Utvärdering av Fåröprojektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Fåröprojektet"

Transkript

1 VA - F O R S K R A P P O R T N r 19 mars 2003 Utvärdering av Fåröprojektet Anna Bäckstäde VA-Forsk

2 VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ av verksamhet. FoU-avgiften är för närvarande 1,05 kronor per kommuninnevånare och år. Avgiften är frivillig. Nästan alla kommuner är med i programmet, vilket innebär att budgeten årligen omfattar drygt åtta miljoner kronor. VA-Forsk initierades gemensamt av Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten påbörjades år Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvattenrening Ekonomi och organisation Utbildning och information VA-Forsk styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Ola Burström, ordförande Roger Bergström Bengt Göran Hellström Staffan Holmberg Pär Jönsson Peeter Maripuu Stefan Marklund Peter Stahre Jan Söderström Asle Aasen, adjungerad Thomas Hellström, sekreterare Skellefteå Svenskt Vatten AB Stockholm Vatten AB Haninge Östersund Vaxholm Luleå VA-verket Malmö Sv kommunförbundet NORVAR, Norge Svenskt Vatten AB Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. VA-Forsk Svenskt Vatten AB Box Stockholm Tfn Fax E-post Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

3 VA-Forsk Bibliografiska uppgifter för nr Rapportens titel: Title of the report: Utvärdering av Fåröprojektet Evaluating of the Fårö project Rapportens beteckning Nr i VA-Forsk-serien: ISSN-nummer: ISBN-nummer: Författare: Anna Bäckstäde, Avdelning Ekoteknik, Institutionen för teknik och resurshushållning, Mitthögskolan i Östersund VA-Forsk projekt nr: Projektets namn: Projektets finansiering: Utveckling av och försök med alternativa hanteringsformer för avloppsslam VA-Forsk Rapportens omfattning Sidantal: 49 Format: A4 Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Slam, lagring, tungmetaller, bakterier, trekammarbrunn, sluten tank, växtnäring, PCB, PAH, hygienisering Sludge, storage, heavy metals, bacteria, settling tank, nutrients, PCB, PAH, hygienisation Insamling och lagring av avloppsslam från trekammarbrunnar och slutna tankar sker. Det hygieniserade slammet används sedan som växtnäring inom jordbruket. Förekomst av miljöstörande ämnen har studerats. Collection and storage of sludge from septic tanks are taking place. After hygienization the sludge is used as fertilizer in agriculture. Presence of environmentally hazardous substances has been studied. VA-verk, miljö- och hälsoskyddsförvaltningar Utgivningsår: 2003 Rapporten beställs från: Utgivare: Finns att hämta hem som PDF-fil från Svenskt Vattens hemsida Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB II

