Utvärdering av Fåröprojektet

Transkript

1 VA - F O R S K R A P P O R T N r 19 mars 2003 Utvärdering av Fåröprojektet Anna Bäckstäde VA-Forsk

2 VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ av verksamhet. FoU-avgiften är för närvarande 1,05 kronor per kommuninnevånare och år. Avgiften är frivillig. Nästan alla kommuner är med i programmet, vilket innebär att budgeten årligen omfattar drygt åtta miljoner kronor. VA-Forsk initierades gemensamt av Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten påbörjades år Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvattenrening Ekonomi och organisation Utbildning och information VA-Forsk styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Ola Burström, ordförande Roger Bergström Bengt Göran Hellström Staffan Holmberg Pär Jönsson Peeter Maripuu Stefan Marklund Peter Stahre Jan Söderström Asle Aasen, adjungerad Thomas Hellström, sekreterare Skellefteå Svenskt Vatten AB Stockholm Vatten AB Haninge Östersund Vaxholm Luleå VA-verket Malmö Sv kommunförbundet NORVAR, Norge Svenskt Vatten AB Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. VA-Forsk Svenskt Vatten AB Box Stockholm Tfn Fax E-post svensktvatten@svensktvatten.se Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

3 VA-Forsk Bibliografiska uppgifter för nr Rapportens titel: Title of the report: Utvärdering av Fåröprojektet Evaluating of the Fårö project Rapportens beteckning Nr i VA-Forsk-serien: ISSN-nummer: ISBN-nummer: Författare: Anna Bäckstäde, Avdelning Ekoteknik, Institutionen för teknik och resurshushållning, Mitthögskolan i Östersund VA-Forsk projekt nr: Projektets namn: Projektets finansiering: Utveckling av och försök med alternativa hanteringsformer för avloppsslam VA-Forsk Rapportens omfattning Sidantal: 49 Format: A4 Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Slam, lagring, tungmetaller, bakterier, trekammarbrunn, sluten tank, växtnäring, PCB, PAH, hygienisering Sludge, storage, heavy metals, bacteria, settling tank, nutrients, PCB, PAH, hygienisation Insamling och lagring av avloppsslam från trekammarbrunnar och slutna tankar sker. Det hygieniserade slammet används sedan som växtnäring inom jordbruket. Förekomst av miljöstörande ämnen har studerats. Collection and storage of sludge from septic tanks are taking place. After hygienization the sludge is used as fertilizer in agriculture. Presence of environmentally hazardous substances has been studied. VA-verk, miljö- och hälsoskyddsförvaltningar Utgivningsår: 2003 Rapporten beställs från: Utgivare: Finns att hämta hem som PDF-fil från Svenskt Vattens hemsida Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB II

4 Sammanfattning På Fårö pågår ett försök sedan 1997 där slam från enskilda brunnar och tankar samlas in och lagras för att sedan spridas på åkermark. Syftet med projektet är att slippa transportera slammet sex mil till Visby avloppsreningsverk samt att kunna utnyttja en lokal växtnäringsresurs i jordbruket på Fårö. Lagringen som ska hygienisera slammet under minst sex månader sker i två stora gödselbrunnar. Slammet från Fårös hushåll innehåller både metaller och organiska miljöfarliga ämnen. I vissa fall ligger värdena över eller nära uppsatta gräns- och riktvärden. Mängden växtnäringsämnen i slammet är relativt liten. Halten indikatorbakterier minskar under lagringen. Om slammet från Fårö ska bli en resurs för jordbruket måste en omfattande informationsinsats genomföras. Detta för att minska de för människan och miljön skadliga ämnena i slammet. Även en ändring av taxan kan ge ett förändrat avloppsanvändande. Provtagningen och analyserna som görs på slammet bör också förändras för att få mera tillförlitlig information om kvaliteten på slammet. Det är också viktigt att slammet innehåller växtnäringsämnen, det vill säga kväve, fosfor och kalium så att slammet blir en resurs för jordbruket. På Fårö innehåller slammet en liten mängd växtnäringsämnen. Det är både hushållen, kommunen och jordbrukarna som gemensamt måste förbättra hanteringen av slammet så att växtnäringsförlusterna kan minskas. Vid en nybyggnation bör förebyggande åtgärder planeras från början. I dagsläget är det på grund av för få analysresultat omöjligt att säga om slammet kan spridas tidigare än de sex månader som kommunen har tillstånd för. Det finns inte heller någon studie i Sverige som visar vilket avdödningsmönster sjukdomsframkallande mikroorganismer har vid endast långtids lagring som hygieniseringsmetod. Det skulle vara möjligt att sprida slammet till åkermark tidigare om det går att garantera att hygienisering skett. Detta kan bli möjligt med våtkompostering, men metoden måste utvärderas och provas ytterligare innan den kan bli aktuell på Fårö. Om lokalt omhändertagande av slam likt Fåröprojektet ska införas i andra socknar på Gotland finns det flera olika alternativa behandlingsmetoder att tillgå. Dessa är långtidslagring, satsvis våtkompostering och rötning, med biogasproduktion. I dagsläget är lagring den billigaste metoden men det är osäkert om den ger en tillfredsställande hygienisering. Från energi- och hygieniseringssynpunkt är rötning det bästa alternativet, men också det dyraste. Det finns idag ingen universallösning på hur slam från hushåll med enskilda brunnar och tankar ska tas om hand. I framtiden är det i stället många olika lösningar och behandlingsmetoder som kommer att lösa våra problem. III

5 Summary At the island Fårö an experiment is run since 1977 where sludge from septic tanks are collected and stored for later land application in agriculture. The purpose is to avoid a transport of 60 km to Visby wastewater treatment plant and to use a nutritional resource in local agriculture. The storing of hygienic purposes is taken place in two manure tanks for six months. The sludge from Fårö households contains both metals and organic hazardous substances. In some cases the concentrations are above or near regulated limit values. The contents of nutritional substances are relatively small. The content of indicator bacteria is reduced during storing. If the sludge from Fårö will be a resource in agriculture heavy information has to be carried out to reduce for man and environment harmful substances. Also an altered fee can impose another use of waste. Sampling and analysis of the sludge also have to be changed to obtain more reliable information about the quality of the sludge. It is important that the sludge contains nutrients, i.e. nitrogen, phosphorus, and potassium, so the sludge will be a resource in agriculture. Households, community and agriculture must increase the management of sludge to reduce the losses of nutrients. For the moment it is not possible to say if the sludge can be used after a shorter period than 6 months due to too few measurements. There is no study in Sweden over the decline in content of pathogenic micro organisms after storage. Earlier land application could be accepted if it could be guaranteed that the sludge was properly hygienized. Wet composting is possible, but the method has to be evaluated in advance. If local treatment and use of sludge is to be implemented in other counties in Gotland alternative treatment methods are available like long time storage, batchwise wet composting and anaerobic treatment. Today long time storing can be carried out for the least cost, but it is uncertain if proper hygienization is obtained. With respect to energy and hygiene anaerobic treatment is to prefer, but it is also the most expensive alternative. There are no general solution have to handle sludge from septic tanks. In the future it seems that many methods have to be used to solve our problems. IV

6 Förord Denna C-uppsats är en 15 poängskurs i praktisk utveckling på avdelning Ekoteknik, institution för teknik och resurshushållning på Mitthögskolan i Östersund. Titel: Utvärdering av Fåröprojektet analys av kvalitet, lagringstid och näringsinnehåll. Skriven av: Anna Bäckstäde för Gotlands kommun under VT Adressen är: Avdelning Ekoteknik, Box 603, FRÖSÖN. Rapporten kan beställas per telefon: eller telefax: Jag vill framföra ett tack till alla på Tekniska förvaltningen, renhållningen på Gotlands kommun för all hjälp med material om slamhanteringen på Gotland. Jag vill också tacka för att jag fått låna ett kontor och utnyttja dator, telefon och kopieringsutrustning samt att jag haft en trevlig tid på renhållningen. Jag vill också tacka Leif Duveborg för alla råd och information om Fåröprojektet. Jag har också fått låna mycket litteratur av Leif som varit till nytta i mitt arbete. Sedan vill jag tacka min opponent Joakim Faugert för granskning och rättning av språket i rapporten. Även ett tack till min handledare Dag Hartman. Till sist vill jag tacka min sambo, Örjan Hallgren för hjälp när datorn krånglat och för att han ställt upp och lagat mat, städat och diskat när jag arbetat med rapporten. V

7 Innehållsförteckning Förord...V 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Beskrivning av Fåröprojektet Bakgrund Uppsamling Lagring Spridning Kartläggning Komponenter i slam från enskilda brunnar och tankar BDT-vatten Urin och fekalier Slamkvalitet Gränsvärden och överenskommelser Metallförekomst i mark och luft Kadmium Övriga metaller Organiska miljöfarliga ämnen Bakteriehalter och patogener Näringsämnen Spridningsvägar Kväve Fosfor Kalium Material och metod Materialbeskrivning Kommunens metoder Metod Resultat Slamanalyser från lagringsbrunnarna på Fårö Organiska miljöfarliga ämnen Metaller Bakterier Växtnäringsämnen Diskussion och slutsatser Provtagning Organiska miljöfarliga ämnen Metaller Bakterier Växtnäringsämnen Optimering av lagringstiden Förslag till förbättringar av Fåröprojektet Kvalitetshöjning Information Innehållsdeklaration Analyser Åkermarksprovtagning Näringsoptimering Vad kan göras vid enskilda fastigheter? Vid lagringen Vid spridningen? Optimering av lagringstiden Förslag till behandlingsmetoder för framtida projekt Tre behandlingsmetoder för slam från enskilda brunnar Nuvarande metod med lagring Våtkompostering Anaerob stabilisering biogas Slutsatser Referenser Skriftliga referenser Muntliga referenser Bilagor VI

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Mänskligt avskräde har i alla tider samlats in och spridits på åkermark som växtnäringsresurs. Det var under 1930-talet som avloppsreningsverken på grund av bristfälliga sanitära förhållanden började byggas. De har sedan dess byggts ut och förbättrats allt eftersom kraven på rening ökat (Hargelius, 1994). Fler och fler aktiviteter har också kopplats på avloppsnätet, allt ifrån dagvatten och slakteriavfall till hushålls- och industriavlopp. Att kemikalieanvändningen i samhället ökat, vilket avspeglas i slammet och att allting blandas i reningsverken har lett till att det näringsrika slammet inte kunnat tas tillvara som resurs i samma utsträckning som tidigare. Det är Arla och andra liknande organisationer samt livsmedelsproducenter som satt stopp för spridningen av slam på åkermark där foder och livsmedel produceras. I många fall har stoppet varit berättigat då slammet innehåller höga halter metaller och organiska miljöfarliga ämnen. Att slammet innehåller miljöskadliga ämnen bottnar i ett felaktigt användande av avloppsnätet. Erik Norin (1996) hävdar i boken Våtkompostering som stabiliserings- och hygieniseringsmetod för organiskt avfall att det inte råder något tvivel om att avloppsvatten som härrör från hushållen under normala förhållanden är problemfria ur tungmetallhänseende. Problemet är att det blandas med övrigt avloppsvatten i reningsverken, men det slam från enskilda brunnar och tankar som många enfamiljshushåll har skulle lätt gå att ta tillvara. På Gotland finns det knappt hushåll med egen brunn eller tank (Bogren, 1999). Dessa töms i normala fall minst en gång varje år och 1998 utgjordes slammängden av m 3. Detta slam körs i de allra flesta fall till Visbys avloppsreningsverk då andra närliggande reningsverk som regel är överbelastade. Att slammet körs till Visby ger långa transporter och i vissa fall en överbelastning även i Visby. På Fårö pågår ett försök sedan 1997 där slam från enskilda brunnar och tankar samlas in och lagras för att sedan kunna spridas på åkermark. Tanken med projektet är att slippa transportera slammet till Visby avloppsreningsverk samt att kunna utnyttja en lokal växtnäringsresurs i jordbruket på Fårö. Slammet lagras i två stora gödselbrunnar i minst sex månader innan spridning, tyvärr räcker inte dessa behållare till för hela årsproduktionen av slam på Fårö. Spridningen sker till största del inför vårbruket, men det bästa vore om man kunde minska lagringstiden till fyra, fem månader så att en större mängd slam kunde spridas inför höstbruket. För att slammet ska vara till någon nytta i jordbruket krävs att kvalitén är bra, det vill säga att slammet innehåller små mängder metaller och organiska miljöfarliga ämnen. Det är också viktigt att slammet innehåller växtnäring så att det blir en värdefull resurs i jordbruket. 1

9 1.2 Syfte och mål Syftet med denna C-uppsats är att utvärdera Fåröprojektet samt att med utgångspunkt från avloppshanteringen på Fårö se hur kommunen kan få andra socknar på Gotland kan ta hand om sitt slam lokalt. Hanteringen ska vara en del av kretsloppet samt främja en hållbar utveckling. Vilken behandling av slammet krävs för att spridning på åkermark ska kunna ske utan att människor kommer till skada och utan att miljön påverkas negativt? Rapporten kan sedan vara till hjälp när kommunen ska utvärdera Fåröprojektet och besluta om framtida hanteringen på andra delar av Gotland. Hanteringen av slammet ska ses ur ett ekotekniskt perspektiv där ekologi, ekonomi, teknik och juridik tas i beaktande. Mål Att i ett inledande skedde kartlägga slamkvalitén på Fårö. Att studera hela hanteringskedjan och ge förslag på kvalitetsförbättringar. Att i rapporten ge förslag på förbättringar och alternativ till nuvarande hantering både på Fårö och i andra socknar på Gotland. Belysa lagringstiden, där svar ska ges på hur lång lagringstiden på Fårö bör vara för att kvalitén ska upprätthållas. Förslag och alternativ ska ges för att få så lite förluster av näringsämnen som möjligt genom hela hanteringen. Att ge förslag på alternativa behandlingsmetoder, för slam från enskilda avloppsanläggningar, som kan vara intressant för andra socknar på Gotland. Detta för att åstadkomma ett lokalt omhändertagande och resursutnyttjade av slammet. 2

10 2 Beskrivning av Fåröprojektet 2.1 Bakgrund Fåröprojektet startade 1997 av Gotlands kommun, syftet var att inom Fårö få igång ett system för lokalt omhändertagande av det slam som producerades inom området. Innan projektet sattes igång transporterades huvuddelen av allt slam från slutna tankar och enskilda brunnar till reningsverket i Visby. Det blev sammanlagt m 3 slam som skulle transporteras 5,5 mil med slamtankbil. Då varje slamtransport i medeltal tog ca 38 m 3 blev det 90 resor tur och retur (Johansson, R, 1999). I projektet skulle hanteringen inkludera tömning av enskilda brunnar och tankar, lagring samt återföring av slam till jordbruksmark. Innan spridning skulle slamkvaliteten säkerställas genom analyser. Dessa analyser skulle tas tre gånger under lagringstiden, efter några veckor, efter halva tiden och sista gången några veckor innan spridningen. Den lista som beskrev vilka analysers som skulle utföras har inte alltid följts. Förutom den praktiska hanteringen av slammet skulle projektet också verka för en kvalitetsförbättring av hushållens avloppsslam. För att uppnå detta skulle information till hushållen i form av möten, direktutskick, studiecirklar samt personliga besök ske. Även ett samarbete med livsmedelsbutikerna för att påverka deras sortiment i miljöpositiv riktning skulle inledas. Projektet på Fårö är ett pilotprojekt som syftar till att studera den aktuella behandlingsmetoden och i ett senare skede kunna bygga fler liknande anläggningar på Gotland om projektet faller bra ut. 2.2 Uppsamling På Fårö finns det endast ett litet avloppsreningsverk vid Sudersand dit bara ett fåtal fastigheter är kopplade. I övrigt har de boende egna brunnar eller tankar. Enligt Renhållningsförordning för Gotlands kommun måste brunnar och tankar normalt tömmas minst en gång per år. Detta sköts av kommunen eller av entreprenör anlitad av kommunen. På Fårö är det ett jordbruksföretag som sköter slamtömningen hos de 260 permanentboende hushållen och de 250 sommarhushållen. Av dessa har 170 slutna tankar och resterade 340 har två- eller trekammarbrunnar. Sammanlagt töms ca m 3 slam från dessa fastigheter varje år. 2.3 Lagring För lagringen finns två öppna gödselbrunnar på respektive m 3, se bild bilaga 2. De är tre meter höga och har en diameter på 22 respektive 17 meter. I en av behållarna sker påfyllningen underifrån, medan påfyllningen av den andra sker ovanifrån (Lindberg, S, 1999). Lagringsbrunnarna är placerade i närheten av varandra mitt på Fårö, se markering på karta, bilaga 1. För tillfället har Gotlands kommun tillstånd att sprida slammet efter lagring i minst sex månader. Problemet är att behållarna är försmå för att klara hela års produktionen av slam på Fårö, kapitel 8.1 förklarar vilken storlek brunnarna måste ha för att klara lagringen. En del av detta arbete är att finna lösningar på hur dessa brunnarna ska räcka till och om lagringstiden kan förkortas, se

11 Lagringen sker helt öppet i behållarna och det svämtäcke som förväntades bildas av de flytande fasta partiklarna i slammet har uteblivit. I bilaga 3 beskrivs vid vilka tider lagringen och spridningen av slammet på Fårö har skett, från projektets start i juni 1997 till december Spridning Spridningen av slammet sker efter minst sex månaders lagringstid innan vårsådden i april och maj. Spridningen sker uteslutande på åkermark på Fårö. Lantbrukarna som sprider slammet har fått information om att slammet inte får spridas på följande marker enligt föreskriften SNFS (1994:2): Avloppsslam får inte användas på: 1. Betesmark 2. Åkermark som skall användas för bete eller vallfodergrödor som skall skördas inom 10 månader från slamspridningstillfället 3. Mark med odling av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, undantaget frukt på träd. 4. Mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under 10 månader före skörden. Inför vårbruket 1998 spreds 880 m 3 slam på 19 hektar åkermark hos sammanlagt åtta lantbrukare. Slamgivan utgjorde 47 m 3 slam per hektar. Under april och maj 1999 spreds m 3 slam på 21,5 hektar, detta utgjorde en slamgiva på 49 m 3 per hektar.(söderlund. T. 1999). Till spridningen finns en släpslangspridare (Malmström, N, 1999). I tabell 3.1 redovisas den mängd slam som kan spridas till åkermarken utan att gränsvärdena för de olika metallerna överskrids (SNFS 1994:2). Den visar också i vilken mängd de olika metallerna som spridits per hektar på Fårö. Tabell 2.1. Visar vilken mängd slam som kan spridas utan att gränsvärden överskrids (SNFS 1994:2) samt mängd metall som spridits per hektar. Metall Gränsvärde 1995 (g/ha) Mängd sprid vid 1:a tillfället (g/ha) Maximal spridningsvolym (m 3 /ha, år) 1998 Mängd sprid vid 2:a tillfället (mg/ha) Maximal spridningsvolym (m 3 /ha, år) 1999 Bly Kadmium 1,75 0, ,91* 22 Koppar Krom Kvicksilver 2,5 0, ,8 153 Nickel Zink * TS-halten och kadmiumvärdet var högt vid mätningen inför andra spridningen. Om beräkningen istället görs på medelvärdet av de två olika mätningarna av slammet blir värdet 0,83 mg/ha och 103 m 3 /ha slam kan spridas per år. Då lagringsbrunnarna inte räcker till för hela årets lagringsbehov vill kommunen och lantbrukarna kunna utnyttja slammet även till höstbruket. Detta gör att lagringstiden förkortas till fyra månader eftersom gödslingen då måste ske i början av september (Granstedt, Högborg, Johansson, Weidow, 1986). Förslag på hur detta ska gå till finns i

12 3 Kartläggning 3.1 Komponenter i slam från enskilda brunnar och tankar Till största delen består slam från slutna tankar, två- och trekammarbrunnar av vatten. Varje svensk gör i medel av med cirka (ca) 200 liter vatten per dygn ( Vattnet kommer antingen från det kommunala nätet eller från egen privat brunn. Oförorenade grund- och ytvatten i Sverige innehåller mycket låga halter tungmetaller. När metallerna järn, mangan och aluminium återfinns i vattnet härstammar de oftast från det geologiska materialet på platsen. Även kadmium, koppar, bly och zink förekommer naturligt i det geologiska materialet. Deras halter i vattnet är beroende av ph-värdet, men de kommer sällan eller aldrig upp i sådana halter att det har någon betydelse för kvalitén. Den övervägande delen av dessa metaller tros komma som lufttransporterade föroreningar (Aastrup, Berntell, Bertills, Johnson och Thunholm, 1995). Den vanligaste orsaken till höga halter metaller i dricksvatten är att vattnet på sin väg till kranen löser ut metaller genom korrosion på ledningar, kopplingar, hydrofor och varmvattenberedare. Det är när vattnet blir stillastående i ledningarna som gränsvärdena kan överskridas. I en sammanställning av grundvattnets kvalitet i Sverige gjord av Naturvårdsverket hittades följande: För till exempel koppar överskrids värdena inte i något fall när vattnet var taget direkt ur brunnen. Däremot överskrids det i 7 % av proven från omsatt kranvatten och i hela 33 % från stillastående kranvatten (Aastrup, et al, 1995). Vattnet i Sverige är så pass rent att det inte har någon påverkan på slamkvalitén. Det är istället de andra ingående delarna i slam, BDT-vatten och svartvatten, dvs. spolvatten, urin och fekalier, som ger upphov till föroreningarna. Det finns många studier gjorda om vad avloppsvatten från hushåll innehåller. Tyvärr stämmer de olika studierna dåligt överens vilket gör det svårt att få en klar bild av innehållet BDT-vatten Med BDT-vatten menas bad-, disk- och tvättvatten från hushåll, vilket även brukar benämnas gråvatten. BDT-vattnet innehåller både näringsämnen och föroreningar i sådan mängd att det kräver någon form av avloppsrening, se figur 3.1. BDT-vattnets halter av näringsämnen och föroreningar är i allt, utom kvävehalter och suspenderat material, i samma storleksordning som svartvattnets (Naturvårdsverket, 1995). Tabell 3.1. Redovisning av fysikaliska-kemiska, bakterie- och virusanalyser som påträffas i BDT-vatten i bostadsområdet Tuggelite i Karlstad, redovisas i gram per person och dygn (Naturvårdsverket, 1995) Ämne Bad och diskvatten Tvättvatten Summa COD 20,70 12,80 33,50 BOD 7 12,60 5,10 17,70 SS 6,40 2,70 9,10 Tot-P 0,16 0,20 0,36 Tot-N 0,54 0,28 0,82 NH 4 -N 0,03 0,04 0,07 E-coli (antal/pd) 236* ,2* *10 6 Termotol.koli (antal/pd) 655* ,8* *10 6 Fek.strept (antal/pd) 40*10 6 2,5* *10 6 Colifager PFU/ml 388*10 3 FUP/p*d 102*10 3 FUP/p*d 490*10 3 FUP/p*d 5

13 Den största delen kemikalier i slam härstammar från hushållens aktiviteter vad främst gäller bad, disk och tvätt. Även städning och tvätt av kläder bidrar till kemikalieansamlingen i slammet Urin och fekalier Varje dygn utsöndrar vi människor mellan 0,8 och 1,3 liter urin och 80 till 200 gram fekalier beroende på kön och ålder (Naturvårdsverket, 1995). Det är i urinen som den största delen av de näringsämnena vi fått i oss via födan utsöndras. I vilken mängd de olika näringsämnena finns är helt beroende av kosten. Det är också via födan vi får i oss olika miljögifter så som tungmetaller och miljöfarliga organiska ämnen. Det mesta går rakt igenom kroppen via avföringen och hamnar i avloppsvatten, medan en liten del tas upp av kroppen. Det är i fekalierna som de mesta av miljögifterna hamnar, se tabell 3.2. Tabell 3.2. Specifika närings- och föroreningsmängder från hushåll i gram per person och dygn, svenska förhållanden (Naturvårdsverket, 1995) Parameter Urin Fekalier Totalt från WC Torrsubstans Suspenderad substans 27 BOD 7 20 Totalfosfor 1,0 0,5 1,5 Totalkväve 11,0 1,5 12,5 Kalium 2,5 1,0 3,5 Bly <2* *10-6 2,1*10-5 Kadmium <1* * *10-6 Koppar 0,1*10-3 1,1*10-3 1,2*10-3 Krom 10* * *10-6 Kvicksilver 3* * *10-6 Nickel 7* * *10-6 Zink 45* ,8* ,8*10-3 Silver 2*10-6 0,28*10-6 2,28* Slamkvalitet Gränsvärden och överenskommelser Bindande kvalitetskrav på slamkvalitet och slamhantering finns i flera lagar, förordningar, föreskrifter och andra regler. I förordningen Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket; SNFS (1994:2) regleras i vilka mängder avloppsslam får tillföras jordbruksmarken. Gränsvärden enligt 9 för den årliga mängd metaller som högst får tillföras åkermarken vid användning av avloppsslam. Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en sjuårsperiod, se tabell

14 Tabell 3.3. Visar vilka metallmängderna som får spridas via avloppsslam per hektar och år (SNFS 1994:2). Metall Gränsvärde (gram per hektar och år) gäller från och med år 1995 år 2000 Bly Kadmium 1,75 0,75 Koppar Krom Kvicksilver 2,5 1,5 Nickel Zink För koppar kan större mängder godtas om det kan visas att den aktuella åkermarken där avloppsslam skall spridas behöver koppartillskott. Enligt förordningen (1998:944) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter m.m. (enl. senaste ändringen 1993:1271) står det i 11 att avloppsslam för jordbruksändamål får saluhållas och överlåtas endast om metallhalterna inte överstiger vad som framgår av tabell 3.4. Tabell 3.4. Visar vilka metallhalter som får finnas i slam som ska saluföras (1985:840). Metall mg/kg TS Bly 100 Kadmium 2 Koppar 600 Krom 100 Kvicksilver 2,5 Nickel 50 Zink 800 Även gränsvärden för vilka metallhalter åkermarken får innehålla för att spridning av avloppsslam ska vara tillåten finns reglerat i förordningen SNFS (1998:4) Statens naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelse SNFS (1992:4) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, se tabell 3.5. Tabell 3.5. Visar vilket metallinnehåll åkermarken får ha för att spridning av avloppsslam ska vara tillåten (SNFS 1998:4) Metall mg/kg TS Bly 40 Kadmium 0,4 Koppar 40 Krom 60 Kvicksilver 0,3 Nickel 30 Zink 100 Sedan maj 1994 finns också en överenskommelse mellan Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen (VAV) och Naturvårdsverket. 7

15 Överenskommelsens syfte var att stimulera användningen av kvalitetssäkrat slam i jordbruket. Överenskommelse mellan LRF, VAV och Naturvårdsverket om kvalitetssäkring vid användning av slam i jordbruket Mellan Statens naturvårdsverk, Svenska vatten- och avloppsverksföreningen (VAV) och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har följande överenskommelse träffats: Parterna åtar sig att gemensamt verka för att näringsämnen och mullbildande ämnen i slam från reningsverk återförs till jordbruksmarken i ett uthålligt kretslopp, tillämpa gränsvärden för metaller enligt SNFS 1994:2 vid gödsling av åkermark med slam, arbeta för att ytterligare minska mängden oönskade organiska ämnen i slam och på den mark där slam sprids till ofarliga nivåer, i samverkan informera om åtgärder för ett renare slam och om möjligheterna att utnyttja slam i ett uthålligt kretslopp mellan stad och land och med utgångspunkt i denna överenskommelse, verka för att lokalt samråd äger rum mellan berörda intressenter före slamspridning; jordbrukets intressenter ska verka för att finna arealer, tillsammans följa upp utvecklingen och vidta de åtgärder som behövs för att säkra att denna överenskommelse kan fullföljas. Senast år 2003 skall en mera omfattande genomgång av utvecklingen och åtgärdsbehovet göras. Stockholm 19 maj 1994 (Naturvårdsverket, 1996, s. 25) Metallförekomst i mark och luft Förekomsten av metaller i mark är mycket varierande i Sverige. Det är främst modermaterialets ursprung och nedfall från atmosfären som är avgörande för hur höga halterna är. Det är också många olika faktorer som spelar in för hur stort upptaget i växter blir på olika marker. Vissa metaller är livsnödvändiga för växter och djur, men det är viktigt att de finns i rätt dos. De flesta nödvändiga grundämnen kan vid överdoser uppträda som gifter, men även orsaka bristsymptom vid för låga halter, i tabell 3.6 redovisas ett exempel. Tabell 3.6. Exempel på metaller som är livsnödvändiga för olika grupper av organismer (Naturvårdsverket, 1996). Metall Nödvändiga för: Vanadin Krom Mangan Järn Kobolt Nickel Koppar Zink Molybden Vissa lägre växter och vissa djur Högre djur Växter och djur Växter och djur Djur, lägre växter, symbiotisk kvävefixering Vissa djur och lägre växter Växter och djur Växter och djur Växter och djur 8