösa aktörer att vinna anbud. Det är därmed ett sätt att främja en sund konkurrens mellan företag vilket i sin tur främjar det stora flertalet arbetsgivare som har schysta villkor, betalar sina skatter och bedriver en bra verksamhet. Genom att seriösa företag vinner anbuden minskar också risken för ekonomisk brottslighet och skattepengarna används i större utsträckning till vad de är avsedda för. Vita jobb-modellen är därför ett sätt att både främja den enskilda arbetstagaren, den seriösa företagaren men också den kommunala ekonomin genom att de offentliga skattemedlen används till vad de var avsatta att användas för. 10

12 3. Upphandlingsindex 2014 Detta är den tredje upplagan av LO-distriktets rapport om upphandlingsverksamheten i Stockholms läns kommuner. I de tidigare två har varje fråga redovisats var för sig. Det sker också i år. Nytt för denna gång är dock att vi presenterar en kommunrankning ett upphandlingsindex där kommunerna har poängsats utifrån deras svar på enkätens frågor. Det betyder att rankningen är gjord helt utifrån kommunernas egna svar och vi har inte undersökt giltigheten i svaren eller om det är samma person som svarat varje år. Materialet bygger alltså på tjänstemännens tolkning av frågorna vilket öppnar upp för att kommuner med liknande rutiner kan ha svarat olika beroende på hur de själva tolkar frågorna. Detta till trots är indexet ett bra verktyg för att skapa en helhetsbild över kommunernas rutiner vid upphandling och inköp. En stor del av en fungerande kontrollverksamhet bygger på medvetenhet och systematik. Genom indexet får vi en övergripande bild av hur välfungerande kommunernas systematiska arbete är. Poängsättningen av kommunerna är gjord utifrån deras svar på 13 av enkätens frågor. 1 Vid alla utom en fråga har kommunerna kunnat få 3, 1 eller 0 poäng. En av frågorna gick och besvara genom att välja flera alternativ och där delades en poäng per svarsalternativ ut. Maximalt kan en kommun få 44 poäng. Tabell 2 Poängnivåer för upphandlingsindex 2014 Nivå Poängspann poäng poäng 0 14 poäng Den maximala poängnivån är relativt låg vilket innebär att ett enskilt poäng har en förhållandevis stor inverkan har vi valt att gruppera in kommunerna i tre grupper. De kommuner som har 30 poäng eller mer får grönt ljus vilket betyder att de enligt enkätsvaren tycks ha goda rutiner för upphandling. De kommuner som får mellan 15 och 29 poäng får gult ljus. Här är inte rutinerna fullständiga men kommunerna samlar ändå ihop så pass mycket poäng att de inte underkänns helt. För kommuner som får upp till och med 14 poäng ges rött ljus. Dessa kommuner samlar inte ihop tillräckligt med poäng för att kunna anses ha tillfredsställande rutiner för kontroll vid upphandling. Årets enkät besvarades av 21 av länets 26 kommuner. Två av dessa Nynäshamn och Salem lämnade ofullständiga svar vilket innebär att de inte poängsätts i indexet. Deras svar finns däremot med i redovisningen av varje enskild fråga. De sex kommuner som har valt att inte svara står också med i indexet men utan poäng och ranking. 1 En förteckning över vilka frågor som ingår i indexet samt poängnivåerna för respektive fråga återfinns på LOdistriktets webplats Där finner du även kommunernas samtliga svar. 11

13 Tabell 3 Upphandlingsindex 2014 Kommun Nivå Poäng 1. Järfälla Sigtuna 24 Täby 24 Österåker Nacka 21 Södertälje Solna Stockholm Botkyrka 17 Sundbyberg 17 Upplands Väsby Huddinge Haninge Lidingö Upplands-Bro Ekerö 12 Tyresö Danderyd 11 Sollentuna 11 - Nynäshamn Ofullständigt svar - Salem Ofullständigt svar - Norrtälje Ej svar - Nykvarn Ej svar - Vallentuna Ej svar - Vaxholm Ej svar - Värmdö Ej svar I tabell 2 presenteras upphandlingsindex 2014 genom en ranking av 19 av länets 26 kommuner. Rankingen toppas av Järfälla kommun vilket också är den enda kommun som når grönt ljus. Kommunen samlar ihop 31 av 44 poäng. I redovisningen av varje enskild fråga framkommer det att Järfälla har utvecklat sitt arbete på en rad områden sedan fjolårets undersökning. De ställer bland annat alltid olika typer av sociala krav och kontrollerar alltid huvudentreprenörer löpande. På endast en fråga har deras svar försämrats, kommunen har inte längre någon rutin för hur onormalt låga anbud ska hanteras. Vidare visar tabellen att 12 av de deltagande kommunerna får gult ljus. Spridningen inom gruppen är relativt stor men ingen kommun är i direkt närhet att nå 30 poäng som är gränsen för grönt ljus. Tre kommuner rankas på en delad andra plats, Sigtuna, Täby och Österåker. Tabellen visar också att samtliga kommuner som har besvarat hela enkäten når över 10 poäng. Men samtidigt hamnar 6 kommuner under 15 poäng och får därmed rött ljus. Om vi jämför rankingen med hur kommunerna svarar på respektive fråga framkommer ett par intressanta mönster. Samtliga sex kommuner som får rött ljus saknar idag en skriftlig rutin för uppföljning av de krav kommunerna ställer på leverantörerna. Detta är ett bra exempel på att rankingen ger en fingervisning om hur väl kommunernas arbete fungerar för att hindra ekonomisk brottslighet och främja en sund konkurrens. 12

