KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE"

Transkript

1 1 (1) KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE VÄLKOMMEN Kommunfullmäktige i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: , kl 18:30 Plats: Stadshuset, Sessionssalen Ledamot som är förhindrad att närvara vid sammanträdet bör snarast anmäla detta till ewa.jacobsson@hoganas.se, , eller niklas.akerstrom@hoganas.se, ÄRENDEN 1. Upprop 2. Justering Förslag på plats, datum och tid för justering: Kommunkansliet, fredagen den 18 december 2015 kl 13:30-17:00 3. Fastställande av ärendelistan 4. Avsägelser (vid kallelsens utskick har inga avsägelser inkommit) 5. Fyllnadsval (om inga avsägelser inkommit till sammanträdet behöver inte fyllnadsval genomföras) 6. Svar på interpellation om delade turer, s Revisionsrapport - Granskning av delårsrapport för perioden januari-augusti 2015, s Antagande av miljöprogram för och åtgärdsprogram för samt beviljande av tilläggsanslag, s Beviljande av tilläggsanslag för utbyggnad av gymnastikhallen, s Godkännande av tilläggsavtal till markanvisningsavtal med Emrahus AB avseende exploatering av området Blossalyckan i Arild, s Senareläggning av redovisning av beslutsunderlag för ny skola i Viken, s Upphävande av investeringsprojektet Brorsbacke ny förskola samt upptagande av nytt investeringsprojekt Anpassning utemiljö med flera, s Godkännande av placering av paviljonger för ensamkommande flyktingbarn, s Godkännande av plan för intern kontroll 2016 samt uppdrag till byggnadsnämnden att utarbeta tillägg, s Godkännande av AB Höganäshems renovering av fastigheten Orion 12, s Överföring av bidrag till Höganäs Energi AB för utbyggnad av bredband, s Antagande av taxa inom miljötillsynsnämndens verksamhetsområde, s Nya motioner och interpellationer, s Höganäs Gustaf Wingårdh Ordförande HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 1

2 Ärende 6 Svar på interpellation om delade turer 2

3 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE SVAR PÅ INTERPELLATION OM DELADE TURER KS/2015/866 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 19 november 2015, 145, att en interpellation om delade turer ställd av Emma Wennerholm (V) fick ställas. Socialnämndens ordförande har inkommit med svar på interpellationen. Beslutsunderlag Socialnämndens ordförande, svar på interpellation om delade turer, inkommen den 3 december 2015, Kommunfullmäktiges beslut den 19 november 2015, 145, Emma Wennerholm (V): Interpellation till socialnämndens ordförande om delade turer, inkommen den 19 november. Kommunfullmäktiges beslut Förslag: Kommunfullmäktige beslutar att Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 3

4 Datum 1 (1) Svar på interpellation rörande delade turer och deltidsarbete inom socialförvaltningen. Hur omfattande är användandet av delade turer inom socialforvaltningen? Finns det ett samband mellan antalet deltidsarbetande, delade turer, arbetsbelastning och sjukskrivning och hur ser det ut? Finns det en samsyn på personalförsörjningen inom socialförvaltningen som kan underlätta borttagandet av delade turer? Hur lång tid beräknas kommunen ha på sig att åtgärda dessa brister, innan det kommer att bli problem att rekrytera ny personal? 1. Delade turer förekommer i både hemvården och på boenden i äldreomsorgen. Enligt de senaste siffrorna ( aug 2014) arbetade 73% av undersköterskorna, 176 personer, delade turer. Delade turer förekommer bara på helger och i snitt arbetar en undersköterska delad tur en gång på fem veckor d.v.s. tio gånger per år. De flesta undersköterskor arbetar varannan helg eller två helger per fem veckor. 2. Det går inte att fastslå ett samband mellan deltidsarbete, delade turer, arbetsbelastning och sjukskrivningar. Det går inte att säga i vilken grad någon av dessa, eller andra, faktorer påverkar sjukskrivningarna. 3. Alla är nog ense om att delade turer inte är en optimal lösning och vi kommer att undersöka alternativa schemalösningar inom budgetramen. 4. Arbetsmiljön som helhet är viktig för att kunna rekrytera kompetent personal nu och i framtiden. I en verksamhet som ska fungera 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan är schemaläggning och möjlighet till inflytande över arbetstidens förläggning en viktig faktor. Andra viktiga faktorer är möjlighet till inflytande över den egna arbetssituationen, en god värdegrund, ledarskapet och gemenskapen på arbetsplatsen. Peter Schölander Ordförande Socialnämnden HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 4

5 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNKANSLIET ONR g ~~/z.ols'/~60 Interpellation om delade turer För många som arbetar med vård och omsorg är delade turer det normala. Det är undersköterskor och personliga assistenter som arbetar ett morgonpass och ett kvällspass med ett antal håltimmar mitt på dagen. De flesta arbetar inom äldreomsorgen, men de kan även finnas på andra platser. Den "lediga tiden" är ofta fyra timmar. Det kan bli arbetsdagar på 13 timmar med en timmes rast. Det är inte heller ovanligt att dessa arbetsdagar följs av ett tidigt arbetspass dagen därpå. En av anledningarna till att man har delade turer är att de, i alla fall på kort sikt, medför minskade lönekostnader för kommunen, då personalen "arbetar när de som bäst behövs". Många av de arbetsuppgifter, som skulle innebära högre kvalite för de boende och som kunde utföras på den "lediga tiden", medför extra kostnader. De är i många fall bortrationaliserade eller kanske inte ens införda, trots att de behövs. Flera av dessa slopade arbetsuppgifter är sådant som kan utföras mellan de normala topparna på för- och eftermiddag. I och med den belastning som arbetet innebär har även möjligheten till avlastning för personalen blivit mindre. Det är inte acceptabelt eller hållbart att anställda utsätts för detta av ekonomiska skäl. Vi befarar också att framför allt kvinnor tvingas gå ner i arbetstid för att orka med den arbetsbelastning som de delade turerna innebär. Under de närmaste åren finns ett stort rekryteringsbehov, inte minst inom äldreomsorgen. Om kommunen ska klara av den framtida vården och omsorgen behövs en förändring av Höganäs kommun som arbetsgivare. För att tillgodose de ökande behoven inom såväl barn- som äldreomsorgen måste vi inom Höganäs kommun höja statusen på omsorgsyrket Det gör vi genom bättre arbetsmiljö och genom att skapa attraktivare anställningar. En första åtgärd är att se över de delade turerna. 5

6 Vänsterpartiet Höganäs vill därför fråga Socialnämndens ordförande foljande: Hur omfattande är användandet av delade turer inom socialforvaltningen? Finns det ett samband mellan antalet deltidsarbetande, delade turer, arbetsbelastning och sjukskrivning och hur ser det ut? Finns det en samsyn på personalförsörjningen inom socialförvaltningen som kan underlätta borttagandet av delade turer? Hur lång tid beräknas kommunen ha på sig att åtgärda dessa brister, innan det kommer att bli problem att rekrytera ny personal? Emma Wennerholm Vänsterpartiet Höganäs 6

7 Ärende 7 Revisionsrapport - Granskning av delårsrapport för perioden januariaugusti

8 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2015/759 REVISIONSRAPPORT - GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI-AUGUSTI 2015 Sammanfattning av ärendet Ernst & Young AB har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat delårsrapporten för perioden 1 januari 2015 till 31 augusti Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige har beslutat. Synpunkter har Ernst & Young AB sammanställt i en granskningsrapport daterad den 5 oktober Kommunledningskontorets ekonomiavdelning har yttrat sig över rapporten i en tjänsteskrivelse den 9 oktober I granskningsrapporten påtalas att avsättningar för framtida exploateringsåtagande inte uppfyller kraven för avsättning enligt RKR 10.2 och att komponentavskrivning enligt RKR 11.4 ännu inte har börjat tillämpas. Ekonomiavdelningen har tillsammans med verksamheterna påbörjat arbetet inom båda områdena. Revisorerna bedömer att utifrån de prognoser som gjorts arbetar verksamheterna utifrån kommunfullmäktiges visioner och strategier och att en god ekonomisk hushållning kommer att uppnås totalt sett. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen beslut den 1 december 2015, 251, Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, tjänsteskrivelse den 9 oktober 2015, Revisorerna, Granskning av delårsrapport per 31 augusti Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens budgetutskotts beslut den 17 november 2015, 10. Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att uppdra åt ekonomiavdelningen att beakta revisionens synpunkter Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 8

9 PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN (35) KS/2015/ REVISIONSRAPPORT - GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI-AUGUSTI 2015 Sammanfattning av ärendet Ernst & Young AB har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat delårsrapporten för perioden 1 januari 2015 till 31 augusti Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige har beslutat. Synpunkter har Ernst & Young AB sammanställt i en granskningsrapport daterad den 5 oktober Kommunledningskontorets ekonomiavdelning har yttrat sig över rapporten i en tjänsteskrivelse den 9 oktober I granskningsrapporten påtalas att avsättningar för framtida exploateringsåtagande inte uppfyller kraven för avsättning enligt RKR 10.2 och att komponentavskrivning enligt RKR 11.4 ännu inte har börjat tillämpas. Ekonomiavdelningen har tillsammans med verksamheterna påbörjat arbetet inom båda områdena. Revisorerna bedömer att utifrån de prognoser som gjorts arbetar verksamheterna utifrån kommunfullmäktiges visioner och strategier och att en god ekonomisk hushållning kommer att uppnås totalt sett. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens budgetutskotts beslut den 17 november 2015, 10, Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, tjänsteskrivelse den 9 oktober 2015, Revisorerna, Granskning av delårsrapport per 31 augusti Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer budgetutskottets förslag till beslut under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt ekonomiavdelningen att beakta revisionens synpunkter. Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige SIGNATUR 9

10 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2015/759 GRANSKNINGSRAPPORT AVSEENDE HÖGANÄS KOMMUN FÖR DELÅRET 2015 Sammanfattning av ärendet Ernst & Young AB har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat delårsrapporten för perioden Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige har beslutat. Synpunkter har Ernst & Young AB sammanställt i en granskningsrapport daterad Ekonomiavdelningen vill härmed lämna sina kommentarer till innehållet av denna. I granskningsrapporten påtalas att avsättningar för framtida exploateringsåtagande inte uppfyller kraven för avsättning enligt RKR 10.2 och att komponentavskrivning enligt RKR 11.4 ännu inte har börjat tillämpas. Ekonomiavdelningen har tillsammans med verksamheterna påbörjat arbetet inom båda områdena. Revisorerna bedömer att utifrån de prognoser som gjorts arbetar verksamheterna utifrån kommunfullmäktiges visioner och strategier och att en god ekonomisk hushållning kommer att uppnås totalt sett. Beslutsunderlag Höganäs kommun, Granskning av delårsrapport per Kommunledningskontorets ekonomiavdelning föreslår kommunstyrelsens budgetutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra åt ekonomiavdelningen att beakta revisionens synpunkter. Per Broman Ekonomichef Hanna Lööw Redovisningsansvarig HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 10

11 11

12 Höganäs kommun Granskning av delårsrapport per Magnus Helmfrid 12

13 Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Höganäs kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per Enligt kommunallagen ska revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Sida2 Översiktlig granskning av delårsrapport per

14 Periodens resultat med jämförelsetal samt prognos och budget för helåret (kommunen) belopp i mnkr 47,7 72,0 19,9 0,0 jan-aug 2015 jan-aug 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Prognosen för 2015 uppgår till19,9 mnkr. Helårsutfallet f å uppgick till 13,4 mnkr (prognos 26,9 mnkr) ingår i prognos helår (ej i utfallet) återbetalning av AFA-försäkringspremier för år 2004 om ca 8,7 mnkr finns även både i utfall och prognos reavinster exploatering 5,6 mnkr samt medfinansiering infrastruktur 4,8 mnkr. Någon väsentlig jämförelsestörande post bedömdes ej finnas Resultat enligt prognos Justering jämförelsestörande poster +19,9 mnkr -9,5 mnkr Justerat resultat 10,4 mnkr Det prognostiserade utfallet för 2014 ger en positiv avvikelse mot budget om 26,9 mnkr. Följande väsentliga avvikelser noteras. Lägre nettokostnader Lägre intäkter för skatter m.m. Förbättrat finansnetto +18,1 mnkr -1,5 mnkr +3,3 mnkr Sida3 Översiktlig granskning av delårsrapport per

15 Analys, prognosträffsäkerhet 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20, Prognos Utfall Utfallet har samtliga jämförelseår utom 2014 blivit bättre än prognos. 014 gjordes korr av semesterskuld samt ändrad redovisning av pensioner som påverkade utfallet negativt. Utfallet 2015 kan även detta år bli bättre än prognosen pga För höga avskrivningar pga ännu ej genomförda investeringar, Finansnettot underskattat, ca +2 till +5 Mkr Sida4 Översiktlig granskning av delårsrapport per

16 Verksamheternas prognos för helår i jämförelse med budget Nämnd Belopp i mnkr Avvikelse prognos/ budget Kommunfullmäktige 0,0 Valnämnd 0,0 Revision 0,0 Överförmyndarnämnd 0,0 Kommunstyrelsen 1,8 Byggnadsnämnd 0,0 Utbildningsnämnd 0,0 Socialnämnd 3,0 Miljötillsynsnämnd 0,3 Summa nämnder: 5,1 Finansförvaltning 14,8 Totalt: 19,9 Nämnderna (+5,1 mnkr) Inga nämnder förväntas redovisa underskott. Inte heller i delårsrapporten 2014 hade några betydande underskott befarats. I årsbokslutet 2014 hade utbildningsnämnden ett överskott på 6,8 mnkjr och socialnämnden 2,8 mnkr. Finansförvaltning (+14,8 mnkr) Häri ingår reavinst vid försäljning av exploateringsområden 5,6 mnkr samt återbetalning av AFApremier 8,7 mnkr. budgeterade överskott 10 mnkr (äldreomsorgsfond 5,7, värdesäkring eget kapital 4,3), ökad kostnad för medfinansiering G/C-väg 4,8 mnkr Sida5 Översiktlig granskning av delårsrapport per

17 Nyckeltalsanalys, nettoinvesteringar belopp i mnkr 179,8 179,8 123,8 56,0 Utfall 8 mån och budget ,9 100,9 Prognos helår i förhållande till budget 2015 Investeringar under delårsperioden uppgår till 56 mnkr. För helåret prognostiseras investeringar om 101 mnkr vilket är en genomförandegrad om cirka 56 % i förhållande till den av kommunfullmäktige antagna investeringsbudgeten. De största enskilda projekten är förskola Nyhamnsläge, Jonstorps IP, Höganäs Sportcenter etapp II, Vikvalla, utbyggnad VA samt markförvärv. Det konstateras att investeringstakten under tredje tertialet beräknas uppgå till drygt 45 mnkr. Bedömning som görs i delårsrapporten är att det är sannolikt att kommunens finansiella målsättning om egenfinansiering av investeringar kommer att uppnås. Sida6 Översiktlig granskning av delårsrapport per

18 Nyckeltalsanalys, Soliditet 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% dec 2008 dec 2009 dec 2010 dec 2011 dec 2012 dec 2013 dec 2014 aug 2015 Soliditet Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till totalt kapital inkl pensionsåtagandet intjänat före Soliditeten har vid jämförelse med senaste årsbokslutet ökat från 39 % till 43 %. Det förklaras främst av det positiva resultatet på 47 mnkr. Fortsatt uppåtgående trend under jämförelseperioden. Kommunens soliditet är högre än genomsnittet i Skåne, ligger på ca 25% Sida7 Översiktlig granskning av delårsrapport per

19 Strategiska frågor, befolkningsutveckling Delår Befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv. Målet är år Ökning 2015 jan-aug 239 till Om målet för 2025 ska uppnås behövs ökning på 196 invånare per år. Den genomsnittliga ökningen ligger på ca 211 invånare per år. Sida8 Översiktlig granskning av delårsrapport per

20 Strategiska frågor, nettokostnads- och skatteutveckling (%) 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% Nettokostnad Skatteintäkter Diagrammet visar ökningstakten i % för nettokostnaderna och skatteintäkter/statsbidra g jämfört med föregående års utfall. För 2015 väntas en något högre ökningstakt av skatteintäkterna än nettokostnaderna. Under hela jämförelseperioden har både intäkter och kostnader ökat ca 25 %. Sida9 Översiktlig granskning av delårsrapport per

21 Strategiska frågor, Andelen nettokostnader av skatteintäkter över en femårsperiod 100,0% 99,0% 98,0% 97,0% 96,0% 95,0% 94,0% Andel nettokostnader av skatteintäkter Genomsnitt Ett nyckeltal som ofta används är andelen nettokostnader i % av skatteintäkter och bidrag över t ex en femårsperiod. Tumregel högst 98%. Utfall enligt prognos 99% Genomsnitt 96,4%. Kravet påverkas bl a av finansnetto och investeringsbehov. Sida 10 Översiktlig granskning av delårsrapport per

22 God redovisningssed Från och med 2014 gäller Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 22 som behandlar kommuners delårsrapportering. Syftet med rekommendationen är att ange minimikraven för innehållet i delårsrapporten, principer för vilka poster som ska tas med samt hur dessa ska värderas. Minimikravet i en kommunal delårsrapport är såsom följer: Förkortad förvaltningsberättelse Balansräkning Resultaträkning Vissa andra upplysningar Av förvaltningsberättelsen ska framgå a) Händelser av väsentlig betydelse b) Upplysningar om kommunens förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet. c) En samlad, men övergripande, redovisning av kommunens investeringsverksamhet. d) En redovisning av hur helårsprognosen förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. e) En samlad bedömning om huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås. f) En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen. g) Upplysningar om hur den kommunala koncernen definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av och hur den förändrats i sin sammansättning under delårsperioden. (Se rekommendation om sammanställd redovisning) Sida 11 Översiktlig granskning av delårsrapport per

23 God redovisningssed De finansiella rapporter som ingår i en delårsrapport ska upprättas enligt följande: a) En balansräkning per den aktuella delårsperiodens slut och jämförelsetal för närmast föregående räkenskapsårs utgång. b) En resultaträkning för delårsperioden med jämförelsetal för motsvarande period närmast föregående räkenskapsår, helårsprognos samt årsbudget. Rekommendationen ställer även krav på att en sammanställd redovisning ska finnas med i delårsrapporten om antingen de kommunala koncernföretagens andel av kommunkoncernens intäkter uppgår till minst 30 % alternativt om de kommunala koncernföretagens balansomslutning uppgår till minst 30 % av kommunkoncernens balansomslutning. Det räcker att ett av kriterierna är uppfyllda. Kommunen har i delårsrapporten beaktat detta och delårsrapporten innehåller från och med 2014 en sammanställd redovisning. Någon granskning av bolagens delårsrapporter har ej skett. Sammantaget bedömer vi att delårsrapporten innehåller de krav som rekommendationen för delårsrapportering anger. Sida 12 Översiktlig granskning av delårsrapport per

24 God redovisningssed Inga förändringar i redovisningsprinciper har skett under året. Genomgång av hyres-/leasingavtal pågår för att säkerställa att redovisning sker i enlighet med RKR Avsättningar för framtida exploateringsåtagande uppfyller inte kraven för avsättning enligt RKR Komponentavskrivning enligt RKR 11.4 har ännu ej börjat tillämpas. Sida 13 Översiktlig granskning av delårsrapport per

25 God ekonomisk hushållning Ny styrmodell antagen i budget 2015 Övergripande målet är att nå invånare år 2025 För att nå dit finns fem visionsbyggstenar antagna För resp visionsbyggsten finns en eller två strategier Varje nämnd har antagit nämndsmål kopplade till strategierna inom perspektiven Medborgare Medarbetare Utveckling Måluppfyllelsen för resp visionsbyggsten följs upp genom bedömning av den underliggande strategin Sida 14 Översiktlig granskning av delårsrapport per

26 God ekonomisk hushållning Nämndsmålen är inte satta per år vilket medför att uppföljningen år ett normalt innebär låg måluppfyllelse. Bedömningen som görs är att arbetet som utförs innebär att det går åt rätt riktning. Finansiella mål 2 mål (samma som 2014) Balanskravet bedöms uppnås Sida 15 Översiktlig granskning av delårsrapport per

27 Måluppföljning, balanskravet I delårsrapporten görs en redogörelse över balanskravsresultatet. Bedömningen är att balanskravsresultatet kommer att uppgå till 14,3 mnkr. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans förväntas därför bli uppfyllt vid räkenskapsårets utgång. Det finns inget underskott från tidigare år att återställa. 67,6 13,4 14,3 Balanskravsresultat utfall 2013 Balanskravsresultat utfall 2014 Balanskravsresultat prognos 2015 Sida 16 Översiktlig granskning av delårsrapport per

28 God ekonomisk hushållning Måluppföljning finansiella mål Kommer ej att uppfyllas; 0% Kommer delvis att uppfyllas; 0% Kommer att uppfyllas; 100% Finansiella mål 1. Inflationssäkra kommunens egna kapital - Eget kapital uppgick per till 1 124,3 mnkr. Resultatet enligt prognosen är 19,9 mnkr vilket motsvarar 1,8% av eget kapital. 2. Undvik att låna till den skattefinansierade verksamheten. - Samtliga investeringar har och bedöms komma att självfinansieras. Bedömning Uppfylls Uppfylls Sida 17 Översiktlig granskning av delårsrapport per

29 God ekonomisk hushållning Måluppföljning - verksamhetsmål Visionsbyggsten Strategi Måluppfyllelse 1. Full fart inom och till Höganäs 2. Internationell kunskapskraft 3. Upplevelsemotorn Höganäs 1. Förbättra kommunikationerna 1. På väg 1. Stärk skolans bredd och spets 2. Odla lärandekultur 1. Växla upp besöksnäringen 2. Förenkla för företag 4. Växande småstadscharm 1. Utveckla varierande livsmiljö 2. Utveckla dialogen 5. Långsiktigt hållbart Höganäs 1. På väg 2. På väg 1. På väg 2. På väg 1. Nästan uppnått 2. På väg 1. Förverkliga miljömässig hållbarhet 1. På väg Sida 18 Översiktlig granskning av delårsrapport per

30 God ekonomisk hushållning Måluppföljning - strategier Balanskravsresultat Totalt antal Röd Orange Ljusgrön Mörkgrön Grafen visar nämndernas måluppfyllelse kopplat till de åtta strategierna. Endast ett mål finns kopplat till strategin Växla upp besöksnäringen Bäst måluppfyllelse inom Utveckla varierande livsmiljö. Åtta mål av 10 är helt eller nästan helt uppnått. Sida 19 Översiktlig granskning av delårsrapport per

31 Sammanfattande bedömning om God ekonomisk hushållning De av fullmäktige uppsatta målen bedöms vara på god väg att uppnås. Eftersom målen är satta på längre sikt är det svårt att bedöma om de kommer att uppnås. De finansiella målen bedöms uppfyllas i sin helhet. Kommunstyrelsen gör en sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning varvid anges att god ekonomisk hushållning kommer att uppnås totalt sett. Efter vår översiktliga granskning bedömer vi att resultatet i delårsrapporten i allt väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat i budget Sida 20 Översiktlig granskning av delårsrapport per

32 Intern kontroll Reglementet oförändrat Planerna för kommande år ska enligt reglementet tas på årets sista sammanträde Samtliga nämnder har antagit IK-planer för 2015 Rapportering ska ske senast i samband med årsbokslut 2015 Sandra Flodmark är ny ansvarig för samordningen (utbildning, uppföljningar mm) Utbildningar har genomförts under året Sida 21 Översiktlig granskning av delårsrapport per

33 Sammanfattning Utfall och prognos för 2015 Det prognostiserade resultatet för 2015 uppgår till 19,9 mnkr vilket är 19,9 mnkr högre än budget. Väsentliga jämförelsestörande poster som ingår i resultatet är återbetalning AFA-premier 8,7 mnkr, reavinster på avslutade exploateringsprojekt 5,6 mnkr samt ökad kostnad för medfinansiering av statlig infrastruktur -4,8 mnkr. Resultatet för helåret 2014 bedömdes inte innehålla några väsentliga jämförelsestörande poster. Skatteintäkterna förväntas öka med ca 3,5 % vid jämförelse mellan utfall 2014 och prognos Verksamhetens nettokostnader förväntas öka med ca 3,1 %. Detta innebär således att i enlighet med prognosen förväntas skatteintäkterna öka något mer än verksamhetens nettokostnader vilket bör vara fallet på sikt för att uppnå god ekonomisk hushållning. Tidigare års prognoser har varit försiktiga och utfallet har därför blivit bättre än prognos. Indikationer finns att så skulle kunna vara fallet även 2015 (avskrivningar, finansnetto mm) God redovisningssed Nämndernas avvikelser, prognos mot budget Nämndernas totala prognostiserade budgetavvikelser uppgår till +5,1 mnkr. Inga negativa budgetavvikelser förekommer. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Prognosen för helåret indikerar att det så kallade balanskravsresultatet kommer att uppnås. Kommunfullmäktiges finansiella mål för räkenskapsåret förväntas uppnås vid årets slut. Uppföljningen av de övergripande verksamhetsmålen visar att arbetet innebär att vi rör oss i rätt riktning. Om de kommer att uppnås eller ej har inte bedömts eftersom det ligger flera år framåt i tiden. En samlad bedömning görs med slutsatsen att: Utifrån de prognoser som gjorts, görs bedömningen att verksamheterna arbetar utifrån kommunfullmäktiges visioner och strategier och en god ekonomisk hushållning kommer att uppnås totalt sett. Efter vår granskning gör vi ingen annan vedömning. Från och med 2014 gäller Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 22 som behandlar kommuners delårsrapportering. Vi bedömer att kommunens delårsrapport i allt väsentligt innehåller de krav som framgår i RKRs rek nr 22. Sammanfattande bedömning Sammantaget bedömer vi att resultatet i delårsrapporten i allt väsentligt är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Investeringar Det konstateras att den budget som fullmäktige antagits ej kommer att uppnås, utfallet bedöms vara 56%. Beror till stor del beror på förseningar av div mindre projekt. Sida 22 Översiktlig granskning av delårsrapport per

34 Ärende 8 Antagande av miljöprogram för och åtgärdsprogram för samt beviljande av tilläggsanslag 34

35 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE ANTAGANDE AV MILJÖPROGRAM FÖR OCH ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR SAMT BEVILJANDE AV TILLÄGGSANSLAG KS/2013/425 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 18 oktober att uppdra åt kommunstyrelsen att påbörja arbetet med ett nytt miljöprogram samt att arbetet med att ta fram ett nytt miljöprogram ska involvera både förankring i tjänstemannaorganisationen i kommunen och en öppen politisk process där alla partier ges möjlighet att bidra. Arbetet med att ta fram nulägesbeskrivningar och mål till miljöprogrammet bedrevs i arbetsgrupper med representanter från kommunens olika förvaltningar samt de kommunala bolagen AB Höganäshem och Höganäs Energi AB. Förslaget till miljöprogram skickades på remiss under perioden 1 april 2014 till 5 juni I anslutning till att miljöprogrammet har utarbetas har även en åtgärdsplan för samtliga förvaltningar och de kommunala bolagen tagits fram. Varje förvaltning har gjort en bedömning av om föreslagna åtgärder kan genomföras inom ram, eller om det behövs extra medel för att genomföra åtgärderna. I bilaga till åtgärdsplanen framkommer huruvida ytterligare medel behövs för genomförande av föreslagna åtgärder. Miljöprogram och åtgärdsplan ska följas upp årligen i enlighet med de anvisningar som står att läsa i miljöprogrammet och åtgärdsplanen. Med anledning av att antagande av miljöprogrammet har skjutits upp måste smärre redaktionella ändringar göras, vilka framkommer i samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 oktober Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 1 december 2015, 247, Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 3 november 2015, Åtgärdsplan till miljöprogrammet den 23 oktober 2015, Bilaga 1A till åtgärdsplan Ekonomiska beräkningar för alla kommunens åtgärder den 23 oktober 2015, Bilaga 1B till åtgärdsplan Åtgärder som kräver extra medel för att genomföras den 23 oktober 2015, Höganäs kommuns miljöprogram den 11 november 2014, Bilaga 1 till miljöprogram Nationell miljömålsstruktur i Sverige den 11 november 2014, Bilaga 2 till miljöprogram Nulägesbeskrivningar den 11 november 2014, Bilaga 3 till miljöprogram Ansvar för genomförande och uppföljning den 11 november 2014, Bilaga 4 till miljöprogram Remissammanställning med ändringsförslag den 11 november forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 35

36 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens miljöutskotts beslut den 3 november 2015, 22, AB Höganäshems beslut den 22 september , Byggnadsnämndens beslut den 15 september , Miljötillsynsnämndens beslut den 14 september , Socialförvaltningens beslut den 9 september , Utbildningsnämndens beslut den 1 september , Höganäs Energi AB:s beslut den 9 juni , Kommunfullmäktiges beslut den 17 december , Kommunstyrelsens beslut den 3 december , Kommunstyrelsens beslut den 1 april , Kommunfullmäktiges beslut den 19 september , Kommunstyrelsens beslut den 4 juni , Kommunfullmäktiges beslut den 18 oktober Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att att att att att att att att att anta Höganäs kommuns miljöprogram , inklusive tillhörande bilagor, anta åtgärdsplan , inklusive tillhörande bilagor, för genomförande av energibesparande åtgärder och certifiering enligt Green building vid underhållsprojekt bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 5000 tkr 2016 (åtgärd 2:5) samt att för 2017 och framåt inarbetas i investeringsplanen (se bilaga 1B), för att skapa förutsättningar för effektiv drift och hålla kommunens Strategiplan för energieffektivisering/policy bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 1000 tkr 2016 (åtgärd 2:6) samt att för 2017 inarbetas i investeringsplanen (se bilaga 1B), för att montera tio cykelpumpar bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 350 tkr 2016 (åtgärd 4:3, se bilaga 1B), kapitalkostnader och övriga driftkostnader finansieras genom de lägre kostnader som ovanstående investeringar innebär (självfinansierat), finansiera ovanstående tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 6350 tkr från kommunens rörelsekapital, för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i driftbudgeten med 700 tkr år 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen (se bilaga 1B), för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja samhällsbyggnadsförvaltningen tilläggsanslag i driftbudgeten med 360 tkr år 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen (se bilaga 1B), forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 36

37 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE att att att att att att att för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja socialnämnden tilläggsanslag i driftbudgeten med 45 tkr år 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen (se bilaga 1B), för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja utbildningsnämnden tilläggsanslag i driftsbudgeten med 0 tkr 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen, finansiera ovanstående tilläggsanslag med 1105 tkr från kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov, uppdra åt kommunstyrelsens budgetutskott att i samband med budgetarbetet för 2017 och 2018 inarbeta finansiering av specificerade åtgärder, uppdra åt nämnder och förvaltningar att återkomma i ordinarie budgetarbete med kostnader och investeringar som är kopplade till åtgärdsplanen och som i dagsläget inte har kunnat beräknas, miljöprogram och åtgärdsplan årligen följs upp i enlighet med de anvisningar som står att läsa i miljöprogrammet och åtgärdsplanen, uppmana AB Höganäshem och Höganäs Energi AB att avsätta medel för att genomföra angivna åtgärder enligt miljöprogrammet. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 37

38 HÖGANÄS KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN (35) 247 ANTAGANDE AV MILJÖPROGRAM FÖR OCH ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR SAMT BEVILJANDE AV TILLÄGGSANSLAG KS/2013/425 Sammanfattning av ärendet Kornmunfullmäktige beslutade den 18 oktober att uppdra åt kommunstyrelsen att påbörja arbetet med ett nytt miljöprogram samt att arbetet med att ta fram ett nytt miljöprogram ska involvera både förankring i ~änstemannaorganisationen i kommunen och en öppen politisk process där alla partier ges möjlighet att bidra. Arbetet med att ta fram nulägesheskrivningar och mål till miljöprogrammet bedrevs i arbetsgrupper med representanter från kommunens olika förvaltningarna samt de kommunala bolagen AB Höganäshem och Höganäs Energi AB. Förslaget till miljöprogram skickades på remiss under perioden 1 april 2014 till 5 juni I anslutning till att miljöprogrammet har utarbetas har även en åtgärdsplan för samtliga förvaltningar och de kommunala bolagen tagits fram. Varje förvaltning har gjort en bedömning av om föreslagna åtgärder kan genomföras inom ram, eller om det behövs extra medel för att genomföra åtgärderna. I bilaga till åtgärdsplanen framkommer huruvida ytterligare medel behövs för genomförande av föreslagna åtgärder. Miljöprogram och åtgärdsplan ska följas upp årligen i enlighet med de anvisningar som står att läsa i miljöprogrammet och åtgärdsplanen. Med anledning av att antagande av miljöprogrammet har skjutits upp måste smärre redaktionella ändringar göras, vilka framkommer i samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 oktober Kommunstyrelsens miljöutskott behandlade den 3 november 2015, 22, ett förslag på miljöprogram för och åtgärdsprogram för Vid sammanträdet beslutade miljöutskottet att uppdra åt miljöavdelning att genomföra förändringar i miljöprogrammet före ärendet behandlas av kornmuns tyrels en. Miljöavdelningen har genomfört förändringarna i enlighet med miljöutskottets beslut. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens miljöutskotts beslut den 3 november 2015, 22, Samhälls byggnads förvaltningen, ~än s teskrivelse den 3 november 2015, Åtgärdsplan till miljöprogrammet den 23 oktober 2015, Bilaga la till åtgärdsplan Ekonomiska beräkningar för alla kommunens åtgärder den 23 oktober 2015, Bilaga 1B till åtgärdsplan Åtgärder som kräver extra medel för att genomföras den 23 oktober 2015, Höganäs kornmuns miljöprogram den 11 november 2014, Bilaga 1 till miljöprogram ationell miljömålsstruktur i Sverige den 11 november 2014, forts. 38

39 PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN HÖGANÄS KOMMUN (35) Bilaga 2 till miljöprogram Nulägesheskrivningar den 11 november 2014, Bilaga 3 till miljöprogram Ansvar för genomförande och uppföljning den 11 november 2014, Bilaga 4 till miljöprogram Remissammanställning med ändringsförslag den 11 november Ytterligare underlag i ärendet AB Höganäshems beslut den 22 september , Byggnadsnämndens beslut den 15 september , Miljötillsynsnämndens beslut den 14 september , Socialförvaltningens beslut den 9 september , Utbildningsnämndens beslut den 1 september , Höganäs E nergi AB:s beslut den 9 juni , Kommunfullmäktiges beslut den 17 december , Kommunstyrelsens beslut den 3 december , Kommunstyrelsens beslut den 1 april , Kommunfullmäktiges beslut den 19 september , Kommunstyrelsens beslut den 4 juni , Kommunfullmäktiges beslut den 18 oktober Förslag till beslut p å sammanträdet Lennart Nilsson (S) yrkar bifall till miljöutskottets förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande Peter Kovacs (M) ställer miljöutskottets förslag till beslut under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att att att att att anta Höganäs kommuns miljöprogram , inklusive tillhörande bilagor, för att genomföra energibesparande åtgärder och certifiering enligt Green building vid underhållsprojekt bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 5000 tkr 2016 (å tgärd 2:5) samt att för 2017 och framåt inarbetas i investeringsplanen (se bilaga lb), för att skapa förutsättningar för effektiv drift och hålla kommunens strategiplan jo'r energie.ffektivisering/poliry bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 1000 tkr 2016 (åtgärd 2:6) samt att för 2017 inarbetas i investeringsplanen (se bilaga lb), för att montera tio cykelpumpar bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 350 tkr 2016 (å tgärd 4:3, se bilaga l B), kapitalkostnader och övriga driftkostnader finansieras genom de lägre kostnader som ovanstående investeringar innebär (självfinansierat), finansiera ovanstående tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 6350 tkr från kommunens rörelsekapital, forts. l SIGNATUR ijj/ d ;; ~~ ' 39

40 PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN HÖGANÄS KOMMUN (35) att att att att att att att att att att för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i driftbudgeten med 700 tkr år 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen (se bilaga 1B), för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja samhällsbyggnadsförvaltningen tilläggsanslag i driftbudgeten med 360 tkr år 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen (se bilaga lb), för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja socialnämnden tilläggsanslag i driftbudgeten med 45 tkr år 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen (se bilaga 1B), för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja utbildningsnämnden tilläggsanslag i driftsbudgeten med O tkr 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen, finansiera ovanstående tilläggsanslag med 1105 tkr från kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov, uppdra åt kommunstyrelsens budgetutskott att i samband med budgetarbetet för 2017 och 2018 inarbeta fmansiering av specificerade åtgärder, uppdra åt nämnder och förvaltningar att återkomma i ordinarie budgetarbete med kostnader och investeringar som är kopplade till åtgärdsplanen och som i dagsläget inte har kunnat beräknas, anta åtgärdsplan , inklusive tillhörande bilagor, miljöprogram och åtgärdsplan årligen fö ljs upp i enlighet med de anvisningar som står att läsa i miljöprogrammet och åtgärdsplanen, uppmana AB Höganäshem och Höganäs Energi AB att avsätta medel för att genomföra angivna åtgärder enligt miljöprogrammet Beslutet ska skickas till Kommun fullmäktige l SIGNATU\kj: #-, 40

41 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2013/425 MILJÖPROGRAM OCH ÅTGÄRDSPLAN Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 18 oktober att uppdra åt kommunstyrelsen att påbörja arbetet med ett nytt miljöprogram samt att arbetet med att ta fram ett nytt miljöprogram ska involvera både förankring i tjänstemannaorganisationen i kommunen och en öppen politisk process där alla partier ges möjlighet att bidra. Kommunstyrelsen beslutade den 4 juni att godkänna projektplan för framtagande av nytt miljöprogram samt att utse miljö- och folkhälsoutskottets medlemmar inklusive ersättare till politisk styrgrupp för framtagandet av nytt miljöprogram. I augusti 2013 anordnades ett kick-off-seminarium för miljöprogramsarbetet. Under hösten 2013 gjordes en avstämning där samtliga politiska partier ombads inkomma med synpunkter som sedan låg till grund för det fortsatta arbetet. Arbetet med att ta fram nulägesbeskrivningar och mål till miljöprogrammet bedrevs i arbetsgrupper med representanter från de olika förvaltningarna, Höganäshem och Höganäs Energi. Förslaget till miljöprogram skickades på remiss under perioden 1 april-5 juni Kommunstyrelsen beslutade den 3 december att ställa sig positiv till föreslaget nytt miljöprogram inklusive tillhörande bilagor, att uppdra nämnder, förvaltningar och helägda kommunala bolag att ta fram åtgärder för perioden kopplade till de mål de är berörda av i förslaget till nytt miljöprogram, att arbetet ska ske i samråd med kommunens miljöstrateg och att förvaltningar och bolag ska lämna förslag till åtgärder i enlighet med anvisningar från ledningsgruppen för miljöprogrammet. Kommunstyrelsen föreslog samtidigt kommunfullmäktige besluta att flytta fram datumet för när miljöprogrammet, samt åtgärdsplanen inklusive ekonomiska konsekvenser, ska vara klara för antagande i kommunfullmäktige till senast sista mötet Kommunfullmäktige beslutade i enlighet med kommunstyrelsens förslag den 17 december Åtgärdsplan Kommunens förvaltningar och helägda bolag har under våren 2015 arbetat fram förslag till åtgärder för åren med tillhörande ekonomiska beräkningar. Utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, miljöavdelningen och plan- och bygglovsavdelningen har förankrat sina åtgärdsförslag med respektive nämnd. Likaså har Höganäshems och Höganäs Energis åtgärder behandlats av bolagens styrelser. Samtliga åtgärder har sammanställts i ett dokument, Åtgärdsplan till miljöprogrammet Kostnadsberäkningar och finansiering av åtgärder Varje förvaltning har gjort en bedömning av om föreslagna åtgärder kan genomföras inom ram, eller om det behövs extra medel för att genomföra åtgärderna. Detta står angivet i åtgärdsplanen under rubriken Ekonomisk redogörelse och presenteras också i åtgärdsplanens bilaga 1A Ekonomiska forts. HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 41

42 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2013/425 beräkningar för alla kommunens åtgärder De allra flesta åtgärder kan genomföras inom den ekonomiska ramen. I samband med antagande av åtgärdsplanen föreslås att resurser avsätts enligt de beräkningar av kostnader och investeringar som förvaltningarna har angett i åtgärdsplanens bilaga 1B Åtgärder som kräver extra medel för att genomföras. För de åtgärder som i dagsläget inte har kunnat beräknas ansvarar varje förvaltning för att, vid behov, begära extra resurser i det ordinarie budgetarbetet. Uppföljning av miljöprogram och åtgärdsplan Alla förvaltningar, nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag har ett ansvar för att leva upp till miljöprogrammets intentioner och mål. Kommunikation och koncerntanke ska vara ledord såväl i kommunens miljöarbete som i det övriga arbetet. Miljöprogram och åtgärdsplan ska följas upp årligen i enlighet med de anvisningar som står att läsa i miljöprogrammet och åtgärdsplanen. Var och en som är berörd av de olika målen och åtgärderna är ansvarig att dokumentera så att uppföljning kan göras. Varje förvaltning och bolag ansvarar för att lämna in underlag till uppföljning av sina respektive mål och åtgärder till miljöstrategen, som sammanställer förvaltningarnas och bolagens uppgifter och rapporterar sammanställningen till kommunfullmäktige i oktober varje år. Redaktionella ändringar i miljöprogrammet Med anledning av att antagande av miljöprogrammet har skjutits upp måste smärre redaktionella ändringar göras, vilka är: I miljöprogrammet sidorna 4-5 redogörs för vilka andra styrdokument som tangerar miljöprogrammet, t ex inköpspolicy, översiktsplan, naturvårdsplan. För några av dessa styrdokument har statusen ändrats och texten under rubriken status behöver därför uppdateras med aktuella årtal. I bilaga 3 till miljöprogrammet sida 3 allra längst ner på sidan har ett fel smugit sig in. Ordet fossilt ska ändras till förnybart så att meningen blir: Upphandlade persontransporter: 75 procent av de fordon som används till färdtjänst och skolskjuts ska vara fordon som drivs av förnybart bränsle. Beslutsunderlag Åtgärdsplan till miljöprogrammet , Bilaga 1A till åtgärdsplan Ekonomiska beräkningar för alla kommunens åtgärder , Bilaga 1B till åtgärdsplan Åtgärder som kräver extra medel för att genomföras, Höganäs kommuns miljöprogram , Bilaga 1 till miljöprogram Nationell miljömålsstruktur i Sverige, Bilaga 2 till miljöprogram Nulägesbeskrivningar, Bilaga 3 till miljöprogram Ansvar för genomförande och uppföljning, Bilaga 4 till miljöprogram Remissammanställning med ändringsförslag, Ytterligare underlag i ärendet AB Höganäshems beslut den 22 september , Byggnadsnämndens beslut den 15 september , Miljötillsynsnämndens beslut den 14 september , Socialförvaltningens beslut den 9 september , HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 42

43 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2013/425 Utbildningsnämndens beslut den 1 september , Höganäs Energi AB:s beslut den 9 juni , Kommunfullmäktiges beslut den 17 december , Kommunstyrelsens beslut den 3 december , Kommunstyrelsens beslut den 1 april , Kommunfullmäktiges beslut den 19 september , Kommunstyrelsens beslut den 4 juni , Kommunfullmäktiges beslut den 18 oktober forts. Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöavdelnings förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att att att att att att att att att anta Höganäs kommuns miljöprogram , inklusive tillhörande bilagor, med föreslagna redaktionella ändringar, för att genomföra energibesparande åtgärder och certifiering enligt Green building vid underhållsprojekt bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 5000 tkr 2016 (åtgärd 2:5) samt att för 2017 och framåt inarbetas i investeringsplanen (se bilaga 1B), för att skapa förutsättningar för effektiv drift och hålla kommunens Strategiplan för energieffektivisering/policy bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 1000 tkr 2016 (åtgärd 2:6) samt att för 2017 och framåt inarbetas i investeringsplanen (se bilaga 1B), för att montera tio cykelpumpar bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i investeringsbudgeten med 350 tkr 2016 (åtgärd 4:3, se bilaga 1B), kapitalkostnader och övriga driftkostnader finansieras genom de lägre kostnader som ovanstående investeringar innebär (självfinansierat), finansiera ovanstående tilläggsanslag med 6350 tkr från kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda investeringar, för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i driftbudgeten med 700 tkr år 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen (se bilaga 1B), för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja samhällsbyggnadsförvaltningen tilläggsanslag i driftbudgeten med 360 tkr år 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen (se bilaga 1B), för åtgärder enligt miljöprogrammet bevilja socialnämnden tilläggsanslag i driftbudgeten med 45 tkr år 2016 och för 2017 och framåt inarbeta anslaget i budgetramen (se bilaga 1B), finansiera ovanstående tilläggsanslag med 1105 tkr från kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov, forts. HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 43

44 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2013/425 att att att att att uppdra åt kommunstyrelsens budgetutskott att i samband med budgetarbetet för 2017 och 2018 inarbeta finansiering av specificerade åtgärder, uppdra åt nämnder och förvaltningar att återkomma i ordinarie budgetarbete med kostnader och investeringar som är kopplade till åtgärdsplanen och som i dagsläget inte har kunnat beräknas, anta åtgärdsplan , inklusive tillhörande bilagor, miljöprogram och åtgärdsplan årligen följs upp i enlighet med de anvisningar som står att läsa i miljöprogrammet och åtgärdsplanen, uppmana AB Höganäshem och Höganäs Energi AB att avsätta medel för att genomföra angivna åtgärder enligt miljöprogrammet. Anneli Gille Miljöchef Annica Owesson Miljöstrateg HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 44

45 STRATEGI PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER REGLER HÖGANÄS KOMMUNS MILJÖPROGRAM

46 INLEDNING Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Det är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället och innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation; Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökande miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Höganäs kommun tar ställning för miljön och vill bidra till hållbar utveckling. Att hushålla med resurserna över tiden, så att kommande generationer får minst lika goda förutsättningar som nuvarande är centralt ur både miljömässig, social och ekonomisk synpunkt. För att nå hållbar utveckling krävs att alla tre dimensionerna finns med. Miljöprogrammets fokus ligger på miljömässig hållbarhet. Höganäs kommun vill erbjuda de som bor i, verkar i och besöker vår kommun en god livsmiljö med välbehållen natur, frisk luft, rent vatten, giftfri mat och fungerande ekosystem. Att arbeta aktivt med miljöfrågor är en del av att vara en attraktiv, engagerad, ansvarstagande och framsynt kommun. Ett framåtsyftande miljöarbete är en profilfråga och ger goodwill samt en långsiktig kvalitetssäkring av kommunens attraktivitet. DEFINITION AV HÅLLBAR UTVECKLING OCH DESS TRE DELAR Hållbar utveckling är ett begrepp som fi ck sin internationella spridning i samband med FN- rapporten Vår gemensamma framtid (1987), även kallad Brundtlandrapporten. FNrapporten defi nierar hållbar utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. De tre dimensionerna av hållbar utveckling den miljömässiga, ekonomiska och sociala ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Social hållbarhet handlar om att bygga ett lång- siktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. TOLERABEL SOCIAL RÄTTVIS SYFTET MED MILJÖPROGRAMMET I en modern kommun har miljöarbetet införlivats i verksamheterna. Syftet med miljöprogrammet är att fungera som ett övergripande verktyg för styrning och uppföljning av miljöarbetet i Höganäs kommun. MILJÖMÄSSIG HÅLLBAR GENOMFÖRBAR EKONOMISK Bilden visar de tre delarna av hållbar utveckling, som består av miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Miljöprogrammets fokus är miljömässig hållbarhet. 2 46

47 MILJÖPOLICY Höganäs kommun tar ställning för miljön och strävar mot ett långsiktigt hållbart samhälle ur miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Höganäs kommun vill skapa livskvalitet för alla som bor och verkar i kommunen, för alla som besöker kommunen samt för kommande generationer. Miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i kommunens alla beslut, för kommunens förvaltningar, nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. Höganäs är en ekokommun 1 och ska fungera som pådrivare och gott exempel i arbetet för hållbar utveckling. Att uppfylla lagar och krav som berör kommunens verksamhet är en självklarhet. Detta innebär att kommunen arbetar för att: alla kommunens anställda ska förstå miljökonsekvenserna av sitt handlande och ska ta ansvar för den miljöpåverkan som uppstår i det egna arbetet aktivt utveckla och förbättra miljöarbetet i alla verksamheter miljöhänsyn alltid ska vägas in vid val av resesätt och transportsätt minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi 2 i kommunens verksamheter sprida kunskap om miljöfrågor till kommuninvånare, medarbetare, föreningsliv och näringsliv samt engagera till handling hushålla med naturresurser och att förebygga föroreningar bevara och gynna den biologiska mångfalden 3 planering, byggande och förvaltning inom kommunen ska vara miljöanpassad ta tillvara och utveckla natur- och kulturmiljön. OM MILJÖPROGRAMMET OMFATTNING & AVGRÄNSNING I miljöprogrammet finns mål för vad kommunen vill nå med miljöarbetet. Miljöprogrammet kommer efter antagande att kompletteras med åtgärdsplaner som mer konkret anger vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå respektive mål. Vid uppföljning ska miljöprogrammet läsas tillsammans med åtgärdsplanerna för att bilda en helhet. OMFATTNING ENERGI - 3 MÅL TRANSPORTER - 3 MÅL HÅLLBAR KONSUMTION - 6 MÅL MARK, VATTEN & NATUR- 7 MÅL Miljöprogrammet gäller för hela kommunen; för förvaltningar och nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. Det omfattar kommunens egna verksamheter, men även områden där kommunen har möjlighet att påverka i den geografiska kommunen, till exempel genom samarbete med externa aktörer, information och incitament som styr i miljövänlig riktning. Miljöprogrammet fokuserar på miljömässig hållbarhet, som är ett stort UTBILDNING, KOMMUNIKATION & ENGAGEMANG - 3 MÅL 1 Medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner, se 2 Förnybara energikällor är sådana som återbildas hela tiden genom exempelvis solens eller månens inverkan på jorden. Solenergi, vattenkraft, vindkraft, tidvattenenergi och vågenergi tillhör de förnybara energikällorna. Biobränslen, från exempelvis skogsbruket, räknas också som en förnybar energikälla så länge som tillväxten är lika stor som avverkningen. Till de förnybara energikällorna räknas också biogas, det vill säga gas som vi människor kan utvinna ur olika biologiska material, exempelvis från matrester. 3 Begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom, att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna. Förenklat kan det beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns. 3 47

48 och omfattande område. Frågor som rör rekreation och hälsa, klimatanpassning, kulturmiljö, social och ekonomisk hållbarhet ligger utanför miljöprogrammets avgränsningar. Eftersom ordet kommun kan betyda såväl organisatorisk som geografisk kommun, kan det ibland vara otydligt vad som menas. I detta program avses med ordet kommun den kommunala organisationen, det vill säga förvaltningar, nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. När den geografiska kommunen avses, inklusive de som bor och verkar i den geografiska kommunen, används just benämningen geografisk kommun. KOMMUN Den kommunala organisationen. Förvaltningar, nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. GEOGRAFISK KOMMUN Det som sker inom kommunens geografiska gränser. De som bor och verkar i kommunen. TEMAOMRÅDEN Vi har i detta miljöprogram valt att samla miljömålen i fem temaområden. De fem temaområdena är: Energi Transporter Hållbar konsumtion Mark, vatten och natur Utbildning, kommunikation och engagemang Temaområdena och de mål som finns under varje temaområde har en koppling till de nationella och regionala miljökvalitetsmålen och till länsstyrelsens åtgärdsprogram Skånska åtgärder för miljömålen. Varje temaområdes koppling till de nationella målen framgår under respektive kapitel. Sveriges miljömålsstruktur med ett övergripande generationsmål, 16 nationella miljökvalitetsmål och ett antal etappmål finns beskrivet i bilaga 1. Vissa av de nationella miljökvalitetsmålen, till exempel begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö, fångas upp i flera av miljöprogrammets mål, medan kopplingen till andra miljökvalitetsmål inte är lika tydlig. De flesta nationella och regionala miljökvalitetsmål täcks upp i miljöprogrammets mål, men kommunen arbetar även med miljökvalitetsmålen på andra sätt. Arbete med miljökvalitetsmålen sker också i kommunens löpande verksamhet, utanför miljöprogrammets ramar, till exempel inom översikts- och detaljplaneringen och inom kommunens miljötillsyn. MILJÖPROGRAMMETS KOPPLING TILL ANDRA STYRDOKUMEN Höganäs kommun har ett flertal styrdokument som ska genomsyra organisationens verksamheter. Ambitionen är att styrdokumenten ska verka i samma riktning. Trots goda ambitioner är det ändå oundvikligt att intressen ibland står mot varandra. Olika styrdokument har ibland olika mål inom samma område. Vid framtagandet av miljöprogrammet har miljöprogrammets intentioner stämts av mot kommunens andra styrdokument. Inga större målkonflikter har identifierats, men självklart finns det nyansskillnader beroende på vilket område som de olika styrdokumenten berör. 4 48

49 Följande styrdokument tangerar miljöprogrammet DOKUMENT STATUS Avfallsplan och renhållningsordning... Antogs 2013 Inköpspolicy... Antogs 2010 Måltidsstrategi... Antogs 2013 Resepolicy... Tas fram 2014 Fordonspolicy... Antogs 2010 Energiplan... Arbete påbörjas efter att miljöprogrammet antagits Översiktsplan... Ny tas fram 2014 Trafikstrategi... Godkänd av KS som planeringsunderlag 2014 Folkhälsoplan... Ny tas fram 2014 Grönplan... Klar 2015 Naturvårdsplan... Ny tas fram. Klar 2015 VA-plan... Klar 2014 BILAGOR För att göra miljöprogrammet så läsvänligt som möjligt har följande information placerats i bilagor: Nationell miljömålsstruktur i Sverige bilaga 1 Nulägesbeskrivningar bilaga 2 Ansvar för genomförande och uppföljning bilaga 3 Remissammanställning bilaga 4 TIDIGARE MILJÖPROGRAM Detta miljöprogram ersätter kommunens tidigare miljöprogram som antogs

50 FRAMTAGANDE AV MILJÖPROGRAMMET Arbetet med att ta fram nulägesbeskrivningar och mål till miljöprogrammet har bedrivits i fem arbetsgrupper med varsitt tema. Arbetsgrupperna har bestått av 6-10 personer i varje grupp och har utgjorts av representanter från olika delar av den kommunala Ledningsgruppen för miljöstrategiska frågor har varit ledningsgrupp 4 även för miljöprogrammet. Miljö- och folkhälsoutskottets ledamöter, inklusive ersättare, har utgjort politisk styrgrupp. Arbetet har även förankrats i koncernledningen, vid ett kick-off-seminarium 5 och i en bredare Kommunchefen, organisationen. samhällsbyggnadschefen Deltagarna i arbetsgrupperna har och ut-miljöchefesetts utifrån och miljö- arbets- och kompetensområde. folkhälsoutskottets ledamöter, politisk inklusive grupp 6 ersättare,. har utgjort har varit ledningsgrupp för projektet politisk styrgrupp. Arbetet har också förankrats i koncernledningen, vid ett kick-offseminarium 2 och i en bredare politisk grupp 3. Politisk styrgrupp: styrgrupp, Miljö- Miljöoch och folkhälsoutskottet, inklusive ersättare ersättare Bredare politisk grupp Ledningsgrupp: Ledningsgrupp, Kerstin Nilermark/ Margareta Kerstin Nilermark, Engkvist Herman Björkenhall, Crespin Herman och Crespin, Anneli Anneli Gille Gille Koncernledningen Projektledare, Projektledare: Annica Annica Owesson Owesson Delprojektledare, Delprojektledare: Anneli Gille Anneli Gille Delprojektledare, Delprojektledare: Annica Owesson Annica Owesson Delprojektledare, Delprojektledare: Jacob von Post/Juliet Jacob von Post/Juliet Leonette-Lindgren Leonette-Lidgren Delprojektledare, Delprojektledare: Ulf Frick Ulf Frick Delprojektledare, Delprojektledare: Johanna Johanna Dahlqvist/ Dahlqvist/Josefine Marklund Marklund Arbetsgrupp Energi Arbetsgrupp Transporter Arbetsgrupp Hållbart nyttjande av mark och vatten samt Skydd av naturvärden Arbetsgrupp Hållbar konsumtion Arbetsgrupp Utbildning, kommunikation och engagemang 4.2 REMISSFÖRFARANDE Miljöprogrammet har varit på remiss under perioden 1 april-5 juni Sammanställningen av remissvaren finns i bilaga 4. Bilagan kommer att läggas till efter att miljöprogrammet varit på remiss. 4.3 FRAMTAGANDE AV ÅTGÄRDSPLANER Arbetet med att ta fram åtgärder kommer att ske i arbetsgrupper med representanter från de förvaltningar och bolag som är mest berörda av respektive mål. Åtgärderna ska, i den mån och fastighetschefen samhällsbyggnadschefen. det är möjligt och relevant, kompletteras med tidsram och kostnads- och 5 Ett kick-off-seminarium ordnades i augusti 2013 för utvalda politiker och tjänstemän. besparingsberäkningar. 6 Ett mitt-i-processen-seminarium Åtgärdsplanerna ordnades i november 2013 då styrgruppen ska förankras samt en representant i koncernledningen från övriga partier bjöds in. Partierna innan ombads de att lämnas återkomma med synpunkter två veckor efter seminariet. vidare till kommunstyrelsen för slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige. 6 4 Ledningsgruppen för miljöstrategiska frågor har fram till sommaren 2014 bestått av kommunchefen, samhällsbyggnadschefen och miljöchefen. Därefter ersatte teknik- 50

51 REMISSFÖRFARANDE Miljöprogrammet har varit på remiss under perioden 1 april-5 juni Sammanställningen av remissvaren inklusive ändringsförslag finns i bilaga 4. FRAMTAGANDE AV ÅTGÄRDSPLANER Arbetet med att ta fram åtgärder kommer att ske i de förvaltningar och bolag som är mest berörda av respektive mål. Åtgärderna ska, i den mån det är möjligt och relevant, kompletteras med tidsram och kostnads- och besparingsberäkningar. Åtgärdsplanerna lämnas till kommunstyrelsen för slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige. GENOMFÖRANDE & UPPFÖLJNING Alla förvaltningar, nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag har ett ansvar för att leva upp till miljöprogrammets intentioner och mål. Kommunikation och koncerntanke är ledord i såväl kommunens miljöarbete som i det övriga arbetet. Miljöprogrammet ska följas upp en gång om året och rapporteras till kommunfullmäktige i oktober. I bilaga 3 redogörs mer detaljerat för hur miljöprogrammet ska genomföras och följas upp. För varje mål framgår det i bilagan vem som är huvudansvarig för uppföljning av målet. Det kan vara en avdelning, funktion, arbetsgrupp, förvaltning och/eller helägt kommunalt bolag. En miljökoordinator ska utses på varje förvaltning och bolag. Miljökoordinatorernas uppgift är att följa upp förvaltningens respektive bolagets mål och åtgärder och rapportera till miljöstrategen, som ansvarar för att sammanställa uppföljningen och redovisa till kommunfullmäktige. Resultatet av miljöprogrammet ska också redovisas till anställda och allmänheten. Ansvarsfördelning och tidplan kommer också att tas fram för respektive åtgärd i kommande åtgärdsplaner. Uppföljning av miljöprogrammet ska ske i samband med åtgärdsplanerna för att få en helhetsbild. Miljöprogrammet ska revideras efter halva programperioden. 7 51

52 ENERGI INGÅR I TEMAOMRÅDET Energianvändningens största miljöpåverkan är utsläppen av klimatpåverkande gaser. Annan miljöpåverkan är utsläpp av övergödande och försurande ämnen samt partiklar. För att minska miljöpåverkan ska kommunen energieffektivisera 7. Kommunen ska också öka andelen förnybar energi i sina egna verksamheter. Kommunen har även en viktig roll att påverka energianvändningen i den geografiska kommunen. Det kan vi göra exempelvis genom energirådgivning, tillsyn, fjärr- och närvärmeutbyggnad och att stimulera byggande av lågenergihus. KOPPLING TILL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Temaområdet energi innehåller mål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen: FÖRNYBAR ENERGI Förnybara energikällor är sådana som återbildas hela tiden genom exempelvis solens eller månens inverkan på jorden. Solenergi, vattenkraft, vindkraft, tidvattenenergi och vågenergi tillhör de förnybara energikällorna. Biobränslen, från exempelvis skogsbruket, räknas också som en förnybar energikälla så länge som tillväxten är lika stor som avverkningen. Till de förnybara energikällorna räknas också biogas, det vill säga gas som vi människor kan utvinna ur olika biologiska material, exempelvis från matrester. Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö 7 Med energieffektivisera menas att använda energi mer effektivt. Ett exempel kan vara att isolera fastigheter, vilket resulterar i att mindre energi används samtidigt som fastigheterna är lika varma som tidigare. 8 52

53 MILJÖMÅL - ENERGI 1. Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent mellan 2011 och Förtydligande: Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 10 procent mellan 2011 och Målet gäller den geografiska kommunen, exklusive industrisektorn, och sätts i relation till antal invånare. Siffrorna baseras på utsläpp som härstammar från fossila källor. Uppföljning: Statistik hämtas årligen från den nationella emissionsdatabasen via RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. 2. Höganäs kommun ska minska sin energianvändning med minst 25 procent mellan 2011 och Förtydligande: Energianvändningen ska minska med minst 20 procent mellan 2011 och Målet gäller såväl förvaltningar som helägda kommunala bolag. Målet inkluderar uppvärmning och el. Energianvändning från transporter behandlas i transportområdet. Målet gäller absoluta tal och inte per invånare. Målet är normalårskorrigerat. Uppföljning: Uppföljning sker på samma sätt som för rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. 3. Höganäs kommun ska senast 2020 enbart använda värmeenergi från fjärrvärme eller förnybara källor. Förtydligande: Målet gäller såväl förvaltningar som helägda kommunala bolag. Målet gäller normaldrift. Kommunen har dieseldrivna reservkraftverk, som kan användas i undantagsfall, till exempel vid strömavbrott. Uppföljning: Uppföljning sker på samma sätt som för rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. 9 53

54 TRANSPORTER INGÅR I TEMAOMRÅDET Temaområdet transporter inriktar sig på att begränsa trafikens negativa miljöpåverkan. Luftföroreningar påverkar växter och djur genom övergödning, försurning och förändrat klimat. Partiklar och marknära ozon försämrar människors hälsa. Miljöbelastningen från kommunens egna och upphandlade transporter ska minska. Kommunen kan också på olika sätt verka för miljöförbättrande åtgärder i den geografiska kommunen. För att bättre kunna möta det transportbehov som finns måste cykel-, gång- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva än bilen. Kommunen har ett ansvar för att planera rätt, inspirera och underlätta för dem som bor och verkar i kommunen att välja mer miljöanpassade transporter. Ett sätt att minska transporterna är att bygga ut fibernät för att förbättra möjligheten för personer som kan arbeta hemifrån att göra det. KOPPLING TILL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Målen i temaområdet transporter syftar främst till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning God bebyggd miljö 10 54

55 MILJÖMÅL - TRANSPORTER 4. Andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 35 procent Förtydligande: Målet gäller den geografiska kommunen och omfattar alla resor som görs, såväl inom kommunen som in i och ut ur kommunen. Uppföljning: Antalet resor till fots, med cykel, med kollektivtrafik och med bil mäts i resvaneundersökningar (RVU) med några års mellanrum. 5. Antalet laddningsställen för elbilar ska öka varje år fram till Förtydligande: Målet gäller antal laddningsställen i den geografiska kommunen. Med laddningsställen avses en plats där det finns en eller flera vanliga laddstolpar eller en plats med snabbladdningsstation. Möjlighet att ladda elbilar ska finnas på strategiska platser, det vill säga där människor uppehåller sig en längre tid, till exempel på arbetet eller vid boende i flerfamiljshus. Laddningsställen som räknas in i målet kan vara kommunens eller extern aktörs, dock räknas inte laddning vid enbostadshus in. Uppföljning: Antal laddningsställen i den geografiska kommunen sammanställs årligen. 6. Minst 75 procent av kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast Förtydligande: Målet gäller förvaltningarnas och de helägda kommunala bolagens egna fordon, upphandlade persontransporter, upphandlade tjänster utförda med hjälp av lastbilar, arbetsmaskiner, och liknande. transporter av varor kommunen köper in. Uppföljning: Uppföljning sker i de fyra punkterna ovan. (Se mer i bilaga 3.) 11 55

56 HÅLLBAR KONSUMTION INGÅR I TEMAOMRÅDET Konsumtion och livsstil påverkar miljön på lokal, regional, nationell och global nivå, både direkt och indirekt. Produktion och konsumtion av varor ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under varornas hela livscykel, från råvaruutvinning och produktion till användning och slutligt omhändertagande. Exempel på miljöproblem som kan kopplas samman med konsumtion är klimatpåverkan, spridning av kemikalier samt utarmande av naturresurser och biologisk mångfald 8. KLIMATSMARTA LIVSMEDEL Att välja klimatsmarta livsmedel handlar om att välja livsmedel som orsakar lägre växthusgasutsläpp än andra. Att till exempel välja vegetariskt iställlet för kött, eller att välja kyckling istället för nötkött. Miljöanpassad upphandling är en nyckelåtgärd i detta sammanhang. Att välja ekologiska 9 och klimatsmarta livsmedel är ett exempel på hur kommunen ska arbeta för att bidra till en mer hållbar konsumtion. Ett annat exempel är att ställa miljökrav vid nybyggnation och renoveringar av kommunens fastigheter. En viktig del av hållbar konsumtion är avfallsminimering, det vill säga att minska mängden avfall som uppstår. Insikten om att alla produkter som konsumeras förr eller senare blir ett avfall, måste finnas med redan vid inköpstillfället. Att ha ett livscykelperspektiv vid inköp och upphandling kan spara både pengar och naturresurser. KOPPLING TILL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Temaområdet hållbar konsumtion innehåller mål som syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö 8 Begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom, att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna. Förenklat kan det beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns. 9 Med ekologiskt avses här KRAV-märkt eller EU-ekologiskt (enligt EUs förordningar EG/834/2007 och EG/889/2008)

57 MILJÖMÅL - HÅLLBAR KONSUMTION 7. Minst 30 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiska 10 senast Förtydligande: Senast 2016 ska andelen ekologiska livsmedel vara 25 procent. Samma krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. Uppföljning: Andel ekologiska livsmedel av de totala livsmedelsinköpen mäts årligen. 8. Kommunen ska arbeta aktivt för att minimera miljö- och klimatpåverkan vid val av livsmedel. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Motsvarande krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. 9. Kommunen ska minska matsvinnet 11 inom kostavdelningens produktionsenheter till max 5 procent av inköpsvikten. Vid serveringstillfället får svinnet vara max 10 procent. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Motsvarande krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. Uppföljning: Interna och externa kostverksamheter redovisar årligen hur de arbetar med målet genom att rapportera mätvärden från verksamheterna. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. 11. Senast 2025 ska alla kommunens byggprojekt vara miljöanpassade genom certifiering, standardisering eller liknande. Förtydligande: Senast 2020 ska minst ett av teknik- och fastighetsförvaltningens byggprojekt, samt minst ett av Höganäshems byggprojekt vara miljöanpassade genom certifiering, standardisering eller liknande. Exempel på certifiering eller standarder för hållbart byggande är Miljöbyggnad, LEED och BREEAM. Uppföljning: Teknik- och fastighetsförvaltningen och Höganäshem redovisar årligen hur man arbetar med målet. Byggprojekt med certifiering, standardisering eller liknande redovisas. 12. Vid anskaffning av varor, tjänster och byggentreprenader ska det ställas miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Exempel på miljömässigt relevanta krav kan vara krav på farliga ämnen som inte får finnas i produkten, krav på energieffektivitet och krav på resurshushållning 12. Även byggkoncessioner 13 ska omfattas av dessa krav. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. 10. Kommunen ska arbeta aktivt för att skapa en giftfri vardag, med särskilt fokus på barn och unga. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. 10 Med ekologiskt avses här KRAV-märkt eller EU-ekologiskt (enligt EUs förordningar EG/834/2007 och EG/889/2008). 11 Med matsvinn menas här mat som slängs. 12 Att hushålla med ändliga resurser, det vill säga att inte förbruka resurser i snabbare takt än de förnyas. 13 En byggkoncession är ett kontrakt av samma slag som ett byggentreprenadkontrakt men som innebär att ersättningen till leverantören helt eller delvis utgörs av en rätt för leverantören att utnyttja anläggningen. En byggkoncession innebär till skillnad från en byggentreprenad att leverantören tar en ekonomisk risk. Se

58 MARK, VATTEN & NATUR INGÅR I TEMAOMRÅDET Kommunen har en viktig roll vad det gäller att skydda våra vattenmiljöer genom att till exempel förhindra näringsläckage 14 och spridning av förorenande ämnen. Att planera stads- och landsbygdsmiljö utifrån perspektivet om ett långsiktigt hållbart samhälle är väsentligt. Exempel på detta är att i första hand bygga ut i områden som har nära till kollektivtrafik och att värna om tätortsnära natur och den värdefulla åkermarken. Att planera och sköta kommunen på ett hållbart sätt innebär också att värna om fina och ibland unika naturområden, både till havs och på land, och att gynna den biologiska mångfalden. KOPPLING TILL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Målen i mark, vatten och natur syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen: Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv MILJÖMÅL - MARK, VATTEN & NATUR 13. Kommunen ska arbeta aktivt för att god ekologisk status 15 uppnås i Görslövsån, Oder- bäcken, Öresund och Skälderviken enligt vattendirektivet 16. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Målet är uppnått när vattenmyndigheterna 17 har beslutat att statusen har uppnåtts. BIOLOGISK MÅNGFALD Begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom, att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna. Förenklat kan det beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns. 14. Kommunen ska arbeta aktivt för att nya våtmarker anläggs i odlingslandskapet. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. 15. Kommunen ska arbeta aktivt för att inrätta skyddszoner utmed vattendragen. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. 14 Näring i form av kväve och fosfor som läcker från jordbruk och enskilda avlopp, orsakar övergödning i vattendrag, sjöar och hav. 15 Den ekologiska kvaliteten för en ytvattenförekomst som inte är konstgjord eller kraftigt modifierad, uttrycks som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. En bedömning skall ske enligt så kallade bedömningsgrunder som framgår av Naturvårdsverkets klassificeringsföreskrifter (NFS 2008:1). Det innebär i praktiken att en bedömning ska ske av de olika kvalitetsfaktorer och parametrar som anges i bilagorna till föreskrifterna, för att leda fram till en samlad bedömning av vattenförekomstens ekologiska status. Se 16 EUs ramdirektiv för vatten, 2000/60/EG, anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten. 17 Kommunen berörs av två vattenmyndigheter; Södra Östersjöns vattenmyndighet med gräns vid Kullen där vattenmyndigheten Västerhavet tar vid

59 16. Senast 2025 ska samtliga enskilda avlopp minst uppfylla kraven i Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2006:7. Förtydligande: Målet gäller den geografiska kommunen. Uppföljning: Miljöavdelningen redovisar årligen hur många enskilda avlopp som finns kvar att åtgärda. 17. Senast 2016 ska det finnas tydliga riktlinjer för användning av bekämpningsmedel på kommunägd mark. Uppföljning: När riktlinjerna är klara är målet uppnått. 18. Kommunen ska förbättra förutsättningarna för ekosystemtjänster vid planering och drift. Förtydligande: Målet gäller från 2016 och framåt. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjänster kan defi nieras som de nyttor människan får gratis från naturen. Exempel är bins pollinering av fruktträd, vattenrening och fotosyntesen. 19. Vid nyexploatering ska kommunen säkra reträttvägar för flora och fauna 18 med anledning av framtida förändring av strandlinjen. Förtydligande: Klimatförändringarna kan innebära att strandmiljöerna eroderar och översvämmas, vilket förändrar strandlinjen. Målet gäller från 2015 och framåt. Uppföljning: En årlig redogörelse görs för hur målet lyfts i regionens och kommunens översiktliga planering och även i detaljplaner. 18 Om strandlinjen förändras behöver strandens växt- och djurliv nya angränsande områden

60 UTBILDNING, KOMMUNIKATION & ENGAGEMANG INGÅR I TEMAOMRÅDET De val som kommunens medborgare, organisations- och näringslivsföreträdare gör till vardags är viktiga och påverkar möjligheterna att nå miljömålen. Kommunen ska sprida kunskap och engagera såväl sina anställda som medborgare, organisationer och näringsliv till ett aktivt miljöarbete. Kommunen ska också aktivt medverka i projekt som gynnar och tillför kunskap till kommunens eget miljöarbete. Genom samverkan ökar styrkan i miljöarbetet. KOPPLING TILL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Utbildning, kommunikation och engagemang är ett temaområde som går tvärs över miljöprogrammets övriga temaområden. Områdets mål inkluderar åtgärder som förstärker mål och åtgärder i de övriga temaområdena. Samtliga nationella miljökvalitetsmål kan i högre eller lägre grad omfattas. MILJÖMÅL - UTBILDNING, KOMMUNIKATION & ENGAGEMANG Förtydligande mål 20-22: Mål är inte mål som går att mäta eller sätta en tidsram på. Målen har dock en viktig uppgift genom att de uttrycker kommunens vilja att öka kunskapen, delaktigheten och engagemanget såväl internt som externt. Genom att ta med målen i miljöprogrammet säkerställs att även dessa mål får åtgärder kopplade till sig i åtgärdsplanerna. Kommunen ska arbeta med målen under miljöprogrammets hela livslängd, De ska följas upp årligen genom skriftliga redogörelser, men målen kommer inte att bedömas utifrån om de är uppfyllda, eftersom de är en del av en ständig förbättringsprocess. året. De gör också en sammanställning av vilka utbildningar med miljökoppling som har genomförts under året och hur många medarbetare som har tagit del av utbildningarna. Miljöstrategen redogör för centrala satsningar. 21. Kommunen ska engagera andra arbetsgivare, företag och föreningar i den geografiska kommunen att genomföra miljöinriktade projekt. Uppföljning: Näringslivsavdelningen, kulturoch fritidsförvaltningen och miljöstrategen redogör årligen för hur kommunen har arbetat med målet. 20. Kommunen ska utbilda och engagera sina anställda till ett aktivt miljöarbete. Uppföljning: Alla förvaltningar och helägda kommunala bolag redogör årligen för vilka specifika insatser som har genomförts under 22. Kommunen ska informera och engagera invånarna till en miljömedveten livsstil. Uppföljning: Alla förvaltningar och helägda kommunala bolag redogör årligen för hur de har arbetat med målet. KONTAKTUPPGIFTER Annica Owesson, miljöstrateg, samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun annica.owesson@hoganas.se

61 Bilaga 1 till miljöprogram NATIONELL OCH REGIONAL MILJÖMÅLSSTRUKTUR Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och etappmål. Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet: Ett generationsmål anger inriktningen för en samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. GENERATIONSMÅLET Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökande miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet ska som ett inriktningsmål för miljöpolitiken ge vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå den önskade miljökvaliteten. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen en god hushållning sker med naturresurserna andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. DE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 61 1

62 Bilaga 1 till miljöprogram Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. 4. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. 5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 62 2

63 Bilaga 1 till miljöprogram Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 14. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet är inte aktuellt för Skåne. 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. PRECISERINGAR OCH INDIKATORER FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN Det finns också preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Till exempel: regeringen har fastställt två preciseringar av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan: Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). Varje miljökvalitetsmål följs upp utifrån ett antal indikatorer. För miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns bland annat följande indikatorer: Antikvarisk kompetens Bensen i luft Besvär av inomhusmiljön Besvär av trafikbuller Bostäder med fukt och mögel 63 3

64 Bilaga 1 till miljöprogram ETAPPMÅLEN Etappmålen ersätter tidigare delmål. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Det första etappmålet antogs 2009 och gäller begränsad klimatpåverkan. Sedan dess har ett antal etappmål antagits för områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och luftföroreningar. Fler etappmål håller på att arbetas fram. Idag (2014) finns 24 etappmål. REGIONALA MILJÖMÅL Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen har 15 antagits som regionala miljökvalitetsmål i Skåne. ( Storslagen fjällmiljö finns inte med bland de skånska målen.) I Skåne finns också fem regionala delmål kvar under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan : Utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet. Effektivare energianvändning. Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren Målet avser slutlig energianvändning. Förnybar el. Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år MER INFORMATION Mer information om de nationella och regionala miljömålen, dess preciseringar och indikatorer samt om etappmålen finns på miljömålsportalen:

65 Bilaga 2 till miljöprogram NULÄGESBESKRIVNINGAR Som en del av processen att ta fram förslag till mål till miljöprogrammet har varje arbetsgrupp skrivit en nulägesbeskrivning. Beskrivningarna innehåller bakgrundsinformation som kan vara bra att känna till och som har varit vägledande för de mål som har arbetats fram. ENERGI Utsläpp av växthusgaser År 2011 var utsläppen av växthusgaser i den geografiska kommunen 5,1 ton per invånare 1, exklusive industrins utsläpp. Motsvarande siffra, inklusive industrins utsläpp, var 11,8 ton per invånare. Sifforna baseras på utsläpp som härstammar från fossila källor. Höganäs AB planerar att öka sin produktion i framtiden och koks är nödvändigt i produktionsprocessen. Detta innebär en ökning av industrins utsläpp av växthusgaser. Energianvändning År 2011 var den totala energianvändningen i Höganäs (den geografiska kommunen) GWh 2. Förnybar energi 2011 användes följande förnybara energikällor i Höganäs (den geografiska kommunen) 3 : Fast förnybara: 25 GWh, (exklusive det som används inom industrin, vilket är sekretessbelagt) Flytande förnybara: 8,5 GWh Biogas: 2,5 GWh (exklusive den biogas som är inblandad i naturgasnätet) År 2013 producerades följande i Höganäs: Vindel: cirka 32,5 GWh/år Solel: cirka 0,032 GWh/år (från Polaris, Höganäshem) Under 2014/15 tillkommer ytterligare 20 GWh vindel, vilket innebär att det senast år 2015 kommer produceras cirka 52,5 GWh från vindkraft i Höganäs. TRANSPORTER Andel gång-, cykel- och kollektivtrafikresor Resvaneundersökningar (RVU) mäter antalet resor till fots, med cykel, kollektivtrafik och bil. Vid mätningen 2007 var andelen gång-, cykel- och kollektivresor 28 procent av de totala resorna (både inom kommunen och in och ut från kommunen). Vid den senaste resvaneundersökningen, 2013, var andelen gång-, cykel- och kollektivresor 26 procent av de totala resorna. Skånetrafiken ansvarar för kollektivtrafiken och beslutar om rutter, turtäthet, biljettpriser och drivmedel. Kommunen kan lämna önskemål om förändringar, men om turer utanför Skånetrafikens utbud önskas får kommunen göra tillköp. Tillköp har gjorts för skolskjuts i 1 Siffror från RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Växthusgaserna mäts i koldioxidekvivalenter. 2 Siffror från SCB fås med två års fördröjning. 3 Siffror från SCB fås med två års fördröjning. 65 1

66 Bilaga 2 till miljöprogram linjetrafik och för flexlinjen som används som komplement till färdtjänst för de resenärer som åker inom tätorten Höganäs. Ett sätt att verka för en utökad kollektivtrafik mellan Höganäs och Ängelholm eller Åstorp är att flera kommuner verkar för ett sådant alternativ. Laddningsställen för elbilar Idag (mars 2014) finns fem publika laddstolpar på ICA i Höganäs. Kommunen har idag fyra egna laddstolpar för eget bruk. Elbilar kan också laddas hemma och på jobbet om uttag finns tillgängliga. Förnybara bränslen i kommunens transporter Kommunen har 16 tunga fordon. Samtliga är dieseldrivna. Av kommunens 132 bilar under 3,5 ton är 50 procent miljöbilar enligt den gamla eller nya miljöbilsdefinitionen. Av dessa är tre etanolbilar och åtta gasbilar. Hälften av kommunens bilar används av Socialförvaltningen. Två bilar används som bokningsbara bilpoolsbilar. (Mars 2014) År 2012 använde kommunens fordon: 5226 Nm 3 fordonsgas, liter bensin och liter diesel. Kommunen använder Preems Evolution Diesel, det vill säga diesel med inblandning av tallolja. Fordonsgasen tankas på Preem i Lerberget och är en blandning av biogas och naturgas. I Cirka mil av våra resor i tjänsten skedde med egen bil. Det motsvarar cirka 25 procent av de totala tjänsteresorna med bil. (2011) Idag (mars 2014) sköter Taxi Höganäs kommunens färdtjänst. Cirka färdtjänstresor görs per år. Taxi Höganäs bilar är idag dieselbilar. En ny färdtjänstupphandling ska göras hösten En specialanpassad busslinje, Flexlinjen, täcker färdtjänstresor i Höganäs tätort. Sex skolskjutsbussar har sedan hösten 2013 samordnats med kollektivtrafiken, så att även allmänheten kan åka med. Dessa drivs med biogas. Resterande skolskjutsresor, två bussar, drivs med diesel. HÅLLBAR KONSUMTION Livsmedel Kostavdelningen mäter sedan 2012 matsvinnet i organisationen. En ny måltidsstrategi har beslutats i oktober 2013 och kostavdelningen har börjat arbetet med att öka andelen inköpta ekologiska livsmedel. Kostavdelningen har också börjat arbeta med att skapa miljöanpassade menyer och att minska matsvinnet inom kostavdelningens kök. Giftfri vardag I nuläget finns inte några riktlinjer för hur man ska minska användningen av miljö- och hälsoskadliga ämnen i kommunen. Miljötillsynsnämnden har tillsyn över kemikalieanvändning och byggnadsnämnden har tillsyn över att det farliga avfall som uppstår vid rivningar eller byggen tas om hand på ett miljösäkert sätt. Miljöanpassat byggande Teknik- och fastighetsförvaltningen tar sedan tidigare hänsyn till miljön i sina byggplaner. En miljöplan görs för varje byggprojekt och de arbetar med databaser som ger möjlighet att välja miljövänliga materialval vid byggandet. Det finns dock inte så mycket nedtecknade rutiner. 66 2

67 Bilaga 2 till miljöprogram Höganäshem tar sedan tidigare hänsyn till miljön i sina byggprojekt. Miljökrav har ställts på entreprenörer, men det finns inte fasta rutiner för detta. Miljöanpassad upphandling I nuläget saknas det rutiner för att säkerställa att miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav ställs vid upphandling. Inköpsavdelningen hjälper till med upphandlingen, men det är beställarna som måste se till att kravspecifikationen för inköpet anger de krav som de anser behövs ur miljösynpunkt. De flesta ramavtal kommunen använder sig av är centralt upphandlade för många kommuner. MARK, VATTEN OCH NATUR Ekologisk status på hav och vattendrag Den ekologiska statusen i Öresund och Skälderviken klassas idag som måttlig, i Görslövsån som otillfredsställande och i Oderbäcken som dålig 4. Att den ekologiska statusen inte betecknas som god beror bland annat på övergödning på grund av läckage av näringsämnen (kväve och fosfor). En annan anledning är att föroreningar och kemikalier läcker ut i vattendrag och hav. Statusklassningen i vattendragen avgörs även av morfologin, det vill säga vattendragets form och utseende i landskapet. Båda vattendragen är utdikade vilket gör att de är ogynnsamma för det biologiska livet i vattnet. Åtgärder i vattendragen som uppehåller, fördröjer eller renar vattnet från näringsämnen står oftast i konflikt med dikesförrättningar. Förrättningarna, vars syfte är att snabbt avleda dräneringsvatten, är svåra att ändra. Alla åtgärder kräver beslut i mark- och miljödomstolen. Kommunens landsbygd domineras av odlad mark och jordbruket står för merparten av näringspåverkan av grundvatten och vattendrag inom kommunen. Förlust av kväve sker främst genom markläckage, det vill säga i form av nitratkväve rör det sig snabbt ned i markprofilen till grundvattnet, särskilt i lätta jordar. Förlust av fosfor sker genom ytavrinning av åkermark, jordsprickor som står i kontakt med dränering, erosion i dränering och åkanter. Förutom jordbruket är det Höganäs kommuns avloppsreningsverk och de enskilda avloppsanläggningarna som står för näringspåverkan i vatten. Länsstyrelsens provtagning 2011 visade på höga halter av bekämpningsmedel i Görslövsån. Sedan dess har ett antal växthus infört recirkulering sitt bevattningsvatten. Uppföljning av resultatet är inte genomförd än. En heltäckande miljöövervakning av bekämpningsmedel är en förutsättning för att följa upp bekämpningsmedelsanvändningen och åtgärder för att minska spridning och läckage till ytvatten och grundvatten. I dagsläget saknas en sådan övervakning. För att en heltäckande övervakning ska vara möjlig krävs det att även lantbrukarna är med och betalar för att övervaka sin verksamhets miljöpåverkan, något som inte sker idag. 4 Den ekologiska kvaliteten för en ytvattenförekomst som inte är konstgjord eller kraftigt modifierad, uttrycks som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. En bedömning ska ske enligt så kallade bedömningsgrunder som framgår av Naturvårdsverkets klassificeringsföreskrifter (NFS 2008:1). Det innebär i praktiken att en bedömning ska ske av de olika kvalitetsfaktorer och parametrar som anges i bilagorna till föreskrifterna, för att leda fram till en samlad bedömning av vattenförekomstens ekologiska status. Se mer:

68 Bilaga 2 till miljöprogram Kommunen har inom miljötillsynen viss möjlighet att ställa krav på att lantbrukare, växthusodlare och liknande verksamheter kontrollerar och redovisar vilka näringsämnen och bekämpningsmedel som släpps ut i vattendrag och hav. Anläggandet av våtmarker kan ge resultat men det är svårt att finna bra lägen utan stora grävningsarbeten, eftersom avvattningsdjupet måste hållas enligt förrättningen. Kommunen äger ingen mark som är lämplig för våtmark. För att kunna påverka i frågan behöver kommunen antingen köpa lämplig mark eller avtala med markägaren om intrång. Skyddszoner Vi har sedan tidigare skyddszoner utmed en del av våra vattendrag, som en följd av det EUstöd som delats ut inom landsbygdsprogrammet. Stödet har delats ut till de lantbrukare som har åtagit sig att bevara kantzonerna under en tidsbegränsad period. Stödet går sedan 2014 inte att söka längre. En konsekvens kan bli att skyddszonerna kommer att försvinna. Dessutom finns ett behov av ytterligare skyddszoner. Enskilda avlopp Enskilda avlopp med otillräcklig rening bidrar till övergödning på grund av utsläpp av kväve och fosfor. De kan också innebära en hälsorisk om avloppsvattnet förorenar dricksvattnet. Cirka 300 av hushållen med enskilt avlopp har enskild dricksvattentäkt. Det finns cirka 600 enskilda avlopp i kommunen. Av dessa är cirka 50 avlopp godkända enligt NFS 2006:7 5, cirka 250 är godkända enligt NFS 87:6, cirka 150 har bristande rening och cirka 150 är mycket dåliga. Från de 150 sämsta avloppen släpps avloppsvattnet i princip ut orenat till vattendrag eller grundvatten. Miljötillsynsnämnden har påbörjat arbetet att stegvis åtgärda de otillräckligt renade avloppen. Cirka 100 av de sämsta avloppen ska vara åtgärdade senast december Resterande av de allra sämsta avloppen kommer troligen få tillgång till kommunalt avlopp. Havs- och vattenmyndigheten håller för närvarande att ta fram nya riktlinjer för reningsgraden på befintliga enskilda avlopp. De avlopp som är godkända och anlagda idag kan behöva ändras för att förbättra sin rening av fosfor och nitrat. Inom kommunens VA-planering görs riskanalyser och kartläggningar av enskilda avlopp som riskerar att påverka grundvattnet med för höga nitrathalter och bakterier. Tydliga riktlinjer för bekämpningsmedel på kommunal mark De riktlinjer som finns angående användande av bekämpningsmedel på kommunal mark är svårtydda och det framgår inte om de endast gäller allmän platsmark, eller all kommunal mark (såsom utarrenderad jordbruksmark, fotbollsplaner, etc). Ogräsbekämpning sker endast på hårdgjorda ytor. I första hand används en maskin som borstar bort ogräs mekaniskt. Cirka 1000 liter 12-procentig ogräsättika och cirka 40 liter Roundup 6 används varje år. Skydda och stärka biologiska värden samt skapa förutsättningar för ekosystemtjänster För att hushålla med odlingsmark sker idag en förtätning av våra samhällen i allt högre utsträckning. Det skapar ett ökat behov av högkvalitativa parker, grönytor och stråk i staden. 5 Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. 6 Roundup är ett glyfosatbaserat bekämpningsmedel. 68 4

69 Bilaga 2 till miljöprogram Inom dessa grönytor kan det finnas värdefulla livsmiljöer för hotade växt- och djurarter. Om exempelvis koloniträdgårdar får utgöra en del av stadsväven kan man erbjuda tidigt blommande områden som ger skydd och föda till insekter och småfåglar. Varefter den bebyggda miljön växer är det viktigt att i ett tidigt skede också skapa förutsättningar för nya habitat 7 inne i och i anslutning till stadsmiljön. Det är också viktigt ur rekreationssynpunkt med tillgång till tätortsnära allemansrättslig mark när staden och samhället växer. Flera grönytor skulle kunna utvecklas till det bättre genom förändringar i skötseln. Ett exempel är om grönytorna slåttras vid rätt tillfälle på säsongen, med hänsyn till blomning och fröspridning, kan naturvärdena utvecklas i de mest anspråkslösa grönområdena. Kommunen har ett flertal platser med höga naturvärden som behöver skyddas, till exempel häckningsplatser. Frågan bevakas i kommunens Naturvårdsplan och Grönplan. UTBILDNING, KOMMUNIKATION OCH ENGAGEMANG Miljöarbete riktat såväl mot kommunens anställda, barn och elever, kommuninvånare, organisationer och verksamheter sker på olika ställen i kommunens verksamhet. Ambitionen med miljömålen i detta temaområde är att intensifiera det arbetet. Exempel på vad som görs idag (2014) är: Kommunens verksamheter arbetar efter ett kommungemensamt mål som lyder: Miljöarbetet ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet. Läroplanerna för skolan och förskolan tydliggör att miljö- och hållbarhetsfrågor ska integreras i undervisningen. De fastställer också ett antal mål för kunskaper varje barn ska ha inom området miljö och hållbar utveckling. Privatpersoner, ideella organisationer och föreningar, samt små och medelstora företag erbjuds kostnadsfri energi- och klimatrådgivning. Kommuninvånarna erbjuds fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar samt matavfall. Kommunen informerar om miljöfrågor via trycksaker och hemsidan. 7 Habitat är inom biologin en miljö där en viss växt- eller djurart kan leva. 5 69

70 Bilaga 3 till miljöprogram ANSVAR FÖR GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Alla förvaltningar, nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag har ett ansvar för att leva upp till miljöprogrammets intentioner och mål. Kommunikation och koncerntanke är ledord i såväl kommunens miljöarbete som i övrigt arbete. För varje mål har en eller flera personer, grupper, avdelningar, förvaltningar, nämnder eller bolag identifierats som huvudansvariga. Det betyder inte att de angivna är ensamt ansvariga för målet. Några mål berör endast enskilda avdelningar eller funktioner, men många mål kräver delaktighet och samarbete mellan olika delar av kommunens verksamheter. Ett exempel är målet om minskat matsvinn som involverar många olika delar av kommunens verksamheter, t ex kostenheten, mottagningsköken, pedagogisk personal på skolor och förskolor, vårdpersonal och upphandlingsenheten. De huvudansvarigas uppdrag är att delta i framtagandet av åtgärder samt att vid behov äska extra resurser. Några av målen är mätbara och det är lätt att avgöra om de är uppnådda vid målåret. Andra mål är mer av karaktären inriktningsmål och inte lika lätta att mäta. Därför har det varit särskilt viktigt att för varje mål ange hur målet ska följas upp, hur vi vet om vi har nått målet samt vem som är ansvarig för uppföljning. Ansvarsfördelning och tidplan kommer att tydliggöras för respektive åtgärd i kommande åtgärdsplaner. Uppföljning av miljöprogrammet ska ske i samband med åtgärdsplanerna för att få en helhetsbild. Uppföljning av miljöprogram och åtgärdsplaner kommer att ske en gång om året. För varje mål framgår vem som är ansvarig för uppföljning av målet. Det kan vara en avdelning, funktion, arbetsgrupp, förvaltning och/eller bolag. En miljökoordinator ska utses på varje förvaltning och bolag, vars uppgift är att följa upp förvaltningens respektive bolagets mål och åtgärder och rapportera till miljöstrategen i mars varje år. Miljöstrategen sammanställer förvaltningarnas och bolagens uppgifter och rapporterar sammanställningen till kommunfullmäktige. 1. Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent mellan 2011 och Förtydligande: Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 10 mellan 2011 och Målet gäller den geografiska kommunen, exklusive industrisektorn och sätts i relation till antal invånare. Sifforna baseras på utsläpp som härstammar från fossila källor. Huvudansvarig: Alla förvaltningar och helägda kommunala bolag har ett ansvar för genomförande. Uppföljning: Statistik hämtas årligen från den nationella emissionsdatabasen via RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Statistiken uppdateras varje år men med cirka två års fördröjning. Den senaste statistiken som finns nu (mars 2014) är från Ansvarig för uppföljning: Miljöstrategen. 70 1

71 Bilaga 3 till miljöprogram Höganäs kommun ska minska sin energianvändning med minst 25 procent mellan 2011 och Förtydligande: Energianvändningen ska minska med minst 20 procent mellan 2011 och Målet gäller såväl förvaltningar som helägda kommunala bolag. Målet inkluderar uppvärmning och el. Energianvändning från transporter behandlas i transportområdet. Målet gäller absoluta tal och inte per invånare. Målet är normalårskorrigerat. Huvudansvarig: Alla förvaltningar och helägda kommunala bolag har ett ansvar för genomförande. Uppföljning: Uppföljning sker på samma sätt som för rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. Denna uppföljning fortsätter även efter att det ekonomiska stödet från Energimyndigheten är slut. Ansvarig för uppföljning: Teknik- och fastighetsförvaltningen. 3. Höganäs kommun ska senast 2020 enbart använda värmeenergi från fjärrvärme eller förnybara källor 1. Förtydligande: Målet gäller såväl förvaltningar som helägda kommunala bolag. Målet gäller normaldrift. Kommunen har dieseldrivna reservkraftverk, som kan användas i undantagsfall. Huvudansvarig: Teknik- och fastighetsförvaltningen, Höganäshem och Höganäs Energi. Uppföljning: Uppföljning sker på samma sätt som för rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. Denna uppföljning fortsätter även efter att det ekonomiska stödet från Energimyndigheten är slut. Ansvarig för uppföljning: Teknik- och fastighetsförvaltningen. 4. Andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 35 procent Förtydligande: Målet gäller den geografiska kommunen och omfattar alla resor som görs, såväl inom kommunen som in i och ut ur kommunen. Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen. 1 Förnybara energikällor är sådana som återbildas hela tiden genom exempelvis solens eller månens inverkan på jorden. Solenergi, vattenkraft, vindkraft, tidvattenenergi och vågenergi tillhör de förnybara energikällorna. 71 2

72 Bilaga 3 till miljöprogram Uppföljning: Resvaneundersökningar (RVU) mäter antalet resor till fots, med cykel, kollektivtrafik och bil. RVU:er görs inte varje år. Vi använder resultatet av den senast gjorda RVU:n vid bedömning av målet år Ansvarig för uppföljning: Trafikplaneraren. 5. Antalet laddningsställen för elbilar ska öka varje år fram till Förtydligande: Målet gäller antal laddningsställen i den geografiska kommunen. Med laddningsställen avses en plats där det finns en eller flera vanliga laddstolpar eller en plats med snabbladdningsstation. Möjlighet att ladda elbilar ska finnas på strategiska platser, det vill säga där människor uppehåller sig en längre tid, till exempel på arbetet eller vid boende i flerfamiljshus. Laddningsställen som räknas in i målet kan vara kommunens eller extern aktörs, dock räknas inte laddning vid enbostadshus in. Huvudansvarig: Kommunens kontaktperson i Skåne Nordvästs elbilssamarbete. (Idag: Näringslivsutvecklaren.) Uppföljning: Antal laddningsställen i den geografiska kommunen sammanställs årligen. Ansvarig för uppföljning: Kommunens kontaktperson i Skåne Nordvästs elbilssamarbete. (Idag: Näringslivsutvecklaren.) 6. Minst 75 procent av kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast Förtydligande: Målet gäller förvaltningarnas och de helägda kommunala bolagens egna fordon, upphandlade persontransporter, upphandlade tjänster utförda med hjälp av lastbilar, arbetsmaskiner, etc. samt transporter av varor kommunen köper in. Huvudansvarig: Kommunens egna fordon: respektive förvaltning i samarbete med fordonsansvarig. Upphandlade persontransporter: ansvariga för färdtjänst och skolskjuts. Upphandlade tjänster med arbetsmaskiner: fordonsansvarig. Transporter av varor: upphandlingsenheten. De helägda kommunala bolagen ansvarar för sina fordon och upphandlade transporter. Uppföljning: Uppföljning sker i fyra olika grupper: Förvaltningarnas och bolagens egna fordon: 75 procent av koncernens fordon ska vara fordon som drivs med förnybart bränsle (det vill säga fordon som får framföras med B-körkort, tunga fordon som sopbilar, brandbilar, markentreprenads lastbilar samt eventuell bilpool som används av kommunen). Upphandlade persontransporter: 75 procent av de fordon som används till färdtjänst och skolskjuts ska vara fordon som drivs av fossilt bränsle. 72 3

73 Bilaga 3 till miljöprogram Upphandlade tjänster utförda med hjälp av lastbilar, arbetsmaskiner, med mera (används av markentreprenad): 75 procent av alla fordon som används i Höganäs kommun ska vara fossilfria. Kräver redovisning en gång om året av vilka fordon som använts. Transporter av varor vi köper in: 75 procent av leverantörernas använda fordonsflotta ska drivas av icke-fossila bränslen. Kräver redovisning en gång om året av vilka fordon som använts. Ansvarig för uppföljning: Kommunens egna fordon samt upphandlade tjänster med arbetsmaskiner: fordonsansvarig. Upphandlade persontransporter: ansvariga för färdtjänst och skolskjuts. Transporter av varor: upphandlingsenheten. 7. Minst 30 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiska 2 senast Förtydligande: Senast 2016 ska andelen ekologiska livsmedel vara 25 procent. Samma krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. Huvudansvarig: Kostavdelningen, samt verksamheter utanför kostavdelningen som köper livsmedel. Uppföljning: Kostavdelningen redovisar årligen hur stor andel inköp av de totala livsmedelsinköpen som är ekologiska livsmedel. Kostavdelningen sammanställer sina uppgifter med de övriga kostverksamheternas och rapporterar sammanställningen till miljöstrategen. Övriga interna och externa kostverksamheter, redovisar årligen till kostavdelningen hur stor andel inköp av de totala livsmedelsinköpen som är ekologiska livsmedel. (T ex vårdboendens mottagningskök som ligger inom socialförvaltningens organisation och externa entreprenörer). Ansvarig för uppföljning: Se ovan. 8. Kommunen ska arbeta aktivt för att minimera miljö- och klimatpåverkan vid val av livsmedel. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Motsvarande krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. Huvudansvarig: Kostavdelningen, samt verksamheter utanför kostavdelningen som köper livsmedel. 2 Med ekologiskt avses här KRAV-märkt eller EU-ekologiskt (enligt EUs förordningar EG/834/2007 och EG/889/2008). 73 4

74 Bilaga 3 till miljöprogram Uppföljning: Kostavdelningen redovisar årligen hur de följer målet genom att presentera hur de planerar menyer, logistik och inköp för att minska miljöpåverkan. Kostavdelningen sammanställer sina uppgifter med de övriga kostverksamheternas och rapporterar sammanställningen till miljöstrategen. Övriga interna och externa kostverksamheter, rapporterar årligen till kostavdelningen hur de följer målet genom att redovisa hur de planerar menyer, logistik och inköp för att minska miljöpåverkan. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. Ansvarig för uppföljning: Se ovan. 9. Kommunen ska minska matsvinnet 3 inom kostavdelningens produktionsenheter till max 5 procent av inköpsvikten. Vid serveringstillfället får svinnet vara max 10 procent. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Motsvarande krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. Huvudansvarig: Kostavdelningen samt kök utanför kostavdelningens organisation. Uppföljning: Kostavdelningen rapporterar årligen hur de följer målet genom att redovisa mätvärden från verksamheterna. Kostavdelningen sammanställer de egna värdena med övriga kostverksamheters och rapporterar sammanställningen till miljöstrategen. Övriga interna och externa kostverksamheter, rapporterar årligen till kostavdelningen hur de följer målet genom att redovisa mätvärden från verksamheterna. Ansvarig för uppföljning: Se ovan. 10. Kommunen ska arbeta aktivt för att skapa en giftfri vardag, med särskilt fokus på barn och unga. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Huvudansvarig: Alla förvaltningar och helägda kommunala bolag har ett ansvar för genomförande. Uppföljning: Alla förvaltningar och bolag redogör årligen för vilka specifika insatser som har genomförts under året. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. 3 Med matsvinn menas här mat som slängs. 74 5

75 Bilaga 3 till miljöprogram Ansvarig för uppföljning: Miljökoordinatorn på varje förvaltning och bolag. 11. Senast 2025 ska alla kommunens byggprojekt vara miljöanpassade genom certifiering, standardisering eller liknande. Förtydligande: Senast år 2020 ska minst ett av teknik- och fastighetsförvaltningens byggprojekt, samt minst ett av Höganäshems byggprojekt vara miljöanpassade genom certifiering, standardisering eller liknande. Exempel på certifiering eller standarder för hållbart byggande är Miljöbyggnad, LEED och BREEAM. Huvudansvarig: Teknik- och fastighetsförvaltningen samt Höganäshem. Uppföljning: Teknik- och fastighetsförvaltningen och Höganäshem redovisar årligen hur man arbetar med målet. Byggprojekt med certifiering, standardisering eller liknande redovisas. Ansvarig för uppföljning: Se ovan. 12. Vid anskaffning av varor, tjänster och byggentreprenader ska det ställas miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Exempel på miljömässigt relevanta krav kan vara krav på farliga ämnen som inte får finnas i produkten, krav på energieffektivitet och krav på resurshushållning 4. Även byggkoncessioner 5 ska omfattas av dessa krav. Huvudansvarig: Alla förvaltningar och helägda kommunala bolag har ett ansvar för genomförande. Uppföljning: Alla förvaltningar och bolag ska årligen redovisa hur verksamheten följer de beslutade målen genom att visa vilka åtgärder som utförts under året. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. Ansvarig för uppföljning: Miljökoordinatorn på varje förvaltning och bolag. 13. Kommunen ska arbeta aktivt för att god ekologisk status 6 uppnås i Görslövsån, Oderbäcken, Öresund och Skälderviken enligt vattendirektivet 7. 4 Att hushålla med ändliga resurser, det vill säga att inte förbruka resurser i snabbare takt än de förnyas. 5 En byggkoncession är ett kontrakt av samma slag som ett byggentreprenadkontrakt men som innebär att ersättningen till leverantören helt eller delvis utgörs av en rätt för leverantören att utnyttja anläggningen. En byggkoncession innebär till skillnad från en byggentreprenad att leverantören tar en ekonomisk risk. Se 6 Den ekologiska kvaliteten för en ytvattenförekomst som inte är konstgjord eller kraftigt modifierad, uttrycks som hög, 75 6

76 Bilaga 3 till miljöprogram Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Fram till att åtgärdsplanen är klar skriver ekologen en redogörelse över vilka åtgärder som har genomförts under året och vilka resultat dessa har gett. Målet är uppnått när vattenmyndigheterna 8 har beslutat att statusen har uppnåtts. Ansvarig för uppföljning: Ekologen. 14. Kommunen ska arbeta aktivt för att nya våtmarker anläggs i odlingslandskapet. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Fram till att åtgärdsplanen är klar redogör ekologen för hur kommunen har arbetat för att uppfylla målet. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. Ansvarig för uppföljning: Ekologen. 15. Kommunen ska arbeta aktivt för att inrätta skyddszoner utmed vattendragen. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen i samarbete med teknik- och fastighetsförvaltningen. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Fram till att åtgärdsplanen är klar redovisar ekologen hur kommunen har arbetat med målet. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. Ansvarig för uppföljning: Ekologen god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. En bedömning skall ske enligt så kallade bedömningsgrunder som framgår av Naturvårdsverkets klassificeringsföreskrifter (NFS 2008:1). Det innebär i praktiken att en bedömning ska ske av de olika kvalitetsfaktorer och parametrar som anges i bilagorna till föreskrifterna, för att leda fram till en samlad bedömning av vattenförekomstens ekologiska status. Se 7 EUs ramdirektiv för vatten, 2000/60/EG, anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten. 8 Kommunen berörs av två vattenmyndigheter; Södra Östersjöns vattenmyndighet med gräns vid Kullen där vattenmyndigheten Västerhavet tar vid. 76 7

77 Bilaga 3 till miljöprogram Senast 2025 ska samtliga enskilda avlopp minst uppfylla kraven i Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2006:7 Förtydligande: Målet gäller den geografiska kommunen. Huvudansvarig: Miljöavdelningen Uppföljning: Miljöavdelningen redovisar årligen hur många enskilda avlopp som finns kvar att åtgärda. Ansvarig för uppföljning: Miljöavdelningen. 17. Senast 2016 ska det finnas tydliga riktlinjer för användning av bekämpningsmedel på kommunal mark. Huvudansvarig: Teknik- och fastighetsförvaltningen i samarbete med exploateringsingenjören och miljöavdelningen. Uppföljning: När riktlinjerna är klara är målet uppnått. Ansvarig för uppföljning: Miljöstrategen 18. Kommunen ska förbättra förutsättningarna för ekosystemtjänster 9 vid planering och drift. Förtydligande: Målet gäller från 2016 och framåt. Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. Ansvarig för uppföljning: Samhällsbyggnadschef och teknik- och fastighetschef tills arbetsgrupp är tillsatt. Därefter ansvarar arbetsgruppen för uppföljning. 19. Vid nyexploatering ska kommunen säkra reträttvägar för flora och fauna 10 med anledning av framtida förändring av strandlinjen. Förtydligande: Klimatförändringarna kan innebära att strandmiljöerna eroderar och översvämmas, vilket förändrar strandlinjen. Målet gäller från 2015 och framåt. 9 Ekosystemtjänster kan definieras som de nyttor människan får gratis från naturen. Exempel är bins pollinering av fruktträd, vattenrening och fotosyntesen. 10 Om strandlinjen förändras behöver strandens växt- och djurliv nya angränsande områden. 77 8

78 Bilaga 3 till miljöprogram Huvudansvarig: Ekologen Uppföljning: En årlig redogörelse görs för hur målets lyfts i regionens och kommunens översiktliga planering och även i detaljplaner. Ansvarig för uppföljning: Strandskyddsgruppen (består idag av en representant för bygglovsavdelningen, en representant för planavdelningen och ekologen). 20. Kommunen ska utbilda och engagera sina anställda till ett aktivt miljöarbete. Förtydligande mål 20-22: Mål är inte mål på det viset att de går att mäta eller sätta en tidsram på. Men målen har en viktig uppgift genom att de uttrycker kommunens vilja att öka kunskapen, delaktigheten och engagemanget såväl internt som externt. Genom att ta med målen i miljöprogrammet säkerställs att även dessa mål får åtgärder kopplade till sig i åtgärdsplanerna. Kommunen ska arbeta med målen under miljöprogrammets hela livslängd, De ska följas upp årligen genom skriftliga redogörelser, men målen kommer inte att bedömas utifrån om de är uppfyllda, eftersom de är en del av en ständig förbättringsprocess. Huvudansvarig: Alla förvaltningar och helägda kommunala bolag har ett ansvar för genomförande. Centrala satsningar samordnas av miljöstrategen. Uppföljning: Alla förvaltningar och bolag redogör årligen för vilka specifika insatser som har genomförts under året. De gör också en sammanställning av vilka utbildningar med miljökoppling som har genomförts under året och hur många medarbetare som har tagit del av utbildningarna. Miljöstrategen redogör för centrala satsningar. Ansvarig för uppföljning: Se ovan. 21. Kommunen ska engagera andra arbetsgivare, företag och föreningar i den geografiska kommunen att genomföra miljöinriktade projekt. Förtydligande mål 20-22: Mål är inte mål på det viset att de går att mäta eller sätta en tidsram på. Men målen har en viktig uppgift genom att de uttrycker kommunens vilja att öka kunskapen, delaktigheten och engagemanget såväl internt som externt. Genom att ta med målen i miljöprogrammet säkerställs att även dessa mål får åtgärder kopplade till sig i åtgärdsplanerna. Kommunen ska arbeta med målen under miljöprogrammets hela livslängd, De ska följas upp årligen genom skriftliga redogörelser, men målen kommer inte att bedömas utifrån om de är uppfyllda, eftersom de är en del av en ständig förbättringsprocess. Huvudansvarig: Näringslivsavdelningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Uppföljning: Näringslivsavdelningen, kultur- och fritidsförvaltningen och miljöstrategen redogör årligen för hur kommunen har arbetat med målet. 78 9

79 Bilaga 3 till miljöprogram Ansvarig för uppföljning: Näringslivsavdelningen, kultur- och fritidsförvaltningen och miljöstrategen. 22. Kommunen ska informera och engagera invånarna till en miljömedveten livsstil. Förtydligande mål 20-22: Mål är inte mål på det viset att de går att mäta eller sätta en tidsram på. Men målen har en viktig uppgift genom att de uttrycker kommunens vilja att öka kunskapen, delaktigheten och engagemanget såväl internt som externt. Genom att ta med målen i miljöprogrammet säkerställs att även dessa mål får åtgärder kopplade till sig i åtgärdsplanerna. Kommunen ska arbeta med målen under miljöprogrammets hela livslängd, De ska följas upp årligen genom skriftliga redogörelser, men målen kommer inte att bedömas utifrån om de är uppfyllda, eftersom de är en del av en ständig förbättringsprocess. Huvudansvarig: Alla förvaltningar och helägda kommunala bolag har ett ansvar för genomförande. Kommunikationsavdelningen samordnar. Uppföljning: Alla förvaltningar och bolag redogör årligen för hur de har arbetat med målet. Ansvarig för uppföljning: Miljökoordinatorn på varje förvaltning och bolag

80 Bilaga 3 till miljöprogram FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG BERÖRDA AV RESPEKTIVE MÅL Huvudansvariga för genomförande Mål i remissversionen Mål i slutversionen Samhällsbyggnadsförvaltningen Teknik- och fastighetsförvaltningen Kommunledningskontoret Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Höganäshem Höganäs Energi Kommentar Mål 1 Mål 1 X X X X X X X X X Mål 4 Mål 2 X X X X X X X X X Mål 6 Mål 3 X X X Mål 7 Mål 4 X X Mål 8 Mål 5 X 11 Mål 9 Mål 6 (X) X X X X (X) (X) X X 12 Mål 11 Mål 7 X (X) X 13 Mål 12 Mål 8 X (X) X 13 Mål 13 Mål 9 X (X) X 13 Mål 14 Mål 10 X X X X X X X X X Mål 15 Mål 11 X X Mål 16 Mål 12 X X X X X X X X X Mål 19 Mål 13 X X Mål 20 Mål 14 X X Mål 21 Mål 15 X (X) Mål 22 Mål 16 X 14 Mål 23 Mål 17 (X) X Mål 25 Mål 18 X X Mål 26 Mål 19 X 15 Mål 28 Mål 20 X X X X X X X X X Mål 30 Mål 21 X X 16 Mål 31 Mål 22 X X X X X X X X X Totalt Kommunens kontaktperson i Skåne Nordvästs elbilssamarbete. (Idag: Näringslivsutvecklaren.) 12 Kommunens egna fordon: respektive förvaltning i samarbete med fordonsansvarig. Upphandlade persontransporter: ansvariga för färdtjänst och skolskjuts. Upphandlade tjänster med arbetsmaskiner: fordonsansvarig. Transporter av varor: upphandlingsenheten. Bolagen ansvarar för sina fordon och upphandlade transporter. 13 Kostavdelningen, samt verksamheter utanför kostavdelningen som köper livsmedel. 14 Miljöavdelningen 15 Ekologen 16 Näringslivsavdelningen och kultur- och fritidsförvaltningen

81 Bilaga 3 till miljöprogram Ansvariga för uppföljning Mål i remissversionen Mål i slutversionen Samhällsbyggnadsf. Teknik- och fastighetsf. Kommunledningskontoret Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Mål 1 Mål 1 X Miljöstrategen Mål 4 Mål 2 X Mål 6 Mål 3 X Mål 7 Mål 4 X Trafikplaneraren Mål 8 Mål 5 X 17 Mål 9 Mål 6 X X (X) (X) 18 Mål 11 Mål 7 X X 19 Mål 12 Mål 8 X X 19 Mål 13 Mål 9 X X 19 Mål 14 Mål 10 X X X X X X X X X Mål 15 Mål 11 X X Mål 16 Mål 12 X X X X X X X X X Mål 19 Mål 13 X Ekologen Mål 20 Mål 14 X Ekologen Mål 21 Mål 15 X Ekologen Mål 22 Mål 16 X Miljöavdelningen Mål 23 Mål 17 X Miljöstrategen Mål 25 Mål 18 X X 20 Mål 26 Mål 19 X 21 Mål 28 Mål 20 X X X X X X X X X 22 Mål 30 Mål 21 X X X 23 Mål 31 Mål 22 X X X X X X X X X Totalt Kultur- och fritidsf. Räddningstjänsten Höganäshem Höganäs Energi Kommentar 17 Kommunens kontaktperson i Skåne Nordvästs elbilssamarbete. (Idag: Näringslivsutvecklaren.) 18 Kommunens egna fordon samt upphandlade tjänster med arbetsmaskiner: fordonsansvarig. Upphandlade persontransporter: ansvariga för färdtjänst och skolskjuts. Transporter av varor: upphandlingsenheten. 19 Kostavdelningen, samt verksamheter utanför kostavdelningen som köper livsmedel. 20 Samhällsbyggnadschef och Teknik- och fastighetschef tills arbetsgrupp är tillsatt. Därefter ansvarar arbetsgruppen för uppföljning. 21 Strandskyddsgruppen (består idag av en representant för bygglovsavdelningen, en representant för planavdelningen och ekologen). 22 Varje förvaltning och bolag redogör årligen för vilka specifika insatser som har genomförts under året. De gör också en sammanställning av vilka utbildningar med miljökoppling som har genomförts under året och hur många medarbetare som har tagit del av utbildningarna. Miljöstrategen redogör för centrala satsningar. 23 Näringslivsavdelningen, kultur- och fritidsförvaltningen och miljöstrategen

82 Bilaga 4 till miljöprogram REMISSAMMANSTÄLLNING MED ÄNDRINGSFÖRSLAG BAKGRUND OCH LÄSANVISNINGAR Miljöprogram remitterades under perioden 1 april-5 juni Remissen skickades till: Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige Kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, miljötillsynsnämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden Höganäshem, Höganäs Energi och NSR Region Skåne Länsstyrelsen Helsingborgs stad Ängelholms kommun Höganäs AB Taxi Höganäs Handelsplats Höganäs Företagarna i Höganäs Vikens företagarförening Ungdomsrådet LRF Höganäs Naturskyddsföreningen Kullabygden Information om remissen har också funnits på kommunens hemsida, på arbetsnätet samt i en notis i HK Magasin. Följande har lämnat remissvar: 1. Centerpartiet i Höganäs 2. Folkpartiet i Höganäs 3. Miljöpartiet i Höganäs 4. Moderaterna i Höganäs 5. Socialdemokraterna i Höganäs 6. Vänsterpartiet i Höganäs 7. Kommunstyrelsen (inkluderar svar från kultur- och fritidsförvaltningen, räddningstjänsten, samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen) 8. Byggnadsnämnden 9. Miljötillsynsnämnden 10. Socialnämnden 11. Utbildningsnämnden 12. Höganäshem 13. NSR 82 1

83 14. Länsstyrelsen i Skåne 15. Ängelholms kommun 16. Höganäs AB 17. Ungdomsrådet LÄSANVISNINGAR Det har inkommit 17 remissvar, med synpunkter på miljöprogrammet. Vi har valt att samla synpunkterna under olika rubriker. Först kommer generella synpunkter på målen, det vill säga synpunkter som berör flera mål. Därefter samlas synpunkter på specifika mål och på temaområdena. De mål som har fått synpunkter har skrivits ut (så som de var formulerade i remissversionen) i remissammanställningen. Förslag till nya mål beskrivs under en egen rubrik. Slutligen samlas övriga synpunkter, vilket inkluderar synpunkter på strukturen i dokumentet, redaktionella synpunkter och synpunkter på genomförande och uppföljning. Som ett resultat av remissvaren har ett antal mål tagits bort. Målen har därför numrerats om i den nya versionen av miljöprogrammet. Det som till exempel i remissversionen var mål 31 är i den nya versionen mål 22. Om inget annat anges är det remissversionens målnumrering som avses i detta dokument. Efter varje synpunkt har kommentar infogats om hur synpunkten har beaktats (i kursiv text). GENERELLT OM MÅLEN MINSKA ANTAL MÅL Moderaterna, byggnadsnämnden, miljötillsynsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen: Har kommit med synpunkter om att minska antalet mål. Moderaterna och samhällsbyggnadsförvaltningen: Har angett att ca 10 mål hade varit lagom. Byggnadsnämnden: Önskar mer övergripande mål. Miljötillsynsnämnden: Vill ta bort mål 8 och mål 10. Socialdemokraterna: Vill ta bort mål 7. Kommentar: Att ta fram lagom många mål, som är övergripande, men samtidigt detaljerade nog för att vara tydliga och mätbara, med en lagom ambitionsnivå och som sträcker sig över elva år är ingen lätt uppgift. Samtidigt som det har kommit synpunkter om att minska antalet mål har det i remissvaren kommit önskemål om flera nya mål (se rubrik Förslag till nya mål). Endast miljötillsynsnämnden och Socialdemokraterna har kommit med konkreta förslag om vilka mål som ska strykas. Vi stryker därför mål 10, som miljötillsynsnämnden har föreslagit. I vår strävan att minska ner på antalet mål utan att tappa alltför mycket i ambitionsnivå eller tydlighet har vi har tagit bort mål där en stor del av åtgärderna kan gå in i ett annat mål eller där målets intention bevakas i ett annat av kommunens styrdokument. Åtgärderna i mål 2 och 3 kan till stor del täckas upp i mål 1 och åtgärderna i mål 29 kan genomföras inom ramen för mål 28. Syftet med mål 17 och delvis mål 18 bevakas i kommunens avfallsplan. Syftet med mål 24 bevakas i kommunens kommande grönplan och naturvårdsplan. Syftet med mål 27 bevakas i kommunens översiktsplan. Det är nu 22 mål kvar. Att plocka bort ytterligare mål skulle leda till en väldigt låg ambitionsnivå. Antalet mål bör ses i perspektivet att miljöprogrammet sträcker sig över elva år. Olika mål berör olika delar av organisationen. För respektive förvaltning och bolag blir det betydligt färre mål att ta hänsyn till. Åtgärd: Mål 2, 3, 5, 10, 17, 18, 24, 27 och 29 tas bort. Bilaga 3 kompletteras med en bild som visar vilka mål som berör de olika förvaltningarna och bolagen. 83 2

84 MÅL FRÅN 2015 OCH FRAMÅT Teknik- och fastighetsförvaltningen: Ifrågasätter generellt tidpunkten för uppfyllande av målen. Flera av målen anges att de gäller från 2015 och framåt. Enligt vår uppfattning är då målen redan uppfyllda när miljöprogrammet börjar gälla. För att uppfattas som mål till 2025 bör målen skärpas. Om det inte är möjligt får de anges som mål med uppfyllelse senare än är Kommentar: Att målen gäller från 2015 och framåt innebär att det är mål som vi ska arbeta med varje år. Oftast handlar det om mål som är svåra att mäta och där uppföljning ska ske enligt åtgärdsplanerna. Åtgärdsplanerna kommer då att innehålla åtgärder som ska genomföras olika år. Om åtgärderna är genomförda de angivna åren anses målet vara uppfyllt. MÅLÅR BÖR FRAMGÅ AV MÅLFORMULERINGEN Miljötillsynsnämnden: I mål 16, 20, 21, 24, 26 och 27 bör det framgå av målformuleringen att målet gäller från år 2015 och framåt. I mål 25 bör det framgå av målformuleringen att målet gäller från år 2016 och framåt. Kommentar: Fokus har varit att målformuleringarna ska vara så tydliga som möjligt utan att vara onödigt långa. När årtalen inte självklart passar in i själva målformuleringen, har vi valt att lägga dem i förtydligandet som hör till målet. TA FRAM DELMÅL Miljötillsynsnämnden: För flera mål är 2025 för långt fram. Det bör åtminstone finnas ett delmål till tidigare datum. I många fall är det lämpligt att använda år 2018, eftersom nästa mandatperiod sträcker sig mellan år 2014 och år Kommentar: Alla mål är inte formulerade så att det är självklart att göra delmål. I de fall specifika förslag har framkommit beaktas de under respektive mål. MÅL INTE MÄTBARA Samhällsbyggnadsförvaltningen: Miljömål 12 och 14 är inte mätbara. Kommentar: I arbetsprocessen har mätbara mål eftersträvats. Att endast ha mätbara mål skulle utesluta en del av målen och därmed också innebära att många viktiga åtgärder på miljöområdet inte följs upp och därmed riskerar de att inte bli utförda. Flera mål är inte mätbara. Däremot har vi gjort dem uppföljningsbara genom att säga att målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. För t ex mål 14 om en giftfri vardag innebär det att man vid framtagande av åtgärdsplan för det målet sätter upp en checklista för vilka åtgärder som ska genomföras de olika åren. När alla åtgärder är genomförda är målet uppfyllt. SPECIFIKA MÅL OCH TEMAOMRÅDEN De fem temaområdena är: 1. Energi 2. Transporter 3. Hållbar konsumtion 4. Mark, vatten och natur 5. Utbildning, kommunikation och engagemang 84 3

85 ENERGI Vänsterpartiet: Biogas kan utvinnas ur gödsel samtidigt som metangasen minskas. Först och främst är det bönder som producerar biogas från gödsel på sina gårdar. Ökad satsning på biogas är en väg att gå. Vår kommunala energiplanering bör omfatta även geoenergi. I kommunen skulle man kunna komma med placeringsmål för både solen och solvärme som då skulle ge hushållen en tydlig signal att solenergi är vårt att satsa på. Kraftfulla kommunala investeringar i sol- och vindkraft kommer också skapa efterfrågan inom en rad olika områden, vilket också kommer bidra till en ökad sysselsättning och möjligheter för företagsetableringar i kommunen. Vi menar också att det är viktigt att de kommunala investeringarna exempelvis i vindkraft sker lokalt i Höganäs kommun, för att skapa fler jobb lokalt. Vi vill energieffektivisera hela det kommunala fastighetsbeståndet. Detta kräver en total energibesiktning och konkreta åtgärdsplaner för varje fastighet. Genom tilläggsisolering, förbättrad ventilation, solfångare och andra energisparande åtgärder vill vi sänka kommunens energiförbrukning. Åtgärd: Synpunkterna kommer att beaktas i arbetet med åtgärdsplanerna. Länsstyrelsen: Under temaområdena Energi och Transporter kan med fördel Energibalans för Skåne beskrivas kort: Kommentar: Det har varit en tydlig strategi att hålla huvuddokumentet så kortfattat och överskådligt som möjligt. Därför avstår vi från att redogöra för Skånes energibalans. Teknik- och fastighetsförvaltningen: Generellt efterfrågas vilket basår som uppföljningen av målen utgår från. Statistik eftersläpas alltid minst ett år. Miljöprogrammet sträcker sig från 2015 till Förutsätter miljöprogrammet år 2010 eller 2011 som basår? Kanske borde basåret vara 2014 eller 2015? Kommentar: Basåret framgår i respektive mål. Statistik som hämtas från RUS och SCB eftersläpar 2-3 år har därför använts som basår för mål 1, 2 och 4, eftersom det var senast tillgängliga statistik då remissversionen skickades ut. Höganäs AB: Ett aktivt stöd för olika typer av systemsamverkan på energiområdet bör uppmuntras där primärenergi och andra resurser utnyttjas optimalt genom samarbete mellan olika aktörer. Det samarbete som finns mellan det kommunala avloppsreningsverket och bolaget utgör ett utmärkt exempel. Kommentar: Vi instämmer i att samarbetet mellan kommunen och Höganäs AB har varit mycket positivt och vi hoppas att det ska generera nya gemensamma projekt i framtiden. Detta är en åtgärd som har potential att bidra till mål 1, 4 och 6. Åtgärd: Synpunkterna kommer att beaktas i åtgärdsplanerna. Höganäs AB: Sammantaget tycker vi att förslagen på energiområdet saknar helhetssyn och fokuserar alltför snävt på traditionell energieffektivisering och lokal produktion av förnyelsebar energi. Kommentar: Vi anser att energieffektivisering är viktigt ur såväl ekonomisk som miljömässig synpunkt. Att kommunen sätter mål för och fokuserar på sådant kommunen kan påverka tycker vi är rimligt. MÅL 1 (NYTT NUMMER: 1) Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 % mellan 2011 och Förtydligande: Målet gäller det geografiska området, exklusive industrisektorn och sätts i relation till antal invånare. Sifforna baseras på utsläpp som härstammar från fossila källor. 85 4

86 Uppföljning: Statistik hämtas årligen från den nationella emissionsdatabasen via RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Centerpartiet: Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 30 % mellan 2011 och Miljöpartiet: Föreslår en minskning med 30 %. Vänsterpartiet: En minskning med 30 % vore ett bra steg mot vår målsättning att minska utsläppen med minst 40 %. Socialdemokraterna: Utsläppens minskning över tid är för svag. Vi jämför med miljömålen fastställda av Naturvårdsverket. Miljötillsynsnämnden: I mål 1 är utsläppens minskning över tid för liten, minskningen bör vara större. En viktig måttstock här är de miljömål Naturvårdsverket har fastställt och målsättningar som kommuner i framkant har satt upp. Det är tydligare att använda absoluta tal än procents minskning och det bör finnas ett delmål till Miljötillsynsnämnden föreslår att målformuleringen ändras till följande: Utsläppen av växthusgaser ska minska till högst 4 ton per invånare år 2018 och till högst 2,5 ton per invånare år Miljötillsynsnämnden är enig om att industrisektorn inte ska räknas in i målet. Kommentar: Den föreslagna minskningen med 20 % mellan år 2011 och 2025 motsvarar en årlig minskning på 1,43 %. Sveriges nationella mål med 40 % minskning mellan år 1990 och 2020 motsvarar en årlig minskning med 1,33 %. Det är dock inte helt jämförbart eftersom målen spänner över olika år, men är det närmaste vi kan komma en jämförelse. Sett i det perspektivet anser vi att målet är rimligt. Miljöprogrammet ska revideras i mitten av programperioden och vi föreslår att vi då eventuellt justerar den procentuella minskningen. Vi tycker att en minskning i procent är tydligare än i absoluta tal. Dels eftersom ett ton koldioxidekvivalenter är svårt att kommunicera på ett pedagogiskt sätt och dels eftersom ett mål i minskning i absoluta tal per person kan missuppfattas så att man inte förstår att det även gäller utsläpp från t ex kommunal verksamhet och godstransporter. Åtgärd: Ett delmål på 10 % minskning till 2018 läggs till mål 1. I övrigt inga ändringar. MÅL 2 MÅLET STRYKS Energianvändningen ska minska med minst 20 % mellan år 2011 och år Förtydligande: Målet gäller det geografiska området, inklusive industrisektorn och sätts i relation till antal invånare. Uppföljning: Statistik hämtas årligen från SCB. Miljötillsynsnämnden: För mål 2 bör det finnas ett delmål till år Miljötillsynsnämnden föreslår att målformuleringen ändras till: Energianvändningen ska minska med minst 10 % till år 2018 och med minst 20 % till år 2025 jämfört med 2011 års nivå. Socialdemokraterna: Att sätta tidsblocket mellan 2011 och 2025 går vi inte med på. Det skall vara 2014 och 2018 för kommunens verksamheter. Höganäs AB: Mål 2 bör inte inkludera tillverkningsindustrin då detta kan innebära att kommunens målsättning inte nås. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 3 MÅLET STRYKS Senast år 2025 ska minst 20 % av den energi som används inom den geografiska kommunen komma från förnybara källor 1. 1 Förnybara energikällor är sådana som återbildas hela tiden genom exempelvis solens eller månens 86 5

87 Förtydligande: Målet gäller det geografiska området, inklusive industrisektorn. Uppföljning: Statistik hämtas årligen från SCB. Miljötillsynsnämnden: Vill framhålla att miljöbalkens krav om bästa möjliga teknik alltid ska beaktas vid miljöprövning. Det gäller även vilken energikälla som används. Att använda bästa möjliga teknik ger ofta både en miljövinst och en kostnadseffektivisering och bör ge en ökning av den förnybara energin i enlighet med det mål som är satt. Socialdemokraterna: Tycker att målåret ska vara 2020 istället för Miljöpartiet: Menar att 20 % är ett för lågt ställt mål när man jämför med det nationella mål som EU har tilldelat Sverige. Detta bindande mål är 49 % förnybar energi till Säkert kan viss industri finna det svårt att nå EU-målet, men ribban måste sättas högt. Vi föreslår att vi senast 2025 har minst 35 % förnybar energi. Höganäs AB: Mål 3 bör inte inkludera tillverkningsindustrin då detta kan innebära att kommunens målsättning inte nås. När det gäller begreppet förnyelsebar energi förefaller programmet också ha antagit en unik definition genom att endast räkna biobränslen och förnyelsebar el som produceras inom kommunens gränser. Eftersom ca 50 procent av Sveriges elproduktion utgörs av förnyelsebar el blir detta direkt missvisande vad avser energianvändningens egentliga miljöpåverkan och hållbarhet. Vi föreslår att man vid beräkning av målet tar hänsyn till andelen förnybart i svensk eller nordisk elproduktion och anpassar målnivån därefter. Kommentar: Målet syftade till att öka energi från förnybara källor på bekostnad av energi från ickeförnybara källor. Men det vi kan mäta överensstämmer inte med målets syfte. Det är svårt att få fram rätt statistik. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 4 (NYTT NUMMER: 2) Höganäs kommun inklusive de kommunala bolagen ska minska sin energianvändning med minst 25 % mellan 2011 och Förtydligande: Målet inkluderar uppvärmning och el. Energianvändning från transporter behandlas i transportområdet. Målet gäller absoluta tal och inte per invånare. Målet är normalårskorrigerat. Uppföljning: Uppföljning sker i samband med rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. Byggnadsnämnden: Kommunens byggnader skall energieffektiviseras när de byggs om. Socialdemokraterna: Vill ersätta målet med: Höganäs kommun inklusive de kommunala bolagen ska minska sin energianvändning väsentligt genom att energieffektivisera det kommunala fastighetsbeståndet mellan år 2014 och Kommentar: Att energieffektivisera kommunens byggnader är en viktig åtgärd för att uppnå mål 4. Men det finns även andra åtgärder för att energieffektivisera och därför tycker vi målet är bättre som det är då det är mätbart och avser energianvändning även inom andra områden. Åtgärd: Frågan om energieffektivisering av byggnader beaktas i åtgärdsplanerna. Miljötillsynsnämnden: Målet är för lågt satt och också för långt fram. Här smiter man undan krav på energieffektivisering av kommunal verksamhet, vilken måste ske omedelbart. Det bör också finnas en differentiering mellan Höganäshem och resten av den kommunala organisationen, eftersom utgångspunkten är olika. Det bör alltså finnas ett mål 4a och ett inverkan på jorden. Solenergi, vattenkraft, vindkraft, tidvattenenergi och vågenergi tillhör de förnybara energikällorna. Biobränslen, från exempelvis skogsbruket, räknas också som en förnybar energikälla så länge som tillväxten är lika stor som avverkningen. Till de förnybara energikällorna räknas också biogas, det vill säga gas som vi människor kan utvinna ur olika biologiska material, exempelvis från matrester. (Energimyndighetens definition på förnybara energikällor ) 87 6

88 mål 4b. Miljötillsynsnämnden föreslår att mål 4a får lydelsen: Höganäs kommun exklusive Höganäshem ska minska sin energianvändning med minst 50 % mellan år 2011 och år och att mål 4b får lydelsen Höganäshem ska minska sin energianvändning med minst 20 % mellan år 2011 och år Kommentar: Vi bedömer att energibesparingar på 20 % är rimliga till 2020 för såväl Höganäshem som övrig kommunal verksamhet. Åtgärd: Ett delmål om 20 % minskning till 2020 läggs till det ursprungliga målet. MÅL 5 MÅLET STRYKS Höganäs kommun inklusive de kommunala bolagen ska från och med 2016 endast använda el från förnybara källor. Uppföljning: Uppföljning sker i samband med rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. Räddningstjänsten: Det bör tilläggas att målet gäller normaldrift. Kommunen har ett antal reservkraftverk som drivs med diesel. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 6 Höganäs kommun inklusive de kommunala bolagen ska senast år 2025 enbart använda värmeenergi från fjärrvärme eller förnybara källor. Uppföljning: Uppföljning sker i samband med rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. Miljöpartiet: Vi föreslår följande tillägg: att minst 50 % av fjärrvärmen produceras med biogas eller annat förnybart bränsle. Kommentar: Ca 90 % av värmen i fjärrvärmenätet är restvärme från Höganäs AB. Kommunen kan inte styra över vilken energikälla Höganäs AB använder. Det är önskvärt att en större del av fjärrvärmen kommer från förnybara bränslen. Hur det kan göras beaktas i åtgärdsplanerna. Åtgärd: Frågan beaktas i arbetet med åtgärdsplanerna. Räddningstjänsten: Det bör tilläggas att målet gäller normaldrift. Kommunen har ett antal reservkraftverk som drivs med diesel. Åtgärd: Förtydliga att målet gäller normaldrift. Socialdemokraterna: Målåret ska vara Miljötillsynsnämnden: Målet bör klaras till år Vi hinner utan vidare ta bort alla oljebrännare som används inom kommunens egna verksamheter till dess. Kommentar: Vi är på god väg att få bort olja som bränsle i våra fastigheter. Den stora utmaningen är de fastigheter som värms med gas. Gasen i nätet består idag av en blandning av naturgas och biogas. Bedömningen av huruvida gasen i nätet i framtiden endast kommer att bestå av biogas är avgörande för beslut om att byggnaderna ska byta uppvärmningssystem. Åtgärd: Målåret ändras till TRANSPORTER Vänsterpartiet: För att lyckas öka vårt resande med kollektiva färdmedel krävs en utbyggd, tillgänglig, prisvärd och väl fungerande kollektivtrafik för alla. Tillgängligheten till stationer, bytespunkter och hållplatser har stor betydelse för att öka intresset för att resa kollektivt. Vänsterpartiet vill se en ytterligare samordning och en effektivare användning av kommunens bilar. Bättre samordning mellan förvaltningar och smartare bokningssystem gör användandet av kommunala fordon mer effektivt. För de verksamheter där den dagliga 88 7

89 körsträckan tillåter ska i första hand elbilar användas. För att minska den lokala biltrafiken behöver vi fler cykelvägar. En handlingsplan för att öka cyklandet i kommunen behövs. Åtgärd: Synpunkterna beaktas i arbetet med åtgärdsplanerna samt kommunens resepolicy. Socialnämnden: När det gäller området transporter bedöms det angeläget att förvaltningarnas samlade behov av transporter och möjliga miljövänliga transporter inhämtas för att samordna dessa och en gemensam upphandling av transporter och transportmedel ska kunna ske. Åtgärd: Synpunkterna beaktas i arbetet med åtgärdsplanerna samt kommunens resepolicy. MÅL 7 (NYTT NUMMER: 4) Andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 40 % år Förtydligande: Målet gäller de totala resorna, såväl de inom kommunen som de in och ut ur kommunen. Uppföljning: Antalet resor till fots, med cykel, kollektivtrafik och bil mäts i resvaneundersökningar (RVU) med några års mellanrum. Samhällsbyggnadsförvaltningen: Utbyggnad av cykelvägnät saknas som ett specifikt miljömål. Det ingår dock som en åtgärd under mål sju. Lämpligheten i detta kan ifrågasättas. Kommentar: Att bygga ut cykelvägar är inget mål i sig självt. En miljönytta får vi först om bilresor byts ut mot cykelresor. Målet fokuserar på att öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Att bygga cykelvägar är en åtgärd att nå dit, men det finns även andra åtgärder för att nå målet. Socialdemokraterna: Stryk alltihop. Punkten behövs inte. Se vår resepolicy som i övrigt skall uppdateras för det flygs bl. a. en hel del på den här kommunen och sen så får folk faktiskt själv bestämma om de ska ta flyget eller gå till Stockholm. Kommentar: Målet gäller resor som görs i den geografiska kommunen. Att öka andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång på bekostnad av biltrafiken är viktigt för att minska trafikens miljöpåverkan. Åtgärd: Förtydliga att målet gäller den geografiska kommunen. Miljöpartiet: Andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 50 % Dessutom ska antalet resor med privatbil som är kortare än fem kilometer minska med 10 % till år Kommentar: Utifrån erfarenheter i andra kommuner bedömer vi att det är mycket svårt att nå en andel på 50 procent till år Tyvärr är det också svårt att mäta korta resor med privatbil på rätt sätt. När målet formulerades hade vi inte fått resultatet av den resvaneundersökning som gjordes Nu (oktober 2014) kan vi se att andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång har minskat till 26 procent av de totala resorna. Utifrån det resultatet föreslås att målet ändras till att 35 procent av de totala resorna ska göras med kollektivtrafik, cykel och gång. Miljöprogrammet kommer att revideras i halvtid och då kommer även detta mål att ses över. MÅL 8 (NYTT NUMMER: 5) År 2025 ska det finnas minst 100 laddningsställen för elbilar. Förtydligande: Med laddningsställen avses såväl vanliga laddstolpar som snabbladdningsstationer. Möjlighet att ladda elbilar ska finnas på strategiska ställen, det vill säga där människor uppehåller sig en längre tid, t ex på arbetet eller vid boende i flerfamiljshus. Laddningsställen som räknas in i målet kan vara kommunens eller extern aktörs, dock räknas inte laddning vid privat bostad. Uppföljning: Antal laddningsställen i den geografiska kommunen sammanställs årligen. 89 8

90 Folkpartiet: Tycker att det är viktigare i detta fall att fokusera på den strategiska placeringen än antalet. Socialdemokraterna: År 2020 ska det finnas minst 50 laddningsställen för elbilar. Miljöpartiet: Minst 60 laddningsställen 2020 och minst 150 laddningsställen Miljötillsynsnämnden: Målet kan tas bort helt. Miljötillsynsnämnden ifrågasätter vilken analys som ligger bakom siffran 100 laddningsställen. Räddningstjänsten: Är vi säkra på att detta kommer att slå så att vi inte sätter laddstolpar som ingen använder? Är det inte bättre att anpassar mängden efter behovet? Kommentar: Med laddningsställen avsåg vi varje laddstolpe eller snabbladdningsstation. Men ordet ställe är missvisande, då det på ett ställe, exempelvis ICA Kvantum, kan finnas flera laddstolpar. Målet och definitionen omformuleras, så att vi nu med laddningsställe menar en plats där det finns en eller flera laddstolpar eller plats med snabbladdningsstation. Att anpassa antalet laddstolpar efter behovet blir ett hönan och ägget-resonemang ; om det inte finns möjlighet att ladda elbilar på ett enkelt sätt köper ingen elbilar och köper ingen elbilar behövs inga laddningsställen. Kommunen kan bidra till att antalet elbilar ökar genom att arbeta för bättre möjligheter att ladda elbilar. Efter ifrågasättande av att det ska vara just 100 laddstolpar, ändras målet. Det viktiga är att kommunen arbetar för att det ska finnas laddstolpar på strategiska ställen. Åtgärd: Målet omformuleras enligt följande: Antalet laddningsställen för elbilar ska öka varje år fram till Förtydligande: Med laddningsställen avses en plats där det finns en eller flera vanliga laddstolpar eller en plats med snabbladdningsstation. Möjlighet att ladda elbilar ska finnas på strategiska ställen, det vill säga där människor uppehåller sig en längre tid, t ex på arbetet eller vid boende i flerfamiljshus. Laddningsställen som räknas in i målet kan vara kommunens eller extern aktörs, dock räknas inte laddning vid enbostadshus in. Uppföljning: Antal laddningsställen i den geografiska kommunen sammanställs årligen. MÅL 9 (NYTT NUMMER: 6) Minst 75 % av kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast Förtydligande: Målet gäller: - förvaltningarnas och bolagens egna fordon, - upphandlade persontransporter, - upphandlade tjänster utförda med hjälp av lastbilar, arbetsmaskiner, etc. samt - transporter av varor kommunen köper in Uppföljning: Uppföljning sker i de fyra grupperna ovan. Miljöpartiet: Detta mål kan relateras till regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta till Har Höganäs 25 % fordon som drivs av fossila bränslen 2025 kan det målet eventuellt bli svårt att uppnå till Miljöpartiet föreslår att minst 90 % av kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast Socialdemokraterna: Minst 99 % av kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast Arbetsmaskiner kan i vissa fall inte använda sig av förnybart bränsle. Miljötillsynsnämnden: Målet är för lågt satt. Ett bättre mål är att alla kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast år De specialfordon där det inte finns alternativ som kan använda sig av förnybart bränsle undantas. 90 9

91 Teknik- och fastighetsförvaltningen: Anser att målet är för högt ställt på grund av svårigheter med tillgång av relevanta fordon inom entreprenadsidan och att målet förutsätter tillgång till tankställe för ren biogas. Idag blandas biogasen upp med naturgas för att uppnå högre verkningsgrad. Alternativt förutsätts att utvecklingen av elbilar går väldigt snabbt och att de kommer att finnas inom alla kategorier av fordon. Räddningstjänsten: Ifrågasätter om 75 % är rimligt på grund av ökade kostnader för fordonen. Kommentar: Med önskemål om både en höjning och sänkning av målets ambitionsnivå bibehålls målet. MÅL 10 MÅLET STRYKS Hemtjänsten ska minska sin bilkörning med minst 10 procent till 2016 och med minst 15 procent till 2025 Förtydligande: Antal körda km sätts i relation till antalet vårdtimmar. År 2014 används som utgångsår. Uppföljning: Hemtjänsten följer upp körsträckor för varje bil. Totalt antal körda km under ett år sätts i relation till antal vårdtimmar. Miljötillsynsnämnden: Föreslår att målet tas bort. Målet är på en alltför detaljerad nivå och detta är något hemtjänsten redan arbetar med. Socialdemokraterna: Vill ändra formuleringen på målet till Hemtjänstens fordon skall ersättas med elbilar för att kunna öka sin förmåga till längre körtider pga ökade antal vårdtimmar. De skriver också: Hur i all sin dar kan man belasta hemtjänsten med krav på att köra mindre när antalet vårdtimmar förväntas öka. Räddningstjänsten: Går detta ihop med den organisation och bemanning som finns och att vi vill att våra äldre ska bo kvar i sin bostad? Höganäs AB: Målet bör arbetas igenom för att säkerställa att inga målkonflikter mot övriga mål inom omsorgen uppstår. Vänsterpartiet: Vi skulle vilja se att man också i samband med detta mål hade lagt till om att en översyn över den centrala organisationen är väsentlig för att målet ska genomföras. Kommentar: Målet har tagits fram tillsammans med socialförvaltningen och det kan noteras att socialnämnden inte har uttryckt någon oro för målet. Antal körda mil sätts i relation till antalet vårdtimmar. Det innebär att antalet körda mil ska minska per vårdtimme, dock kan antalet körda mil öka om vårdtimmarna ökar. Målet är på en (alltför?) detaljerad nivå, och det är också ett av få förslag på mål som kan tas bort. Efter diskussion med socialförvaltningen gör vi om målet till en åtgärd under mål 1. Åtgärd: Målet stryks och omformuleras till en åtgärd i åtgärdsplanerna. HÅLLBAR KONSUMTION Miljöpartiet: Det betonas i detta kapitel att miljöanpassad upphandling är en nyckelåtgärd för att nå just hållbar konsumtion. Vi instämmer fullt ut. För att upphandlingen ska fungera så bra som möjligt måste det finnas tydliga riktlinjer etc. Hållbar konsumtion hänger ihop med hållbar produktion. Detta är också något som betonas i miljöprogrammet, vilket vi tycker är bra. Det är viktigt att även etiska aspekter av produktion beaktas. Vårt sätt att idag föda upp och ta hand om våra köttdjur, lämnar mycket övrigt att önska. Miljöpartiet föreslår att etiska aspekter av produktionen skrivs in i inledningen av temaområdet Hållbar konsumtion. Miljöpartiet föreslår även ett tillägg som handlar om att kommunen ska påverka produktionen i kommunen i en miljöpositiv riktning, till temaområdets beskrivning. Kommentar: Miljöprogrammet fokuserar på miljömässig hållbarhet. Det är ett stort och omfattande område. Det är nödvändigt att prioritera och att göra avgränsningar. Miljöprogrammet innehåller inte mål inom de stora och viktiga områdena rekreation och hälsa, klimatanpassning, kulturmiljö, social hållbarhet 91 10

92 och ekonomisk hållbarhet. Etiska aspekter på upphandling går in under området social hållbarhet. Kommunen har begränsad möjlighet att påverka produktionen i kommunen i en miljöpositiv riktning, det kan exempelvis ske genom tillsyn, information och samverkan med näringslivet. Vi tycker att vi täcker in det genom konsumtionsmålen och mål 30. Åtgärd: Tydliggöra miljöprogrammets avgränsningar. Miljöpartiet: I miljöprogrammet talas om att välja ekologiska och klimatsmarta livsmedel för att bidra till en mer hållbar konsumtion. Vi utgår från att detta betyder att kommunen kommer att minska de kommunala inköpen av kött, till fördel för vegetabiliska råvaror. Vänsterpartiet: I samband med att ekologiska livsmedel nämns vill Vänsterpartiet att även köttkonsumtionen tas upp. Att minska köttkonsumtionen är en viktig klimatåtgärd. För att minska köttkonsumtionen föreslår Vänsterpartiet att kommunen en dag i veckan enbart serverar vegetarisk mat. Vänsterpartiet anser dessutom att en mycket större del av maten ska tillagas lokalt i respektive verksamhet. Visionen är att alla större offentliga enheter ska kunna laga sina egna livsmedel. Kommentar: Att välja klimatsmarta livsmedel kan handla om att köpa mindre kött. Det kan också vara att köpa kött med mindre koldioxidutsläpp per kilo jämfört med annat kött. (T ex naturbeteskött istället för kött från djur uppfödda på sojaprotein, eller fläskkött i stället för nötkött.) Mål 12 handlar om att välja livsmedel med lägre miljö- och klimatbelastning. Hur detta ska genomföras behandlas i åtgärdsplanerna. Åtgärd: Ingen ändring frågan beaktas i åtgärdsplanerna. Höganäs AB: Hållbar konsumtion saknar mål/aktiviteter för anan konsumtion än livsmedel och blir därmed väl snäv. Kommentar: Området innehåller mål om livsmedel, en giftfri vardag, miljöanpassat byggande, miljöanpassad upphandling, avfallsminimering och resurshushållning. MÅL 11 (NYTT NUMMER: 7) Minst 25 % av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiska. Förtydligande: Målet ska uppfyllas senast 2016 och därefter ska minst den nivån bibehållas. Samma krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. Uppföljning: Andel ekologiska livsmedel av de totala livsmedelsinköpen mäts årligen. Centerpartiet: Minst 35 % av de livsmedel som kommunen köper in ska vara närodlat/närproducerat eller ekologiska. Med närodlat/närproducerat menas inom området Skåne Nordvästs 11 kommuner och gäller i första hand också ekologiska livsmedel. Miljöpartiet: Minst 25 % av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiska år 2016 och minst 50 % år Vänsterpartiet: Vi vill ha ett mål om att hälften av maten som konsumeras i offentlig sektor ska vara ekologisk till år Vi vill att mer mat ska produceras, förädlas och konsumeras lokalt. Samhällsbyggnadsförvaltningen: Målet bör vara högre än 25 procent, speciellt med tanke på miljömål 14 som förespråkar en giftfri vardag. Kommentar: Transporternas del av livsmedels totala miljöpåverkan är oftast liten. Att prioritera ekologiskt, välja livsmedel med låg klimatpåverkan och minska matsvinnet ger större effekt än att välja närproducerat. Risken med en målformulering som att X % av våra livsmedel ska vara ekologiska och/eller närproducerade är att de ekologiska livsmedlens andel blir mindre på bekostnad av de närproducerade. Det är också tveksamt om det är möjligt att ha närproducerat som ett upphandlingskriterium, med tanke på EU-reglerna kring offentlig upphandling

93 Flera synpunkter har handlat om att höja procentnivån, inga synpunkter har inkommit om att sänka den. Vi föreslår därför en höjning. Åtgärd: Målet ändras till 25 % ekologiskt till 2016 och 30 % till MÅL 14 (NYTT NUMMER: 10) Kommunen ska arbeta aktivt för att skapa en giftfri vardag, med särskilt fokus på barn och unga. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsprogrammet. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsprogrammet är genomförda. Vänsterpartiet: Under 2013 genomförde Naturskyddsföreningen Operation Giftfri Förskola där man inventerade ett stort antal förskolor. Nästa steg i deras arbete blir att utforma konkreta handlingsplaner för hur kommuner på både kort och lång sikt kan motverka gift i förskolan. Vänsterpartiet skulle vilja att kommunen skyndsamt genomför en inventering av samtliga förskolor enligt den mall som Naturskyddsföreningen utformat, och tar del av den forskning och de förslag på åtgärder som finns. Efter inventeringen av de kommunala förskolorna vill vi att det upprättas tydliga åtgärdsplaner för samtliga förskolor. Vänsterpartiet vill att Höganäs förskolor deltar aktivt i arbetet med att skapa giftfria förskolemiljöer, och håller sig uppdaterad på den forskning och kunskap som finns. Information om vad man som förälder bör tänka på när det gäller kemikalier i leksaker och annat ska finnas tillgänglig på våra förskolor. En viktig del i arbetet för en giftfri förskola är att välja produkter som inte innehåller giftiga kemikalier. Därför måste stor hänsyn tas till detta i samband med inköp till verksamheten, exempelvis vid köp av leksaker, förbrukningsmaterial eller möbler. Kommentar: Förslagen som beskrivs är alla åtgärder som syftar till att uppnå målet, vilka kommer att beaktas i åtgärdsplanerna. Åtgärd: Ingen ändring frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL 15 (NYTT NUMMER: 11) Senast år 2025 ska alla kommunens byggprojekt vara miljöanpassade genom certifiering, standardisering eller liknande. Förtydligande: Senast år 2020 ska minst ett av teknik- och fastighetsförvaltningens byggprojekt, samt minst ett av Höganäshems byggprojekt vara miljöanpassade genom certifiering, standardisering eller liknande. Exempel på certifiering eller standarder för hållbart byggande är Miljöbyggnad, LEED och BREEAM. Uppföljning: Teknik- och fastighetsförvaltningen och Höganäshem redovisar årligen hur man arbetar med målet. Byggprojekt med certifiering, standardisering eller liknande redovisas. Miljötillsynsnämnden: Målet bör vara genomfört senast år Att vi inte redan nu i upphandlingsförfarandet styr detta är betänkligt. Socialdemokraterna: Senast Att vi inte redan nu i upphandlingsförfarandet styr detta är betänkligt. Kommentar: Det finns inte idag ett ledande certifieringssystem eller liknande som är ledande nationellt sett. Olika certifieringssystem, standarder eller liknande har olika för- och nackdelar. Vi behöver först utvärdera vilket system som ska användas och sedan hitta ett lämpligt byggprojekt att testa på. Från att beslutet tas till att byggnaden står klar kan det ta några år. Vi bedömer inte att det är rimligt att delmålet ska vara klart tidigare än

94 MÅL 17 MÅLET STRYKS Kommunen ska arbeta för minskade avfallsmängder och ökad resurshållning i den geografiska kommunen. Målen för mängden avfall ska följa Höganäs kommuns avfallsplan. Förtydligande: Det finns flera mål i avfallsplanen som handlar om minskade avfallsmängder och ökad resurshushållning. Eftersom avfallsplanen uppdateras i andra intervaller än miljöprogrammet är det alltid senaste avfallsplans mål som gäller. Uppföljning: Resultaten av de mål i avfallsplanen som berör minskade avfallsmängder och ökad resurshushållning redogörs årligen för i miljöprogrammet. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 18 MÅLET STRYKS Kommunen ska arbeta för minskade avfallsmängder och ökad resurshållning i kommunens egna verksamheter. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. Samhällsbyggnadsförvaltningen: Miljömålet bör kunna göras mätbart genom att ange procent återvinning. Detta kan genomföras genom att förbättra återvinningssystemen. Kommentar: Målet handlar inte om att öka återvinningsgraden (= att sortera rätt), utan om avfallsminimering (= att se till att det uppstår mindre avfall, såväl restavfall som återvinningsbart avfall). Fungerande källsortering är ett mål i nuvarande miljöprogram och ska vara uppnått i slutet av Eftersom vi inte väger det avfall den kommunala organisationen lämnar ifrån sig, går det inte att mäta hur mycket avfall som uppstår i den kommunala organisationen. Åtgärd: Målet stryks. MARK, VATTEN OCH NATUR Centerpartiet: Angående miljömål 19, 20 och 21: Kommunen ska aktivt ingå i eller bilda ett vattenråd alternativt vattengrupp för att kunna arbeta med eller vara remissinstans för vattenfrågor. Kommentar: Ett vattenråd består av t ex markägare, dikningsföretag, fiske- och naturvårdsintressen och andra intressenter. I vattenrådet diskuteras hur eventuella intressekonflikter kan överbryggas och hur man tillsammans kan förbättra vattendragets kvalitet. Det bygger på engagemang och frivilliga åtaganden av respektive deltagare. Kommunen kan inte själv bilda ett vattenråd, men kommunens roll skulle kunna vara att undersöka intresset hos övriga markägare att bilda ett vattenråd. Frågan behandlas i åtgärdsplanerna. Åtgärd: Ingen ändring av målen frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL 19 (NYTT NUMMER: 13) Kommunen ska arbeta aktivt för att god ekologisk status 2 uppnås i Görslövsån, Oderbäcken, Öresund och Skälderviken enligt vattendirektivet. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsprogrammet. Målet är uppnått när vattenmyndigheterna 3 har beslutat att statusen har uppnåtts. 2 Den ekologiska kvaliteten för en ytvattenförekomst som inte är konstgjord eller kraftigt modifierad, uttrycks som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. En bedömning skall ske enligt så kallade bedömningsgrunder som framgår av Naturvårdsverkets klassificeringsföreskrifter (NFS 2008:1). Det innebär i praktiken att en bedömning ska ske av de olika kvalitetsfaktorer och parametrar som anges i bilagorna till föreskrifterna, för att leda fram till en samlad bedömning av vattenförekomstens ekologiska status. Se 3 Kommunen berörs av två vattenmyndigheter; Södra Östersjöns vattenmyndighet med gräns vid Kullen där vattenmyndigheten Västerhavet tar vid

95 Miljöpartiet: Det är bra och viktigt att kommunen kommer igång med miljöarbetet med Görslövsån. MÅL 22 (NYTT NUMMER: 16) Senast 2025 ska samtliga enskilda avlopp minst uppfylla kraven i de allmänna råden, NFS 2006:7. Uppföljning: Miljöavdelningen redovisar årligen hur många enskilda avlopp som finns kvar att åtgärda. Miljöpartiet: Föreslår att till 2020 ska hälften av avloppen minst uppfylla kraven och till 2025 ska samtliga av avloppen minst uppfylla kraven. Miljötillsynsnämnden: Målet bör kompletteras med ett delmål i enlighet med den plan som miljöavdelningen har tagit fram för arbetet med enskilda avlopp, så att det framgår att arbetet pågår och att de sämsta avloppen åtgärdas först. Miljötillsynsnämnden föreslår följande formulering: Senast 2017 ska samtliga enskilda avlopp i kommunen minst uppfylla kraven i de tidigare allmänna råden, NFS 1987:6. Senast 2025 ska samtliga enskilda avlopp minst uppfylla kraven i de nuvarande allmänna råden, NFS 2006:7. Kommentar: Det finns inget behov av ett delmål då en plan för genomförande redan är antagen i miljötillsynsnämnden. Det kommer att framgå att arbetet pågår vid de årliga uppföljningarna som visar hur många enskilda avlopp som finns kvar att åtgärda. Miljöpartiet: Vill utöka målet till att även inbegripa VA-rör av eternit. I kommunen finns det 18 km eternitrör, som är så sköra att vid mufflagning så spricker röret några meter längre bort. Rören påverkar inte vattenkvaliteten med vid arbeten med rören finns risker för personalen. Miljöpartiet föreslår att alla eternitrör ska vara ersatta senast Kommentar: Problemet med eternitrören är av praktisk art snarare än miljömässig (se text om miljöprogrammets avgränsningar). Eternitrören påverkar inte vattenkvaliteten. MÅL 23 (NYTT NUMMER: 17) Senast 2016 ska det finnas tydliga riktlinjer för användning av bekämpningsmedel på kommunal mark. Uppföljning: När riktlinjerna är klara är målet uppnått. Miljöpartiet: Ovanstående anger ingen inriktning vad gäller användning av bekämpningsmedel. Vi har haft totalförbud tidigare i kommunen på initiativ av miljöpartiet och fortfarande förs en restriktiv besprutningspolitik. Vi vill se att de kommande riktlinjerna innebär ett totalförbud mot kemisk bekämpning i kommunen, både av ogräs och av skadedjur. De kemiska bekämpningsmedel som är godkända för användning i ekologisk odling, kan användas när så behövs. Vi föreslår målet: Senast 2016 ska det finnas riktlinjer som innebär att kommunen helt upphör med sådan kemisk- och skadedjursbekämpning som inte är godkänd för ekologisk bekämpning. Kommentar: Kommunen bör använda så lite och så ofarliga bekämpningsmedel som möjligt. Samtidigt är det mycket svårt att bekämpa t ex björnloka och vresros utan kemiska bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel som är godkända för ekologisk odling handlar främst om växtskyddande bekämpning, vilket inte är tillämpbart i dessa fall. I arbetet med att ta fram riktlinjer ingår att omvärldsbevaka och undersöka vilka alternativa metoder som kan användas. Åtgärd: Ingen ändring av målet frågan beaktas vid framtagandet av riktlinjerna

96 Vänsterpartiet: Kommunen skulle kunna anta en handlingsplan för att fasa ut användning av kemiska bekämpningsmedel. Kemisk bekämpning är fortfarande den vanligaste bekämpningsmetoden mot oönskade växter och djur inom jordbruket. Kommentar: Kommunen kan bara bestämma över sin egen mark och kan inte besluta om utfasning av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket. Däremot kan vi inom tillsynen arbeta för att minska läckage av näring och bekämpningsmedel, vilket kan vara en åtgärd till mål 19. Åtgärd: Ingen ändring av målet frågan beaktas i arbetet med åtgärdsplanerna. Socialdemokraterna: Man följer väl de riktlinjer som gäller för de bekämpningsmedel som man ansöker om att få använda varje år? Ansökan görs ju för ett år i taget. Vi fattar inte och vill nog veta mer. Kommentar: Målet handlar om att minska miljöpåverkan från bekämpningsmedel som används på den mark kommunen äger. Den bekämpning som görs idag är laglig, men kommunen kan minska sin miljöpåverkan utöver det lagen kräver. Länsstyrelsen: Det bör förtydligas vem som ska ta fram riktlinjerna. Kommentar: Det står i bilaga 3. MÅL 24 MÅLET STRYKS De biologiska värdena ska skyddas och stärkas i såväl tätort som på landsbygd i den geografiska kommunen. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Kommunens Grönplan och Naturvårdsplan4 ska vara vägledande. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsprogrammet. Fram till att åtgärdsprogrammet är klart redogör parkingenjören och ekologen för hur kommunen följer målet, genom att visa vilka åtgärder som utförts under året. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsprogrammet är genomförda. Åtgärd: Målet stryks. UTBILDNING, KOMMUNIKATION OCH ENGAGEMANG Miljöpartiet: Höganäs kan utnyttja sitt medlemskap i Sveriges Ekokommuner bättre. Miljöpartiet föreslår att följande text eller liknande läggs till i temaområdet: Kommunen ska genom sitt medlemskap i föreningen Sveriges Ekokommuner aktivt medverka i projekt som direkt gynnar och tillför kunskap till kommunens eget miljöarbete. Kommentar: Att medverka i projekt och utbyta kunskap är viktigt för att hålla en hög kompetensnivå på miljöområdet. Det kan kommunen göra på många olika sätt, t ex genom samarbetsprojekt, nätverksträffar, seminarier och kurser. Detta kan ske i samverkan med t ex andra kommuner, andra arbetsgivare i Höganäs, näringslivet, Länsstyrelsen, Sveriges Ekokommuner, Klimatkommunerna, Sveriges Kommuner och Landsting, Skånes Miljö- och Hälsoskyddsförbund, Energikontoret Skåne och Hållbar Mobilitet Skåne. Därför anser vi inte att texten ska begränsas till en aktör. Åtgärd: Följande text läggs till under rubriken Utbildning, kommunikation och engagemang: Kommunen ska aktivt medverka i projekt som gynnar och tillför kunskap till kommunens eget miljöarbete. MÅL 27 MÅLET STRYKS Kommunens översiktsplan ska ange tydliga ställningstaganden avseende exploatering av åkermark. Dessa ska följas. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. 4 Kommunens Grönplan och nya Naturvårdplan beräknas antas

97 Uppföljning: Uppföljning av att ställningstaganden finns med i översiktsplanen (ÖP) görs i samband med aktualitetsförklaring av ÖP en gång per mandatperiod. Utvärdering av hur ställningsstaganden har följts i beslut görs årligen. Målet gäller under miljöprogrammets livstid. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 28 (NYTT NUMMER: 20) Kommunen ska utbilda och engagera sina anställda till ett aktivt miljöarbete. Uppföljning: Varje förvaltning och bolag redogör årligen för vilka specifika insatser som har genomförts under året. De gör också en sammanställning av vilka utbildningar med miljökoppling som har genomförts under året och hur många medarbetare som har tagit del av utbildningarna. Utbildningsförvaltningen redogör för vad som genomförts i deras miljönätverk. Miljöstrategen redogör för centrala satsningar. Socialnämnden: Inom detta område bedöms det finnas anledning att inhämta förvaltningarnas samlade behov av utbildning för att kunna samordna och effektivisera utbildningen samt eventuellt göra en gemensam upphandling. Åtgärd: Ingen ändring av målet frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL 29 MÅLET STRYKS Barn och ungdomar ska engageras, entusiasmeras och ges kunskap och vägledning för att kunna välja en miljöriktig livsstil. Förtydligande mål 28-31: Mål är inte mål på det viset att de går att mäta eller sätta en tidsram på. Men målen har en viktig uppgift genom att de uttrycker kommunens vilja att öka kunskapen, delaktigheten och engagemanget såväl internt som externt. Genom att ta med dem som mål säkerställer vi att även dessa mål får åtgärder kopplade till sig i åtgärdsplanerna. Vi ska arbeta med målen under miljöprogrammets hela livslängd, De kommer att följas upp årligen genom skriftliga redogörelser, men de kommer inte att bedömas utifrån om de är uppfyllda, eftersom de är en del av en ständig förbättringsprocess. Uppföljning: Varje skola och förskola, samt ansvarig för SFI, redogör årligen för hur de har arbetat med de mål i läroplanen som har en miljökoppling. Utbildningsförvaltningen sammanställer enheternas redogörelser och redovisar sammanställningen. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 31 (NYTT NUMMER: 22) Kommunen ska informera och engagera invånarna till en miljömedveten livsstil. Uppföljning: Alla förvaltningar och bolag redogör årligen för hur de har arbetat med målet. Socialnämnden: Målet behöver förtydligas vad gäller begreppet miljömedveten livsstil. När det gäller utbildning bör möjligheten att göra en gemensam introduktionsfilm till miljöprogrammet och miljöarbetet övervägas, i likhet med de fina filmer som tidigare producerats om kommunen och dess verksamheter. Kommentar: Att sprida information med hjälp av film är en kul idé som vi tar med oss till arbetet med åtgärdsplanerna. Miljömedveten livsstil handlar om att leva och verka med minsta möjliga negativa påverkan på miljön. Att ha med en fullödig definition av vad detta innebär skulle ta mycket plats och ambitionen har hela tiden varit att hålla miljöprogrammet så kort som möjligt. Åtgärd: Ingen ändring av målet förslaget om film beaktas i åtgärdsplanerna

98 FÖRSLAG TILL NYA MÅL MÅL OM PRODUKTION AV BIOGAS SAMT BIOGASTANKSTÄLLE Centerpartiet: Biogasanvändningen för transporter måste öka i vår kommun. Här finns en potential för produktion av biogas. Ett tydligt mål för detta måste framtagas. Miljöpartiet: Minst ett biogastankställe ska finnas i kommunen Folkpartiet: Kanske bör kommunen göra något för att gynna exempelvis biogasproduktion och tankställen också? Vänsterpartiet: Ökad satsning på biogas är en väg att gå. Kommentar: Vi identifierar här två olika önskemål; Att kommunen ska verka för produktion av biogas i den geografiska kommunen och att det ska finnas ett biogastankställe i kommunen. Detta är åtgärder för att nå mål 1 och 9, vilket beaktas i åtgärdsplanerna. Åtgärd: Inget nytt mål frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL OM UTÖKAD FJÄRRVÄRME Höganäs AB: Restenergi, särskilt från tillverkningsindustrin, borde betraktas som en resurs i det lokala energiarbetet. Detta är energi som redan använts en gång och som genom ytterligare användning inte bidrar till någon miljöbelastning alls. Genom att framhålla fördelarna och utveckla användningen kan den totala energieffektiviteten inom den geografiska kommunen öka även utan andra effektiviseringar. En expansion av fjärrvärmenätet borde vara en given prioritet. Miljöpartiet: Man skulle också kunna tänka sig en utbyggnad av fjärrvärmen. Socialdemokraterna: Vill bygga ut fjärrvärmenätet. Kommentar: Användning av restenergier, ökad användning av fjärrvärme och en expansion av fjärrvärmenätet är åtgärder som bidrar till att nå flera av energimålen. Mål sex behandlar användningen av fjärrvärme i kommunalägda byggnader. Åtgärd: Inget nytt mål frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL OM PLAST Byggnadsnämnden: Plaster som idag är en av de största miljöbovarna behandlas inte i programmet. Kommentar: Vi har lite svårt att tolka kommentaren. Om det handlar om att det används för mycket plast i samhället är det främst en nationell och internationell fråga. Likaså om det är plastavfall i havet som avses. Om det är nedskräpning som avses är det ett område vi anser att kommunen redan är bra på. Vilka mål som ska finnas med i miljöprogrammet är en prioriteringsfråga och vi ser inget självklart mål om plast för den kommunala verksamheten. Kommunen har möjlighet att påverka frågan genom sin egen användning av plast och genom information och kampanjer. Det kan vara åtgärder kopplade till mål 17, 18, 28 och 31. Åtgärd: Inget nytt mål frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL OM ENERGIEFFEKTIVISERING AV KOMMUNALA BYGGNADER Byggnadsnämnden: Kommunens byggnader skall energieffektiviseras när de byggs om. Kommentar: Att energieffektivisera kommunens byggnader vid ombyggnad är en viktig åtgärd för att uppnå mål 4. Åtgärd: Inget nytt mål frågan beaktas i åtgärdsplanerna

99 MÅL OM ATT MINSKA INNEHÅLLET AV MILJÖ- OCH HÄLSOFARLIGA ÄMNEN I UPPHANDLADE VAROR Byggnadsnämnden: Minska innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor. Kommentar: Frågan behandlas i mål 14 och mål 16. Åtgärd: Inget nytt mål. MÅL OM STRÅLSÄKERHET Miljöpartiet: Bland de nationella miljökvalitetsmål finns målet Säker strålmiljö och vi anser att Höganäs behöver miljömål som behandlar strålsäkerhet. Strålsäkerheten har inte nämnts alls i miljöprogrammet men är ett allvarligt och växande problem. Kommunen ska utgå ifrån försiktighetsprincipen för skydd av människors hälsa och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning. I stort sett alla miljö- och hälsomyndigheter över hela världen är överens om att barn är särskilt känsliga för olika miljöfaktorer, något vi måste ta hänsyn till även när det gäller barns exponering för mikrovågsstrålning och lågfrekventa elektromagnetiska fält. Det som behövs är att kommunen i förskolor prioriterar kabelburen internetanslutning framför trådlösa WiFi-nätverk. Trådlösa så kallade Dect-telefoner bör ersättas med sladdtelefoner eller Eco Dect-telefoner. Skolbarnens användande av mobiltelefoner bör få riktlinjer. Kommunen bör även ta fram en policy för hur nära en skola, sjukvårdsenhet, bostad en basstation/ mobilmast får placeras. Kommentar: Vi behöver prioritera vilka mål som ska vara med i miljöprogrammet för att inte få alltför många mål. Frågan bevakas, men prioriteras inte som ett mål i det här miljöprogrammet. Åtgärd: Inget nytt mål. MÅL OM TRANSPORTER TILL SJÖSS OCH PÅ JÄRNVÄG Höganäs AB: De mål som formulerats på transportområdet berör inte direkt bolagets verksamhet. Vi vill dock framhålla att vi ser en utveckling av vår industrihamn som den största möjligheten att effektivisera bolagets transporter. Det är viktigt att kommunala planer och strategier stödjer denna ambition. Vi noterar också att förslaget inte alls behandlar möjligheter till järnvägstransporter. Långsiktigt ser bolaget positivt på eventuella möjligheter att transportera på järnväg från anläggningarna i Höganäs. Kommentar: Ur miljöperspektiv skulle det vara mycket positivt att överföra transporter till järnväg och till sjöss, men vi behöver prioritera vilka mål som ska vara med i miljöprogrammet för att inte få alltför många mål. Åtgärd: Inget nytt mål. MÅL UTANFÖR MILJÖPROGRAMMETS AVGRÄNSNINGAR Byggnadsnämnden: Tillgänglighet till vatten och natur för fritidsändamål skall utvecklas samtidigt som biologisk och kulturhistorisk mångfald bevaras och utvecklas. Byggnadsnämnden: Anpassning av mark- och vattenområde till klimatförändringar. Särskilt värdefulla mark- och vattenområde ska skyddas. Samhällsbyggnadsförvaltningen: Det saknas ett mål kring hur vi ska anpassa oss till ett förändrat klimat. Det saknas också ett mål kring användning av grön- och vattenområden för rekreation. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser även att det är extra viktigt att naturmiljöer skyddas med tanke på den ökande turismen. Höganäs AB: Höganäs AB tror att miljöprogrammet kan vinna på att kopplas ännu starkare till begreppet hålbarhet och ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom en sådan 99 18

100 tydligare koppling som även inkluderar ekonomisk och social utveckling kan flera av pågående kommunala och privata initiativ på ett naturligt sätt länkas samman och därmed bidra till styrkan i programmet. Särskilt saknar vi tillräckliga kopplingar till utveckling av lokalt företagande, handel och övrigt serviceutbud i förslaget. Två icke uttömmande och inte genomarbetade exempel på områden som skulle kunna inkluderas och samverka för att nå det övergripande målet om ökad hållbarhet i Höganäs kommun är: En tydligare koppling till kommunens strävan att generera möjligheter till invånares utkomst på orten. Fler arbetsplatser genom ett aktivt stöd för etablering av olika typer av företag såväl tillverkande företag som serviceföretag och livskraftig handel borde vara en del av programmet. Odlingslandskapet är en av Höganäs viktigaste resurser och en grundförutsättning för ett hållbart samhälle. Möjligheterna inom de agrara näringarna borde därför belysas tydligare. Verksamheter inom jordbruket kan då inkluderas och uppmuntras, stödjas och vid behov ges skydd för att samtidigt ge draghjälp till programmet och programmets olika mål. Kommentar: Miljöprogrammet fokuserar på miljömässig hållbarhet. Det är ett stort och omfattande område. Det är nödvändigt att prioritera och att göra avgränsningar. Frågor som rör rekreation och hälsa, klimatanpassning, kulturmiljö, fler arbetsplatser, stöd till jordbruket, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet ligger utanför miljöprogrammets avgränsningar. Åtgärd: Avgränsningarna tydliggörs i texten under rubriken Omfattning. ÖVRIGA SYNPUNKTER STRUKTUREN I DOKUMENTET Samhällsbyggnadsförvaltningen: Det är bra att huvuddokumentet med målen hålls så pass kort, det gör dokumentet överskådligt. Länsstyrelsen: Anser att miljöprogrammet är lättläst och överskådligt, vilket underlättas av att en del information koncentrerats till bilagor. Länsstyrelsen ser positivt på att kopplingen till andra styrdokument, som tangerar miljöprogrammet, tydligt redovisas i miljöprogrammet. Det är också positivt med en ambition att styrdokumenten ska verka i samma riktning samt följas åt i tid. Teknik- och fastighetsförvaltningen: Miljöprogrammet är överskådligt och tilltalande upplagt. Anser att den fokusering som har gjorts på fem temaområden är ett bra koncept, som möjliggör att vi kan lägga vår kraft inom dessa områden. Miljöpartiet: 31 miljömål gör programmet spretigt och svåröverblickbart och målen är ibland svåra att förstå. Samtidigt är de många målen ett tecken på att miljö är ett mycket brett område, där vi behöver jobba med mål och åtgärder inom flera olika verksamheter. Det underlättar att målen är samlade inom olika teman och att övriga texter har lagts som bilagor. Vi antar att åtgärdsdokumentet kommer att bli konkret och lättförståeligt. REDAKTIONELLA SYNPUNKTER Teknik- och fastighetsförvaltningen: Rubriken Framtagande bör inte vara en huvudrubrik utan innefattas som underrubrik under huvudrubriken Om miljöprogrammet. Åtgärd: Rubrikerna ändras enligt Teknik- och fastighetsförvaltningens synpunkter. Teknik- och fastighetsförvaltningen: Rubriken Genomförande och uppföljning bör finnas efter beskrivningen av temaområdena och komma sist (före bilagorna). Kommentar: Så har strukturen varit tidigare, men texten under rubriken Genomförande och uppföljning försvann lite då. Nuvarande lösning fungerar bättre layoutmässigt

101 Samhällsbyggnadsförvaltningen: Kopplingen mellan definitionen av hållbar utveckling och dess tre delar med temaområdena behöver beskrivas tydligare. Kommentar: Hållbar utveckling består av tre delar, varav miljöprogrammet behandlar en del miljömässig hållbarhet. Samtliga mål i miljöprogrammet syftar till att uppnå den delen. Åtgärd: Text och layout ändras för att förtydliga att miljöprogrammets fokus ligger på miljömässig hållbarhet. Byggnadsnämnden: Det är lätt att blanda ihop kommunens mål med den geografiska kommunens mål. Ett alternativ är att först tala om vilka som är kommunens mål och separat komplettera detta med den geografiska kommunens mål som kommunen ska verka för. Samhällsbyggnadsförvaltningen: Begreppet geografisk kommun är inte ett vedertaget begrepp. Samhällsbyggnadsförvaltningen föredrar att andra, mer etablerade, begrepp används för att särskilja organisationen Höganäs från det geografiska området Höganäs. En idé kan vara att använda Höganäs kommun för det geografiska området och kommunen som organisation för just organisationen. Kommentar: Ett nytt försök har gjorts att ändra begreppen geografisk kommun och kommunen som organisation enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Men det blev språkligt mycket besvärligt, varför vi har behållit den ursprungliga definitionen. Några förtydliganden har gjorts i texten där det var möjligt. Flera andra kommuner använder begreppet geografisk kommun i liknande sammanhang. Alla mål är mål som den kommunala organisationen kan påverka genom att vidta olika åtgärder. Därför är inte en uppdelning av mål betydelsefull. Åtgärd: En översyn har gjorts av begreppen och språkliga ändringar har gjorts där det är möjligt. Samhällsbyggnadsförvaltningen: Föreslår förenklingar av texten, språkliga korrigeringar, enhetlighet och att det överensstämmer med riktlinjerna i kommunens kontorshandbok. Dokumentet innehåller flera begrepp, till exempel generationsmål, hållbar utveckling, miljömål, nationella och regionala miljömål. Hur dessa hänger ihop och vad de innebär och betyder kan gärna göras tydligare. Även syftet med miljöprogrammet bör tydliggöras. Samhällsbyggnadsförvaltningen saknar kartor i dokumentet. De är ofta ett bra sätt att illustrera. Exempelvis bör målen 26 och 27 kunna presenteras med kartor. Byggnadsnämnden: Miljöprogrammet ska vara mer kärnfullt och innehålla nyttan med programmet, följt av målen. Miljöpartiet: Syftet med miljöprogrammet kunde ha tydliggjorts i inledningen. Kommentar: Möjligheten att använda kartor för att illustrera miljömål har setts över, men vi hittar inget lämpligt mål. Åtgärd: Texten ses över i enlighet med samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter. Syftet med miljöprogrammet tydliggörs i inledningen. Länsstyrelsen: Det är önskvärt med ett klargörande om förslaget till nytt miljöprogram ersätter ett tidigare miljöprogram, handlingsplan eller liknande. Åtgärd: Ett förtydligande görs att detta miljöprogram ersätter det tidigare Miljöprogram Länsstyrelsen: På sida 3 under rubriken Omfattning bör programmets totala antal miljömål skrivas ut samt fördelningen under respektive område. Åtgärd: Vi lägger till antal mål under respektive område enligt Länsstyrelsens önskemål. Länsstyrelsen: På sida 5 bör eventuellt KlimatPM stå på listan över styrdokument. Kommentar: KlimatPM bör snarare betraktas som ett planeringsunderlag än ett styrdokument. Länsstyrelsen: Under temaområdet Energi står det att miljömål 4, 5 och 6 ska följas upp i samband med rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. I nuläget gäller

102 energieffektiviseringsstödet bara 2014 ut och det är osäkert om det beviljas medel framöver. Därför behövs ett alternativ för uppföljning under dessa miljömål. Åtgärd: Texten ändras till: Uppföljning sker på samma sätt som för rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. Miljötillsynsnämnden och Socialdemokraterna: Under rubriken Energi står: För att minska miljöpåverkan ska kommunen energieffektivisera och öka andelen förnybar energi i sina egna verksamheter. Här har man slagit ihop förnybar energi och energieffektivisering i en och samma mening. Miljötillsynsnämnden anser att båda är lika viktiga men måste skrivas var för sig för att inte tappa tonvikten på energieffektiviseringar. Åtgärd: Meningen skrivs om till två meningar. Miljötillsynsnämnden och Socialdemokraterna: Ställer sig frågande till om det är lämpligt med en bild på en vinodling. Åtgärd: Bilden på vinodlingen tas bort. Folkpartiet: Anser att bredbandsutbyggnad är bra men att det inte är något som leder till minskad energianvändning utan kanske till och med det motsatta. Därför anser vi att det inte ska stå med i avsnittet Energi utan istället flyttas till och utvecklas i avsnittet Transporter innan stycket Kopplingen till nationella miljömål. Förslagsvis Ett sätt att minska transporterna är att bygga ut fibernät för att förbättra möjligheten för personer som kan arbeta hemifrån att göra det. Åtgärd: Texten om bredband ändras i enlighet med Folkpartiets förslag. Höganäs AB: De tre dimensionerna, mittersta punktsatsen. Stryk orden på lång sikt eftersom det gäller vid varje tid och inte endast i framtiden. Kommentar: Formuleringen kan också tolkas som att det är att hushålla med resurser på lång sikt som är själva utmaningen. Vi väljer därför att behålla formuleringen. Höganäs AB: Miljöpolicy: stycket aktivt minska användningen bör ersättas med hållbar användning eller motsvarande eftersom allting är naturresurser. Nuvarande beskrivning innebär ej föresebara begränsningar av samhällsutvecklingen. Åtgärd: Formuleringen ändras till att hushålla med naturresurser och att förebygga föroreningar. GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING POSITIVT MED BRED DELAKTIGHET Länsstyrelsen: En viktig förutsättning för genomförandet av ett strategiskt program såsom miljöprogrammet är en bred delaktighet i framtagandet och förankring av åtgärderna. Länsstyrelsen anser att programmet innehåller en bra beskrivning av processen för framtagandet och för genomförande och uppföljning i bilaga 3. Det är positivt att en miljökoordinator utses på varje förvaltning och bolag för att kunna driva arbetet på ett liknande sätt som i ett miljöledningssystem. ÅTGÄRDSPLANER OCH KOSTNADSBERÄKNINGAR BÖR BIFOGAS Moderaterna: För att man ska kunna ta ställning till om målen är rimliga måste åtgärdsplaner bifogas programmet och kostnadsberäkningar för dessa presenteras. Kostnadsberäkningar måste avse både mål och åtgärder. Det är annars omöjligt att avgöra om målen är realistiska när det ej går att avgöra hur de ska uppnås och om vi har resurser at arbeta mot målen

103 Moderaterna anser att det föreslagna miljöprogrammet ska bearbetas innan det är möjligt att ta ställning till det. Miljöpartiet: Att miljömålen ännu inte är kopplade till åtgärder gör det också svårare att få grepp om och förståelse för vilka insatser som kommer att krävas, vilka mål som behöver tillskjutas pengar och vilka som rent av sparar pengar. Viktigt i det fortsatta arbetet är att insatser som kräver ekonomiska resurser också tilldelas dem. Miljöpartiet ser det dock som allra viktigast att vi kommer igång med miljöarbetet. Miljötillsynsnämnden: Anser att miljöprogrammet inte kan antas förrän åtgärdsplanerna och de ekonomiska konsekvenserna av respektive mål har tagits fram. Byggnadsnämnden: Kostnaderna för de olika miljömålen varierar kraftigt och borde, om möjligt, vara redovisade. Utbildningsnämnden: Gällande arbetet med framtagandet av åtgärdsplaner, anser utbildningsnämnden att respektive förvaltning och bolag ska få möjlighet att göra konsekvensbeskrivningar gällande dels de mål de berörs mest av och dels de åtgärder som kan bli följden av målarbetet då remissförandet avslutats, men innan framtagande av åtgärdsplaner. I denna beskrivning måste också de finansiella konsekvenserna finnas med. Det är omöjligt att anta föreslagna mål om man ej vet vilka resurser arbetet med dem kräver. En finansiell plan bör således kopplas till målen, för att miljöarbetet ska vara genomförbart i den omfattningen som beslutas. Konsekvensbeskrivningarna, åtgärdsplanerna och kostnadsberäkningar för såväl dessa som för målen bör bifogas miljöprogrammet inför beslut i kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsförvaltningen: Trots att det förmodligen är svårt och kanske till och med omöjligt att sätta en prislapp på förvaltningarnas arbete och insatser för att kunna uppfylla miljöprogrammet, bör det i vart fall översiktligt analyseras vilka resurser såväl personella som ekonomiska som krävs från förvaltningarnas sida för att miljöprogrammet ska få önskat genomslag och kunna följas upp på ett adekvat sätt. Det går inte att i denna del vänta på att handlingsplanerna ska bli klara. Länsstyrelsen: Länsstyrelsen är positiv till att åtgärdsplaner tas fram efter att miljöprogrammet antagits. Då miljöprogrammet är av mer övergripande natur och ska gälla under flera mandatperioder är det strategiskt med ett mer inriktningsfokuserat dokument som kan accepteras av flera politiska partier. Kommentar: Ytterst få mål kan kostnadsberäkna i nuläget, eftersom kostnaden beror på vilka åtgärder som ska genomföras och när. Projektplanen, som har beslutats av kommunfullmäktige, har gett ramarna för arbetet. Den anger att miljöprogrammets syfte är att ta fram mål och att åtgärdsplaner ska tas fram efter miljöprogrammets antagande. Arbetsgrupperna har funderat på förslag till åtgärder till varje mål, men dessa är inte kompletta eller tillräckligt bearbetade för att antas. Med en begränsad tidplan finns det inga möjligheter att ta fram åtgärdsplaner och resursberäkningar till projektets slutdatum. Det finns flera exempel på mål och styrdokument som har antagits i kommunen tidigare, där ekonomiska beräkningar, personalresurser och åtgärdsplaner inte har varit klara vid antagandet. Det kan också vara en fördel att separera åtgärdsplanerna från målprogrammet, eftersom det gör arbetet mer flexibelt. Miljömålen anger ramarna och vart vi vill nå, medan åtgärdsplanerna kommer behöva justeras allt eftersom det kommer nya förutsättningar (i form av ny teknik, nationella och internationella stöd, nya regelverk, etc). Om alla åtgärder ska finnas i samma dokument som ett målprogram som sträcker sig till 2025 blir det väldigt tungrott och fort inaktuellt. ETT STORT ARBETE ATT FÖLJA UPP MILJÖPROGRAMMET Moderaterna: I programmet finns ytterst många årliga redovisningar och de medför ett omfattande administrativt arbete som tillkommer på de olika förvaltningarna utöver förvaltningarnas ordinarie sysslor. Vi ställer oss därför frågan om det verkligen finns nog personalresurser för att kunna genomföra dessa. Utbildningsnämnden: I programmet finns många årliga redovisningar och de medför ett omfattande administrativt arbete, vilket tillkommer på de olika förvaltningarna, utöver

104 ordinarie sysslor. En viktig fråga att utreda är därför om det verkligen finns nog personalresurser för att kunna genomföra dessa. För utbildningsnämndens verksamheter innebär de en ytterligare ökad arbetsbelastning på en redan hårt belastad lärarkår. Då det i samtliga grundskoleämnen, oavsett årskurs, och i merparten av ämnena på gymnasieskolan finns miljöområden med kunskapskrav är den föreslagna uppföljningen till mål 29 orimlig. Det är en omöjlig uppgift att för samtliga årskurser och samtliga ämnen redogöra för hur man har arbetat. Om man dock modifierar uppföljningen till att varje skola årligen beskriver ett konkret exempel på miljöarbete skulle det kunna låta sig göras. Arbetstagarorganisationernas förslag nedan är också genomförbart, som komplement till detta eller som ett alternativ. Remissförslaget till miljöprogram har även samverkats med arbetstagarorganisationerna. Lärarförbundet yrkar på att mål 29 i miljöprogrammet stryks eller att en alternativ uppföljningsmetod utarbetas och föreslår att nämndens verksamhetsbesök kan inriktas mot miljön. LR instämmer. Kommentar: Att följa upp uppsatta mål är en förutsättning för ett aktivt arbete. Mycket av detta kan kopplas ihop med det målarbete som förvaltningarna gör årligen i budgetprocessen och där miljö är ett av de prioriterade områdena. Nio mål plockas bort, vilket innebär att färre mål ska följas upp. Endast fyra av miljöprogrammets mål ska följas upp av alla förvaltningar och bolag. Uppföljning av övriga mål fördelas ut på olika förvaltningar, bolag, avdelningar, funktioner och arbetsgrupper. Bilaga 3 har kompletterats med en bild som tydliggör vilka förvaltningar och bolag som ska följa upp vilka mål. Åtgärd: Mål 2, 3, 5, 10, 17, 18, 24, 27 och 29 tas bort, vilket innebär färre mål att följa upp. SYNKRONISERA MÅL MED BUDGET Socialnämnden: Det är viktigt att målen för miljöarbetet synkroniseras med den budget som tilldelas verksamheterna, vilket kan påverka omfattningen och takten i de satsningar/det utvecklingsarbete som genomförs. Kommentar: Vissa åtgärder kräver resurser för att uppfyllas, andra innebär besparingar. Vid antagande av miljöprogrammet är budgeten för 2015 redan beslutad, vilket får tas hänsyn till för de åtgärder som planeras för För de åtgärder som planeras för kommande år bör förvaltningarna själva avgöra om resurser utöver ram behövs och i så fall äska om extra medel för det. REVIDERING AV MILJÖPROGRAMMET Länsstyrelsen: Programperioden är relativt lång och det är viktigt att programmet revideras år 2020 då detta år målåret för de nationella miljökvalitetsmålen, förutom begränsad klimatpåverkan som har målår Kommentar: Miljöprogrammet kommer att revideras i mitten av programperioden och det kommer att följas upp årligen. ÅRLIG UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAMMET Teknik- och fastighetsförvaltningen: I bilaga 3 anges att uppföljning av miljöprogrammet ska ske i samband med åtgärdsplanerna för att få en helhetsbild. Teknik- och fastighetsförvaltningen anser att det är viktigt att det redan i miljöprogrammet beslutas om när uppföljning ska ske. Det förenklar om man endast har ett fåtal tillfällen då uppföljning görs. Förslagsvis kan uppföljning ske i samband med delårsbokslut, helårsbokslut eller under en viss månad på vår/höst när statistiken är framtagen och finns tillgänglig. Åtgärd: Tydliggör i bilaga 3 samt i huvuddokumentet under rubriken Genomförande och uppföljning att uppföljning av miljöprogrammet ska ske i mars varje år. Uppgifter samlas in i mars och redovisas till kommunfullmäktige i oktober varje år

105 EKOLOGISKT BOKSLUT Vänsterpartiet: Kommunen skulle årligen kunna upprätta ett ekologiskt bokslut där verksamheternas påverkan på klimatet och det arbete som utförs för att minska klimatpåverkan redovisas. Vi vill även att detta ekologiska bokslut följer upp att de beslut som tas på klimatområdet verkställs. Kommentar: Det är viktigt att mål som sätts upp för kommunens verksamhet följs upp. Målen i miljöprogrammet kommer att följas upp så som beskrivs i bilaga 3 till miljöprogrammet tillsammans med uppföljning av de kommande åtgärdsplanerna. Ett av budgetmålen har inriktning mot miljömässig hållbarhet och det följs också upp årligen. Årsredovisningen innehåller en kort sammanfattning av vad som gjorts på miljöområdet. Att utöver detta göra ett ekologiskt bokslut är inte aktuellt i dagsläget. ÖVRIGT Folkpartiet: Saknar en nulägesbeskrivning. Vi hoppas att detta kan tillkomma i det vidare arbetet med åtgärdsplaner samt uppföljning. Höganäs AB: Det saknas dock helt nulägesbeskrivning eller bedömning av förutsättningar att nå målen och i de fall som målen avser andra aktörer än kommunen själv finns ingen indikation om hur åtgärder ska finansieras. Kommentar: Nulägesbeskrivningen finns i bilaga 2. Baserat på vad vi vet idag och omvärldsanalys har arbetsgrupperna vid framtagande av målen bedömt att det finns förutsättningar för att nå målen. Ambitionen har varit att hålla dokumentet så kortfattat, lättläst och överskådligt som möjligt. Ytterligare detaljer kommer att presenteras i åtgärdsplanerna. Miljöpartiet: Anser att det kunde ha tydliggjorts hur det är tänkt att miljömålsarbetet ska implementeras, fungera och vad det ska resultera i. En beskrivning av hur arbetet med målen ska bevakas och följas upp vore också bra. Vidare saknar vi en analys av kommunens styrkor och svagheter, dess möjligheter och svårigheter, både vad gäller den fysiska och organisatoriska nivån. Vi saknar även en tydlig jämförelse med miljömålen hos andra kommuner med liknande förutsättningar. Kommentar: Hur arbetet med miljömålen ska implementeras och fungera är beskrivet under rubriken Genomförande och uppföljning samt i bilaga 3. Det kommer att bli ännu tydligare i åtgärdsplanerna. Arbetet ska resultera i att målen uppfylls. Hur de tidigare miljöprogrammen har fungerat anser vi bör följas upp på annat sätt, inte i ett nytt miljöprogram, då ambitionen är att hålla dokumentet så kortfattat, lättläst och överskådligt som möjligt. Av samma anledning har vi prioriterat bort texter om kommunens styrkor och svagheter samt jämförelse med andra kommuner. En sådan analys har dock genomförts muntligt under våren 2014 när Miljöpartiet önskade det. Text om när miljöprogrammet ska följas upp årligen kommer att läggas till under rubriken Genomförande och uppföljning. Åtgärd: Tydliggör i bilaga 3 samt i huvuddokumentet under rubriken Genomförande och uppföljning att uppföljning av miljöprogrammet ska ske i mars varje år. Uppgifter samlas in i mars och redovisas till kommunfullmäktige i oktober varje år. NSR och teknik- och fastighetsförvaltningen: Påpekar att det inte finns något beslut om att bygga ett återanvändningshus utanför återvinningsanläggningen på Tjörröd. Planer finns på ombyggnation av återvinningscentralen, men det ligger längre fram i tiden. Åtgärd: Texten om minskade avfallsmängder tas bort i bilaga 2 då det inte finns några mål kvar om avfallsminimering. Kultur- och fritidsförvaltningen: Då Höganäs kommuns visionsarbete har målet att växthusgaserna ska minska med minst 7 % mellan år 2011 och 2017, borde detta etappmål tas hänsyn till i miljöprogrammet. Kommentar: Målet i visionsarbetet togs fram utifrån förslaget till mål i miljöprogrammet. Sedan remissvaret lämnades har dock de mätbara effekterna plockats bort ur visionsarbetet

106 Byggnadsnämnden: Miljöprogrammet ska kompletteras med 10 enkla miljötips för vardagen. Kommentar: Att informera om vardagliga miljötips är en av de åtgärder som kan genomföras för att uppfylla mål 31. Själva miljöprogrammet anser vi inte är rätt forum för att ge allmänheten miljötips på bästa sätt. Miljötillsynsnämnden: I texten står något om livsmiljö för invånare, miljötillsynsnämnden saknar en utveckling av detta. Då man kommer ner på kommunal nivå är det inte säkert att det är de nationella målen som ska användas. Finns det inte något mål som är bättre kopplat till just livsmiljö för kommunens invånare? Kommentar: I tredje stycket, under rubriken Inledning förklaras vad som avses med en god livsmiljö. Alla kommunala och regionala miljömålsprogram syftar till att uppnå de nationella miljömål som riksdagen har beslutat. De nationella miljömålen måste förstås anpassas till de lokala förhållandena och det är det som vi har gjort i förslaget till miljöprogram. Miljötillsynsnämnden: Under styrdokument listas Energiplan, men inte något styrdokument för energieffektivisering. Det bör finnas styrdokument och strategier för energieffektivisering hos miljö- och bygglovsavdelningarna. Inköpspolicy och fordonspolicy måste uppdateras för att följa miljöpolicyn. Socialdemokraterna: Det måste finnas styrdokument för energieffektivisering. Strategier för energieffektiviseringar ska finnas på bordet hos både miljö och byggnadsnämnd under upphandlingar och planering, beslut. Inköpspolicy och fordonspolicy måste uppdateras för att följa miljöpolicy. Kommentar: Frågor om hur energianvändningen ska minska, såväl internt som externt, beaktas i åtgärdsplanerna. Likaså beaktas i åtgärdsplanerna frågan om inköpspolicy och fordonspolicy ska ändras. Länsstyrelsen: Länsstyrelsen saknar en tydligare beskrivning av hur programmet och åtgärdsarbetet ska kommuniceras internt och externt, till exempel genom kommunens hemsida, till intresserade medborgare, företag, organisationer med flera. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang lyfta fram fördelen med att koppla miljöarbetet till kommunens system för verksamhetsstyrning och uppföljning, och att tydligt redovisa resultatet i kommunens verksamhetsberättelse. Åtgärd: Under rubriken Genomförande och uppföljning förtydligas att resultatet av miljöprogrammet ska redovisas till anställda och allmänhet. Länsstyrelsen: Konstaterar att Höganäs kommun valt att samla sina miljömål i fem temaområden liknande de fem utmaningar som pekats ut i det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Länsstyrelsen ser att målen har anpassats och konkretiserats till Höganäs kommuns verksamhet och geografiska område. Många av miljömålen tar avstamp i det regionala åtgärdsprogrammets 76 prioriterade åtgärder då de föreslagna miljömålen i många fall är formulerade som åtgärder istället för mål. Kopplingen till det regionala åtgärdsprogrammet behöver förtydligas i temaområdena samt i beskrivningen av vissa mål. Länsstyrelsen föreslår därför att det i varje temaområde beskrivs ett övergripande mål som målen/åtgärderna ska bidra till. Det är viktigt att målen är tidsatta och kvantifierbara. Kommentar: Länsstyrelsens åtgärdsprogram Skånska åtgärder för miljömålen har använts som underlag vid framtagande av målen i miljöprogrammet, men har anpassats till Höganäs kommuns förutsättningar. Att utöver det som redan står i texten, konkretisera kopplingen mellan vart och ett av Höganäs 31 mål och länsstyrelsens 76 åtgärder är inte praktiskt möjligt. Likaså bedömer vi det inte möjligt att ta fram ett övergripande mål för varje temaområde, som täcker in hela temaområdets vidd och som samtidigt är tidsatt och kvantifierbart

107 Länsstyrelsen: Anser att bilaga 1 bör kompletteras med en beskrivning av länsstyrelsens regionalisering av de nationella miljökvalitetsmålen samt att de fem regionala klimatmålen under begränsad klimatpåverkan borde lyftas fram under temaområdena Energi och Transporter. Länsstyrelsen anser att bilaga 1 bör kompletteras med länk till miljömålsportalen ( i avsnittet om indikatorer samt länk till aktuella etappmål i avsnittet om etappmål. Åtgärd: Bilaga 1 kompletteras enligt länsstyrelsens synpunkter. Text om de fem regionala klimatmålen placeras också i bilaga 1, då huvuddokumentet bör vara så kortfattat som möjligt. Teknik- och fastighetsförvaltningen: Det bör preciseras vid vilket mättillfälle som kommunens egenproduktion av el uppmätts i bilaga 2. När är idag? Åtgärd: Tidpunkten anges tydligare i bilaga 2. Höganäs AB: Kommunen bör också tydligare uttala sin samordnande roll för att underlätta samverkan mellan intressenter i kommunen. Kommentar: Synpunkten beaktas delvis i texten under rubriken Utbildning, kommunikation och engagemang och mer specifikt i mål 30. Ungdomsrådet: Har valt ut fem mål de tycker är särskilt viktiga och kompletterat målen med förslag till åtgärder. De utvalda målen är mål 2, 5, 7, 17 och 31. Kommentar: Förslagen på åtgärder beaktas vid framtagande av åtgärdsplanerna. ALLMÄNT POSITIVA KOMMENTARER OCH HURRAROP Samhällsbyggnadsförvaltningen: Det är positivt att framtagandet av miljöprogrammet har skett av en bred grupp med flera olika kompetenser representerade. Miljöpartiet: Tycker att det är positivt att många tjänstemän fått engagera sig i arbetet med att ta fram miljöprogrammet. Det ger en bred förankring som är nödvändig för det kommande arbetet. Bra var också att partierna fick möjlighet till avstämning i halvlek. Folkpartiet: Vill berömma det goda arbete som gjorts. Det är roligt att se att Höganäs kommuns miljöarbete går framåt! Miljötillsynsnämnden: Det är bra att kommunen tar fram ett miljöprogram som kan vara värt namnet och som kan ligga till grund för kommunens hållbara utveckling. Det är också bra att tunga dokument som nationell miljömålsstruktur i Sverige, nulägesbeskrivning och ansvar och genomförande läggs som bilagor. Utbildningsnämnden: Betonar vikten av att kommunen arbetar aktivt med miljöfrågor. Att erbjuda en god livsmiljö på alla sätt och vis är bästa förutsättningarna för barn och elevers växande och lärande. Länsstyrelsen: Är positiv till det breda remissförfarandet som ger kommunen möjlighet att få in synpunkter innan programmet antas. Kommunerna är viktiga aktörer i länets samlade miljöarbete och en gemensam uppfattning om vilka de stora utmaningarna är och vad som behöver göras ökar förutsättningarna att flytta fram positionerna för ett mer hållbart Skåne. Ängelholms kommun: Tycker att Höganäs har tagit fram ett gediget och väl genomarbetat miljöprogram för åren Prioriterade områden i miljöprogrammet när det gäller energi, transporter, och till viss del mark, vatten och natur sammanfaller med Ängelholms prioriterade områden enligt Ängelholms miljöplan. Ängelholm välkomnar ett kommunövergripande samarbete och erfarenhetsutbyte för att öka möjligheterna och slagkraftigheten i uppfyllandet av miljömålen. Höganäs AB: Anser att programförslaget i sin helhet är ett viktigt dokument med goda prioriteringar i beskrivna mål och aktiviteter

108 1 (66) ÅTGÄRDSPLAN TILL MILJÖPROGRAMMET LÄSINSTRUKTIONER Du håller i din hand den första åtgärdsplanen till Höganäs kommuns miljöprogram Det är en treårsplan för de åtgärder som ska genomföras under åren Varje förvaltning och helägt kommunalt bolag har arbetat fram förslag till egna åtgärder. Ibland har förvaltningarna och bolagen lånat idéer av varandra och därför kan samma åtgärd stå med flera gånger, men med olika ansvariga. För vissa åtgärder krävs ett samarbete mellan flera aktörer och då står flera förvaltningar, bolag, avdelningar eller funktioner nämnda under rubriken Ansvar. Många åtgärder bidrar till fler än ett mål. Till exempel bidrar åtgärder om att uppmuntra de anställda att gå, cykla och åka kollektivt såväl till mål 1 (om att minska växthusgasutsläppen), som till mål 4 (om att öka andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång) och mål 20 (om att utbilda och engagera de anställda till ett aktivt miljöarbete). För att undvika upprepningar finns respektive åtgärd endast under ett av de mål den bidrar till. Under varje mål presenteras åtgärderna utan inbördes ordning. Varje förvaltning har gjort en bedömning av om föreslagna åtgärder kan genomföras inom ram, eller om det behövs extra pengar för att genomföra åtgärderna. Detta står angivet under rubriken Ekonomisk redogörelse och presenteras också i bilaga 1A Ekonomiska beräkningar för alla kommunens åtgärder De allra flesta åtgärderna kan genomföras inom den ekonomiska ramen. I samband med antagande av åtgärdsplanen avsätts resurser enligt de kostnader och investeringar som förvaltningarna har beräknat i bilaga 1B Åtgärder som kräver extra medel för att genomföras. För de åtgärder som i dagsläget inte har kunnat beräknas ansvarar varje förvaltning för att begära extra resurser i det ordinarie budgetarbetet. Under rubriken Uppföljning framgår vad som ska följas upp. Om inget annat anges, ska uppföljning av en åtgärd ske årligen till dess att åtgärdens slutdatum har nåtts. Var och en som är berörd av de olika åtgärderna är ansvarig för att dokumentera så att uppföljning kan göras när året är slut. Varje förvaltning och bolag ansvarar för att lämna in underlag till uppföljning av sina respektive åtgärder till miljöstrategen. Om någon åtgärd inte nått önskat resultat eller inte genomförts skall förklaring till detta samt ny åtgärd presenteras i samband med uppföljningen. Miljöstrategen sammanställer förvaltningarnas och bolagens uppgifter och rapporterar sammanställningen till kommunfullmäktige i oktober varje år. Förkortningar av förvaltningar och bolag i enlighet med de förkortningar som används i Outlook: HEAB Höganäs Energi AB HHM Höganäshem AB KLK kommunledningskontoret KUF kultur- och fritidsförvaltningen RTJ räddningstjänsten SBF samhällsbyggnadsförvaltningen SOC socialförvaltningen TFF teknik- och fastighetsförvaltningen UBF utbildningsförvaltningen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 108

109 2 (66) MÅL 1: Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent mellan 2011 och FÖRTYDLIGANDE: Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 10 procent mellan 2011 och Målet gäller den geografiska kommunen, exklusive industrisektorn, och sätts i relation till antal invånare. Siffrorna härstammar från utsläpp som härstammar från fossila källor. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRD PÅBÖRJAS ÅTGÄRD SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 1:1 Ta fram en energiplan. Ta fram en kommunövergripande energiplan vars syfte är att minska utsläppen av växthusgaser genom att minska energianvändningen och minska användningen av fossila bränslen Åtgärden är genomförd när energiplanen är framtagen. SBF, TFF, HHM och HEAB. SBF (miljöstrategen) är sammankallande. Finansiering av energiplan kommer att tydliggöras i den projektplan som ska tas fram. En uppskattning är att det behövs tkr utöver ram. Om miljömiljonen beviljas (se åtgärd 23:1) kan de resurserna användas till framtagande av energiplan 1:2 Tillsyn med fokus på energianvändning I tillsynen av verksamheter titta på vilken energi som används och hur mycket som används. Använda energirådgivarna som stöd. Pågår redan. Sker kontinuerligt. Genom uppföljning av tillsynsplanen. SBF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 109

110 3 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRD PÅBÖRJAS ÅTGÄRD SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 1:3 Ta fram en solkarta. Flera kommuner har tagit fram solkartor, som visar vilka tak som har rätt riktning och lutning för solceller. Solkartan ska publiceras på kommunens hemsida och marknadsföras till privata och kommersiella fastighetsägare. Åtgärden är ett samarbete mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och andra förvaltningar/bolag Åtgärden är klar när solkartan är framtagen och marknadsförd. Åtgärden är ett samarbete mellan SBF, TFF, HEAB, HHM och kommunens energirådgivare. 260 tkr för framtagning och lansering Därefter 10tkr/år för att hålla kartan uppdaterad. 1:4 I detaljplan uppmärksamma möjlighet till solceller på byggnader där det är lämpligt. I detaljplan peka ut byggnader som är lämpliga för solceller. Kommunen kan inte tvinga, men lyfta frågan Ska ske kontinuerligt. SBF redovisar årligen andel detaljplaner där möjlighet till solceller har uppmärksammats. SBF Inom ram. 1:5 Utreda möjlighet till fler solcellsanläggningar. Utreda förutsättningar för solceller vid varje ny- och ombyggnadsprojekt. I samband med varje projektering Ska ske kontinuerligt. Årligen rapportera antal byggnader med solceller i relation till antal nya byggnader. HHM Åtgärden innebär en kostnad på 200 tkr per år under HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 110

111 4 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRD PÅBÖRJAS ÅTGÄRD SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 1:6 Lyfta fram fjärrvärme och fossilfria värmekällor i detaljplaner. Se över möjligheterna att ansluta till i första hand fjärrvärme och i andra hand fossilfria värmekällor vid varje detaljplan som avser nybyggnation av bostäder och verksamheter Ska ske kontinuerligt. Årlig redovisning av andel detaljplaner där möjligheterna till fjärrvärmeanslutning, alternativt fossilfria värmekällor, har tagits med i bedömningen. SBF Inom ram. 1:7 Höganäs Energi kommer att bygga Fiber till alla. Fibernätet i kommunen ska byggas ut till alla fastigheter i Höganäs. Är påbörjad Enligt beslutad bredbandsstrategi ska HEAB årligen rapportera om planen följs. HEAB Denna åtgärd leder till stora investeringar, men den kopplar till kommunens bredbandsstrategi och ett uppdrag till HEAB från ägarna och ska genomföras oberoende av miljöprogrammet. 1:8 Ställningstagande för förnybar el vid elförsäljning Höganäs Energi Handel AB har i uppdrag att enbart sälja förnybar el, vilket bakas in i priset för kunderna. Är påbörjad. Sker kontinuerligt. Årlig rapport att ställningstagandet kvarstår. Höganäs Energi handel AB. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 111

112 5 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRD PÅBÖRJAS ÅTGÄRD SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 1:9 Minska kontanthanteringen genom att ge möjligheter till alternativa betalningsformer där det idag hanteras kontanter. Minska kontanthanteringen och istället öka användningen av alternativa betalningsformer som till exempel cashkort och swish. Utvärdera hur det har fungerat med de kortterminaler vi har och eventuellt sätta in fler. Är påbörjad 2016 Genom årlig rapportering av kontanthanteringens storlek. Kontanthanteringen ska minska årligen. KLK Inom ram. 1:10 I bankupphandlingen eftersträvar vi att transporterna ska ske i bilar som drivs av icke fossila bränslen. I bankupphandlingen kommer transporter som sker med fossilfria bränslen att bedömas ge ett mervärde. Utlovade fossilfria transporter kontrolleras årligen. Vid nästkommande bankupphandling KLK rapporterar hur kraven på fossilfria bränslen har tillgodosetts i senaste bankupphandlingen. KLK Inom ram 1:11 Erbjuda anställda en möjlighet till att inneha en miljövänlig bil. HR-avdelningen tillsammans med Benify arbetar fram ett förslag till erbjudande om bilförmån av miljöbil till kommunens anställda. Erbjudandet kan administreras av Benify genom kommunens förmånsportal. Är påbörjad 2016 Utvärdering av intresset för detta erbjudande. KLK Inom ram. 1:12 Minska persontransporterna med bil. Räddningstjänsten ska undersöka möjligheten för information och utbildning på plats hos deltagarna för att minska transporterna Genom den dokumentation som görs för utbildning. RTJ Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 112

113 6 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRD PÅBÖRJAS ÅTGÄRD SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 1:13 Utökad användning av bilpool och minskad körning med egen bil i tjänsten. Samhällsbyggnadsförvaltningen och teknikoch fastighetsförvaltningen ska tillhandahålla bokningsbara tjänstebilar och minska körning med privatbilar i tjänst. Några av bilpoolsbilarna ska vara elbilar (Efter 2016 ska åtgärden vara genomförd och arbetet ska ske kontinuerligt) Uppföljning av utbetalning av milersättning visar hur körning med privatbilar har förändrats. SBF och TFF Engångskostnader för framdragning av laddstolpar och inhägnad kommer första året. Kostnader för billeasing och bränsle tillkommer. Kostnader för milersättning minskar. 200 tkr under 2016 och därefter inom ram. 1:14 Minska de personliga transporterna med privata fordon. Kultur- och fritidsförvaltningens personal ska använda elbil eller använda bokningsbara tjänstebilar och minska körning med privatbilar i tjänst Ska ske kontinuerligt. Uppföljning av utbetalning av milersättning visar hur körning med privatbilar har förändrats. KUF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 113

114 7 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRD PÅBÖRJAS ÅTGÄRD SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 1:15 Arbeta för nya möjligheter till möten som minskar behovet av transporter. Minska antalet resor inom socialförvaltningen och i stället ha telefonmöten eller i möten med bildkommunikation. Socialförvaltningen ska: * i högre grad använda tolkning per telefon eller bildkommunikation, istället för med tolk på plats som idag är det vanligaste : Möten via telefon eller bildkommunikation införs och 2018: Möten sker via telefon eller bildkommunikation. Redovisning av det totala antal möten inom nämnda områden samt hur många som skett via telefon eller bildkommunikation. SOC Inom ram. Minskade behov av transporter kan eventuellt leda till lägre kostnader. * genomföra Samordnad vårdplanering på Ängelholms lasarett genom telefonmöten eller bildkommunikation, samt * vårdplanering på korttidsenheten via telefonmöten eller bildkommunikation. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 114

115 8 (66) MÅL 2: Höganäs ska minska sin energianvändning med minst 25 procent mellan 2011 och 2025 FÖRTYDLIGANDE: Energianvändningen ska minska med minst 20 procent mellan 2011 och Målet gäller såväl förvaltningar som helägda kommunala bolag. Målet inkluderar uppvärmning och el. Energianvändning från transporter behandlas i transportområdet. Målet gäller absoluta tal och inte per invånare. Målet är normalårskorrigerat. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 2:1 Nyproduktion byggs med max 70 kwh förbrukning per kvm. Föreskrivs i projekteringen. Nästa projekt. Ska ske kontinuerligt. Årligen rapportera att gränsvärdet följs. HHM Inom ram. 2:2 I varje underhålls- och renoveringsprojekt utreda energieffektiviseringsåtgärder som är ekonomiskt genomförbara. Föreskrivs i projekteringen Ska ske kontinuerligt. Rapportera i vilka fastigheter åtgärder genomförts. HHM Inom ram. 2:3 Skapa förutsättningar för effektivare drift. Steg 1: Handla upp central övervakning och larmsystem till exempel Scada eller liknande tillsammans med TFF. Steg 2: Implementera objekten successivt. Steg 1: hösten Steg 2: Energistatistik årligen. Rapportera upphandling av Scada. HHM Åtgärden innebär en investering på 500 tkr per år under , vilket ger lägre energikostnader i framtiden. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 115

116 9 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 2:4 Uppdatera Höganäshems energiplan. Höganäshems nuvarande energiplan ska uppdateras för att gälla tom Hösten Rapporterar att ny plan är framtagen. HHM Inom ram. 2:5 Vid underhållsprojekt ska energibesparande åtgärder genomföras och certifieras enligt Green building. Vid underhållsprojekt ska energibesparande åtgärder undersökas. Vid val av produkter används nuvärdes-/lcc-kalkyler. Målvärde är att minska energianvändningen med 30 procent i varje projekt. Certifiera enligt Green building 1 när så är möjligt. Enligt följande plan: - Inventering/förstudie två fastigheter/år (start 2015) enligt plan till vänster. Fortsätter till 2025 enligt plan till vänster. Energistatistik årligen. Antal certifierade byggnader per år. TFF rapporterar att inventering, projektering och genomförande följer plan. TFF Denna och flera andra åtgärder ingår i det föreslagna anslaget för energieffektivisering på 5 mnkr/år i budget 2016, plan Projektering två fastigheter/år (start 2016). - Genomförande en fastighet/år (start 2017). 1 Green building är en certifiering som leder till lägre energianvändning för befintliga byggnader. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 116

117 10 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 2:6 Skapa förutsättningar för effektiv drift. Hålla kommunens Strategiplan för energieffektivisering/ policy på alla objekt. Handla upp centralt övervakningsoch larmsystem Scada. Uppdatera befintlig policy (dokumentet heter idag Strategiplan för energieffektivisering) och förankra den med ledningen. Se över värmekurvor och termostater. Förankra policy med alla hyresgäster Energistatistik årligen. Rapportera upphandling av Scada. TFF Nytt Scadasystem 1000 tkr år 2016 och 1000 tkr år Ingår i befintlig ram :7 Utbilda brukare och anställda om energibesparande användning. Införa SEA på alla skolorna. Utbilda brukare och anställda. Införa SEA (Systematiskt Energi Arbete) på alla skolorna. Testa på en skola under Löpande arbete, utbildning en gång per år Antal genomförda skolor redovisas årligen. TFF tillsammans med UBF Ingår i fastighetsavdelningens befintliga ram. 2:8 Sänka elförbrukningen för verksamheten och fastigheter. Prova Lärande belysning tillsammans med behovsstyrd ventilation. Ta fram belysningslösning för klassrum. Andra exempel är byte av remdrivna fläktar och pumpar till varvtalsstyrda. Ta fram lösning/ inventering Löpande energistatistik. TFF Denna och flera andra åtgärder ingår i det föreslagna anslaget för energieffektivisering på 5 mnkr/år i budget 2016, plan HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 117

118 11 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 2:9 Sänka el- och värmeförbrukningen för tillagningskök. Ta fram brukarinformation om användande av apparater i kök. Provkök Alla klara TFF rapporterar årligen hur många kök som är klara. TFF Inom ram. 2:10 Effektivisera reningsprocessen i avloppsreningsverket. Effektivisera reningsprocessen med avseende på energianvändningen på avloppsreningsverket utan att försämra reningsresultatet. Är redan startad. Sker kontinuerligt. Minskad energianvändning redovisas genom årlig uppföljning av avloppsreningsverkets energianvändning. TFF Inom ram. 2:11 Optimera driften på yttre anläggningar i VA-systemet. Minska energianvändningen på yttre anläggningar, det vill säga pumpstationer och tryckstegringsstationer. Är redan startad Sker kontinuerligt. Minskad energianvändning redovisas genom årlig uppföljning av energianvändningen på yttre anläggningar. TFF Inom ram. 2:12 Minska energianvändningen genom att byta ut belysningspunkter på gator och cykelvägar. Byta ut belysning med kvicksilver och högtrycksnatrium till LED. Är påbörjad Jämföra elfakturor för belysningen 2011 och 2016 med reglering för antal enheter de båda åren. Redovisa antal bytta armaturer och minskning av energi för belysning. TFF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 118

119 12 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 2:13 Tillsyn av energianvändningen på kommunala verksamheter 2:14 Fokus på energianvändning. 2:15 Minska belysningsenergin. 2:16 Ett miljövänligt förhållningssätt till energianvändning. Samarbete med Höganäshem, teknikoch fastighetsförvaltningen och Höganäs Energi kring kommunens energianvändning. Även som katalysator, påtryckare och tillsynsmyndighet om behov finns. Vara ett stöd i samhällsbyggnadsförvaltningens energieffektiviseringsarbete. Alla kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter ska undersöka hur mycket energi som används och utifrån detta upprätta en plan för att minska energianvändningen. Installera moderna och smarta belysningslösningar Skapa ett naturligt förhållningssätt i vardagen hos barn och elever kring att hålla ner energianvändning i verksamheten. Pågår redan. Sker kontinuerligt. Genom uppföljning av tillsynsplanen. SBF Plan upprättad. KUF i samarbete med TFF. Inom ram. Inom ram Årlig energistatistik. KUF Inom ram Ska ske kontinuerligt. Varje verksamhetsform i skolområdet beskriver årligen arbetet som genomförts för att uppnå ett miljövänligt förhållningssätt till energianvändning samt analyserar sitt resultat. UBF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 119

120 13 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 2:17 Genom större medvetenhet och restriktivitet minska energianvändningen. Genom ökad miljömedvetenhet arbetar personalen inom socialförvaltningen för att minska energianvändningen inom sitt arbetsområde. Detta kan ske genom till exempel restriktiv användning av el, sänkt inomhustemperatur, utrustning som står på standby stängs, restriktivare användning av varmvatten, släcka lampor och påtala för fastighetsägaren när man upplever att det finns åtgärder som skulle kunna minska energianvändningen, med mera : Inventering och plan klar senast i december och 2018: Åtgärder vidtas för att minska energianvändningen. 2016: Rapportering att inventering och plan är klara och 2018: Rapportering att planerna har följts upp i bokslut. SOC Inom ram. Varje verksamhet inventerar inom vilka områden som det bedöms möjligt att minska energianvändningen och gör en plan för hur detta ska ske. Verksamheterna dokumenterar vilka åtgärder som man vidtagit. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 120

121 14 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 2:18 Avveckling av fysiska servrar. Strategiskt och målmedvetet ersätta kommunens fysiska servrar med mera energieffektiva virtuella servrar. I dagsläget har kommunen 147 servrar varav 65 procent är virtuella. Redan påbörjad. Sker kontinuerligt då system och verksamhet tillåter det. Genom rapportering av hur stor andel av totalt antal servrar som är virtuella. Målet är att andelen virtuella servrar ökar årligen. KLK Inom ram. 2:19 Arbeta med upphandling och inköp för att säkerställa att produkter som köps in till kommunen följer energieffektivitetsmärkning som Energi Star och Green IT. Vid upphandling och avrop ställa krav på att de IT-produkter som köps in till kommunen är miljövänliga och energieffektiva samtidigt som de ger ökad prestanda och kapacitet. Redan påbörjad. Sker kontinuerligt. Avstämning för att säkerställa att ny avtalad utrustning för inköp har lägre energianvändning än tidigare avtalad utrustning. KLK Inom ram. 2:20 Stänga av till exempel dator och skärm när dessa inte används nätter, helger och semestrar. Information och upplysning till kommunens användare i vikten av att stänga av till exempel dator och skärm när dessa inte används nätter, helger och semestrar. Målet är att två gånger per år gå ut med riktad information till kommunens användare på arbetsnätet. Redan påbörjad. Sker kontinuerligt. KLK redogör årligen för att information om energibesparing har gått ut till kommunens anställda enligt plan. KLK Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 121

122 15 (66) MÅL 3: Höganäs kommun ska senast 2020 enbart använda värmeenergi från fjärrvärme eller förnybara källor. FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller såväl förvaltningar som helägda kommunala bolag. Målet gäller normaldrift. Kommunen har dieseldrivna reservkraftverk som kan användas i undantagsfall, till exempel vid strömavbrott. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 3:1 Öka anslutningsgraden till fjärrvärmenätet. 3:2 Nyproduktion byggs i första hand med fjärrvärme eller närvärme. 3:3 Upprätta avvecklingsplan på alla fossilbränslepannor eller bygga om till fossilfritt bränsle, till exempel rapsolja. Inventera vilka fastigheter som ligger inom fjärrvärmeområdet och begära anslutning av Höganäs Energi. Inför varje projekt utvärdera praktiska och ekonomiska förutsättningar. Inventera vilka oljepannor som kvarstår och ta fram alternativa energislag. För gaspannor utreds möjligheten att handla in biogas motsvarande vår förbrukning. 2015: ett objekt och inventering av potential. Nästa byggprojekt. Fortsatt anslutning beror på möjligheterna. Ska ske kontinuerligt. Antal anslutna. Årlig redovisning av andel byggprojekt som byggts med fjärr- eller närvärme. TFF i samarbete med HEAB. HHM Denna och flera andra åtgärder ingår i det föreslagna anslaget för energieffektivisering på 5 mnkr/år i budget 2016, plan Inom ram Inga kvarvarande TFF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 122

123 16 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 3:4 Ersätta naturgas med biogas, fjärrvärme eller närvärme i Höganäshems fastigheter. Utredas i samarbete med teknik- och fastighetsförvaltningen och Höganäs Energi Rapportera årligen antal gaspannor som ändrats till fossilfritt bränsle alternativt bytts ut mot fjärreller närvärme. HHM Inom ram. 3:5 Öka andelen energitillförsel från sol. Vid nyproduktion och takbyte undersöks förutsättningar för takintegrerade solceller och/eller solfångare. Inventera solpotentialen i hela beståndet. Målet är att 2025 ska minst 150 MWh solenergi genereras på kommunens fastigheter (exklusive Höganäshems och Höganäs Energis fastigheter). 2015: Inventering Ska ske löpande. Målet är att 2025 ska minst 150 MWh solenergi genereras på kommunens fastigheter. Mätning av avgiven energi redovisas årligen. TFF Inventering ingår i ram. I övrigt ingår kostnaderna i det föreslagna anslaget för energieffektivisering på 5 mnkr/år i budget 2016, plan HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 123

124 17 (66) MÅL 4: Andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 35 procent FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller den geografiska kommunen och omfattar alla resor som görs, såväl inom kommunen som in i och ut ur kommunen. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 4:1 Utveckla kollektivtrafiken, till exempel genom ökad turtäthet, nya linjedragningar, höjd hållplatsstandard och nya trafikkoncept. Kontinuerlig dialog med Region Skåne och Trafikverket samt infrastrukturåtgärder. Sker kontinuerligt. Sker kontinuerligt. Årlig avstämning som svarar på frågan Hur har kollektivtrafiken i Höganäs kommun utvecklats det senaste året? SBF Dialog sker inom budgeterad ram. Beroende på ambitionsnivå kan kostnaderna för infrastrukturåtgärderna uppgå till alltifrån ett par tusen kronor till mångmiljonbelopp. 4:2 Skapa sammanhängande cykelstråk. Planavdelningen, stadsmiljöavdelningen och gata-/parkavdelningen ska gemensamt ta initiativ till ett projekt per år som syftar till att bygga ihop delar av cykelbanor till sammanhängande cykelstråk. Samtidigt ska säkerheten förbättras, speciellt vid vägkorsningar : Resultatet av inventering ska redovisas och 2018 redogörs för vilka åtgärder som har genomförts. SBF och TFF Inventering 2016 inom ram, avsätts medel efter inventeringens fastställda behov. 4:3 Montera tio cykelpumpar Utöka servicen för cyklister genom publika pumpstationer Antal monterade pumpstationer. TFF 350 tkr för 10 pumpar år HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 124

125 18 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 4:4 Lokalisera bostadsområden och större arbetsplatser kollektivtrafik- och servicenära. Ett av kriterierna för ett positivt planbesked vid nylokalisering och vid prioritering av planarbeten ska vara att bostadsområden och större arbetsplatser ska lokaliseras kollektivtrafik- och servicenära Ska ske kontinuerligt. SBF redovisar årligen andelen planbesked där kriterierna har uppfyllts. Andelen ska vara 100 procent. SBF Inom ram. 4:5 Främja bilpool vid nybyggnation. Fortsätta ge byggherrar möjlighet att minska antalet parkeringsplatser i utbyte mot att de erbjuder de boende tillgång till bilpool i de fall det finns förutsättningar för att bilpool ska kunna fungera. Från och med 2016 ska möjligheten att etablera bilpool övervägas i samtliga större nybyggnadsprojekt. Ska ske kontinuerligt. SBF redogör årligen för om det har tillkommit några nya bilpoolsbilar i kommunen. SBF Inom ram 4:6 Beteendepåverkande åtgärder för att öka andelen hållbara transporter. Arbeta med mobility management (beteendepåverkande åtgärder för att främja hållbara transporter) med syfte att minska biltrafikens miljöpåverkan. Exempel på åtgärder kan vara att informera om nybyggda cykelvägar, dela ut paket till nyinflyttade med cykelkarta och prova-på-kort till kollektivtrafiken och information om bilpool samt starta gående skolbussar. 2017, under förutsättning att miljömiljonen beviljas. Ska ske kontinuerligt. SBF:s miljöprojektledare (se åtgärd 23:1) redogör årligen för vilka mobility managementåtgärder som har genomförts. SBF Denna åtgärd förutsätter att miljömiljonen (se åtgärd 23:1) beviljas. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 125

126 19 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 4:7 Öka tillgängligheten för cykelförvaring. Höganäshem ska bygga fler cykelrum alternativt låsbara cykelställ Ska ske kontinuerligt. Rapportera årligen antal tillkomna cykelplatser. HHM 200 tkr per år under :8 Samhällsbyggnadsförvaltningen ska uppmuntra sina anställda att gå, cykla och åka kollektivt i tjänsten och till jobbet. Genom enkla åtgärder ska de anställda uppmuntras att välja gång och cykel istället för bil i tjänsten samt till och från jobbet. Detta kan ske genom att lyfta fram goda exempel och underlätta för miljöanpassade transportsätt. Exempel kan vara att tillhandahålla fungerande och bokningsbara tjänstecyklar, låneregnställ, låneparaplyer, cykelpump och Jojo-kort. Ett annat exempel är att anställda som cyklar till jobbet kan få sin cykel tillfixad under dagen av en inhyrd cykelreparatör Ska ske kontinuerligt. Årlig redogörelse av vilka aktiviteter SBF har genomfört. SBF Inom ram. 4:9 Utbildningsförvaltningen uppmuntrar medarbetare att resa på ett miljövänligt sätt. Aktivt uppmuntra till samåkning, nyttjande av kollektivtrafik, cykling, med mera, vid gemensamma konferenser, möten och skolutflykter Ska ske kontinuerligt. Årlig uppföljning genom beskrivning av vilka insatser som genomförts. UBF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 126

127 20 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 4:10 Höganäshem ska uppmuntra alla anställda att gå, cykla och åka kollektivt i tjänsten och till jobbet. Genom enkla åtgärder ska de anställda uppmuntras att välja gång och cykel istället för bil i tjänsten samt till och från jobbet. Detta kan ske genom att tillhandahålla tjänstecyklar, stegräknare, låneparaplyer, låneregnställ, med mera Ska ske kontinuerligt. Årlig redogörelse av vilka aktiviteter HHM har genomfört. HHM Inom ram. 4:11 Kultur- och fritidsförvaltningen ska uppmuntra sina anställda att gå, cykla och åka kollektivt i tjänsten och till jobbet. Genom enkla åtgärder ska de anställda uppmuntras att välja gång och cykel istället för bil i tjänsten samt till och från jobbet. Detta kan ske genom att tillhandahålla tjänstecyklar, stegräknare, låneparaplyer och Jojo-kort Ska ske kontinuerligt. Årlig redogörelse av vilka aktiviteter förvaltningen har genomfört. KUF Inom ram. 4:12 Uppmuntra anställda att byta bilresor mot bussresor, cykel och gång. Information till samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningens anställda. Exempelvis fler Jo-jo kort Redogörelse om hur personalen har informerats. TFF Inom ram 4:13 Logistikoptimera VAavdelningens körningar. Planera körningar vid byte av vattenmätare och vid drift och underhåll av VAavdelningens yttre anläggningar. Pågår. Ska ske kontinuerligt. Årlig redogörelse av körda mil. TFF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 127

128 21 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 4:14 Köpa in elcykel. Köpa in en elcykel till teknik- och fastighetsförvaltningens och samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteresor. Informera personalen om att den finns. 4:15 Cykel för möten och tillsyn i närområdet När elcykeln är inköpt är åtgärden klar. Räddningstjänsten ska införskaffa cykel Rapport att cykel är införskaffad. TFF RTJ Inom ram. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 128

129 22 (66) MÅL 5: Antalet laddningsställen för elbilar ska öka varje år fram till FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller antal laddningsställen i den geografiska kommunen. Med laddningsställen avses en plats där det finns en eller flera vanliga laddstolpar eller en plats med snabbladdningsstation. Möjlighet att ladda elbilar ska finnas på strategiska platser, det vill säga där människor uppehåller sig en längre tid, till exempel på arbetet eller vid boende i flerfamiljshus. Laddningsställen som räknas in i målet kan vara kommunens eller extern aktörs, dock räknas inte laddning vid enbostadshus in. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 5:1 Påverka aktörer att investera i laddstolpar inom Höganäs kommun. Följa kommunens elbilsstrategi där laddinfrastrukturen utgör en viktig del. Påverka privata företag, fastighetsägare, energibolag och kommunen själv att investera i laddstolpar inom Höganäs kommun. Påverkan via elbilsnätverket i Skåne Nordväst. Kommunen ska underlätta för aktörerna att upprätta laddplatser. Det är inte i första hand kommunens uppgift att montera laddställen på publika platser, men näringslivsavdelningen avser att aktivt verka för att en publik laddstation ska kunna öppnas centralt i Höganäs senast Påbörjad Ska ske kontinuerligt. Årlig rapportering om antal laddställen i kommunen. KLK Medfinansiering till publik laddstation kan komma att äskas i budget för Om det under arbetets gång måste till att vi förskotterar eller medfinansierar så kommer näringslivsavdelningen att ta upp det i 2017 års budget, men det är ännu för tidigt att skriva något belopp. KLK ska eventuellt i så fall äska pengar för det, men inte för att ta hela investeringen själv. Totalkostnaden för en snabbladdningsstation uppskattas till ca 500 tkr. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 129

130 23 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 5:2 Utreda möjligheter för att uppföra laddstolpar för kommunens och anställdas elbilar. Utreda kostnader och eventuell förmånsbeskattning för laddstolpar till kommunens och anställdas elbilar på kommunens arbetsplatser Redogörelse av utredningens resultat och eventuella fortsatta åtgärder. TFF Utredningen sker inom ram. Övriga kostnader får utredningen visa. 5:3 Laddningsstationer för elbilar ska lyftas fram som ett alternativ i planbeskrivningsmallen/ checklistan som används vid framtagande av detaljplaner och exploateringsavtal. I de fall det kan anses lämpligt, till exempel vid nybyggnation av flerfamiljshus och arbetsplatser, ska laddningsstationer för elbilar lyftas fram som ett alternativ i detaljplaner och exploateringsavtal. Kommunen kan inte tvinga, men kan lyfta frågan Ska ske kontinuerligt. SBF redogör för att frågan har tagits med i planbeskrivningsmall/checklista. SBF Inom ram. 5:4 Laddplatser för elbilar vid Höganäshems fastigheter. Se över var det finns underlag och är lämpligt att bygga laddplatser vid Höganäshems fastigheter Ska ske kontinuerligt. Årlig rapportering om antal tillkommande laddplatser. HHM Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 130

131 24 (66) MÅL 6: Minst 75 procent av kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller: förvaltningarnas och de helägda kommunala bolagens egna fordon, upphandlade persontransporter, upphandlade tjänster utförda med hjälp av lastbilar, arbetsmaskiner och liknande samt transporter av varor kommunen köper in. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 6:1 Revidera tjänstefordonspolicyn Göra en översyn av tjänstefordonspolicyn och förankra den. Följa teknikutvecklingen med fossilfria fordon (Policyn ska revideras vart tredje år.) Beslutad fordonspolicy. TFF Inom ram. 6:2 Byta ut bilar mot miljöbilar enligt kommunens fordonspolicy. Byta ut de personbilar där det finns ett miljöbilsalternativ Årlig redovisning av Höganäs Energis fordonsflotta. HEAB Inom ram. 6:3 Klimatkompensera lokalt för de arbetsfordon där det saknas fossilfria alternativ. Höganäs Energi har tolv bilar som är svåra att byta ut, där snittet är 1400 mil per bil och år. Dessa klimatkompenserar Höganäs Energi för genom att varje år avsätta pengar som sedan ska investeras i klimatprojekt i kommunen Ska ske kontinuerligt. Hur mycket pengar som har avsatts för lokal klimatkompensation och vad dessa har använts till. HEAB : 100 tkr/år 6:4 Miljöbilar till verksamheten Byta ut Höganäshems tre bilar enligt kommunens fordonspolicy Årlig redogörelse av bilparken HHM Inom ram. 6:5 Byta ut fordon till elbilar. Byta fastighetsavdelningens fordon till elbilar i de fall de kör korta sträckor varje dag Redogörelse av fordonsflottans sammansättning. TFF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 131

132 25 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 6:6 Öka andelen fordon som har låg energianvändning och drivs med förnybar energi. Utifrån Höganäs kommuns fordonspolicy inom socialförvaltningens verksamhet öka andelen fordon som har låg energianvändning och drivs med förnybar energi. Inventera socialförvaltningens fordonspark ur energianvändningssynpunkt. Fordon som inte uppfyller kommunens fordonspolicy byts ut till miljöfordon. Samtidigt görs en behovsbedömning om fordonet kan ersättas med annat mer miljövänligt transportsätt. I sammanhanget beaktas möjligheten till downsizeing av fordon till mindre modeller med låg bränsleförbrukning och hög säkerhet. Förvaltningen har fyra gamla fordon som behöver bytas ut : Utbyte av ett gammalt fordon. Utbyte av övriga fordon utifrån plan. 2017: Utbyte av ett gammalt fordon. Utbyte av övriga fordon utifrån plan. 2018: Utbyte av två gamla fordon. Utbyte av övriga fordon utifrån plan. Uppföljningen/ redovisning av andelen fordon som lever upp till kommunens fordonspolicy sker årligen. SOC i samarbete med upphandlings enheten. Inventering och upprättande av plan sker inom befintlig budgetram. Socialförvaltningen har som målsättning att utbyte av fordon huvudsakligen sker inom ramen för budget Dock finns behov av att byta ut fyra mycket gamla bilar. En byts ut 2016 till en kostnad av 45 tkr. En byts ut 2017 till en kostnad av 45 tkr. Två byts ut 2018 till en kostnad av 90 tkr. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 132

133 26 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 6:7 Använda miljöfordon i kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet. Befintlig skåpbil på Höganäs Sportcenter ersätts med elbil, alternativt miljöbil Genom årlig uppföljning av fordonsinnehav. KUF Inom ram. 6:8 Miljöanpassa renhållningsfordon och utbilda chaufförerna i sparsam körning. Vid upphandling av nya entreprenörer för insamling av avfall, förpackningsmaterial och slamsugning ska krav ställas att fordonen ska vara miljöanpassade. Detta gäller även kommunens renhållningsfordon. Chaufförerna ska utbildas att kunna framföra fordonen till sparsam körning. Upphandling: när upphandling sker. Utbildning: 2016 Utbildning klar I övrigt ska åtgärden ske kontinuerligt. Antal utbildade. Årlig redogörelse av egna fordonsflottan. Ange vilka miljökrav som ställts vid upphandling av entreprenörer. TFF Inom ram. 6:9 Skaffa miljöklassade utryckningsfordon vid utbyte, i första hand fossilfria. Vid nyanskaffning av utryckningsfordon ska alltid miljöklassade fordon avvägas mot kostnader och hur många kilometer fordonet går per år. Åtgärderna kommer att följa investeringsplanen. 2017: buss för åtta personer, 2018 RTJ redogör årligen för hur fordonsflottan har ändrats. RTJ Finns redovisat i investeringsplan. Medtaget i budgetarbetet. 2018: lastväxlare/ tankbil, AR-bil (AR= Avancerad räddning). HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 133

134 27 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 6:10 Öka användningen av förnybara bränslen. 6:11 Omvärldsbevaka vilka möjligheter det finns att upphandla fossilfria busstransporter. Ställa miljökrav i nästa upphandling. Vi bör alltid ha med kravet i alla upphandlingar för att möjliggöra ett sortiment som gör att verksamheterna har möjlighet att uppnå målet. Upphandlingsenheten är behjälplig gentemot ansvarig förvaltning. Upphandlingsenheten ska påminna, informera, vägleda om när det är möjligt/inte möjligt att ställa krav på fossilfria bränslen. Upphandlingsenheten kan även titta på hur andra kommuner har gjort om det inte är proportionerligt mot uppdragets värde. Fram till nästa upphandling av skolskjutstransporter kommer utbildningsförvaltningen att omvärldsbevaka vilka möjligheter det finns att upphandla fossilfria busstransporter. Vid nästa upphandling, som troligtvis sker 2018, sätts gasdrift som mervärde om 250 tkr/år, under förutsättning att gasmack finns i kommunen och om inte genomförd omvärldsbevakning visar på annat alternativ. Saknas möjligheter till upphandling av fossilfria busstransporter ställs krav utifrån senaste EURO-klassning. Omgående 2025 Upphandlingsenheten ska årligen rapportera andelen avtal där transporterna utförs med fossilfria bränslen. Arbetet påbörjas efter beslut om en fortsättning på kollektivtrafikprojektet. Senast inför nästa upphandling som troligtvis utförs Redogöra för hur omvärldsbevakningen har gått tillväga och vad upphandlingen har resulterat i. KLK UBF i samarbete med upphandlings enheten. Inom ram. Omvärldsbevakning sker inom ram. Anbud om gasdrivna bussar vid upphandling innebär en årlig merkostnad av 250 tkr, med beräknad start höstterminen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 134

135 28 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 6:12 Att kommunicera socialförvaltningens intention att vid upphandling av transporter, såsom färdtjänst, samt anlitande av privata utförare av hemtjänstservice, ställa krav på att entreprenörens fordon drivs med förnybara bränslen, exempelvis gas eller el. Detta gäller under förutsättning att det finns en gastankningsstation i kommunen. Om sådan inte finns byts krav på fordon som drivs med förnybara bränslen till fordon som uppfyller den nationella miljöbilsdefinitionen. Vid kommande upphandling av färdtjänst som beräknas ske 2021 kommer socialförvaltningen ställa krav på att 50 procent av fordonen ska drivas med förnybara bränslen, exempelvis gas eller el. Från och med 2025 ska 75 procent av fordonen drivas med förnybara bränslen. Samma krav gäller anlitande av privata utförare av hemtjänstservice. Ovanstående krav gäller under förutsättning att det finns en gastankningsstation i kommunen. Om sådan inte finns byts krav på fordon som drivs med förnybara bränslen till fordon som uppfyller den nationella miljöbilsdefinitionen. Fram till dess kommer socialförvaltningen kommunicera sina avsikter så att marknaden har en möjlighet att anpassa sig Årlig redogörelse av hur intentionen om miljöanpassade fordon har kommunicerats. SOC i samarbete med upphandlings enheten. Inom budget. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 135

136 29 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 6:13 Att kommunicera utbildningsförvaltningens intention att vid kommande upphandlingar av skoltaxi ställa krav på att entreprenörens fordon drivs med gas eller el samt att omvärldsbevaka utvecklingen. Under förutsättning att gasmack finns kvar i kommunen. Finns inte gasmack kvar byts krav på gas- och eldrift till miljöfordon enligt den nationella miljöbilsdefinitionen. I upphandlingen som beräknas ske 2020 kommer utbildningsförvaltningen ställa krav på att 50 procent av fordonen ska drivas med gas eller el, under förutsättning att gasmack finns kvar i kommunen. Finns inte gasmack kvar byts krav på gas- och eldrift till miljöfordon enligt den nationella miljöbilsdefinitionen. Fram till dess kommer utbildningsförvaltningen kommunicera sina avsikter så att marknaden har en möjlighet att anpassa sig under förutsättning att omvärldsbevakningen visar det Årlig redogörelse av hur intentionen om miljöanpassade fordon har kommunicerats. UBF i samarbete med upphandlings enheten. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 136

137 30 (66) MÅL 7: Minst 30 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiska senast FÖRTYDLIGANDE: Senast 2016 ska andelen ekologiska livsmedel vara 25 procent. Samma krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 7:1 Inköp av ekologiska livsmedel ska nå upp till 25 procent 2016 och 30 procent senast 2025 (mäts per krona). Minst 30 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiska senast Senast 2016 ska andelen ekologiska livsmedel vara 25 procent. Samma krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet Andelen ekologiska livsmedel uppgår till minst 25 procent år 2016, 2017 och Uppföljning sker kvartalsvis inom hela kostavdelningen, vilket redovisas årligen. TFF Inför upphandling av ekologiska livsmedel behöver TFFs budget förstärkas med 500 tkr/år. 7:2 Prioritera ekologiska livsmedel. Minst 25 procent av de livsmedel som socialförvaltningen köper in via avtal ska vara ekologiska senast Samma krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av verksamhet som omfattar kost/ Inköp av ekologiska livsmedel ska nå upp till 25 procent år (30 procent senast 2025.) Berörda verksamheter ska följa kostavdelningens rutiner vid inköp av livsmedel Andelen ekologiska livsmedel uppgår till minst 25 procent år 2017 och Andelen ekologiska livsmedel inköpta via avtal redovisas årligen. SOC med stöd av kostavdelningen samt berörda entreprenörer. Inför upphandling av ekologiska livsmedel behöver SOCs budget förstärkas med 40 tkr/år från livsmedel. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

138 31 (66) MÅL 8: Kommunen ska arbeta aktivt för att minimera miljö- och klimatpåverkan vid val av livsmedel. FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller från 2015 och framåt. Motsvarande krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNIN G SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 8:1 Kostavdelningen ska arbeta aktivt för att minimera miljö- och klimatpåverkan vid val av livsmedel. Kravspecifikation i samband med upphandling som förtydligar krav på livsmedel med låg miljö och klimatpåverkan, att till exempel välja MSC-märkt fisk. Utöver detta kan olika kök välja olika åtgärder, till exempel ett vegetariskt alternativ varje dag, en vegetarisk dag i veckan, minska klimatbelastande livsmedel som till exempel nötkött och ost, öka andelen grönsaker och rotfrukter, säsongsanpassa livsmedel Kravspecifikation ska vara klar till upphandling I övrigt ska åtgärden ske kontinuerligt. Årlig redogörelse av hur kostavdelningen har arbetat. TFF Inom ram. 8:2 Arbeta utifrån kostavdelningens kravspecifikationer avseende kost/livsmedel för att minska kostens negativa miljöpåverkan. Ställa liknande krav vid upphandling av verksamhet som hanterar kost/ livsmedel. Använda kostavdelningens kravspecifikationer i samband med inköp av livsmedel via avtal samt vid upphandling av verksamhet som hanterar kost/livsmedel Ska ske kontinuerligt. Redovisning av inköpta livsmedel via avtal samt upphandlingar utifrån kravspecifikationer för kost/ livsmedel. SOC med stöd av kostavdelningen samt berörda entreprenörer. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 138

139 32 (66) MÅL 9: Kommunen ska minska matsvinnet inom kostavdelningens produktionsenheter till max 5 procent av inköpsvikten. Vid serveringstillfället får svinnet vara max 10 procent. FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller från 2015 och framåt. Motsvarande krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 9:1 Minska matsvinnet inom kostavdelningens produktionsenheter. Kommunen ska minska matsvinnet inom kostavdelningens produktionsenheter till max 5 procent av inköpsvikten. Är påbörjat. Sker kontinuerligt. Uppföljning sker kontinuerligt via mätningar av matsvinn, vilket redovisas årligen. TFF Inom ram. 9:2 Minska matsvinnet vid servering. Åtgärden innebär samarbete mellan kostavdelningen och utbildnings- och socialförvaltningen i enlighet med måltidsstrategin. Arbeta för en korrekt beställning av antal portioner till exempel vid beställning av specialkost, samt avbeställning av måltider. Även pedagogiska måltider, god måltidsmiljö och tillräckligt med tid i matsalen bidrar till att minska matsvinnet. Åtgärden berör även externa entreprenörer och ska beaktas i socialförvaltningens kommunikation med och upphandling av externa entreprenörer. Är påbörjat Uppföljning sker kontinuerligt via mätningar av matsvinn, vilket kostavdelningen redovisar årligen. Berörd personal på UBF och SOC i samarbete med kostavdelningen. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 139

140 33 (66) MÅL 10: Kommunen ska arbeta aktivt för att skapa en giftfri vardag, med särskilt fokus på barn och unga. FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller från 2015 och framåt. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 10:1 Giftfria förskolor och skolor. Utbilda personal inom utbildningsförvaltningen för att öka kunskapen om hur det skapas giftfria miljöer för barn och ungdomar. Redan påbörjad Dokumentera hur många som har deltagit i utbildningen. UBF Inom ram Göra handlingsplaner för utfasning av giftiga material. Upprätta handlingsplaner, per skolområde, baserad på inventering som beskriver på kort och på lång sikt hur giftiga material fasas ut för att ersättas med giftfria alternativt minskad användning i utbildningsförvaltningens verksamheter En handlingsplan per skolområde upprättad. UBF Inom ram Börja genomföra handlingsplaner för utfasning av giftiga material. Börja genomföra handlingsplanerna (se åtgärd ovan). Handlingsplanerna sträcker sig över flera år och varje skola/förskola bestämmer vilka delar de vill börja med 2017 och (Arbetet med handlingsplanerna kommer dock att fortsätta efter 2018.) Årlig uppföljning av vilka delar av respektive skolas/ förskolas handlingsplan som är genomförd. (Uppföljning av rektor/ förskolechef.) UBF 2017: 75 tkr och 2018: 150 tkr (för att ersätta saker som har fasats ut). HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 140

141 34 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 10:4 Vid nyproduktion och underhållsprojekt ska alla byggmaterial som är möjliga vara minst klass gul enligt Byggvarubedömningen. 10:5 Sköta allmän platsmark samt skolor och förskolor utan kemisk ogräsbekämpning. 10:6 Säkerställa att nya anläggningar som till exempel nya lekplatser, gator och torg ska kunna skötas utan kemiska bekämpningsmedel. Inventera och sedan bygga om befintliga anläggningar som inte är bra. Program köps in, utbildning i användande. Ett nybyggnadsprojekt, Siökrona ska byggas enligt Miljöbyggnad, minst silverklass (egen åtgärd, se 11:1). Arbeta med att göra upphandlingar för drift av allmän platsmark och skolor/förskolor där man fokuserar på alternativ till kemisk ogräsbehandling. Kontrollera projekteringsanvisningar och -underlag, inventera befintliga områden där kemisk bekämpning används Årlig stickprovskontroll på underhållsprojekt Ska ske kontinuerligt vid varje ny upphandling. Redovisning av använd mängd kemiska bekämpningsmedel och varför de har använts Uppföljning av nya och ombyggda anläggningar. TFF Inom ram. TFF Inom bef ram tkr per år för allmän mark. TFF För skolor och förskolor inom ram. Inom ram för nya anläggningar. För befintliga anläggningar tas kostnadsberäkningar fram efter inventering. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 141

142 35 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 10:7 Kvalitetssäkra dagvattnet från konstgräsplaner. Utreda hur dagvatten inklusive snö tas om hand på konstgräsplaner, utreda hur sandfång och dylikt fungerar för att garantera att granulat och konstgräs inte sprider sig till recipienten Provtagning på slam och vatten som lämnar planerna. Hur mycket nytt granulat fylls på varje år. TFF redovisar vad utredningen har resulterat i och om ytterligare åtgärder ska vidtas. TFF Inom ram. 10:8 Översyn av användningen av kemiska preparat på fotbollsplaner. Inventera användningen idag, hitta alternativ, utbilda och informera om alternativ Redovisning av använd mängd kemiska bekämpningsmedel och varför de har använts. TFF Inom ram. 10:9 Översyn av användningen av kemiska preparat på golfbanor. Inventera användningen idag, hitta alternativ, utbilda/informera om alternativ, minimera användningen på kommunägd mark samt påverka golfklubbar i kommunen, hitta Redovisning av använd mängd kemiska bekämpningsmedel och varför de har använts. TFF Inom ram. alternativa metoder, utbildning och erfarenhetsutbyte med de ekobanor som finns (till exempel Värpinge golfbana i Lund). HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 142

143 36 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 10:10 Använda så lite rengörningsmedel som möjlig och endast miljövänliga rengöringsmedel. 10:11 Giftfritt virke ska användas till all byggnation ovan mark på förskolor, skolor och allmänna lekplatser 10:12 Att i möjligaste mån undvika bensindrivna handverktyg vid arbete på skolor, förskolor och allmänna lekplatser. Vid kommande upphandlingar ska krav ställas på att byta nuvarande rengöringsmedel till miljövänliga rengöringsmedel, och alla gamla moppar och dukar ska bytas till mikrofiber. Alla moppar och dukar ska vara utbyta Alla kemikalier ska vara utbyta Giftfritt virke (ej tryckimpregnerat) till all byggnation ovan mark på förskolor, skolor och allmänna lekplatser Städchef rapporterar att utbytet är gjort enligt plan Ska ske kontinuerligt. Köpa in eldrivna handverktyg Ska ske kontinuerligt. Årlig redogörelse angående om giftfritt virke har använts. Årlig redogörelse av antal bensindrivna handverktyg som finns kvar. TFF TFF TFF Inom ram. Inom ram. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 143

144 37 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 10:13 Börja använda systemet Byggvarubedömning i nyproduktion, ombyggnad och underhåll Använda minst gulmarkerade produkter. Anskaffas Vara en naturlig del i arbetet från och med Ska ske kontinuerligt. Utfallet rapporteras årligen. HHM Inom ram. 10:14 Upprätta kemikalielista. Upprätta kemikalielista enligt kraven för miljödiplom Ska ske kontinuerligt. Rapport från revision av miljödiplom. HHM Inom ram. 10:15 Tillsyn på skolor och förskolor med fokus på kemikalier. Tillsyn, samarbete med utbildningsförvaltningen, kostavdelningen och fastighetsavdelningen och yttranden Enligt uppföljning av miljöavdelningens tillsynsplan. SBF Inom ram. 10:16 Vara med tidigt i planeringen av nya kommunala lokaler Delta i planeringsskedet när nya kommunala byggnader ska uppföras, framför allt skolor och förskolor Ska ske kontinuerligt. Enligt uppföljningen av budgeten (där finns detta med som ett av miljötillsynsnämndens mål) SBF Inom ram. 10:17 Tillsyn av varor och kemikalier i detaljhandeln. Tillsynsprojekt kring varor och kemikalier i detaljhandeln Enligt uppföljning av miljöavdelningens tillsynsplan. SBF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 144

145 38 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 10:18 Tillsyn av kemikalier i samband med ordinarie tillsyn. Titta på kemikalier när miljöavdelningen gör ordinarie tillsyn och i anmälningsärenden Ska ske kontinuerligt. Enligt uppföljning av miljöavdelningens tillsynsplan. SBF Inom ram. 10:19 Öka kontrollen av att farligt avfall tas om hand på rätt sätt genom uppföljning av rivningsplaner. En processkartläggning för rivningslov och rivningsanmälan. Rutin för handläggning av ärenden om rivningsavfall som innebär att byggnadsinspektörer kommunicerar med miljöinspektörer. Hänvisa medborgarna till aktuella hemsidor om farligt avfall för information. Påbörjad Under hösten Plan- och bygglovsavdelningen rapporterar att ny rutin är införd. SBF Inom ram. 10:20 Kultur- och fritidsförvaltningen ska vid upphandling och vid inköp av kemikalier säkerställa att dessa produkter inte innehåller giftiga ämnen. Inventera och kontrollera upphandlingar/inköp kemikalier för att minimera användandet av giftiga kemikalier Ska ske kontinuerligt. Årlig redogörelse av i vilka upphandlingar krav på giftfria ämnen har beaktats. KUF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 145

146 39 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 10:21 Arbeta för en giftfri vardag för främst barn och unga. Tyngdpunkten ska ligga på giftfria varor i det upphandlade sortimentet. Upphandlingsenheten är behjälplig gentemot ansvarig förvaltning. Upphandlingsenheten ska informera om hur inköp görs på bästa sätt genom informationsträffar och kontrollera kommande underlag för upphandlingar. Omgående Genom informationsträffar och kontrollera kommande underlag för upphandlingar. KLK Inom ram. 10:22 Vid upphandling och inköp av kemikalier som används för exempelvis tvätt och städ säkerställa att dessa produkter inte innehåller giftiga ämnen. Idag kan inköp ske på olika sätt, genom upphandlade leverantörer men också direkt i butik. Inventera upphandlingar/inköp kemikalier för städ, tvätt, med mera. Upprätta en rutin för hur upphandling och inköp ska ske för att minimera användandet av giftiga kemikalier : Inventering av vilka upphandlingar/ inköp som berörs samt utarbetande av rutin och 2018: Upphandlingar/ inköp med miljökrav sker utifrån upprättad rutin. 2016: Uppföljning av att inventering skett samt rutin utarbetats och 2018: Antal upphandlingar redovisas. Samt att inköp skett utifrån upprättad rutin. SOC Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 146

147 40 (66) MÅL 11: Senast 2025 ska alla kommunens byggprojekt vara miljöanpassade genom certifiering, standardisering eller liknande. FÖRTYDLIGANDE: Senast 2020 ska minst ett av teknik- och fastighetsförvaltningens byggprojekt, samt minst ett av Höganäshems byggprojekt vara miljöanpassade genom certifiering eller standardisering eller liknande. Exempel på certifiering eller standarder för hållbart byggande är Miljöbyggnad, LEED och BREEAM. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 11:1 Utföra ett projekt som certifieras enlig Miljöbyggnad, minst klass silver. 11:2 Nybyggnad av ett projekt enligt Miljöbyggnad klass silver Ett projekt klassas enligt Miljöbyggnad, minst klass silver. Miljödiplomera byggnader inom bostadsområdet Folkparken/ Julivallen Certifiering diplom. TFF Ingår i befintlig ram för Siöcrona förskola, som är testprojekt. Våren 2016 i samband med projekteringen Rapportera antal certifierade byggnader. HHM Åtgärden innebär en merkostnad med 200 tkr per år under Åtgärden kan medföra lägre energikostnader, men merkostnaden för detta första projekt ses främst som lärpengar inför kommande projekt. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 147

148 41 (66) MÅL 12: Vid anskaffning av varor, tjänster och byggentreprenader ska det ställas miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav. FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller från 2015 och framåt. Exempel på miljömässigt relevanta krav kan vara krav på farliga ämnen som inte får finnas i produkten, krav på energieffektivitet och krav på resurshushållning. Även byggkoncessioner ska omfattas av dessa krav. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 12:1 Utbildning av anställda som upphandlar eller köper in varor och tjänster. Upphandlingsenheten erbjuder verksamheterna utbildningar dels genom kortare utbildningspass ute hos enheterna, dels genom centrala utbildningar Upphandlingsenheten redovisar årligen vilka utbildningar som genomförts Upphandlingsenheten Inom ram 12:2 Varje år ska minst tre upphandlingar väljas ut där det ska läggas extra fokus på miljömässigt relevanta krav. I dessa utvalda upphandlingar ska också stort fokus läggas på att följa upp de krav som ställts. Upphandlingsenheten väljer tillsammans med miljöstrateg och upphandlande verksamheter ut vilka upphandlingar som ska ha ett särskilt miljöfokus och hur uppföljning ska ske Upphandlingsenheten redovisar årligen vilka upphandlingar som har fått extra miljöfokus och hur uppföljning har gjorts. Alla upphandlande verksamheter ansvariga för genomförande. Upphandlingsenheten är sammankallande. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 148

149 42 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 12:3 Ta fram ett styrdokument för hur kommunen ska arbeta med miljöanpassade inköpsprocesser. 12:4 Arbeta med upphandling och inköp för att säkerställa att produkter som köps in till förskolorna/ skolorna inte innehåller farliga ämnen. Miljöanpassade inköpsprocesser inkluderar såväl hur processerna för upphandling och inköp fungerar, hur organisationen ser ut, avtalstrohet, utbildning, ambitionsnivå på miljökrav, hur miljökraven följs upp. Åtgärden handlar om att ta fram ett kommunövergripande styrdokument. Välja ut vilka upphandlingar som ska fokusera på för att ställa miljökrav på de närmsta tre åren. Exempel kan vara leksaker, förbrukningsmaterial, möbler och textilier. Sedan ställa bra, relevanta och uppföljningsbara miljökrav i de utvalda upphandlingarna När planen är framtagen är åtgärden klar. (Planen ska därefter implementeras.) 2016 Plan för vilka upphandlingar som ska fokuseras på ska vara klar senast dec Därefter ska miljökrav ställas i minst en upphandling per år. 2016: Planen ska vara klar och 2018: Minst en upphandling med relevanta och uppföljningsbara miljökrav ska ha genomförts per år. TFF, UBF, SBF, KLK ansvariga för genomförande. Upphandlingsenheten är sammankallande. UBF med hjälp av miljöstrateg och upphandlingsenheten Inom ram. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 149

150 43 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 12:5 Teknik- och fastighetsförvaltningen ska säkerställa att miljökrav ställs vid inköp av varor och tjänster så att ett så lågt miljöavtryck som möjligt skapas. Kvalitetssäkra upphandlingar med tanke på miljöpåverkan. Ställa krav på entreprenörers drivmedel, oljor och maskinpark. Krav på kvalitets- och miljöplan. Vid inköp av material fokuseras på hög kvalitet och lågt underhåll för att minska miljöpåverkan. Kontrollera att de upphandlade produkterna och tjänsterna lever upp till ställda krav Ska ske kontinuerligt. Rapporterar avvikelser varje år. TFF Inom ram. 12:6 Säkerställa att upphandling av boenden sker utifrån för verksamheten miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav utifrån miljöprogrammets intentioner. Vid upphandling och inköp av kemikalier som används för exempelvis tvätt och städ säkerställa att dessa produkter inte innehåller giftiga ämnen. Inventera vilka upphandlingar av boende som kommer att ske/pågå under perioden I samband med upphandling beakta att miljömässigt och uppföljningsbara krav ställs utifrån vilken verksamhet som upphandlas : Inventering av vilka upphandlingar av boenden som kommer att ske under perioden och 2018: Upphandling sker utifrån miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav. 2016: Att inventering skett och 2018: Redovisning av hur säkerställande miljömässigt relevanta krav ställts i genomförda upphandlingar. SOC i samverkan med upphandlingsenheten. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 150

151 44 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 12:7 Kultur- och fritidsförvaltningen ska säkerställa att miljökrav ställs vid inköp av varor och tjänster så att ett så lågt miljöavtryck som möjligt skapas. Kvalitetssäkra upphandlingar med tanke på miljöpåverkan Ska ske kontinuerligt. Årlig redogörelse av i vilka upphandlingar miljökrav har beaktats. KUF Inom ram. 12:8 Ställa miljökrav i upphandling. Vid nya upphandlingar ska Höganäshem se över vilka miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav som ska ställas. Ska också kontrollera att kraven uppfylls Ska ske kontinuerligt. Redovisning av vilka miljökrav som har ställts i upphandlingar under året och hur kontroll har skett. HHM Inom ram. 12:9 Ställa miljökrav i upphandling. Vid nya upphandlingar ska Höganäs Energi se över vilka miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav som ska ställas. Höganäs Energi ska också kontrollera att kraven uppfylls Ska ske kontinuerligt. Redovisning av vilka miljökrav som har ställts i upphandlingar under året och hur kontroll har skett. HEAB Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 151

152 45 (66) MÅL 13: Kommunen ska arbeta aktivt för att god ekologisk status uppnås i Görslövsån, Oderbäcken, Öresund och Skälderviken enligt vattendirektivet. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 13:1 Minska mängd orenat vatten till recipient från pumpstationer. 13:2 Tillsyn av lantbruk och växthus. 13:3 Äska medel för kontroll av Oderbäcken. Övervaka och registrera bräddning för att prioritera åtgärder. Därefter presentera en åtgärdsplan. Tillsyn av lantbruk och växthus med avseende på kemikalier, gödningsmedel och skyddszoner. Äska medel för kontroll av Oderbäcken, motsvarande den som redan görs av Görslövsån (ca 15 tkr/år). 13:4 Kontroll av Oderbäcken. Kontroll av Oderbäcken, motsvarande den som redan görs av Görslövsån. Pågår Åtgärdsplanen ska vara klar Pågår. Sker kontinuerligt. Enligt uppföljning av miljöavdelningens tillsynsplan När beslut är taget är åtgärden klar Ska ske kontinuerligt. SBF rapporterar att kontroll sker. TFF SBF SBF Inom ram. Inom ram. Inom ram. SBF Kostnad: 15 tkr/år. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 152

153 46 (66) MÅL 14: Kommunen ska arbeta aktivt för att nya våtmarker anläggs i odlingslandskapet. FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller från 2015 och framåt. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 14:1 Dialog med markägare med erbjudande om kommunal medfinansiering för tre våtmarker. Kommunen beviljar efter ansökan från markägare medfinansiering med fem procent, dock högst 50 tkr, till anläggning av en våtmark per år. Markägare kan utöver detta ansöka om statlig medfinansiering. Den kommunala medfinansieringen betalas ut vid slutbesiktningen av våtmarken En våtmark per år utses under åren Slutbesiktning och utbetalning av kommunal medfinansiering förväntas ske cirka 2 år efter ansökan. SBF redogör årligen för vilka ansökningar som har kommit in, beviljats och slutligen genomförts. SBF 50 tkr per år i tre år, som betalas ut efter slutbesiktning av nyanlagda våtmarker, vilka beräknas vara klara ungefär år HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 153

154 47 (66) MÅL 15: Kommunen ska arbeta aktivt för att inrätta skyddszoner utmed vattendragen. FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller från 2015 och framåt. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 15:1 Dialog med markägare och dikningsföretag om åtgärder vid Görsen. 15:2 Äska pengar för konsultutredning för Görsen. 15:3 Ta fram konkreta åtgärdsförslag med kostnadsberäkningar för Görsen. Dialog med markägare och dikningsföretag längst Görsen med syfte att undersöka intresse för att vidta åtgärder som förbättrar vattendragets status. Exempel: anläggande av skyddszoner, tvåstegsdiken, öppnande av kulverterade sträckor, plantering av träd och buskage, med mera. Görsen är 7,8 km, varav 0,8 km består av kulvert. Äska pengar inför budget 2017 för konsult som kan hjälpa till att kostnadsberäkna åtgärderna som dialogen (se föregående åtgärd) har resulterat i. Upphandla konsulthjälp inför (Denna åtgärd förutsätter att flertalet markägare och dikningsföretag är intresserade av att fortsätta processen i föregående åtgärd.) Utredning av åtgärdsförslag med kostnadsberäkningar. Utredningen sker med hjälp av konsult och i samråd med kommunen, markägare och dikningsföretag SBF redogör för vad dialogen resulterat i SBF rapporterar att åtgärden har genomförts Utredningen ska vara klar och presenteras senast i slutet av SBF SBF SBF (med hjälp av konsult) Inom ram. Inom ram. 100 tkr. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 154

155 48 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 15:4 Dialog med markägare och dikningsföretag om åtgärder vid Oderbäcken. Dialog med markägare och dikningsföretag längst Oderbäcken med syfte att undersöka intresse för att vidta åtgärder som förbättrar vattendragets status. Exempel: anläggande av skyddszoner, tvåstegsdiken, öppnande av kulverterade sträckor, plantering av träd och buskage, med mera. Oderbäcken är 4,6 km SBF redogör för vad dialogen resulterat i. SBF Inom ram. 15:5 Äska pengar för konsultutredning för Oderbäcken. Äska pengar inför budget 2018 för konsult som kan hjälpa till att kostnadsberäkna åtgärderna som dialogen (se föregående åtgärd) har resulterat i. Upphandla konsulthjälp inför (Denna åtgärd förutsätter att flertalet markägare och dikningsföretag är intresserade av att fortsätta processen i föregående åtgärd.) SBF rapporterar att åtgärden har genomförts. SBF Inom ram. 15:6 Ta fram konkreta åtgärdsförslag med kostnadsberäkningar för Oderbäcken. Utredning av åtgärdsförslag med kostnadsberäkningar. Utredningen sker med hjälp av konsult och i samråd med kommunen, markägare och dikningsföretag Utredningen ska vara klar och presenteras senast i slutet av SBF 100 tkr. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 155

156 49 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 15:7 Dialog med markägare och dikningsföretag om åtgärder vid Skälebäcken. Dialog med markägare och dikningsföretag längst Skälebäcken med syfte att undersöka intresse för att vidta åtgärder som förbättrar vattendragets status. Exempel: anläggande av skyddszoner, tvåstegsdiken, öppnande av kulverterade sträckor, plantering av träd och buskage, med mera. Skälebäcken är 2 km, varav 0,2 km kulvert SBF redogör för vad dialogen resulterat i. SBF Inom ram. 15:8 Äska pengar för konsultutredning för Skälebäcken. Äska pengar inför budget 2019 för konsult som kan hjälpa till att kostnadsberäkna åtgärderna som dialogen (se föregående åtgärd) har resulterat i. Upphandla konsulthjälp inför (Denna åtgärd förutsätter att flertalet markägare och dikningsföretag är intresserade av att fortsätta processen i föregående åtgärd.) SBF rapporterar att åtgärden har genomförts. SBF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 156

157 50 (66) MÅL 16: Senast 2025 ska samtliga enskilda avlopp minst uppfylla kraven i Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2006:7 FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller den geografiska kommunen. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 16:1 Tillsyn av enskilda avlopp. Se till att alla enskilda avlopp i kommunen uppfyller gällande krav, i enlighet med den plan miljötillsynsnämnden har tagit fram. Alla enskilda avlopp som inte uppfyller lägst de krav som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6 ska ha åtgärdats inom åtgärdsperioden. Pågår Enligt uppföljning av tillsynsplanen och projektplanen för enskilda avlopp. SBF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 157

158 51 (66) MÅL 17: Senast 2016 ska det finnas tydliga riktlinjer för användning av bekämpningsmedel på kommunägd mark. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 17:1 Förtydliga riktlinjerna för användning av kemiska preparat på kommunal mark. Inarbeta riktlinjerna i nya upphandlingar, inarbeta i pågående entreprenader. Inarbeta riktlinjerna i befintliga och nya markarrenden och avtal. Till exempel för fotbollsplaner, golfbanor, allmän platsmark, skolor och förskolor. 2016: Inventering och ta fram riktlinjer och framåt: Implementering. Löpande uppföljning När riktlinjerna är beslutade är målet uppfyllt. Därefter redovisas årligen att riktlinjer följs. TFF i samverkan med SBF. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 158

159 52 (66) MÅL 18: Kommunen ska förbättra förutsättningarna för ekosystemtjänster vid planering och drift. FÖRTYDLIGANDE: Målet gäller från 2016 och framåt. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 18:1 Identifiera nyckelpersoner som bildar en arbetsgrupp kring kommunens arbete med ekosystemtjänster. 18:2 Öka kunskapen om ekosystemtjänster hos nyckelpersoner i organisationen. 18:3 Ta fram riktlinjer/ handlingsplan för ekosystemtjänster i skötsel och planering. 18:4 Alltid undersöka möjligheten för gröna tak vid nyproduktion. 18:5 Utformning av dagvattenmagasin. Främst samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen är berörda och olika representanter därifrån bör ingå. Identifiera nyckelpersoner och öka kunskapen hos dessa med hjälp av till exempel omvärldsbevakning, kurser, seminarier och studiebesök. Arbetsgruppen (se åtgärd 18:4) tar fram riktlinjer/handlingsplan för hur ekosystemtjänster ska tillämpas i skötsel och planering. Skriva in det i projekteringsanvisningarna. Vid projektering ska dagvattenmagasin utformas för att underlätta för biologisk mångfald samt drift, underhåll och funktion När arbetsgruppen är utsedd är åtgärden klar Arbetsgruppen redogör årligen för hur kunskapen har ökat När riktlinjer/ handlingsplan är framtagen är åtgärden klar När instruktioner om gröna tak är inskrivna i projekteringsanvisningarna är åtgärden klar Ska ske kontinuerligt. Redovisning av att dagvattenpolicyn har följts vid slutbesiktning av nybyggda dagvattenmagasin. SBF och TFF SBF och TFF SBF och TFF TFF TFF Inom ram Inom ram Inom ram Inom ram Inom ram HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 159

160 53 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 18:6 Öka ekosystemtjänster i tätorterna Inarbeta åtgärder i Grönplan och Trädplan för att skapa bra underlag för beslut och åtgärder. Öka andelen träd och övriga växter som har en hög positiv inverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Utbildning av personal tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen i ekosystemtjänster (framförallt plan- och bygglovs-, stadsmiljö-, gata/park- och fastighetsavdelningen) Redogöra för genomförda åtgärder. TFF Inom ram 18:7 Arbeta med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ta fram en plan på hur Höganäshem kan arbeta med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En del i detta är att undersöka hur andra allmännyttor arbetar med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ett exempel är att låta hyresgästerna adoptera bikupor som Stockholmshem gjort Planen ska vara klar När planen är framtagen är åtgärden genomförd. HHM Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 160

161 54 (66) MÅL 19: Vid nyexploatering ska kommunen säkra reträttvägar för flora och fauna med anledning av framtida förändring av strandlinjen. FÖRTYDLIGANDE: Klimatförändringarna kan innebära att strandmiljöerna eroderar och översvämmas, vilket förändrar strandlinjen. Målet gäller från 2015 och framåt. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 19:1 Vid detaljplaneläggning säkra reträttväg med bestämmelser om natureller parkmark. Ta med det som en punkt under behovsbedömningen. Åtgärden är påbörjad. Ska ske kontinuerligt. SBF redovisar årligen i vilka detaljplaner bestämmelser om park och natur har förts in i syfte att säkra reträttvägar. SBF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 161

162 55 (66) MÅL 20: Kommunen ska utbilda och engagera sina anställda till ett aktivt miljöarbete. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 20:1 Informera om miljöprogrammet och åtgärdsplanen för Miljöstrategen sammanställer ett utbildningsmaterial om miljöprogrammet och de åtgärder som ska genomföras Utbildningsmaterialet ska sedan spridas till förvaltningarnas och bolagens personal, till exempel i samband med APT-möten eller andra personalträffar Miljöstrategen redogör för hur information om miljöprogrammet har spridits i organisationen. SBF: (miljöstrategen): ansvarar för att ta fram material. Varje förvaltning och bolag: ansvarar för att sprida informationen till sina anställda. Inom ram. 20:2 Miljöutbildning för personal och politiker. En gemensam miljöutbildning ska ordnas för personal och politiker under Varje förvaltning och bolag anger hur många anställda som har genomgått utbildningen. Nämndssekreterarna anger hur många förtroendevalda som har genomgått utbildningen. SBF (miljöstrategen): ansvarar för att ordna utbildningen. Varje förvaltning och bolag: ansvarar för att deras personal deltar. Nämnder och utskott: ansvarar för att deras förtroendevalda deltar. 100 tkr HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 162

163 56 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 20:3 Kompetensutveckling på miljöområdet som är kopplad till respektive yrkesroll. Anställda på samhällsbyggnadsförvaltningen ska i samarbete med närmsta chef höja sin kompetens på miljöområdet till exempel genom utbildningar, seminarier, nätverksträffar, kontakt med andra kommuner och annan omvärldsbevakning Respektive avdelningschef redovisar hur miljökompetensen har höjts, till exempel genom utbildningar, nätverksträffar och seminarier. SBF Inom ram. 20:4 Öka socialförvaltningens personals kompetens om miljöprogrammet samt hur miljöarbete kan bedrivas i det dagliga arbetet. Miljöombud utses på varje enhet inom socialförvaltningens verksamheter. Utbildning av chefer samt miljöombud om miljöprogrammet, dess innehåll, syfte samt hur miljöarbete kan bedrivas i det vardagliga arbetet utifrån verksamheternas förutsättningar. Berörda chefer samt miljöombud informerar på APT och andra sammankomster om miljöprogrammet och miljöarbete. En plan för miljöarbetet upprättas inom varje enhet : Miljöombud utses. Utbildning av chefer och miljöombud : Information om miljöprogrammet på enheterna. Upprättande av plan. 2016: Redovisning av utsett miljöombud samt utbildning av chefer och miljöombud och 2018: Redovisning av information om miljöprogrammet samt upprättad plan. SOC Inom ram. 20:5 Rollbaserat miljötänkande. Miljöutbildning för de olika rollerna i räddningstjänstens verksamhet Enligt uppföljning av verksamhetsplanen. RTJ Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 163

164 57 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 20:6 Teknik- och fastighetsförvaltningen ska utbilda och engagera sina anställda till ett aktivt miljöarbete. 20:7 Utbildning i miljöklassning och Byggvarubedömning i praktiken. 20:8 Fortbildning och uppdatering av SRY-kurs ska genomföras för all personal inom städ. 20:9 Informera hyresgäster och brukare om hur vi vill att man ska använda fastigheten, till exempel sopsortering, användning av byggvarubedömda material i underhållet. Miljöaspekter finns med som punkt i alla sammanhang som personal möts och diskuterar vår verksamhet. Lämplig och behovsanpassad utbildning ges. Utbilda projektledare, förvaltare och specialister. Fortbildning och uppdatering av SRYkurs (Städ- och rengöringsbranschens Yrkesnämnd) har påbörjats och ska genomföras för all personal inom städ. Ta med det som en del i fastighetsdialogens agenda Ska ske löpande. Årlig redogörelse för vilka utbildningar som genomförts inom området Rapportering att utbildning genomförts Löpande arbete för ny personal Rapportering att utbildning genomförts. TFF TFF TFF Inom ram. Inom ram. Inom ram Genomfört ja/nej. TFF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 164

165 58 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 20:10 Öka kultur- och fritidsförvaltningens personals kompetens om miljöprogrammet samt hur miljöarbete kan bedrivas i det vardagliga arbetet. Utse miljöombud inom varje verksamhet. Utbilda chefer samt miljöombud om miljöprogrammet, dess innehåll, syfte samt hur miljöarbete kan bedrivas i det vardagliga arbetet utifrån verksamheternas förutsättningar Ska ske kontinuerligt. Redovisning av utsett miljöombud och verksamhetschefer. KUF Inom ram. 20:11 Miljödiplomering av Höganäshem. Miljödiplomeringen ska vara genomförd hösten 2015, därefter ska diplomeringen efterlevas och revideras. En del av diplomeringen är utbildning av personal. Pågår. Ska ske kontinuerligt. Redogöra för revision av diplomeringen, utbildning uppföljs internt. HHM Inom ram. 20:12 Utbildning i ECO-driving av all personal som kör mycket i tjänsten Utbildning i ECO-driving (=sparsam körning) av all personal som kör mycket i tjänsten Redovisning av antal utbildade per år. HEAB 2016: 40 tkr 2017: 40 tkr HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 165

166 59 (66) MÅL 21: Kommunen ska engagera andra arbetsgivare, företag och föreningar i den geografiska kommunen att genomföra miljöinriktade projekt. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 21:1 Samverka med andra arbetsgivare, företag och föreningar i Höganäs i syfte att genomföra gemensamma miljöåtgärder. 21:2 Stimulera idrottsföreningar till att bli miljöcertifierade enligt Grön idrott. Genomföra gemensamma miljöåtgärder. Ett exempel är att samverka med fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar kring avfallshantering, energifrågor eller laddmöjligheter för elbilar. Ett annat förslag till åtgärd är att utmana andra arbetsgivare i cykla-till-jobbettävlingar eller andra utmaningar med miljöförtecken. Ytterligare ett exempel är gemensamma evenemang med miljötema. 2017, under förutsättning att miljömiljonen beviljas. Ska ske kontinuerligt. Erbjuda föreningslivet utbildningar Ska ske kontinuerligt. SBF; miljöprojektledaren (se åtgärd 23:1) redogör årligen för vilka åtgärder som har genomförts. Årlig redogörelse av vilka aktiviteter som har genomförts. SBF KUF tillsammans med Skåneidrotten. Denna åtgärd förutsätter att miljömiljonen (se åtgärd 23:1) beviljas. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 166

167 60 (66) MÅL 22: Kommunen ska informera och engagera invånarna till en miljömedveten livsstil. NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 22:1 Informera och engagera invånarna till en miljömedveten livsstil. Tillsammans med andra förvaltningar och bolag ska de kommunikationskanaler som finns användas för att nå olika målgrupper både med information och skapa dialog vad gäller miljökampanjer. Exempel på externa kanaler är: artiklar i HK Magasinet, nyheter på hemsidan, inlägg i olika sociala medier, e-postkampanj, film med miljötema och som en del i en eventuell nyinflyttaddag. Exempel på interna kanaler är: nyheter på arbetsnätet, e-postkampanj och film med miljötema Ska ske kontinuerligt. Årsvis i samband med bokslut, som visar antal och i vilken kanal alternativt vilka kampanjer med miljöaspekt som genomförts. KLK Inom ram. 22:2 Påverka och underlätta för dem som bor och verkar i kommunen att göra bra miljöval. Genomföra utåtriktade kampanjer i syfte att påverka och underlätta för dem som bor och verkar i kommunen att göra bra miljöval. Exempel är information och inspiration om giftfri vardag, hållbar konsumtion, avfallshantering och hållbara transporter. 2017, under förutsättning att miljömiljonen beviljas. Ska ske kontinuerligt. SBF; miljöprojektledaren (se åtgärd 23:1) redogör årligen för vilka åtgärder som har genomförts. SBF Denna åtgärd förutsätter att miljömiljonen (se åtgärd 23:1) beviljas. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 167

168 61 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 22:3 Informera om energibesparingar och alternativa energikällor vid bygglovskontakter. I ett tidigt skede av bygglovsprocessen bifoga information om energibesparingar och alternativa energikällor Ska ske kontinuerligt. SBF redogör årligen för hur arbetsrutinen ser ut och hur den har genomförts under året. SBF Inom ram. 22:4 Informera medborgarna om att Höganäs samverkar med Helsingborg om två energirådgivare. Höganäs delar energirådgivare med tre andra kommuner. En energirådgivare har inriktning på företag och den andra på hushållen. Energirådgivarna är placerade i Helsingborg. Respektive handläggare/ inspektör informerar muntligen eller skriftligen om att denna tjänst erbjuds av kommunen Ska ske kontinuerligt. SBF redovisar årligen hur åtgärden har genomförts. SBF Inom ram. 22:5 Miljöavdelningen ska informera om miljöarbete genom kommunens kanaler. Använda HK-magasinet, Facebook, Instagram och kommunens hemsida för att få ut information, samt göra informativa broschyrer Sker kontinuerligt. Informationsinsatserna rapporteras av den kommunikationsansvariga på miljöavdelningen. SBF Inom ram. 22:6 Kultur- och fritidsförvaltningen ska informera och engagera invånarna till en miljömedveten livsstil. Genomföra aktiviteter med miljötema på biblioteken, årligen delta i Earth Hour eller annan liknande utåtriktad kampanj Ska ske kontinuerligt Årlig redogörelse av vilka aktiviteter KUF har genomfört. KUF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 168

169 62 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDE N PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 22:7 Informera invånarna om aktuella frågor gällande vatten och avlopp. Information till exempel via hemsida, utskick med vattenfakturan, annonser och artiklar i dagspressen. Pågår. Sker kontinuerligt. VA-avdelningen redogör för vilka informationsinsatser som har gjorts under året. TFF Inom ram. 22:8 Utreda möjligheten att minska mängden fett i avloppsledningar. Utreda möjligheten att minska mängden fett i avloppsledningar, till exempel spara fett i burk som sedan läggs i restavfallet. Information från VA, till exempel i HK-magasin, broschyr till nyinflyttade och information till anställda VA-avdelningen redogör för vilka informationsinsatser som har gjorts under året. TFF Inom ram. 22:9 Informera abonnenter om källsortering. Utföra plockanalyser minst en gång om året för att kunna informera abonnenterna om de lägger fel avfall i kärlen. Pågår. Sker kontinuerligt. Redogöra för hur resultatet av plockanalyser har kommunicerats till invånarna. TFF Inom ram. 22:10 Engagera och informera kommuninvånarna till miljömedveten livsstil. Informera till exempel via badplatsinformationen om vad som händer med skräp i naturen. Genom möjlighet till källsortering på allmänna platser, till exempel badplatser och skateboardpark. Köra ut kärl, starta abonnemang Sker kontinuerligt. Genom årlig redogörelse av vad som gjorts. TFF Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 169

170 63 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDE N PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 22:11 Undervisa barn och elever för att engagera dem till en miljömedveten livsstil. I linje med gällande läroplaner genomförs undervisning i syfte att barn och elever skapar en förståelse för hur naturens olika kretslopp och människor, natur och samhälle påverkar varandra. Pågår. Sker kontinuerligt. Årlig beskrivning av förskolechef/rektor. UBF Inom ram. 22:12 Upplysa vårdnadshavare om vilket miljöarbete som pågår inom förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. På olika sätt sprida information om det miljöarbete som pågår i verksamheterna Ska ske kontinuerligt. Årligen av förskolechef rektor. UBF Inom ram. 22:13 Öka brukares, anhörigas och kommuninvånares kunskap om det miljöarbete som pågår inom förvaltningen. Socialförvaltningen informerar på kommunens hemsida om det miljöarbete som pågår inom förvaltningen. En mall för informationsaffisch tas fram som enheterna kan använda och informera om det miljöarbete som pågår på enheten. Affischerna sätts upp på strategiska ställen på enheten. Arbetet pågår under hela perioden och informationen ändras utifrån vilket miljöarbete som pågår på enheterna : Uppföljning av att information finns på hemsida samt att informationsaffisch er finns på enheterna. SOC i samråd med miljöstrateg. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 170

171 64 (66) NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPPFÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 22:14 Informera hyresgästerna. Höganäshem informerar på hemsidan, i inflyttningsmappen och hyresgästtidningen om hur hyresgästerna kan spara energi och hur Höganäshem arbetar med energi och miljö. Pågår Sker kontinuerligt Hyresgästerna ska tillfrågas hur väl de känner till Höganäshems energi- och miljöarbete (vid NKI, nöjd kund index). Resultatet rapporteras vid uppföljning av miljöprogrammet. HHM Inom ram. 22:15 Information till kunder. Information på hemsida och andra informationskanaler om hur kunder kan spara energi och vilka instanser de kan vända sig till för att få hjälp, såsom energirådgivarna Årlig redogörelse av vilken miljöinformation bolaget har gått ut med. HEAB Inom ram. 22:16 Broschyr till alla fastigheter med eldstad. Ta fram broschyr Elda rätt i din eldstad och dela ut till alla fastigheter med eldstad. I samarbete med sotningsingenjören som skickar med broschyren vid budning eller fakturering RTJ redovisar efter utgången av 2018 hur stor andel av fastigheterna med eldstad som har fått broschyren. RTJ i samarbete med sotningsentreprenören. Inom ram. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 171

172 65 (66) Åtgärd som bidrar till flera av miljöprogrammets mål NR ÅTGÄRD VAD SKA GÖRAS ÅTGÄRDEN PÅBÖRJAS ÅTGÄRDEN SKA VARA KLAR HUR UPP- FÖLJNING SKA SKE ANSVARIG EKONOMISK REDOGÖRELSE 23:1 Miljömiljonen tillsätta miljöprojektledare Under arbetet med att ta fram åtgärder till miljöprogrammet har det framgått att resurserna att arbeta med praktiskt miljöarbete är begränsade. Med en ny tjänst som miljöprojektledare kan behovet av att ta in konsulthjälp minska samtidigt som kompetensen behålls i den egna organisationen. Förankringen i kommunen blir också bättre med egen personal i stället för konsulthjälp Ska ske kontinuerligt. Anställning av miljöprojektledare. SBF 1000 tkr årligen från En ny tjänst som miljöprojektledare bidrar också till att kommunen får skjuts på det praktiska miljöarbetet. Med en miljöprojektledare kan kommunen bedriva utåtriktade kampanjer i syfte att påverka och underlätta för dem som bor och verkar i kommunen att göra bra miljöval. Exempel är information och inspiration om giftfri vardag, hållbar konsumtion, avfallshantering och hållbara transporter. Med beteendepåverkande åtgärder, till exempel inom området mobility management kan de som bor och verkar i kommunen påverkas att miljöanpassa sina resor på frivillig väg. Åtgärden fortsätter på nästa sida. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 172

173 66 (66) För att genomföra informativa, inspirerande och beteendepåverkande åtgärder behöver miljöprojektledaren en verksamhetsbudget. Arbetsinriktning: Att stötta upp den kommunala organisationen med projektledning av konkreta miljöprojekt. Att göra utredningar och ta fram underlag. Att öka ambitionsnivån på kommunens miljöarbete. Att miljöinformera och arbeta med beteendepåverkande åtgärder riktat till dem som bor och verkar i Höganäs kommun. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 173

174 Bilaga 1A till åtgärdsplan EKONOMISKA BERÄKNINGAR FÖR ALLA KOMMUNENS ÅTGÄRDER NR ÅTGÄRD INOM RAM KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) ÅTGÄRDEN INNEBÄR INVESTERING KOMMENTAR Finansiering av energiplan kommer att tydliggöras i den projektplan som ska tas fram. En uppskattning är att det behövs tkr utöver ram. Om miljömiljonen beviljas (se åtgärd 23:1) kan de 1:1 Ta fram en energiplan (SBF, TFF, Höganäshem och Höganäs Energi). resurserna användas till framtagande av energiplan. SBF 1:2 Tillsyn med fokus på energianvändning x SBF 1:3 Ta fram en solkarta SBF I detaljplan uppmärksamma möjlighet till solceller på 1:4 byggnader där det är lämpligt. x SBF 1:5 Utreda möjlighet till fler solcellsanläggningar HHM 1:6 Lyfta fram fjärrvärme och fossilfria värmekällor i detaljplaner. x SBF 1:7 Fiber till alla Denna åtgärd leder till stora investeringar, men den kopplar till kommunens bredbandsstrategi och ett uppdrag till HEAB från ägarna. HEAB 1:8 Förnybar el vid elförsäljning x HEAB FÖRVALTN. /BOLAG 1:9 1:10 Minska kontanthanteringen genom att ge möjligheter till alternativa betalningsformer där det idag hanteras kontanter. x KLK I bankupphandlingen eftersträvar vi att transporterna ska ske i bilar som drivs av icke fossila bränslen. x KLK 1:11 Erbjuda anställda en möjlighet till att inneha en miljövänlig bil. x KLK 1:12 Minska de personliga transporterna med bil. x RTJ 1:13 Utökad användning av bilpool och minskad körning med egen bil i tjänsten (för SBF och TFF). 200 Bilpoolen är avsedd för både SBF och TFF. Pengarna läggs till TFF:s budget. TFF/SBF 1:14 Minska personliga transporter med privata fordon. x KUF 174 1

175 Bilaga 1A till åtgärdsplan NR ÅTGÄRD INOM RAM KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) ÅTGÄRDEN INNEBÄR INVESTERING KOMMENTAR 1:15 Arbeta för nya möjligheter till möten som minskar behovet av transporter. x SOC 2:1 Nyproduktion byggs med max 70 kwh/kvm. x HHM 2:2 Utreda energieffektiviseringsåtgärder vid underhålls- och renoveringsprojekt. x HHM Skapa förutsättningar för effektivare drift. (Scadasystem för 2:3 styrning och övervakning.) x HHM 2:4 Uppdatera Höganäshems energiplan. x HHM Vid underhållsprojekt skall energibesparande åtgärder 2:5 genomföras och certifieras enligt Green building x TFF FÖRVALTN. /BOLAG 2:6 2:7 Skapa förutsättningar för effektiv drift. Hålla kommunens Strategiplan för energieffektivisering/policy på alla objekt x TFF Utbilda brukare/anställda om energibesparande användning. Införa SEA (Systematiskt Energi Arbete ) på alla skolorna. x TFF/UBF 2:8 Sänka elförbrukningen för verksamheter och fastigheter. Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 x TFF 2:9 Sänka el- och värmeförbrukningen för tillagningskök. x TFF 2:10 Effektivisera reningsprocessen i avloppsreningsverket. x TFF 2:11 Otimera driften på yttre anläggningar i VA-systemet. x TFF 2:12 Minska energianvändningen genom att byta ut belysningspunkter på gator och cykelvägar. x TFF 2:13 Tillsyn av energianvändningen på kommunala verksamheter. x SBF 2:14 Fokus på energianvändning. x KUF 2:15 Minska belysningsenergin x KUF 2:16 Ett miljövänligt förhållningssätt till energanvändning x UBF 2:17 Genom större medvetenhet och restriktivitet minska engergianvändningen. x SOC 2:18 Avveckling av fysiska servrar. x KLK 2:19 Arbeta med upphandling och inköp för att säkerställa att produkter som köps in till kommunen följer energieffektivitetsmärkning som Energy Star och Green IT. x KLK 175 2

176 Bilaga 1A till åtgärdsplan NR ÅTGÄRD INOM RAM KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) ÅTGÄRDEN INNEBÄR INVESTERING KOMMENTAR 2:20 Stänga av till exempel dator och skärm när dessa inte används nätter, helger och semester. x KLK 3:1 Öka anslutningsgraden till fjärrvärmenätet. Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 x TFF Nyproduktion byggs i första hand med fjärrvärme alternativt 3:2 närvärme. x HHM 3:3 Upprätta avvecklingsplan på alla fossilbränslepannor eller bygga om till fossilfritt bränsle, t ex rapsolja. x TFF 3:4 Ersätta naturgas med biogas, fjärrvärme eller närvärme. x HHM 3:5 Öka andelen energitillförsel från sol. Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 x TFF Beroende på ambitionsnivå kan 4:1 Utveckla kollektivtrafiken, exempelvis genom ökad turtäthet, nya linjedragningar, höjd hållplatsstandard och nya trafikkoncept.?? kostnaderna för infrastruktur-åtgärderna uppgå till alltifrån ett par tusen kronor till mångmiljonbelopp. SBF 4:2 Skapa sammanhängande cykelstråk (SBF och TFF). Inventering om 2016 inom ram, avsätts medel efter inventeringens fastställda behov. SBF/TFF 4:3 Montera tio cykelpumpar. 350 x TFF Lokalisera bostadsområden och större arbetsplatser 4:4 kollektivtrafik- och servicenära. x SBF 4:5 Främja bilpool vid nybyggnation x SBF 4:6 Beteendepåverkande åtgärder för att öka andelen hållbara transporter. Denna åtgärd förutsätter att miljömiljonen beviljas (se åtgärd 23:1) SBF 4:7 Bygga fler cykelrum alternativt låsbara cykelställ HHM 4:8 Samhällsbyggnadsförvaltningen ska uppmuntra sina anställda att gå, cykla och åka kollektivt i tjänsten och till jobbet. x SBF 4:9 Uppmuntra medarbetare att resa på ett miljövänligt sätt. x UBF 4:10 Uppmuntra anställda att gå, cykla och åka kollektivt i tjänsten och till jobbet. x HHM FÖRVALTN. /BOLAG 4:11 Kultur- och fritidsförvaltningen ska uppmuntra alla anställda att gå, cykla och åka kollektivt i tjänsten och till jobbet. x KUF 176 3

177 Bilaga 1A till åtgärdsplan NR ÅTGÄRD INOM RAM KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) ÅTGÄRDEN INNEBÄR INVESTERING KOMMENTAR 4:12 Uppmuntra SBF och TFF att byta bilresor mot bussresor, cykel och gång. x TFF 4:13 Logistikoptimera VA-avdelningens körningar. x TFF 4:14 Köpa in elcykel. x TFF 4:15 Cykel för möten och tillsyn i närområdet. x RTJ FÖRVALTN. /BOLAG 5:1 5:2 Påverka aktörer att investera i laddstolpar inom Höganäs kommun. Utreda möjligheten att uppföra laddstolpar för kommunens och anställdas elbilar. Om det under arbetets gång måste till att vi förskotterar eller medfinansierar så kommer näringslivsavdelningen att ta upp det i 2017 års budget, men det är ännu för tidigt att skriva något belopp. KLK ska eventuellt i så fall äska pengar för det, men inte för att ta hela investeringen själv. Totalkostnaden för en snabbladdningsstation uppskattas till ca 500 tkr. KLK Utredningen sker inom ram. Övriga kostnader får utredningen visa. TFF 5:3 Laddningsstationer för elbilar ska lyftas fram som ett alternativ i planbeskrivningsmallen/checklistan som används vid framtagande av detaljplaner och exploateringsavtal. x SBF 5:4 Laddplatser för elbilar vid Höganäshems fastigheter. x HHM 6:1 Revidera tjänstefordonspolicyn. x TFF 6:2 Byta ut bilar mot miljöbilar enligt kommunens fordonspolicy. x HEAB 6:3 Klimatkompensering för fordon där fossilfria alternativ saknas HEAB 6:4 Byta ut bilar enligt kommunens fordonspolicy. x HHM 6:5 Byta ut fordon till elbilar. x TFF Öka andelen fordon som har låg energiförbrukning och drivs 6:6 med förnybar energi SOC Använda miljöfordon i kultur- och fritidsförvaltningens 6:7 verksamhet. x KUF 177 4

178 Bilaga 1A till åtgärdsplan NR ÅTGÄRD INOM RAM KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) ÅTGÄRDEN INNEBÄR INVESTERING KOMMENTAR 6:8 Miljöanpassa renhållningsfordon och utbilda chaufförerna i sparsam körning. x TFF 6:9 Skaffa miljöklassade utryckningsfordon vid utbyte, i första hand fossilfria. Utbyte av fordon finns redovisat i investeringsplan. RTJ 6:10 Öka användningen av förnybara bränslen. x KLK Omvärldsbevakning sker inom ram. Anbud om gasdrivna bussar vid upphandling innebär en årlig merkostnad 6:11 Omvärldsbevaka vilka möjligheter det finns att upphandla fossilfria busstransporter. Ställa miljökrav i nästa upphandling. 125 av 250 tkr, med beräknad start höstterminen UBF Att kommunicera socialförvaltningens intention att vid upphandling av transporter, såsom färdtjänst, samt anlitande av privata utförare av hemtjänstservice, ställa krav på att entreprenörens fordon drivs med förnybara bränslen, 6:12 exempelvis gas eller el. x SOC 6:13 Att kommunicera utbildningsförvaltningens intention att vid kommande upphandlingar av skoltaxi ställa krav på att entreprenörens fordon drivs med gas eller el samt att omvärldsbevaka utvecklingen. x UBF Inköp av ekologiska livsmedel ska nå upp till 25 procent :1 och 30 procent senast TFF 7:2 Prioritera ekologiska livsmedel vid inköp SOC Kostavdelningen ska arbeta aktivt för att minimera miljö- och 8:1 klimatpåverkan vid val av livsmedel. x TFF 8:2 Arbeta utifrån kostavdelningens kravspecifikationer. Ställa liknande krav vid upphandling. x SOC FÖRVALTN. /BOLAG 9:1 Kommunen ska minska matsvinnet inom kostavdelningens produktionsenheter till max 5 procent av inköpsvikten. x TFF 9:2 Minska matsvinnet vid servering. x TFF/SOC/ 10:1 Utbilda personal för att öka kunskapen om giftfria miljöer för barn och ungdomar. x UBF 10:2 Göra handlingsplaner för utfasning av giftiga material. x UBF 178 5

179 Bilaga 1A till åtgärdsplan NR ÅTGÄRD INOM RAM KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) ÅTGÄRDEN INNEBÄR INVESTERING KOMMENTAR 10:3 Börja genomföra handlingsplaner för utfasning av giftiga material UBF Vid nyproduktion och underhållsprojekt ska alla byggmaterial som är möjliga vara minst klass gul enligt 10:4 Byggvarubedömningen. x TFF Sköta allmän platsmark samt skolor och förskolor utan kemisk 10:5 ogräsbekämpning TFF 10:6 Säkerställa att nya anläggningar som t ex nya lekplatser, gator och torg ska kunna skötas utan kemiska bekämpningsmedel. Inventera och sedan bygga om befintliga anläggningar som inte är bra. Inom ram för nya anläggningar. För befintliga anläggningar tas kostnadsberäkningar fram efter inventering. TFF 10:7 Kvalitetssäkra dagvattnet från konstgräsplaner. x TFF 10:8 Översyn av användning av kemiska preparat på fotbollsplaner. x TFF 10:9 Översyn av användning av kemiska preparat på golfbanor. x TFF 10:10 Använda så lite rengöringsmedel som möjligt och endast miljövänliga rengöringsmedel. x TFF 10:11 Giftfritt virke skall användas till all byggnation ovan mark på förskolor, skolor och allmänna lekplatser. x TFF 10:12 Att i möjligaste mån använda eldrivna verktyg vid arbete på skolor, förskolor och allmänna lekplatser. x TFF 10:13 Använda Byggvarubedömning i nyproduktion, ombyggnad och underhåll x HHM 10:14 Upprätta kemikalielista. x HHM 10:15 Tillsyn på skolor och förskolor med fokus på kemikalier. x SBF 10:16 Vara med tidigt i planeringen av nya kommunala lokaler. x SBF 10:17 Tillsyn av varor och kemikalier i detaljhandeln. x SBF 10:18 Tillsyn av kemikalier i samband med ordinarie tillsyn. x SBF Öka kontrollen av att farligt avfall tas om hand på rätt sätt 10:19 genom uppföljning av rivningsplaner. x SBF 10:20 Vid upphandling och samt inköp av kemikalier som används säkerställa att dessa produkter inte innehåller giftiga ämnen. x KUF FÖRVALTN. /BOLAG 179 6

180 Bilaga 1A till åtgärdsplan NR ÅTGÄRD INOM RAM KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) ÅTGÄRDEN INNEBÄR INVESTERING KOMMENTAR FÖRVALTN. /BOLAG 10:21 Arbeta för fler giftfria varor i det upphandlade sortimentet. x KLK Vid upphandling och inköp säkerställa att produkter inte 10:22 innehåller giftiga ämnen. x SOC 11:1 Utföra ett projekt som certifieras enlig Miljöbyggnad, minst klass silver. x TFF 11:2 Nybyggnad av ett projekt i silverklass enligt Miljöbyggnad HHM Utbildning av anställda som upphandlar eller köper in varor 12:1 och tjänster. x KLK 12:2 Varje år ska minst tre upphandlingar väljas ut där det ska läggas extra fokus på miljömässigt relevanta krav och uppföljning. x KLK 12:3 Ta fram ett styrdokument för hur kommunen ska arbeta med miljöanpassade inköpsprocesser. x KLK/SBF/ TFF/UBF 12:4 Vid upphandling och inköp arbeta för att säkerställa att produkter inte innehåller farliga ämnen. x UBF 12:5 12:6 Säkerställa att miljökrav ställs vid inköp av varor och tjänster så att ett så lågt miljöavtryck som möjligt skapas. x TFF Säkerställa att upphandling av boenden sker utifrån miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav. x SOC 12:7 Säkerställa att miljökrav ställs vid inköp av varor och tjänster så att ett så lågt miljöavtryck som möjligt skapas. x KUF 12:8 Ställa miljökrav i upphandling. x HHM 12:9 Ställa miljökrav i upphandling. x HEAB 13:1 Minska mängd orenat vatten till recipient från pumpstationer. x TFF 13:2 Tillsyn av lantbruk och växthus. x SBF 13:3 Äska medel för kontroll av Oderbäcken. x SBF 13:4 Kontroll av Oderbäcken tkr/år framöver. SBF 180 7

181 Bilaga 1A till åtgärdsplan NR ÅTGÄRD INOM RAM KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) ÅTGÄRDEN INNEBÄR INVESTERING KOMMENTAR Under åren erbjuds medfinansiering av en våtmark/år för max 50 tkr/våtmark. Pengarna betalas 14:1 Dialog med markägare med erbjudande om medfinansiering för tre våtmarker dock ut först vid slutbesiktning dvs ca SBF Dialog med markägare och dikningsföretag om åtgärder vid 15:1 Görsen. x SBF 15:2 Äska pengar för konsultutredning för Görsen. x SBF Ta fram konkreta åtgärdsförslag med kostnadsberäkningar för 15:3 Görsen. 100 SBF Dialog med markägare och dikningsföretag om åtgärder vid 15:4 Oderbäcken. x SBF 15:5 Äska pengar för konsultutredning för Oderbäcken. x SBF Konsulthjälp för att ta fram konkreta åtgärdsförslag med 15:6 kostnadsberäkningar för Oderbäcken. 100 SBF Dialog med markägare och dikningsföretag om åtgärder vid 15:7 Skälebäcken. x SBF 15:8 Äska pengar för konsultutredning för Skälebäcken. x SBF 16:1 Tillsyn av enskilda avlopp. x SBF 17:1 Förtydliga riktlinjerna för användning av kemiska preparat på kommunal mark. x TFF 18:1 Identifiera nyckelpersoner som bildar en arbetsgrupp kring kommunens arbete med ekosystemtjänster. x TFF/SBF 18:2 Öka kunskapen om ekosystemtjänster hos nyckelpersoner i organisationen. x TFF 18:2 Öka kunskapen om ekosystemtjänster hos nyckelpersoner i organisationen. x SBF 18:3 Arbetsgruppen tar fram riktlinjer/handlingsplan för hur ekosystemtjänster ska tillämpas i skötsel och planering. x TFF/SBF 18:4 Alltid undersöka möjligheten för gröna tak vid nyproduktion. x TFF 18:5 Utformning av dagvattenmagasin. x TFF 18:6 Öka ekosystemtjänster i tätorterna. x TFF 18:7 Arbeta med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. x HHM FÖRVALTN. /BOLAG 181 8

182 Bilaga 1A till åtgärdsplan NR ÅTGÄRD INOM RAM KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) ÅTGÄRDEN INNEBÄR INVESTERING KOMMENTAR 19:1 Vid detaljplaneläggning säkra reträttväg med bestämmelser om natur- eller parkmark. x SBF 20:1 Informera om miljöprogrammet och åtgärdsplanen för x SBF 20:2 Miljöutbildning för personal och politiker. 100 SBF Kompetensutveckling på miljöområdet som är kopplad till 20:3 respektive yrkesroll. x SBF 20:4 Öka personalens kompetens om miljöprogrammet och miljöarbete i vardagen. x SOC 20:5 Rollbaserat miljötänkande. x RTJ 20:6 Teknik- och fastighetsförvaltningen ska utbilda och engagera sina anställda till ett aktivt miljöarbete. x TFF 20:7 Utbildning i Miljöklassning och Byggvarubedömning i praktiken. x TFF 20:8 Fortbildning och uppdatering av SRY-kurs (Städ- och Rengöringsbranschens Yrkesnämnd) ska genomföras för all personal inom städ. x TFF 20:9 Informera hyresgäster och brukare om hur vi vill att man skall använda fastigheten, t ex sopsortering, användning av materialval som är byggvarubedömda i underhållet. x TFF 20:10 Öka kultur- och fritidsförvaltningens personals kompetens om miljöprogrammet samt hur miljöarbete kan bedrivas i det vardagliga arbetet. x KUF 20:11 Miljödiplomering av Höganäshem. x HHM 20:12 Utbildning Eco Driving HEAB FÖRVALTN. /BOLAG 21:1 21:2 22:1 Samverka med andra arbetsgivare, företag och föreningar i Höganäs i syfte att genomföra gemensamma miljöåtgärder Denna åtgärd förutsätter att miljömiljonen beviljas (se åtgärd 23:1) SBF Stimulera idrottsföreningar till att bli miljöcertifierade enligt Grön idrott. x KUF Informera och engagera invånarna till en miljömedveten livsstil x KLK 182 9

183 Bilaga 1A till åtgärdsplan NR 22:2 22:3 22:4 ÅTGÄRD INOM RAM KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) ÅTGÄRDEN INNEBÄR INVESTERING KOMMENTAR Påverka och underlätta för dem som bor och verkar i kommunen att göra bra miljöval. Denna åtgärd förutsätter att miljömiljonen beviljas (se åtgärd 23:1) SBF Informera om energibesparingar och alternativa energikällor vid bygglovskontakter. x SBF Informera medborgarna om att Höganäs samverkar med Helsingborg om två energirådgivare. x SBF FÖRVALTN. /BOLAG 22:5 Informera om miljöarbete genom kommunens kanaler. x SBF 22:6 Informera och engagera invånarna till en miljömedveten livsstil. x KUF 22:7 Informera invånarna om aktuella frågor gällande vatten och avlopp. x TFF 22:8 Utreda möjligheten att minska mängden fett i avloppsledningar. x TFF 22:9 Informera abonnenter om källsortering x TFF 22:10 Engagera och informera kommuninvånarna till miljömedveten livsstil. x TFF 22:11 Undervisa barn och elever. x UBF Vårdnadshavare har kännedom om vilket miljöarbete som pågår inom förskola, fritidshem, grundskola och 22:12 gymnasieskola. x UBF 22:13 Öka brukares, anhörigas och kommuninvånarnas kunskap om det miljöarbete som pågår inom förvaltningen. x SOC 22:14 Informera hyresgästerna. x HHM 22:15 Information till kunder. x HEAB 22:16 Broschyr till alla fastigheter med eldstad. x RTJ 23:1 Miljömiljonen tkr/år framöver. SBF

184 Bilaga 1B till åtgärdsplan ÅTGÄRDER SOM KRÄVER EXTRA MEDEL FÖR ATT GENOMFÖRAS FÖRVALTNINGARNAS INVESTERINGAR NR ÅTGÄRD INVESTERING 2016 (TKR) INVESTERING 2017 (TKR) INVESTERING 2018 (TKR) KOMMENTAR FÖRVALTN. /BOLAG 2:5 2:6 Vid underhållsprojekt skall energibesparande åtgärder genomföras och certifieras enligt Green building TFF Skapa förutsättningar för effektiv drift. Hålla kommunens Strategiplan för energieffektivisering/policy på alla objekt TFF 2:8 Sänka elförbrukningen för verksamheter och fastigheter. Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 TFF 3:1 Öka anslutningsgraden till fjärrvärmenätet. Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 TFF 3:5 Öka andelen energitillförsel från sol. Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 Ingår i 2:5 TFF 4:2 Skapa sammanhängande cykelstråk (SBF och TFF)?? Inventering om 2016 inom ram, avsätts medel efter inventeringens fastställda behov. TFF/SBF 4:3 Montera tio cykelpumpar. 350 TFF 5:1 Påverka aktörer att investera i laddstolpar inom Höganäs kommun.? Om det under arbetets gång måste till att vi förskotterar eller medfinansierar så kommer näringslivsavdelningen att ta upp det i 2017 års budget, men det är ännu för tidigt att skriva något belopp. KLK ska eventuellt i så fall äska pengar för det, men inte för att ta hela investeringen själv. Totalkostnaden för en snabbladdningsstation uppskattas till ca 500 tkr. KLK BOLAGENS INVESTERINGAR NR ÅTGÄRD INVESTERING 2016 (TKR) INVESTERING 2017 (TKR) INVESTERING 2018 (TKR) KOMMENTAR FÖRVALTN. /BOLAG 2:3 Skapa förutsättningar för effektivare drift. (Scadasystem för styrning och övervakning.) HHM 184 1

185 Bilaga 1B till åtgärdsplan FÖRVALTNINGARNAS KOSTNADER NR ÅTGÄRD KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) KOMMENTAR Finansiering av energiplan kommer att tydliggöras i den projektplan som ska tas fram. En uppskattning är att det behövs tkr utöver ram. Om miljömiljonen beviljas 1:1 Ta fram en energiplan (SBF, TFF, Höganäshem och Höganäs Energi). (se åtgärd 23:1) kan de resurserna användas till framtagande av energiplan. SBF 1:3 Ta fram en solkarta SBF 1:13 Utökad användning av bilpool och minskad körning med egen bil i tjänsten (för SBF och TFF). 200 Bilpoolen är avsedd för både SBF och TFF. Pengarna läggs till TFF:s budget. TFF/SBF Utveckla kollektivtrafiken, exempelvis genom ökad turtäthet, nya linjedragningar, höjd hållplatsstandard och Beroende på ambitionsnivå kan kostnaderna för infrastrukturåtgärderna uppgå till alltifrån ett par tusen 4:1 nya trafikkoncept.?? kronor till mångmiljonbelopp. SBF 4:6 Beteendepåverkande åtgärder för att öka andelen hållbara transporter Denna åtgärd förutsätter att miljömiljonen beviljas (se åtgärd 23:1). SBF 5:2 Utreda möjligheten att uppföra laddstolpar för kommunens och anställdas elbilar. Utredningen sker inom ram. Övriga kostnader får utredningen visa. TFF Öka andelen fordon som har låg energiförbrukning och 6:6 drivs med förnybar energi SOC Skaffa miljöklassade utryckningsfordon vid utbyte, i första 6:9 hand fossilfria. Utbyte av fordon finns redovisat i investeringsplan. RTJ 6:11 Omvärldsbevaka vilka möjligheter det finns att upphandla fossilfria busstransporter. Ställa miljökrav i nästa upphandling. Omvärldsbevakning sker inom ram. Anbud om gasdrivna bussar vid upphandling innebär en årlig merkostnad av tkr, med beräknad start höstterminen UBF 7:1 Inköp av ekologiska livsmedel ska nå upp till 25 procent 2016 och 30 procent senast TFF 7:2 Prioritera ekologiska livsmedel vid inköp SOC 10:3 Börja genomföra handlingsplaner för utfasning av giftiga material UBF 10:5 Sköta allmän platsmark samt skolor och förskolor utan kemisk ogräsbekämpning TFF FÖRVALTN. /BOLAG 185 2

186 Bilaga 1B till åtgärdsplan NR ÅTGÄRD KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) KOMMENTAR Säkerställa att nya anläggningar som t ex nya lekplatser, 10:6 gator och torg ska kunna skötas utan kemiska bekämpningsmedel. Inventera och sedan bygga om befintliga anläggningar som inte är bra. Inom ram för nya anläggningar. För befintliga anläggningar tas kostnadsberäkningar fram efter inventering. TFF 13:4 Kontroll av Oderbäcken tkr/år framöver. SBF Under åren erbjuds medfinansiering av en 14:1 Dialog med markägare med erbjudande om medfinansiering för tre våtmarker 50 våtmark/år för max 50 tkr/våtmark. Pengarna betalas 50 dock ut först vid slutbesiktning dvs ca SBF 15:3 Ta fram konkreta åtgärdsförslag med kostnadsberäkningar för Görsen. 100 SBF 15:6 Konsulthjälp för att ta fram konkreta åtgärdsförslag med kostnadsberäkningar för Oderbäcken. 100 SBF 20:2 Miljöutbildning för personal och politiker. 100 SBF 21:1 Samverka med andra arbetsgivare, företag och föreningar i Höganäs i syfte att genomföra gemensamma miljöåtgärder Denna åtgärd förutsätter att miljömiljonen beviljas (se åtgärd 23:1). SBF 22:2 Påverka och underlätta för dem som bor och verkar i kommunen att göra bra miljöval. Denna åtgärd förutsätter att miljömiljonen beviljas (se åtgärd 23:1). SBF 23:1 Miljömiljonen tkr/år framöver. SBF FÖRVALTN. /BOLAG BOLAGENS KOSTNADER NR ÅTGÄRD KOSTNAD KOSTNAD KOSTNAD FÖRVALTN. KOMMENTAR 2016 (TKR) 2017 (TKR) 2018 (TKR) /BOLAG 1:5 Utreda möjlighet till fler solcellsanläggningar HHM 1:7 Fiber till alla. Denna åtgärd leder till stora investeringar, men den kopplar till kommunens bredbandsstrategi och ett uppdrag till HEAB från ägarna. HEAB 4:7 Bygga fler cykelrum alternativt låsbara cykelställ HHM 6:3 Klimatkompensering för fordon där fossilfria alternativ saknas HEAB 11:2 Nybyggnad av ett projekt i silverklass enligt Miljöbyggnad HHM 20:12 Utbildning Eco Driving HEAB 186 3

187 Bilaga 1B till åtgärdsplan KOSTNADER FÖRDELADE PÅ FÖRVALTNING/BOLAG Endast de framräknade kostnaderna är med här FÖRVALTNING/BOLAG KOSTNAD 2016 (TKR) KOSTNAD 2017 (TKR) KOSTNAD 2018 (TKR) Teknik och fastighetsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Höganäshem Höganäs Energi

188 Ärende 9 Beviljande av tilläggsanslag för utbyggnad av gymnastikhallen 188

189 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV TILLÄGGSANSLAG FÖR UTBYGGNAD AV GYMNASTIKHALLEN KS/2015/782 Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutade den 19 januari 2015, 69, att anta ett kulturoch fritidspolitiskt program för tiden Programmet betonar vikten av att erbjuda föreningslivet en hög grad ändamålsenliga lokaler, god service och tillgänglighet för olika intressen samt möjligheter till delaktighet i den långsiktiga planeringen. Ansökan har inkommit från Höganäs Gymnastikförening den 21 oktober Höganäs Gymnastikförening för åter fram sitt önskemål om en tillbyggnad eftersom dagens hall inte har tillräckligt lång ansats för truppgymnastik. På knappt tio år har föreningens medlemsantal ökat från 400 till 730 medlemmar och föreningen kan inte ta emot alla barn som vill träna. Nuvarande halls storlek begränsar möjligheten att genomgöra träning och tävling i truppgymnastik vid en ålder över 13 år då detta kräver en hall med fullmått, 44x22 meter medan nuvarande gymnastikhall har 36x36 meter. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 1 december 2015, 237, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 24 november 2015, Kultur- och fritidsförvaltningen, skrivelse den 9 november Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut den 16 november 2015, 69, Ansökan från Höganäs Gymnastikförening den 21 oktober 2015, Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut den 19 januari 2015, 69, Kultur- och fritidsförvaltningen, kultur- och fritidspolitiskt program för tiden Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att att att att återföra kommunstyrelsens anslag för oförutsedda investeringar i budget 2015 till kommunens rörelsekapital för tillbyggnad av gymnastikhallen bevilja kommunstyrelsens teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i 2015 års investeringsbudget med 1000 tkr, finansiera anlaget genom ianspråktagande av kommunens rörelsekapital, Höganäs Gymnastikföreningen söker extern finansiering, forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 189

190 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE att uppdra åt kommunstyrelsens budgetutskott att i budget för 2017 beakta en utökning av hyreskostnad för gymnastikhallen. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 190

191 PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN HÖGANÄS KOMMUN (35) KS/2015/ BEVILJANDE AV TILLÄGGSANSLAG FÖR UTBYGGNAD AV GYMNASTIKHALLEN Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutade den 19 januari 2015, 69, att anta ett kulturoch fritidspolitiskt program för tiden Programmet betonar vikten av att erbjuda föreningslivet en hög grad ändamålsenliga lokaler, god service och tillgänglighet för olika intressen samt möjligheter till delaktighet i den långsiktiga planeringen. Ansökan har inkommit från Höganäs Gymnastikförening den 21 oktober Höganäs Gymnastikförening för åter fram sitt önskemål om en tillbyggnad eftersom dagens hall inte har tillräckligt lång ansats för truppgymnastik Truppgymnastik kräver en hall med fullmått, 44x22 meter medan nuvarande gymnastikhall har 36x36 meter. På knappt tio år har föreningens medlemsantal ökat från 400 till 730 medlemmar och föreningen kan inte ta emot alla barn som vill träna. Kultur- och fritidsutskottet föreslår att en utbyggnad sker med 4 meter längs hallens kortsida och att finansiering sker med medel ur kommunstyrelsens budget för oförutsedda investeringar. Sedan kommunstyrelsen kultur- och fritidsutskott behandlat frågan har kommunledningskontoret inkommit med en tjänsteskrivelse i ärendet. Enligt kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 24 november 2015 är anslaget som kultur- och fritidsutskottet föreslår ska finansiera utbyggnaden avsett för mindre investeringar av akut karaktär. En utbyggnad av gymnastikhallen i storleksordningen l mnkr bör beslutas av kommunfullmäktige och i detta fall genom att ianspråkta rörelsekapitalet. Eftersom inga beslut om att ianspråkta kommunstyrelsens anslag för oförutsedda investeringar har fattats kan detta anslag återförs till kommunens rörelsekapital och sedan ianspråktagas från rörelsekapitalet för utbyggnad av gymnastikhallen. Med bakgrund i ovanstående förordar kommunledningskontoret ett annat beslutsförslag än kulturoch fritidsutskottet, nämligen att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att återföra kommunstyrelsens anslag för oförutsedda investeringar i budget 2015 till kommunens rörelsekapital att för tillbyggnad av gymnastikhallen bevilja kommunstyrelsens teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i 2015 års investeringsbudget med 1000 tkr, att finansiera anlaget genom ianspråktagande av kommunens rörelsekapital, att Höganäs Gymnastikföreningen söker extern fmansiering samt att kommunstyrelsens budgetutskott beaktar en utökning av hyreskostnad för gymnastikhallen i budget Beslutsförslaget har ingen betydelse för huruvida utbyggnaden ska ske eller ej under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunledningskontorets förslag. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, ~änsteskrivel s e den 24 november 2015, l S I GNATU~ d k # forts. 191

192 HÖGANÄS KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN lo (35) Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut den 16 november 2015, 69, Kultur- och fritids förvaltningen, skrivelse den 9 november Ytterligare underlag i ärendet Ansökan från Höganäs Gymnastikförening den 21 oktober 2015, Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut den 19 januari 2015, 69, Kultur- och fritidsförvaltningen, kultur- och fritidspolitiskt program för tiden Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Peter Kovacs (M) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att återföra kommunstyrelsens anslag för oförutsedda investeringar i budget 2015 till kommunens rörelsekapital, att för tillbyggnad av gymnastikhallen bevilja kommunstyrelsens teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i 2015 års investeringsbudget med 1000 tkr, att finansiera anlaget genom ianspråktagande av kommunens rörelsekapital, att Höganäs Gymnastikföreningen söker extern finansiering samt att uppdra åt kommunstyrelsens budgetutskott att i budget för 2017 beakta en utökning av hyreskostnad för gymnastikhallen. Lennart Nilsson (S) yrkar bifall till ordförandes förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande Peter Kovacs (M) ställer sitt eget förslag till beslut mot kultur- och fritidsutskottets förslag till beslut och flnner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla ordförandes förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att att att att återföra kommunstyrelsens anslag för oförutsedda investeringar i budget 2015 till kommunens rörelsekapital för tillbyggnad av gymnastikhallen bevilja kommunstyrelsens teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i 2015 års investeringsbudget med 1000 tkr, finansiera anlaget genom ianspråktagande av kommunens rörelsekapital, Höganäs Gymnastikföreningen söker extern finansiering, uppdra åt kommunstyrelsens budgetutskott att i budget för 2017 beakta en utökning av hyreskostnad för gymnastikhallen. Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige 192

193 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2015/782 ÄNDRAT FÖRSLAG TILL BESLUT AVSEENDE UTBYGGNAD AV GYMNASTIKHALLEN Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsutskottet beslutade den 16 november 2015m 99, att föreslå kommunstyrelsen att godkänna en utbyggnad av gymnastikhallen samt att finansiera utbyggnaden genom ianspråktagande av kommunstyrelsens anslag för oförutsedda investeringar. Ekonomiavdelningens bedömning är att anslaget för oförutsedda investeringar är avsett för mindre investeringar av akut karaktär. En utbyggnad av gymnastikhallen i storleksordningen 1 mnkr bör beslutas av kommunfullmäktige i enlighet med kommunens riktlinjer för ekonomistyrning och genomförande av budget samt i det här fallet finansieras genom ianspråktagande av rörelsekapitalet. Beslut om utbyggnaden av gymnastikhallen bör därför ändras i enlighet med detta. Eftersom inga beslut om att ianspråkta kommunstyrelsens anslag för oförutsedda investeringar har fattats kan detta anslag återföras rörelsekapitalet och därigenom skapa ekonomiskt utrymme för finansiering av en utbyggnad av gymnastikhallen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut den 16 november 2015, 99, Kultur- och fritidsförvaltningen, skrivelse den 9 november Ytterligare underlag i ärendet Ansökan från Höganäs Gymnastikförening den 21 oktober Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att återföra kommunstyrelsens anslag för oförutsedda investeringar i budget 2015 till kommunens rörelsekapital för tillbyggnad av gymnastikhallen bevilja kommunstyrelsens teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i 2015 års investeringsbudget med 1000 tkr, att finansiera anlaget genom ianspråktagande av kommunens rörelsekapital, att Höganäs Gymnastikföreningen söker extern finansiering samt att kommunstyrelsens budgetutskott beaktar en utökning av hyreskostnad för gymnastikhallen i budget Herman Crespin Kommunchef Lars Alvén Budgetstrateg HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 193

194 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN: KS/2015/782 ANSÖKAN FRÅN HÖGANÄS GYMNASTIKFÖRENING Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsutskottet har antagit ett kultur- och fritidspolitiskt program för tiden Programmet betonar vikten av att erbjuda föreningslivet en hög grad ändamålsenliga lokaler, god service och tillgänglighet för olika intressen samt möjligheter till delaktighet i den långsiktiga planeringen. Ansökan har inkommit från Höganäs Gymnastikförening den 21 oktober Höganäs Gymnastikförening för åter fram sitt önskemål om en tillbyggnad eftersom dagens hall inte har tillräckligt lång ansats för truppgymnastik. Truppgymnastik kräver en hall med fullmått, 44x22 meter medan nuvarande gymnastikhall har 36x36 meter. På knappt tio år har föreningens medlemsantal ökat från 400 till 730 medlemmar och föreningen kan inte ta emot alla barn som vill träna. Kultur- och fritidsutskottet föreslår att en utbyggnad sker med 4 meter längs hallens kortsida och att finansiering sker med medel ur kommunstyrelsens budget för oförutsedda investeringar. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens skrivelse den 9 november Ytterligare underlag i ärendet Ansökan från Höganäs Gymnastikförening den 21 oktober Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna en tillbyggnad av gymnastikhallen och att finansiering sker med max kronor ur kommunstyrelsens budget för oförutsedda investeringar, att Höganäs Gymnastikföreningen söker extern finansiering samt att budgetutskottet beaktar en utökning av hyreskostnad för gymnastikhallen i budget Anneli Sjöborg Förvaltningschef kultur- och fritid HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 194

195 (2) FÖRSLAG TILL UTBYGGNAD AV GYMNASTIKHALL Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsutskottet har antagit ett kultur- och fritidspolitiskt program för tiden Programmet betonar vikten av att erbjuda föreningslivet en hög grad ändamålsenliga lokaler, god service och tillgänglighet för olika intressen samt möjligheter till delaktighet i den långsiktiga planeringen. Ansökan har inkommit från Höganäs Gymnastikförening den 21 oktober Höganäs Gymnastikförening för åter fram sitt önskemål om en tillbyggnad eftersom dagens hall inte har tillräckligt lång ansats för truppgymnastik. Truppgymnastik kräver en hall med fullmått, 44x22 meter medan nuvarande gymnastikhall har 36x36 meter. På knappt tio år har föreningens medlemsantal ökat från 400 till 730 medlemmar och föreningen kan inte ta emot alla barn som vill träna. Kultur- och fritidsutskottet föreslår att en utbyggnad sker med 4 meter längs hallens kortsida och att finansiering sker med medel ur kommunstyrelsens budget för offensiva investeringar. Bakgrund och syfte Höganäs Gymnastikförenings verksamhet består av tre verksamhetsområden: Motionsinriktad barn- och ungdomsgymnastik, från fyra år Tävlingsinriktad truppgymnastik från 6-7år Övrig gymnastik, hopprep, vuxengymnastik och Tricking/Parkour Genom truppgymnasternas nationella och internationella framgångar och en medveten satsning på att behålla barn- och ungdomarna i högre ålder, har föreningens medlemmar ökat från 400 år 2006 till 730 år Idag har föreningen inte möjlighet att erbjuda plats till alla som vill träna utan måste hantera anmälningarna i ett kösystem. För truppgymnastiken är idrotten med sina redskap anpassad till s.k. fullmåttshallar om 44x22 meter, nuvarande hall som gymnastikföreningen disponerar har måtten 36x36 meter. Dagens hall motsvarar de behov som truppgymnastiken ställer på ansatser till träning/tävling i ålder upp till 13 år, därefter ökar behovet av ansatser från 15 meter till meter. Nuvarande hall ger möjlighet till ansatser till redskapen på 14 meter till fast underlag och 12 meter till mjukt underlag. HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 195

196 2 En tillbyggnad av hallens längd med 4 meter skulle förbättra ansatsen och ge gymnasterna en bättre träningsmiljö och riktiga förutsättningen för att bedriva sin idrott. Organisation och tidplan Beställande utskott är kultur- och fritidsutskottet och utförare är teknik- och fastighetsförvaltningen. Projekt- och tidplan upprättas i samråd och dialog mellan kulturoch fritidsförvaltning, teknik- och fastighetsförvaltningen och Höganäs Gymnastikförening. Ekonomi Projektet innebär en nyinvestering avseende tillbyggnad i anslutning till befintlig gymnastikhall. Teknik- och fastighetsförvaltningen uppskattar kostnaden för tillbyggnaden till max kronor. Extern finansiering och stöd kommer att sökas av Höganäs Gymnastikförening. Förutom investeringskostnaden, beräknas en kostnadsökning för driften i form av ökad hyreskostnad som budgetutskottet bör beakta i budgetarbetet för år Anneli Sjöborg Förvaltningschef kultur- och fritid HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 196

197 Ärende 10 Godkännande av tilläggsavtal till markanvisningsavtal med Emrahus AB avseende exploatering av området Blossalyckan i Arild 197

198 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE GODKÄNNANDE AV TILLÄGGSAVTAL TILL MARKANVISNINGSAVTAL MED EMRAHUS AB AVSEENDE EXPLOATERING AV OMRÅDET BLOSSALYCKAN I ARILD KS/2012/85 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 17 oktober 2013, 133, att godkänna markanvisningsavtal mellan Höganäs kommun ( ) och Emrahus AB ( ). Emrahus AB har inkommit till kommunen med en förfrågan om ett tillägg till markanvisningsavtalets 9. Köpeskillingen ska enligt markanvisningsavtalet erläggas senast den 31 december Emrahus AB önskar en förlängning av tiden för när köpeskillingen på kr för område 3 ska erläggas till den 30 september I upprättat förslag som tillägg till markanvisningsavtalet mellan Höganäs kommun och Emrahus AB gäller följande villkor: 1. Tillägg till avtalets 9. Köpeskilling ( kr) för område 3 enligt tecknat markanvisningsavtal ska erläggas av Emrahus AB senast den 30 september I övrigt gäller markanvisningsavtalet på oförändrade villkor. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 1 december 2015, 246, Samhällsbyggnadsförvaltningens stadsmiljöavdelning, tjänsteskrivelse den 30 oktober 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningens stadsmiljöavdelning, upprättat tillägg till markanvisningsavtal, Kommunfullmäktiges beslut den 17 oktober 2013, 133, Kommunledningskontoret, markanvisningsavtal avseende Blossalyckan. Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens planutskotts beslut den 17 november 2015, 65. Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att godkänna upprättat tillägg till markanvisningsavtal mellan Höganäs kommun ( ) och Emrahus AB ( ), att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande och kommunchef att underteckna upprättat tillägg till markanvisningsavtal. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 198

199 PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN HÖGANÄS KOMMUN (35) KS/2012/ GODKÄNNANDE AV TILLÄGGSAVTAL TILL MARKANVISNINGSAVTAL MED EMRAHUS AB AVSEENDE o EXPLOATERING AV OMRADET BLOSSALYCKAN l ARILD Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 17 oktober 2013, 133, att godkänna markanvisningsavtal mellan Höganäs kommun ( ) och Emrahus AB ( ). Emrahus AB har inkommit till kommunen med en förfrågan om ett tillägg till markanvisningsavtalets 9. Köpeskillingen ska enligt markanvisningsavtalet erläggas senast den 31 december Emrahus AB önskar en förlängoing av tiden för när köpeskillingen på kr för område 3 ska erläggas till den 30 september I upprättat förslag som tillägg till markanvisningsavtalet mellan Höganäs kommun och Emrahus AB gäller följande villkor: 1. Tillägg till avtalets 9. Köpeskilling ( kr) för område 3 enligt tecknat markanvisningsavtal ska erläggas av Emrahus AB senast den 30 september I övrigt gäller markanvisningsavtalet på oförändrade villkor. Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 17 november 2015, 65, att överlämna ärende till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens planutskotts beslut den 17 november 2015, 65, Samhällsbyggnadsförvaltningeos stadsmiljöavdeloiog, tjänsteskrivelse den 30 oktober 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningeos stadsmiljöavdelning, upprättat tillägg till markaovisoingsavtal, Kommunfullmäktiges beslut den 17 oktober 2013, 133, Kommuoledniogskontoret, markanvisningsavtal avseende Blossalyckao. Förslag till beslut på sammanträdet Ordföraode Peter Kovacs (M) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat tillägg till markanvisningsavtal mellan Höganäs kommun ( ) och Emrahus AB ( ) samt att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande och kommunchef att underteckna upprättat tillägg till markanvisningsavtal Ulf Molin (C) och Kjell D ahlin (SD) yrkar bifall till ordföraodes förslag till beslut. Göran Lock (MP) yrkar avslag till ordförandes förslag till beslut samt ifall yrkaodet avseende avslag bifalls att uppdra åt kommunledningskontoret att utarbeta korrekta handlingar. Beslutsgång Ordföraode Peter Kovacs (M) ställer sitt eget förslag till beslut mot Göran Locks (MP) förslag till beslut och fmoer att kommunstyrelsen beslutar att bifalla ordförandes förslag. Q A forts. 199

200 PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN HÖGANÄS KOMMUN (35) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat tillägg till markanvisningsavtal mellan Höganäs kommun ( ) och Emrahus AB ( ), att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande och kommunchef att underteckna upprättat tillägg till markanvisningsavtal. Reservationer Göran Lock (MP) reserverar sig till förmån för eget förslag till beslu t. Beslutet ska skickas tiu Kommunfullmäktige l SIGNATUR\JJ! 4 ~z 200

201 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2012/85 TILLÄGG TILL MARKANVISNINGSAVTAL EMRAHUS AB Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 17 oktober 2013, 133, att godkänna markanvisningsavtal mellan Höganäs kommun ( ) och Emrahus AB ( ). Emrahus AB har inkommit till kommunen med en förfrågan om ett tillägg till markanvisningsavtalets 9. Köpeskillingen ska enligt markanvisningsavtalet erläggas senast den 31 december. Emrahus AB önskar en förlängning av tiden för när köpeskillingen, kr, för område 3 ska erläggas till den 30 september I upprättat förslag som tillägg till markanvisningsavtalet mellan Höganäs kommun och Emrahus AB gäller följande villkor: 1. Tillägg till avtalets 9. Köpeskilling ( kr) för område 3 enligt tecknat markanvisningsavtal ska erläggas av Emrahus AB senast I övrigt gäller markanvisningsavtalet på oförändrade villkor. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, stadsmiljöavdelningen, upprättat tillägg till markanvisningsavtal. Ytterligare underlag i ärendet Kommunfullmäktiges beslut den 17 oktober 2013, 133. Samhällsbyggnadsförvaltningen, stadsmiljöavdelningen förslag till beslut Kommunstyrelsen planutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat tillägg till markanvisningsavtal mellan Höganäs kommun ( ) och Emrahus AB ( ), att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande och kommunchef att underteckna upprättat tillägg till markanvisningsavtal. Sverker Tingdal Stadsarkitekt Erika Persson Exploateringsingenjör HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 201

202 202

203 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNFULLMÄKTIGE UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde Kommunfullmäktige, Ordförande Göran Tornée Justerande Emilie Nilsson Reinhold Knutsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 31 oktober 2013 Anslaget på kommunens anslagstavla den 31 oktober 2013 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

204 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNFULLMÄKTIGE Deltar i överläggningarna Lars-Olof Strufve (M) deltar i överläggningarna av ärendet. HÖGANÄS KOMMUN KS/2012/ GODKÄNNANDE AV MARKANVISNINGSAVTAL MED EMRAHUS AB AVSEENDE BLOSSALYCKAN I ARILD Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver i en tjänsteskrivelser daterad den 13 september 2013, att kommunfullmäktiges beslut 1997 att anta detaljplan för Arilds södra del, Blossalyckan, skapade möjligheten att bygga ungefär 45 villor och 30 hyreslägenheter. Under 2011 samt 2012 utarbetade samhällsbyggnadsförvaltningen ett kvalitetsprogram över Blossalyckan som kommunstyrelsen beslutade att godkänna den 24 januari 2012, 6. Vidare påbörjade samhällsbyggnadsförvaltningen projektering för utbyggnad av utbyggnaden för gator, VA och parkmark. Samtidigt gick samhällsbyggnadsförvaltningen ut med en markanvisningstävling efter beslut i kommunstyrelsen den 2 oktober 2012, 180, för att fånga in intresserade exploatörer. Två av exploatörerna som kom in med ett förslag var Ekeforshus AB (organisationsnummer ) samt Emrahus AB (organisationsnummer ). Enligt tjänsteskrivelsen gjorde samhällsbyggnadsförvaltningen bedömningen attt Emrahus AB:s förslag och val av hus är väl anpassat till det antagna kvalitetsprogrammet för Blossalyckan samt känslan av en gammal fiskarby som finns i Arild. Samhällsbyggnadsförvaltningen gör även bedömningen att extra positivt är att Emrahus AB:s planerar att bygga passivhus alternativ 0- hus. Föreslaget avtal innebär att Emrahus AB betalar 5,9 mnkr för 11 tomter. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 1 oktober 2013, 190, Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 13 september 2013, Samhällsbyggnadsförvaltningen, förslag på markanvisningsavtal för Blossalyckan mellan Höganäs kommun och Emrahus AB (organisationsnummer ) daterat den 9 september Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens planutskotts beslut den 17 september 2013, 85, Samhällsbyggnadsförvaltningen, budget avseende Blossalyckan. Förslag till beslut på sammanträdet Ulf Molin (C) samt Gustaf Wingårdh (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Göran Lock (MP) yrkar att ärendet återremitteras Höganäs kommunen@hoganas.se 204

205 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNFULLMÄKTIGE Beslutsgång Ordförande Göran Tornée (M) ställer Göran Locks (MP) yrkande avseende återremiss mot avslag och finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Omröstning begärs och ledamöterna godkänner följande beslutsgång. Ja-röst för avslag till yrkande avseende återremiss. Nej-röst för bifall till yrkande avseende återremiss. Med 37 ja-röster för avslag till Göran Locks (MP) yrkande avseende återremiss och 3 nej-röster för bifall till Göran Locks (MP) yrkande avseende återremiss beslutar kommunfullmäktige att avslå återremissyrkandet. KF-Bilaga 43/2013 Ordförande Göran Tornée (M) ställer kommunstyrelsens förslag mot avslag och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. att att godkänna upprättat markanvisningsavtal mellan Höganäs kommun och Emrahus AB (organisationsnummer ), KF-Bilaga 44/2013 bemyndiga kommunstyrelsens ordförande samt kommunchefen att underteckna markanvisningsavtalet med Emrahus AB. Reservationer Jean-Daniel Maurin (MP) reserverar sig mot beslutet avseende att avslå återremissyrkandet för ledamöterna i sin partigrupp. Beslutet ska skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen (stadsmiljöavdelningen) HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 205

206 206

207 207

208 208

209 209

210 210

211 211

212 212

213 213

214 214

215 Ärende 11 Senareläggning av redovisning av beslutsunderlag för ny skola i Viken 215

216 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2015/336 SENARELÄGGNING AV REDOVISNING AV BESLUTSUNDERLAG FÖR NY SKOLA I VIKEN Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige behandlade den 21 maj 2015, 75, funktionsbehov för och utformning av Vikenskolan. Vid sammanträdet beslutade kommunfullmäktige bland annat att projektering och beslutsunderlag inklusive kostnadsberäkning ska redovisas till kommunfullmäktige senast den 31 december 2015 för avgörande beslut samt beslut om finansiering. Teknik- och fastighetsförvaltningen skriver i en tjänsteskrivelse den 30 oktober 2015 att det under arbetets gång har framkommit ett behov av fördjupade utredningar för att fastställa den befintliga skolans status, geoteknik och byggtekniska frågor. Till följd av behovet av fördjupade utredningar behöver det beslutade avrapporteringsdatumet flyttas fram till att återrapportering ska ske till kommunfullmäktige senast den 31 mars Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 1 december 2015, 248, Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 30 oktober 2015, Kommunfullmäktiges beslut den 21 maj 2015, 75. Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 november 2015, 129. Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att godkänna att redovisningen med projektering, beslutsunderlag och kostnadsberäkning för nya skola i Viken redovisas till kommunfullmäktige senast 31 mars Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 216

217 PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN HÖGANÄS KOMMUN (35) KS/2015/ SENARELÄGGNING AV REDOVISNING AV BESLUTSUNDERLAG FÖR NY SKOLA l VIKEN Sammanfattning av ärendet Kornmunfullmäktige behandlade den 21 maj 2015, 75, funktionsbehov för och utformning av Vikenskolan. Vid sammanträdet beslutade kornmunfullmäktige bland annat att projektering och beslutsunderlag inklusive kostnadsberäkning ska redovisas till kommunfullmäktige senast den 31 december 2015 för avgörande beslut samt beslut om finansiering. Teknik- och fastighetsförvaltningen skriver i en tjänsteskrivelse den 30 oktober 2015 att det under arbetets gång har framkommit ett behov av fördjupade utredningar för att fastställa den befintliga skolans status, geoteknik och byggtekniska frågor. Till följd av behovet av fördjupade utredningar behöver det beslutade avrapporteringsdatumet flyttas fram till att återrapportering ska ske till kommunfullmäktige senast den31mars Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 november 2015, 129, Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 30 oktober 2015, Kornmunfullmäktiges beslut den 21 maj 2015, 75. Beslutsgång Ordförande Peter Kovacs (M) ställer arbetsutskottets förslag till beslut under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens beslut Kornmunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna att redovisningen med projektering, beslutsunderlag och kostnadsberäkning för nya skola i Viken redovisas till kommunfullmäktige senast 31 mars Beslutet ska skickas till Kornmunfullmäktige l SIGNATU ~ &-7 )v If/J 217

218 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: Kommunfullmäktige KS/2015/336 ANSTÅND SENARELÄGGNING AV ÅTERRAPPORTERING VIKENSKOLAN Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 21 maj 2015, 75, att uppdra åt kommunstyrelsen att redovisa projektering, beslutsunderlag och kostnadsberäkning för ny skola i Viken senast den 31 december. Under arbetets gång har det framkommit ett behov av fördjupade utredningar för att fastställa den befintliga skolans status, geoteknik och byggtekniska frågor. Dessa utredningar har gjort att den beslutade avrapporteringsdatum måste skjutas framåt. Teknik- och fastighetsförvaltningen begär därför anstånd med återrapporteringen till kommunfullmäktige till den siste mars. Teknik- och fastighetsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna att redovisningen med projektering, beslutsunderlag och kostnadsberäkning för nya skola i Viken redovisas till kommunfullmäktige senast den siste mars. Margareta Engkvist Björkenhall Förvaltningschef HÖGANÄS KOMMUN TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 218

219 219

220 220

221 221

222 Ärende 12 Upphävande av investeringsprojektet Brorsbacke ny förskola samt upptagande av nytt investeringsprojekt Anpassning utemiljö med flera 222

223 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2015/828 UPPHÄVANDE AV INVESTERINGSPROJEKTET BRORSBACKE NY FÖRSKOLA SAMT UPPTAGANDE AV NYTT INVESTERINGSPROJEKT ANPASSNING UTEMILJÖ MED FLERA Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 17 november 2015, 128, att godkänna ett hyresavtal rörande fastigheten Lerberget 49:710 (före detta Peter Svenskolan). Genom avtalet kommer Höganäs att hyra lokaler på sammanlagt kvm som ska tillgodose ett utökat behov av lokalyta samt samlokalisering av diverse kommunala verksamheter. Fastigheten kommer att innehålla förskola, resursskola, chefer för LSS, elevhälsan, Kullabemanning samt centralarkiv. Genom inhyrningen kan omsättningsplanen på förskolorna i kommunen fortsätta. Lokaliseringen av förskola i lokalerna innebär i nuläget att den planerade nya förskolan Brorsbacke inte är aktuell. Därigenom frigörs 22,0 mnkr ur investeringsbudgeten som var avsatta för förskolan Brorbacke. Enligt hyresavtalet ansvarar kommunen själv för anpassningen av utemiljö, sopstation, staket, lekutrustning och utrustning till mottagningskök till den nya förskolan. Dessa beräknas till 3,0 mnkr vilka teknik- och fastighetsförvaltningen föreslår finansieras genom ianspråktagande av del av den budgeten som tidigare skulle användas till förskolan Brorsbacke. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 1 december 2015, 252, Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 10 november Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 november, 2015, 128. Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att att att upphäva investeringsprojektet Brorsbacke ny förskola och återföra investeringsanslaget 22,0 mnkr till rörelsekapitalet, som nytt investeringsprojekt Anpassning utemiljö med flera anslå teknik- och fastighetsförvaltningen 3,0 mnkr år 2016, finansiera anslaget genom ianspråktagande av 3,0 mnkr ur rörelsekapitalet. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 223

224 HÖGANÄS KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN (35) KS/2015/ UPPHÄVANDE AV INVESTERINGSPROJEKTET "BRORSBACKE NY FÖRSKOLA" SAMT UPPTAGANDE AV NYTT INVESTERINGSPROJEKT "ANPASSNING UTEMILJÖ MED FLERA" Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 17 november 2015, 128, att godkänna ett hyresavtal rörande fastigheten Lerberget 49:710 (före detta Peter Svenskolan). Genom avtalet kommer Höganäs att hyra lokaler på sammanlagt kvm som ska tillgodose ett utökat behov av lokalyta samt samlokalisering av diverse kommunala verksamheter. Fastigheten kommer att innehålla förskola, resursskola, chefer för LSS, elevhälsan, Kullabemanning samt centralarkiv. Genom inhyrningen kan omsättningsplanen på förskoloma i kommunen fortsätta. Lokaliseringen av förskola i lokalerna innebär i nuläget att den planerade nya förskolan Brorsbacken inte är aktuell. Därigenom frigörs 22,0 mnkr ur investeringsbudgeten som var avsatta för förskolan Brorbacke. Enligt hyresavtalet ansvarar kommunen själv för anpassningen av utemiljö, sopstation, staket, lekutrustning och utrustning till mottagningskök till den nya förskolan. Dessa beräknas till 3,0 mnkr vilka teknik- och fastighetsförvaltningen föreslår finansieras genom ianspråktagande av del av den budgeten som tidigare skulle användas till förskolan Brorsbacke. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 november, 2015, 128, Teknik- och fastighetsförvaltningen, ~änsteskrivelse den 10 november Beslutsgång Ordförande Peter Kovacs (M) ställer arbetsutskottets förslag till beslut under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att att upphäva investeringsprojektet Brorsba.-ke '!Y forskola och återföra investeringsanslaget 22,0 mnkr till rörelsekapitalet, som nytt investeringsprojekt Anpassning utemi!jo" med flera anslå teknik- och fastighetsförvaltningen 3,0 mnkr år 2016, finansiera anslaget genom ianspråktagande av 3,0 mnkr ur rörelsekapitalet. Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige 224

225 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2015/828 INHYRNING AV LERBERGET 49:710 Sammanfattning av ärendet Teknik- och fastighetsförvaltningen har tillsammans med kommunledningskontoret fått i uppdrag av lokalförsörjningsgruppen att förhandla fram ett förslag på hyreskontrakt med Jefast, avseende inhyrning av kvm på fastigheten Lerberget 49:710 (fd Peter Svenskolan). Lokalerna ska tillgodose ett utökat behov av lokalyta samt samlokalisering av diverse kommunala verksamheter. Fastigheten kommer att innehålla förskola, resursskola, chefer för LSS, elevhälsan, Kullabemanning samt centralarkiv. Inhyrningen är en viktig del för att kunna fortsätta med omsättningsplanen på förskolorna i kommunen. Lokaliseringen av förskola i lokalerna innebär i nuläget att den planerade nya förskolan Brorsbacken inte är aktuell. Därigenom frigörs 22,0 mnkr ur investeringsbudgeten som var avsatta för förskolan Brorbacke. Hyreskostnaden för den delen som kommunen föreslås hyra uppgår till kr per år, vilket motsvarar en kvm hyra på kr. Hyran finansieras inom budgeterade ramar inom respektive verksamhet som ska nyttja lokalerna. Enligt hyresavtalet med Jefast ansvarar kommunen själv för anpassningen av utemiljö, sopstation, staket, lekutrustning och utrustning till mottagningskök till den nya förskolan. Dessa beräknas till 3,0 mnkr och föreslås finansieras genom ianspråktagande av del av den budgeten som tidigare skulle användas till förskolan Brorsbacke. Beslutsunderlag Hyreskontrakt enligt bilagor Förslag till beslut Teknik- och fastighetsförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att godkänna hyresavtal mellan Höganäs kommun och Jefast AB (organisationsnr. xxxxxxxxx). Teknik- och fastighetsförvaltningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att att upphäva investeringsprojektet Brorsbacke ny förskola och återföra investeringsanslaget 22,0 mnkr till rörelsekapitalet, för ny investeringsprojekt anpassning utemiljö med flera anslå teknik- och fastighetsförvaltningen 3,0 mnkr år 2016, finansiera anslaget genom ianspråktagande av 3,0 mnkr ur rörelsekapitalet. Margareta Engkvist Björkenhall Förvaltningschef John Nielsen Fastighetschef HÖGANÄS KOMMUN TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 225

226 Ärende 13 Godkännande av placering av paviljonger för ensamkommande flyktingbarn 226

227 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE GODKÄNNANDE AV PLACERING AV PAVILJONGER FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN KS/2015/789 Sammanfattning av ärendet Höganäs kommun har sedan tidigare beslut avtal med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Till följd av att samtliga kommuner i Sverige redan har tagit emot det antal barn/ungdomar som det finns avtal om kommer kommunerna att anvisas barn utöver de avtal som träffats. I Höganäs kommun bor det för närvarande 44 ungdomar på kommunens 28 boendeplatser. Socialnämnden har utarbetat en boendeplan för 2016 som innehåller två nya paviljonger med plats för sammanlagt 31 ungdomar och behandlade frågan vid sitt sammanträde den 21 oktober 2015, 194. Vid sammanträdet beslutade socialnämnden att föreslå kommunfullmäktige om en placering på Lövgatan samt att bemyndiga socialnämndens arbetsutskott att fatta beslut om förslag av ytterligare en paviljong. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 1 december 2015, 249, Socialnämndens beslut den 21 oktober 2015, 194, Socialförvaltningen, tjänsteskrivelse den 21 oktober 2015, Socialförvaltningen, skrivelse den 30 september Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 november 2015, 135. Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till placering av paviljong 2 på Lövgatan 3. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 227

228 PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN HÖGANÄS KOMMUN (35) 249 GODKÄNNANDE AV PLACERING AV PAVILJONGER FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN KS/2015/789 Sammanfattning av ärendet Höganäs kommun har sedan tidigare beslut avtal med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Till följd av att samtliga kommuner i Sverige redan har tagit emot det antal barn/ungdomar som det finns avtal om kommer kommunerna att anvisas barn utöver de avtal som träffats. I Höganäs kommun bor det för närvarande 44 ungdomar på kommunens 28 boendeplatser. Socialnämnden har utarbetat en boendeplan för 2016 som innehåller två nya paviljonger med plats för sammanlagt 31 ungdomar och behandlade frågan vid sitt sammanträde den 21 oktober 2015, 194. Vid sammanträdet beslutade socialnämnden att föreslå kommunfullmäktige om en placering på Lövgatan samt att bemyndiga socialnämndens arbetsutskott att fatta beslut om förslag av ytterligare en paviljong. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 november 2015, 135, Socialnämndens beslut den 21 oktober 2015, 194, Socialförvaltningen, tjänsteskrivelse den 21 oktober 2015, Socialförvaltningen, skrivelse den 30 september Beslutsgång Ordförande Peter Kovacs (M) ställer arbetsutskottets förslag till beslut under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till placering av paviljong 2 på Lövgatan 3. Deltar inte i beslutet Kjell Dahlin (SD) deltar inte i beslutet. Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige 228

229 PROTOKOLL SOCIALNÄMN DEN HÖGANÄS KOMMUN NÄRVARANDE BESLUTANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare ÖVRIGA Ej ~änstgörande ersättare Övriga närvarande sekreterare Sammanträdestid Paragrafer Peter Schölander (M) Mufida Dizdar (FP) Lars-Anders Ottosson (M) Gunilla T engvall (M) Ingemar N arheim (M) Anna Hedbrant (C) Roger Nilsson (S) Ann-Margreth Larsson (S) Peter Graff (S) Leif Löwegren (SD) Asa Deneker (KD) Ulrika Adsersen (FP) Mira Gerxhaliu (M) Leif Örtendahl (M) Carina Lövstedt (C) Gabriella Andersson (S) Anja Rosengren (MP) Inger Nilsson (V) socialchef Lena Landström avdelningschef IFO Anita Bengtsson administrativ chef Inger Offesson Persson uppdragschefwenche Jonsson enhetschef Camilla Lindgren arbetsterapeut Eva Hallström utvecklare Johan Holmer förvaltningssekreterare Sofia Sandberg kl l SIGNATURER 229

230 HÖGANÄS KOMMUN PROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN BOENDESITUATIONEN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN/ UNGDOMAR2016 SN/2015/283 Sammanfattning av ärendet Antalet ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl i Sverige är större än någonsin tidigare. Samtliga kommuner i Sverige har redan tagit emot det antal barn/ungdomar som det finns avtal om, vilket innebär att kommunerna anvisas barn utöver avtal. För närvarande bor det 44 ungdomar på kommunens 28 boendeplatser. Socialförvaltningen har tagit fram en boendeplan för 2016 som innehåller två nya paviljonger med plats för 31 ungdomar. Förslaget innehåller även 1,0 ~änst socialsekreterare för att kunna stärka behandlingsarbetet på hemmaplan för dessa barn/ungdomar. Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden Peter Schölander (M) föreslår socialnämnden besluta enligt ordförandes förslag. LeifLöwegren (SD) föreslår socialnämnden att ta bort första och andra att-satsen. Beslutsg ång Ordföranden Peter Schölander (M) ställer förslagen mot varandra och finner att socialnämnden bifaller ordförandens förslag. Votering begärs. Ledamöterna godkänner följande beslutsgång. Ja-röst för bifall till Peter Schölanders (M) förslag. Nej-röst för bifall till LeifLöwegren (SD) förslag. Omröstningsresultat Med tio ja-röster- Peter Schölander (M), Mufida Dizdar (FP), Lars-Anders Ottosson (M), Gunilla Tengvall (M), Asa Deneker (KD), Ingemar Narheim (M), Anna Hedbrant (C), Roger Nilsson (S), Ann-Margreth Nilsson (S), Peter Graff (S) och mot en nej-röst Leif Löwegren (SD) -röstade socialnämnden i enlighet med Peter Schölanders förslag att anta ordförandes förslag till beslut. Reservationer Leif Löwegren (SD) lämnar en skriftlig reservation mot beslutet. Bilaga 26 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse avseende boendesituationen för ensamkommande barn/ungdomar 2016, Planering av boendesituationen för ensamkommande barn/ungdomar 2016, Arbetsutskottets beslut , 167. I SIGNATU~ 230

231 HÖGANÄS KOMMUN PROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN Beslut Socialnämnden beslutar att att att att föreslå kommunfulhnäktige att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till placering av paviljong 2 på Lövgatan 3, uppdra åt socialnämndens arbetsutskott att godkänna förslag till placering av paviljong 3 inför beslut i kommunfulhnäktige, inrätta 1,O ~änst socialsekreterare med placering på vuxenenheten inom individ- och familjeomsorgen, för behandlingsarbete riktat till ensamkommande barn/ungdomar, samt förklara beslutet omedelbart justerat. justeras ordförande Peter Schölander \Y\_~~~~... \\Q~\i\ 'Y\. namn~rtydligande justerare Beslutet ska skickas till Kommunfulhnäktige l SIGNATURER 231

232 Bilaga 26 Vi Sverigedemokrater avstyrker forslaget om asylboende i Långaröd! LZv~cvb :J. Helt i linje med den protestskrivelse som vi alla få av från oroliga föräldrar i området menar vi att det är en a es får stor risktagning kommunen gör när man placerar truamatiserade, ibland drogpåverkade, ungdomar tillsammans med barn i förskoleåldern och skolåldern. Ett redan svagt socio-ekonomiskt område som Långaröd fl, ska inte belastas med ytterligare problem. Etablering av nya asylboenden borde istället spridas till homogena ekonomiskt starka områden som Arild och Mölle. ~ ros-tar "1. n s.t "i]lft t ors l a get! ' Lo ;fl~uj\)~ ~ 232

233 233

234 HÖGANÄS KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE SOCIALNÄMNDEN SLUTLIG INSTANS: SOCIALNÄMNDEN SN/2015/283 TJÄNSTESKRIVELSE AVSEENDE BOENDESITUATIONEN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN/UNGDOMAR 2016 Sammanfattning av ärendet Antalet ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl i Sverige är större än någonsin tidigare. Samtliga kommuner i Sverige har redan tagit emot det antal barn/ungdomar som det finns avtal om vilket innebär att kommunerna anvisas barn utöver avtal. För närvarande bor det 44 ungdomar på kommunens 28 boendeplatser. Socialförvaltningen har tagit fram en boendeplan för 2016 som innehåller två nya paviljonger med plats för 31 ungdomar. Förslaget innehåller även 1,0 tjänst socialsekreterare för att kunna stärka behandlingsarbetet på hemmaplan för dessa barn/ungdomar. Beslutsunderlag Planering av boendesituationen för ensamkommande barn/ungdomar 2016, SocialfOrvaltningens rorslag till beslut Socialnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till placering av paviljong 2 på Lövgatan 3, att uppdra åt socialnämndens arbetsutskott att godkänna förslag till placering av paviljong 3 inför beslut i kommunfullmäktige, att att inrätta 1,0 tjänst socialsekreterare med placering på vuxenenheten inom individ- och familjeomsorgen, för behandlingsarbete riktat till ensamkommande barn/ungdomar, samt förklara beslutet omedelbart justerat. Lena Landström Socialchef Anita Bengtsson A vdelningschef IFO. HÖGANÄSKOMMU~ ~~ SOCIALFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 234

235 HÖGANÄS KOMMUN l (2) PLANERING AV BOENDESITUATIONEN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN/UNGDOMAR 2016 Antalet ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl i Sverige är större än någonsin tidigare. Enligt Migrationsverkets bedömning kommer situationen att vara oförändrad under det närmsta året. Höganäs kommun har i avtal med Migrationsverket, förbundit sig att hålla 20 omsättnings bara platser till förfogande för ensamkommande pojkar i åldern år, varav 16 asylplatser. I nuläget har kommunen tre hem for vård och boende (HVB-hem) med plats för totalt 28 ungdomar: Safiren, Mellangatan och Simontorpsgård. Migrationsverket informerade strax före sommaren om att samtliga kommuner tagit emot alla de baro/ungdomar enligt avtal och att de därmed kommer att anvisa barn utöver avtal, årets kvarvarande månader. De senaste veckoroa har Migrationsverket anvisat 3-4 barn per vecka till Höganäs och idag, , bor 44 ungdomar på kommunens 28 boendeplatser. BO EN DEP LAN PAVILJONG 2 En andra paviljong med plats för 15 ungdomar beställdes i början av augusti och beräknas vara klar att tas i drift kring den 1 november Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att denna paviljong placeras på kommunens tomt vid Lövgatan 3, kallad Långarödsgården. Detta boende kommer att vara fullbelagt från start. PAVILJONG 3 Ytterligare en paviljong med plats för 16 ungdomar har beställts, paviljong 3, och samhällsbyggnadsförvaltningen utreder nu lämplig tomt för placering. Denna paviljong kommer att kunna driftsättas först i början av ~ HÖGANÄSKOMMUN ~ SOCIALFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 235

236 HÖGANÄS KOMMUN 2 (2) BEHANDLINGSARBETE PÅ HEMMAPLAN A v naturliga skäl finns en stor psykisk ohälsa bland de barn som kommer och några har utvecklat ett missbruk och/ eller självskadebeteende. För att kunna möta dessa ungdomars behov på hemmaplan, behöver ett behandlingsarbete utvecklas, anpassat för den specifika målgruppen. 1.0 tjänst socialsekreterare föreslås inrättas för detta arbete. Kunskap och erfarenhet av behandlingsarbete i samband med missbruk och självskadebeteende finns inom förvaltningens vuxenenhet. För att skapa goda förutsättningar för kollegialt stöd och samskapande av nya behandlingsmetoder riktade till den specifika målgruppen, föreslås tjänsten därför placeras inom vuxenenheten. BILAGA Kalkyl Socialsekreterare med inriktning behandling missbruk/ självskadebeteende ~ HÖGANÄSKOMMUN ~~ SOCIALFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 236

237 bilaga Ekonomisk kalkyl avseende boende för ensamkommande barn/ungdomar, år 2016 Utgångspunkt 61 st barn ( ) Nuvarande ersättningssystem Nuvarande avtal med Migrationsverket Safiren, 6 barn Intäkter: Grundersättning Ersättning per dygn & barn (1 900) Kostnader: Personal dag Personal natt Föreståndare Personal chefer* Utbildning Hyra Mat Kostnader sommarjobb Tolkersättning Larm Bilar 1st Drivmedel Gemensamma aktiviteter Ungdomskostnader Dator Telefon Handledning (6*600 tkr) (1 *550 tkr*0,5) (2 000 kr per pers) Skördevägen 77 (2500 kr*12*6) (2 000 kr per barn) (549 kr st per månad, 2 st) (5 000 kr per bil & mån) (1 500 kr per månad & bil) ( kr per ungdom) (4 000 kr per år och barn) (1 000 kr*6*12) (1 500 kr*2*12) (5 200*8) Resultat Safiren l

238 bilaga Mellangatan, 9 barn Intäkter: Grundersättning Ersättning per dygn & barn {1 900) Kostnader: Personal dag Personal natt Föreståndare Personal chefer* Utbildning Hyra Mat Kostnader sommarjobb Tolkersättning Larm Bilar1st Drivmedel Gemensamma aktiviteter Ungdomskostnader Dator Telefon Handledning (6*600 tkr) {1 *550 tkr *0,5) {2 000 kr per pers} {2 500 kr *12*9) (2 000 kr per barn) (549 kr st per månad, 2 st) (5 000 kr per bil & mån, 1st) {1 500 kr per bil & mån, 1 st) ( kr per ungdom} {4 000 kr per år och barn} {1 000 kr *6*12) (1500 kr *2*12) (5 200*8) s Resultat Mellangatan

239 bilaga l Simontorps gård, 15 barn Intäkter: Grundersättning Ersättning per dygn & barn (1 900) Kostnader: Personal dag Föreståndare Personal natt Personal chefer* Utbildning Hyra Mat Kostnader sommarjobb Tolkersättning Larm Bilar 2 st Drivmedel Gemensamma aktiviteter Ungdomskostnader Dator Telefon Handledning (12*600 tkr) (2 000 kr per pers) (2 500 kr*l2*15) (2 000 kr*l5) ( kr per månad) (549*4*12) (5 000 kr *2*12) (1500 kr*2*12) (l 000 kr*l5) (4 000 kr per år och barn) (l 000 kr*6*12) (l 500 kr*5*12) (5 200*8) Resultat Simontorp

240 bilaga l Paviljong 2, 15 barn Intäkter: Grundersättning Ersättning per dygn & barn (1 900) Kostnader: Personal dag Föreståndare Personal natt Personal chefer* Utbildning Hyra Mat Kostnader sommarjobb Tolkersättning Larm Bilar 2 st Drivmedel Gemensamma aktiviteter Ungdomskostnader Dator Telefon Handledning (12*600 tkr) (2 000 kr per pers) (2 500 kr*l2*15) (2 000 kr*l5) ( kr per månad) (549*4*12) (5 000 kr *2*12) (1500 kr*2*12) (l 000 kr*l5) (4 000 kr per år och barn) (l 000 kr*6*12) (1500 kr*5*12) (5 200*8) Resultat Paviljong

241 bilaga l Paviljong 3, 16 barn Intäkter: Grundersättning Ersättning per dygn & barn {1 900) Kostnader: Personal dag Föreståndare Personal natt Personal chefer* Utbildning Hyra Mat Kostnader sommarjobb Tolkersättning Larm Bilar 2 st Drivmedel Gemensamma aktiviteter Ungdomskostnader Dator Telefon Handledning (12*600 tkr) (2 000 kr per pers) (2 500 kr*l2*16) (2 000 kr*l6) ( kr per månad) (549*4*12) (5 000 kr *2*12) (1500 kr*2*12) (l 000 kr*l6} (4 000 kr per år och barn) (l 000 kr*6*12) (l 500 kr*5*12) (5 200*8) startkostnad (inventarier, internetuppkoppling, etc) Resultat Paviljong * Avser årslön enhetschef, assistent inkl po, fördelat på tot antal barn, ggr antal barn/boende. 241

242 bilaga l Summering totalt, planerbara kostnader Boende Safiren Mellangatan Simontorps gård Paviljong 2 Paviljong 3 Totalt boende Resultat -l (vaken natt) (vaken natt) (vaken natt) l Kostnad för markförberedelser pav 2, 3 ej inräknad Socialsekreterare Totalt Tillkomna oförutsedda utgifter 2015: Kostnad för förstörda inventarier, seeuritas etc 749 tkr (150920) Nettokostnad för extern placering : 600 tkr (150930). Extern placering av asylsökande barn ersätts endast med schablonersättningen 1900 per dygn (faktisk kostnad ca 4000/dygn) Extern placering av ungdomar som erhållit uppehållstillstånd ersätts med faktisk kostnad 242

243 HÖGANÄS KOMMUN l (l) SOCIALsEKRETERARE MED INRIKTNING BEHANDLING MISSBRU K/SJÄL VSKADEBETEEN DE TJÄNS T- ENSAMKOMMANDE BAR N/UNGDOMAR Problematiken runt vissa av de ensamkommande är stor gällande psykiskt dåligt mående med bl.a. självskadebeteende samt missbruk. För att om möjligt kunna ge dessa pojkar en adekvat behandling/ stöd krävs en kompetens runt dessa frågor samt resurser att göra det. Institutionsplacering är oftast en dyr lösning som inte alltid ger en tillräckligt bra vård. Dessutom ökar problemen i alla kommuner och idag är det hård konkurrens om externa platser i HVB-hem. Vi måste börja arbeta fram hållbara lösningar på hemmaplan för dessa ungdomar. På vuxenenheten fmns det idag en mycket stor kompetens gällande att arbeta med missbruk av olika slag och bland befintlig personal finns idag i stort sett personer som är utbildade i alla metoder som rekommenderas i socialstyrelsens riktlinjer för missbruk, till exempel kognitiv beteendeterapi. I enheten finns också en stor psykiatrisk kompetens eftersom den kommunala psykiatrin finns där med bl.a. två psykiatrisjuksköterskor med lång erfarenhet. När det gäller dessa pojkar fungerar inte traditionellt ungdomsarbete, då det inte finns ett nätverk eller familj i Sverige. Vi behöver i stället arbeta fram nya förhållningssätt och hitta metoder för den specifika gruppen. Genom placering av en ~änst på vuxenenheten kan man dra nytta av den stora erfarenhet som finns i denna arbetsgrupp både för att hitta enskilda behandlingsplaner men också att hitta ett gemensamt förhållningssätt mellan boendepersonal och socialsekreterare, vilket är av största vikt för denna grupp. En tydlig struktur och gränssättning men ändå engagemang och skapande av relationer är en viktig bit i rehabilitering av individer som har levt/ lever i kaos. Många av dessa pojkar har levt ett "vuxenliv" i en tuff verklighet och en grundsyn i behandlingen som till viss del bygger på att de inte är barn, är förmodligen funktionellt. Den metodik som används inom vuxenenheten idag i behandlingsarbete med unga vuxna, är väl förankrad och kan utgöra utgångspunkt för arbetet. Placering av tjänsten inom vuxenenheten, innebär att den fmns i ett sammanhang av kompletterande kompetenser, vilket blir nödvändigt för att lyckas. Att stå själv i arbetet med denna grupp är inte framgångsrikt. ~HÖGANÄSKOMMUN ~~ SOCIALFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 243

244 Ärende 14 Godkännande av plan för intern kontroll 2016 samt uppdrag till byggnadsnämnden att utarbeta tillägg 244

245 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2015/577 GODKÄNNANDE AV PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2016 SAMT UPPDRAG TILL BYGGNADSNÄMNDEN ATT UTARBETA TILLÄGG Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har, utöver att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och utöva uppsikt över nämnders verksamhet, också ansvaret för att kommunövergripande reglementen, regler och policy upprättas. Till grund för internkontrollarbetet beslutade kommunfullmäktige den 12 december 2012, 145, att anta ett reglemente för internkontrollarbetet. Varje nämnd och kommunens helägda bolag ansvarar för att ta fram en intern kontrollplan för sina respektive verksamhetsområden. Internkontrollplanerna ska årligen revideras och omprövas inför kommande år och överlämnas till kommunstyrelsen. Den kontrollansvarige förvaltningschefen ska senare, i samband med kommunens årsbokslut, rapportera resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen. Alla nämnder och kommunens helägda bolag har tagit fram internkontrollplaner för 2016 och godkänt dessa. Planerna föregås av en risk- och väsentlighetsanalys som fokuserar på väsentliga risker i organisationen. Nämndernas och styrelsernas arbete ska följa anvisningar framtagna av kommunledningskontorets ekonomiavdelning. I år har även de förtroendevalda bjudits in i arbetet med framtagande av risk- och väsentlighetsanalyser samt interkontrollplaner. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 1 december 2015, 250, Kommunledningskontorets ekonomiavdelnings sammanställning av risk- och väsentlighetsanalyser för 2016 avseende hela kommunen. Kommunledningskontorets ekonomiavdelnings sammanställning av internkontrollplaner för 2016 avseende hela kommunen. Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens budgetutskotts beslut den 17 november 2015, 11. Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att godkänna samtliga intern kontrollplaner för 2016, att uppdra byggnadsnämnden att som tillägg till den interna kontrollplanen utarbeta förslag på ett kontrollmoment rörande hanteringen av bygglovsärenden Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 245

246 PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN HÖGANÄS KOMMUN (35) KS/2015/ GODKÄNNANDE AV PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2016 SAMT UPPDRAG TILL BYGGNADSNÄMNDEN ATT UTARBETA TILLÄGG Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har, utöver att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och utöva uppsikt över nämnders verksamhet, också ansvaret för att kommunövergripande reglementen, regler och policy upprättas. Till grund för internkontrollarbetet beslutade kommunfullmäktige den 12 december 2012, 145, att anta ett reglemente för internkontrollarbetet Va~e nämnd och kommunens helägda bolag ansvarar för att ta fram en intern kontrollplan för sina respektive verksamhetsområden. Internkontrollplanerna ska årligen revideras och omprövas inför kommande år och överlämnas till kommunstyrelsen. Den kontrollansvarige förvaltningschefen ska senare, i samband med kommunens årsbokslu t, rapportera resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen. Alla nämnder och kommunens helägda bolag har tagit fram internkontrollplaner för 2016 och godkänt dessa. Planerna föregås av en risk- och väsentlighetsanalys som fokuserar på väsentliga risker i organisationen. Nämndernas och styrelsemas arbete ska följa anvisningar framtagna av kommunledningskontorets ekonomiavdelning. I år har även de förtroendevalda bjudits in i arbetet med framtagande av risk- och väsentlighetsanalyser samt interkontrollplaner. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens budgetutskotts beslut den 17 november 2015, 11, Kommunledningskontorets ekonomiavdelnings sammanställning av risk- och väsentlighetsanalyser för 2016 avseende hela kommunen. Kommunledningskontorets ekonomiavdelnings sammanställning av internkontrollplaner för 2016 avseende hela kommunen. Respektive nämnds och bolags risk- och väsentlighetsanalys och plan för Förslag till beslut på sammanträdet Göran Lock (MP) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra byggnadsnämnden att som tillägg till den interna kontrollplanen utarbeta förslag på ett kontrollmoment rörande hanteringen av bygglovsärenden. Beslutsgång Ordförande Peter Kovacs (M) ställer kommunstyrelsens budgetutskotts förslag till beslut under proposition och flnner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget. Ordförande Peter Kovacs (M) ställer Göran Locks (MP) förslag till beslut under proposition och fmner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget. l SIGNATU\A/ o l Ji_ tlf 246 forts.

247 PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN HÖGANÄS KOMMUN (35) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna samtliga intern kontrollplaner för 2016, att uppdra byggnadsnämnden att som tillägg till den interna kontrollplanen utarbeta förslag på ett kontrollmoment rörande hanteringen av bygglovsärenden. Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige l SIGNATULv/ k_ f! 247

248 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2015/577 TJÄNSTESKRIVELSE, HÖGANÄS KOMMUNS INTERNA KONTROLLPLAN 2016 Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har, utöver att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och utöva uppsikt över nämnders verksamhet, också ansvaret för att kommunövergripande reglementen, regler och policy upprättas. Till grund för internkontrollarbetet har kommunfullmäktige antagit ett reglemente, Varje nämnd och kommunens helägda bolag ansvarar för att ta fram en intern kontrollplan för sina respektive verksamhetsområden. Internkontrollplanerna ska årligen revideras och omprövas inför kommande år och överlämnas till kommunstyrelsen. Den kontrollansvarige förvaltningschefen ska senare, i samband med kommunens årsbokslut, rapportera resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen. Alla nämnder och kommunens helägda bolag har tagit fram internkontrollplaner för 2016 och godkänt dessa. Planerna föregås av en risk- och väsentlighetsanalys som fokuserar på väsentliga risker i organisationen. Nämndernas och styrelsernas arbete ska följa anvisningar framtagna av kommunledningskontorets ekonomiavdelning. I år är första året då de förtroendevalda bjudits in i arbetet med framtagande av risk- och väsentlighetsanalyser och planer. Detta i enlighet med tidigare beslut Val av förtroendevalda avseende intern kontroll, KS/2014/750. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets ekonomiavdelnings sammanställning av risk- och väsentlighetsanalyser för 2016 avseende hela kommunen. Kommunledningskontorets ekonomiavdelnings sammanställning av internkontrollplaner för 2016 avseende hela kommunen. Respektive nämnds och bolags risk- och väsentlighetsanalys och plan för Kommunledningskontorets ekonomiavdelning föreslår kommunstyrelsens budgetutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna samtliga intern kontrollplaner för att överlämna planerna för 2016 års kontroll för samtliga nämnder och kommunens helägda bolag till kommunfullmäktige för godkännande. Herman Crespin Kommunchef Sandra Flodmark Ekonom HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 248

249 INTERN KONTROLLPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN 2016 NÄMND: ÖVERFÖRMYNDARNÄMND RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Bevakningar. Bevakning av olika slag Granska rutiner för regelbunden utskrift av såsom att handlingar skickas in, att bevakningslistor. Därefter granska tio ärenden tidsfrister hålls med mera. och se att bevakningar är satta samt att dessa har följts upp. Tjänsteanteckning. Tjänsteanteckning i samband med varje händelse som tillför ärendet något. Handläggningstider för vanliga ställföreträdarskap och godmanskap enligt Lag om god man för ensamkommande barn. Handläggningstider från anmälan om behov av ställföreträdare till tingsrättsansökan respektive till god man finns förordnad. Ärenderegistreringsrutiner. Ankomststämpling, registrering och diarieföring av handlingar och ärenden. Uppföljning av att ärenden registreras på ett korrekt sätt. När handlingar/ärenden tas emot i receptionen, ska det finnas rutiner som följs för detta. För år 2016 granska tio ärenden och se att det är möjligt att följa ärendet med hjälp av de handlingar och anteckningar som finns. För år 2016 granska tio ärenden för vanliga ställföreträdarskap och 10 ärenden för ensamkommande barn. För år 2016 granska tio ärenden då det gäller ankomststämpling och diarieföringsnummer. Kontrollera att dagboksblad finns samt att handlingarna i ärendet stämmer överens med dagboksbladets numrering. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE 4 Förvaltningschef Handläggare/ assistent 4 Förvaltningschef Handläggare/ assistent 4 Förvaltningschef Överförmyndarnämndens ordförande och vice ordförande 4 Förvaltningschef Handläggare/ assistent KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD I PLAN Hösten Hösten Hösten Hösten HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 249

250 2 (17) KOMMUNÖVERGRIPANDE KONTROLLER RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Kommunens pensionsplaceringar. Kontroll av att upphandlade förvaltare följer kommunens Pensionspolicy. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Vid två tillfällen kontrollera månadsrapporten förvaltaren skickar. Förvaltat kapital ska hålla sig inom Pensionspolicyns placeringslimitar. RISK- KONTROLL- KONTROLL- KONTROLL- GRAD ANSVARIG UTFÖRARE TIDPUNKT 5 Kommunchef Ekonomichef April September INFÖRD 2016 Skriftlig delegering av arbetsmiljöuppgifter. Genom stickprov från varje förvaltning kontrollera vilka chefer som har skrivit på en blankett för delegering av arbetsmiljöuppgifter. 6 Kommunchef HR-strateg på HR-avdelningen April 2015 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 250

251 3 (17) FÖRVALTNING: KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Korrekt attestering vid större belopp på verifikationer som attesteras manuellt. Gransknings-, besluts- och behörighetsattest ska finnas. Kontroll av att leverantörsfakturor betalas i tid såvida fakturan inte är tvistig. Då ska detta anges i fakturahanteringssystemet IP. Kontroll av internfakturor med litet belopp. Aktuella dokument på nätet. Författningssamling, planer, policys och andra dokument som ligger på kommunens hemsida ska vara aktuella. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Genom stickprov på tio manuellt attesterade verifikationer. Genom stickprov två gånger årligen. Vid en viss tidpunkt tas statistik på alla förfallna, obetalda och olåsta fakturor ut från kommunens fakturahanteringssystem IP. Genom att göra urval på internfakturor på <1 000 kr. Statistiken kommer visa om vi under året skapat internfakturor på <1 000 kr. Löpande kontrollera att kommunens dokument på webben än aktuella. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD 5 Kommunchef Kommunövergripande internkontrollansvarig. September Kommunchef Kommunövergripande April 2012 internkontrollansvarig September 4 Kommunchef Kommunövergripnande September 2016 internkontrollansvarig 5 Kommunchef Kanslichef Löpande 2016 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 251

252 4 (17) FORTSÄTTNING KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Tillgänglighet - telefoni. Kontroll i vilken Varje månad följs den kommunövergripande omfattning respektive anknytning svarar vid statistiken upp. koppling av samtal via växeln. Svar till sökande av annonserade tjänster. Kontrolleras löpande genom Offentliga jobb, efter När annonserad plats är tillsatt är det viktigt att varje rekrytering har avslutats. att alla sökande får den informationen. Ersättning till förtroendevalda. Den Genom att granska bakomliggande dokumentation ersättning som förtroendevalda har rätt till avseende utbetald ersättning. Tio förtroendevalda regleras i den kommunala författningssamlingen. under tre slumpmässigt utvalda månader. De fysiska arkivens lämplighet. En Genom att granska samtliga lokaler som används förutsättning för att kunna leva upp till som arkiv utifrån en speciell checklista och avgöra arkivreglementet och till lagens krav avseende bevarande av handlingar är de lokalens lämplighet för ändamålet. fysiska arkivens lämplighet. Tillgänglighet - mejl. Mejl till kommunen Kommunens kvalitet i korthet kommer i ska besvaras inom 48 timmar. Ska mätas via undersökningen för 2016 att skicka mejl till KKIK (Kommunens kvalitet i korthet, mäter förvaltningarna där man bland annat kontrollera om kommunens kvalitet ur ett och hur snabbt man får svar. medborgarperspektiv och jämför kommuner med varandra). RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE 5 Kommunchef Kommunikationschef KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD Löpande Kommunchef HR-strateg på HRavdelningen Löpande Kommunchef Kanslichef Maj Kommunchef Kanslichef/ Kommunarkivarie 5 Kommunchef Kommunikationschef Löpande 2015 November 2013 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 252

253 5 (17) FORTSÄTTNING KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED KORT RUTINBESKRIVNING Direktupphandling. Jämförelse mellan fakturerande leverantörer och leverantörer som vunnit upphandling. Kontrollera vilka fakturor som kommer från upphandlade leverantörer. Kommunens inköp och upphandlingspolicy. I vilken grad sker inköp/upphandlingar utanför kommunens ramavtal. Ska finnas utsedd beställare på varje avdelning. Representation. Kontrollera att syfte och deltagarförteckning finns bifogat till verifikationer avseende representation. Säkerställa Ej behörig åtkomst till IT:s lokaler och driftshallar. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Genom kontroll två gånger årligen på fakturor på över kr ute i verksamheten. Kontrollera om det finns utsedd beställare på varje avdelning en gång om året. Genom kontroll på fem slumpmässigt utvalda verifikationer en gång om året. Genomföra stickprovskontroller av utdelad behörighet på att access till IT:s lokaler är rätt utifrån användarens behörighet och uppdrag. Alla ITavdelningens lokaler är larmade och endast behörig personal ska ges åtkomst till dessa. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE 5 Kommunchef Upphandlingsansvarig 5 Kommunchef Upphandlingsansvarig 4 Kommunchef Kommunövergripande internkontrollansvarig 3 IT-chef Driftansvarig IT-avdelningen KONTROLL- TIDPUNKT Maj Oktober INFÖRD 2012 April 2012 Maj 2016 (införd igen efter att tidigare ha tagits bort) Löpande 2016 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 253

254 6 (17) FÖRVALTNING: RÄDDNINGSTJÄNSTEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Uppföljning av tillsyner angående Lagen om Skydd mot Olyckor och Lagen om Brandfarliga och explosiva varor: Att alla svarskort kommer tillbaks till räddningstjänsten efter påpekande vid tillsyn. Stickprovskontroll av att de påpekande som gjorts vid tillsyn blivit åtgärdade efter att svarskorten är inlämnade. Uppföljning av räddningsförstärkningsfunktionen då denna åker själv i egen bil från sitt hem och arbete och kan komma först till olycksplatsen med minimal utrustning. Kontroll av informationen på räddningstjänstens hemsida så denna är aktuell. Kontroll av krisledningspärmar så att namn och telefonnummer är aktuella. Kontroll av gjorda sotnings- och brandskyddskontrollobjekt i kommunen. Att tillräckligt många objekt är gjorda för att leva upp till kommunens och MSBs frister. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Jämföra tillsyner med inkomna svarskort 1ggr /månad. Räddningstjänsten skall följa upp vissa objekt 2 ggr/år. Löpande uppföljning genom samtal med berörd personal efter olyckor av större karaktär. Stämma av informationen med verkligheten 4ggr/år. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE 5 Räddningschef Förbyggande samordnare 5 Räddningschef Förbyggande samordnare 4 Räddningschef Operativ samordnare KONTROLL- TIDPUNKT april sept Första veckan i varje månad INFÖRD Löpande Räddningschef Assistenten Feb, maj, aug, nov 2ggr/år stämma av mot verkligheten. 5 Räddningschef Beredskapssamordnaren Jämföra gjorda objekt mot planerade för året. 4 Räddningschef Räddningschefen Delårsavstämning Feb, aug 2016 September 2016 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 254

255 7 (17) FÖRVALTNING: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN [förutom den verksamhet som administrerar byggnadsnämnden och miljötillsynsnämnden] RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Registrering och diarieföring av allmänna handlingar och diarieföring av projekt. Delegation av beslutanderätt. Att gällande delegationsbestämmelser är kända och efterlevs och att beslut verkligen återrapporteras enligt den rutin som finns. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Att registrering och diarieföring sker korrekt. Ärenden: en gång/månad. Projekt en gång i halvåret Att beslut verkligen återrapporteras enligt den rutin som finns. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE 5 Förvaltningschefen Planeringsstrategen 4 Förvaltningschefen Exploateringsansvarig KONTROLL- TIDPUNKT Ärenden: Januari osv. Projekt: Juni och december April, augusti och december INFÖRD Uppföljning av avtalade konsultuppdrag. Tydliga rutiner behövs för varje steg i processen att det finns en säkerställd rutin för att kontrollera att de konsultuppdrag som är upp-handlade/beställda erhålls enligt avtal. Att det finns en säkerställd rutin för att kontrollera att de konsultuppdrag som är beställda erhålls enligt avtal. Utvecklingsarbete Förvaltningschefen Chefen för stadsmiljö [rutin klar] Därefter löpande Telefonifunktion med hög svarsfrekvens. Återkommande månatliga uppföljningar i samverkan med kommunikationsavdelningen. Återkommande uppföljningar av svarsfrekvens varannan månad. 4 Förvaltningschefen Administrativa chefen Jämna månader 2016 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 255

256 8 (17) FÖRVALTNING: TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Kontroll att periodisk tillsyn av el utförs. Kontroll av att egenkontroll av livsmedelshygien genomförs på vårdboende. Kontroll att städentreprenören har begärt utdrag från belastningsregistret för de som jobbar på skolor och förskolor. Kontroll att Lokala Trafikföreskrifter (LTF) stämmer med verkligheten. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG Tre slumpmässigt utvalda periodiska tillsyner 5 Förvaltningschef kontrolleras, 1 gång. Ett kök kontrolleras 2 ggr/år. 5 Förvaltningschef Tre slumpmässigt utvalda vikarier hos städentreprenörer kontrolleras. Fyra slumpmässigt utvalda föreskrifter kontrolleras med verkligheten. 4 Förvaltningschef 4 Förvaltningschef KONTROLL- UTFÖRARE Fastighetschef Kostchef KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD September 2016 Maj 2016 September Städchef September 2016 Gatuchef Maj 2016 FÖRVALTNING: KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Fördelning av tider friidrottsanläggning/fotbollsplan. Rutiner för hot- och våldssituationer. Simundervisning uppföljning simkunnighet i årskurs 2. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Terminsvis granskning av flödet på tider och nyttjandet av de båda anläggningarna Genomgång av rutiner och handlingsplan två gånger per år Uppföljning av antal simkunniga elever efter genomförd simundervisning. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG 5 Förvaltningschef 4 Förvaltningschef 4 Förvaltningschef KONTROLL- UTFÖRARE Verksamhets chef HSC Verksamhets chefer Verksamhets chef HSC KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD Maj 2015 Oktober Maj 2015 December Maj 2015 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 256

257 9 (17) FORTSÄTTNING KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Hantering av stölder/skadegörelse/inbrott. Posthantering, ankomststämpling, diarieföring. Ankomststämpling av post ska göras dagligen och ärende som ska in i diariet ska diarieföras samma dag som ankomststämplats. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG Stickprov månadsvis på inkomna handlingar att de ankomststämplats och diariförts 3 KONTROLL- UTFÖRARE Verksamhets chefer KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Genomgång av rutiner två gånger per år 3 Förvaltningschef Förvaltningschef Administrativ chef KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD Maj 2015 December Månadsvis 2015 NÄMND: BYGGNADSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Registrering och diarieföring av allmänna handlingar. Handlingar ska registreras på ett korrekt sätt. Rutinen för att beslutet är korrekt i formalia och sak. Uppföljning av att samtliga beslut överensstämmer med gällande lagstiftning. Samtliga bygglovsbeslut som ska tas i byggnadsnämnden ska granskas i sak och att de är korrekt motiverade. Samtliga beslut som tas i byggnadsnämnden ska granskas i formaliahänseende i samband med tjänstemannaberedningen. 6 Verksamhetsutvecklaren KONTROLL- UTFÖRARE KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG Stickprovskontroll av fem ärenden per månad. 5 Verksamhetsutvecklaren Administratör Förvaltnings chefen Nämndssekreteraren KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD Varje månad 2016 Inför varje byggnadsnämnd 2016 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 257

258 10 (17) NÄMND: UTBILDNINGSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Skolplikt. Avser rektors anmälan till huvudman och att denna sker korrekt. Kränkande behandling. Avser skolledares anmälan till huvudman. Personuppgifter. Kontroll av utlämnande av uppgifter så att tredje part inte får tag på otillbörlig elevinformation. Särskilt stöd/stöd. Säkerställa att alla elever i grundskolan som är i behov av särskilt stöd får den hjälp som de behöver för att nå de målen som är satta. Även säkerställa att de elever som behöver stöd för att höja sitt betyg får den hjälp som de behöver för att nå de satta målen. Skolskjuts. Säkerställa att rutinerna vid påoch avstigning vid skolan följs. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Detta ska rapporteras till utbildningsförvaltningen och ske månadsvis. Detta ska rapporteras till utbildningsförvaltningen och ske månadsvis. Stickprov bland förvaltning och skolassistenter. Detta ska ske löpande under året. Specialpedagogerna redovisar till elevhälsan. Säkerställa att rutin fungerar för hur detta rapporteras och analyseras. Det ska rapporteras 4 gånger per år. Att rutinerna vid på- och avstigning undersöks. Genomgång av lokala rutiner avseende på- och avstigning vid skolor med upphandlade bussar. Stickprov sker 2 gånger per år. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL UTFÖRARE 5 Utbildningschef Verksamhets ledare grundskola samt elevhälsochef 5 Utbildningschef Verksamhets ledare 4 Utbildningschef Nämndsekreterare 4 Utbildningschef Verksamhets ledare grundskola 4 Utbildningschef Skolskjutshandläggare KONTROLL- INFÖRD TIDPUNKT Varje månad 2014 Varje månad 2014 Löpande under året Vid mitterminskon ferenser Vid start av höstterminen HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 258

259 11 (17) FORTSÄTTNING UTBILDNINGSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Registerutdrag. All nyanställd personal ska uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret. Kontanthantering. Säkerställa att det finns det lokala rutiner ute på våra enheter för en säker kontanthantering. Minimera incitament till stöld samt att de kommunala riktlinjerna följs. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Stickprov på anställningsinformationen, fördelat på samtliga verksamheter förutom gymnasiet, 20 stycken stickprov ska ske. Kontrollera lokala rutiner och kassahantering. Stickprov 3 gånger på ett år RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL UTFÖRARE KONTROLL- TIDPUNKT 5 Utbildningschef HR-strateg Löpande under året 4 Utbildningschef Ekonomihandläggare Löpande under året INFÖRD NÄMND: SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Mutor och jäv. Risk finns att inte alla tjänstemän känner till regelverk om mutor och jäv. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Kontrollera om riktlinjer om mutor och jäv är känt genom en webbenkät till tre slumpmässigt utvalda medarbetare per enhet. RISK- GRAD Möjlig / Allvarlig = 4 KONTROLL- ANSVARIG Socialchef KONTROLL- UTFÖRARE Administrati vchef KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD Mars 2016 Inflyttning i särskilt boende ska ske inom 10 dagar från det att lägenheten är tillgänglig. Följa upp att inflyttningen sker inom 10 dagar genom kontinuerlig uppföljning. Sannolik/ kännbar = 5 Socialchef Boendesamo rdnare Löpande 2013 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 259

260 12 (17) FORTSÄTTNING SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Riktlinje för avvikelsehantering inom socialförvaltningen saknas. Diarieföring av inkommande post - kontrollera att det finns dokumenterade rutiner för inkommande post vid enheter utanför stadshuset. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Uppföljning av tidsplan gällande implementering av riktlinje för avvikelsehantering. Undersöka om enheterna får extern post (exklusive reklam). Om de får post, finns det en rutin för hur denna ska hanteras? Kontrolleras via enkät till enhetschef. RISK- GRAD Mycket sannolikt/ Allvarlig = 6 Sannolik/ Kännbar = 4 KONTROLL- ANSVARIG Socialchef Socialchef KONTROLL- UTFÖRARE Avdelningschef uppdragsavdelningen Förvaltnings sekreterare KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD November 2016 Mars 2016 Frånvarorapportering. Uppföljning av lokala rutinen för rapportering av sjukfrånvaro. Kontrolleras via enkät till enhetschef. Möjlig/ Kännbar =3 Socialchef HR-strateg Löpande 2016 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 260

261 13 (17) NÄMND: MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Förberedda nämndsledamöter. Ledamöterna i nämnden ska vara väl förberedda inför mötena. Vision. Uppgradering från Miljöreda till Vision (eller motsvarande) Arbetsmiljö. Handlingsplanen i det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas. Handläggningstid. Kontrollera om handläggningstiden är rimlig. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Stickprovskontroller under gruppmöten inför nämndsmöten. En sammanställning görs av vilka störningar andra kommuner som har uppgraderat till Vision har upplevt. Dessa punkter gås igenom och riskerna för att de ska inträffa arbetas bort i möjligaste mån innan uppgraderingen. En bedömning görs av om all information verkar ha följt med vid uppgraderingen på tjugo slumpvis utvalda objekt eller ärenden i registret. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE 5 Miljöchef Intern kontrollansvariga politiker i nämnden 5 Miljöchef Handläggare med huvudansvar för Miljöreda/ Vision Genomgång av handlingsplanen en gång per halvår. 3 Miljöchef Ulf Frick Juli Granska femton slumpmässigt utvalda ärenden. 4 Miljöchef Nämndsekreterare KONTROLL- TIDPUNKT Tre nämndsmöten under året. En månad före uppgraderingen till Vision (eller motsvarande). Ett halvår efter uppgraderingen. INFÖRD December September 2016 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 261

262 14 (17) FORTSÄTTNING MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Dialog. Kontroll av att dialogen med företagare och medborgare är bra. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Ta fram nya feedback-vykort. Eventuellt låta en student göra ett examensarbete om hur företagare och medborgare upplever dialogen. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE 3 Miljöchef Nämndsekreterare KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD Maj 2016 HÖGANÄS ENERGI AB RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Lager. För att säkerställa att våra nya rutiner fungerar eller om något måste åtgärdas. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Kontroll genom stickprovskontroll av hur materiel skrivs in och ut från lager samt slumpvis inventering av lagerkort ska ske månadsvis under räkenskapsåret. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE 6 Nätchef Ekonomiansvarig KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD Månadsvis 2013 Säkerhet och larmrutiner. Rutin för kontinuerlig ändring av larmkoder till dörrar, portar och grindar. Genomgång av säkerhetsrutinen alltid ska ske för nyanställd personal. Genom stickprov varannan månad kontrollera att ändring av larmkoder är gjorda. På checklista för nyanställningar ska genomgång av säkerhet- och larmrutiner avbokas med datum för när detta är gjort. 4 Adm chef Underhållsansvarig Sex gånger under året 2016 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 262

263 15 (17) FORTSÄTTNING HÖGANÄS ENERGI AB RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Kontroll av attester. En fullständig attestering består av en gransknings-och mottagningsattest, en beslutsattest och en behörighetsattest. Stadsnätsrutin. Rutin som visar vad var och en ska göra i denna affär då kundtillströmningen förväntas bli större och större framöver Fjärrvärme vid strömavbrott. Beskrivning över hur pumparna snabbt kan sättas i gång för att undvika att fjärrvärme-rören fryser sönder. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Månadsvis slumpvis stickprovskontroll av attesterad faktura före klarmarkeringen av betalning i leverantörsreskontran. Kontroll av att en rutinbeskrivning har dokumenterats och att den beskriver de olika arbetsmomenten med respektive ansvarig person. Kontroll av att en rutinbeskrivning har dokumenterats och kan tillämpas av den som är ansvarig för beredskapen. RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG 4 Administrativ chef KONTROLL- UTFÖRARE Ekonomiansvarig 4 Nätchef Fiberansvarig 5 Fjärrvärmeansvarig Underhållsansvarig KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD Månadsvis 2016 Maj 2016 September 2016 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 263

264 16 (17) AB HÖGANÄSHEM RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Fakturahantering. Lagen om offentlig upphandling. Svarsfrekvens växel 90 %. Skatter, moms och deklaration. Systematiskt brandskyddsarbete. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS En gång per månad titta på fem fakturor för att stämma av så att moms, belopp, rätt avtalspriser mm är korrekta. En gång per år titta på en upphandling och se om lagen om offentlig uppföljning följts. En gång per månad titta på hur statistiken vad gäller besvarade telefonsamtal ser ut. Varje månad följa upp så att deklaration, inbetalning samt andra viktiga händelser sker enligt skatteverkets anvisningar. Att slumpmässigt välja ut ett område per bovärd samt lokalförvaltare för att titta på att rutinen kring systematiskt brandskyddsarbete utförts RISK- GRAD KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE 3 VD Ekonomichef 4 VD Chef för förvaltningsavdelningen 2 VD Uthyrningsavdelning 4 VD Ekonomichef 7 VD Chef för förvaltningsavdelningen KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD Månadsvis 2013 December 2013 Månadsvis 2013 Månadsvis 2014 Maj 2014 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 264

265 17 (17) FORTSÄTTNING AB HÖGANÄSHEM RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS RISK- GRAD Personuppgiftslagen. Besiktningsrutiner. Hyresavtal. Vision Vid varje tertial granska så att bolagets regler och rutiner följs vad gäller personuppgifter genom att kolla igenom it-system där personuppgifter är tillgängliga. 1 gång/år utvärdera besiktningsrutinerna för att på så sätt säkerställa att likvärdig besiktning genomförs. En gång per år granska tre slumpmässigt utvalda lägenhetskontrakt samt två stycken lokalhyreskontrakt. Vid varje tertial följa upp hur Höganäshem har arbetat mot målen som står angivna i Vision KONTROLL- ANSVARIG KONTROLL- UTFÖRARE 5 VD Ekonomichef KONTROLL- TIDPUNKT INFÖRD Tertialsvis VD Chef för förvaltningsavdelningen September VD VD April VD Ekonomichef Tertialsvis 2016 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 265

266 (28) RISK- OCH VÄSENTLIGHETSANALYS 2016 FÖR HÖGANÄS KOMMUN Risk- och väsentlighetsanalysen görs utifrån en matris med graden av sannolikhet och konsekvens inom skalan 0 till 7. Varje ruta i matrisen svarar mot en kombination av en subjektivt bedömd sannolikhet och konsekvens. Uppskatta riskens väsentlighetsgrad, det vill säga hur allvarlig konsekvensen av ett oönskat fel blir och sannolikheten/risken för att denna händelse uppstår. Från och med riskgrad 4 bör kontrollåtgärder övervägas. KONSEKVENS MYCKET ALLVARLIG ALLVARLIG KÄNNBAR LINDRIG FÖRSUMBAR OSANNOLIKT MINDRE SANNOLIKT MÖJLIG SANNOLIK MYCKET SANNOLIKT SANNOLIKHET 0. Om fel inträffar eller inträffat är konsekvenserna av dessa lindriga eller försumbara.sannolikheten för att något ska inträffa är också låg. 1. Konsekvenserna om fel inträffar kan vara kännbara, men det är osannolikt att det inträffar. Sannolikheten kan också vara möjlig för att något inträffar, men konsekvenserna är då försumbara. 2. Konsekvenserna om något inträffar kan vara allvarliga, men det är osannolikt att det inträffar. Det kan också vara sannolikt att något inträffar, men konsekvenserna är då försumbara. 3. Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. Sannolikheten för att mycket allvarliga konsekvenser ska uppstå är liten, men det är ganska sannolikt att det uppstår lindriga eller försumbara konsekvenser om något inträffar. 4. Om fel inträffar påverkas verksamheten i relativt stor utsträckning. Det är möjligt eller sannolikt att konsekvenserna blir allvarliga eller kännbara. 5. Sannolikheten är stor att fel uppstår och när så sker får det allvarliga konsekvenser. 6. Konsekvenserna vid fel är allvarliga eller mycket allvarliga och sannolikheten för att något negativt ska inträffa är stor. 7. Det är mycket sannolikt att något mycket allvarligt inträffar. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 266

267 2 (28) NÄMND: ÖVERFÖRMYNDARNÄMND RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Arvode. Ställföreträdaren har rätt till ett skäligt arvode enligt Föräldrabalken. Bevakningar. Bevakning av olika slag såsom att handlingar skickas in, att tidsfrister hålls med mera. Ekonomirutin. Inköpsbeslut, faktura- och ekonomihantering. Förvaltarskap. Omprövning ska enligt Föräldrabalken ske en gång per år. Handläggningstider för vanliga ställföreträdarskap och godmanskap enligt Lag om god man för ensamkommande barn. Handläggningstider från anmälan om behov av ställföreträdare till tingsrättsansökan respektive till god man finns förordnad. Kontroll av befintlig ställföreträdare som tar nytt uppdrag. Ställföreträdares tillförlitlighet kontrolleras mot polisens belastningsregister, kronofogdemyndighet och aktuell socialnämnd. Vid nytt uppdrag ska även lämpligheten i övrigt bedömas. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 3 Nej Det är väsentligt såväl att arvodet är rätt bedömt som att det är rätt part som betalar arvodet. Rutinen bedöms fungera. 4 Ja Att vid varje relevant tillfälle sätta en bevakning och därefter göra en uppföljning, säkerställer att ärendena hanteras på ett rättssäkert och snabbt sätt. Rutinen bedöms fungera men det är viktigt att bevakningar sätts ut och uppföljning görs, så därför ingår denna punkt i kontrollplanen för Nej Tidsmässiga och personella begränsningar gör att rutinen till viss del är eftersatt men ändå fungerar tillfredsställande. 3 Nej Omprövning sker regelmässigt. Rutinen är väl inarbetad. 4 Ja För att minska rättsförluster för den enskilde är det väsentligt att handläggningstiderna minimeras. Därför ingår denna punkt i kontrollplanen för 2016 trots att rutinerna bedöms fungera 3 Nej Rutinerna bedöms fungera. Ställföreträdares tillförlitlighet kontrolleras mot olika register. Därför skrivs riskgraden ned och denna punkt tas inte med i kontrollplanen för Dock bör man vara fortsatt uppmärksam på att rutinerna följs, då konsekvenserna för den enskilde kan bli stora om inte ställföreträdaren är tillförlitlig. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 267

268 3 (28) FORTSÄTTNING ÖVERFÖRMYNDARNÄMND RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Omyndiga barn. Rutiner vid arv, ersättning från försäkringsbolag, etc. Rutiner kring föreläggande och överklagade ärenden. Uppfyllande av formkrav för sakprövning i överinstans, bevakning av överklagade ärenden med mera. Säkerställa kostnader. Säkerställa kostnaderna avseende ensamkommande barn, 8 förordningen (2002:118) om statlig ersättning för asylsökande med fler och förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 3 Nej Rutiner har tagits fram sedan förra interna kontrollplanen antogs. 3 Nej Rutinerna bedöms fungera. 2 Nej Ärendet består av ett stort antal rutiner som måste ske i en viss följd. Arvode måste betalas ut till ställföreträdare i tid liksom återsökning till migrationsverket/socialnämnden. Eftersom rutinen fungerar, bedöms risken som liten att återsökning inte sker. Tjänsteanteckning i samband med varje händelse som tillför ärendet något. Uttag. Om ställföreträdare ska göra uttag från konto med överförmyndarspärr, krävs överförmyndarnämndens samtycke. Årsräkningar. Kompletta årsräkningar inkomna i rätt tid. Ärenderegistreringsrutiner. Ankomststämpling, registrering och diarieföring av handlingar och ärenden. Uppföljning av att ärenden registreras på ett korrekt sätt. När handlingar/ärenden tas emot i receptionen, ska det finnas rutiner som följs för detta. 4 Ja Rutinerna bedöms fungera men handläggningen av ärendet blir lidande om information saknas. Därför ingår denna punkt i kontrollplanen för 2016 trots att rutinerna fungerar 3 Nej Överförmyndarnämnden har en skyldighet att kontrollera att de inköp som görs, kommer den enskilde till godo. Rutinerna bedöms fungera. 3 Nej Rutinen kan verka svår att påverka, men genom information och utbildning till ställföreträdarna, ska den fungera. 4 Ja Konsekvenserna om en handling eller ett ärende kommer bort, kan bli stora. Rutiner finns. Dock finns det risk för att dessa rutiner inte följs fullt ut. Det är viktigt att rutinerna för diarieföring, ankomststämpling och registrering fungerar dels för den enskilde och för myndigheten HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 268

269 4 (28) KOMMUNÖVERGRIPANDE KONTROLLER RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Kommunens pensionsplaceringar. Kontroll av att upphandlade förvaltare följer kommunens Pensionspolicy. Skriftlig delegering av arbetsmiljöuppgifter. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 5 Ja Kommunens pensionspolicy innehåller specifika placeringslimiter som förvaltaren ska följa. Följs inte dessa limiter strider förvaltaren mot kommunens policy med eventuellt onödig risk för kapitalet som följd. 6 Ja Det är viktigt att den som ska ha tilldelat sig en arbetsmiljöuppgift får detta skriftligt så att det tydligt framgår vad uppgiften innebär och att rätt kunskap/resurser som behövs finns. Returnering av arbetsmiljöuppgifter ska också ske skriftligt. FÖRVALTNING: KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Korrekt attestering vid större belopp på verifikationer som attesteras manuellt. Gransknings-, besluts- och behörighetsattest ska finnas. Kontroll av att leverantörsfakturor betalas i tid såvida fakturan inte är tvistig. Då ska detta anges i fakturahanteringssystemet IP. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 5 Ja Kontroll av korrekt attestering är väsentlig dels för att följa kommunens Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner, dels för att eliminera risken för eventuella oegentligheter som kan uppstå vid bristande granskning/attestering. 5 Ja Genom att försumma att betala våra leverantörsfakturor i tid riskerar vi att debiteras ränte- och påminnelsekostnader. Dessutom skapas badwill och negativa signaler externt med bristande förtroende som följd. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 269

270 5 (28) FORTSÄTTNING KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED KORT RUTINBESKRIVNING Kontroll av internfakturor med litet belopp. Kontroll av att inkommande post ankomstregisteras. Kontroll av leverantörers F-skatt. Uppger leverantören att denne har F- skatt ska detta stämma överrens med verkligheten. Dokumenthanteringsplan. Kontrollera att vi följer kommunens plan som bland annat inkluderar gallring av arkiv. Aktuella dokument på nätet. Författningssamling, planer, policys och andra dokument som ligger på kommunens hemsida ska vara aktuella. Tillgänglighet - telefoni. Kontroll i vilken omfattning respektive anknytning svarar vid koppling av samtal via växeln. Svar till sökande av annonserade tjänster. När annonserad plats är tillsatt är det viktigt att alla sökande får den informationen. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 4 Ja Kommunens policy är att inte skapa internfakturor förrän fakturabeloppet är kr, med undantag för fall där man inte kommer upp i kr under ett år. 2 Nej Inkommande extern post ska ankomststämplas. Rutinen fungerar idag. 2 Nej Saknar en leverantör F-skatt signalerar vårt kontrollsystem Inyett detta och vi kan stoppa utbetalningen. 3 Nej Brister har upptäckts då ekonomiavdelningen inte gallrar i sitt arkiv i enlighet med dokumenthanteringsplanen. Avvikelsen kommer att åtgärdas genom en gemensam arkivdag på avdelningen. 5 Ja Brister har upptäckts. Konsekvensen av att inaktuella dokument ligger på kommunens hemsida anses allvarliga då vi ska arbeta efter aktuella beslut och lagar. 4 Ja Att som medborgare, företagare eller turist komma i kontakt med kommunen via de kanaler som erbjuds är viktigt. Vår tillgänglighet ska vara hög så att servicenivån uppfattas som god. 4 Ja Återkoppling till samtliga sökande ska ske. Om återkoppling till samtliga sökande inte sker kan det leda till att Höganäs kommuns bemötande inte upplevs som professionellt, vilket kan skada förtroendet för oss. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 270

271 6 (28) FORTSÄTTNING KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED KORT RUTINBESKRIVNING Ersättning till förtroendevalda. Den ersättning som förtroendevalda har rätt till regleras i den kommunala författningssamlingen. De fysiska arkivens lämplighet. En förutsättning för att kunna leva upp till arkivreglementet och till lagens krav avseende bevarande av handlingar är de fysiska arkivens lämplighet. Tillgänglighet - mejl. Mejl till kommunen ska besvaras inom 48 timmar. Ska mätas via KKIK (Kommunens kvalitet i korthet, mäter kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv och jämför kommuner med varandra). IT-avdelningens avtals giltighetstid, förlängningsklausuler och uppsägningstider ska vara kända. Direktupphandling. Jämförelse mellan fakturerande leverantörer och leverantörer som vunnit direktupphandling. Kontrollera vilka fakturor som kommer från upphandlade leverantörer. Kommunens inköp och upphandlingspolicy. I vilken grad sker inköp/upphandlingar utanför kommunens ramavtal. Ska finnas utsedd beställare på varje avdelning. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 4 Ja Risk att fel, både för mycket och för lite, ersättningar betalas ut till de förtroendevalda om inte rutinen följs. Detta gäller både ersättning för förlorad arbetsinkomst och arvode. 4 Ja Risk finns att handlingar förvarade i arkiven förstörs på grund av yttre omständigheter som kommunen borde kunnat förutse. 5 Ja Att som medborgare, företagare eller turist kunna komma i kontakt med kommunen via e-post är viktigt. Vår tillgänglighet ska vara hög så att servicenivån uppfattas som god. 3 Nej Risk att det finns avtal som inte längre används och som vi betalar för liksom avtal som har löpt ut där vi egentligen behöver förnya. Manuellt arbete är gjort där flera avtal sagts upp samt tidsatts. Fortsatt arbete kommer att kräva ett system för att kunna automatisera uppföljning och påminnelse om avtalets löptid eller förnyelse samt uppsägning. 4 Ja Otillåtna direktupphandlingar kan leda till skadeståndsanspråk. Alla köp av varor och tjänster skall ta hjälp av marknadens konkurrensmekanismer. 5 Ja Revisorernas granskning av avtalstrohet och inköp visar att avtalstroheten bör förbättras. Kommunen riskerar skadestånd för de fall där ingångna avtal inte följs. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 271

272 7 (28) FORTSÄTTNING KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED KORT RUTINBESKRIVNING Alla datorer och plattor som levereras av IT-avdelningen ska vara stöldmärkta. Representation. Kontrollera att syfte och deltagarförteckning finns bifogat till verifikationer avseende representation. Säkerställa Ej behörig åtkomst till IT:s lokaler och driftshallar. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 0 Nej Punkten är åtgärdad. Alla datorer och plattor från IT-avdelningen är idag stöldmärkta. 4 Ja Genom att försumma att bifoga rätt underlag till verifikationer gällande representation kan kommunen riskera negativ medial uppmärksamhet samt badwill. 3 Ja Personal slutar och ny personal kommer in. Även historiskt sätt så har access till lokaler delats ut och någon direkt uppföljning av förändrade arbetsuppdrag har inte föranlett översyn av rättigheter eller åtkomst. För att säkerställa att endast behörig personal ges access till ITavdelningens lokaler och driftshallar ses rutiner över och stickprovskontroller kommer att göras. FÖRVALTNING: RÄDDNINGSTJÄNSTEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Uppföljning av tillsyner angående Lagen om Skydd mot Olyckor och Lagen om Brandfarliga och explosiva varor: Att alla svarskort kommer tillbaks till räddningstjänsten efter påpekande vid tillsyn. Stickprovskontroll av att de påpekande som gjorts vid tillsyn blivit åtgärdade efter att svarskorten är inlämnade. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 5 Ja För att säkerställa att verksamheterna har en plan för att åtgärda bristerna som påpekats. 5 Ja För att säkerställa att åtgärderna i verksamheterna stämmer överens med svarskorten som skickats in så personer i olika verksamheter kan bo, leva och arbeta i säker miljö. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 272

273 8 (28) FORTSÄTTNING RÄDDNINGSTJÄNSTEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Uppföljning av räddningsförstärkningsfunktionen då denna åker själv i egen bil från sitt hem och arbete och kan komma först till olycksplatsen med minimal utrustning. Kontroll av informationen på räddningstjänstens hemsida så denna är aktuell. Kontroll av krisledningspärmar så att namn och telefonnummer är aktuella. Kontroll av gjorda sotnings- och brandskyddskontrollobjekt i kommunen. Att tillräckligt många objekt är gjorda för att leva upp till kommunens och MSBs frister. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 4 Ja Ny funktion för nya medarbetare som inledningsvis kan ha ensamarbete vid en olyckshändelse. Kontrollen avser arbetsmiljön för personen. 4 Ja Inaktuell information kan vara vilseledande och ge dålig publicitet. 5 Ja Viktigt vid en kris att alla nyckelpersoner går att nå för en säker ledning av kommunen. 4 Ja Nya kontrollfrister är antagna sedan årsskiftet. Kontroll så att tillräcklig personal avsätts till antalet objekt. FÖRVALTNING: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVATLNINGEN [förutom den verksamhet som administrerar byggnadsnämnden och miljötillsynsnämnden] RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Fördelning och uppföljning av ekonomiska resurser. Kontroll att tilldelade resurser inte överskrids. Registrering och diarieföring av allmänna handlingar och diarieföring av projekt. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 2 Nej Konsekvenserna av om något inträffar kan vara allvarliga, men det är osannolikt att det inträffar. Kontinuerlig månadsuppföljning sker i kommunledningskontorets regi. 5 Ja Korrekt registrering är nödvändig för att värna demokratin och leva upp till kraven på en god öppenhet enligt offentlighets- och sekretesslagens krav. Korrekt registrering krävs även för att kunna återsöka handlingar. Efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter. Det är möjligt att felaktig registrering sker och det kan få mycket allvarliga konsekvenser. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 273

274 9 (28) FORTSÄTTNING SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Uppföljning av mål. Kontroll av att målen följs. Planprocessen. Att processen följs enligt gällande lagstiftning. 120-dagarsgaranti i planärenden. Att garantin följs. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Att gällande skydds- och säkerhetsföreskrifter följs på förvaltningen. Lägenhetsregisterprocessen (karta). Kontroll av att registreringen görs enligt gällande regler. Uppdatering fastighetsregister (GIS). Kontroll av att fastighetsregistret uppdateras enligt gällande regler. Rutiner för uppföljning. Kontrollera att det finns dokumenterade rutiner för uppföljning av att kommunstyrelsens beslut genomförs och att det är säkerställt att uppföljning sker. Delegation av beslutanderätt. Att gällande delegationsbestämmelser är kända och efterlevs och att beslut verkligen återrapporteras enligt den rutin som finns. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 2 Nej Konsekvenserna av om något inträffar kan vara allvarliga, men det är osannolikt att det inträffar. Kontinuerlig uppföljning sker i kommunledningskontorets regi. 2 Nej Konsekvenserna av om något inträffar kan vara allvarliga, men det är osannolikt att det inträffar. Fungerande kontrollmoment finns. 2 Nej Sannolikt att något inträffar, men konsekvenserna är försumbara. Fungerande kontrollmoment finns. 2 Nej Konsekvenserna av om något inträffar kan vara allvarliga, men det är osannolikt att det inträffar. Fungerande kontrollmoment finns. 2 Nej Konsekvenserna av om något inträffar kan vara allvarliga, men det är osannolikt att det inträffar. Fungerande kontrollmoment finns. 2 Nej Konsekvenserna av om något inträffar kan vara allvarliga, men det är osannolikt att det inträffar. Fungerande kontrollmoment finns. 3 Nej Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. Kontinuerlig uppföljning sker i kommunledningskontorets regi. 4 Ja Det är mindre sannolikt att delegation fattas utan delegation från nämnden, men det kan få mycket allvarliga konsekvenser om det inträffar. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 274

275 10 (28) FORTSÄTTNING SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Inköp och upphandling. Att gällande rutiner, lagar och föreskrifter för inköp och upphandling är kända och följs. Utsättningsprocessen (mät). Kontroll av att utsättningens kontrollmoment följs. Uppföljning av avtalad projektering. Tydliga rutiner behövs för varje steg i processen. Att det finns en säkerställd rutin för att kontrollera att den projektering som är beställd erhålls enligt avtal. Uppföljning av avtalade konsultuppdrag. Tydliga rutiner behövs för varje steg i processen att det finns en säkerställd rutin för att kontrollera att de konsultuppdrag som är upphandlade/beställda erhålls enligt avtal. Telefonifunktion med hög svarsfrekvens. Återkommande månatliga uppföljningar i samverkan med kommunikationsavdelningen. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 3 Nej Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. 3 Nej Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. 2 Nej Konsekvenserna av om något inträffar kan vara allvarliga, men det är osannolikt att det inträffar. Rutiner togs fram Ja Brister i konsultuppdragen leder till merkostnader. Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Det är sannolikt att något allvarligt inträffar. 4 Ja Om fel inträffar påverkas verksamheten i relativt stor utsträckning. Det är möjligt eller sannolikt att konsekvenserna blir allvarliga eller kännbara. Att inte följa rutiner för bortkoppling av telefon och för telefontider. Dålig efterlevnad uppfattas som besvärande av kunderna. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 275

276 11 (28) FÖRVALTNING: TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Kontroll att periodisk tillsyn av el utförs. Kontroll av att egenkontroll av livsmedelshygien genomförs på vårdboende. Kontroll att städentreprenören har begärt utdrag från belastningsregistret för de som jobbar på skolor och förskolor. Kontroll att Lokala Trafikföreskrifter (LTF) stämmer med verkligheten. Kontroll att lekplatserna säkerhetsbesiktigas. Rör- och anläggningsarbetare utför riskbedömning innan påbörjat arbete. Att varje behov av specialkost/konsistensanpassad kost ska föregås av kostordination/läkar- dietist- eller sjuksköterskeintyg. Kontroll att tillsyn och månadsrondering genomförs på kommunens fastigheter. Kontrollera att anställd som slutat är rätt avslutad i PS Självservice, samt återlämning av tagg/nycklar. Kontroll att vikarier i storkök fått rätt information gällande rutiner vid start av vikariat. Kontroll att dricksvattenprovtagning genomförs enligt plan. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 5 Ja Person och egendomsskador kan uppkomma. Kan vara så pass allvarliga att dödsfall kan ske eller brand uppstå. 5 Ja Att säkerställa att vi serverar säker mat. Våra matgäster kan bli allvarligt sjuka. 4 Ja För städpersonal som jobbar inom skolan skall utdrag ur belastningsregistret ske i samband med anställning. 4 Ja Kommuninvånare kan komma till skada eller råka ut för trafikolycka om skyltar saknas eller det är felaktigt skyltat. 5 Nej Barn och vuxna kan bli skadade. 5 Nej (2015) Personal och kommuninvånare kan bli skadade. 5 Nej (2015) Matgäst kan insjukna vid fel kost. 4 Nej Att förvaltningen av fastigheter sköts på ett bra sätt ur ekonomisk och personsäker synvinkel. 4 Nej (2015) Medarbetare kan bli ekonomiskt lidande. 4 Nej Risk att servera fel mat vid specialkost. Kan ge allvarliga konsekvenser för matgästerna vid felservering. 4 Nej Kan ge allvarliga konsekvenser för kommuninvånarna. Kommunen måste kunna leverera säkert vatten. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 276

277 12 (28) FORTSÄTTNING TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Stickprov på nyanställda i PS självservice, rätt inlagd avseende lön, titel, AID-kod jämfört med anställningsbevis. Kontroll att uppgifterna är rätt. Kontroll av att systematisk näringsvärdesberäkning sker vid framtagande av matsedel. Kontroll av ut- och återlämning av nycklar till kommunens fastigheter. Kontroll av att bilbesiktning och service utförs på våra fordon. Kontroll att personal inom renhållningen (gäller även vikarier) har yrkesförarkompetensbevis. Kontroll att skötselkartor inför vinterväghållningen är aktuella och uppdaterade. Kontroll av att vägföreningarnas skötselytor och vägbidrag stämmer överens. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 3 Nej Medarbetare kan bli ekonomiskt lidande. 3 Nej Vi som kommun ska följa livsmedelsverkets rekommendationer och våra matgäster skall serveras näringsriktig mat. 3 Nej Behov finns att säkerställa vem som har fått tillgång till kommunens fastigheter. 3 Nej Personal, kommuninvånare och egendom kan komma till skada. 3 Nej Vi som kommun måste följa lagstiftningen. 3 Nej Viktigt att vinterväghållningen fungerar och att skötselområdena har nått ut till utförarna. 2 Nej Felaktiga driftsbidrag kan betalas ut. FÖRVALTNING: KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Fördelning av tider friidrottsanläggning/fotbollsplan. Rutiner för hot- och våldssituationer. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 5 Ja Eftersom det är hög efterfrågan på träningstider på båda anläggningarna krävs granskning av flödet för att undvika bokningskrockar. 4 Ja Säkerställa det förebyggande arbetet för att på bästa möjliga sätt kunna hantera situationer när de uppkommer. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 277

278 13 (28) FORTSÄTTNING KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Simundervisning uppföljning simkunnighet i årskurs 2. Hantering av stölder/skadegörelse/inbrott. Posthantering, ankomststämpling, diarieföring. Ankomststämpling av post ska göras dagligen och ärende som ska in i diariet ska diarieföras samma dag som ankomststämplats. Arkiv; säkerställa att gallring av dokument hanteras på rätt sätt. Tillgänglighet kalenderkoppling förvaltning och bibliotek för att servicenivån ska vara fortsatt hög. Intern-extern representation. Syfte och deltagarförteckning ska anges och momsregler följas. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 4 Ja Med bakgrund i ett ökat antal drunkningsolyckor i landet, bevaka och säkerställa fortsatt hög andel simkunnighet i åk 2 i Höganäs. 3 Ja Säkerställa förebyggande arbetet för att undvika stölder/skadegörelse/inbrott. 3 Ja Hanteringen av inkomna dokument och diarieföring behöver säkerställas genom att uppdatera och fortbilda fler personer på förvaltningen. 1 Nej Sannolikheten att något inträffar som får konsekvenser är låg. Vi arbetar på en dokumenthanteringsplan för att säkerställa rutinerna. 0 Nej Sannolikheten att detta leder till allvarliga konsekvenser är låg. 0 Nej Felaktig redovisning kan på onödigt sätt ge medialt dålig publicitet men vi anser att sannolikheten att det uppstår felaktigheter är mycket låg. NÄMND: BYGGNADSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Bygglovsprocessen. Bygglovsprocessen är en komplex och omfattande process vilken kräver särskild kompetens samt ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. För att möjliggöra detta samt att underlätta för ny eller tillfällig personal behövs tydliga rutiner för varje steg i processen. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 3 Nej Bygglovsprocessen består av många delprocesser, många är inblandade och processerna är reglerade av lagstiftning. Bygglovsprocessen har under 2014 analyserats och dokumenterats. Den nya processen måste kvalitetssäkras och följa PBL. Konsekvenserna om det brister kan vara kännbara och det är möjligt att det inträffar. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 278

279 14 (28) FORTSÄTTNING BYGGNADSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Tillsynsrutin. Uppföljning och kontroll av att olovliga byggnationer med mera har en kontinuerlig och lämplig tillsyn. En tillsynsplan för 2016 ska tas fram. Delegationsrutiner. Uppföljning att delegationsbeslut överensstämmer med delegationsordningen. Balansrutiner. En översyn av förväntade, påbörjade, pågående och avslutade bygglovsärenden. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 3 Nej Det är viktigt för det allmänna rättsmedvetandet och för att underlätta framtida bygglovsprövningar att olovliga byggnationer med mera följs upp och sanktioneras. En tillsynsplan ska vara till stöd för tillsynsarbetet. Rutiner har tagits fram och det arbetas kontinuerligt med tillsynen. Konsekvenserna om det brister kan vara kännbara och det är möjligt att det inträffar. 3 Nej Delegationsordning ger handläggarna rätt att fatta beslut inom vissa, fördefinierade områden. Viktigt att besluten stämmer med aktuell delegationsordning. Konsekvenserna om det brister kan vara kännbara och det är möjligt att det inträffar. 2 Nej För verksamhetens planering är det viktigt att följa upp antalet bygglov i de olika stadierna. Konsekvenserna om det brister kan vara allvarliga, men det är osannolikt att det inträffar. Telefonrutin. 4 Nej Viktigt att kunden på ett lätt och snabbt sätt når sin handläggare. Rutinen finns med i kontrollplanen för samhällsbyggnadsförvaltningen. Debiteringsrutin. Uppföljning att rätt debitering görs i ärendena. 1 Nej Viktigt att debiteringen av bygglov med mera sker på ett tillförlitligt sätt. Rutinen fungerar och det är osannolikt att den brister. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 279

280 15 (28) FORTSÄTTNING BYGGNADSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Registrering och diarieföring av allmänna handlingar. Handlingar ska registreras på ett korrekt sätt. Rutinen för beslut i rätt tid. Uppföljning av att beslut fattas och meddelas sökande inom 10 veckor från registreringsdatum (inskanningsdatum) under förutsättning att ärendet är komplett. Rutinen för att beslutet är korrekt i formalia och sak. Uppföljning av att samtliga beslut överensstämmer med gällande lagstiftning. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 5 Ja Korrekt registrering är nödvändig för att värna demokratin och leva upp till kraven på en god öppenhet enligt offentlighets- och sekretesslagens krav. Korrekt registrering krävs även för att kunna återsöka handlingar. Vidare måste det framgå direkt av texten till respektive handling vad det är för handling och var den kommer från. Efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter. Det är möjligt att felaktig registrering sker och det kan få allvarliga konsekvenser. 3 Nej Den sökande ska få ett snabbt beslut att ärendet är komplett, (9 kap. 27 PBL). Konsekvenserna om det brister kan vara kännbara och det är möjligt att det inträffar. 6 Ja Korrekt handläggning är en förutsättning för att byggnadsnämndens förtroende inte ska rubbas. Beslut som inte följer gällande lagstiftning kan få mycket allvarliga konsekvenser och det är sannolikt att det kan inträffa. NÄMND: UTBILDNINGSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Skolplikt. Avser rektors anmälan till huvudman och att denna sker korrekt. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 5 Ja Nyligen har riktlinjer för uppföljning av närvaro samt skolplikt revideras. Det behövs därför uppföljning för att säkerställa att den reviderade riktlinjen efterlevs. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 280

281 16 (28) FORTSÄTTNING UTBILDNINGSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Kränkande behandling. Avser skolledares anmälan till huvudman. Registerutdrag. All nyanställd personal ska uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret. Särskilt stöd/stöd. Säkerställa att alla elever i grundskolan som är i behov av särskilt stöd får den hjälp som de behöver för att nå de målen som är satta. Även säkerställa att de elever som behöver stöd för att höja sitt betyg får den hjälp som de behöver för att nå de satta målen. Skolskjuts. Säkerställa att rutinerna vid på- och avstigning vid skolan följs. Personuppgifter. Kontroll av utlämnande av uppgifter så att en extern aktör inte får tag på otillbörlig elevinformation. Kontanthantering. Säkerställa att det finns det lokala rutiner ute på våra enheter för en säker kontanthantering. Minimera incitament till stöld samt att de kommunala riktlinjerna följs. Skolinformation. Att information från skola till föräldrar fungerar och är korrekt. Att det finns rutiner för hur information ska spridas. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 5 Ja Skolinspektionen fastslog i juni 2015 att Höganäs Kommun ska vidta åtgärder så att skollagens krav att motverkande behandling uppfylls. Därför är det av vikt att den reviderade rutin efterlevs. 5 Ja Säkerställa att skollagens skrivelse om skyldighet för personal att lämna registerutdrag efterlevs. 4 Ja Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål enligt skollagen. 4 Ja Minimera risken för olyckor till och från skolan. 4 Ja Skydda eleverna mot att deras personliga integritet kränks genom felaktig utlämning av personuppgifter. 4 Ja Minimera incitament till stöld samt att de kommunala riktlinjerna följs. 3 Nej Det finns fungerande rutiner kring detta. Representation. 3 Nej Det finns fungerande rutiner kring detta. Tidigare stickprov har visat att detta fungerar väl. Klagomålshantering. 3 Nej Det finns fungerande rutiner kring detta. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 281

282 17 (28) FORTSÄTTNING UTBILDNINGSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Ensamarbete. Säkerställa att rutiner för ensamarbete med barn i förskola och fritidshem fungerar. Kontrollen ska ske med ett barnperspektiv. Serviceskyldighet. Att kontoret är öppet, att kommunikation i form av e-post, telefon etc. sker skyndsamt. RISK- GRAD MED I PLAN 3 Nej (JA ELLER NEJ) MOTIVERING Det finns fungerande rutiner kring detta. 2 Nej Det finns fungerande rutiner kring detta. Rätt till skolskjuts. 2 Nej Det finns fungerande rutiner kring detta. Mutor och jäv. 2 Nej Det finns fungerande rutiner kring detta. Elevuppgifter. Att registrering av elever i databaser, register etc. som är 2 Nej Det finns fungerande rutiner kring detta. arbetsmaterial hanteras korrekt. Administration. Att rutiner kring diarieföring, arkivering etc. följs 2 Nej Det finns fungerande rutiner kring detta. Behörighet inom skola och förskola. Svårt att rekrytera personal till utlysta tjänster. Svårighet med att behålla behörig personal om tjänsterna inte är heltid. 1 Nej Eftersom förändrad lagstiftning trätt i kraft i juni 2015 bedöms risken för felanställningar vara liten. NÄMND: SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Mutor och jäv. Risk finns att inte alla tjänstemän känner till regelverk om mutor och jäv. RISK- GRAD Möjlig/ Allvarlig = 4 MED I PLAN (JA ELLER NEJ) Ja MOTIVERING Det har förekommit ett fall där vi inte vet vad som ligger bakom. Därför behöver all personal ha kännedom om reglerna. Hur ser rutiner för nyanställda ut? HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 282

283 18 (28) FORTSÄTTNING SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Inflyttning i särskilt boende ska ske inom 10 dagar från det att lägenheten är tillgänglig. Riktlinje för avvikelsehantering inom socialförvaltningen saknas. Diarieföring av inkommande post - kontrollera att det finns dokumenterade rutiner för inkommande post vid enheter utanför stadshuset. Frånvarorapportering. Används den nya rutinen för sjukfrånvaro? Brandskydd. Det ska finnas en utsedd brandskyddsansvarig med adekvat kompetens på varje enhet. Risk finns att det inte finns ett brandskyddsombud på varje enhet. Vårdtagares privata medel på särskilt boende ska hanteras enligt antagna rutiner. Rutin för hantering av brukares privata medel i ordinärt boende. Biståndsbeslut avseende SoL inom hemvården ska följas upp/omprövas minst en gång per år. (exkl de med endast trygghetslarm) RISK- GRAD Sannolik / kännebar = 5 Mycket sannolikt / Allvarlig = 6 Sannolik / Kännbar = 4 Möjlig/ Kännbar =3 Mindre sannolikt / Kännbar =2 Möjlig/ Allvarlig = 4 Möjlig / Allvarlig = 4 Möjlig / Lindrig = 2 MED I PLAN (JA ELLER NEJ) Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej MOTIVERING Det finns en ny rutin som behöver följas upp. Arbete med att ta fram ny riktlinje pågår. Det är viktigt att följa implementeringsprocessen. Vi undersöka om det finns rutiner på plats vid alla enheter. Vi vill kontrollera om den nya rutinen fungerar. Detta följs upp i kvalitetsrevisioner och genom brandskyddskontroll. Rutinen är inte tillräckligt tillgänglig på arbetsnätet. Problemet finns även inom andra avdelningar. Rutinerna kommer att revideras och implementeras omgående. Därför behöver detta inte finnas med i planen. Ny rutin kommer att implementeras omgående. Se ovan. Vid föregående års uppföljning var 9% inte uppföljda i rätt tid. Detta berodde på sjukfrånvaro. Risken får därför anses låg. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 283

284 19 (28) FORTSÄTTNING SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Hygienföreskrifter ska följas enligt riktlinjer för HSL. Avtal med externa institutioner inom LSS. Kontroll av innehåll, omfattning, uppsägningstider och ersättningsnivå. Beslut om familjehemsplacering. Uppföljningar av familjehemsplaceringar ska göras minst var tredje månad. Personalförsörjning inom bristyrken. RISK- GRAD Mycket sannolikt / Kännbar = 5 Mindre sannolikt / Allvarlig = 3 Mindre sannolik /Allvarli g =3 Mycket sannolikt / Mycket allvarligt =7 MED I PLAN (JA ELLER NEJ) Nej Nej Nej Nej MOTIVERING Det finns en ny rutin. Uppföljning sker genom egenkontroll och kvalitetsrevisioner. Vi ska ta fram en ny avtalsmall. Alla befintliga placeringar är redan genomgångna. Området har låg risk. Därför tar vi inte med den i planen. Frågan är så akut att den måste hanteras fortlöpande. Återrapporteras till nämnden regelbundet. Kompetensförsörjning inom några ärenden. Risk att utredningstider inom Buf överstiger lagstadgade krav. Risken är stor pga stor tillströmning av ensamkommande flyktingbarn. Försörjningsstöd. Risk finns att omfattningen kommer att öka i framtiden. Detta gäller även boendekostnader. Bostadsförsörjning. Risk finns att det inte finns tillräckligt med bostäder till alla. Sannolikt / Allvarlig =5 Sannolikt / Allvarligt =6 Mycket sannolikt / Allvarligt =6 Mycket sannolikt / Allvarligt =6 Nej Nej Nej Nej Kunskapsluckor har identifierats. Arbete pågår med kompetensförstärkning. Vi följer detta kontinuerligt Vi följer detta kontinuerligt. Vi tror att det kommer att öka kontinuerligt. Under 2016 tror vi att ökningen är marginell. Socialförvaltningen råder inte över detta. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 284

285 20 (28) NÄMND: MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Kompetens hos tvåorna. Den person som är backup för den som har huvudansvaret för ett arbetsområde ( tvåa i vem-gör-vadlistan) ska kunna det området. Förberedda nämndsledamöter Ledamöterna i nämnden ska vara väl förberedda inför mötena. Vision. Uppgradering från Miljöreda till Vision (eller motsvarande) Kontokort. Användning av kommunala kontokort. Att representera kommunen. Inspektörerna representerar kommunen och även vad tidigare inspektörer har sagt och gjort. Plan- och byggprocessen. Miljöavdelningen ska vara delaktig i plan- och byggprocessen. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 3 Nej Konsekvensen av otillräcklig kompetens hos tvåorna bedöms som lindrig och sannolikheten för att så är fallet som sannolik. Frågan har lyfts på APT. Varje handläggare har ett ansvar för att hålla sig uppdaterad inom sina ansvarsområden. 5 Ja Ledamöterna behöver vara väl förberedda inför mötena för att kunna fatta bra beslut. Att alla ledamöter inte är det bedöms som sannolikt och konsekvensen kan bli allvarlig. 5 Ja Det är nödvändigt med uppgraderingen. Samtidigt finns det en stor risk att den tillfälligt kommer att innebära att mycket tid kommer gå åt inför och efter uppgraderingen, att det blir fel i registret, att historik tappas bort i ärenden, att debiteringar tappas bort etc. Konsekvenserna av detta kan bli kännbara. 2 Nej Miljöavdelningen har tre kontokort. Det är mindre sannolikt att de missbrukas, men om de gör det kan konsekvensen bli kännbar. 3 Nej Det kan vara svårt att bedriva tillsyn om verksamhetsutövaren eller medborgaren har haft problem med andra delar av kommunen eller någon annan inspektör tidigare. Att detta inträffar bedöms som sannolikt och konsekvensen bedöms som lindrig. 2 Nej Risken för att miljöavdelningen inte blir delaktig i plan- och byggprocessen bedöms idag som mindre sannolik. Konsekvensen kan dock bli kännbar om så skulle vara fallet. Denna risk är kopplad till budget 2016, strategin utveckla varierande livsmiljö. Delårsbokslutet 2015 visade att vi klarar detta mål. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 285

286 21 (28) FORTSÄTTNING MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Motiverade medarbetare. Medarbetarna trivs och utvecklas. Medarbetarenkät. Handlingsplanen för medarbetarenkät 2015 ska följas. Enskilda avlopp. Planen för arbetet med de enskilda avloppen ska följas. Lantbruk och växthus. Lantbruk och växthus ska besökas i enlighet med tillsynsplanen. Arbetsmiljö. Handlingsplanen i det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas. Adressuppgifter i Miljöreda. Adressuppgifterna i Miljöreda ska vara korrekta. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 4 Nej Om medarbetarna inte är motiverade kan konsekvensen bli allvarlig och sannolikheten för detta bedöms som möjlig. Risken är kopplad till budget 2016, strategin odla lärandekultur. Medarbetarundersökning görs 2015 och 2017 och där används styrnings- och motivationsindex som mätetal Eftersom punkten följs upp i budgetarbetet tas den inte med i plan för intern kontroll Nej Det är möjligt att handlingsplanen inte följs fullt ut och konsekvensen av det kan bli kännbar. Strategin odla lärandekultur i budget 2016 har med denna fråga. 4 Nej Det är sannolikt att planen i delar kommer at bli förskjuten något och konsekvensen för miljön kan bli kännbar. Eftersom risken för detta följs upp i budgetarbetet (strategin förverkliga miljömässig hållbarhet ) och i uppföljningen av tillsynsplanen tas den inte med i plan för intern kontroll Nej Konsekvensen av att lantbruken och växthusen inte inspekteras kan bli kännbar och det är möjligt att alla inte kommer besökas i den takt som är planerat. Punkten följs upp i arbetet med budgeten (strategin förverkliga miljömässig hållbarhet ) och i samband med uppföljningen av tillsynsplanen. 3 Ja Det är viktigt att handlingsplanen för arbetsmiljöarbetet följs, sannolikheten för att så inte sker bedöms som möjlig och konsekvensen kan bli kännbar. 3 Nej Sannolikheten för att adressuppgifter i Miljöreda är fel bedöms som sannolik. Konsekvensen torde dock vara lindrig. I samband med övergången från Miljöreda till Vision (eller motsvarande) kommer alla adressuppgifter att gås igenom. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 286

287 22 (28) FORTSÄTTNING MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Registrering i Miljöreda. Ett antal ärenden kontrolleras i Miljöreda, med avseende på om registreringen är korrekt gjord. Handläggningstid. Kontroll av om handläggningstiden är rimlig. Tillsynsplanen. Kontroll av om tillsynsplanen följs. Juridisk korrekthet i delegationsbeslut. Kontroll av att besluten är juridiskt korrekta. Hemsidan. Kontroll av om informationen på hemsidan upplevs som tydlig, korrekt och relevant. Genomgång av rutiner. Minst tre rutiner ska gås igenom för att se om de är ändamålsenliga. Onödiga rutiner ska rensas bort. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 3 Nej Sannolikheten för att det finns felregistrerade ärenden i Miljöreda bedöms som sannolik. Konsekvensen torde dock vara lindrig. 4 Ja Enligt SKL:s NKI-mätning 2015 är detta avdelningens viktigaste punkt att arbeta med. Konsekvensen av för lång handläggningstid kan i vissa fall bli kännbar och det bedöms som sannolikt att handläggningstiden är orimligt lång i vissa fall. 2 Nej Att tillsynsplanen inte följs fullt ut bedöms som möjligt och med lindriga konsekvenser. 2 Nej Det finns en risk att delegationsbesluten inte är juridiskt korrekta och punkten har tidigare varit med i miljötillsynsnämndens plan för intern kontroll. Utifrån de kontroller som gjordes då och de justeringar som gjordes av beslutsmallarna efter dessa kontroller bedöms det som mindre sannolikt att besluten numera inte är juridiskt korrekta. Om det skulle hända skulle konsekvensen dock kunna vara kännbar. 2 Nej SKL undersökte detta 2015 och då fick miljöavdelningens information bra betyg, men där finns förbättringspotential. Nästa undersökning görs Halvdan information på hemsidan bedöms innebära lindriga konsekvenser. Sannolikheten är dock möjlig. 2 Nej Miljöavdelningen har många rutiner i sitt verksamhetssystem och sannolikheten för att någon eller några av dessa antingen fungerar dåligt eller är onödiga bedöms som möjlig. De eventuella konsekvenserna av detta bedöms som lindriga. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 287

288 23 (28) FORTSÄTTNING MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Anseende hos företagen. Miljöavdelningens anseende hos företagen kontrolleras. Dialog. Kontroll av att dialogen med företagare och medborgare är bra. Tillgänglighet. Tillgänglighet per telefon och e-post ska vara hög. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 2 Nej SKL gjorde 2015 en undersökning av vad företagen i Höganäs ansåg om miljöavdelningen. Resultatet var bra. Nästa gång denna undersökning görs är Konsekvensen av att ha dåligt anseende bedöms som lindrig. Sannolikheten bedöms som möjlig. 3 Ja Enligt SKL:s undersökning 2015 är dialogen mellan miljöavdelningen och verksamhetsutövarna bra. Det visar även de feedback-vykort som miljöavdelningen tidigare har skickat ut till verksamhetsutövare och medborgare. Det är dock möjligt att dialogen inte alltid fungerar bra och konsekvenserna kan bli kännbara. 2 Nej Dålig tillgänglighet per telefon och e-post kan i värsta fall få kännbara konsekvenser men det bedöms som mindre sannolikt att tillgängligheten är för låg. HÖGANÄS ENERGI AB RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Hållbarhetskriterier för bioolja. Kontrollsystem för inköp av bioolja enligt hållbarhetskriterierna. Utsläppsrätter. Kontrollsystem för hantering av utsläppsrätter. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 1 Nej Syftet med direktivet om hållbarhetsbesked är att begränsa skövlingen av regnskog genom att t.ex. göra den jungfruliga palmoljan dyrare. Det är viktigt att direktivet följs, dels av ekonomiska skäl (vi blir straffbeskattade om vi inte har hållbarhetsbesked för biooljan)och dels av miljömässiga skäl. 4 Nej Vid förbränning av bränslen som ger utsläpp av koldioxid i produktions-anläggningen för fjärrvärme måste utsläppsrätter överlämnas till myndigheten. Kontrollsystemets syfte är att säkerställa att detta sker enligt gällande regelverk. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 288

289 24 (28) FORTSÄTTNING HÖGANÄS ENERGI AB RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Lager. Med upprättad rutin säkerställa lagerfört materiels rätta värde. Stadsnätsrutin. En rutin som visar vad var och en ska göra i denna affär då kundtillströmningen förväntas bli större och större framöver. Elsmart. Rutin för att säkerställa så att alla nyanslutningar och ändringar som görs av elinstallatör kommer in och administreras hela vägen till debiterbar kund. Kontroll före drifttagning. Detta ska göras innan drifttagning av nya anläggningar så att vi uppfyller gällande lagar och förordningar. Riskanalys elsäkerhet. En riskanalys ska genomföras inför samtliga elarbeten och i enlighet med systematiskt elsäkerhetsarbete. Kontroll av attester. Upprättad rutinbeskrivning reglerar hanteringen av leverantörsfakturor avseende berörd personals ansvar och attesträttigheter. Debiteringsrutin. Beskrivning över hur kundfaktureringen, av de olika nyttigheterna, ska utföras i KIS. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 6 Ja Viktigt att rutinen följs så att kostnader för lagerfört materiel förs till rätt projekt samt för att säkerställa lagerfört materiels rätta värde. 4 Ja Det är viktigt att ta fram en rutin så att alla inblandade vet vad den ska göra då kundtillströmningen ökar. Det går inte att arbeta med lösbladssystem i ett sådant läge om man ska vara effektiv och ha ett vattentätt system. 5 Nej Viktigt att alla kan och ansvarar för sin del i för- och färdiganmälansrutinen så att alla ärenden blir registrerade, åtgärdade och kundfakturerade. 4 Nej Alla berörda har gått en utbildning i detta. En förtryckt blankett ska bifogas arbetsordern vid arbete med ny anläggning. Ifyllt protokoll ska arkiveras med arbetsordern i Elsmart. 6 Nej Alla berörda har gått en utbildning i detta. En förtryckt blankett ska fyllas i inför samtliga elarbeten. Det ska finnas en skriftlig riskanalys innan elarbetet påbörjas så att olyckor och tillbud hålls till ett minimum. Allt i enlighet med vårt systematiska Elsäkerhetsarbete. 2 Nej Viktigt att all berörd personal vet vilka regler och behörigheter som gäller vid hantering och attestering av leverantörsfakturor. 3 Nej Det är viktigt att all berörd personal kan debiteringsrutinen för att korrekt kunna fastställa att allt blir fakturerat ut till kund så som t ex alla månads-avlästa mätvärden. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 289

290 25 (28) FORTSÄTTNING HÖGANÄS ENERGI AB RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Skatter, moms och deklarationer. Årlig minneslista ska upprättas över viktiga datum och händelser för redovisning av skatter, moms och deklarationer under året. Behörighet bank och plusgiro. Inför nytt år ska genomgång av behörigheter för bank och plusgiro ske. Anläggningsregister. Registret ska vara korrekt uppdaterat samt förberedas inför K Fakturering av elhandel. Rutinbeskrivning över hur kundfaktureringen av elhandel i KIS utförs och vilka kontrollmoment som behövs för en bra kontroll av rätt mängd volym totalt och per kund. Systemavstämning mellan Xellent/Tekla/Mätinsamling. Avstämning och samkörning av antal kunder/mätare i de olika systemen. Energiskatt. Med upprättad rutin säkerställa redovisning och betalning av energiskatt. Kontant/kassahantering. Rutinbeskrivning över hur kontanter och handkassa ska förvaras samt när insättning på bank ska göras för att undvika att stora kontantsummor förvaras på företaget. Regelbunden avstämning ska ske av redovisningskonto gentemot handkassa och erhållna kvitton. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 5 Nej Viktigt att berörd personal har kunskap om vilka lagar och regler som gäller samt följer upprättad rutin-beskrivning. 5 Nej Viktigt att kontrollera så att gällande behörigheter är aktuella. Ingen obehörig ska kunna genomföra en transaktion via bank eller plusgiro. 5 Nej Viktigt att investeringar, utrangeringar samt avskrivningar är aktuella och uppdaterade. 3 Nej Elhandel är ett nytt affärsområde och vi bedömer att det är viktigt initialt att vara extra noga med våra uppföljningar av detta område. Det är viktigt att göra extrakontroller alt kontrollera kontrollerna så att rätt volym är fakturerad kund och att alla kunder blir fakturerade. 3 Nej För att kunna säkerställa att alla kunder/mätare finns med i respektive system Xellent, EMS10 samt i Xpower. 4 Nej Energiskatt på levererade volymer ska betalas in månadsvis till Skattemyndig-heten. Vi måste säkerställa att detta utförs och att det är korrekt belopp som betalas in. 1 Nej Säkerställa att kontanthanteringen sköts enligt god redovisningssed och enligt våra rutiner. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 290

291 26 (28) FORTSÄTTNING HÖGANÄS ENERGI AB RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Elcertifikat. Med upprättad rutin säkerställa inköp och annullering av elcertifikat under året. Fakturaattestering. En fullständig attestering ska bestå av en granskning- och mottagnings-attest, en beslutsattest och en behörighetsattest. Säkerhet och larmrutiner. Rutin för kontinuerlig ändring av larmkoder till dörrar, portar och grindar. Genomgång av säkerhetsrutinen ska alltid ske med nyanställd personal. Fjärrvärme vid strömavbrott. Beskrivning över hur pumparna snabbt kan sättas i gång för att undvika att fjärrvärmerören fryser sönder. Elleverantör. Kontrollrapport ska tas fram för att hitta de elnätsabonnemang som inte är kopplade till någon elhandlare. RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING 4 Nej Elcertifikat handlas på Nordpol och som elhandlare är du skyldig att köpa en viss procent elcertifikat för dina levererade volymer. Dessa ska sedan annulleras i mars för föregående år. 4 Ja En fullständig attestering minskar risken för oegentligheter och kännedom om kraven kan ge trygghet för attestanten. Bör även ses över inför nytt ekonomisystem med inskanning av fakturor och då det förnärvarande är för många som kontrasignerar på samma faktura. All personal ska kunna regler för attest. 4 Ja Viktigt att larmkoder ändras kontinuerligt och att all personal kan larma fastighet på rätt sätt samt har fått en genomgång av säkerhetsrutinen. 5 Ja Om det är strömavbrott under en längre period i samband med att det är kallt ute så måste pumparna snabbt fås i gång så att fjärrvärmerören inte fryser sönder. 4 Nej Viktigt att alla elnätskunder har en elhandelsleverantör kopplad till sitt abonnemang så att mätvärden levereras till elhandlare för fakturering av elhandelsavgifter. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 291

292 27 (28) AB HÖGANÄSHEM RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING Fakturahantering. 3 Ja Vi är måna om våra leverantörer och att fakturor ska betalas i rätt tid, med rätt belopp, rätt momsbelopp mm. Här vill vi bland annat granska om avtalade priser stämmer med de priser som står på fakturorna. Lagen om offentlig upphandling. 4 Ja Det är viktigt att lagen om offentlig upphandling följs. Vite kan utgå till dem som inte följer lagen. Uthyrningspolicy. 2 Nej Det är viktigt att våra uthyrningsregler efterföljs, då det är oerhört viktigt för vår image och våra värderingar. Återbetalning depositionshyror samt hyror. 2 Nej Viktigt att hyresgäster får tillbaka sin depositionshyra i rätt tid om de följer våra betalningsrutiner mm Skatter, moms och deklaration. 4 Ja Det är viktigt att deklarationer, inbetalning av skatt och arbetsgivaravgifter följer de av skatteverket beslutade datumen för respektive aktivitet. Systematiskt brandskyddsarbete. 7 Ja Om brand inträffar kan det få katastrofala följder. Därför är det viktigt att genom systematiskt brandskyddarbete förebygga så långt som möjligt. Besiktningsrutiner. 3 Ja Att besiktiga lägenheten och att hålla en jämn nivå på besiktningarna över hela fastighetsbeståndet är viktigt. Personuppgiftslagen. 5 Ja Personuppgiftslagen syftar till att säkerställa så att personuppgifter behandlas på ett korrekt sätt. Vi vill skapa en rutin som säkerställer att personuppgiftslagen efterlevs. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 292

293 28 (28) FORTSÄTTNING AB HÖGANÄSHEM RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING RISK- GRAD MED I PLAN (JA ELLER NEJ) MOTIVERING Svarsfrekvens växel 90 %. 2 Ja Att ha en god service till våra hyresgäster samt övrig allmänhet är mycket viktigt och vi har som mål att besvara över 90 % av de inkommande telefonsamtalen och vill följa upp detta mål. Svarsfrekvens felanmälan 90 % tillgänglighet 2 Nej Även här är det viktigt att ha en god service till våra hyresgäster, men väljer att fokusera på växeln i det här läget. Sena betalare. 3 Nej När hyresgäster inte betalar sina hyresavier i tid är det viktigt att vi agerar efter uppsatt policy. Vi tror att vår policy gagnar både hyresgäst och Höganäshem som bolag att policyn efterlevs. Hyresavtal. 3 Ja Hyresavtalen är en central del i vår verksamhet och att dessa görs korrekt är viktigt, då det kan bli konsekvenser i de fall avtal eventuellt skulle skrivas på ett felaktigt sätt eller någon parameter skulle missas. Störningsärenden. 3 Nej Även här är det viktigt att agera efter uppsatt policy och att Höganäshem behandlar samtliga ärenden och hyresgäster likvärdigt. Vision Ja Höganäs kommun har beslutat om vision 2025, där samtliga förvaltningar och bolag ska arbeta fram mål som överensstämmer med de intentioner Höganäs kommun har. Då visionen är ett viktigt styrdokument bör rutinen följas upp och utvärderas så att Höganäshem arbetar mot de uppsatta målen. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 293

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT 2015-11-03 1 (6) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga Sekreterare Margareta Ölwe (M) Göran Bengtsson (M) Emilie Nilsson (FP) Kerstin Björkäng Wirehed (S) Göran Lock (MP) miljöchefen

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September 2015

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September 2015 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-08-31 September 2015 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Lars Starck Auktoriserad revisor Cecilia Isaksson

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2015-08-31. Härnösand kommun Oktober 2015 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren Åstorps kommun Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-09-10 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Martina Engberg Nils Persson

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Lisbet Östberg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Rättviks kommun

Granskning av delårsrapport Rättviks kommun www.pwc.se KLK 2017/747 2017.1458 2017-11-07 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Emil Forsling, auktoriserad revisor Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Hanna Franck Larsson, Certifierad kommunal revisor Viktor Hallström Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Richard Vahul Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Morteza Ashouri Oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Elinore Fahlgren September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Maria Schönbeck Revisionskonsult 19 oktober 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Richard Vahul Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Simon Löwenthal Revisionskonsult Sophie Karlsson Revisionskonsult Oktober 2018

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport per Kungsörs kommun

Översiktlig granskning av delårsrapport per Kungsörs kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2018-08-31 Antal sidor 11 2018, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Ebba Lind Charlotta Franklin Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport Håbo kommun Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Sydarkivera Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3

Läs mer

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Rebecka Hansson Kerstin Sikander Caroline Liljebjörn Alexander Arbman Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 2015-10-07 Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Ystads kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Delårsrapport för Österåkers kommun

Delårsrapport för Österåkers kommun Ordförandeförslag 00 Till Kommunfullmäktig Datum 2014-10-14 Dnr KS 2014/0282 Delårsrapport för 2014-01 -01-2014-08-31 Beslutsförslag Kommunfullmäktiges ordförande föreslår Kommunfullmäktige besluta 1.

Läs mer

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Richard Vahul Certifierad kommunal revisor Jenny Nyholm Revisionskonsult Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

241 Svar på revisionsrapport - Granskning av delårsrapport 2018 Eskilstuna kommun (KSKF/2018:390)

241 Svar på revisionsrapport - Granskning av delårsrapport 2018 Eskilstuna kommun (KSKF/2018:390) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-11-06 Sida 1(1) 241 Svar på revisionsrapport - Granskning av delårsrapport 2018 (KSKF/2018:390) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Revisionsrapporten

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun

UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun Revisionsrapport* UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun September 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2016 Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf

Revisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf Revisionsrapport Oktober 2005 Granskning av Delårsrapport Max Tolf Arvika kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1. Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga...2 1.3 Revisionsmetod...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport Överkalix kommun

Granskning av delårsrapport Överkalix kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...3

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11. Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2016 Nerikes Brandkår 2016-09-07 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016

Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november 2016 Nykvarns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Granskning av delårsrapport och

Läs mer

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 2013-10-08 Thomas Hallberg och Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Landskrona Stad gjort

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Sofia Nylund Certifierad kommunal revisor Håbo kommun Charlotta Franklin Revisionskonsult Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Sofia Nylund Certifierad kommunal revisor Solna stad Anders Rabb Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Ebba Lind Gustav Näslund

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning

Läs mer

Kumla kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Kumla kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14 Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 14 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Conny Erkheikki, auktorisrad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer