Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen

Transkript

1 Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen Handlingar till föreningens 96:e ordinarie årskongress tisdagen den 15 september 1998 i Stockholm 1

2 KT:s 96:e ordinarie årskongress Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö Lokal: Samma som för den Kommunal-Tekniska Revyn Tid: Tisdagen den 15 september 1998, kl Förslag till dagordning 1. Fastställande av dagordning. 2. Fråga om kongressens behöriga utlysande. 3. Val av presidium, sekreterare och protokollsjusterare för årskongressen. 4. Årsberättelse och årsredovisning för 1997 års verksamhet 5. Revisionsberättelse för 1997 års verksamhet 6. Val av styrelse för Val av revisorer för Val av valnämnd för Fastställande av medlemsavgifter för styrelsen föreslår oförändrat 100 kronor för individuella medlemmar och 5000 kronor för företagsmedlemmar- 10. Beslut om plats för årskongressen Styrelsen föreslår Helsingborg. 11. Preliminärt beslut om plats för årskongressen Styrelsen föreslår Jönköping. 12. Preliminärt beslut om plats för årskongressen Styrelsen föreslår Malmö. 13. Aktuell information 14. Förslag från styrelsen att utse Per Jacobsson till hedersledamot 15. Övriga frågor 2

3 Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen Årsberättelse 1997 Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ordförande Per Jacobsson Västerås Vice ordförande Leif Josefson Malmö Ledamöter Håkan Bergeå Borlänge Valter Eriksson Umeå Claes-Åke Kindlund Karlskrona Per-Olof Sandquist Gävle Klas Thorén Stockholm Suppleanter Per Johansson Västerås Olof Schiött Eskilstuna Bo Svensson Göteborg Som funktionärer har verkat: Kassaförvaltare Börje Petersson Stockholm Kursledare Göte Gustavsson Malmö Redaktör Olle Ahlström Malmö Sekreterare Arne Ransgård Göteborg Kansliföreståndare Inger Eliasson Stockholm Styrelsen har under året hållit tre sammanträden: den 14 mars i Uppsala den 19 augusti i Kalmar den 17 november i Stockholm Förvaltningsutskottet har hållit sju protokollförda sammanträden: den 4 februari i Stockholm den 15 april i Stockholm den 13 maj i Malmö den 17 juni i Stockholm den 11 augusti i Malmö den 8 september (telefonsammanträde) den 3 november i Stockholm Protokollen från styrelsens och FU:s sammanträden finns tillgängliga på föreningens kansli. 3

4 Bland de frågor som behandlats märks särskilt: nytt reglemente för stipendieverksamheten förslag till föreningens anslutning till Internet åtgärder för att utöka föreningens bevakning av remisser planering av program för föreningens 100-års jubileum år 2002 arbete med långsiktig planering av årskongresser och utbildningsdagar t.o.m. år 2002 remissvar på flera statliga utredningar aktivering av kommittéverksamheten satsning på ökat nordiskt samarbete arbete på att öka utställningssamarbetet inför 1998 års kongress Kommunaltekniska utbildningsdagar och årskongressen KT:s kommunaltekniska utbildningsdagar arrangerades augusti i Kalmar, på KalmarSalen Konsert & Kongress. I samband härmed hölls föreningens 95:e årskongress. Unionsåret 1997 samlades för första gången medlemmarna i Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen, Sveriges Stadsarkitektförening och Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare till en delvis gemensam utbildningsvecka och kongress i Kalmar. Utbildningsdagarna hade enligt överenskommelse med de övriga nordiska kommunaltekniska föreningarna en nordisk prägel genom medverkan och deltagande från de andra nordiska länderna. Temat för utbildningsdagarna var STADEN Stadsmässig teknik och miljö. Detta tema var gemensamt för alla tre arrangörerna och behandlade gestaltning av det offentliga rummet med dess torg och bebyggelse. För våra medborgare i kommunerna är det gemensamma rummet en stor del av stadsupplevelsen och vi måste planera och bygga så att alla trivs. Invigningen av utbildningsveckan förrättades av landshövding Anita Bråkenhielm. Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare svarade för programmet de båda första dagarna. Första dagen hade rubriken Det sköna och det gröna och andra dagen rubriken Ekologi, blomstertävling och Event Management. Tredje dagen var en gemensam dag som inleddes med en introduktion av den kommunal-tekniska utställningen. Ordföranden i Svenska Kommunal-Tekniska 4