14 En förutsättning för en fungerande upphandlingsverksamhet är att de krav som ställs också kontrolleras. Utan kontroll blir kraven inte lika tunga och den upphandlande myndigheten riskerar att signalera att vad som skrivs i avtalet inte nödvändigtvis måste betyda så mycket i realiteten. När kommuner saknar skriftliga rutiner för hur kontroll och uppföljning av avtal ska fungera riskerar kommunen att sända en sådan signal. Detta innebär i förlängningen att medborgarnas insyn i den skattefinansierade verksamheten minskar. Samtidigt som det saknas skriftliga rutiner menar en majoritet av kommunerna att det saknas tillräckliga ekonomiska resurser och tid för prövningar. Detta ligger i linje med vad fackförbundet Vision tidigare beskrivit. Bland de medlemmar som arbetar med upphandling uppger endast 6 procent att det finns utrymme för kontinuerlig uppföljning av de upphandlade verksamheterna (Vision 2013). Om det varken finns rutiner eller tid för att på eget initiativ genomföra löpande kontroller riskerar kommunerna missa oegentligheter både vad gäller hur företagen hanterar den arbetsrättsliga biten och hur de hanterar användningen av skattemedel. Därför är indexets resultat något oroväckande. Att endast en kommun når upp till grönt ljus betyder att det finns stora förbättringsbehov i kommunernas rutiner kring kontroll och uppföljning om vi ska kunna vara säkra på att de offentliga medlen används på rätt sätt. När frågan om kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor studeras utifrån rankingen av kommunerna framkommer ännu en trend. Ingen av de kommuner som får rött ljus har krav på kollektivavtal eller kollektivavtalslikande villkor som norm. De flesta av dessa kommuner ställer dock i vissa upphandlingar krav på kollektivavtalsliknande villkor. De två kommuner med lägst poäng, Sollentuna och Danderyd är dessutom de enda kommunerna som aldrig ställer andra typer av sociala krav, så som miljöhänsyn, lokalproducerat eller dylikt. 13

15 4. Enkätsundersökningens resultat I det avslutande kapitlet redovisas kommunernas svar på femton av de frågor som ställdes i årets upphandlingsenkät. Merparten av frågorna har använts vid tidigare enkäter och därför beskrivs även en del av förändringarna sedan fjolårets enkät. Frågorna berör vilka typer av krav kommunerna ställer, hur företag kontrolleras och vilken uppföljning som görs. Dessutom har vi i år även ställt ett par frågor om kommunpolitikernas roll i upphandlingen. På LOdistriktets webbplats finns även en förteckning över hur respektive kommun svarade på respektive fråga. Brister i kontroll av underleverantörer vid avtalsskrivning Alla kommuner genomför kontroller av alla huvudleverantörer i samband med upphandlingar. Däremot är det inte lika vanligt att alla underleverantörer kontrolleras. Drygt 42 procent av kommunerna uppger att de även kontrollerar alla underleverantörer. 58 procent genomför kontroller i vissa fall. Resultatet ligger i linje med de två tidigare undersökningarna. Dock har Järfälla och Täby förbättrat sitt arbete sedan förra året. Idag kontrollerar de alla underleverantörer, förra året genomfördes bara kontroller i vissa fall. Sundbyberg har däremot gått från att kontrollera alla till att genomföra kontroller i vissa fall. Resultaten innebär att många av de företag som är anlitas av kommunerna för att genomföra tjänster och entreprenader eller leverera varor inte kontrolleras. En upphandlande enhet som följer LOU:s regler om leverantörskontroll har förvisso full kontroll på den vinnande anbudgivaren, men har ingen kunskap alls om eventuella underleverantörer följer lagar och regler Underleverantörer är vanligt förekommande inom byggbranschen. Upphandlingar av byggentreprenader är ofta dyra och långa vilket betyder att dessa berör både stora ekonomiska belopp såväl som många personers arbetstillfällen. I sådana lägen är kontroller extra viktiga.. Figur 1 Andel av kommunerna som kontrollerar underleverantörer vid upphandling Procent Antal Kontroller genomförs av alla underleverantörer 42,1 % 8 Kontroller genomförs i vissa fall 57,9 % 11 Kontroller genomförs aldrig 0 % 0 Svarande 19 Inget svar 2 14

16 Drygt hälften genomför löpande kontroller Endast 58 procent av kommunerna svarar att de genomför löpande kontroller för att säkerställa att lagar, förordningar av avtal följs av samtliga företag som man upphandlat tjänster av eller gör direktinköp från. Sedan förra året har Haninge, Järfälla, Stockholm och Solna utvecklat sitt arbete, numer genomför de löpande kontroller av huvudleverantörer. Lidingö har däremot gått ifrån att kontrollera alla företag, till att inte kontrollera alls. När det gäller underleverantörer är det mindre än en fjärdedel av kommunerna, 18 procent, som svarar att de kontrollerar alla företag. Österåker, Järfälla och Nacka är de kommuner som är bäst på att genomföra kontroller. Lidingö och Sollentuna har försämrat sina kontroller sedan förra året, och Lidingö samt Danderyd uppger att de inte gör några löpande kontroller alls. Det skäl som anges är otillräckliga resurser. Solna, Upplands-Bro och Järfälla är de tre kommuner som har utvecklat sin kontroll av underleverantörer sedan förra året. Eftersom att avtal ofta löper under flera år och att förhållanden snabbt kan förändras är det viktigt att genomföra kontinuerliga kontroller under avtalstiden. Endast genom detta kan en upphandlande enhet säkerställa att företagen följer lagar, förordningar och avtalade krav. Bland de kommuner som svarat att de genomför kontroller så är den vanligaste metoden att ta in uppgifter ifrån Skatteverket, följt av automatisk och löpande bevakning genom abonnemang på kreditupplysningstjänst. Drygt åtta av tio, 84 procent, använder sådant system, och drygt hälften, 53 procent, genomför kontroller i samma system fast manuellt. Jämfört med tidigare år har det skett en förbättring, då uppgav bara drygt hälften av de svarande att de använder ett automatiskt system. Överraskande många kommuner uppger att de har regelbundna träffar med leverantörerna, totalt 47 procent. Däremot är det endast två kommuner Huddinge och Danderyd som uppger att de har regelbundna träffar med fackliga företrädare. Eftersom tre av fyra kommuner uppger att de ställer krav på kollektivavtalsliknande villkor är det låga antalet som har regelbundna kontakter med berörda fackförbund något förvånande då det enbart är genom kontakt med båda parter som kontroll av att kravet uppfylls kan genomföras. Figur 2 Andel av kommunerna som genomför löpande kontroller Kontroller genomförs Kontroller genomförs i Kontroller genomförs Svar Inget av alla företag vissa fall aldrig svar Huvudleverantörer 57,9 % 36,8 % 5,3 % 19 2 Underleverantörer 17,6 % 70,6 % 11,8 % 17 4 Totalt

17 Endast 16 procent av kommunerna följer upp tecknade avtal På frågan om kommunen regelbundet kontrollerar att de företag de tecknat avtal med också följer dem svarar 16 procent att de genomför kontroller av alla företag. 84 procent svarar att de genomför kontroller i vissa fall. Ingen kommun svarar att de aldrig genomför kontroller. Haninge, Solna och Tyresö har gått från att kontrollera alla avtal till att bara göra det i vissa fall. Samtidigt har Nacka och Sigtuna förbättrat sitt kontrollarbete och kontrollerar nu. Resultatet ligger helt i linje med vad Visions medlemmar uppger. Bland upphandlare svarar på deras enkät säger endast 6 procent av medlemmarna att de anser att det i stor utsträckning finns utrymme för kontinuerlig uppföljning av de upphandlade verksamheterna (Vision 2013). När avtal tecknas med en leverantör torde det i många fall innebära att det rör sig om större summor, och att mängden varor och tjänster som kommuner köper inte är oväsentlig. Utan regelbundna kontroller ökar risken för att skattepengar slösas bort genom att oseriösa företag anser det vara mer attraktivt att delta i anbudsförfarandet och därmed kan vinna avtal. Konsekvensen av detta kan bli att kommunen dels inte får vad den betalt för men det riskerar också bidra till ökad ekonomisk brottslighet. Figur 3 Andel av kommunerna som genomför kontroller av ingångna avtal Procent Antal Kontroller genomförs av alla företag 15,8 % 3 Kontroller genomförs i vissa fall 84,2 % 16 Kontroller genomförs aldrig 0 % 0 Svarande 19 Inget svar 2 Nära sex av tio saknar skriftlig rutin för att säkerställa att krav efterföljs Nära sex av tio, 58 procent, uppger att de inte har en skriftlig rutin för att säkerställa att kommunen följer upp de krav som de själva ställt på leverantörerna. Var femte kommun svarar att de kommer att införa en sådan rutin under året. Sedan förra året har Solna infört en rutin, i övrigt kan inga förbättringar noteras. Tvärtom har både Lidingö och Tyresö gått ifrån att ha rutin till att inte ha det. Botkyrka och Haninge har två år i rad uppgett att rutin ska införas under året. Det är alltså fortfarande relativt få kommuner som har en nedskriven rutin för att se till att medarbetare inom kommunen följer upp de avtal som kommunen tecknat. Brist på interna kontrollsystem kan både resultera i att kommunen, och dess medborgare, kan gå miste om tjänster som finansierats gemensamt. Det kan också leda till att företagens ekonomiska förehavanden inte kontrolleras, och att kommunen därmed indirekt bidrar till fusk. 16

18 Figur 4 Andel av kommunerna som har rutin för att säkerställa att krav efterföljs Procent Antal Ja 42,1 % 8 Nej 36,8 % 7 Nej, men sådan rutin kommer att införas under året 21,1 % 4 Svarande 19 Inget svar 2 Många kommuner har erfarenhet av att leverantörer bryter mot lagar Även om flera kommuner brister i fråga om regelbundna kontroller av företagen är det flera av dem som identifierat att leverantörer inte följer lagar och förordningar. Drygt sex av tio, 63 procent, har varit med om det. 26 procent svarar dock att de inte vet, vilket antyder att intresset för att systematiskt kontrollera leverantörer och sedan följa upp det är begränsat. Att två kommuner uppger att det under de fem senaste åren inte inträffat alls, tyder även det på bristande kontroll mot bakgrund av det stora antalet inköp samt omfattningen av fusket. Figur 5 Andel av kommunerna som har erfarenhet av att leverantörer brutit mot lagar Procent Antal Ja 63,2 % 12 Nej 10,5 % 2 Vet ej 26,3 % 5 Svarande 19 Inget svar 2 17

19 Få kommuner vidtar kraftfulla åtgärder mot fusk På frågan om vilka åtgärder kommunerna vidtar så är det tydligt att mindre kraftfulla åtgärder är vanligast. Detta kan bero på att de brott som företagen begått är ringa, men det kan också bero på att kommunerna inte har de redskap som krävs för att vidta kraftfulla åtgärder. Vanligast är att påtala bristerna för leverantören och att inte förlänga avtalet, två åtgärder som kan anses vara relativt begränsade. Dessutom är det flera kommuner som svarar att de aldrig hävt avtal eller använt sanktioner som finns i avtalet. Figur 6 Åtgärder som kommuner vidtagit när lagar inte efterföljts Åtgärden har aldrig vidtagits Åtgärden har vidtagits en gång Åtgärden har vidtagits i flera fall Sva r Inget svar Påtalat bristerna för leverantören 0 % 0 % 100 % 12 0 Utnyttjat avtalade sanktioner (till exempel vite) 9,1 % 18,2 % 72,7 % 11 1 Valt att inte utnyttja möjligheter till förlängning av avtalet 0 % 8,3 % 91,7 % 12 0 Hävt avtalet 0 % 45,5 % 54,5 % 11 1 Omförhandlat avtalet 44,4 % 33,3 % 22,2 % 9 3 Totalt

20 Drygt åtta av tio har ingen rutin för att hantera låga anbud Vid upphandlingar är det inte ovanligt att anbud lämnas in som är klart lägre än övriga. Det kan tyda på att företaget inte följer lagar och regler. Förutom att en kommun genom att välja ett sådant anbud riskerar att bidra till fusk, kan det också innebära att ny utförare måste väljas på sikt om det kommunen betalar inte täcker kostnaderna. I båda fallen slösas skattemedel bort. De företag som vinner med betänkligt lägre anbudspris kan för det mesta bara spara in på en pott, nämligen personalkostnader. I bakvattnet följer alltså nedskärningar eller försämrade arbetsvillkor. Om kommunerna upphandlar verksamhet utan kontroll av särskilt låga anbud kan dessa i längden leda till att seriösa företag väljer att inte lämna anbud då de inte kan matcha dessa företag. Undersökningen visar att endast tre kommuner, Botkyrka, Lidingö och Täby, har en rutin för att hantera lägre anbud. Det är en försämring jämfört med förra året då nära tre av tio kommuner uppgav att de hade rutin. Haninge, Österåker, Järfälla och Sigtuna har inte längre rutiner. I Lidingös fall är detta en förbättring sedan fjolårets enkät. Figur 7 Andel av kommunerna som har rutin för att hantera låga anbud Procent Antal Ja 15 % 3 Nej 85 % 17 Kommunen får inte anbud som är väsentligt lägre än övriga 0 % 0 Svarande 20 Inget svar 1 Kommunerna vill se kollektivavtalsliknande villkor För att undvika osund konkurrens och säkra att de offentliga resurserna främjar schysta villkor är krav på kollektivavtal alternativt krav på kollektivavtalsliknande villkor viktiga delar i en långsiktig upphandlingspolitik. Två av kommunerna säger att de alltid eller ibland ställer krav på kollektivavtal. I detta fall Södertälje som alltid ställer krav och Haninge som ibland ställer krav. Det innebär att krav på kollektivavtal är långt ifrån vanligt. Däremot ställer 75 procent krav på kollektivavtalsliknande villkor vid upphandling. 19