4 Sammanfattning På Fårö pågår ett försök sedan 1997 där slam från enskilda brunnar och tankar samlas in och lagras för att sedan spridas på åkermark. Syftet med projektet är att slippa transportera slammet sex mil till Visby avloppsreningsverk samt att kunna utnyttja en lokal växtnäringsresurs i jordbruket på Fårö. Lagringen som ska hygienisera slammet under minst sex månader sker i två stora gödselbrunnar. Slammet från Fårös hushåll innehåller både metaller och organiska miljöfarliga ämnen. I vissa fall ligger värdena över eller nära uppsatta gräns- och riktvärden. Mängden växtnäringsämnen i slammet är relativt liten. Halten indikatorbakterier minskar under lagringen. Om slammet från Fårö ska bli en resurs för jordbruket måste en omfattande informationsinsats genomföras. Detta för att minska de för människan och miljön skadliga ämnena i slammet. Även en ändring av taxan kan ge ett förändrat avloppsanvändande. Provtagningen och analyserna som görs på slammet bör också förändras för att få mera tillförlitlig information om kvaliteten på slammet. Det är också viktigt att slammet innehåller växtnäringsämnen, det vill säga kväve, fosfor och kalium så att slammet blir en resurs för jordbruket. På Fårö innehåller slammet en liten mängd växtnäringsämnen. Det är både hushållen, kommunen och jordbrukarna som gemensamt måste förbättra hanteringen av slammet så att växtnäringsförlusterna kan minskas. Vid en nybyggnation bör förebyggande åtgärder planeras från början. I dagsläget är det på grund av för få analysresultat omöjligt att säga om slammet kan spridas tidigare än de sex månader som kommunen har tillstånd för. Det finns inte heller någon studie i Sverige som visar vilket avdödningsmönster sjukdomsframkallande mikroorganismer har vid endast långtids lagring som hygieniseringsmetod. Det skulle vara möjligt att sprida slammet till åkermark tidigare om det går att garantera att hygienisering skett. Detta kan bli möjligt med våtkompostering, men metoden måste utvärderas och provas ytterligare innan den kan bli aktuell på Fårö. Om lokalt omhändertagande av slam likt Fåröprojektet ska införas i andra socknar på Gotland finns det flera olika alternativa behandlingsmetoder att tillgå. Dessa är långtidslagring, satsvis våtkompostering och rötning, med biogasproduktion. I dagsläget är lagring den billigaste metoden men det är osäkert om den ger en tillfredsställande hygienisering. Från energi- och hygieniseringssynpunkt är rötning det bästa alternativet, men också det dyraste. Det finns idag ingen universallösning på hur slam från hushåll med enskilda brunnar och tankar ska tas om hand. I framtiden är det i stället många olika lösningar och behandlingsmetoder som kommer att lösa våra problem. III

5 Summary At the island Fårö an experiment is run since 1977 where sludge from septic tanks are collected and stored for later land application in agriculture. The purpose is to avoid a transport of 60 km to Visby wastewater treatment plant and to use a nutritional resource in local agriculture. The storing of hygienic purposes is taken place in two manure tanks for six months. The sludge from Fårö households contains both metals and organic hazardous substances. In some cases the concentrations are above or near regulated limit values. The contents of nutritional substances are relatively small. The content of indicator bacteria is reduced during storing. If the sludge from Fårö will be a resource in agriculture heavy information has to be carried out to reduce for man and environment harmful substances. Also an altered fee can impose another use of waste. Sampling and analysis of the sludge also have to be changed to obtain more reliable information about the quality of the sludge. It is important that the sludge contains nutrients, i.e. nitrogen, phosphorus, and potassium, so the sludge will be a resource in agriculture. Households, community and agriculture must increase the management of sludge to reduce the losses of nutrients. For the moment it is not possible to say if the sludge can be used after a shorter period than 6 months due to too few measurements. There is no study in Sweden over the decline in content of pathogenic micro organisms after storage. Earlier land application could be accepted if it could be guaranteed that the sludge was properly hygienized. Wet composting is possible, but the method has to be evaluated in advance. If local treatment and use of sludge is to be implemented in other counties in Gotland alternative treatment methods are available like long time storage, batchwise wet composting and anaerobic treatment. Today long time storing can be carried out for the least cost, but it is uncertain if proper hygienization is obtained. With respect to energy and hygiene anaerobic treatment is to prefer, but it is also the most expensive alternative. There are no general solution have to handle sludge from septic tanks. In the future it seems that many methods have to be used to solve our problems. IV

6 Förord Denna C-uppsats är en 15 poängskurs i praktisk utveckling på avdelning Ekoteknik, institution för teknik och resurshushållning på Mitthögskolan i Östersund. Titel: Utvärdering av Fåröprojektet analys av kvalitet, lagringstid och näringsinnehåll. Skriven av: Anna Bäckstäde för Gotlands kommun under VT Adressen är: Avdelning Ekoteknik, Box 603, FRÖSÖN. Rapporten kan beställas per telefon: eller telefax: Jag vill framföra ett tack till alla på Tekniska förvaltningen, renhållningen på Gotlands kommun för all hjälp med material om slamhanteringen på Gotland. Jag vill också tacka för att jag fått låna ett kontor och utnyttja dator, telefon och kopieringsutrustning samt att jag haft en trevlig tid på renhållningen. Jag vill också tacka Leif Duveborg för alla råd och information om Fåröprojektet. Jag har också fått låna mycket litteratur av Leif som varit till nytta i mitt arbete. Sedan vill jag tacka min opponent Joakim Faugert för granskning och rättning av språket i rapporten. Även ett tack till min handledare Dag Hartman. Till sist vill jag tacka min sambo, Örjan Hallgren för hjälp när datorn krånglat och för att han ställt upp och lagat mat, städat och diskat när jag arbetat med rapporten. V