5 Föreningen, Per Jacobsson hälsade välkommen till utbildningsdagarna och kommunstyrelsens ordförande Anders Engström hälsade deltagarna välkomna till Kalmar. Därefter följde Kommunal-Teknisk Revy, som innehöll föredrag om Kvarnholmenprojektet i Kalmar, samverkan om uppdrag, Teknikum på Högskolan i Kalmar, Ekologiskt nybygge, Våtmark för rening, landskapsbild och friluftsliv, Eskilstuna Centralstation, Förnyelse av Stadscentrum enligt moderna principer, Wigralsområdet i Ängelholm, Hur bygga bostäder till rätt kostnad samt Omorganisation av fastighetsbildningsväsendet, Rapport om genomförandet. Efter lunch inleddes programmet med ett föredrag om Köpenhamn mot 2000 Stadsförnyelse på danskt manér, av Stadsingenjör Jens Rørbech, Köpenhamn. Föredraget framfördes av en medarbetare till Rørbech. Nästa föredrag hade rubriken Hur tillföra individer och organisationer kunskap och kompetens? Detta ämne behandlades av personaldirektör Gunnar Thellner, Svenska ABB. Efter kaffepaus och utställningsbesök redogjorde överingenjör Klas Nydahl, Malmö för Tunnelprojektet under Malmö, miljöchef Bo Svensson, Göteborg, presenterade Miljökommittén inom KT och direktör Sten-Åke Bylund, Svenska Kommunförbundet, behandlade Aktuella frågor från Kommunförbundet. Dagen avslutades med föreningens årsmöte. Fjärde dagen ägnades åt utbildningsblock i Gatu- och trafikfrågor, VA-frågor, Miljöfrågor, Mätning- och fastighetsbildning, Mark- och exploateringsfrågor samt Bygg- och fastighetsförvaltning. Parallellt avlöpte Arkitektdagen arrangerad av Sveriges Stadsarkitektförening. På fredagen den femte dagen företogs utfärder för att studera dels Biogasprojektet Kalmar Dämme samt lokalt kompostsystem, dels Det historiska Kalmar med nytt liv i gamla hus, dels Aktuella trafikprojekt, dels Turism och friluftsliv. Under utbildningsdagarna pågick även en Kommunal-Teknisk Utställning med bl a nyheter inom VA-teknik, energibesparing, ADB mm. För att ytterligare understryka den nordiska prägeln på konferensen kan nämnas att den norska kommunaltekniska föreningen (NKF) förlagt sitt styrelsemöte till Kalmar. De sociala arrangemangen var mycket uppskattade. Föreningsmiddagen genomfördes på Kalmar Slott med Drottning Margaretas Meny och muntrationer - en kulturhistorisk upplevelse. Sektionsmiddagarna hade denna gång sammanslagits till ett gemensamt arrangemang på båt i Kalmarsund med sång och dragspelsmusik. Totalt deltog ca 445 personer i utbildningsdagarna. Göteborg i juni 1998 Arne Ransgård 5

6 Kursverksamheten Kursverksamheten i Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen har under 1997 omfattat åtta arrangemang, med Utbildningsdagar 97 i Kalmar som det största. Verksamheten har varit välbesökt med totalt över 1000 deltagare. Ett par arrangemang har skett i samarbete med andra intressenter. Det gäller Kommunal-Tekniska Utbildningsdagar 97 med Föreningen Sveriges Stadsarkitekter och Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare som medarrangörer samt Gatukontorsdagar 97 med Norges Kommunal-Tekniska Förening, NKF, som samarbetspartner. Omsättningen och nettot för föreningen framgår av den ekonomiska resultaträkningen i årsredovisningen. Kommunal-Tekniska Utbildningsdagar 97 har varit förlagda till Kalmar med temat STADEN STADSMÄSSIG TEKNIK OCH MILJÖ. I anslutning till konferenserna har en mindre kommunal-teknisk utställning arrangerats. Liksom tidigare år har Gatukommittén, Mark- och Exploateringskommittén, samt Mätnings-och Fastighetsbildningskommittén haft fasta arrangemang med i allmänhet goda resultat. Samarrangemanget av Gatukontorsdagar 97 med NKF blev lyckat innehållsmässigt men hade för höga kostnader och gav ett underskott trots mycket gott deltagande. Trafikkommittén har haft ett mycket framgångsrikt seminarium i Helsingborg under temat GATANS ESTETIK. Ett par seminarier har måst ställas in eller skjutas upp på grund av för lågt deltagarantal. Anledningen kan vara kollision med andra parallella arrangemang. Som sammanfattning av kursverksamheten 1997 kan sägas att liksom tidigare år har de fasta arrangemangen i allmänhet varit framgångsrika. Det finns dock anledning att fundera över kostnadsbilden särskilt för samarbetsprojekt. Det är viktigt att syftet med kursverksamheten - att utgöra ett värdefullt inslag i kommunernas fortbildningsverksamhet - får högsta prioritet och att våra kostnader kan hållas låga. En fortlöpande kreativ diskussion om vår kursverksamhet är därför viktig i vår styrelse och i kommittéerna. Malmö i juni 1998 Göte Gustavsson 6

7 Stadsbyggnad Under år 1997 har tidskriften utkommit med 6 nummer. Upplagen är c:a 2000 ex och når c:a 400 prenumeranter utöver föreningens 1300 medlemmar. Till följd av den stora konkurrensen om annonsörer har det ej lyckats för annonsförsäljaren att sälja annonser i sådan omfattning att inkomsterna härav tillsammans med prenumerationsinkomsterna motsvarat kostnaderna för att producera och distribuera tidskriften. Föreningens styrelse beslöt med anledning därav att inför det påföljande året, dvs 1998, byta annonsförsäljare. Uppdraget lämnades till det tryckeri som trycker tidskriften. Fortfarande visar såväl föreningsmedlemmar som andra kommunaltekniskt intresserade personer stort intresse för att publicera sig i tidskriften. Redaktören har till styrelsen anmält att han önskar sluta i och med utgången av år Med anledning härav har styrelsen beslutat att till ny redaktör utse Ronny Reinholdsson. Malmö i juni 1998 Olle Ahlström Internationellt samarbete De fem nordiska kommunaltekniska föreningarna har under år 1997 fortsatt sitt fleråriga samarbete genom Nordiska Kommunaltekniska Samarbetskommittén ( NKS ). I kommittén har KT under år 1997 representerats av sin ordförande Per Jacobsson. Kommitténs sekreterare är Olle Ahlström. I kommittén har bl a diskuterats huruvida det är lämpligt att fortsätta det gemensamma medlemskapet i International Federation of Municipal Engineers ( IFME ). KT har i denna fråga anmält ett ändrat ställningstagande i förhållande till vad som angavs i redogörelsen för år KT överväger nu att tillsvidare stanna i IFME, men i så fall som direkt egen medlem. Det ändrade ställningstagandet kan nog till stor del bero på att IFME vid KT:s styrelsemöte i anslutning till kursdagarna i Kalmar genom sin ordförande George Smeets och generalsekreterare Diana Maxwell lämnade en redogörelse för hur man skulle vilja arbeta framdeles. De andra nordiska ländernas föreningar har under år 1997 deklarerat liknande ställningstagande i frågan. I anslutning till att KT försökte ge kursdagarna i Kalmar en nordisk prägel planerades inom NKS att den danska föreningen under år 1998 skulle göra något liknande. Under året fick tyvärr kommittén konstatera att detta av olika skäl ej skulle kunna komma att realiseras. Malmö i juni

8 Olle Ahlström Fackkommittéerna Föreningen har under året haft sju fackkommittéer: Bygg- och Förvaltningskommittén Gatukommittén Mark- och Exploateringskommittén Miljökommittén Mätnings- och Fastighetsbildningskommittén Samhällsplaneringskommittén Trafikkommittén Sedan Informationskommittén nedlagts samordnas fackkommittéernas arbete vid föreningens styrelsemöten, till vilka fackkommittéernas ordförande kallas att delta. För informationsteknikfrågor finns en särskild samordningsgrupp benämnd Samordningsgruppen för IT-frågor Nedan redovisas kortfattat årets verksamhet i de olika fackkommittéerna: Gatukommittén Gatukommittén har 1997 haft tre protokollförda sammanträden samt gjort en studieresa till Berlin och dess omfattande byggaktiviteter. Gatublocket vid KT 97 i Kalmar har planerats och genomförts av Gatukommittén i samarbete med Trafikkommittén. Blocket var välbesökt. Det behandlade stadsmässig teknik och miljö med tyngdpunkten på cirkulationsplats kontra ljussignaler och deras effekter på framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö års upplaga av kommitténs årliga gatukontorsdagar (GK 97) genomfördes under april månad på ett mycket förtjänstfullt sätt med Östersund och Trondheim som värdstäder. Arrangemanget var mycket uppskattat av alla de norska och svenska deltagarna liksom av Norsk Kommunalteknisk Forening. Syftet var som vanligt att visa upp olika kommunaltekniska lösningar och arbetssätt parallellt med att aktuella frågor i övrigt ventilerades. Gatukommittén har under året planerat 1998 års gatukontorsdagar i Stockholm. Kommittén har genom sina ledamöter medverkat i utvecklingsarbete inom ansvarsområdet. Genom att kommittén innehåller även representanter för Svenska Kommunförbundet och Vägverket, har värdefulla informations- och meningsutbyten i olika frågor skett. Inom kommittén har under året behandlats bl a artiklar i tidskriften STADSBYGGNAD samt förts en idédiskussion om framtida verksamhet. Borlänge i maj

9 Håkan Bergeå Bygg- och förvaltningskommittén Kommittén har haft två protokollförda sammanträden under 1997, ett i Uppsala och ett i Göteborg. Fastighetsblocket vid föreningens kongress och utbildningsdagar i Kalmar den augusti behandlade ämnet fastighetsförvaltning i konkurrens, där olika aktörers erfarenheter redovisades. Programmets teoretiska del avlöstes av intressanta studiebesök vid Teknikum, den nya högskolan samt Åbyskolan. Studiebesöken hade på ett förtjänstfullt sätt ordnats av fastighetskontoret. Trots att staden samtidigt hade ett stort arrangemang med firandet av Kalmarunionen kunde deltagarna i kongressdagarna erbjudas ett omväxlande och trevligt program där inte minst fritidsaktiviteterna exponerade Kalmar från sina allra bästa sidor. Mark- och exploateringskommittén Uppsala i juni 1998 Jonnie Andersson Inledning I de flesta kommuner är efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter låg. Kommunernas markområden ses alltmer som en viktig resurs för naturvård, fritid, och friluftsliv vid sidan om behovet av mark för byggande. Istället för att bygga nytt är förnyelse och återanvändning viktiga frågor. Projekt inom miljöområdet tex. avseende sanering av förorenad mark, så att den kan användas för nya ändamål, pågår i många kommuner. KT 97 i Kalmar Under KT 97 medverkade Mark- och exploateringskommittén genom att anordna ett block med centrumförnyelse som tema. Från Kalmar kommun redovisades exempel på samverkan mellan kommunen och fastighetsägare. Från Eskilstuna redovisades deras arbete med centrumförnyelse främst kopplat till ett nytt resecentrum. Olika exempel på samfinansiering redovisades från föreningen Förnya Stadskärnan. Mark- och Exploateringsdagarna i Malmö 1997 års MEX-DAGAR förlades till Malmö och samlade ett 50-tal deltagare. Frågan om byggkostnader och hur dessa kan sänkas behandlades. Bl a presenterades de vinnande förslagen i den av byggkostnadsdelegationen genomförda teknikupphandlingen. Nyheter i PBL avseende tillsyn och kontroll presenterades samt förslag till miljöbalk och ändringar i VA-lagen. Från miljödepartementet redovisades arbetet med den sk kretsloppsmiljarden och hållbar utveckling. Mex-dagarna avslutades med ett studiebesök till arbetsplatsen för Öresundsbron. 9

10 Övrigt Kommittén har under 1997 genomfört ett antal sammanträden och telefonmöten. Miljökommittén Gävle i juni 1998 Bo Bäckström Miljökommittén har under 1997 haft fem sammanträden. Vid sidan av ett givande internt erfarenhetsutbyte har kommittén arbetat aktivt med att finna formerna för ett tvärsektorellt arbetssätt i samverkan med övriga kommittéer. Under kongress och utbildningsdagarna i Kalmar hade kommittén ett eget block Miljöfrågor. Av intresset att döma bekräftades här kommitténs egna slutsatser att miljöfrågorna måste integreras i de övriga kommittéernas verksamhet för att samla rätt intressenter. Kommitténs eget arbete har präglats av entusiasm och intressanta diskussioner om på vilket sätt de lokala miljömyndigheterna med sin speciella kompetens kan bidra till ett helhetsperspektiv på planerings- och driftfrågor i kommunerna. Det traditionella miljöarbetet förändras i hög grad från att vara expertinriktat till att bli en fråga om att förändra attityder. I detta perspektiv måste de olika planeringsprocesserna i framtiden mera tydligt handla om exempelvis folkhälsa och livsstilar. Att ta sikte på detta helhetsperspektiv är en utmaning för såväl kommittén som för hela föreningen. Kommittén ser därför med stort engagemang fram emot 98 års årskonferens där i samverkan med Samhällsplaneringskommittén ett heldagsseminarium på temat Grön samhällsplanering skall genomföras. Trafikkommittén Göteborg i juni 1998 Bo Svensson Trafikkommittén har under 1997 bytt ordförande då Anders Bylund på grund av annan tjänst lämnat kommittén. Undertecknad Hans Eberfors har ersatt Anders. Antalet medlemmar i kommittén har under året varit 9 st varav 2 st adjungerade. Av olika skäl har 3 st lämnat kommittén och ersatts med nya ledamöter. 10

11 Kommittén har under året haft 4 sammanträden på olika platser i landet: Borlänge, Stockholm, Helsingborg och Malmö. På kommittémötena har vi haft som regel att värdkommunen svarar för en punkt på dagordningen med något aktuellt från sin kommun eller att något annat viktigt ämne diskuterats. I samband med mötet i Malmö i oktober gjorde vi en avstickare till Danmark där vi självfallet studerade Öresundsförbindelsen med besök på utställningen vid Kastrup. Vi besökte dessutom Köpenhamn, Köge, Roskilde och Ringsted. Vi studerade bl a centrummiljöer, utformning av gågator mm. Besöken var klart givande för den egna verksamheten. Trafikkommittén och Gatukommittén ansvarade tillsammans för ett block på Utbildningsdagarna i Kalmar. Programmet handlade till stor del om trafiksäkerhet och miljö. Kommittén anordnade ett mycket uppskattat seminarium i Helsingborg med rubriken Gatans estetik och funktion. Seminariet ägde rum under två dagar i vårmånaden maj. Programmet innehöll inslag av föreläsningar av översiktlig karaktär och exempel från genomförda projekt. Seminariet lockade ca 90 deltagare, vilket är ett mycket högt deltagarantal. Ämnet är klart intressant för många. Programmet innehöll utöver två seminariedagar en möjlighet att en tredje dag besöka Köpenhamn. Eskilstuna i juni 1998 Hans Eberfors Mätnings- och fastighetsbildningskommittén Mätnings- och fastighetsbildningskommittén har 12 medlemmar och har under verksamhetsåret haft två sammanträden i samband med kommitténs stadsingenjörskonferenser. De programförslag som varje ledamot presenterar vid varje styrelsesammanträde ger programmakarna en rik källa att ösa ur för kommande konferenser. I programverksamheten har ett flertal kommittéledamöter varit aktiva, vilket är en förutsättning för att åstadkomma intressanta konferenser med bra kvalité.under året har tre arrangemang anordnats av kommittén, två stadsingenjörskonferenser och en GIS-IT-konferens. Dessutom svarade kommittén för ett heldags-blockprogram vid föreningens kongress och utbildningsdagar i Kalmar. Året inleddes med GIS-IT-DAGAR 97, en tvådagars konferens i Stockholm på Tekniska Nämndhuset den april. Programmet tog bl a upp GIS på Internet, Modern arkivhantering med IT-stöd, Effektiva Intranät-lösningar, Att köpa och sälja information över Internet, Programvaror för Internet, Visualisering med enkla medel, Erfarenheter av Virtual Reality. Vid konferensen deltog 65 personer varav 14 medverkande. Stadsingenjörskonferens Vår 97 i Göteborg på Stadsmuseet genomfördes den maj med 11

12 85 deltagare inklusive 15 medverkande. Olika aktuella frågor inom lantmäteriområdet fick en belysning, bl a aktuella standardiseringsprojekt, lantmäteriets förändringsarbete för fastighetsbildning, fastighetsbildning i tre dimensioner, digital registerkarta, Stockholms stadsmätningsprojekt, miljöbalken och översyn av plan- och bygglagen mm. Vid kommitténs Programdag under KTU 97 den augusti i Kalmar ägnades halva dagen åt teknikfrågor med delvis nordisk prägel, GIS-användning i Öresundsregionen, i Helsingfors och i Kalmar samt GPS-frågor. Huvudpunkten i övrigt var ett seminarium om förrättningsförfarandet nu och i framtiden. Stadsingenjörskonferens Höst 97 i Stockholm på Tekniska Nämndhuset den 5 november samlade 110 deltagare och föredragshållare. Ett antal aktuella frågor inom lantmäteriområdet togs upp. Dessutom hölls intressanta föredrag om utvecklingen inom GPS-mätning, projekt för stompunkter och referensstationer för GPS, olika ärendehandläggningssystem samt digitala arkiv. Mätnings- och Fastighetsbildningskommittén har således under året arrangerat tre egna konferenser med sammanlagt 250 deltagare samt svarat för ett heldagsblock under KTU 97 i Kalmar med ca 50 deltagare. Kommittén har vidare medverkat i arbetet med KT:s remissvar till förslag om översyn av planoch bygglagen mm samt med artiklar i Stadsbyggnad. Göteborg och Kalmar i juni 1998 Arne Ransgård och Gunilla Thorvaldsson Samhällsplaneringskommittén Verksamhetsåret har präglats av den förnyelse av ledamöter som tidigare annonserats. Således har fem av kommitténs ledamöter avgått under 1997, varav en på grund av ändrad anställning. Vid utgången av 1997 bestod kommittén av fyra ledamöter, varav en adjungerad från Svenska Kommunförbundet. En ny ledamot valdes in, nämligen ordföranden i Sveriges Stadsarkitektförening, vilket avspeglar en av de principer för verksamheten som KT:s styrelse slagit fast, nämligen en nära samverkan med angränsande intresseföreningar. Ambitionen för 1998 är att även Föreningen för Samhällsplanering skall bli representerad på liknande sätt i vår kommitté, utöver en utökning efter geografiska principer. Under 1997 har Samhällsplaneringskommittén haft ett flertal telefonsammanträden, med inriktning på förberedelser av konferensen Vart tog stadsplanen vägen? som avhölls i Stockholm den 29 januari Konferensen blev mycket uppskattad och samlade ca 80 deltagare från hela landet. Styrelsen har därefter uppdragit åt vår kommitté att hålla ett fast årligt arrangemang en Stadsbyggnadsdag med ett aktuellt tema. Tidpunkten för Stadsbyggnadsdagen 1999 blir månadsskiftet januari-februari. 12

13 Föreningen genom vår kommitté har avgivit ett yttrande till Kulturdepartementet över utredningen om Arkitektonisk kvalitet. I princip har därvid SAR, Sveriges Stadsarkitektförening och KT lämnat samma remissvar, som i stora delar lovordar utredningens slutsatser, men också efterlyser ett komplement till den stora satsningen på det statliga området inom det lika viktiga kommunala huvudmannaskapet. Den andra viktiga principen för kommittérnas arbete som styrelsen för KT slagit fast, är att miljöfrågorna skall lyftas fram genom att Miljökommittén ges utrymme att medverka i alla de konferenser som KT anordnar. Det har inte varit möjligt att få med kommittén i ovannämnda konferens under planeringen 1997, men i planeringen av Kommunalteknik 98 i september har miljöfrågorna lyfts fram på ett kraftfullt sätt i det block som heter En grön samhällsplanering. Blocket blir ett samarrangemang mellan Sveriges Stadsarkitektförening, Svenska Kommunförbundet, Miljökommittén och Samhällsplaneringskommittén. Karlskrona i juni 1998 Claes-Åke Kindlund Medlemmarna Från medlemsregistret har under 1997 avförts 44 medlemmar. Under året har följande 95 nya medlemmar valts in: Andersson, Björn, STOCKHOLM, Andersson, Göran, VIMMERBY, Andersson, Roland, LINKÖPING, Antonsson, Benny, VARBERG Asbjörnsen, Tor, MULLSJÖ, Bauer, Thomas, ÄNGELHOLM Bergkvist, Ingvar, BORLÄNGE, Bjelkeby, Monica, BJURHOLM Bokvist, Pia, SOLLENTUNA, Borheim, Bengt, HELSINGBORG, Brantheim, Tom, ÖSTERSUND, Danielsson, Leif, TUMBA, Edbom, Roland, UPPLANDS VÄSBY, Edström, Christine, VISBY, Ehrlén, Elisabeth, BORGHOLM, Enaeus, Kerstin, VÄSTERÅS, Engberg, Anders, BORÅS, Engström, Åke, TOMELILLA, Eriksson, Anders, SOLLENTUNA, Eriksson, Göran, NORRKÖPING, Falk, Ebbe, GISLAVED, Forbergskog, Alf, GÄVLE, Forsell, Fredrik, UMEÅ, Franzén, Magnus, LINKÖPING, Grek, Stefan, GÖTEBORG, Grimheden, Mikael, KRISTIANSTAD, Grip, Elsa, LUND, Gränjefors, Harry, UPPSALA, Gunell, Conny, BORLÄNGE, Hansson, Jan, LUDVIKA, Haslum, Jörgen, NORRKÖPING, Hogmalm, Gun Louise, GÖTEBORG, Humle, Börje, FAGERSTA, Hägg, Lars-Rune, ÅMÅL, Höglund, Susanna, STOCKHOLM, Johansson, Bengt, VÄNERSBORG, Johansson, Fredrik, GÖTEBORG, Johansson, Kjell, NACKA, Johansson, Lars, BOLLEBYGD, Johansson, Roger, GÖTEBORG, Julstad, Barbro, STOCKHOLM, Karlsson, Annika, GÖTEBORG, Karlsson, Jan, HÄSSLEHOLM, Kihlberg, Kjell, ÖREBRO, 13

14 Kronberg, Hans, MORA, Kärrman, Elmer, BORÅS, Leksell, Ulf, STOCKHOLM, Lidén, Mats, SUNDSVALL, Lindberg, Morgan, GÖTEBORG, Lundberg, Roland, SUNDSVALL, Lundqvist, Ulf, KUNGÄLV, Malmsten, Bo, STOCKHOLM, Mårtensson, Eva, UPPSALA, Nilson, Finn, STOCKHOLM, Nilsson, Stefan, UPPSALA, Nordh, Hans, VÄNERSBORG, Nordström, Ulla Britt, ÖRNSKÖLDSVIK, Nygren, Christer, BJURHOLM, Onnela, Bert, KARLSKOGA, Persson, Sven, STOCKHOLM, Persson, Tommy, MALMÖ, Peterson, Alf, STOCKHOLM, Pihlgren, Johan, SKÖVDE, Pruth, Hans, VAGGERYD, Randau, Leif, KRISTIANSTAD, Rickardsson, Sigbert, KALMAR, Ringstedt, Hans, TROLLHÄTTAN, Roos, Berit, SIMRISHAMN, Salomonsson, Sven, UPPLANDS VÄSBY, Scherdin, Kerstin, STENUNGSUND, Schmidt, Nils-Erik, BORLÄNGE, Sjölin, Eva, TRELLEBORG, Smeds, Mats, LULEÅ, Strandh, Bodil, BÅSTAD, Sundström, Gunilla, HUDDINGE, Svanberg, Annelie, GÖTEBORG, Svanberg, Leif, TÄBY, Svenstedt, Christer, VADSTENA, Söderman, Anders, STOCKHOLM, Tengnér, Kåre, VARBERG, Tillberg, Lars, MALMÖ, Tjärnström, Örjan, HUDIKSVALL, Tyrefelt, Ronny, KUNGSBACKA, Ulfsberger, Boris, SOLNA, Waardahl, Sune, VÄSTERÅS, Wallgren, Per Olov, ÖREBRO, Walther, Bo, HÄSSLEHOLM, Wasserman, Annabell, VÄXJÖ, Vaziri-Hamedani, Mehdi, GISLAVED, Wennberg, Björn, ÄLVSJÖ, Widehammar, Göran, HUDIKSVALL, von Platen, Per Fredrik, HELSINGBORG, Åkerström, Rolf, KARLSTAD, Örn, Åke, SKELLEFTEÅ, Östman, Östen, HUDIKSVALL, Antalet medlemmar vid årets slut uppgick till Ekonomi Föreningen omsatte under året cirka 2,9 miljoner kronor. Årets verksamhet gav ett underskott på cirka kronor. Förlusten på Stadsbyggnad, cirka kronor, kompenserades av utfallet för Utbildningsdagar och Kursverksamhet som tillsammans gav ett överskott på cirka kronor. En närmare ekonomisk redovisning ges i årsredovisningen nedan. Västerås och Göteborg i juni 1998 Per Jacobsson Arne Ransgård 14

15 Årsredovisning 1997 SVENSKA KOMMUNAL-TEKNISKA FÖRENINGEN Organisationsnummer Tillgångar Balansräkning per den 31 december 1997 Omsättningstillgångar Likvida medel :76 Kundfordringar :00 Övriga fordringar : :76 Anläggningstillgångar Aktier : :50 Summa omsättnings- och anläggningstillgångar :26 Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder :00 Skatteskulder 2 120:00 Upplupna sociala avgifter :00 Personalens källskatt :00 Interimsskulder : :46 Eget kapital Från : :06 Årets resultat :26 Summa skulder och eget kapital :26 15

16 Resultaträkning 1997 Netto Intäkter Kostnader Medlemsavgifter Administration Styrelse och FU Kommittéverksamhet Utbildningsdagar Stadsbyggnad Kursverksamhet Kapitalförvaltning Skatter Summa intäkter Summa kostnader Årets resultat

17 Värdepapperskontot 1997 Föreningens värdepappersinnehav har under 1997 ökat: beträffande ABB AB, serie A genom split 10:1 till aktier beträffande ABB AB, serie B genom split 10:1 till 300 aktier beträffande ASTRA AB, serie A genom split 2:1 + fondemission 1:3 till aktier Föreningens aktieportfölj bestod vid årsskiftet 1997/1998 av följande: Antal Kurs Värde ABB AB, serie A : ABB AB, serie B : Argonaut AB, serie A : Argonaut AB, serie B : ASTRA AB, serie A : DILIGENTIA AB : Ericsson Tel AB LM, serie B : Ericsson Tel AB LM, serie 2 B (lån) :00 % Incentive AB, serie A : Incentive AB, serie B : Skandinaviska Ensk. Banken, serie A : Skandinaviska Ensk. Banken, serie C : Skanska AB,serie B : SKF AB, serie B :

18 Swedish Match AB : Volvo AB, serie A : Volvo AB, serie B : Föreningens värdepappersportfölj, som är deponerad hos Skandinaviska Enskilda Bankens notariatavdelning, var den 31 december 1997 värd SEK. Stockholm i februari 1998 Börje Petersson Kassaförvaltare Revisionsberättelse Undertecknade, som utsetts att såsom revisorer i Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen granska föreningens räkenskaper och styrelsens förvaltning under år 1997, får härmed avge följande revisionsberättelse. I revisionen har deltagit auktoriserade revisorn H G Saxlund, som svarar för siffergranskningen. Vi har tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar,som lämnar upplysning om föreningens ekonomi och förvaltning, granskat styrelsens årsberättelse och kassaförvaltarens ekonomiska redovisning, samt i övrigt vidtagit de granskningsåtgärder som vi ansett erforderliga. Vi har ej funnit anledning till anmärkning beträffande föreningens redovisningshandlingar, bokföring, inventering av dess tillgångar eller eljest beträffande förvaltningen av dess angelägenheter. Vi tillstyrker att balansräkningen som slutar på kronor 26 öre fastställes, att årets underskott kronor 26 öre täckes från kapitalet, 18

19 att styrelsen och kassaförvaltaren beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Stockholm den 23 juni 1998 Georg Jönsson Kaj Nilsson H G Saxlund Aukt. revisor Valnämnden får härmed avlämna förslag till styrelse och revisorer för 1999 Styrelse: Ordförande Gatudirektör Leif Josefson, Malmö (omval) Vice ordförande Avdelningsdirektör Klas Thorén, Stockholm (omval) Ledamöter Gatuchef Håkan Bergeå, Borlänge (omval) Lantmäteridirektör Per Johansson, Västerås (nyval) Stadsarkitekt Claes-Åke Kindlund, Karlskrona (omval) Teknisk direktör Per-Olof Sandquist, Gävle (omval) Direktör Bo Svensson, Göteborg (omval) Suppleanter Stadsbyggnadschef Barbro Eklund, Motala (omval) Gatuchef Olof Schiött, Eskilstuna (omval) Exploateringschef Eva Åkesson, Landskrona (nyval) Revisorer: Ordinarie Teknisk chef Kaj Nilsson, Oskarshamn (omval) 19

20 Civilingenjör Bertil Adolfsson, Stockholm (nyval) Suppleant Stadsingenjör Kjell Blomberg, Solna (omval) Valnämnden Kjell-Ove Eskilsson Ordförande Bengt Johansson Lennart Ruud Märt Saarm Hans Sandler 20