21 Figur 8 Andel av kommunerna som ställer krav på kollektivavtal eller liknande villkor Krav ställs Krav ställs i vissa Krav ställs Svar Inget alltid upphandlingar aldrig svar Krav på kollektivavtal 6,7 % 6,7 % 86,7 % 15 6 Krav på kollektivavtalsliknande villkor 30 % 45 % 25 % 20 1 Totalt 20 1 Vita jobb beskrevs tidigare som ett sätt att arbeta för att säkra schysta villkor i upphandlingar och motverka ekobrott. I den modellen krävs också att huvudentreprenören ställer samma krav på underleverantörer som kommunen ställer på huvudleverantörer. För att garantera detta kan kommuner skriva in i avtalen att krav på kollektivavtal även ska gälla underleverantörer. Även när det gäller underleverantörer ställer Södertälje och Haninge krav på kollektivavtal. Något färre andel av kommunerna ställer dock kollektivavtalslikande avtal. Totalt 65 procent, varav 25 procent där det alltid görs. Figur 9 Andel av kommunerna som ställer krav på kollektivavtal eller liknande villkor hos underleverantörer Krav ställs alltid Krav ställs i vissa upphandlingar Krav ställs aldrig Svar Inget svar Krav på kollektivavtal 6,7 % 6,7 % 86,7 % 15 6 Krav på kollektivavtalsliknande villkor 25 % 40 % 35 % 20 1 Totalt

22 Sociala krav är vanligt förekommande Enkäten visar vidare att det i regel ofta förekommer olika typer av sociala krav vid i upphandlingsärenden. Hur vanligt det är går däremot inte att svara på. Det är enbart två kommuner, Järfälla och Täby, som uppger att olika krav alltid ställs. Två kommuner, Sollentuna och Danderyd, ställer å andra sidan aldrig några sociala krav. Överlag är resultaten positiva och indikerar att det finns ambitioner i stora delar av länet att använda sig av möjligheten att ställa sociala krav på vinnande företag. I ljuset av förändringarna i det nya EU-direktivet bör denna fråga följas upp framöver för att se hur inställningen förändras och på vilket sätt sociala krav kommer att ställas. Bland de krav som kommunerna ställer återfinns bland annat tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, mänskliga rättigheter, socialt ansvarstagande samt miljö och klimat. Figur 10 Andel av kommunerna som ställer sociala krav vid upphandling Procent Antal Olika former av sociala krav ställs alltid 10 % 2 Olika former av sociala krav ställs i vissa upphandlingar 80 % 16 Sociala krav ställs aldrig 10 % 2 Svarande Inget svar 21

23 Upphandlingspolicys i de flesta fall fastställda av politikerna I alla utom en kommun, Österåker, är kommunens upphandlingspolicy fastställd på politisk nivå. En policy är ett viktigt sätt för politikerna att styra upphandling och inköp. I policyn beskrivs ramarna för hur kommunens upphandlingsverksamhet ska fungera. Här återfinns kortrare beskrivningar av de värden som ska vara ledande i upphandlingar. Det kan bland annat handla om affärsmässighet, öppenhet och kostnadseffektivitet. Men policyn är också möjlig att använda för att rama in vilka typer av sociala krav som bör återfinnas i alla upphandlingar. För att kontrollera kvaliteten i kommunernas svar har ett par kommuners policys studerats. Vid en genomläsning av dessa policyers blir det tydligt att styrningen ofta ligger på en mycket generell nivå där endast olika golv rörande sociala rättigheter och miljökrav nämns. I vissa kommuner är upphandlingspolicyn inte det enda styrande dokumentet. I exempelvis Södertälje har upphandlingsverksamheten överlåtits till ett kommunalt bolag. I dessa fall styr kommunen också genom sina bolagsdirektiv. En majoritet av kommunerna har fastställt policys under de fem senaste åren. Undantaget är Upplands Väsby, som har en policy som är beslutad Samtidigt är tre av tio policys från 2010, vilket innebär att flera kommuner har riktlinjer som är uppemot fem år gamla. Att ha en aktuell och uppdaterad policy kan vara ett viktigt instrument i insatserna för att utveckla rutinerna för upphandling och inköp. Att så pass många kommuner har policys som är upp emot fyra - fem år gamla innebär också att politikerna i flera kommuner valt att inte förändra upphandlingsverksamheten under innevarande mandatperiod trots att upphandlingspolicyn kan tjäna som ett kraftfullt politiskt redskap. Figur 11 Nivå där policy för upphandling är fastställd Procent Antal Tjänstemannanivå 5 % 1 Politisk nivå 95 % 19 Kommunen har ingen upphandlingspolicy 0 % 0 Svarande 20 Inget svar 1 22

24 Upphandlingsdirektiven styrs av tjänstemännen Utöver kommunernas upphandlingspolicy kan politikerna också styra upphandlings- och inköpsverksamheten genom att besluta om de enskilda upphandlingsdirektiven. Om detta görs sker det oftast i de kommunala facknämnderna, likt exploateringsnämnden eller kulturnämnden. Närmare hälften, 42 procent, svarar att de inte vet i hur stor omfattning som politikerna deltar i beslut om upphandlingsdirektiven. I de fall kommunerna har uppgett ett svar framgår det att politikerna deltar i mindre än hälften av upphandlingarna. Detta innebär alltså att politikerna har begränsat inflytande och kontroll över det löpande upphandlingsarbetet. Utifrån kommunernas svar kan vi anta att det är företrädesvis vid större upphandlingar, såsom byggentreprenader eller driftövertaganden, som kommunpolitikerna deltar medan det i det stora flertalet av upphandlingarna sköts direkt genom tjänstemännen. Figur 12 Andel av upphandlingar där politiska beslut tas om direktiv Procent Antal 0 procent 5,3 % procent 26,3 % procent 10,5 % procent 10,5 % procent 0 % procent 5,3 % 1 Vet ej 42,1 % 8 Svarande 19 Inget svar 2 23

25 Åtta av tio kommuner har rutin för sakkunskap i upphandlingar Allt fler av kommunernas verksamheter berörs på något sätt av upphandlingsverksamheten. Det innebär att kommunernas upphandlingsenheter får allt mer spridda uppgifter att ta tag i. För att säkerställa att en upphandling går rätt till så att kommunen får vad den önskar för rätt belopp krävs sakkunskap, inte bara på upphandlingssidan, utan även om den vara, tjänst eller entreprenad som upphandlas. Att sakkunskap finns representerad kan vara ett effektivt sätt att se till att en god kontroll kan göras vid upphandlingen, men också lägga grunden för att löpande kontroller genomförs på ett ändamålsenligt sätt. När allt fler frågor upphandlas ökar därför kraven på upphandlarna. För att säkerställa sakkunskapen bör det därför finnas rutiner kring hur detta ska ske. Åtta av tio kommuner uppger att de har en rutin för att se till att det finns sakkunskap representerad när upphandlingar ska genomföras. Upplands-Väsby har ingen rutin, men menar att sakkunskap ändå alltid finns representerad vid upphandlar. Tyresö uppger att de saknar rutin. Figur 13 Andel av kommunerna som har en rutin för att säkerställa sakkunskap i upphandlingar Procent Antal Ja 80 % 16 Nej 10 % 2 Kommunen har ingen rutin, men sakkunskap finns vid alla upphandlingar 10 % 2 Svarande 20 Inget svar 1 24

26 Stort intresse för att utöka de sociala kraven I kapitel 2 beskrevs att EU- kommissionen och EU-parlamentet har beslutat om att förtydliga delar av upphandlingsdirektiven. Detta är ett beslut som nu håller på att implementeras i de olika medlemsländerna. Bland annat kan förändringarna innebära utökade möjligheter att ställa sociala krav. Det handlar både om miljö- och klimatmässig hållbarhet, främjande av den lokala arbetsmarknaden, krav på schysta villkor för arbetstagarna i produktionskedjan men också krav på kollektivavtalsliknande villkor för de som utför tjänster. Exakt hur direktivsförändringen ska tolkas är ännu inte klart men vi valde att ändå fråga kommunerna om hur de ställer sig till att nyttja ökade möjligheter att ställa sociala krav. 30 procent av kommunerna svarar att de inte vet och flera kommuner menar att detta är en politisk fråga medan en kommun uppger att inga principbeslut ännu är tagna. Dessa svar är inte oväntade, frågan om kollektivavtal är i många fall en politisk vattendelare vilket innebär att tjänstemännen ogärna tar ställning. Trots detta svarar hela 45 procent att de har för avsikt att utnyttja möjligheterna att ställa sociala krav vid alla upphandlingar där det är möjligt, något som är att betrakta som positivt. Ytterligare en fjärdedel säger att de troligen kommer ställa sociala krav i vissa fall. Upplands- Väsby uttrycker avslutningsvis en i många ögons rimlig önskan. De skulle gärna se att kommissionen eller dess representanter kunde göra ett ytterligare förtydliganden kring vad sociala krav innebär. Denna åsikt är ur ett tjänstemannaperspektiv fullt begriplig. Genom otydliga direktiv tvingas någon kommun gå före för att testa vad som kan tolkas som sociala krav, detta skapar en osäkerhet och kan riskera dyra omkostnader vid överklaganden. Något en kommun sällan vill utsätta sig för. Figur 14 Andel som kommer utnyttja eventuella möjligheter att ställa sociala krav Procent Antal Ja, i alla upphandlingar där det är möjligt 45 % 9 Ja, i vissa upphandlingar 25 % 5 Nej 0 % 0 Vet ej 30 % 6 Svarande 20 Inget svar 1 25

27 Kommunerna efterfrågar mer resurser och tid Den sista frågan som redovisas här är vad tjänstemännen behöver för att kunna förbättra kontrollerna av de företag som levererar varor och tjänster. Kontrollsystemet och välfungerande rutiner kring uppföljning är viktiga delar för att kommunerna ska kunna möta de ökade kraven på kvalitet och effektivitet samt att undvika nya skandaler där oseriösa företag tas in i den kommunala verksamheten. Kommunernas svar är inte oväntade. 6 av 10 kommuner säger att de skulle behöva mer resurser. Något fler, 65 procent, anger behov av mer tid för att genomföra prövningar, medan var fjärde vill se ett större intresse från kommunens politiker och var femte önskar ett ökat stöd från andra myndigheter. Liknande resultat fick fackförbundet Vision när de frågade de av sina medlemmar som arbetar med upphandling. Av dessa svarade knappt tre av tio att politikerna prioriterar upphandlingsfrågorna i för liten utsträckning (Vision 2013). Två kommuner, Nacka och Solna, svarar däremot att de inte är i behov av mer stöd eller fler verktyg. Figur 15 Stöd och verktyg som efterfrågas av kommunerna Procent Antal Ekonomiska resurser 60 % 12 Mer tid för att genomföra prövningar 65 % 13 Tydligare lagstiftning 5 % 1 Stöd från myndigheter 20 % 4 Bättre tillgång till information om företags ekonomi 0 % 0 Ökat intresse från kommunens politiker 25 % 5 Annat, nämligen: 5 % 1 Vet ej 5 % 1 Behöver inget stöd eller verktyg 10 % 2 Svarande 20 Inget svar 1 26

Upphandlingsindex Stockholms län 2013. En granskning av Stockholmskommunernas rutiner för inköp och upphandling

Upphandlingsindex Stockholms län 2013. En granskning av Stockholmskommunernas rutiner för inköp och upphandling Upphandlingsindex Stockholms län 2013 En granskning av Stockholmskommunernas rutiner för inköp och upphandling Maj 2013 Inledning Varje år går staten miste om närmare 180 miljarder i skatteintäkter. Det

Läs mer

Upphandlingsindex Stockholms län 2015

Upphandlingsindex Stockholms län 2015 Upphandlingsindex Stockholms län 2015 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling Upphandlingsindex Stockholms län 2015 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Riktlinje för upphandling

Riktlinje för upphandling Riktlinje för upphandling Enligt Lunds kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller utförandet av offentlig

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Datum 2013-07-01. Motion av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla V) om åtgärder mot ekonomisk brottslighet och lönedumpning

Datum 2013-07-01. Motion av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla V) om åtgärder mot ekonomisk brottslighet och lönedumpning KS 21 9 OKTOBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Datum 2013-07-01 Diarienummer KSN-2013-0543 Kommunstyrelsen Motion av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla V) om åtgärder mot ekonomisk

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Trelleborg 13 09 23. Upphandling är omgärdat både av en mängd lagar och policys/direktiv.

Trelleborg 13 09 23. Upphandling är omgärdat både av en mängd lagar och policys/direktiv. Socialdemokraterna Motion till Kommun fullmäktige i Trelleborgs kommun Trelleborg 13 09 23 TRELLEBORGS KOMMU Kornmunstyrelsen 2013-09- 2 h Dnr. KsM/^.f Krafttag vid offentlig upphandling ger Vita jobb

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

januari 2013 Upphandla eller följa upp?

januari 2013 Upphandla eller följa upp? januari 2013 Upphandla eller följa upp? En rapport om upphandlingens villkor och utvecklingsmöjligheter Upphandla eller följa upp? en rapport om upphandlingens villkor och utvecklingsmöjligheter Inledning

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret 14 SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-10-31 Ingegärd Bornelind Sidan 1 av 2 Kommunjurist/Avd.chef +46 8 579 216 03 Dnr 2012/0625 KS-1 Diariekod: 801 Kommunstyrelsen Revidering

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Upphandlingsenheten. 13 medarbetare. materialkonsulent. olika inriktningar hos upphandlarna/kategorisering. under 2013 genomfördes 230 upphandlingar

Upphandlingsenheten. 13 medarbetare. materialkonsulent. olika inriktningar hos upphandlarna/kategorisering. under 2013 genomfördes 230 upphandlingar UPPHANDLING Upphandlingsenheten 13 medarbetare materialkonsulent olika inriktningar hos upphandlarna/kategorisering under 2013 genomfördes 230 upphandlingar förvaltar ca 400 avtal Hur ska vi upphandla,

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdraget om att förhindra ekonomisk brottslighet inom entreprenörverksamheten i Stockholms läns landsting samt uppdraget om komplettering av landstingets

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner På plats för utveckling Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner Vi har mer att ge... Stockholmsregionen växer. För att utveckla vår del av Sverige behöver många bidra med kreativitet och kunskap.

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal 1(11) Beredningsdatum 2015-10-23 Finansdepartementet Sofia Råsmar Stockholm +46 (0)72 527 31 20 Sverige sofia.rasmar@tco.se Upphandling och villkor enligt kollektivavtal SOU 2015:78 (Utredningen) Utredningens

Läs mer

Fakta om företagandet i Stockholm 2013

Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Löpande granskning av rutin för upphandling

Löpande granskning av rutin för upphandling Revisionsrapport Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0588 Löpande granskning av rutin för upphandling Som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Upphandlings- och e-handelsenheten

Upphandlings- och e-handelsenheten Upphandlings- och e-handelsenheten Vilka är vi? Upphandlingsenheten Upphandlingschef Kerstin Svensson Upphandlare Hans Löthman Helena Ekström Dagnielo Sanchez Matilda Alskog (praktikant) Marja-Leena Engren

Läs mer

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30.

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30. Nyhetsbrev nr 8 Så kommer äntligen nästa nyhetsbrev från Entrepreneur Sthlm. I detta nummer tipsar vi om all den rådgivning som nu finns upphandlad och tillgänglig för entreprenörerna i länet. Hjälp oss

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31 YTTRANDE 21 oktober 2014 Dnr A 2014/2170/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling

Riktlinjer för direktupphandling Riktlinjer för direktupphandling för Ystads kommun med helägda bolag Inklusive blankett för dokumentation av direktupphandlingar Tillämpningsanvisningar till inköps- och upphandlingspolicyn antagen i Kommunfullmäktige

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 1 (5) Landstingets kansli 2014-01-21 LSAU 1/2014 Planeringsavd, Justerat 2014-01-28 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 21 januari, kl. 09.00 11.00 Plats Närvarande Övriga närvarande

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av upphandlingsgranskning från 2011

Uppföljning av upphandlingsgranskning från 2011 Revisionsrapport 10/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Uppföljning av upphandlingsgranskning från 2011 Upplands Väsby kommun Innehåll 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2

Läs mer

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 Denna första rapport innehåller övergipande information om verksamheten under hela 2011. Den berättar om hur det fungerat utifrån ett samverkansperspektiv med kommuner och

Läs mer

2012-03-19 SIDAN 1. Vuxenutbildningen i Stockholm samt ytterligare nio kommuner i länet!

2012-03-19 SIDAN 1. Vuxenutbildningen i Stockholm samt ytterligare nio kommuner i länet! SIDAN 1 Vuxenutbildningen i Stockholm samt ytterligare nio kommuner i länet! Tänk om SIDAN 2 den enda anordnaren ska ge undervisning till; 30 000 individer med olika behov och inriktning! SIDAN 3 Och tänk

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Team och teamsamordnare vid Hörselhabiliteringen Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Rådgivare i Specialpedagogiska

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012 Slutrapportering av attitydmätning INNEHÅLL Bakgrund & syfte med studien Om studien Genomgång av utvalda resultat Boende i Stor-Stockholm Boende i Tyresö Medarbetare i Tyresö

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av upphandlingsförfarandet. inom utvalda nämnder och förvaltningar

Granskning av upphandlingsförfarandet. inom utvalda nämnder och förvaltningar Revisionsrapport Granskning av upphandlingsförfarandet inom utvalda nämnder och förvaltningar Svalövs Kommun Fredrik Andrén Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

Motion om krav på kollektivavtal hos företag som utför uppdrag åt kommunen. KS 2014-323

Motion om krav på kollektivavtal hos företag som utför uppdrag åt kommunen. KS 2014-323 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-24 54 Motion om krav på kollektivavtal hos företag som utför uppdrag åt kommunen. KS 2014-323 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 13 Paragraf Diarienummer KS-2014/760.109 Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer