Utvärdering av Fåröprojektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Fåröprojektet"

Transkript

1 VA - F O R S K R A P P O R T N r 19 mars 2003 Utvärdering av Fåröprojektet Anna Bäckstäde VA-Forsk

2 VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ av verksamhet. FoU-avgiften är för närvarande 1,05 kronor per kommuninnevånare och år. Avgiften är frivillig. Nästan alla kommuner är med i programmet, vilket innebär att budgeten årligen omfattar drygt åtta miljoner kronor. VA-Forsk initierades gemensamt av Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten påbörjades år Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvattenrening Ekonomi och organisation Utbildning och information VA-Forsk styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Ola Burström, ordförande Roger Bergström Bengt Göran Hellström Staffan Holmberg Pär Jönsson Peeter Maripuu Stefan Marklund Peter Stahre Jan Söderström Asle Aasen, adjungerad Thomas Hellström, sekreterare Skellefteå Svenskt Vatten AB Stockholm Vatten AB Haninge Östersund Vaxholm Luleå VA-verket Malmö Sv kommunförbundet NORVAR, Norge Svenskt Vatten AB Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. VA-Forsk Svenskt Vatten AB Box Stockholm Tfn Fax E-post Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

3 VA-Forsk Bibliografiska uppgifter för nr Rapportens titel: Title of the report: Utvärdering av Fåröprojektet Evaluating of the Fårö project Rapportens beteckning Nr i VA-Forsk-serien: ISSN-nummer: ISBN-nummer: Författare: Anna Bäckstäde, Avdelning Ekoteknik, Institutionen för teknik och resurshushållning, Mitthögskolan i Östersund VA-Forsk projekt nr: Projektets namn: Projektets finansiering: Utveckling av och försök med alternativa hanteringsformer för avloppsslam VA-Forsk Rapportens omfattning Sidantal: 49 Format: A4 Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Slam, lagring, tungmetaller, bakterier, trekammarbrunn, sluten tank, växtnäring, PCB, PAH, hygienisering Sludge, storage, heavy metals, bacteria, settling tank, nutrients, PCB, PAH, hygienisation Insamling och lagring av avloppsslam från trekammarbrunnar och slutna tankar sker. Det hygieniserade slammet används sedan som växtnäring inom jordbruket. Förekomst av miljöstörande ämnen har studerats. Collection and storage of sludge from septic tanks are taking place. After hygienization the sludge is used as fertilizer in agriculture. Presence of environmentally hazardous substances has been studied. VA-verk, miljö- och hälsoskyddsförvaltningar Utgivningsår: 2003 Rapporten beställs från: Utgivare: Finns att hämta hem som PDF-fil från Svenskt Vattens hemsida Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB II

4 Sammanfattning På Fårö pågår ett försök sedan 1997 där slam från enskilda brunnar och tankar samlas in och lagras för att sedan spridas på åkermark. Syftet med projektet är att slippa transportera slammet sex mil till Visby avloppsreningsverk samt att kunna utnyttja en lokal växtnäringsresurs i jordbruket på Fårö. Lagringen som ska hygienisera slammet under minst sex månader sker i två stora gödselbrunnar. Slammet från Fårös hushåll innehåller både metaller och organiska miljöfarliga ämnen. I vissa fall ligger värdena över eller nära uppsatta gräns- och riktvärden. Mängden växtnäringsämnen i slammet är relativt liten. Halten indikatorbakterier minskar under lagringen. Om slammet från Fårö ska bli en resurs för jordbruket måste en omfattande informationsinsats genomföras. Detta för att minska de för människan och miljön skadliga ämnena i slammet. Även en ändring av taxan kan ge ett förändrat avloppsanvändande. Provtagningen och analyserna som görs på slammet bör också förändras för att få mera tillförlitlig information om kvaliteten på slammet. Det är också viktigt att slammet innehåller växtnäringsämnen, det vill säga kväve, fosfor och kalium så att slammet blir en resurs för jordbruket. På Fårö innehåller slammet en liten mängd växtnäringsämnen. Det är både hushållen, kommunen och jordbrukarna som gemensamt måste förbättra hanteringen av slammet så att växtnäringsförlusterna kan minskas. Vid en nybyggnation bör förebyggande åtgärder planeras från början. I dagsläget är det på grund av för få analysresultat omöjligt att säga om slammet kan spridas tidigare än de sex månader som kommunen har tillstånd för. Det finns inte heller någon studie i Sverige som visar vilket avdödningsmönster sjukdomsframkallande mikroorganismer har vid endast långtids lagring som hygieniseringsmetod. Det skulle vara möjligt att sprida slammet till åkermark tidigare om det går att garantera att hygienisering skett. Detta kan bli möjligt med våtkompostering, men metoden måste utvärderas och provas ytterligare innan den kan bli aktuell på Fårö. Om lokalt omhändertagande av slam likt Fåröprojektet ska införas i andra socknar på Gotland finns det flera olika alternativa behandlingsmetoder att tillgå. Dessa är långtidslagring, satsvis våtkompostering och rötning, med biogasproduktion. I dagsläget är lagring den billigaste metoden men det är osäkert om den ger en tillfredsställande hygienisering. Från energi- och hygieniseringssynpunkt är rötning det bästa alternativet, men också det dyraste. Det finns idag ingen universallösning på hur slam från hushåll med enskilda brunnar och tankar ska tas om hand. I framtiden är det i stället många olika lösningar och behandlingsmetoder som kommer att lösa våra problem. III

5 Summary At the island Fårö an experiment is run since 1977 where sludge from septic tanks are collected and stored for later land application in agriculture. The purpose is to avoid a transport of 60 km to Visby wastewater treatment plant and to use a nutritional resource in local agriculture. The storing of hygienic purposes is taken place in two manure tanks for six months. The sludge from Fårö households contains both metals and organic hazardous substances. In some cases the concentrations are above or near regulated limit values. The contents of nutritional substances are relatively small. The content of indicator bacteria is reduced during storing. If the sludge from Fårö will be a resource in agriculture heavy information has to be carried out to reduce for man and environment harmful substances. Also an altered fee can impose another use of waste. Sampling and analysis of the sludge also have to be changed to obtain more reliable information about the quality of the sludge. It is important that the sludge contains nutrients, i.e. nitrogen, phosphorus, and potassium, so the sludge will be a resource in agriculture. Households, community and agriculture must increase the management of sludge to reduce the losses of nutrients. For the moment it is not possible to say if the sludge can be used after a shorter period than 6 months due to too few measurements. There is no study in Sweden over the decline in content of pathogenic micro organisms after storage. Earlier land application could be accepted if it could be guaranteed that the sludge was properly hygienized. Wet composting is possible, but the method has to be evaluated in advance. If local treatment and use of sludge is to be implemented in other counties in Gotland alternative treatment methods are available like long time storage, batchwise wet composting and anaerobic treatment. Today long time storing can be carried out for the least cost, but it is uncertain if proper hygienization is obtained. With respect to energy and hygiene anaerobic treatment is to prefer, but it is also the most expensive alternative. There are no general solution have to handle sludge from septic tanks. In the future it seems that many methods have to be used to solve our problems. IV

6 Förord Denna C-uppsats är en 15 poängskurs i praktisk utveckling på avdelning Ekoteknik, institution för teknik och resurshushållning på Mitthögskolan i Östersund. Titel: Utvärdering av Fåröprojektet analys av kvalitet, lagringstid och näringsinnehåll. Skriven av: Anna Bäckstäde för Gotlands kommun under VT Adressen är: Avdelning Ekoteknik, Box 603, FRÖSÖN. Rapporten kan beställas per telefon: eller telefax: Jag vill framföra ett tack till alla på Tekniska förvaltningen, renhållningen på Gotlands kommun för all hjälp med material om slamhanteringen på Gotland. Jag vill också tacka för att jag fått låna ett kontor och utnyttja dator, telefon och kopieringsutrustning samt att jag haft en trevlig tid på renhållningen. Jag vill också tacka Leif Duveborg för alla råd och information om Fåröprojektet. Jag har också fått låna mycket litteratur av Leif som varit till nytta i mitt arbete. Sedan vill jag tacka min opponent Joakim Faugert för granskning och rättning av språket i rapporten. Även ett tack till min handledare Dag Hartman. Till sist vill jag tacka min sambo, Örjan Hallgren för hjälp när datorn krånglat och för att han ställt upp och lagat mat, städat och diskat när jag arbetat med rapporten. V

7 Innehållsförteckning Förord...V 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Beskrivning av Fåröprojektet Bakgrund Uppsamling Lagring Spridning Kartläggning Komponenter i slam från enskilda brunnar och tankar BDT-vatten Urin och fekalier Slamkvalitet Gränsvärden och överenskommelser Metallförekomst i mark och luft Kadmium Övriga metaller Organiska miljöfarliga ämnen Bakteriehalter och patogener Näringsämnen Spridningsvägar Kväve Fosfor Kalium Material och metod Materialbeskrivning Kommunens metoder Metod Resultat Slamanalyser från lagringsbrunnarna på Fårö Organiska miljöfarliga ämnen Metaller Bakterier Växtnäringsämnen Diskussion och slutsatser Provtagning Organiska miljöfarliga ämnen Metaller Bakterier Växtnäringsämnen Optimering av lagringstiden Förslag till förbättringar av Fåröprojektet Kvalitetshöjning Information Innehållsdeklaration Analyser Åkermarksprovtagning Näringsoptimering Vad kan göras vid enskilda fastigheter? Vid lagringen Vid spridningen? Optimering av lagringstiden Förslag till behandlingsmetoder för framtida projekt Tre behandlingsmetoder för slam från enskilda brunnar Nuvarande metod med lagring Våtkompostering Anaerob stabilisering biogas Slutsatser Referenser Skriftliga referenser Muntliga referenser Bilagor VI

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Mänskligt avskräde har i alla tider samlats in och spridits på åkermark som växtnäringsresurs. Det var under 1930-talet som avloppsreningsverken på grund av bristfälliga sanitära förhållanden började byggas. De har sedan dess byggts ut och förbättrats allt eftersom kraven på rening ökat (Hargelius, 1994). Fler och fler aktiviteter har också kopplats på avloppsnätet, allt ifrån dagvatten och slakteriavfall till hushålls- och industriavlopp. Att kemikalieanvändningen i samhället ökat, vilket avspeglas i slammet och att allting blandas i reningsverken har lett till att det näringsrika slammet inte kunnat tas tillvara som resurs i samma utsträckning som tidigare. Det är Arla och andra liknande organisationer samt livsmedelsproducenter som satt stopp för spridningen av slam på åkermark där foder och livsmedel produceras. I många fall har stoppet varit berättigat då slammet innehåller höga halter metaller och organiska miljöfarliga ämnen. Att slammet innehåller miljöskadliga ämnen bottnar i ett felaktigt användande av avloppsnätet. Erik Norin (1996) hävdar i boken Våtkompostering som stabiliserings- och hygieniseringsmetod för organiskt avfall att det inte råder något tvivel om att avloppsvatten som härrör från hushållen under normala förhållanden är problemfria ur tungmetallhänseende. Problemet är att det blandas med övrigt avloppsvatten i reningsverken, men det slam från enskilda brunnar och tankar som många enfamiljshushåll har skulle lätt gå att ta tillvara. På Gotland finns det knappt hushåll med egen brunn eller tank (Bogren, 1999). Dessa töms i normala fall minst en gång varje år och 1998 utgjordes slammängden av m 3. Detta slam körs i de allra flesta fall till Visbys avloppsreningsverk då andra närliggande reningsverk som regel är överbelastade. Att slammet körs till Visby ger långa transporter och i vissa fall en överbelastning även i Visby. På Fårö pågår ett försök sedan 1997 där slam från enskilda brunnar och tankar samlas in och lagras för att sedan kunna spridas på åkermark. Tanken med projektet är att slippa transportera slammet till Visby avloppsreningsverk samt att kunna utnyttja en lokal växtnäringsresurs i jordbruket på Fårö. Slammet lagras i två stora gödselbrunnar i minst sex månader innan spridning, tyvärr räcker inte dessa behållare till för hela årsproduktionen av slam på Fårö. Spridningen sker till största del inför vårbruket, men det bästa vore om man kunde minska lagringstiden till fyra, fem månader så att en större mängd slam kunde spridas inför höstbruket. För att slammet ska vara till någon nytta i jordbruket krävs att kvalitén är bra, det vill säga att slammet innehåller små mängder metaller och organiska miljöfarliga ämnen. Det är också viktigt att slammet innehåller växtnäring så att det blir en värdefull resurs i jordbruket. 1

9 1.2 Syfte och mål Syftet med denna C-uppsats är att utvärdera Fåröprojektet samt att med utgångspunkt från avloppshanteringen på Fårö se hur kommunen kan få andra socknar på Gotland kan ta hand om sitt slam lokalt. Hanteringen ska vara en del av kretsloppet samt främja en hållbar utveckling. Vilken behandling av slammet krävs för att spridning på åkermark ska kunna ske utan att människor kommer till skada och utan att miljön påverkas negativt? Rapporten kan sedan vara till hjälp när kommunen ska utvärdera Fåröprojektet och besluta om framtida hanteringen på andra delar av Gotland. Hanteringen av slammet ska ses ur ett ekotekniskt perspektiv där ekologi, ekonomi, teknik och juridik tas i beaktande. Mål Att i ett inledande skedde kartlägga slamkvalitén på Fårö. Att studera hela hanteringskedjan och ge förslag på kvalitetsförbättringar. Att i rapporten ge förslag på förbättringar och alternativ till nuvarande hantering både på Fårö och i andra socknar på Gotland. Belysa lagringstiden, där svar ska ges på hur lång lagringstiden på Fårö bör vara för att kvalitén ska upprätthållas. Förslag och alternativ ska ges för att få så lite förluster av näringsämnen som möjligt genom hela hanteringen. Att ge förslag på alternativa behandlingsmetoder, för slam från enskilda avloppsanläggningar, som kan vara intressant för andra socknar på Gotland. Detta för att åstadkomma ett lokalt omhändertagande och resursutnyttjade av slammet. 2

10 2 Beskrivning av Fåröprojektet 2.1 Bakgrund Fåröprojektet startade 1997 av Gotlands kommun, syftet var att inom Fårö få igång ett system för lokalt omhändertagande av det slam som producerades inom området. Innan projektet sattes igång transporterades huvuddelen av allt slam från slutna tankar och enskilda brunnar till reningsverket i Visby. Det blev sammanlagt m 3 slam som skulle transporteras 5,5 mil med slamtankbil. Då varje slamtransport i medeltal tog ca 38 m 3 blev det 90 resor tur och retur (Johansson, R, 1999). I projektet skulle hanteringen inkludera tömning av enskilda brunnar och tankar, lagring samt återföring av slam till jordbruksmark. Innan spridning skulle slamkvaliteten säkerställas genom analyser. Dessa analyser skulle tas tre gånger under lagringstiden, efter några veckor, efter halva tiden och sista gången några veckor innan spridningen. Den lista som beskrev vilka analysers som skulle utföras har inte alltid följts. Förutom den praktiska hanteringen av slammet skulle projektet också verka för en kvalitetsförbättring av hushållens avloppsslam. För att uppnå detta skulle information till hushållen i form av möten, direktutskick, studiecirklar samt personliga besök ske. Även ett samarbete med livsmedelsbutikerna för att påverka deras sortiment i miljöpositiv riktning skulle inledas. Projektet på Fårö är ett pilotprojekt som syftar till att studera den aktuella behandlingsmetoden och i ett senare skede kunna bygga fler liknande anläggningar på Gotland om projektet faller bra ut. 2.2 Uppsamling På Fårö finns det endast ett litet avloppsreningsverk vid Sudersand dit bara ett fåtal fastigheter är kopplade. I övrigt har de boende egna brunnar eller tankar. Enligt Renhållningsförordning för Gotlands kommun måste brunnar och tankar normalt tömmas minst en gång per år. Detta sköts av kommunen eller av entreprenör anlitad av kommunen. På Fårö är det ett jordbruksföretag som sköter slamtömningen hos de 260 permanentboende hushållen och de 250 sommarhushållen. Av dessa har 170 slutna tankar och resterade 340 har två- eller trekammarbrunnar. Sammanlagt töms ca m 3 slam från dessa fastigheter varje år. 2.3 Lagring För lagringen finns två öppna gödselbrunnar på respektive m 3, se bild bilaga 2. De är tre meter höga och har en diameter på 22 respektive 17 meter. I en av behållarna sker påfyllningen underifrån, medan påfyllningen av den andra sker ovanifrån (Lindberg, S, 1999). Lagringsbrunnarna är placerade i närheten av varandra mitt på Fårö, se markering på karta, bilaga 1. För tillfället har Gotlands kommun tillstånd att sprida slammet efter lagring i minst sex månader. Problemet är att behållarna är försmå för att klara hela års produktionen av slam på Fårö, kapitel 8.1 förklarar vilken storlek brunnarna måste ha för att klara lagringen. En del av detta arbete är att finna lösningar på hur dessa brunnarna ska räcka till och om lagringstiden kan förkortas, se

11 Lagringen sker helt öppet i behållarna och det svämtäcke som förväntades bildas av de flytande fasta partiklarna i slammet har uteblivit. I bilaga 3 beskrivs vid vilka tider lagringen och spridningen av slammet på Fårö har skett, från projektets start i juni 1997 till december Spridning Spridningen av slammet sker efter minst sex månaders lagringstid innan vårsådden i april och maj. Spridningen sker uteslutande på åkermark på Fårö. Lantbrukarna som sprider slammet har fått information om att slammet inte får spridas på följande marker enligt föreskriften SNFS (1994:2): Avloppsslam får inte användas på: 1. Betesmark 2. Åkermark som skall användas för bete eller vallfodergrödor som skall skördas inom 10 månader från slamspridningstillfället 3. Mark med odling av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, undantaget frukt på träd. 4. Mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under 10 månader före skörden. Inför vårbruket 1998 spreds 880 m 3 slam på 19 hektar åkermark hos sammanlagt åtta lantbrukare. Slamgivan utgjorde 47 m 3 slam per hektar. Under april och maj 1999 spreds m 3 slam på 21,5 hektar, detta utgjorde en slamgiva på 49 m 3 per hektar.(söderlund. T. 1999). Till spridningen finns en släpslangspridare (Malmström, N, 1999). I tabell 3.1 redovisas den mängd slam som kan spridas till åkermarken utan att gränsvärdena för de olika metallerna överskrids (SNFS 1994:2). Den visar också i vilken mängd de olika metallerna som spridits per hektar på Fårö. Tabell 2.1. Visar vilken mängd slam som kan spridas utan att gränsvärden överskrids (SNFS 1994:2) samt mängd metall som spridits per hektar. Metall Gränsvärde 1995 (g/ha) Mängd sprid vid 1:a tillfället (g/ha) Maximal spridningsvolym (m 3 /ha, år) 1998 Mängd sprid vid 2:a tillfället (mg/ha) Maximal spridningsvolym (m 3 /ha, år) 1999 Bly Kadmium 1,75 0, ,91* 22 Koppar Krom Kvicksilver 2,5 0, ,8 153 Nickel Zink * TS-halten och kadmiumvärdet var högt vid mätningen inför andra spridningen. Om beräkningen istället görs på medelvärdet av de två olika mätningarna av slammet blir värdet 0,83 mg/ha och 103 m 3 /ha slam kan spridas per år. Då lagringsbrunnarna inte räcker till för hela årets lagringsbehov vill kommunen och lantbrukarna kunna utnyttja slammet även till höstbruket. Detta gör att lagringstiden förkortas till fyra månader eftersom gödslingen då måste ske i början av september (Granstedt, Högborg, Johansson, Weidow, 1986). Förslag på hur detta ska gå till finns i

12 3 Kartläggning 3.1 Komponenter i slam från enskilda brunnar och tankar Till största delen består slam från slutna tankar, två- och trekammarbrunnar av vatten. Varje svensk gör i medel av med cirka (ca) 200 liter vatten per dygn (www.i.lst.se). Vattnet kommer antingen från det kommunala nätet eller från egen privat brunn. Oförorenade grund- och ytvatten i Sverige innehåller mycket låga halter tungmetaller. När metallerna järn, mangan och aluminium återfinns i vattnet härstammar de oftast från det geologiska materialet på platsen. Även kadmium, koppar, bly och zink förekommer naturligt i det geologiska materialet. Deras halter i vattnet är beroende av ph-värdet, men de kommer sällan eller aldrig upp i sådana halter att det har någon betydelse för kvalitén. Den övervägande delen av dessa metaller tros komma som lufttransporterade föroreningar (Aastrup, Berntell, Bertills, Johnson och Thunholm, 1995). Den vanligaste orsaken till höga halter metaller i dricksvatten är att vattnet på sin väg till kranen löser ut metaller genom korrosion på ledningar, kopplingar, hydrofor och varmvattenberedare. Det är när vattnet blir stillastående i ledningarna som gränsvärdena kan överskridas. I en sammanställning av grundvattnets kvalitet i Sverige gjord av Naturvårdsverket hittades följande: För till exempel koppar överskrids värdena inte i något fall när vattnet var taget direkt ur brunnen. Däremot överskrids det i 7 % av proven från omsatt kranvatten och i hela 33 % från stillastående kranvatten (Aastrup, et al, 1995). Vattnet i Sverige är så pass rent att det inte har någon påverkan på slamkvalitén. Det är istället de andra ingående delarna i slam, BDT-vatten och svartvatten, dvs. spolvatten, urin och fekalier, som ger upphov till föroreningarna. Det finns många studier gjorda om vad avloppsvatten från hushåll innehåller. Tyvärr stämmer de olika studierna dåligt överens vilket gör det svårt att få en klar bild av innehållet BDT-vatten Med BDT-vatten menas bad-, disk- och tvättvatten från hushåll, vilket även brukar benämnas gråvatten. BDT-vattnet innehåller både näringsämnen och föroreningar i sådan mängd att det kräver någon form av avloppsrening, se figur 3.1. BDT-vattnets halter av näringsämnen och föroreningar är i allt, utom kvävehalter och suspenderat material, i samma storleksordning som svartvattnets (Naturvårdsverket, 1995). Tabell 3.1. Redovisning av fysikaliska-kemiska, bakterie- och virusanalyser som påträffas i BDT-vatten i bostadsområdet Tuggelite i Karlstad, redovisas i gram per person och dygn (Naturvårdsverket, 1995) Ämne Bad och diskvatten Tvättvatten Summa COD 20,70 12,80 33,50 BOD 7 12,60 5,10 17,70 SS 6,40 2,70 9,10 Tot-P 0,16 0,20 0,36 Tot-N 0,54 0,28 0,82 NH 4 -N 0,03 0,04 0,07 E-coli (antal/pd) 236* ,2* *10 6 Termotol.koli (antal/pd) 655* ,8* *10 6 Fek.strept (antal/pd) 40*10 6 2,5* *10 6 Colifager PFU/ml 388*10 3 FUP/p*d 102*10 3 FUP/p*d 490*10 3 FUP/p*d 5

13 Den största delen kemikalier i slam härstammar från hushållens aktiviteter vad främst gäller bad, disk och tvätt. Även städning och tvätt av kläder bidrar till kemikalieansamlingen i slammet Urin och fekalier Varje dygn utsöndrar vi människor mellan 0,8 och 1,3 liter urin och 80 till 200 gram fekalier beroende på kön och ålder (Naturvårdsverket, 1995). Det är i urinen som den största delen av de näringsämnena vi fått i oss via födan utsöndras. I vilken mängd de olika näringsämnena finns är helt beroende av kosten. Det är också via födan vi får i oss olika miljögifter så som tungmetaller och miljöfarliga organiska ämnen. Det mesta går rakt igenom kroppen via avföringen och hamnar i avloppsvatten, medan en liten del tas upp av kroppen. Det är i fekalierna som de mesta av miljögifterna hamnar, se tabell 3.2. Tabell 3.2. Specifika närings- och föroreningsmängder från hushåll i gram per person och dygn, svenska förhållanden (Naturvårdsverket, 1995) Parameter Urin Fekalier Totalt från WC Torrsubstans Suspenderad substans 27 BOD 7 20 Totalfosfor 1,0 0,5 1,5 Totalkväve 11,0 1,5 12,5 Kalium 2,5 1,0 3,5 Bly <2* *10-6 2,1*10-5 Kadmium <1* * *10-6 Koppar 0,1*10-3 1,1*10-3 1,2*10-3 Krom 10* * *10-6 Kvicksilver 3* * *10-6 Nickel 7* * *10-6 Zink 45* ,8* ,8*10-3 Silver 2*10-6 0,28*10-6 2,28* Slamkvalitet Gränsvärden och överenskommelser Bindande kvalitetskrav på slamkvalitet och slamhantering finns i flera lagar, förordningar, föreskrifter och andra regler. I förordningen Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket; SNFS (1994:2) regleras i vilka mängder avloppsslam får tillföras jordbruksmarken. Gränsvärden enligt 9 för den årliga mängd metaller som högst får tillföras åkermarken vid användning av avloppsslam. Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en sjuårsperiod, se tabell

14 Tabell 3.3. Visar vilka metallmängderna som får spridas via avloppsslam per hektar och år (SNFS 1994:2). Metall Gränsvärde (gram per hektar och år) gäller från och med år 1995 år 2000 Bly Kadmium 1,75 0,75 Koppar Krom Kvicksilver 2,5 1,5 Nickel Zink För koppar kan större mängder godtas om det kan visas att den aktuella åkermarken där avloppsslam skall spridas behöver koppartillskott. Enligt förordningen (1998:944) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter m.m. (enl. senaste ändringen 1993:1271) står det i 11 att avloppsslam för jordbruksändamål får saluhållas och överlåtas endast om metallhalterna inte överstiger vad som framgår av tabell 3.4. Tabell 3.4. Visar vilka metallhalter som får finnas i slam som ska saluföras (1985:840). Metall mg/kg TS Bly 100 Kadmium 2 Koppar 600 Krom 100 Kvicksilver 2,5 Nickel 50 Zink 800 Även gränsvärden för vilka metallhalter åkermarken får innehålla för att spridning av avloppsslam ska vara tillåten finns reglerat i förordningen SNFS (1998:4) Statens naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelse SNFS (1992:4) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, se tabell 3.5. Tabell 3.5. Visar vilket metallinnehåll åkermarken får ha för att spridning av avloppsslam ska vara tillåten (SNFS 1998:4) Metall mg/kg TS Bly 40 Kadmium 0,4 Koppar 40 Krom 60 Kvicksilver 0,3 Nickel 30 Zink 100 Sedan maj 1994 finns också en överenskommelse mellan Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen (VAV) och Naturvårdsverket. 7

15 Överenskommelsens syfte var att stimulera användningen av kvalitetssäkrat slam i jordbruket. Överenskommelse mellan LRF, VAV och Naturvårdsverket om kvalitetssäkring vid användning av slam i jordbruket Mellan Statens naturvårdsverk, Svenska vatten- och avloppsverksföreningen (VAV) och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har följande överenskommelse träffats: Parterna åtar sig att gemensamt verka för att näringsämnen och mullbildande ämnen i slam från reningsverk återförs till jordbruksmarken i ett uthålligt kretslopp, tillämpa gränsvärden för metaller enligt SNFS 1994:2 vid gödsling av åkermark med slam, arbeta för att ytterligare minska mängden oönskade organiska ämnen i slam och på den mark där slam sprids till ofarliga nivåer, i samverkan informera om åtgärder för ett renare slam och om möjligheterna att utnyttja slam i ett uthålligt kretslopp mellan stad och land och med utgångspunkt i denna överenskommelse, verka för att lokalt samråd äger rum mellan berörda intressenter före slamspridning; jordbrukets intressenter ska verka för att finna arealer, tillsammans följa upp utvecklingen och vidta de åtgärder som behövs för att säkra att denna överenskommelse kan fullföljas. Senast år 2003 skall en mera omfattande genomgång av utvecklingen och åtgärdsbehovet göras. Stockholm 19 maj 1994 (Naturvårdsverket, 1996, s. 25) Metallförekomst i mark och luft Förekomsten av metaller i mark är mycket varierande i Sverige. Det är främst modermaterialets ursprung och nedfall från atmosfären som är avgörande för hur höga halterna är. Det är också många olika faktorer som spelar in för hur stort upptaget i växter blir på olika marker. Vissa metaller är livsnödvändiga för växter och djur, men det är viktigt att de finns i rätt dos. De flesta nödvändiga grundämnen kan vid överdoser uppträda som gifter, men även orsaka bristsymptom vid för låga halter, i tabell 3.6 redovisas ett exempel. Tabell 3.6. Exempel på metaller som är livsnödvändiga för olika grupper av organismer (Naturvårdsverket, 1996). Metall Nödvändiga för: Vanadin Krom Mangan Järn Kobolt Nickel Koppar Zink Molybden Vissa lägre växter och vissa djur Högre djur Växter och djur Växter och djur Djur, lägre växter, symbiotisk kvävefixering Vissa djur och lägre växter Växter och djur Växter och djur Växter och djur 8

Avhärdning av dricksvatten

Avhärdning av dricksvatten VA - F O R S K R A P P O R T N r 35 2003 Avhärdning av dricksvatten tillämpning i Sverige Torsten Hedberg Mark de Blois VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik.

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Slam i Skåne län - kvalitet, hantering och debatt

Slam i Skåne län - kvalitet, hantering och debatt Slam i Skåne län - kvalitet, hantering och debatt www.m.lst.se Miljöenheten, miljöövervakningsfunktionen Skåne i utveckling 2002:05 Jeanette Sveder ISSN 1402-3393 Slam i Skåne län kvalitet, hantering och

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter - LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Miljöenheten 25 Nr 22 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning av utsläppsrelaterade uppgifter

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell I mars i år nåddes lantbrukarna i Landskrona kommun i Skåne av ett budskap från miljöförvaltningen: undvik rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt! Bakgrunden till varningen är, att den mycket giftiga

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP VISSTE DU ATT DU BEHÖVER ODLA MINST 180 KG MORÖTTER PÅ TOMTEN FÖR ATT DITT LATRIN INTE SKA BIDRA TILL ÖVERGÖDNINGEN? Bild från Fotoakuten ENSKILDA AVLOPP - STÖRSTA ORSAKEN

Läs mer

DOM 2014-03-11 Stockholm

DOM 2014-03-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-03-11 Stockholm Mål nr M 7166-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-27 i mål nr M 3945-12, se bilaga KLAGANDE Miljönämnden i Lunds

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri Allmänna bestämmelser För vatten- och avloppsanläggningar ABVA 2009 Industri INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2. Avloppsvatten som är av annan typ än hushållsavlopp 3. Industrier måste samråda med Karlskoga Miljö

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012 Digital GIS Maps Höganäs Höganäs kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Höganäs kommun 20122 Sidan 2. (11) Innehållsförteckning 1. Slamanvändning 2012... 3 2. Översiktkarta över slamspridning

Läs mer

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av

Läs mer

Klosettvatten i kretslopp

Klosettvatten i kretslopp Klosettvatten i kretslopp Introduktion Projektet Klosettvatten i kretslopp utreder om källsorterat klosettvatten kan accepteras av livsmedelsindustrin som ett gödselmedel. Projektet genomförs av Inst.

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling ISSN 0347-5301 Statens naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelsen (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan

Läs mer

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39

Läs mer

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor DNR 13SV843 SID 1 (9) 2013-11-27 Bilaga 1 Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Naturvårdsverket har redovisat sitt uppdrag om Hållbar

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar En fordonstvätt är en anläggning där den huvudsakliga verksamheten är att tvätta fordon. Det omfattar såväl manuella GDS-hallar

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999 R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken

Läs mer

DOM 2014-03-11 Stockholm

DOM 2014-03-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-03-11 Stockholm Mål nr M 7883-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-27 i mål nr M 3914-12, se bilaga KLAGANDE Miljönämnden i Lunds

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Fosfor en outtömlig resurs

Fosfor en outtömlig resurs Fosfor en outtömlig resurs Utvinning av råfosfat i Togo, Västafrika I diskussionen om slamspridningen har det förts fram som det kanske främsta argumentet för spridning, att vi går mot en brist på gruvutvunnen

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer