ÅTERRAPPORTERING Ärendenummer NV Miljödepartementet STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅTERRAPPORTERING 2013-03-31 Ärendenummer NV- 01391-13. Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM"

Transkript

1 1 (34) NATURVÅRDSVERKET ÅTERRAPPORTERING Ärendenummer NV Miljödepartementet STOCKHOLM Återrapportering av användning av medel från anslagen 1:3 Åtgärder för värdefull natur ap. 2 samt anslaget 1:16 ap.1 Skydd för värdefull natur för Inledning Uppdraget redovisas enligt det återrapporteringskrav som ställts i Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2013 under rubriken åtgärder för biologisk mångfald. Återrapporteringen för 1:3-anslaget bygger i stora delar på de redovisningar som länsstyrelserna lämnar till Naturvårdsverket. Redovisningen av 1:16-anslaget bygger på Naturvårdsverkets egna siffror och underlag samt data från VIC- Natur. Det är viktigt att vara uppmärksam på att de siffror som redovisar vad Naturvårdsverket har lämnat i bidrag inte helt överensstämmer med de siffror länsstyrelserna redovisar hur de har använt medlen eftersom åtgärder kan förskjutas i tid och över årsskiftet samt kopplar till ingående och utgående balans på länen. Naturvårdsverket har under 2012 fortsatt att tillsammans med länsstyrelserna arbeta med att utveckla uppföljning och återrapportering av anslaget. Framförallt arbetar vi för att det digitala förvaltarstödet, Skötsel-Dos, ska ge oss och länsstyrelserna säker och enkel redovisningshantering. För 2012 års redovisning har vi dock inte använt Skötsel-Dos. Under 2012 har vi haft tydligt fokus på att minska de oförbrukade medlen ute hos länsstyrelserna. Bland annat förstärkte vi arbetet med LONA (lokala naturvårdssatsningar) genom att omfördela oförbrukade medel hos länen. Arbetet med att minska de oförbrukade medlen fortsätter under 2013.

2 NATURVÅRDSVERKET 2 (34) 1. Arbete med områdesskydd samt hur medel inom anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur har använts 1.1 Områdesskydd Med områdesskydd avses i denna redovisning i första hand statens arbete med att bilda nationalparker och naturreservat samt skydd genom upprättande av natuvårdsavtal, NVA. Områdesskydd sker även genom beslut om biotopskyddsområden. Denna verksamhet är dock av begränsad omfattning hos Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Områdesskyddsarbetet består av flera olika arbetsuppgifter, där markersättningsverksamheten med berörda fastighetsägare är en del och länsstyrelsernas formella beslutsfattande enligt miljöbalken och områdesskyddsförordningen är en annan del. Beslutsfattandet enligt miljöbalken och markersättningsarbetet sker i olika tempo. Normalt löses markersättningsfrågorna före det formella beslutsfattandet enligt miljöbalken. Detta arbetssätt har sin grund redan i förarbetena till Naturvårdslagen på 1960-talet, där departementschefen betonar att detta bör vara det normala arbetssättet. Så är det fortfarande. Ett blivande naturreservat berörs i genomsnitt av 5-6 olika fastigheter, som dessutom ofta ägs av mer än en ägare per fastighet. Att förhandla med var och en av dessa och att komma överens om ersättning och beslutets utformning är en tidskrävande process. Ett normalt naturreservatsärende tar ca 2-3 år från det att ärendet aktualiseras med markägarna till dess naturreservatsbeslutet är fattat och har vunnit laga kraft. För arbetet med värdering av intrång vid områdesskyddet, liksom för arbetet med att förhandla fram avtal med berörda fastighetsägare anlitar Naturvårdsverket och länsstyrelserna sedan början av 1990-talet fristående, oberoende konsulter. Det är två skilda upphandlingar som Naturvårdsverket har, en för värdering och en för förhandling. Upphandlingarna av konsulter skedde på nytt under år Områdesskyddet har under perioden bedrivits med hög intensitet, framförallt när det gäller bildandet av nya naturreservat, inte minst tack vare genomförandet av 2008 års överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Sveaskog, se nedan under punkt 2. Naturvårdsavtalsarbetet har ökat i omfattning, inte minst genom det så kallade KOMET-programmet i fem försökslän. Mer om detta under punkt 5 nedan. Anslaget 1:16 för skydd av värdefull natur infördes Tidigare ingick medlen för skydd i anslaget 1:3. Nedanstående tabell redovisar översiktligt hur anslaget fördelats under 2011 och 2012.

3 NATURVÅRDSVERKET 3 (34) Tabell 1 Kostnadsfördelning för anslaget 1:16 åren 2011 och 2012 Kostnadsslag 1: % 2012 % (Tkr) (Tkr) Budget 742,0 751,0 Markersättningar 616,0 83,1 616,1 82,1 Kringkostnader 59,3 8,0 54,4 7,2 Fastighetsutredningar 1,8 0,2 1,3 0,2 Nationalparksprojekt 2,1 0,3 5,0 0,7 Naturtypskarteringar,GIS,IT 31,6 4,3 45,6 6,1 Natura ,7 0,6 0,3 0,0 KOMET 4,9 0,7 4,7 0,6 Strandskydd 6,9 0,9 6,5 0,9 Storstadsprogrammet 4,8 0,6 4,8 0,6 Övrigt(räntor,GSD,utredningar mm) 9,4 1,3 11,7 1,6 Summa 741,5 100,0 750,4 100,0 Som framgår av tabellen har budgeten i det närmaste helt förbrukats under båda budgetåren. Ersättningarna till markägarna har varit i stort sett identiskt mellan åren. Naturtypskarteringar, bland annat den så kallade Naturanaturtypskarteringen, NNK, har prioriterats under året, bl a genom utveckling av ett nytt delsystem inom VIC Natur. Naturtypskarteringarna KNAS och NNK är grunden för att Naturvårdsverket ska kunna redovisa Sveriges skyddade natur internationellt, till SCB och i andra sammanhang t ex i årsredovisningen och i samband med regeringsuppdrag, vilket skedde under Områdesskyddet under har haft fokus på skydd av värdefull skogsmark för att uppfylla delmål 1 under miljömålet Levande skogar. Totalt säkrades ca 7500 hektar produktiv skogsmark under år Grunden för det framgångsrika arbetet med skogsskyddet lades redan under början av 2000-talet genom regeringsuppdraget till Naturvårdsverket och länsstyrelserna att inventera i första hand skyddsvärda statligt ägda naturskogar men även andra urskogsartade skogar. Inventeringen, som resulterade i ett stort antal delrapporter, har fått samlingsnamnet SNUS. Det har bildats 436 naturreservat under perioden Tabellen nedan visar antalet beslut per län och år. Det stora antalet beslut i vissa län, framförallt i Norrbottens och Västerbottens län, men även i vissa andra län är i stor utsträckning en följd av genomförandet av avtalet mellan Sveaskog och Naturvårdsverket avseende naturreservatsbildning av bolagets SNUS-objekt. Mer om detta under punkt 2 nedan. Den nedgång av antalet beslut 2012 som framgår av tabellen är i huvudsak en effekt av att genomförandet av Sveaskogs SNUS-objekt börjar närma sig slutet.

4 NATURVÅRDSVERKET 4 (34) Tabell 2 Beslutade naturreservat per år, antal och areal (ha) Antal beslutade naturreservat per år ( ), arealer i hektar Län Antal Areal Antal Areal Antal Areal Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt Hur fördelning av naturtyper fördelar sig i de naturreservat som bildats under åren framgår av nedanstående tabell, tabell 2. Som framgår av tabellen är huvuddelen av landarealen olika typer av skogsmark.

5 NATURVÅRDSVERKET 5 (34) Tabell 3 Beslutade naturreservat per år, naturtypsfördelning, hektar Fördelning av Naturtyper i Naturreservat bildade under , arealer i hektar. Naturtyp Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandad barrskog Triviallövskog Ädellövskog Triviallövskog med ädellövinslag Lövsumpskog Hygge/Brandfält Impediment Våtmark Övrig våtmark Hävdad våtmark Torvtäkt 0 0 Odlad mark Äng Betesmark Substratmark Övrig öppen mark Exploaterad mark Sjöar och vattendrag Hav Fjällblock- och hällmark* Fjällhed* Fjälläng* Fjällmyr* Fjällbjörkskog* Fjälltallskog* Fjällbarrskog* Fjällgranskog* Lövblandad fjällbarrskog* Vatten i fjällen* Övrig mark i fjällen* Saknar kartering Summa

6 NATURVÅRDSVERKET 6 (34) I nedanstående tabell, redovisas hur ersättningarna till markägare fördelar sig på olika objektkategorier av skyddade områden och fördelat över landet. Tabell 4 Kostnader, för skydd per objektkategori och region (mkr) Skogar 1 Ädellövskogar Fjällnära skogar Myrar % 2010 Götaland Svealand Norrland Summa Götaland Svealand Norrland Summa Götaland Svealand Norrland Summa Totalt riket % 79,4 8,7 0,2 4,0 4,8 2,6 0,4 Sjöar och vattendrag Odlingslandskap Geologiska objekt Summa Kostnaderna redovisas för Götaland, Svealand och Norrland och fördelat över åren på objektkategorier. År 2011 fördelades mest pengar till ersättningar i Norrlandslänen. Skälet till detta var att Naturvårdsverket under året gjorde några större förvärv att bytesmarksobjekt i Norrbottens län har Götaland fått störst andel av ersättningarna till markägare. Av tabellen framgår också att ersättningarna till markägare huvudsakligen, ca 88 %, har använts för skydd av olika skogstyper, framförallt nedan fjällnära gränsen. Det bör uppmärksammas att även för övriga objektkategorier har ersättningarna i allt väsentligt gått till att skydda skogar, t ex på myrar och utefter värdefulla vattendrag. Statens verksamhet med att genomföra områdesskyddet sker genom 1) överenskommelser om intrångsersättning enligt miljöbalken, 2) förvärv av mark 1 (utom ädellövskog, nedan fjällnära)

7 NATURVÅRDSVERKET 7 (34) eller 3) genom upprättande av naturvårdsavtal. Dessutom kan Naturvårdsverket lämna bidrag till kommuners skydd av värdefull natur genom bildande av naturreservat och biotopskyddsområde.. Verksamheten med naturvårdsavtal beskrivs särskilt under punkt 5 nedan och redovisas därför inte i tabellerna nedan. Tabell 5 Markersättningsslag, kostnad, (mkr) Köp 252,1 169,3 128,2 Intrång 299,9 436,6 459,8 Bidrag 33,4 7,6 22,1 Summa 585,4 613,5 610,1 Som framgår av tabellen har intrångsersättningarnas andel av den årliga medelsförbrukningen ökat starkt från ca 51 % år 2010 till ca 75 % år Den huvudsakliga förklaringen till detta är ändringen av expropriationslagen från och med 1 augusti 2010, som innebär ett påslag med 25 % på intrångsersättningen i bl a naturreservatsärenden. År 2010 utgjorde 25 %-påslaget ca 47 miljoner kr av det totala intrångsersättningsbeloppet. År 2011 var motsvarande belopp knappt 79 miljoner kr och år 2012 ca 85 miljoner kr. Nedanstående tabell visar antalet avtal eller beslut i markersättningsärenden. Utfallet följer ganska väl fördelningen i kostnader per markersättningsslag, d v s det genomsnittliga ersättningsbeloppet varierar inte så mycket mellan de olika avtals- eller beslutsformerna. Spännvidden i ersättningsbelopp är dock stor från några tusen kronor till flera tiotals miljoner kr/avtal. Tabell 6 Markersättningsslag, antal avtal eller beslut Köp Intrång Bidrag Summa Nedanstående tabellerna visar hur stora arealer som säkrats genom olika markersättningsslag.

8 NATURVÅRDSVERKET 8 (34) Tabell 7 Markersättningsslag, skyddad mark, landareal, hektar Köp Intrång Bidrag Summa I tabellen redovisas inte Naturvårdsverket förvärv av ca ha från ESAB under Tabell 8 Markersättningsslag, skyddad mark, produktiv skog, hektar Köp Intrång Bidrag Summa I tabellen redovisas inte Naturvårdsverket förvärv av ca ha produktiv skogsmark från ESAB under Totalarealen varierar inte mycket mellan åren, eftersom huvuddelen av ersättningsbeloppen är kopplade till värdet av den produktiva skogsmarken. Ser man till skyddad produktiv skogsmark blir bilden en annan. Anslaget var lägst 2010 och, som framgår ovan, i huvudsak samma belopp under 2011 och 2012, ändå sjunker den skyddade arealen under treårsperioden. Skälet till detta är i första hand 25 %-påslaget som gör att anslaget räcker till mindre skyddad skog 2012 än För att kunna genomföra skyddet av värdefull natur uppstår det kostnader för värdering, förhandling, lantmäteriförrättningskostnader och lagfart. Dessutom ersätter Naturvårdsverket privata fastighetsägares kostnader för ombud i naturreservatsförhandlingar efter prövning i varje enskilt fall. Dessa kostnader har legat mellan 4 och 5 miljoner kr/år under en längre tid. Naturvårdsverket tillämpar ett förfaringssätt med upprättande av en så kallad kostnadsram i varje enskilt ärende, vilket bidrar till att hålla kostnaderna för markägarombud under kontroll. Tabellen nedan redovisar hur de s k kringkostnaderna har varierat under åren Lantmäteriförrättningskostnader uppstår vid den fastighetsbildning som ofta behövs vid förvärv av mark. Den högre kostnaden för värdering under år 2011 och 2012 är ett resultat av arbetet med genomförandet av den stickprovsvärdering som skedde under året som underlag för värdering av fastigheterna ingående i markbytet med ersättningsmark från Sveaskog genom bolaget Ersättningsmark i Sverige AB, ESAB, se punkt 3 nedan.

9 NATURVÅRDSVERKET 9 (34) Tabell 9 Kringkostnader för områdesskyddet (tkr) Värdering Förhandling Förrättning Lagfart Ombud Summa Sammanfattningsvis kan konstateras att arbetet med områdesskydd har en stor omfattning och berör en mängd olika arbetsuppgifter. Länsstyrelsernas samlade anspråk på medel för ersättningar till markägare överstiger vida den budget som finns för ändamålet på anslaget 1:16. För är det samlade anspråket ca 4 miljarder kronor och den tillgängliga budgeten ca 1,8 miljarder kronor. Detta anspråk avser i huvudsak endast privata fastighetsägare, eftersom de stora bolagens, allmänningarnas och kyrkans blivande reservatsobjekt redovisas inom ramen för arbetet med bytesmark från ESAB. För det administrativa arbetet med att bilda naturreservat är länsstyrelserna underbemannade. Tempot i markersättningsverksamheten överstiger länsstyrelsernas möjligheter att bilda naturreservat. Detta kommer att bli särskilt märkbart från år 2014 när huvuddelen av bytesaffärerna med ESAB:s marker förväntas vara genomfört. Genom införandet av 25 %-påslaget har områdesskyddet fördyrats väsentligt. Det mest kostnadseffektiva naturreservatsarbetet sker genom markbyten med ersättningsmark från Sveaskog. Därför bör ytterligare ersättningsmarkspaket från Sveaskog övervägas, se även punkt 4 nedan. 1.2 Naturvårdsavtal Användningen av naturvårdsavtal ökar i långsam takt. Både Naturvårdsverket och länsstyrelserna träffar naturvårdsavtal. Naturvårdsverkets avtal har i huvudsak upprättats för värdefull skogsmark som Naturvårdsverket erhållit i samband med förvärv av bytesmark, i första hand från Sveaskog. När Naturvårdsverket säljer bytesmarken vidare har verket och köparen upprättat naturvårdsavtal på, normalt 50 år, för nyckelbiotoper på bytesmarken. Under 2012 har totalt 38 naturvårdsavtal slutits, varav 21 avtal för skogsobjekt. Den sammanlagda arealen för dessa utgör 1372 hektar, varav 580 hektar produktiv skogsmark. Naturvårdsavtal används även inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter för att åstadkomma skydd och skötsel i miljöer med hotade arter. Ett av 2012 års naturvårdsavtal avser ett område på drygt 700 hektar på Bergviks Skogs sandområde på Haftahedarna i Dalarnas län. Avtalet avser flertalet program, bl.a. brandgynnad flora och skalbaggar på äldre död tallved.

10 NATURVÅRDSVERKET 10 (34) Tabell 10 Fördelning på huvudsakliga objektkategorier för naturvårdsavtal Totalt Barr-, bland- och triviallövskog nedan gränsen för fjällnäraskog Ädellövskog Odlingslandskap Sjöar och vattendrag Kuster och skärgårdar Objekt där åtgärdsprogram för hotade arter är grund för avtalet Våtmark Summa Även om användandet av naturvårdsavtal ökat 2012 jämfört med tidigare år så går ändå naturvårdsavtalsarbetet trögt beroende i huvudsak på två omständigheter: %-påslaget på intrångsersättningar enligt miljöbalken, t ex vid naturreservatsbildning, som infördes i lagstiftningen 1 augusti 2010 har inneburit att det för många fastighetsägare framstår som mycket mer attraktivt att få ett naturreservat bildat istället för att ingå ett naturvårdsavtal med staten. 2. Många fastighetsägare i naturvårdsavtalssituationer har tidigare önskat få ersättningen utbetalad årligen. Under 2010 har Skatteverket klargjort att en fastighetsägare som får ersättning genom ett naturvårdsavtal, ska beskattas direkt vid avtalstecknandet, oavsett betalningstidpunkten. Detta minskar naturvårdsavtalens popularitet väsentligt. Med anledning av detta hemställde Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län i slutet av år 2010 till regeringen om införande av en särskild skattemässig bestämmelse för att möjliggöra att naturvårdsavtalsersättningen ska beskattas när ersättningen utbetalas. 2. Arbete med att skydda skogsmark med höga naturvärden som ägs av Sveaskog respektive förvaltas av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk, Sveaskog I juni 2008 träffade Naturvårdsverket och Sveaskog en överenskommelse om reservatsbildning utan ersättning för de då återstående SNUS-objekten på Sveaskogs marker. Överenskommelsen omfattade, efter rättningar och genomgång av objektlistan, 363 områden med en sammanlagd areal om ca hektar produktiv skogsmark. Berörda länsstyrelser har åren därefter påbörjat och i flera fall genomfört arbetet med att bilda naturreservat för områdena. Under 2009 beslutades 169 naturreservat, dvs något mindre än hälften av objekten. Under treårsperioden har 152 beslut fattats. Det återstår

11 NATURVÅRDSVERKET 11 (34) således 42 områden som ännu inte blivit naturreservat. Det finns olika skäl till att besluten dröjer, t ex kan det finnas privata fastighetsägare inom objekten. I Norrbottens län återstår ett antal objekt som angränsar till utredningsobjekt(s k ¾-objekt) som redovisades i en rapport år 2005 från Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Sveaskog. Myndigheterna och Sveaskog har under 2012 försökt enas om hur ¾-orna skall hanteras. Någon enighet har dock inte uppnåtts varför Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Norrbottens län arbetar med en redovisning av läget och ett förslag hur frågan ska lösas. Parallellt med länsstyrelsernas arbete med att besluta om naturreservat har Lantmäteriet mätt in områdenas gränser i fält. Endast för ett mindre antal områden i Norrbottens län återstår gränsarbeten att utföra. Tabell 11 Antal beslut fördelat per län. Län Antal objekt Antal beslut respektive år Antal beslut Antal beslut återstående AB C 1 1 F G H O T U W X Y 3 3 Z AC BD Summa Statens fastighetsverk Naturvårdsverket träffade år 2010 en överenskommelse med Statens fastighetsverk, SFV, om skydd av SFV:s SNUS-objekt inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Överenskommelsen omfattade 114 områden både ovan och nedan fjällnära gränsen. Sammanlagt omfattade överenskommelsen ca hektar produktiv skogsmark, varav ca hektar ligger nedan fjällnära gränsen och således ingår i delmål 1 för Levande skogar. Regeringen godkände överenskommelsen i september Överenskommelsen innebar bl a att de aktuella områdena skulle överföras till Naturvårdsverkets förvaltning. Därför har Naturvårdsverket ansökt om gränsarbeten och fastighetsbildning hos Lantmäteriet. För att samordna,

12 NATURVÅRDSVERKET 12 (34) rationalisera och förenkla den omfattande fastighetsbildningsverksamheten har Lantmäteriet under år 2011 beslutat att inrätta ett s k Riksförrättningsprojekt tillsammans med Naturvårdsverket. Endast ett mindre antal av objekten har blivit föremål för naturreservatsbildning under Ett skäl till att det dröjer med reservatsbildningen är den resursbrist som finns för gränsarbeten för objekten enligt överenskommelsen. Fortifikationsverket Naturvårdsverket träffade år 2010 även en överenskommelse med Fortifikationsverket, FORTV om deras SNUS-objekt. Liksom beträffande SFV:s objekt ligger FORTV:s objekt både ovan och nedan fjällnära gränsen. Totalt omfattar överenskommelsen 56 områden och drygt hektar produktiv skogsmark, varav ca ha ligger nedanför fjällnära gränsen. Områdena i överenskommelsen ska undantas från skogsbruk och avverkning med undantag för sådana ingrepp som är nödvändiga för områdenas användning som övningsområden för försvarsmakten. Om försvarsmaktens utnyttjande av ett SNUS-objekt som övningsområde upphör, ska området erbjudas för bildande av naturreservat. Detta har ännu inte skett för något av objekten. 3. Arbete med markbyten med ersättningsmark som överförts från Ersättningsmark i Sverige AB till Naturvårdsverket i syfte att skydda skogsmark med höga naturvärden, 18 mars 2010 överlämnade regeringen propositionen Förändrat uppdrag för Sveaskog (2009/10:169) till riksdagen. I propositionen föreslås bland annat att det överförs hektar produktiv skogsmark till staten för att användas som ersättningsmark i naturreservatsärenden. Att ersätta större markägare med bytesmark skulle bidra till att uppfylla delmålet 1 ( hektar produktiv skogsmark ska skyddas som naturreservat, biotopskyddsområde eller genom Naturvårdsavtal) under Levande skogar. För att nå arealmålet saknades ca hektar produktiv skogsmark vid tidpunkten för propositionen. I samband med att propositionen överlämnades till riksdagen gav Naturvårdsverket länsstyrelserna i uppdrag att sammanställa förteckningar över områden med höga naturvärden till markbytespaketet, i första hand på de tre stora skogsbolagens (SCA, Bergvik Skog och Holmen) marker samt på allmänningars och kyrkans mark. Denna första tidiga genomgång, klar i maj 2010 omfattade ca 950 objekt berörande ca hektar produktiv skogsmark. Riksdagen beslutade i juni 2010 i enlighet med proposition Förändrat uppdrag för Sveaskog (2009/10:169) att bland annat ge regeringen ett bemyndigande att överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att användas som ersättningsmark i naturreservatsärenden. Det har sedan länge funnits ett önskemål från skogsbolagen om bytesmark i samband med reservatsbildning på

13 NATURVÅRDSVERKET 13 (34) bolagens marker. I och med Sveaskogspaketets hektar möjliggörs att markbyten kan ske. Naturvårdsverket redovisar i juni 2010 för Sveaskog hur fördelningen av de av länsstyrelserna föreslagna blivande naturreservatsobjekten ser ut över landet. Med utgångspunkt i detta tar Sveaskog fram de marker som bolaget avser att överföra till staten för markbytet Överföring av bytesmark från Sveaskog till staten planerades till årsskiftet 2010/2011 varför Sveaskog för ändamålet bildade dotterbolaget Ersättningsmark i Sverige AB, ESAB. Vid Sveaskogs årsstämma den 28 april 2011 överförs ESAB till staten. Bolaget förvaltas av enheten för statligt ägande vid finansdepartementet. Först i maj månad 2011, får Naturvårdsverket del av hur ESAB:s marker fördelar sig över landet. ESAB:s innehav omfattade totalt ca hektar, varav ca hektar produktiv skogsmark, fördelat på drygt 170 fastigheter. Inför värdering av dessa fastigheter har delades de in i 67 enheter. Så mycket som ca ha av den produktiva skogsmarken utgörs av röjningsskogar eller yngre skog. Under 2011 gjordes en stickprovsvis fältinventering av såväl ESAB:s marker som skogbolagen SCA, Bergvik Skog och Holmens aktualiserade naturreservatsobjekt. Fältinventeringen genomfördes i sin helhet under Med de underlag som kommit fram genom fältinventeringen har under 2012 ESAB:s marker och bolagsobjekten värderats av två av Naturvårdsverket upphandlade konsultföretag för värdering. Naturvårdsverket och bolagen enades genom överläggningar om hur värderingen skulle genomföras och redovisas. Värderingsarbetet genomfördes i huvudsak under året och har inklusive fältinventeringsarbetet under 2011 kostat knappt 13 miljoner kr. Att värdera ESAB.:s marker och bolagens naturreservatsobjekt på sedvanligt sätt med fältinventering objektsvis hade kostat ca 250 miljoner kr. Den 5 december 2012 överfördes ESAB:s marker till Naturvårdsverket genom ett köpeavtal. Köpeskillingen utgjorde ca kr. Markerna fördelas över landet enligt nedanstående tabell.

14 NATURVÅRDSVERKET 14 (34) Tabell 12 ESAB:s markinnehav fördelat länsvis Län ESAB:s marker, ha totalt prod skog AB C D 0 0 E F G H I 0 0 K 0 0 M N O S T U W X Y Z AC BD Summa Förhandlingar om bytesaffärer med bolagen, kyrkan och allmänningar m fl avses ske under Arbete med skötsel av skyddade områden samt hur medel inom anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har använts Anslaget för åtgärder för värdefull natur, det så kallade 1:3-anslaget är ett anslag som finansierar åtgärder inom ett stort antal verksamheter med naturvård i vid bemärkelse, som grund. Stora delar av anslaget fördelas ut till länsstyrelserna för deras arbete med naturvård, tillgänglighet och friluftsliv i skyddade områden. Anslaget används även för bland annat vilt- och rovdjursförvaltning, åtgärdsprogram för hotade arter, uppföljning av skyddade områden, biogografisk uppföljning samt t.ex. delar av Artdatabankens arbete. En del av anslaget används för underhåll av statens fastigheter i skyddade områden och till gränsmarkeringsarbete för nya skyddade områden.

15 NATURVÅRDSVERKET 15 (34) Hur 1:3-anslaget övergripande har fördelats framgår av tabell 13 Tabell 13 Övergripande fördelning av anslaget 1: (Bokförda värden, Naturvårdsverkets egen redovisning) Anslagsbelopp Områdesskydd (1) Skötsel av skyddade områden Friluftsliv LONA (2) Investeringar i Naturum Drift av Naturum Rovdjur Viltförvaltning Vattenrelaterat arbete( 3) Åtgärdsprogram för artbevarande Övrigt (4) Totalt förbrukade medel (1) Finansieras av anslaget 1:16 från och med (2) Ett återtag av oförbrukade LONA-medel gjordes 2012, därför ser utfallet mycket lägre ut än den faktiska förbrukningen. (3) Vattenrelaterat arbete överfördes till HaV efter (4) Här ingår bland annat Artportalen, Internationell rapportering biologisk mångfald, Artdatabanken, biogeografisk uppföljning. 4.1 Bidrag och ersättningar för skötsel av skyddade områden Med skötsel av skyddade områden avses i denna redovisning i första hand det arbete som länsstyrelserna genomför i förvaltningen av statligt skyddade områden, naturreservat, nationalparker, Natura 2000-områden, världsarvsområden, biosfärområden m.m. I nära anslutning till arbetet med skötsel av skyddade områden finns verksamheten vid naturum, skötsel av det statliga ledsystemet i fjällen, fastighetsförvaltning samt investeringar på Naturvårdsverkets fastigheter. För att värdena i de skyddade områdena ska bevaras och utvecklas är förvaltningen av dem av central betydelse. Det handlar både om biologiska värden och värden för friluftsliv och kulturmiljö. Information om skyddad natur är central inom verksamheten vid naturum. Det statliga ledsystemet utgör till stor del infrastrukturen i skyddad natur i fjällen, framförallt i och till nationalparker. Viss förvaltning av Naturvårdsverkets fastigheter i skyddade områden genomförs på uppdrag från Naturvårdsverket, i huvudsak av länsstyrelserna. I uppdragen om viss fastighetsförvaltning ingår att hantera arrenden och nyttjanderätter m.m. Länsstyrelserna sköter också löpande underhåll på de byggnader och anläggningar som Naturvårdsverket äger. I vissa fall sköts och förvaltas skyddade områden av stiftelser. Naturvårdsverket lämnar årligen bidrag och ersättningar för skötsel av skyddade områden från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur, ap. 2.

16 NATURVÅRDSVERKET 16 (34) Av de bidrag Naturvårdsverket lämnar till länsstyrelserna för skötsel utgör bidragen via den så kallade schablonmodellen den ekonomiska basen för den löpande skötseln. Schablonen innebär att skötselmedlen fördelas enligt en beräkningsmodell som tagits fram tillsammans med länsstyrelserna. Utöver detta grundbidrag lämnar Naturvårdsverket också riktade bidrag för skötseln av särskilt kostsamma objekt och projekt samt för naturum och det statliga ledsystemet. Naturvårdsverket lämnar ersättning för uppdrag till viss fastighetsförvaltning till uppdragstagarna som i huvudsak är länsstyrelser. Vilka bidrag och ersättningar som Naturvårdsverket lämnat för länsstyrelsernas arbete under perioden framgår av tabell 14. Tabell 14 (1) Bidrag och ersättningar till skötsel av skyddade områden, (Bokförda värden, Naturvårdsverkets egen redovisning) Schablonbidrag skötsel (2) Särskilda insatser Naturum, bemanning och verksamhet Statliga ledsystemet i fjällen Lantmäteriets mätningsarbeten Uppdrag om viss fastighetsförvaltning Investeringar, fastigheter Övrigt skötsel (3) Summa (1) Tabellen motsvaras av posterna Skötsel av skyddade områden, Investeringar i naturum samt Drift av naturum i tabell 13. (2) Delar av länsstyrelsernas oförbrukade medel från tidigare år omfördelades 2012 som nya skötselbidrag. (3) Posten övrigt innhåller bland annat it-kostnader samt diverse kostnader för nationalparker. 4.2 Anslagets utveckling Sedan budgetåret 2009 och fram till idag har anslagsnivån varit i stort sett oförändrad. Samtidigt har antalet skyddade områden som ska förvaltas ökat, från ca till knappt områden. Under budgetåret 2009 kunde länsstyrelserna i medeltal disponera ca kr från schablonbidraget per skyddat område. För innevarande budgetår 2013 kommer bidragsnivån att motsvara ca kr per skyddat område. Under 2013 kommer det ekonomiska utrymmet för att klara förvaltningen av skyddade områden att vara 18 % lägre jämfört med 2009 eftersom bidragsnivån legat still på i stort sett samma nivå. 4.3 Länsstyrelsernas arbete med skötsel av skyddade områden och friluftsliv Arbetet med skötsel av skyddade områden följs upp genom länsstyrelsernas återrapportering för hur bidragen och ersättning från Naturvårdsverket har använts, genom en verksamhetsberättelse, samt genom en resultatredovisning där länsstyrelserna redovisar faktiska resultat av medelsanvändningen.

17 NATURVÅRDSVERKET 17 (34) Tabell 15 Fördelning av länsstyrelsernas faktiska medelsanvändning för skötsel av skyddade Områden (tkr) Skötsel av naturtyper Information Friluftsliv och tillgänglighet Statliga ledsystemet Gränsmarkeringar Underhåll och drift av Naturvårdsverkets byggnader Uppföljning Övrig skötsel (1) Summa I övrigt ingår bland annat renhållning, vägunderhåll och underhåll av p-platser En stor del av medlen används till skötsel av naturtyper. I detta ingår löpande skötsel, samt enskilda insatser som restaureringar av områden med ogynnsam status. De flesta restaureringar görs i betesmarker. Hur kostnaderna för skötsel av naturtyper fördelas framgår av tabell 16 och 17. Tabell 16 Kostnader för naturtypsskötsel i skyddade områden fördelat på naturtyp (tkr) Barrskog Lövskog Sjöar och vattendrag Hav Våtmark Äng Betesmark Kalfjäll Övriga naturtyper Summa Tabell 17 Kostnader för naturtypsskötsel i skyddade områden fördelat på åtgärder (tkr) Betesdrift Ängsbruk Restaurering Skötsel av träd Naturvårdsbränning

18 NATURVÅRDSVERKET 18 (34) Artinriktad skötsel Övrig skötsel Summa Länsstyrelserna har för år 2012 redovisat resultat av skötselarbetet i skyddade områden. Resultatredovisningen visar bland annat att det sköts hektar betesmark med betesdrift. Övriga resultat redovisas i figur 1. Figur 1 Skötsel av naturtyper genom naturvårdsbränningar ökar. Resultatredovisningen visar att det genomfördes 66 naturvårdsbränningar i skyddade områden Total brändes 214 hektar, mestadels i barrskog. Figur 2 visar fördelningen (hektar) av naturtyper där naturvårdsbränning genomfördes 2012.

19 NATURVÅRDSVERKET 19 (34) Figur 2 Länsstyrelsernas verksamhetsberättelser visar att anslaget under 2012 skapade många lokala arbetstillfällen och bidrog till ökad lokal delaktighet. I Östergötland anlitades över 200 företag för åtgärder i skyddade områden. Åtgärderna betalades med schablonmedel och uppgick till totalt 11,5 miljoner kronor. I Jönköping anlitades 114 lokala entreprenörer för varor eller tjänster till ett sammanlagd värde av drygt 2 miljoner kronor, vilket motsvarar en tredjedel av länets schablonanslag. I Kronoberg anlitades 25 lokala entreprenörer i motsvarande 1200 dagar. Länsstyrelsen i Kalmar köpte med schablonmedel tjänster av lokala eller regionala företag motsvarande 20 årsarbetskrafter. Länsstyrelsen i Halland köpte tjänster av lokala entreprenörer för 5 miljoner kronor. I Västra Götaland skapades drygt 24 årsarbetskrafter inom arbetet med skyddade områden som finansierades med schablonmedel. Länsstyrelsen i Örebro anlitade ett 50-tal lokala entreprenörer för olika uppdrag i skyddade områden. Länsstyrelsen i Västernorrland använde 3 miljoner kronor av schablonmedelen till att köpa tjänster av mindre företag lokalt placerade, nära naturreservaten. I Västerbottens län såg man stora fördelar med att ha fastanställd, lokal arbetskraft involverad i förvaltningen och i skötseln av det statliga ledsystemet. Om man räknar ihop det till heltider hade Västerbotten 4,3 personer som arbetade med skötsel av naturreservat, 3,1 personer med statliga leder och 1,5 personer med naturum. Samtliga bor i glesbyggd i Västerbottens inland och fjälltrakter. Till sist kan nämnas Norrbotten som med schablonmedel tecknade skötselavtal för drygt 1,3 miljoner kronor med lokala ideella föreningar, småföretag och organisationer i närheten av skyddade områden.

20 NATURVÅRDSVERKET 20 (34) 4.4 Friluftsliv och tillgängliggörande Tillgänglighet är ett brett begrepp, som på många sätt ökar förutsättningarna och möjliggör för friluftsliv för fler. Naturvårdsverket, tillsammans med länsstyrelserna, arbetar med fysisk tillgängliget, information och kunskapsbaserad tillgänglighet, i våra skyddade områden samt vägleder förvaltarna kring detta. Tillgänglighetsarbetet utgör ett helhetstänkande, där det är hela kedjan från planering till det fysiska besöket, som ska fungera. Det innebär att individen själv, utifrån sina förutsättningar, ska kunna avgöra om ett besök i exempelvis en nationalpark är möjligt. Här spelar informationen en mycket viktig roll. Naturvårdsverket ser tillgänglighetsarbetet som ett succesivt arbete, där vi utvecklar, kunskapsbaserar och sätter mål för arbetet. Vikten av tillgänglighet, med skyddade områden som resurs, lyfts bland annat fram i Mål för friluftspolitiken (2012/13:51). Skrivelsen innebär att vi ska arbeta för ett inkluderande friluftsliv, där människors olika behov är tillgodosedda. Tillgänglighetsarbetet kopplar starkt till varumärkesarbetet samt entréarbetet som beskrivs i avsnitt 4.6. Länsstyrelsernas resultatredovisning visar hur många åtgärder som utförs för att tillgängliggöra och informera i och om skyddade områden. Figur 3 visar fördelningen av åtgärder Figur Naturum Naturum visar vägen in i naturen och besökaren ska på ett lustfyllt sätt få kunskap om naturen, förståelse och känsla för dess värden samt vilja bege sig dit, vistas där och få en fördjupad naturkontakt. Naturum uppfattas som tillgängliga, inspirerande och välkomnande och verksamheten är viktig för att

21 NATURVÅRDSVERKET 21 (34) öka förståelsen för naturvårdsarbetet. I regeringens skrivelse Mål för friluftspolitiken står att Skyddade områden ska fungera som en resurs för friluftslivet. Där blir information och kunskap viktiga delar. Naturumverksamheten omfattade under naturum som uppfyllde de av Naturvårdsverket fastställda riktlinjerna. 23 naturum har statlig huvudman och bekostas av Naturvårdsverket. Övriga åtta naturum har andra huvudmän där Naturvårdsverket lämnar ett visst bidrag till verksamheten. Naturvårdsverket arbetar kontinuerligt med att förbättra verksamheten och naturpedagogiken vid landets naturum samt verka för ett stimulerande erfarenhetsutbyte genom naturumnätverket. Under 2012 invigde vi naturum vid Tåkern i Östergötlands län och på Sydkoster inom Kosterhavets nationalpark. Tabell 18 Besök och verksamhet vid naturum Besök Exkursioner Antal deltagare Visning av utställning Antal deltagare Skolklasser Antal deltagare Bild 1. Nybyggda naturum Tåkern

22 NATURVÅRDSVERKET 22 (34) 4.6 Nationalparker Sveriges nationalparker är attraktiva besöksmål och för att stärka besökarnas upplevelser och kunskap om den skyddade naturen i landet har arbetet med det gemensamma varumärket utvecklats under perioden. Under perioden har varumärket implementerats i Hamra nationalpark och i Kosterhavet nationalpark genom entréplatser och utmärkning av leder, vägvisning samt att guldstjärnan, en markör som symboliserar Sveriges Nationalparker, placerats vid entrén Bild 2 och 3. Markören för Sveriges nationalparker, guldstjärnan, fungerar som en symbol för nationalparken, och en attraktion i sig. Foto: Eva Thörnelöf Sveriges nationalparker hade 2012 cirka 2 miljoner besök, det har varit ungefär samma siffror under perioden Flest besök hade Stenshuvuds nationalpark i Skåne och Kosterhavets nationalpark, med vardera cirka besök. Attraktiviteten och tillgängligheten ökar i och med implementering av varumärket tillsammans med de entrésatsningar som Naturvårdsverket påbörjat. Under har Naturvårdsverket investerat i tre nationalparker vad gäller nya eller omarbetade och omorganiserade entréområden. Entréer är mycket viktigt för mottagningen av besökare och ökar möjligheten för besökare att uppleva något av nationalparken redan vid entrén. Hamra Nationalpark nyinvigdes med nya entréer Besökarantalet har ökat från cirka 5000 till besökare årligen, sedan utvidgning och nya entréer. Kosterhavets nationalpark har idag entréer vid Rossö, Tjärnö/Saltö samt huvudentrén vid nytt naturum på Sydkoster, som invigdes Till Kosterhavets nationalpark kommer cirka besökare årligen. Skuleskogens nationalpark, som har tre entréer har en långsamt uppåtgående trend vad gäller besökarantal hade nationalparken cirka besökare (exklusive vinterbesökare). Tillgänglighetsarbetet är mycket viktigt och redovisas kort under avsnitt 4.4 I serien dokumentation av de svenska nationalparkerna har boken Så vände vinden tagits fram som beskriver processen vid bildningen av Fulfjällets nationalpark. Boken visar hur Fulfjällsarbetet kom att utgöra ett nytänkande inom naturvården. Den ger kunskap om hur man bildar nationalparker generellt, om naturvårdens vedermödor och glesbygdens villkor. Det är en viktig läroprocess hur arbetet med nationalparker utvecklades till en dialogprocess med lokalsamhället djupt involverade i arbetet.

23 NATURVÅRDSVERKET 23 (34) Förvaltningen av världsarvet Laponia med de ingående nationalparkerna och naturreservaten har gått från en beredningsprocess till en ny samförvaltning genom förvaltningsorganisationen Laponiatjuottjudus. En ideell förening har bildats med samebyarna, berörda kommuner, länsstyrelsen och Naturvårdsverket i styrelsen och partsrådet. Förvaltningskontoret är stationerat i Jokkmokk och bemanningen har under hösten 2012 succesivt byggts upp med i dagsläget fyra tjänster. Den formella förvaltningen har lämnats över från Länsstyrelsen i Norrbotten till Laponiatjuottjudus att gälla from tom till arbetet med förvaltningen. Samtidigt pågår etableringen av Naturum i Stora Sjöfallet och etablering av annan platsbunden information i Laponia. I arbetet med att stärka förvaltningen av Sveriges nationalparker har en träff med landets nationalparksförvaltare hållits under Kommunikationen med förvaltarna sker också genom regelbundna nyhetsmail som skickas ut brett i landet. 4.7 Medfinansiering Genom olika finansieringsprogram växlas anslaget för åtgärder för värdefull natur upp. Det görs framförallt genom EU:s program Life+ samt programmet för Lokala naturvårssatsningar LONA, där kommunerna medfinansierar naturvård. LIFE+ EU:s miljöfond LIFE+ bidrar med betydande belopp till skötselåtgärder i Sveriges Natura 2000-områden. LIFE+ är ett sätt att växla upp 1:3 anslaget och genomföra åtgärder som behövs för att klara våra åtaganden i skyddade områden enligt art- och habitatdirektivet. Med hjälp av bidragen genomförs storskaliga restaureringar som förbättrar bevarandestatusen för ett flertal naturtyper och arter. I tabell 18 finns en sammanställning över de projekt som är aktuella för perioden Tabell 19 Sammanställning av finansiering av LIFE+projekt i skyddade områden under perioden Projekt Projektperiod Total budget ( ) Från EU ( ) NV kostnad ( ) NV andel (%) Beskrivning Hejnum Kallgate restaurering av våtmarksområde på Gotland MirDiNec bekämpning av mårdhund MIA restaurering av Mälarens innerskärgård MOTH ta fram system för bedömning av naturtyper Foder & Fägring restaurering av slåtterängar och naturbetesmarker Ad(d)mire våtmarker GRACE gräsmarker i skärgårdar RECLAIM våtmarker i Örebro län SandLIFE sydsvenska sandmarker Totalt

24 NATURVÅRDSVERKET 24 (34) År 2011 avslutades projekt Hejnum Kallgate, som drivits av Länsstyrelsen Gotlands län. I våtmarksområdet har 82 ha igenväxt mark röjts, 20 km stängsel har satts upp för att möjliggöra att 73 % av området nu betas. Den sista augusti 2013 avslutas projekt MirDiNec, bekämpning av mårdhund som drivs av Svenska Jägareförbundet. Enligt den senaste projektrapporten hade 834 mårdhundar fångats in och avlivats till den 30 sep En förutsättning för att få bidrag från LIFE+ är att Naturvårdsverket kan medfinansiera projekten. EU kräver vanligen en medfinansiering på 50 % av total projektbudget. Projekten innebär fleråriga åtaganden som belastar 1:3 anslaget och konkurrerar med medel för den löpande skötseln. Nuvarande anslagsnivå innebär en hårdare prioritering mellan projektidéer och att fler projekt nekas finansiering för att klara övriga anspråk inom anslaget. LONA Totalt utbetalades 46 miljoner kronor, via länsstyrelserna, till LONA projekt under Det innebär att, med kommunernas egna bidrag (antingen i tid eller som bidrag) till LONA så är värdet av de lokala naturvårdssatsningarna 2012 närmare 92 mnkr. Ungefär två tredjedelar av de beslutade projekten bedrivs tätortsnära. De flesta projekten stödjer miljömålet Ett rikt växt- och djurliv följt av miljömålet God bebyggd miljö. Projekten bedrivs oftast över flera naturtyper (generell naturtyp). Den näst vanligast naturtypen för projekten är skog och därefter hav/kust samt skärgård. Information och folkbildning var den vanligaste åtgärdskategorin följt av vård och förvaltning. Det vanligaste politikområdet var i första hand övrigt av betydelse för naturvård följt av friluftsliv och skola. Under 2012 färdigställdes LONA-registret som är en databas för ansökningar och redovisningar. Ansökningstillfället ändrades till den 1 december året före bidragsåret. För 2013 uppgår totaltkostnaden för sökta projekt till drygt 100 mnkr och sökta bidrag uppgår till cirka 47 mnkr. Den vanligaste åtgärdskategorin är fortfarande Information och folkbildning följt av Kunskapsuppbyggnad och därefter Vård och förvaltning. 4.8 Fastighetsförvaltning och investeringar Naturvårdsverket är statens fastighetsägare i ett stort antal naturreservat och i samtliga nationalparker. Eftersom Naturvårdsverket inte har någon egen regional organisation har vi tecknat överenskommelser om viss fastighetsförvaltning med framförallt länsstyrelserna, om uppdrag om viss fastighetsförvaltning. Detta uppdrag omfattar bl a att svara för drift och underhåll av byggnader och anläggningar, hantering av arrenden och nyttjanderätter. För administrationen av uppdraget utgår en viss ersättning. Kostnaderna för drift och underhåll täcks genom schablonbeloppet eller genom extramedel för särskilt kostsamma åtgärder.

25 NATURVÅRDSVERKET 25 (34) Naturvårdsverket beslutar, genom en investeringsplan enligt fastighetsförvaltningsförordningen, om investeringar i byggnader och anläggningar. Kostnaderna för uppdragen om viss fastighetsförvaltning och investeringar i byggnader och anläggningar framgår av tabell 13. Kostnaderna för drift och underhåll av Naturvårdsverkets byggnader och anläggningar som finansieras via schablonbeloppet redovisa i tabell 14. De största investeringarna under perioden är naturum Koster och naturum Tåkern. 4.9 Biosfärområden Under 2012 avsattes 2,7 miljoner kronor till biosfärområdena. Det svenska Man and the Biosphere-programmet har internationellt gott anseende och arrangerade 2012 en internationell workshop om ekosystemtjänster. Sverige fick 2012 med Östra Vätterbranterna sitt femte biosfärområde. Unesco berömde i utnämningen ansökan som ett föredöme och en källa till inspiration i det världsomspännande biosfärnätverket. En extern utvärdering av genomförandeprocesserna i de fem svenska biosfärområdena gjordes Den slår bl.a. fast att det behövs fortsatt finansiellt stöd från central nivå, fortsatt erfarenhetsutbyte och ytterligare forskning Regionala landskapsstrategier Länsstyrelserna tilldelades kr per län för arbete med regionala landskapsstrategier (förutom Norrbotten som avstod). Strategierna omfattar olika typer av landskap, ofta avgränsade i form av ett avrinningsområde, en halvö, kring en sjö eller hela län. Gemensamt för strategierna är att tydliggöra var värdena finns i landskapet och var åtgärder behövs för att bevara och gynna dessa. Arbetet utförs genom ökad samverkan och dialog med berörda aktörer. För att få tillgång till mer resurser kombineras ofta landskapsstrategiarbetet med andra insatser, t.ex. åtgärdsprogram för hotade arter och ersättningen utvald miljö i Landsbygdsprogrammet. Exempel på typiskt arbete som genomförts inom strategierna under 2012: ta fram underlag och göra GIS-analyser på landskapsnivå för arter och naturtyper för att finna var värdena finns och hur de kan bevaras och utvecklas, t.ex. för Hjälmarlandskapets lövskogar i Södermanlands och Västmanlands län, för hela Skåne län, samt för Valle-Nordbillingen i Västra Götalands län. samverkans- och förankringsarbete, t.ex. genom Samverkansrådet för biologisk mångfald i Jönköpings län, genom samverkansprocessen kring åtgärder i Lyckebyån i Blekinge län, samt genom samverkan kring tillrinningsområdet till sjön Tysslingen, för att minska sedimentation och läckage av näringsämnen

26 NATURVÅRDSVERKET 26 (34) Länsstyrelsen i Gävleborgs län tilldelades kr för arbete med landskapsstrategin Människor mygg och natur vid Nedre Dalälven. Arbetet genomförs tillsammans med länsstyrelserna Uppsala, Dalarnas och Västmanlands län, i nära samverkan med lokalbefolkningen och i enlighet med regeringsuppdrag om massförekomst av stickmyggor. Åtgärder utvecklas som långsiktigt kan minska massförekomsten av översvämningsmygg i området, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och bekämpningen med Bti.minimeras. 5. Användningen av naturvårdsavtal för skydd av värdefulla naturområden Redovisning för denna punkt finns under avsnitt Medelsanvändningen och arbetet med artbevarande, vilt- och rovdjursförvaltning samt bekämpning av invasiva främmande arter. 6.1 Rovdjur och viltförvaltning Fördelning av pengar till länen för rovdjursarbete görs enligt fördelningsnycklar som har tagits fram i samverkan med länen. I samband med ökande rovdjursstammar får länen ökande kostnader för sitt arbete. Dels för de faktiska inventeringarna och bevakningen av rovdjursstammarna, men även för det ökade behovet av närvaro och möjligheten till stöd när rovdjursangrepp eller andra händelser uppstår. I samband med att bidraget för akutverksamhet började fördelas 2012 har möjligheterna till akut närvaro och dialog med medborgarna ökat för de enskilda länen. Behovet av att kunna finnas till hands när medborgarna upplever problem med rovdjuren är viktig för förtroendet för förvaltningen och anses prioriterat. Nyckelpersoner i förtroendeskapandet är länsstyrelsernas naturbevakare och besiktningsmän som har den dagliga kontakten med brukare och allmänhet som berörs av rovdjuren. År 2012 vidtogs åtgärden att omfördela informationsmedlen till länsstyrelserna istället för att fördela ut dem till olika informationsprojekt inom rovdjursförvaltningen. Detta skedde utifrån tanken om att länsstyrelsen har störst kunskap att informera om förvaltningen av rovdjur. Åtgärden förväntas öka möjligheten till närvaro och dialog om förvaltningen ytterligare. Exempel på arbetsuppgifter för länsstyrelserna är inventeringar av de olika rovdjursarterna för att kunna säkerställa antalet djur i landet och därmed ha så goda underlag för beslut som möjligt, information och dialog med länens medborgare om rovdjursläget och aktuella händelser för att mildra konflikterna, på regional nivå, genomförande av och information om den genetiska förstärkningen av vargstammen för att verkställa riksdag och regerings beslutade politik, utbetala medel för förebyggande åtgärder för att minska rovdjursangrepp, besikta fällda rovdjur vid licensjakt, samt besikta rovdjursangrepp på tamdjur och hundar. Förutom de fördelade bidragen till rovdjursarbete så använder länen idag även medel som har fördelats till skötsel av skyddade områden till rovdjursarbetet. Utbetalade medel och kostnaderna framgår av tabell 20.

VÄLKOMNA. Webinarium för länsstyrelser om anslagsfördelning januari 2017

VÄLKOMNA. Webinarium för länsstyrelser om anslagsfördelning januari 2017 VÄLKOMNA Webinarium för länsstyrelser om anslagsfördelning 2017 16 januari 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-17 1 Agenda Välkomna och inledning (Claes) Generellt om

Läs mer

Registrering av information i SkötselDOS

Registrering av information i SkötselDOS Registrering av information i SkötselDOS Ny uppdaterad version maj 2013 Målsättning: registrering av samtliga: Anordningar Skötselområden Åtgärder Deadline: (2014) / 2015 / (2016) Förvaltningsstöd / Återrapportering

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Återrapportering. Åtgärder för biologisk mångfald

Återrapportering. Åtgärder för biologisk mångfald Återrapportering Åtgärder för biologisk mångfald 2014 2016 RAPPORT 6758 MARS 2017 Återrapportering Åtgärder för biologisk mångfald 2014 2016 NV-05707-16 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505

Läs mer

Återrapportering. Åtgärder för biologisk mångfald YLVA HARGEFJELL

Återrapportering. Åtgärder för biologisk mångfald YLVA HARGEFJELL Återrapportering Åtgärder för biologisk mångfald 2012 2014 YLVA HARGEFJELL RAPPORT 6531 MARS 2015 Återrapportering Åtgärder för biologisk mångfald 2012 2014 NV-01597-15 Ylva Hargefjell NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 JO1402 SM 1801 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2017 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 I korta drag Mindre skogsareal i nya biotopskydd

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 JO1402 SM 1901 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2018 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 I korta drag Stor ökning av skyddad skog i biotopskydd

Läs mer

Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun

Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun BESLUT 1 (4) Datum 2016-06-20 Diarienummer 511-4061-11 NVR ID 2021488 Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att naturreservatet

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

10 Stöd till stängsel mot rovdjur

10 Stöd till stängsel mot rovdjur STÖD TILL STÄNGSEL MOT ROVDJUR KAPITEL 10 10 Stöd till stängsel mot rovdjur En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 3 april 2018 Uppföljningen

Läs mer

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken 1(5) Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Sammanställning av remissvar Totalt inkom 27 svar på remissen. Inga synpunkter Länsstyrelsen

Läs mer

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Anslag 1:11 Villkor 13 25 000 000 kr ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna avser stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 3 april 2018. Denna uppföljning har genomförts av Ingrid Nilsson,

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 JO1402 SM 1701 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2016 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen

Läs mer

Återrapportering. Åtgärder för biologisk mångfald

Återrapportering. Åtgärder för biologisk mångfald Återrapportering Åtgärder för biologisk mångfald 2015 2017 RAPPORT 6808 MARS 2018 Återrapportering Åtgärder för biologisk mångfald 2015 2017 NV-07282-17 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505

Läs mer

m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna

m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna 8 Regeringen Regerings beslut 2017-12-07 N2017/07501/KSR 12 Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna Regeringens beslut

Läs mer

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner

Läs mer

Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 30 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia

Läs mer

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Återrapportering. Åtgärder för biologisk mångfald NV

Återrapportering. Åtgärder för biologisk mångfald NV Återrapportering Åtgärder för biologisk mångfald 2013-2015 NV-06813-15 RAPPORT 6699 MARS 2016 Återrapportering Åtgärder för biologisk mångfald 2013 2015 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505

Läs mer

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder.

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1/6 Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1. Underlag Underlagen för de analyser som gjorts inom uppdraget motsvarar dem som årligen används vid framtagande av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i nationalparksförordningen (1987:938); SFS 2009:729 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 17 juni 2009. Regeringen föreskriver 1 i fråga om

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten 2013 2015 Resultat i korthet + 450 nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt

Läs mer

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska

Läs mer

så fungerar det med skydd av värdefull natur

så fungerar det med skydd av värdefull natur så fungerar det med skydd av värdefull natur Nya Komet, naturvårdsavtal, naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar. Broschyren är framtagen som ett projekt i Smålands skogsstrategi med finansiering

Läs mer

Naturvårdsverket Revisionsrapport Årsredovisning 2015

Naturvårdsverket Revisionsrapport Årsredovisning 2015 REVISIONSRAPPORT NATURVÅRDSVERKET 106 48 STOCKHOLM DNR: 3.1. 2 2015-0615 Naturvårdsverket Revisionsrapport Årsredovisning 2015 Riksrevisionen har granskat Naturvårdsverkets (NV) årsredovisning, daterad

Läs mer

Miljösamverkan Sverige. Naturvårdskonferens 20 sep 2017 Kristina Höök Patriksson Carina Lif Lena Strömvall

Miljösamverkan Sverige. Naturvårdskonferens 20 sep 2017 Kristina Höök Patriksson Carina Lif Lena Strömvall Miljösamverkan Sverige Naturvårdskonferens 20 sep 2017 Kristina Höök Patriksson Carina Lif Lena Strömvall Miljötillsynsutredningen Betänkande juni 2017 SOU 2017:63 Miljösamverkan Sverige uppmärksammat

Läs mer

PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse

PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse Avtal 41-2018, Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse PU 55/18 Handläggare: Johan Gerremo Beskrivning Karta 1 Karta 2 Länsstyrelsen

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum: 2005-03-30

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015 JO1402 SM 1601 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2015 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen

Läs mer

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008 Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2007-2013 Möte 10 november 2008 Måluppfyllelse axel 1 (exkl. komp.utv.) I relation till målet för aktuell tidpunkt 160% 140% År 2007 2008, (okt) 120% 100%

Läs mer

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN 1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

Redovisning av Uppföljning av strandskyddet 2016

Redovisning av Uppföljning av strandskyddet 2016 SKRIVELSE 2017-03-30 Ärendenr: NV-00056-17 Redovisning av Uppföljning av strandskyddet 2016 Regeringsuppdrag i RB 2017 B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Viltskadestatistik 2005

Viltskadestatistik 2005 Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

September Bostadsanpassningsbidragen 2002

September Bostadsanpassningsbidragen 2002 Boverket Rapport September 2003 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Boverket september 2003 Titel: Bostadsanpassningsbidragen 2002 Utgivare: Boverket september 2003 Upplaga:

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

sid 1 (8) Utskick via mail till alla i samrådsgruppen

sid 1 (8) Utskick via mail till alla i samrådsgruppen Naturvårdsenheten 2013-12-12 sid 1 (8) Utskick via mail till alla i samrådsgruppen Mötesanteckning från regionala samrådsgruppen för naturvård Östergötland Tid: 131212 Plats: Länsstyrelsen, Övre Södra

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Kostnadsersättning till lärlingar 2014/15 Kommenterad statistik

Kostnadsersättning till lärlingar 2014/15 Kommenterad statistik Diarienummer 2014-100-8975 Kostnadsersättning till lärlingar 2014/15 Kommenterad statistik CSN, rapport 2015:4 2 Diarienummer 2014-100-8975 Kostnadsersättning till lärlingar 2014/15 4 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Kulturrådets beslut Statens kulturråd beviljar bidrag och bidragsbelopp enligt bilaga l.

Kulturrådets beslut Statens kulturråd beviljar bidrag och bidragsbelopp enligt bilaga l. KULTURRÅDET Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@ku)turradet.se www.kulturradet.se BESLUT 2019-02-05 Sid 1 (2) Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

2015-xx-xx. Skåne läns landsting JA Hedlunds väg Kristianstad. m.fl. 1 bilaga

2015-xx-xx. Skåne läns landsting JA Hedlunds väg Kristianstad. m.fl. 1 bilaga Regeringsbeslut IV xx Näringsdepartementet 2015-xx-xx N2014/xxxx/RT Ev ärenden att skriva av Se Bilaga 1 Regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik Ina Berggård Tel 54447 Skåne läns landsting JA

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2012-05-02 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Datum 2014-03-27 Diarienr 2014/2 1(6) Enheten för lag och områdesskydd Johan Åberg Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Sammanfattning Beräkningsgrunder för ersättning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Arbetsförmedlingen Gävleborgs län. Gävle 16 maj 2019 Helena Ek Fält och Gabriella Persson Turdell

Arbetsförmedlingen Gävleborgs län. Gävle 16 maj 2019 Helena Ek Fält och Gabriella Persson Turdell Arbetsförmedlingen Gävleborgs län Gävle 16 maj 2019 Helena Ek Fält och Gabriella Persson Turdell Arbetsmarknadsläget i länet Arbetslösheten minskar från hög nivå Arbetslösheten fortsätter att minska i

Läs mer

RF Kommunundersökning Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2011 Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2011, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 13 Lokalt

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Store Mosse, Jönköpings län

Store Mosse, Jönköpings län Sida 1 av 6 Store Mosse, Jönköpings län Store Mosse ligger på småländska höglandet och är det största svenska myrområdet söder om Lappland. Den väldiga myren breder ut sig över tiotusen hektar och bildar

Läs mer

Varför skydda skog?

Varför skydda skog? Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2015-05-29 Diarienummer Länsstyrelsen: 502 4315-2015 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2015 / 1255 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013 Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Läs mer

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat

Läs mer

OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län

OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län Titel: Formellt skyddad skog i Norrbottens län Länsstyrelsens rapportserie nr 9/2018 Diarienr Länsstyrelsen: 502 5380-2018 Diarienr

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan

Läs mer

4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism

4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism 4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 21 maj 2018 Uppföljningen är gjord av Tobias Kreuzpointner

Läs mer

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan. Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Bilaga 7. Tabellbilaga

Bilaga 7. Tabellbilaga Bilaga 7. Tabellbilaga RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 7. T A B E L L B I L A G A Tabellbilaga

Läs mer

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Versioner

Läs mer

Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper

Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper Regeringsbeslut IV 4 1 bilaga 2018-05-17 N2018/03141/SK m. fl. Se bilaga Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper Regeringens

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2016-06-03 Diarienummer Länsstyrelsen: 502 6480-2016 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2016/1557 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

11 Stöd till småskalig infrastruktur

11 Stöd till småskalig infrastruktur STÖD TILL SMÅSKALIG INFRASTRUKTUR KAPITEL 11 11 Stöd till småskalig infrastruktur En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 28 mars 2018 Uppföljningen

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Infrastruktur för rekreation och turism en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Infrastruktur för rekreation och turism en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Infrastruktur för rekreation och turism en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 21 maj 2018 Uppföljningen är gjord av

Läs mer

Nytt från Naturvårdsverket

Nytt från Naturvårdsverket Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.

Läs mer