7 Innehållsförteckning Förord...V 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Beskrivning av Fåröprojektet Bakgrund Uppsamling Lagring Spridning Kartläggning Komponenter i slam från enskilda brunnar och tankar BDT-vatten Urin och fekalier Slamkvalitet Gränsvärden och överenskommelser Metallförekomst i mark och luft Kadmium Övriga metaller Organiska miljöfarliga ämnen Bakteriehalter och patogener Näringsämnen Spridningsvägar Kväve Fosfor Kalium Material och metod Materialbeskrivning Kommunens metoder Metod Resultat Slamanalyser från lagringsbrunnarna på Fårö Organiska miljöfarliga ämnen Metaller Bakterier Växtnäringsämnen Diskussion och slutsatser Provtagning Organiska miljöfarliga ämnen Metaller Bakterier Växtnäringsämnen Optimering av lagringstiden Förslag till förbättringar av Fåröprojektet Kvalitetshöjning Information Innehållsdeklaration Analyser Åkermarksprovtagning Näringsoptimering Vad kan göras vid enskilda fastigheter? Vid lagringen Vid spridningen? Optimering av lagringstiden Förslag till behandlingsmetoder för framtida projekt Tre behandlingsmetoder för slam från enskilda brunnar Nuvarande metod med lagring Våtkompostering Anaerob stabilisering biogas Slutsatser Referenser Skriftliga referenser Muntliga referenser Bilagor VI

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Mänskligt avskräde har i alla tider samlats in och spridits på åkermark som växtnäringsresurs. Det var under 1930-talet som avloppsreningsverken på grund av bristfälliga sanitära förhållanden började byggas. De har sedan dess byggts ut och förbättrats allt eftersom kraven på rening ökat (Hargelius, 1994). Fler och fler aktiviteter har också kopplats på avloppsnätet, allt ifrån dagvatten och slakteriavfall till hushålls- och industriavlopp. Att kemikalieanvändningen i samhället ökat, vilket avspeglas i slammet och att allting blandas i reningsverken har lett till att det näringsrika slammet inte kunnat tas tillvara som resurs i samma utsträckning som tidigare. Det är Arla och andra liknande organisationer samt livsmedelsproducenter som satt stopp för spridningen av slam på åkermark där foder och livsmedel produceras. I många fall har stoppet varit berättigat då slammet innehåller höga halter metaller och organiska miljöfarliga ämnen. Att slammet innehåller miljöskadliga ämnen bottnar i ett felaktigt användande av avloppsnätet. Erik Norin (1996) hävdar i boken Våtkompostering som stabiliserings- och hygieniseringsmetod för organiskt avfall att det inte råder något tvivel om att avloppsvatten som härrör från hushållen under normala förhållanden är problemfria ur tungmetallhänseende. Problemet är att det blandas med övrigt avloppsvatten i reningsverken, men det slam från enskilda brunnar och tankar som många enfamiljshushåll har skulle lätt gå att ta tillvara. På Gotland finns det knappt hushåll med egen brunn eller tank (Bogren, 1999). Dessa töms i normala fall minst en gång varje år och 1998 utgjordes slammängden av m 3. Detta slam körs i de allra flesta fall till Visbys avloppsreningsverk då andra närliggande reningsverk som regel är överbelastade. Att slammet körs till Visby ger långa transporter och i vissa fall en överbelastning även i Visby. På Fårö pågår ett försök sedan 1997 där slam från enskilda brunnar och tankar samlas in och lagras för att sedan kunna spridas på åkermark. Tanken med projektet är att slippa transportera slammet till Visby avloppsreningsverk samt att kunna utnyttja en lokal växtnäringsresurs i jordbruket på Fårö. Slammet lagras i två stora gödselbrunnar i minst sex månader innan spridning, tyvärr räcker inte dessa behållare till för hela årsproduktionen av slam på Fårö. Spridningen sker till största del inför vårbruket, men det bästa vore om man kunde minska lagringstiden till fyra, fem månader så att en större mängd slam kunde spridas inför höstbruket. För att slammet ska vara till någon nytta i jordbruket krävs att kvalitén är bra, det vill säga att slammet innehåller små mängder metaller och organiska miljöfarliga ämnen. Det är också viktigt att slammet innehåller växtnäring så att det blir en värdefull resurs i jordbruket. 1

9 1.2 Syfte och mål Syftet med denna C-uppsats är att utvärdera Fåröprojektet samt att med utgångspunkt från avloppshanteringen på Fårö se hur kommunen kan få andra socknar på Gotland kan ta hand om sitt slam lokalt. Hanteringen ska vara en del av kretsloppet samt främja en hållbar utveckling. Vilken behandling av slammet krävs för att spridning på åkermark ska kunna ske utan att människor kommer till skada och utan att miljön påverkas negativt? Rapporten kan sedan vara till hjälp när kommunen ska utvärdera Fåröprojektet och besluta om framtida hanteringen på andra delar av Gotland. Hanteringen av slammet ska ses ur ett ekotekniskt perspektiv där ekologi, ekonomi, teknik och juridik tas i beaktande. Mål Att i ett inledande skedde kartlägga slamkvalitén på Fårö. Att studera hela hanteringskedjan och ge förslag på kvalitetsförbättringar. Att i rapporten ge förslag på förbättringar och alternativ till nuvarande hantering både på Fårö och i andra socknar på Gotland. Belysa lagringstiden, där svar ska ges på hur lång lagringstiden på Fårö bör vara för att kvalitén ska upprätthållas. Förslag och alternativ ska ges för att få så lite förluster av näringsämnen som möjligt genom hela hanteringen. Att ge förslag på alternativa behandlingsmetoder, för slam från enskilda avloppsanläggningar, som kan vara intressant för andra socknar på Gotland. Detta för att åstadkomma ett lokalt omhändertagande och resursutnyttjade av slammet. 2

10 2 Beskrivning av Fåröprojektet 2.1 Bakgrund Fåröprojektet startade 1997 av Gotlands kommun, syftet var att inom Fårö få igång ett system för lokalt omhändertagande av det slam som producerades inom området. Innan projektet sattes igång transporterades huvuddelen av allt slam från slutna tankar och enskilda brunnar till reningsverket i Visby. Det blev sammanlagt m 3 slam som skulle transporteras 5,5 mil med slamtankbil. Då varje slamtransport i medeltal tog ca 38 m 3 blev det 90 resor tur och retur (Johansson, R, 1999). I projektet skulle hanteringen inkludera tömning av enskilda brunnar och tankar, lagring samt återföring av slam till jordbruksmark. Innan spridning skulle slamkvaliteten säkerställas genom analyser. Dessa analyser skulle tas tre gånger under lagringstiden, efter några veckor, efter halva tiden och sista gången några veckor innan spridningen. Den lista som beskrev vilka analysers som skulle utföras har inte alltid följts. Förutom den praktiska hanteringen av slammet skulle projektet också verka för en kvalitetsförbättring av hushållens avloppsslam. För att uppnå detta skulle information till hushållen i form av möten, direktutskick, studiecirklar samt personliga besök ske. Även ett samarbete med livsmedelsbutikerna för att påverka deras sortiment i miljöpositiv riktning skulle inledas. Projektet på Fårö är ett pilotprojekt som syftar till att studera den aktuella behandlingsmetoden och i ett senare skede kunna bygga fler liknande anläggningar på Gotland om projektet faller bra ut. 2.2 Uppsamling På Fårö finns det endast ett litet avloppsreningsverk vid Sudersand dit bara ett fåtal fastigheter är kopplade. I övrigt har de boende egna brunnar eller tankar. Enligt Renhållningsförordning för Gotlands kommun måste brunnar och tankar normalt tömmas minst en gång per år. Detta sköts av kommunen eller av entreprenör anlitad av kommunen. På Fårö är det ett jordbruksföretag som sköter slamtömningen hos de 260 permanentboende hushållen och de 250 sommarhushållen. Av dessa har 170 slutna tankar och resterade 340 har två- eller trekammarbrunnar. Sammanlagt töms ca m 3 slam från dessa fastigheter varje år. 2.3 Lagring För lagringen finns två öppna gödselbrunnar på respektive m 3, se bild bilaga 2. De är tre meter höga och har en diameter på 22 respektive 17 meter. I en av behållarna sker påfyllningen underifrån, medan påfyllningen av den andra sker ovanifrån (Lindberg, S, 1999). Lagringsbrunnarna är placerade i närheten av varandra mitt på Fårö, se markering på karta, bilaga 1. För tillfället har Gotlands kommun tillstånd att sprida slammet efter lagring i minst sex månader. Problemet är att behållarna är försmå för att klara hela års produktionen av slam på Fårö, kapitel 8.1 förklarar vilken storlek brunnarna måste ha för att klara lagringen. En del av detta arbete är att finna lösningar på hur dessa brunnarna ska räcka till och om lagringstiden kan förkortas, se

11 Lagringen sker helt öppet i behållarna och det svämtäcke som förväntades bildas av de flytande fasta partiklarna i slammet har uteblivit. I bilaga 3 beskrivs vid vilka tider lagringen och spridningen av slammet på Fårö har skett, från projektets start i juni 1997 till december Spridning Spridningen av slammet sker efter minst sex månaders lagringstid innan vårsådden i april och maj. Spridningen sker uteslutande på åkermark på Fårö. Lantbrukarna som sprider slammet har fått information om att slammet inte får spridas på följande marker enligt föreskriften SNFS (1994:2): Avloppsslam får inte användas på: 1. Betesmark 2. Åkermark som skall användas för bete eller vallfodergrödor som skall skördas inom 10 månader från slamspridningstillfället 3. Mark med odling av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, undantaget frukt på träd. 4. Mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under 10 månader före skörden. Inför vårbruket 1998 spreds 880 m 3 slam på 19 hektar åkermark hos sammanlagt åtta lantbrukare. Slamgivan utgjorde 47 m 3 slam per hektar. Under april och maj 1999 spreds m 3 slam på 21,5 hektar, detta utgjorde en slamgiva på 49 m 3 per hektar.(söderlund. T. 1999). Till spridningen finns en släpslangspridare (Malmström, N, 1999). I tabell 3.1 redovisas den mängd slam som kan spridas till åkermarken utan att gränsvärdena för de olika metallerna överskrids (SNFS 1994:2). Den visar också i vilken mängd de olika metallerna som spridits per hektar på Fårö. Tabell 2.1. Visar vilken mängd slam som kan spridas utan att gränsvärden överskrids (SNFS 1994:2) samt mängd metall som spridits per hektar. Metall Gränsvärde 1995 (g/ha) Mängd sprid vid 1:a tillfället (g/ha) Maximal spridningsvolym (m 3 /ha, år) 1998 Mängd sprid vid 2:a tillfället (mg/ha) Maximal spridningsvolym (m 3 /ha, år) 1999 Bly Kadmium 1,75 0, ,91* 22 Koppar Krom Kvicksilver 2,5 0, ,8 153 Nickel Zink * TS-halten och kadmiumvärdet var högt vid mätningen inför andra spridningen. Om beräkningen istället görs på medelvärdet av de två olika mätningarna av slammet blir värdet 0,83 mg/ha och 103 m 3 /ha slam kan spridas per år. Då lagringsbrunnarna inte räcker till för hela årets lagringsbehov vill kommunen och lantbrukarna kunna utnyttja slammet även till höstbruket. Detta gör att lagringstiden förkortas till fyra månader eftersom gödslingen då måste ske i början av september (Granstedt, Högborg, Johansson, Weidow, 1986). Förslag på hur detta ska gå till finns i

12 3 Kartläggning 3.1 Komponenter i slam från enskilda brunnar och tankar Till största delen består slam från slutna tankar, två- och trekammarbrunnar av vatten. Varje svensk gör i medel av med cirka (ca) 200 liter vatten per dygn (www.i.lst.se). Vattnet kommer antingen från det kommunala nätet eller från egen privat brunn. Oförorenade grund- och ytvatten i Sverige innehåller mycket låga halter tungmetaller. När metallerna järn, mangan och aluminium återfinns i vattnet härstammar de oftast från det geologiska materialet på platsen. Även kadmium, koppar, bly och zink förekommer naturligt i det geologiska materialet. Deras halter i vattnet är beroende av ph-värdet, men de kommer sällan eller aldrig upp i sådana halter att det har någon betydelse för kvalitén. Den övervägande delen av dessa metaller tros komma som lufttransporterade föroreningar (Aastrup, Berntell, Bertills, Johnson och Thunholm, 1995). Den vanligaste orsaken till höga halter metaller i dricksvatten är att vattnet på sin väg till kranen löser ut metaller genom korrosion på ledningar, kopplingar, hydrofor och varmvattenberedare. Det är när vattnet blir stillastående i ledningarna som gränsvärdena kan överskridas. I en sammanställning av grundvattnets kvalitet i Sverige gjord av Naturvårdsverket hittades följande: För till exempel koppar överskrids värdena inte i något fall när vattnet var taget direkt ur brunnen. Däremot överskrids det i 7 % av proven från omsatt kranvatten och i hela 33 % från stillastående kranvatten (Aastrup, et al, 1995). Vattnet i Sverige är så pass rent att det inte har någon påverkan på slamkvalitén. Det är istället de andra ingående delarna i slam, BDT-vatten och svartvatten, dvs. spolvatten, urin och fekalier, som ger upphov till föroreningarna. Det finns många studier gjorda om vad avloppsvatten från hushåll innehåller. Tyvärr stämmer de olika studierna dåligt överens vilket gör det svårt att få en klar bild av innehållet BDT-vatten Med BDT-vatten menas bad-, disk- och tvättvatten från hushåll, vilket även brukar benämnas gråvatten. BDT-vattnet innehåller både näringsämnen och föroreningar i sådan mängd att det kräver någon form av avloppsrening, se figur 3.1. BDT-vattnets halter av näringsämnen och föroreningar är i allt, utom kvävehalter och suspenderat material, i samma storleksordning som svartvattnets (Naturvårdsverket, 1995). Tabell 3.1. Redovisning av fysikaliska-kemiska, bakterie- och virusanalyser som påträffas i BDT-vatten i bostadsområdet Tuggelite i Karlstad, redovisas i gram per person och dygn (Naturvårdsverket, 1995) Ämne Bad och diskvatten Tvättvatten Summa COD 20,70 12,80 33,50 BOD 7 12,60 5,10 17,70 SS 6,40 2,70 9,10 Tot-P 0,16 0,20 0,36 Tot-N 0,54 0,28 0,82 NH 4 -N 0,03 0,04 0,07 E-coli (antal/pd) 236* ,2* *10 6 Termotol.koli (antal/pd) 655* ,8* *10 6 Fek.strept (antal/pd) 40*10 6 2,5* *10 6 Colifager PFU/ml 388*10 3 FUP/p*d 102*10 3 FUP/p*d 490*10 3 FUP/p*d 5

13 Den största delen kemikalier i slam härstammar från hushållens aktiviteter vad främst gäller bad, disk och tvätt. Även städning och tvätt av kläder bidrar till kemikalieansamlingen i slammet Urin och fekalier Varje dygn utsöndrar vi människor mellan 0,8 och 1,3 liter urin och 80 till 200 gram fekalier beroende på kön och ålder (Naturvårdsverket, 1995). Det är i urinen som den största delen av de näringsämnena vi fått i oss via födan utsöndras. I vilken mängd de olika näringsämnena finns är helt beroende av kosten. Det är också via födan vi får i oss olika miljögifter så som tungmetaller och miljöfarliga organiska ämnen. Det mesta går rakt igenom kroppen via avföringen och hamnar i avloppsvatten, medan en liten del tas upp av kroppen. Det är i fekalierna som de mesta av miljögifterna hamnar, se tabell 3.2. Tabell 3.2. Specifika närings- och föroreningsmängder från hushåll i gram per person och dygn, svenska förhållanden (Naturvårdsverket, 1995) Parameter Urin Fekalier Totalt från WC Torrsubstans Suspenderad substans 27 BOD 7 20 Totalfosfor 1,0 0,5 1,5 Totalkväve 11,0 1,5 12,5 Kalium 2,5 1,0 3,5 Bly <2* *10-6 2,1*10-5 Kadmium <1* * *10-6 Koppar 0,1*10-3 1,1*10-3 1,2*10-3 Krom 10* * *10-6 Kvicksilver 3* * *10-6 Nickel 7* * *10-6 Zink 45* ,8* ,8*10-3 Silver 2*10-6 0,28*10-6 2,28* Slamkvalitet Gränsvärden och överenskommelser Bindande kvalitetskrav på slamkvalitet och slamhantering finns i flera lagar, förordningar, föreskrifter och andra regler. I förordningen Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket; SNFS (1994:2) regleras i vilka mängder avloppsslam får tillföras jordbruksmarken. Gränsvärden enligt 9 för den årliga mängd metaller som högst får tillföras åkermarken vid användning av avloppsslam. Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en sjuårsperiod, se tabell

14 Tabell 3.3. Visar vilka metallmängderna som får spridas via avloppsslam per hektar och år (SNFS 1994:2). Metall Gränsvärde (gram per hektar och år) gäller från och med år 1995 år 2000 Bly Kadmium 1,75 0,75 Koppar Krom Kvicksilver 2,5 1,5 Nickel Zink För koppar kan större mängder godtas om det kan visas att den aktuella åkermarken där avloppsslam skall spridas behöver koppartillskott. Enligt förordningen (1998:944) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter m.m. (enl. senaste ändringen 1993:1271) står det i 11 att avloppsslam för jordbruksändamål får saluhållas och överlåtas endast om metallhalterna inte överstiger vad som framgår av tabell 3.4. Tabell 3.4. Visar vilka metallhalter som får finnas i slam som ska saluföras (1985:840). Metall mg/kg TS Bly 100 Kadmium 2 Koppar 600 Krom 100 Kvicksilver 2,5 Nickel 50 Zink 800 Även gränsvärden för vilka metallhalter åkermarken får innehålla för att spridning av avloppsslam ska vara tillåten finns reglerat i förordningen SNFS (1998:4) Statens naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelse SNFS (1992:4) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, se tabell 3.5. Tabell 3.5. Visar vilket metallinnehåll åkermarken får ha för att spridning av avloppsslam ska vara tillåten (SNFS 1998:4) Metall mg/kg TS Bly 40 Kadmium 0,4 Koppar 40 Krom 60 Kvicksilver 0,3 Nickel 30 Zink 100 Sedan maj 1994 finns också en överenskommelse mellan Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen (VAV) och Naturvårdsverket. 7

15 Överenskommelsens syfte var att stimulera användningen av kvalitetssäkrat slam i jordbruket. Överenskommelse mellan LRF, VAV och Naturvårdsverket om kvalitetssäkring vid användning av slam i jordbruket Mellan Statens naturvårdsverk, Svenska vatten- och avloppsverksföreningen (VAV) och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har följande överenskommelse träffats: Parterna åtar sig att gemensamt verka för att näringsämnen och mullbildande ämnen i slam från reningsverk återförs till jordbruksmarken i ett uthålligt kretslopp, tillämpa gränsvärden för metaller enligt SNFS 1994:2 vid gödsling av åkermark med slam, arbeta för att ytterligare minska mängden oönskade organiska ämnen i slam och på den mark där slam sprids till ofarliga nivåer, i samverkan informera om åtgärder för ett renare slam och om möjligheterna att utnyttja slam i ett uthålligt kretslopp mellan stad och land och med utgångspunkt i denna överenskommelse, verka för att lokalt samråd äger rum mellan berörda intressenter före slamspridning; jordbrukets intressenter ska verka för att finna arealer, tillsammans följa upp utvecklingen och vidta de åtgärder som behövs för att säkra att denna överenskommelse kan fullföljas. Senast år 2003 skall en mera omfattande genomgång av utvecklingen och åtgärdsbehovet göras. Stockholm 19 maj 1994 (Naturvårdsverket, 1996, s. 25) Metallförekomst i mark och luft Förekomsten av metaller i mark är mycket varierande i Sverige. Det är främst modermaterialets ursprung och nedfall från atmosfären som är avgörande för hur höga halterna är. Det är också många olika faktorer som spelar in för hur stort upptaget i växter blir på olika marker. Vissa metaller är livsnödvändiga för växter och djur, men det är viktigt att de finns i rätt dos. De flesta nödvändiga grundämnen kan vid överdoser uppträda som gifter, men även orsaka bristsymptom vid för låga halter, i tabell 3.6 redovisas ett exempel. Tabell 3.6. Exempel på metaller som är livsnödvändiga för olika grupper av organismer (Naturvårdsverket, 1996). Metall Nödvändiga för: Vanadin Krom Mangan Järn Kobolt Nickel Koppar Zink Molybden Vissa lägre växter och vissa djur Högre djur Växter och djur Växter och djur Djur, lägre växter, symbiotisk kvävefixering Vissa djur och lägre växter Växter och djur Växter och djur Växter och djur 8

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator 103 33 Stockholm Remissyttrande över Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1 Miljöförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-07-19 Ewa Björnberg 046-355499 ewa.bjornberg@lund.se registrator@environment.ministry.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på Naturvårdsverkets

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Enskilda avlopp problem och möjligheter

Enskilda avlopp problem och möjligheter Enskilda avlopp problem och möjligheter Miljö- och hälsoproblem förknippade med enskilda avlopp Enskilda avlopp orsakar idag miljö- och hälsoproblem på många håll i landet. Platsens geologiska och hydrologiska

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 MI 22 SM 1401 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 Kommunala reningsverk, massa- och pappersindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2012 Municipal wastewater

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB 2011-10-26 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@wrs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Kastellholmen, Stockholm

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri MI 22 SM 1201 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2010 Municipal wastewater treatment

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kävlinge kommuns allmänna avloppsanläggning enligt punkt 16 ABVA Gäller från och

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 1(9) Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslöv kommuns allmänna avloppsanläggningar Gäller från 2009-04-01 2(9) Krav

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat För renare sjöar och skärgård Var rädd om dig själv och miljön undvik färg som innehåller kadmium Kadmium är en giftig

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Om du vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra din befintliga avloppsanordning ska du ta kontakt med

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Enskilt avlopp Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Utgivare/copyright: Kunskapscentrum Små Avlopp Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur AB Uppsala 2011 Denna broschyr är

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium

Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Till Livsmedelsverket Älvängen 2011-09-28 Diarienummer 29/2011 Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Allmänna synpunkter Under lång följd av år har forskningen visat på allt

Läs mer

Avloppsslam i Stockholm län

Avloppsslam i Stockholm län Fakta 4:9 Publiceringsdatum -- Rapporten är framtagen av enheterna för miljöanalys och miljöskydd vid Länsstyrelsen Stockholm. Telefon: stockholm@lansstyrelsen.se Reningsbassäng, Fors avlopps. Foto: Länsstyrelsen

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun Meetings with farmers and industry 7 28/03/12, Östra Göinge Kommun Godkänt protokoll Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Minnesanteckningar vid möte Klockaregården,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer