FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar Arbetsgrupp: Eva Wendt och Timmy Leijen Form och illustration: Eva-Marie Wadman Första

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar www.fsum.org Arbetsgrupp: Eva Wendt och Timmy Leijen Form och illustration: Eva-Marie Wadman Första"

Transkript

1 FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR

2 FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar Arbetsgrupp: Eva Wendt och Timmy Leijen Form och illustration: Eva-Marie Wadman Första upplagans första tryckning. Åtta.45 Tryckeri AB 2015.

3 ... och hur kan den användas? På ungdomsmottagningarna runt om i Sverige finns mångårig erfarenhet som är viktig att bevara, förmedla och utveckla. Denna handbok beskriver kärnan i verksamheten och varför ungdomsmottagningarnas sätt att arbeta är verkningsfullt och effektivt vi vet att besökarna är nöjda med den hjälp, det stöd och det bemötande de får. Handboken beskriver också vilka internationella dokument och vilka svenska lagar som ungdomsmottagningsarbetet både styrs av, och relaterar till. Handboken kan användas av såväl ny, som mer erfaren personal. För den som är helt ny på en mottagning kan den utgöra en bra introduktion till arbetet, men den kan även vara ett bra redskap för dem som ska starta en mottagning. För personal som arbetat längre inom ungdomsmottagningsverksamhet kan handboken användas som underlag för diskussion och reflektion kring den egna verksamheten, vilket är nödvändigt för vidareutveckling och kvalitetssäkring. Handboken kan givetvis även användas som komplement till FSUMs riktlinjer för utomstående personer, som vill få fördjupad kunskap om vad ungdomsmottagningsverksamhet innebär. Arbetet med handboken startade på allvar hösten 2012 med att tio personer, från Malmö i söder till Gällivare i norr, bildade en arbetsgrupp. De första två mötena handlade om syftet med ett nationellt dokument kring ungdomsmottagningsarbete och vad det borde innehålla. Dessförinnan hade personalen på alla mottagningar i en enkät fått möjlighet att berätta hur de tyckte att det befintliga Policyprogrammet skulle kunna utvecklas, för att utgöra ett ännu bättre stöd i mottagningsarbetet. Arbetsgruppen representerar de flesta professioner som kan finnas på en ungdomsmot- handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 3

4 kunna läsa enstaka avsnitt och ändå förstå helheten. Handbokens olika delar har lika lite som arbetet på ungdomsmottagningarna, skarpa gränser. Målsättningen med handboken är att den ska utgöra ett stöd för oss all personal i det Handboken kan betraktas som ett resultat av ett storskaligt samarbete mellan arbetsgruppen, styrelsen och alla ungdomsmottagningar i Sverige. tagning: barnmorska, kurator, läkare, psykolog, psykoterapeut och sjuksköterska. Utöver dessa finns i gruppen kompetens kring många av de områden som handboken beskriver. Att skriva handboken har varit en process. Dels inom gruppen, men också i samarbete med FSUMs styrelse och i mötet med ungdomsmottagningskollegor som vid två årsmöten deltagit i workshops kring handbokens innehåll. Mottagningarna har i slutfasen, via en enkät, gett arbetsgruppen och styrelsen värdefulla synpunkter. Handboken kan således betraktas som ett resultat av ett storskaligt samarbete mellan arbetsgruppen, styrelsen och alla ungdomsmottagningar i Sverige. Ambitionen är att arbetsprocessen ska fortsätta. Handboken är långt ifrån heltäckande och kommer heller aldrig att bli det. Den första upplagan trycks, så att varje mottagning får ett exemplar, men den finns också på FSUMs webbplats. Tanken är att alla som arbetar inom ungdomsmottagningsverksamhet ska kunna vara med och bidra till vidareutvecklingen av innehållet, i samarbete med FSUMs styrelse. När man läser handboken märks det att texten är ett resultat av tio personers olika sätt att skriva. Dessa olikheter kommer att fortsätta så länge arbetet med handboken pågår. Likaså kommer det även i fortsättningen att skapas texter med upprepningar, eftersom de olika områden som beskrivs i handboken överlappar varandra. Tanken är att man ska dagliga arbetet, och att den tillsammans med det kompletterande dokumentet med FSUMs riktlinjer, på ett tydligt sätt förmedlar ungdomsmottagningarnas mål, unika arbetssätt och effekterna av detta arbete. Till sist, ett stort tack till alla personer och mottagningar som under processen kommit med konstruktiv kritik, kloka synpunkter och glada tillrop! April 2015 För arbetsgruppen: Eva Wendt För FSUMs styrelse: Timmy Leijen Arbetsgruppen har bestått av: Agnes Lindeberg Anna Skoglund Daniel Foxhage Erika Kaspersson Eva Wendt Göran Källqvist, Lena Berg Marcus Folkö Müntzing Marija Pettersson Niklas Persson 4 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

5 Varför en handbok och hur kan den användas?... 3 Innehåll... 5 Ungdomsmottagningarnas historia och ideologi... 9 Ungdomsmottagningarnas inriktning och värdegrund Mål Målgrupp Mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Folkhälsoperspektiv på sexualitet Sociologiskt perspektiv på sexualitet Tonårsutveckling och sexualitet Tonårsutveckling och psykisk hälsa Ungdomsperspektiv Hälsofrämjande perspektiv Normkritiskt förhållningssätt Bemötande Litteratur... 17

6 Vad en ungdomsmottagning kan erbjuda Bemötande praktisk normkritik på ungdomsmottagningen Fysisk miljö Språkanvändning Arbetssätt Utåtriktat arbete Mottagande av ungdomar under 18 år Kunskapsområden Andrologi Adolescens Gynekologi HBTQ - Homosexuell, Bisexuell, Transperson, Queer Psykosocialt perspektiv Sexologi Venereologi Arbetsområden på mottagningen Kondomsamtal Preventivmedelssamtal Samtal vid oplanerad/oönskad graviditet och abort Om den gravida kvinnan är under 18 år Psykosocialt arbete Sexologisk rådgivning och behandling STI-samtal Smittspårning Litteratur Förutsättningar för verksamheten Lagar och förordningar Organisation Huvudmannaskap... 31

7 Verksamhetschef Avgränsningar Journalsystem Skyddad journal E-tjänster och telefoni SMS-påminnelse Verksamhetsplan och kvalitetssäkring Ekonomi Utvärdering Personal Resursnivå Tillgänglighet Avgifter Arbetsmiljö Patientsäkerhet Avvikelsehantering Identitetskontroll Utvecklings- och förbättringsarbete Vård på lika villkor, en jämlik vård Samordning Yrkesbeskrivningar Barnmorskans roll och arbetsuppgifter Kuratorns roll och arbetsuppgifter Läkarens roll och arbetsuppgifter Psykologens roll och arbetsuppgifter Psykoterapeutens roll och arbetsuppgifter Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter Undersköterskans roll och arbetsuppgifter Litteratur... 40

8 Ungdomsmottagningarnas utvecklingsområden Unga män på ungdomsmottagningen Sex mot ersättning Ungdomar med erfarenhet av våld Förslag på områden att skriva om i framtida uppdateringar av handboken Litteratur Bilaga FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar Målsättning Stadgar... 46

9 Ungdomsmottagningarnas... Jag har valt att bry mig om ungdomar, sade Gustaf Högberg som var barn- och ungdomsläkare. Det är ett uttalande och ett förhållningssätt som var startskottet för den första ungdomsmottagningen i Sverige, som öppnades i augusti 1970 i Borlänge. Så är det även idag för många som arbetar som ungdomsmottagare: Vi har valt att bry oss om ungdomar. Redan tidigt hade de som startade ungdomsmottagningar klart för sig att arbetet skulle präglas av en helhetssyn på ungdomar. Kropp och själ hör ihop, betonade de som bildade FSUM, Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar. De menade, att på en ungdomsmottagning ska det finnas personer från olika yrkeskategorier, i en tvärprofessionellt sammansatt arbetsgrupp. De ska arbeta med såväl direkta mottagningsbesök som med förebyggande utåtriktad verksamhet. Dessa ställningstaganden gäller än idag och gör ungdomsmottagningar till unika verksamheter dit ungdomar kan vända sig med olika frågor och funderingar under ungdomstiden. Under de 25 år som FSUM funnits, har arbetet till stora delar letts och byggts av eldsjälar och frivilliga arbetsinsatser. Listan på frågor som FSUM har drivit kan göras lång. Några av dem har varit att motverka hot om nedläggningar av många ungdomsmottagningsverksamheter på 1990-talet, försök till att skapa ett eget kansli och organisationsstöd, samla in statistik för att ge en bild av, och visa omfattningen av verksamheten i Sverige, framtagande av nationella ungdomsmottagningsdokument som Policyprogram och nu mellan , framtagande av nationella riktlinjer, samt en handbok, lobbyarbete för att skapa en webbplats för unga på nätet, vilket ledde till UMO.se som sedan starten 2008 besöks av ett stort antal ungdomar och unga vuxna. Genom åren har FSUM även besvarat flertal remisser i olika myndig- handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 9

10 hetsutredningar som gällt ungdomar. Samtal om oönskade graviditeter och abort, prevention av STI, hedersrelaterat våld, pojkars plats på ungdomsmottagningarna och ungdomars psykiska hälsa både har varit, och är några av FSUMs hjärtefrågor. FSUMs ideologi skulle kunna sammanfattas i några ställningstaganden, som gjorts under ungdomsmottagningarnas och FSUMs utveckling, från 1970 då den första mottagningen startade, till idag. Ungdomssexualitet erkänns och bejakas Personalens tystnadsplikt förstärker ungdomarnas tillit. Ungdomsmottagningen ska vara en frizon för ungdomarna som bland annat innebär att hålla till i centralt belägen lokal, fristående från annan verksamhet. Helhetssynen på ungdomarna kräver ett tvärprofessionellt samarbete. FSUM verkar för att ungdomsmottagningspersonalen ska ha god och bred kunskap om ungdomar; medicinskt och psykosocialt. Kunskap i sexologi betonas. Samtal om oönskade graviditeter och abort, prevention av STI, hedersrelaterat våld, pojkars plats på ungdomsmottagningarna och ungdomars psykiska hälsa både har varit, och är några av FSUMs hjärtefrågor. och ses som en del i identitetsutvecklingen. Personalen på ungdomsmottagningar ser som sin uppgift att medverka till att ungdomarna tar så få hälsorisker som möjligt. Ungdomsmottagningarna vill anlägga en helhetssyn på ungdomarna och se dem i sitt sociala och kulturella sammanhang. Själ och kropp hör ihop. Ungdomarna väljer själva om de vill komma till en ungdomsmottagning och de definierar själva de frågeställningar och problem de kommer med. Personalen lyssnar och respekterar de unga som kapabla personer med möjlighet att själva fatta sina val, och personalen vill på olika sätt stötta och hjälpa de unga med detta. Ungdomsmottagningens personal praktiserar det goda samtalet som innebär en dialog mellan den unge och den vuxne. (ur Ungdomsmottagningarnas eldsjälar FSUMs historia sammanställd av Pia Höjeberg). 10 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

11 Ungdomsmottagningarnas... Ungdomsmottagningar behövs som ett led i att tillgodose ungdomars och unga vuxnas rätt till hälsa. Ungdomsmottagningen har till uppgift att på ungas uppdrag förmedla kunskap, ge information, stöd och behandling under denna tid. Detta gäller i synnerhet inom området sexuell, reproduktiv och psykosocial hälsa. Ett av ungdomsmottagningens grundfundament är att ungdomar under 18 år kan söka utan vårdnadshavarens kännedom eller godkännande. Mål Det övergripande målet för ungdomsmottagningarna är att främja fysisk och psykisk hälsa, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga. Arbetet ska utgå utifrån en psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn, och utifrån ett rättighetsperspektiv där unga har rätt till information, kunskap, stöd och behandling. Alla ungdomar ska känna sig välkomna och ett normkritiskt förhållningssätt ska prägla verksamheten. Målgrupp Ungdomsmottagningarnas målgrupp är ungdomar och unga vuxna, med de likheter och olikheter som var och en i denna heterogena grupp uppvisar. I målgruppen ska ingen diskrimineras på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Ungdomsmottagningen bör kunna välkomna alla unga mellan 12 och 25 år. Mänskliga rättigheter Arbetet på ungdomsmottagningen ska alltid baseras på mänskliga rättigheterna. Detta gäller i det direkta mötet med besökarna men handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 11

12 också i samverkan med andra verksamheter, samt i informationsmaterial som ungdomsmottagningen producerar. Ungdomsmottagningarna, både som verksamhet i stort, som i sitt praktiska arbete runt om i landet, ska vara en del av det demokratiska samhället. Människosynen och arbetssättet ska präglas och utgå från mänskliga rättigheter. Unga har rätt till inflytande över sina liv och att göra egna val. De har också rätt att få stöd och hjälp i frågor som rör exempelvis sexuell och annan hälsa. Sverige har skrivit under de flesta konventioner om mänskliga rättigheter som finns på FN- och Europanivå. I konventionerna anges vilket skydd som individer har gentemot det allmänna, det vill säga framför allt stat, landsting eller kommun. Oavsett huvudmannaskap (se sidan 31) arbetar ungdomsmottagningarnas personal på uppdrag av det allmänna. På så vis är vi som arbetar på ungdomsmottagningar förpliktigade att följa de regler som gäller på människorättsliga områden. FNs barnkonvention FNs barnkonvention har stor betydelse för ungdomsmottagningens verksamhet. Trots att alla människor, oavsett ålder, omfattas av de mänskliga rättigheterna bedömde staterna i Förenta nationerna i november 1982, att en särskild konvention behövdes för att stärka skyddet för individer under 18 år. Konventionen slår fast att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. De är individer med egna rättigheter och ett eget människovärde, och att barn har speciella behov av skydd och stöd. Enligt konventionen ska barnets bästa sättas i främsta rummet, barnets rätt till liv, dess rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade, rätten till hälso- och sjukvård, föräldrarnas primära ansvar, samt barnets rätt till skydd för privatliv och personlig integritet. Ungdomsmottagningen har en viktig uppgift att värna unga människors integritet och rättighet att själv söka stöd, information och vård. Rutiner kring sekretess och journalföring måste ständigt ses över för att skydda besökarnas integritet. Ungdomsmottagningen ska alltid arbeta på uppdrag av den unge. Det innebär att vi alltid arbetar med frivillighet som grund och aldrig på en vuxens eller annan verksamhets uppdrag. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Varje människa har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet och att inte diskrimineras på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, täcker hela livscykeln. Alla har rätt att ha tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion, samt tillgång till skydd mot hiv/aids och andra könssjukdomar, till preventivmedel och till säker abort. I begreppet ingår också frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld. SRHR handlar även om tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning, samt vård av nyfödda. I rapporten från Regeringskansliet 2006, 12 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

13 Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, understryks att ungdomar är handlingskraftiga aktörer som har förmåga att hantera information och kunskap om SRHR, de är inte bara mottagare av vård och information. I rapporten betonas också betydelsen av att främja jämställdhet genom att fokusera på unga kvinnor och unga män, så att de har möjlighet att tidigt ifrågasätta rådande normer, villkor och maktstrukturer som är kopplade till kön: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter gäller alla människors samlevnad, relationer och livskvalitet. Det täcker hela livscykeln. Det handlar om alla människors rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet, om tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion, skydd mot hiv/ aids och andra könssjukdomar, tillgång till preventivmedel, samt säker abort. Det handlar om tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning, och vård av nyfödda. Det handlar också om frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld. Det är viktigt att betona att begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inte begränsas till den reproduktiva tiden i en människas liv eller bara handlar om familjeplanering. Med rättigheter i detta sammanhang avses bland annat rätten att inte diskrimineras på grund av kön eller sexuell läggning samt att själv ha rätt att bestämma över sin kropp och sin fertilitet. Sexualitet kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Nedan beskrivs kort, dels folkhälsoperspektivet eftersom ungdomsmottagningar har ett tydligt mål att främja ungdomars hälsa, och dels det sociologiska perspektivet eftersom det är viktigt att tydliggöra att sexualitet skapas i möten med andra. Folkhälsoperspektiv på sexualitet Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är enligt Folkhälsomyndigheten att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att underlätta arbetet med att uppnå målet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats. Dessa grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer. Arbetet med SRHR handlar framförallt om målområde 7 och 8; Skydd mot smittspridning respektive Sexualitet och reproduktiv hälsa. Sociologiskt perspektiv på sexualitet Med ett sociologiskt synsätt analyseras sexualitet i första hand som en social företeelse. Här diskuteras att människans sexualitet snarare är inlärd än medfödd. Sexualitet har givetvis samband med biologiska förutsättningar och biologiska kroppar att göra, men hur den tolkas är föränderligt beroende på både sociala och kulturella konstruktioner. Hur sexuella beteendemönster ser ut, skiljer sig både inom och mellan kulturer och därtill över tid. Sexu- handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 13

14 alitet skapas i möten med andra, dels genom social interaktion mellan individer men också med samhällen. Tonårsutveckling och sexualitet Ungdomar kan behöva samtala om sexualitet, dess konsekvenser, förväntningar och erfarenheter, utifrån såväl ett positivt som negativt perspektiv. De ska i dessa samtal bemötas med respekt för sina tankar och känslor. Personalen på ungdomsmottagningarna ska arbeta för att stärka alla ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualitet, samt stödja deras självkänsla och integritet. De flesta ungdomar på gymnasienivå har en positiv attityd till sexualitet, flertalet är Ungdomsmottagningens arbete utgår ifrån ett ungdomsperspektiv, vilket innebär att personalen ska möta ungdomar med respekt och förståelse utifrån deras upplevelse och berättelse. nöjda med sitt sexualliv och för majoriteten har sex varit frivilligt och positivt. När det gäller synen på sexualitet utsätts ungdomar för motstridiga budskap. De kommersiella bilder och texter kring sexualitet som når ungdomar genom media, pornografi och reklam är oftast tvärt emot den bild som samhället vill ge av sexualitet. De budskap som når ungdomar genom skola, ungdomsmottagningar med flera. är begrepp som demokrati, jämställdhet mellan könen, jämlikhet och hälsosam sexualitet. Via olika media förmedlas kommersiella och andra sexuella budskap som ofta innehåller fördomar, diskriminering, stereotypa könsroller och våld. Ungdomars relationer och sexualitet påverkas av medias bild och därför är det viktigt att ge ungdomar möjlighet att reflektera och diskutera kring olika innehåll och budskap. Ungdomars sexualitet beskrivs ofta utifrån ett riskperspektiv och det är mestadels de negativa konsekvenserna som betonas. Det är därför viktigt att lyfta fram de positiva aspekterna av ungdomars sexualitet, och deras erfarenheter. Tonårsutveckling och psykisk hälsa Ungdomsåren innebär sociala, fysiska och psykiska förändringarna som kan leda till funderingar och ibland även ge upphov till oro. Dessa förändringar sker inte alltid i samklang med varandra vilket kan medföra ett behov av bekräftelse och stöd. Föräldrainflytandet minskar och påverkan från kamrater och samhälle blir allt större, där grupptryck och mobbning kan spela stor roll. Frigörelseprocessen skapar ibland en känsla av ensamhet och utanförskap, och självkänslan kan påverkas. Ungdomsåren är för vissa en intensiv utvecklingstid präglad av sökande, där stora möjligheter ges att bearbeta tidigare upplevelser och eventuella konflikter. Kriser under denna period är vanligt förekommande men kriser ger också möjlighet till utveckling. Ungdomsperspektiv Ungdomsmottagningens arbete utgår ifrån ett ungdomsperspektiv, vilket innebär att per- 14 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

15 sonalen ska möta ungdomar med respekt och förståelse utifrån deras upplevelse och berättelse. I en respektfull dialog kan personalen visa att det finns möjligheter till aktiva val, och på så sätt stärka ungdomars ansvarstagande och initiativkraft. Personalen ska utgå ifrån ungdomarnas situation och initiativ och ta hänsyn till deras mognadsprocess. Hälsofrämjande perspektiv Att arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv innebär att möta ungas behov och problem med förståelse och respekt. Grunden för detta är specifik kunskap om ungas villkor och utveckling. Den medicinska, psykologiska och psykosociala ungdomsmottagningspersonalen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande synsätt. Stabila och trygga relationer till de unga är avgörande för att kunna möta och skapa förändring utifrån deras förutsättningar. Alla människor ingår i ett större sammanhang som påverkar deras utvecklings- och valmöjligheter. Det är viktigt att se interaktionen mellan individ och samhälle för att förstå den unga människan livsmiljö och förutsättningar för utveckling och hälsa. Destruktiva beteenden och psykosomatiska symptom ses som begripliga reaktioner på psykosocialt ohälsosamma miljöer. Normkritiskt förhållningssätt Syftet med normkritik är att öka jämlikheten mellan människor i samhället. För ungdomsmottagningarna har jämlikhet alltid varit ett viktigt värde. Normkritik går ut på att ifrågasätta normer som bygger upp och upprätthåller sociala hierarkier. Exempel på sådana normer är kön, hudfärg, etnicitet, funktionalitet, sexualitet och ålder. Arbetar man utifrån ett normkritiskt perspektiv, försöker man identifiera förtryckande normer, och montera ner privilegier knutna till dessa normer. Det är något annat än att fokusera på det som avviker från normen och försöka skapa tolerans för det annorlunda. Normkritik sägs därför ibland stå i motsats till ett toleransperspektiv. Ett normkritiskt förhållningssätt kan användas för att göra ungdomsmottagningarnas verksamhet än mer jämlik och jämställd - vilket är i linje med de mänskliga rättigheterna. Bemötande Bemötandet är centralt för allt arbete på ungdomsmottagningen. Ett gott bemötande innehåller många faktorer: att ungdomen som kontaktar ungdomsmottagningen känner sig välkommen och väl omhändertagen att ungdomen erbjuds förståelse och en trygg miljö för att göra det lättare att uttrycka sina behov att den som söker hjälp förstår och känner sig trygg med de regler som styr sekretess och integritetsskydd att våra rutiner och lokaler utformas utifrån förståelse om hur den unge upplever situationen att skapa en trygg relation till den unge som grund för förändringsarbete att vi som arbetar på ungdomsmottag- handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 15

16 ningarna är medvetna om hur vi påverkas av känslor som väcks i möten med ungdomarna och hur vi gör när vi bemöter dem. Att förstå detta i stunden kräver en särskild mänsklig förmåga; den så kallade mentaliseringsförmågan. Mentalisering är ett konstruktivt och informativt begrepp att ha med i utformandet av vårt bemötande, både för fasta rutiner och för vårt arbete i stunden. Här följer några förslag till definition av mentaliseringsförmåga som är av betydelse för bemötandet av ungdomar på ungdomsmottagningen: att kunna ha både sitt eget inre och den andres inre i åtanke samtidigt att förstå att alla människor handlar utifrån vad de tänker och känner inombords att vara medveten om sina egna tankar och känslor och hur de styr vår tolkning av den andre och vårt agerande att kunna se förklaringar till andras agerande utifrån flera perspektiv där inget av dem nödvändigtvis är sant, samtidigt som man är medveten om sina egna reaktioner på den andres sätt att vara att kunna vara medveten om sina egna känslotillstånd och tankar utan att styras av dem på ett automatiskt och omedvetet sätt förmåga att kunna vara nyfiken och öppen även i situationer som är krävande. sätt. När vi är stressade är det lätt gjort att det påverkar vår förmåga att sätta oss in i andras medvetande, liksom när vi inte känner oss duktiga eller kompetenta. Det är krävande att möta människor som upplever det svårt att uttrycka sina behov, eftersom de kan skydda sig på en rad olika sätt; En del är tysta, andra arga och en del har svårt att tro att deras behov är viktiga jämfört med andras. Våra reaktioner på detta formar hur vi beter oss i mötet. En del är tysta, andra arga och en del har svårt att tro att deras behov är viktiga jämfört med andras. Om vi är omedvetna om hur vi reagerar finns stora risker att det påverkar våra möjligheter att möta och hjälpa, även om våra avsikter är de bästa. Bemötandet formas av många faktorer på många olika nivåer. Detta gäller allt från hur lokalerna är utformade till vilka rutiner och resurser vi har, vilken kunskap personalen har kring arbetet specifikt med ungdomar, hur samarbetet i personalgruppen fungerar, hur vi kommer överens med våra kollegor och hur vi upplever vår förmåga att tillgodose de behov vi möter. Det är viktigt att förhålla sig aktivt till detta och att reflektera och kunna diskutera med kollegor kring bra och mindre bra möten. Det är lätt att föreställa sig situationer där det är svårt att bemöta på ett välfungerande 16 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

17 Litteratur Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. G Edemo, A Frisell Ellburg med flera Uppsala universitet. Barnkonventionen. Folkhälsans utveckling elva målområden. Folkhälsomyndigheten. Sexual Conduct: The Social Sources of Human Sexuality. J Gagnon, W Simon Transaction Publishers. Ungdomar, sexualitet och relationer. C Magnusson och E Häggström-Nordin Antologi. Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Regeringskansliet. Utrikesdepartementet Mentalizing in Clinical Practice. J G Allen, P Fonagy, A W Bateman American Psychiatric Pub. Mentaliseringsboken. P Wallroth Karnival. Sociologi. A Giddens, K Birdsall Studentlitteratur. handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 17

18 Vad en ungdomsmottagning... Ungdomsmottagningen arbetar med fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. Detta arbete utförs på flera olika nivåer genom rådgivande, stödjande och behandlande arbete på mottagningen, individuellt eller i grupp. Ungdomsmottagningen bedriver också utåtriktat arbete på gruppnivå, till exempel besök av klasser, besök på skolor och fritidsgårdar, medverkan vid större arrangemang såsom Pride-festivaler, gymnasiemässor et cetera. I arbetet ingår också att på strukturell nivå påverka beslutsfattare, vara behjälplig och samarbeta med till exempel skolledare, folkhälsosamordnare och skolsköterskor för att bland annat implementera sexuell och reproduktiv hälsa i undervisningen. Bemötande praktisk normkritik på ungdomsmottagningen En grundläggande utgångspunkt är viljan att vara tillgänglig och välkomnande för alla, och insikten om att normer och strukturer försvårar eller hindrar oss att uppnå dessa mål. Det första steget är att upptäcka när, var, och på vilket sätt ungdomsmottagningen utesluter snarare än inkluderar vissa ungdomar. Nästa steg är att utarbeta nya sätt att arbeta så att mottagningen blir mer inkluderande. Normkritik kan på så sätt vara både ett analysverktyg och ett förändringsarbete. Fysisk miljö Den fysiska miljön kan vara mer eller mindre tillgänglig på ett konkret sätt; Kan alla röra sig obehindrat i lokalerna? Finns det allergiframkallande ämnen i miljön? Tillgängligheten kan också analyseras på en mer symbolisk nivå; Hur ser det ut i den fysiska miljön? Vilka teman framkommer i tavlor och affischer? 18 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

19 Vilka människor blir synliga i broschyrer, foldrar och tidningar i väntrummet, och på vilket sätt blir de synliga? Hur låter det i den fysiska miljön? Spelas det musik? Vilka normer förmedlas? I förändringsarbetet av den fysiska miljön kan man tänka att vissa saker behöver tas bort och andra läggas till mindre av det som exkluderar och mer av det som inkluderar. Det kan handla om att ta bort höga trösklar och köpa in regnbågsflaggor, eller att göra en genomgång av det informationsmaterial som ligger framme och möjligen byta ut delar av det. Språkanvändning Språkliga uttryck förändras över tid och en del kan uppleva att det är på grund av politisk korrekthet man förväntas använda vissa ord eller begrepp. Ett normkritiskt perspektiv tar däremot hänsyn till att vissa ord och benämningar betyder mindre för vissa men är oerhört viktiga för andra. Ordval är därför betydelsefulla. Ord kan verka uteslutande och förstärka förtryckande normer. Ett vanligt språkligt tecken på att något är norm är att det inte behöver benämnas. Med ett normkritiskt perspektiv kan man välja att sätta ord på något som är förknippat med normen just för att synliggöra den. Ett konkret exempel på detta kan vara ordet cis-person som lanserats för att ha ett ord för en människa som följer samhällets normer kring kön. Man kan tänka på det som att slags motsatsord till transperson. På detta vis kan normer kring kön synliggöras och medvetandegöras. Normkritik kan också innebära att hitta på nya ord för erfarenheter utanför normen. Skapandet och användandet av pronomenet hen är ett exempel på detta. Att vara inkluderande i sitt språk kan ta sig uttryck på många sätt. Att inte utgå från att alla har samma erfarenheter, är en god utgångspunkt. Alla har till exempel inte föräldrar, vissa har en, andra har flera. De som har två föräldrar har inte alltid en mamma och en pappa. Det kan finnas andra personer än föräldrar som tar hand om en. Att fråga har du en familj? kan vara en inkluderande fråga istället för att fråga om föräldrar. När det gäller frågor om relationer har språket betydelse för hur personen känner sig bemött och inkluderad. Att fråga om partner istället för pojk- eller flickvänner, är ett sätt. Att ta STI-prover (sexually transmitted infections) från adekvata ställen underlättas om frågor om sexuell praktik ställs utan normativa antaganden: Man kan ha sex på många sätt. Hur har du haft sex? Jag frågar eftersom det har betydelse för provtagningen, är exempel på hur man kan formulera sig. Arbetssätt På en ungdomsmottagning finns ett stort antal rutiner, arbetssätt och system för att strukturera arbetet. Vissa arbetssätt skiljer sig åt mellan olika ungdomsmottagningar medan andra i grova drag är gemensamma. Att möta och att ta emot bokade individuella besök samt besök som inte behöver bokas (till exempel olika former av drop in-tider) är exempel på vanliga rutiner på ungdomsmottagningar. Att betrakta dessa och andra arbets- handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 19

20 sätt i ett normkritiskt perspektiv innebär att ifrågasätta ibland ganska invanda mönster. Att upptäcka strukturer där vissa ungdomar exkluderas kan vara smärtsamt men också sätta igång en viktig förändringsprocess. Det här är några exempel på frågeställningar om verksamheten som personalen på en ungdomsmottagning kan ställa sig: Vilka frågeställningar eller besvär ska man ha för att vara välkommen på drop inmottagningen? Finns det ungdomar med andra frågor och problem som endast har bokade tider att välja på? I det utåtriktade arbetet, hur arrangeras mötet med grupper? Är grupperna könsuppdelade? Vilka normer styr upplägget för möten med grupper? Är väntetiden för ett besök lika lång oavsett könstillhörighet/könsidentitet? Begreppet indirekt diskriminering finns i diskrimineringslagen. Det innebär att en grupp missgynnas även om ett förfaringssätt förefaller vara neutralt. Vid indirekt diskriminering behöver det inte finnas ett uppsåt att diskriminera, det är utfallet som är det relevanta. Utåtriktat arbete Ungdomsmottagningen har en viktig roll i det lokala folkhälsoarbetet. Ett vanligt arbetssätt är det så kallade utåtriktade arbetet, som går ut på att ta emot studiebesök från skolor på mottagningen och/eller informera ute på skolor, ofta som ett komplement till deras sex- och samlevnadsundervisning. Vad är det då för utåtriktade aktiviteter som fungerar? Vad är det som gör att man kan nå individer och grupper till så att de väljer att bete sig på ett annat sätt än de annars skulle ha gjort? Det finns ingen forskning som ger något tydligt svar på de frågorna, men i översiktsrapporter har det kunnat identifieras vissa konkreta undervisningsmetoder som är viktiga för att få effekt av ett utåtriktat arbete. Vikten av att arbeta med aktiv involverande pedagogik i en trygg social miljö understryks. Här nämns dialog, diskussion, värderingsövningar, rollspel och dramatiseringar som exempel på lämplig pedagogik. Det är även centralt med öppen kommunikation om sex och relationer, samt medvetenhet om hur olika budskap kommuniceras för att uppmuntra till egen reflektion. När det gäller det konkreta innehållet i det utåtriktade arbetet finns i forskningen stöd för ett antal olika aspekter som bör finnas med. Dels betonas att interventionerna ska vara baserade på evidensbaserad kunskap, och dels att interventionerna ska bygga på ungdomarnas egna önskemål och frågor. Normkritiska övningar syftar till att belysa normer och privilegier. I arbetet kan pedagogiska metoder, filmer, böcker, bilder och texter som utmanar olika normer användas. Material med till exempel samkönade kärleksförhållanden, normöverskridande könsroller, kroppar med olika funktionsvariationer, bred representation av olika hudfärger och olika könsidentiteter är exempel på sådant material. I ett normkritiskt perspektiv kan värde- 20 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

21 ringsövningar vara problematiska. Anledningen är att de inte är uppbyggda för att identifiera förtryckande normer med medföljande privilegier. Istället låter värderingsövningar deltagarna välja bland olika värderingsalternativ. Det behöver inte vara fel i sig, men det finns en risk att förtryckande eller problematiska normer inte blir ifrågasatta i värderingsövningar. Ett exempel på detta är när deltagarna i en övning få ta del av värderingspåståenden som i sina premisser lämnar öppet för tyckande om sådant som redan är rättigheter. För att de utåtriktade aktiviteterna ska få en självklar plats i det dagliga arbetet är det av största vikt att det är formulerat i ungdomsmottagningens verksamhetsplan. Det bör vara tydligt hur mycket tid som ska ägnas åt utåtriktat arbete och tid måste avsättas för planering och anpassning av metoder efter lokala förutsättningar. Mottagande av ungdomar under 18 år Ungdomsmottagningarna möter ofta ungdomar under 18 år som självständigt söker stöd och hjälp för sina frågor rörande livsstil, hälsa och sexualitet. I mötet med unga kan det uppstå gränsdragningar mellan den unges rätt till integritetsskydd, och vårdnadshavarens rätt till information. Att ungdomen självständigt har sökt till ungdomsmottagningen är ofta ett tecken på mognad och insikt, vilket bör uppmuntras och bekräftas. Den rättsliga ställningen för ungdomar under 18 år inom hälso- och sjukvården är inte helt entydig. När de söker hälso- och sjukvård, möts grundprincipen om vårdnadshavarnas ansvar och de regelverk som gäller för hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården ska vård ges med samtycke och bygga på respekt för självbestämmande och integritet. Men vems samtycke ska sökas? Enligt föräldrabalkens regler är det vårdnadshavarnas. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska emellertid allt större hänsyn tas till barnets vilja. Detta gäller även enligt barnkonventionen. Vi har således flera olika regelverk att förhålla oss till när vi möter och behandlar ungdomar under 18 år: FNs barnkonvention, antagen 1989 Hälso- och sjukvårdslagstiftningen (1982:736, 1998:531) Föräldrabalken (1949:381) Socialtjänstlagen (2001:453) Patientlagen (2014:821) Prop. 2013/14:106 Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Som huvudregel har alltså vårdnadshavare rätt att besluta i frågor som rör barnets personliga angelägenhete, samt att ta del av journaluppgifter som rör ungdomar under 18 år. I takt med stigande ålder aktualiseras frågan om när hälso- och sjukvården inte längre behöver informera vårdnadshavarna, samt i vilka fall den unge kan ha sekretesskydd gentemot sina vårdnadshavare. Frågan om huruvida vårdnadshavarna ska informeras spontant, på begäran eller inte alls kan besvaras först efter en bedömning ifall den handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 21

22 unge ska anses ha självbestämmanderätt. Den nya patientlagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2014/15 stärker barnets ställning i, och inflytande över, vården. Ungdomar under 18 år är i många situationer kompetenta att bestämma över sig själva. De får då styra över frågor såsom att vara delaktiga i medicinska beslut, samt att samtycka eller ha rätt att säga nej, till vård eller behandling. En individuell mognadsbedömning ligger till grund för bedömningen om en ungdom är beslutskompetent. Mognadsbedömningen ska ge svar på frågan om huruvida den unge har förmåga att tillgodogöra sig relevant information och överblicka konsekvenserna av sitt beslut. Mognadsbedömningen ska alltid göras i relation till det aktuella beslutets art och komplexitet. Det krävs således olika mognadsgrad för olika beslut. Det ankommer på den som är ansvarig för vården att göra bedömningen av mognadsgrad och beslutskompetens. När det gäller de yngsta är det bra att använda den breda tvärprofessionella kompetens som finns på ungdomsmottagningarna. Rutinmässig information till vårdnadshavare eller anmälan till socialtjänsten enbart till följd av ålder, är dock inte optimalt ur den ungdomens synvinkel. Beroende på situation och vilken information det rör sig om kan personalen alltså ha tystnadsplikt gentemot vårdnadshavare och därmed vara förhindrad att lämna ut information, också efter direkt begäran från dessa. I fall där det kan antas att den unge lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, gäller tystnadsplikt. Kunskapsområden Andrologi Andrologi läran om mannen framför allt om mannens fortplantningsorgan, deras funktion och sjukdomar. Andrologisk kompetens ska finnas representerad på alla ungdomsmottagningar för att kunna möta de personer som har ett manligt reproduktionsorgan, på ett professionellt och evidensbaserat sätt. Genom att kroppen utvecklas har både ungdomen själv och omgivningen ökande krav på anpassningen till vuxenlivet. Adolescens Adolescensen är den psykologiska och sociala motsvarigheten till puberteten, med fokus på kognitiva, sociala och andra icke-somatiska aspekter. Genom att kroppen utvecklas har både ungdomen själv och omgivningen ökande krav på anpassningen till vuxenlivet. Den kognitiva förmågan ökar och därmed förmågan till abstrakt tänkande, att resonera logiskt och att analysera teoretiska problem. Gynekologi Gynekologi läran om kvinnan framförallt om kvinnans fortplantningsorgan, deras funktion och sjukdomar. Gynekologisk kompetens ska finnas representerad på alla ungdomsmottagningar för att kunna möta de personer som har ett kvinnligt reproduktionsorgan, på ett professionellt och evidensbaserat sätt. 22 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

23 HBTQ Homosexuell, Bisexuell, Transperson, Queer Ett normkritiskt förhållningssätt utesluter inte särskild kunskap om hbtq-frågor. Tvärtom är det viktigt att ungdomsmottagningen har stor kunskap inom området. Alla personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queera är inte lika. Det som är gemensamt är att stå utanför normen vad gäller sexuell läggning, kön eller könsuttryck. Detta leder ibland till större ohälsa och till diskriminering på olika områden i samhället. Ungdomsmottagningarna måste tänka på att besökaren kan leva i en familj som inte är normativ, eller att personen har vänner, partner(s) eller andra viktiga närstående som bryter mot heteronormen. Psykosocialt perspektiv Det psykosociala perspektivet utgår från hur individens psykiska förutsättningar formas av, och samspelar med, miljön. Sociala faktorer som påverkar den psykiska hälsan kan vara: familjeliv, sociala nätverk, känsla av sammanhang, ansvar och fritidssysselsättningar. Genom intersubjektiviteten i människans relationer till omvärlden, formas gemensamma synsätt, normer, värderingar och målsättningar. På ungdomsmottagningen är det psykosociala perspektivet integrerat i alla besök, oavsett yrkeskategori. Det sker genom möten som utgår från en helhetssyn där förståelse för ungdomen sker mot bakgrund av de sociala, psykologiska och kulturella sammanhang som den unge ingår i. Sexologi Sexologi är läran om människans sexualitet. Ämnet sexologi kan sägas vila på tre ben; forskning, undervisning och praktik. Ämnet är tvärvetenskapligt, det vill säga bestående av en rad olika vetenskaper och discipliner. Hit räknas bland annat medicin, psykologi, sociologi och socialt arbete, men ämnet kan även studeras utifrån andra perspektiv som exempelvis antropologi, religion, juridik, media- och kommunikationsvetenskap. Venereologi Venereologi är läran om sexuellt överförbara infektioner och specialiteten omfattar behandling av både akuta och kroniska sjukdomar här ingår också förebyggande åtgärder. På en ungdomsmottagning arbetar en venereolog främst utifrån sin fördjupade kompetens inom könssjukdomar, men även andra frågeställningar kring hudbesvär relaterade till ungdomstiden kan vara aktuella. Arbetsområden på mottagningen Kondomsamtal Ett av ungdomsmottagningens mål är att minska spridningen av kösnsjukdomar och detta kan göras bland annat genom att öka kondomanvändningen. Det finns stöd för att motiverande samtal, MI, är en metod som ökar chansen till praktiserande av säkrare sex. Att ungdomar kommer och hämtar kondomer är positivt och det är den inställningen vi bör förmedla när vi möter ungdomarna: Sträva efter att träffa ungdomarna en och en för att ge möjlighet till bra dialog, bjud in till handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 23

24 enskilt samtal. Dock får det enskilda samtalet aldrig bli ett krav för att få kondomer. Ungdomsmottagningen bör även ha tydliga rutiner för dokumentation av samtal om säkrare sex och kondomer. Preventivmedelssamtal Preventivmedelssamtal på ungdomsmottagningen syftar till att främja sexuell och reproduktiv hälsa genom att minska risken för könssjukdomar, förhindra oönskad graviditet och bevara fertilitet tills eventuell graviditet är aktuell. Ett bra samtal skapar trygghet och kan dessutom bidra till en bra start på ungdomens sexualitet och lust. Målet är att hen ska vara nöjd med sin metod och använda den korrekt och konsekvent, vilket minskar risken för oönskade graviditeter. Säkra, lättillgängliga och välfungerande preventivmedel är avgörande för att kunna uppnå ungdomsmottagningens övergripande mål. I den offentliga debatten ställs ofta hormonella preventivmetoder mot kondomanvändning. Ungdomsmottagningarnas arbete bör istället inrikta sig på att motivera människor att vid behov använda både hormonellt preventivmedel och kondom. Ungdomsmottagningens medicinska personal kan med sin kunskap hjälpa varje person att hitta den för hen bästa preventivmetoden. Känslan av att ha fattat ett eget beslut och tryggheten i att ha fått god medicinsk och annan rådgivning, är sannolikt de viktigaste förutsättningarna för att ungdomen börjar med och fortsätter med sitt preventivmedel. Det är viktigt att ta reda på vilka förväntningar den unge har på ett preventivmedel. Risken för oro och osäkerhet, samt den negativa upplevelsen av biverkningar minskar genom bra information. Det är viktigt att även lyfta fram de positiva hälsoeffekterna med hormonella preventivmedel. Unga behöver högeffektiva preventivmetoder eftersom de har hög fertilitet. Många har dessutom svårare att använda metoder som är beroende av regelbunden livsstil och dagligt tablettintag. Därför är långtidsverkande och reversibla metoder, såsom spiral och p-stav, goda alternativ dock ska valet av metod alltid baseras på ungdomens önskemål och eventuell förekomst av riskfaktorer. I samband med preventivmedelssamtal bör information om, och provtagning för könssjukdomar, erbjudas frikostigt. Samtal vid oplanerad/oönskad graviditet och abort Personalsammansättningen på ungdomsmottagningarna skapar goda förutsättningar för att erbjuda gravida ungdomar hjälp utifrån ett helhetsperspektiv. När unga kommer till ungdomsmottagningen och är oplanerat/oönskat gravida kan det vara första gången de besöker en ungdomsmottagning och de kan vara oroliga. Som vid alla andra ungdomsmottagningsbesök är det viktigt med helhetssyn, engagemang och lyhördhet och att inbjuda till frågor. Beslutet om att fortsätta eller avbryta en graviditet ska kännas rätt och de ska gå stärkta genom situationen och må så bra som möjligt fysiskt och psykiskt. Ett gott bemötande och mottagande skapar bra förutsättningar för att underlätta 24 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

25 framtida prevention av oönskad graviditet och STI, samt ge ungdomarna erfarenhet av att vuxenvärlden kan erbjuda stöd. Den unga ska själv ta beslutet, men det är viktigt att dennes eventuella partner också får ge uttryck för sina tankar och känslor. Partners bör ges möjlighet att följa med vid besöken på ungdomsmottagningen och även ges tillfälle att få individuella samtal vid behov. Stödsamtal kan ges som enstaka samtal eller i form av en serie samtal, som relaterar till den oplanerade/oönskade graviditeten och/ eller aborten. De unga bör uppmuntras att berätta om graviditeten för sina föräldrar eller annan vuxen, och ungdomsmottagningen bör arbeta för att underlätta kontakt med de nätverk de kan behöva stöd av. Om den unga beslutar att göra abort och omhändertagandet inför abort görs på ungdomsmottagningen, gäller skyldigheter i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Abort, SOSFS 2009:15. Om den gravida kvinnan är under 18 år Arbets- och referensgruppen för familjeplanering inom SFOG (Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi) har skrivit rapporten Inducerad abort. Under rubriken Kvinnor under 18 år står följande: Om kvinnan motsätter sig att vårdnadshavaren informeras och hon kan anses ha uppnått tillräcklig grad av utveckling och mognad gäller sekretess gentemot vårdnadshavaren. Någon särskild åldersgräns för denna bedömning finns inte men man kan många gånger utgå från att ungdomar i ålderskategorin år har uppnått en sådan mognadsgrad. Enligt Socialstyrelsens föreskrift om abort från 2009 tydliggörs att det är vårdgivarens ansvar att fastställa rutiner för hur sådan bedömning ska göras, och om huruvida vårdnadshavare ska kontaktas och/eller anmälan ska göras enligt Socialtjänstlagen. Det bör finnas rutiner som säkerställer att en abort utförs så snart som möjligt efter att den unga bestämt sig. Ungdomsmottagningen hjälper den unga att få kontakt med den mottagning där abort kan utföras. Preventivmedelssamtal och förskrivning är viktigt inför aborten så att den unga får ett preventivmedel som hen känner sig trygg med. Användning av långtids, reversibla metoder såsom p-stav och hormon- eller kopparspiral har många fördelar för unga, och metoden kan påbörjas i direkt anslutning till aborten. De flesta mår känslomässigt bra i samband med en abort, men en del kan må psykiskt dåligt, även om beslutet kändes väl övervägt ibland finns även stor oro för fysiska komplikationer. Återbesök med uppföljning är därför viktigt. Det unga ska få möjlighet att berätta om hur aborten har upplevts, hur det känns efteråt och hur preventivmedlet fungerar, samt ges möjlighet att prata om eventuella frågor kring framtida graviditet och relationer, med mera. Återbesöket är ett bra tillfälle att fånga upp dem som behöver extra samtalsstöd. handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 25

26 Psykosocialt arbete Psykosocialt arbete är insatser som görs för att åstadkomma positiva förändringar i en persons livssituation. Det är en systematisk och målinriktad verksamhet med förankring i teorier. Utgångspunkten är att se människan i sitt sociala sammanhang, innefattande fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer. Psykosocialt arbete bedrivs på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Psykosocialt behandlingsarbete skiljs från psykosocialt synsätt/perspektiv. Alla som arbetar på ungdomsmottagningen bör ha ett psykosocialt synsätt/perspektiv och kunna se den unge i sitt sociala sammanhang. Målet för det psykosociala arbetet är dels att stärka människors möjligheter att hantera inre och yttre påfrestningar, dels att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att människors livssituation utvecklas gynnsamt. Det psykosociala arbetet kan göras i förebyggande och i behandlande syfte genom rådgivande, stödjande och psykoterapeutiska samtal. Till ungdomsmottagningen söker ungdomar och unga vuxna med allt från lindrigare psykiska besvär till mer allvarliga former av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Den psykiska ohälsan kan handla om lindrigare besvär av oro, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter, relationsproblem, sexuella problem och om svårare besvär i form av ångest, depression, identitetsfrågor, självmordsbenägenhet, ätstörningar, självskadebeteende, sexuella övergrepp och/eller missbruk. Även psykosomatiska besvär förekommer. Sexologisk rådgivning och behandling Till ungdomsmottagningen söker ungdomar för olika sexologiska frågor. Personal med olika kompetens inom det sexologiska området möter dessa ungdomar. En modell som ofta används för sexologisk rådgivning och behandling kallas PLISSIT vilket står för: P = Permission LI = Limited Information SS = Specific Suggestions IT = Intensive Therapy Modellen kan betraktas som en hjälp för att åskådliggöra och lättare identifiera vilka ungdomar som kan bli hjälpta av kortvarig terapi, och vilka som behöver mer avancerad terapi, se figur. För varje nivå i modellen krävs större kunskaper, träning och kompetens hos personalen. Sexualterapi Sexualrådgivning Sexualupplysning Tillåtande hållning Extended PLISSIT är en utveckling av PLISSIT-modellen den kallas också Ex- PLISSIT. Istället för att Tillåtande hållning ses som den första interventionsnivån, så anses Tillåtande hållning som centralt i alla 26 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

Läs mer

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas verksamhet, samt att enskilda mottagningar

Läs mer

Syftet med detta dokument är att kortfattat. Det övergripande målet för ungdomsmottagningar. med riktlinjer

Syftet med detta dokument är att kortfattat. Det övergripande målet för ungdomsmottagningar. med riktlinjer FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR med riktlinjer Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas verksamhet samt att enskilda mottagningar

Läs mer

... och hur kan den användas?

... och hur kan den användas? FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... och hur kan den användas? På ungdomsmottagningarna runt om i Sverige finns mångårig erfarenhet som är viktig att bevara, förmedla och utveckla. Denna handbok

Läs mer

Handboken kan användas av såväl ny,

Handboken kan användas av såväl ny, FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... och hur kan den användas? På ungdomsmottagningarna runt om i Sverige finns mångårig erfarenhet som är viktig att bevara, förmedla och utveckla. Denna handbok

Läs mer

Handbok för ungdomsmottagning

Handbok för ungdomsmottagning 1 Handbok för ungdomsmottagning Agnes Lindeberg, Anna Skoglund, Daniel Foxhage, Erika Kaspersson, Eva Wendt, Göran Källqvist, Lena Berg, Marcus Folkö Müntzing, Marija Pettersson och Niklas Persson 2015-02-27

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Giltigt från och med: 2016-11-01 Ansvarig för revidering: Region Dalarna Dokumentnamn: Länsövergripande överenskommelse

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Vår barngrupp består

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 1(9) Utbildningsförvaltningen 2019-02-20 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 Post Box 500, 343 23 Älmhult. Besök Stortorget 1, Älmhult. Telefon

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015 Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Jämjö, oktober 2014 1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Läs mer

SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén

SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén SRHR Sexual and Reproductive Health and Rights Sexuell hälsa Reproduktiv hälsa Sexuella rättigheter Reproduktiva

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) The vision by WHO Europe "Europa är en region där alla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0 1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument

Läs mer

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral 1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängsgården Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med... 4 Planen

Läs mer

Plan mot kränkande särbehandling

Plan mot kränkande särbehandling Plan mot kränkande särbehandling Bjälbotulls förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0 1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Hasselbackens förskola Upprättad januari 2019 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter

Läs mer

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt

Läs mer

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17 161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det

Läs mer

Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 20171127 1 Älandsbro förskola vision Alla barn, vårdnadshavare och personal ska känna sig trygga och respekterade för den de

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Möckelns Förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 1(9) Utbildningsförvaltningen

Möckelns Förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 1(9) Utbildningsförvaltningen 1(9) Utbildningsförvaltningen 2019-02-20 Möckelns Förskola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 1 2(9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdaterad 2016-05-18 1 Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 Inledning Alla förskolor/ skolor i Sverige ska ha en egen likabehandlingsplan.

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan

Läs mer

Förklaring av olika begrepp

Förklaring av olika begrepp Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Jessica Olsson, jessica.olsson@kil.se 2017-11-01 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling VÅR VISION På vår förskola arbetar vi medvetet

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2015/2016 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Det är 20 inskrivna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling Fjärilens förskola Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling vt 2019 ht 2020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Vår Vision och genomförande sid 5 3. Arbete för att främja, förebygga och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18 1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18 Framtagen av: Personalen Datum: 2017-10-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Galaxen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Galaxen Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 Galaxen 2(5) Vision Att vara förebild i en verksamhet där alla kan växa och utvecklas! Där man har mod att vara den man är och blir accepterad.

Läs mer

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

Goda relationer. En vägledning om sexualitet, känslor och bemötande för dig som arbetar i en LSS-verksamhet

Goda relationer. En vägledning om sexualitet, känslor och bemötande för dig som arbetar i en LSS-verksamhet Goda relationer En vägledning om sexualitet, känslor och bemötande för dig som arbetar i en LSS-verksamhet Petra Sundström, strateg Omsorgsförvaltningen 2018-05-03 Varför? Föräldrar och personal kan vara

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Förskolechef Ann Ståhlberg Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson Datum 2014-01-03 1 (5) Lindöskolans förskolors plan mot diskriminering

Läs mer

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor

Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor Vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö med trygga vuxna som skapar

Läs mer

Stefan Balogh. Råd Stöd & Kunskapscenter

Stefan Balogh. Råd Stöd & Kunskapscenter Stefan Balogh BOSSE Råd Stöd & Kunskapscenter Sex mer än bara samlag Arbetsterapi Sexologi Arbetsterapi syftar till att i första hand få tillbaka individen till ett fungerande aktivt liv utifrån de förutsättningar

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland. Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017-

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland. Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017- Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017- 1 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas generellt positivt

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010 Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Verksamhetschefer Hälso- och sjukvårdspersonal Nr. 7/2010 September 2010 Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård Barnets rättsliga ställning inom hälso- och

Läs mer

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Förskolan Solrosen/Vitsippan Förskolan Solrosen/Vitsippan Likabehandlingsplan 2017-2018 Likabehandlingsplan för förskolan Vitsippan/Solrosen Likabehandlingsplanen utgår från: Skollagen 6 kap, Diskrimineringslagen 1 kap 1, 2 kap 5-7,

Läs mer

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 1. Bakgrund och lagtext Vårt mål är att Globala gymnasiet ska vara fritt från förekomst av diskriminering, trakasserier och

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

Planen upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planen upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen upprättad 2015-10-27 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hässleberg, Hallsberg 2015-2016 Verksamhetens vision På vår förskola ska ingen utsättas för trakasserier, diskriminering

Läs mer