Den nya arbetarefrågan Utsatthet och marginalisering i ett postfordistiskt Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nya arbetarefrågan Utsatthet och marginalisering i ett postfordistiskt Sverige"

Transkript

1 Den nya arbetarefrågan Utsatthet och marginalisering i ett postfordistiskt Sverige Peter Antman Detta är en internetversion av rapporten Den nya arbetarefrågan Utsatthet och marginalisering i ett postfordistiskt Sverige Karolinska Institutet Vit Rapport nr. 359 Peter Antman äger upphovsrätten till denna text, om inget annat specifikt anges. Den får därför inte spridas vidare i något kommersiellt eller icke-kommersiellt sammanhang utan mitt samtycke. Däremot går det bra att läsa den här, eller att ladda hem den för privat bruk. Det går självklart bra att göra länkar till dessa html-versionen, men sidorna får inte läggas upp för allmän access på någon annan server.

2

3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Gamla klyftor - nytt engagemang: ett 60-tal 9 3 Den gamla arbetarefrågan 13 4 Den nya arbetarefrågan och utsattheten 15 5 Den generella välfärdspolitiken - endast det bästa är gott nog åt folket En historisk kompromiss Välfärdsstatens uppbyggnad och mognad Bättre och bättre dag för dag Och lite sämre dag för dag för en del: mot den nya arbetarefrågan? 29 8 Tillbaka till arbetsmarknaden De behöver inte svälta Några ekonomiska nyckeltal Allt fler i arbetskraften varje år Allt fler utsatta ändå? För vilka har utsattheten ökat? Tre drivkrafter bakom den nya arbetarefrågan Från industri till tjänster Från Fordism till Postfordism Från full sysselsättning till anti-inflationskamp Välfärdsstatens omstrukturering - en översikt Arbetsmarknadspolitiken Den nya arbetslinjen och utslagningen Välfärdstjänster Exemplet skolan Socialförsäkringarna Exemplet sjukförsäkringen Från utsatthet till utstötthet? Slutord Litteratur 79 3

4

5 Kapitel 1 Inledning Vad är det som händer? Den frågan tror jag finns på var mans läppar i dag. Så enkel är den, och ändå så svår. Nästan varje dag kan vi genom massmedia ta del av nya larmrapporter om hur klyftorna ökar i Sverige, om de knappa villkor allt fler lever under, om hur resurserna saknas i sjukvård, äldreomsorg eller skola. Samtidigt har den svenska välfärdsstaten gått igenom kanske de snabbaste och största förändringar någonsin. I slutet av 1980-talet startade en våg av reformeringar av allt från skattepolitiken till minsta dagisenhet vars svallvågor ännu inte lagt sig. Ännu väntar stora förändringar av a-kassa, sjukförsäkring och pensionerna. Hur har dessa förändringar slagit mot människor i Sverige? Vilket samhälle är vi på väg mot, eller är kanske redan i? Trots de dagliga rapporterna saknas ännu på det hela taget svaren på dessa frågor. Sverige är på intet sätt unikt. Hela västvärlden präglas av samma problem: massarbetslöshet, utanförskap, kraftiga förändringar av de gamla välfärdssystemen, större tillit till och betoning av att marknadsmekanismerna bär på lösningen på människors problem och svårigheter, bristande tillväxt och notoriska underskott i de offentliga finanserna. En rad begrepp har kommit i svang i forskning och debatt som försöker fånga de sociala förändringar västvärlden genomgår. Det talas om den nya fattigdomen, om marginalisering och pereferiarbetare. Populärast av dem alla har förmodligen talet om det så kallade två-tredjedelssamhället varit. Termen fångar väl de farhågor man kan knyta till utvecklingen i västvärlden. Å ena sida ger den en beskrivning av en ny social klyvnad i befolkningen. I två-tredjedelssamhället har en tredjedel av befolkningen halkat efter den övriga befolkningen i levnadsstandard. De har låga inkomster, ingen eller osäker relation till arbetsmarknaden och står utanför eller har svag koppling till de olika välfärdssystemen. Ja, man kan säga att termen tvåtredjedelssamhälle egentligen inte beskriver ett samhälle utan hur samhället splittras i två delar: ett i vilken en tämligen välmående majoritet lever och ett i vilket utstötta, marginaliserade, nyfattiga och utsatta lever. Å andra sidan finns också i termen en slags dyster analys av den politiska dynamiken i två-tredjedelssamhället inbyggd. Enklast kan den uttryckas genom påståendet att de två tredjedelarna med hygglig levnadsstandard har skäl att solidarisera sig politiskt med varandra, medan den utsatta tredjedelen är i minoritet. Detta innebär en risk att den politiska viljebildningen snarare än att gå nerifrån och en bit över mitten av befolkningen går från någonstans ungefär i mitten av befolkningen och uppåt. Detta innebär i sin tur att den politiska viljan att göra något åt de utsattas levnadsvillkor kommer att saknas och i förlängningen påverka synen på hur de offentliga välfärdsinstitutionerna utformas. Det finns självfallet igen automatik i att den politiska viljebildningen kommer se ut på detta sätt. I själva verket bör termen två-tredjedelssamhälle i första hand användas på 5

6 samhällen där bägge ovanstående karaktäristika gäller; där således den sociala klyvnaden också gett upphov till en politisk klyvnad som i sin tur förstärker och permanentar den sociala klyvnaden. Alltså: ett samhälle präglat av social klyvnad behöver alltså inte i denna mer strikta mening vara ett två-tredjedelssamhälle. Däremot är risken att det utvecklas till ett uppenbar. Den här skriften handlar alltså om två-tredjedelssamhället. Eller närmare bestämt om Sverige är på väg att bli ett två-tredjedelssamhälle och vad det i sådana fall innebär. Jag använder emellertid inte termen två-tredjedelssamhälle som ett fixt och färdigt begrepp mot vilket man med exakthet kan mäta ett visst samhälle och ge ett svar på frågan om det är eller inte är ett två-tredjedelssamhälle. Begreppet två-tredjedelssamhälle tjänar i stället ett heuristiskt syfte - det vill säga att rikta tanken - för att peka ut vilka frågor som bör ställas och vilka områden man bör titta på. Det användbara med termen är att den påvisar att sociala och politiska faktorer är lika viktiga. Tre övergripande frågor vägleder därför denna framställning: 1) Kan vi tala om en ny social klyvnad i Sverige? 2) Om vi kan det, varför har den uppkommit? 3) Hur har i sådanafall den politiska viljebildningen påverkats; främst manifesterats av välfärdssystemens utseende? För att kunna svara på dessa frågor tvingas vi anta örnblicken. Detta är således inte en mikroskopiskt inriktad studie av de sociala villkoren i Sverige i dag utan ett försök till en övergripande - makro- och strukturinriktad med finare ord - studie hur välfärden i Sverige i dag ser ut. Jag måste erkänna att jag inte närmat mig dessa frågor helt förutsättningslöst. Det gör man aldrig. Och i stället för att dölja mina utgångspunkter vill jag här redovisa de två som präglat både frågor och framställande mest: 1. Den första är att marginalisering eller utstötthet inte orsakas av individuella skäl. Det kanske inte är en så sensationell utgångspunkt, men den är likväl viktig att betona; därför att bakom varje individuellt livsöde kan vi i princip peka ut olika individuella faktorer som lett till att personen i fråga hamnat utanför. Det är inget konstigt i sig. Det omvända vore snarare konstigt, nämligen att det individuella inte spelade någon roll alls. Det behöver emellertid inte betyda att dessa individuella skäl är den yttersta orsaken. Mitt perspektiv är i stället att den viktiga frågan handlar om vad olika individuella kriser, personlighetsdrag och så vidare får för sociala konsekvenser. För att exemplifiera. Det är troligtvis en väldig skillnad om arbetsmarknaden fungerar så att det går att förena alkoholproblem med ett arbete, jämför med om alkoholproblem innebär att det är omöjligt att få ett arbete. Det personliga problemet är det samma, men de sociala konsekvenserna skiljer sig mycket åt. Vi skulle kunna uttrycka det med en arbetsmiljöterm: frågan handlar om hur människors riskexponering ser ut och förändras. För att beskriva både en stillbild och ett förlopp föreslår jag följande - tentativa - termer: utsatthet för människor vars riskexponering är hög. Med hög riskexponering menar jag att sannolikheten för att personliga kriser - av vad förslag det än vara månde - också leder till vidare sociala problem är hög. Det här innebär att utsatthet också täcker vad som annars brukar kallas marginaliserad, men också fattigdom till exempel. I stället används marginalisering som en term som beskriver ett förlopp där de sociala problemen anhopas och blir svårare och svårare. Slutstationen är utstötthet. 2. Därmed kommer vi till den andra utgångspunkten. Nämligen att det bästa sättet att förstå hur utsattheten ser ut och förändras i ett samhälle är att utgå från 1800-talets klassiska arbetarefråga. Arbetarefrågans kärna handlar om att ett nytt samhälle skapas där arbetskraften köps och säljs och att i princip allt som inte innebär en betald produktiv verksamhet blir obetald. Arbetsköparen betalar så att säga inte för att folk ska vara sjuka, arbetslösa eller

7 pensionerade. Kring arbetarefrågan, antingen dess mekanismer i mer socialdemokratiskt dominerande samhällen eller kring dess symptom i mer liberalt inriktade samhällen, har välfärdspolitiken formerats. Den har modellerats för att motverka eller lindra effekterna av köp- och sälj av arbetskraften. Alltså: för att förstå huruvida och på vilket sett utsattheten ser ut och förändras måste man betrakta hur arbetsmarknaden ser ut och hur välfärdssystemen svarar på arbetsmarknadens funktioner och dysfunktioner. I vilken mån personliga eller samhälleliga kriser leder till en marginaliseringsprocess för många människor är en funktion av arbetsmarknad och välfärdssystem. Det finns också en övergripande hypotes som starkt satt sina spår. Nämligen att Sverige och västvärlden genomgår en förändring som leder till att den gamla välfärdskostymen inte längre passar till den arbetsmarknad vi har. Arbetsmarknaden gör mellan procent av befolkningen till en högt utsatt grupp och välfärdssystemen är inte formade för att dämpa den risken. Utifrån arbetarefrågans perspektiv och den klassiska svenska välfärdspolitiken menar jag att detta är en anomali därför att det bryter mot dessa perspektivs utgångspunkter: Att marginalisering handlar om generellt verkande mekanismer och därför bör bemötas med sådana medel och att alla bör få vara delaktiga i samhället eftersom det inte är deras eget fel om de halkar utanför. Om denna hypotes går att vidimera till en belagd tes får läsaren själv bedöma. Det är i varje fall syftet med denna bok att lyckas med det. Men låt oss börja någon helt annan stans.

8

9 Kapitel 2 Gamla klyftor - nytt engagemang: ett 60-tal En sen lördagskväll i oktober 1967 ställer sig Arne Geijer - LO:s ordförande - upp i talarstolen på den socialdemokratiska extrakongressen. Han tar upp en mycket känslig fråga för socialdemokratin - hur har man egentligen lyckats med välfärdspolitiken? Talet kom att betyda mycket. Det bidrog till att slå hål på den förnöjda inställning hos många socialdemokrater, däribland Gunnar Sträng, som menade att välfärdsbygget i princip var klart, att bara finjusteringar återstod. Arne Geijer menade i stället att trots att det genomförts en rad reformer som syftar till jämnare fördelning av samhällets resurser har vi fortfarande ofantliga brister i det svenska samhället och stora olikheter både inkomst- och förmögenhetsmässigt. Enligt Olof Palme slog Geijer an tonen och angav inriktningen på den jämlikhetsdebatt som präglade det slutande 1960-talet. Och som i sin tur utgjorde upptakten till en rad reformer under talet. 1 Geijer talade främst om löntagarna. Han talade om den tredjedel av de anställda som hade mycket låga löner, om hur de också hade den längsta arbetstiden, den sämsta arbetsmiljön, de tyngsta och smutsigaste arbetena och därtill den högsta pensionsålder, om hur de sociala förmånerna var graderade och om hur de äldre i arbetskraften rationaliserades bort. Han sa: Jag skulle vilja säga att läget är allvarligare än vi i allmänhet föreställer oss. Den snabba förändring som nu sker i det svenska samhället har medfört att resurserna ökar, men vet vi egentligen vad det innebär? När man lyssnat till debatten i dag har man kunnat få ett intryck av att våra problem blir lösta om vi får en snabb ekonomisk utveckling med växande resurser. Det kan gälla i stort, men för den enskilde betyder denna utveckling ökade risker för att klyftan i inkomst- och förmögenhetsfördelningen vidgas. 2 I sin bok Den ofärdiga välfärden hade makarna Inghe året innan visat att stora delar av befolkningen knappt hade fått del av välståndsutvecklingen och att många fortfarande stod utanför välfärdssystemen. Av de vuxna hade omkring 2,3 miljoner ingen eller låg sjukpenning. Drygt en miljon hade låga inkomster. Varav en på fyra på grund av sjukdom. En kvarts miljon tvingades varje år vända sig till socialhjälpen för assistans. Bara för att ta några exempel. Att det alltjämt finns allvarliga luckor i välfärdssamhällets trygghetssystem torde denna översikt över några eftersatta grupper ge belägg för, skrev de och 1 Antman & Schori (1996). 2 Geijer (1967), 356ff. 9

10 fortsatte. Försäkringsskyddet uppvisar brister genom att standarden för stora grupper är låg och läget minst sagt bekymmersamt. Många nödgas alltjämt underkasta sig ett ekonomiskt förmyndarskap med ingående behovsprövning och personliga förödmjukelser. Makarna Inghe ställde en uppmanande fråga: Kan man överhuvud taget kalla Sverige ett välfärdssamhälle, när redan spädbarnen får erfara att välfärden ännu i dag är graderad och stora grupper privilegierade? 3 Det råder så här i efterhand ingen tvekan om att Geijers tal och makarna Inghes bok fick stor politisk betydelse, tillsammans med andra fenomen som låginkomstutredningen, Olof Palmes engagemang för jämlikheten och vänstervågen - för att nu ta några andra exempel. Många av luckorna i välfärden de pekade ut täpptes till. Idag är det tydligt att dessa hål börjar öppnas igen. Inghes och Geijers ord kunde nästan lika gärna vara sagda i dag. Något skiljer emellertid vår tid från det samhälle som Geijer, Inghe och de andra ville förändra. För att förstå vad som skiljer tror jag man måste ställa frågan varför kampen mot ojämlikheten faktiskt fick effekter. Vad var det som gjorde att Geijers och Inghes uppmaningar fick stor politisk betydelse? Varför segrade inte Strängs och andra mer nöjda debattörers verklighetsbeskrivning? Var det för de nya fakta som exempelvis makarna Inghe eller Geijer kunde presentera? Visserligen levererade Inghe, LO, låginkomstutredningen och andra ny kunskap om en verklighet som på många vis var tämligen okänd. Ändå är det slående hur fragmentarisk, punktvis och osystematiserad dessa fakta var. Jämför vi med dagens situation blir det särskilt tydligt. I dag har vi en massiv kunskap och fakta om hur klyftorna i samhället ser ut. Vi har närmast dagliga rapporter om utsatthet, klyftor och fattigdom i massmedia. SCB och Institutet för social forskning presenterar regelbunden statistik över hur inkomster, hälsa, bostäder, politiska resurser är fördelade. LO har intensiv statistikproduktion över LO-medlemmarnas sämre livsvillkor. Socialstyrelsen publicerar sociala rapporter och hälsorapporter, följer barnens livsvillkor och hur socialbidragstagandet utvecklas. Regeringen presenterar fördelningspolitiska bedömningar och studier. Vi har en utvecklad forskning om välfärdsstaten, fattigdom och socialbidragstagande. Förvisso flyger minervas uggla oftast i skymningen. Kunskapen om vad som hänt de senaste åren släpar efter. Men fakta kommer oundvikligen fram så småningom i ett samhälle som det svenska. Om klyftorna ökar beror det inte på brist på kunskap. I stället är det två andra förhållanden som framstår som viktiga. För det första handlar det om synen på vad som är möjligt. Makarna Inghes formulering är därvidlag talande: Välfärden är ofärdig. I själva formuleringen ligger synen att det är möjligt att göra den färdig. Välfärdspolitiken har visserligen sina brister, men det innebär inte att den är ett misslyckande, utan att den måste byggas ut ytterligare och kompletteras med en ny giv, med fortsatta ansträngningar riktade mot nya djärva mål, skrev de till exempel. 4 Förmodligen spelade det ideologikritiska inslaget en viss roll. Den allmänna inställningen, det vittnar både Geijer och Inghe om, var ju att välfärdssamhället lyckats utrota fattigdom och utanförskap. Därmed hade man en normativ föreställning att luta sig emot. Både de som hävdade att välfärdssamhället lyckats och de som kritiserade det för att inte ha nått tillräckligt långt utgick från samma grundföreställning. Nämligen att målet just var att utrota fattigdom och minska klyftor och att det var möjligt att göra det via välfärdspolitik. För det andra handlar det om synen på orsakerna bakom fattigdom och klyftor. Även om både Geijer och Inghes pekar ut brister i de sociala försäkringssystemen så är det inte 3 Inghe (1968/66), 24, 28, 32, Inghe (1968/66), 269.

11 dessa i sig som utpekas som skälet till ofärden. Det ofärdiga ligger i stället i att dessa system inte förmår kompensera för de verkliga skälen: nämligen klassklyftorna. [V]i har en arbetarklass i lika hög grad i dag som vi haft tidigare, sa Geijer i sitt tal. 5 Också makarna Inghe pekar i första hand ut klassklyftorna som orsak bakom ofärden. Även när de lyfte fram de så kallad utstötta grupperna och menade att deras problem inte gick att lösa inom den rådande välfärdsideologin pekade de till syvende och sidst ut klassklyftorna som den mest fundamentala orsaken: Det är också notoriskt, att i alla undersökningar över grupper av socialt missanpassade är det en stark överrepresentation av personer från fattiga, kulturellt torftiga hem med bristfälligt utbildade föräldrar i enkelt arbete, i dåliga bostäder, ofta beroende av socialhjälp eller annat samhälleligt stöd och med hög frekvens av kriminalitet och alkoholism, kanske också av somatisk och psykisk sjukdom. Dessa företeelser är sinsemellan högt korrelerade och betingar varandra i stor utsträckning. Klasskiktningen i samhället, som den framträder i den enorma spridningen av inkomster och förmögenheter, är sammanvävd med andra sociala företeelser, som inte kan rättas till, om man inte samtidigt attackerar de ekonomiska olikheterna. 6 Här finns inte, det tål att påpekas, någon storslagen eller välutvecklad klassteori. Det är inte det som är poängen heller. Poängen är i stället att man i sina formuleringar om klass lutar sig mot en bestämd syn på samhället. En syn som har sina rötter i det som kallades arbetarefrågan på 1800-talet. 5 Geijer (1967), Inghe (1968/66), 237.

12

13 Kapitel 3 Den gamla arbetarefrågan Vad var det som kännetecknade arbetarefrågan? För det första var den kopplad till strukturella förändringar i samhällsekonomin. I korthet man beskriva det som att de traditionella sätten att lösa människors behov av trygghet, vid barnafödande, sjukdom och ålderdom (nämligen genom jordbruksegendom och familjens stöd) undergrävdes av jordbruksbefolkningen växande armod och ökade rörlighet, inte minst mot slutet av 1800-talet då jordbrukets andel av den verksamma befolkningen började minska samtidigt som urbaniseringen tog fart. Allt färre hade någon egendom att falla tillbaka på, allt fler familjer var splittrade och levde långt ifrån varandra - kanske till och med på andra sidan Atlanten. I den nya samhällsekonomin var i stället arbetskraften något man sålde och köpte för en viss del av dagen. Arbetet utfördes dessutom utanför hemmet. Det här skapade de strukturella problem som kom att kallas arbetarefrågan. Det ligger nämligen i sakens natur att arbetarens risker för fattigdom blev stora. En arbetstagare säljer sin arbetskraft och får betalt för den prestation han utför. Arbetsgivaren har därutöver inga skyldigheter. På arbetsmarknaden betalar man inte för icke utfört arbete. En del av lönen kan förvisso sättas undan för sjukdom och pension - men det är antingen en fråga för den enskilde individen eller en förhandlingsfråga mellan arbetstagare och arbetsgivare. Något särskilt stark förhandlingsposition hade arbetaren inte på denna tid, även om fackföreningsrörelsen hade börjat utvecklas. 1 Med andra ord. I alla situationer då arbetaren inte kunde arbeta hotade fattigdom och armod. Som vid sjukdom eller olycksfall, eller vid arbetslöshet eller ålderdom, eller under åren som föräldrar då kvinnans försörjningsmöjligheter minskade. Arbetarefrågan handlade alltså i grunden om att en ny princip för hur de ekonomiska resurserna i samhället skulle fördelas hade växt fram. Genom att människor för sin försörjning blev beroende av att kunna sälja sin arbetskraft på marknaden ökade risken för att en kris i livet skulle få mycket stora följder - därför att skyddsnät saknades. Poängen här är att dessa kriser säkert många gånger kunde bero på individuella svagheter eller problem, så som slöhet, alkoholism, dålig planering, men att man bakom varje individs levnadsöde kunde identifiera en generellt verkande mekanism. Vi kan uttrycka det på följande sätt: Genom strukturella förändringar i samhällsekonomin ökade risken för att tillfälliga svängningar i ekonomin och/eller individuella kriser fick till följd att man inte klarade försörjningen. Utsattheten ökade med andra ord när penning- och marknadsekonomin bröt ner det gamla patriarkala systemet där de flesta trots allt ägde eller hade tillgång till jord, produktionsmedel och social förankring. 1 Antman (1996); Therborn (1994); Olsson (1993), Gustafsson (1994). 13

14 Risken att falla utanför ökade med samhällets omvandling. 2 En allt större del av befolkningen levde, för det andra, således under samma generellt verkande mekanismer. Alla kanske inte drabbades, en del blev inte sjuka, en del blev inte arbetslösa, men i grunden berörde det, åtminstone under denna tid, alla som arbetade som löneanställda. Det var, med andra ord, en gemensamt problem för en stor del av befolkningen. Det var inte fråga om marginalisering, eller utstötthet, utan en fråga om utsatthet för en hel social klass av människor och som berodde på deras position i den socio-ekonomiska strukturen. Här ser vi också arbetarefrågans tredje viktiga dimension. Nämligen att den var nära kopplad till en social kraft i samhället som kunde göra anspråk på att företräda intressena hos en majoritet av befolkningen: arbetarrörelsen. Genom denna omväg blir det möjligt att något tydligare peka ut några av de troliga skälen till att Geijers och Inghes uppmaning och anklagelse kunde få sådan kraft: Fattigdom och utslagning är något som drabbar individen med ofta hemska följder. Och många gånger kan man peka ut individuella skäl till varför varje människa råkat illa ut. Men bakom ligger generellt verkande mekanismer i samhället. Dessa generellt verkande orsaker drabbar potentiellt en stor del av befolkningen. Därför kan man också lägga politiskt kraft bakom uppmaningen att förbättra villkoren i samhället. 2 Gustafsson (1994); Antman (1996).

15 Kapitel 4 Den nya arbetarefrågan och utsattheten Vad kan då denna inledande tillbakablick lära oss? Jo, den förser oss med frågor och perspektiv som vi kan använda för att analysera utvecklingen efter 1960-talet och hur vi ska beskriva den nuvarande situationen i Sverige. Genom att utgå från arbetarefrågans perspektiv får vi inte bara tillgång till ett sätt att analysera vilka mekanismer och förändringar i samhällsekonomin (vilket i dag inkluderar de sociala trygghetssystemen) som påverkar utsatthet, marginalisering och utslagning utan också den politiska dynamik som dessa mekanismer genererar och samspelar med. För att kunna besvara frågan om Sverige är på väg in i ett så kallat 2/3-samhälle räcker det inte med att man kan visa att 1/3 står utanför samhället eller lever i en marginaliserad position vis a vi majoriteten av medborgarna. En lika viktig ingrediens är frågan om hur den politiska majoritetsbildningen sker. Kännetecknet på ett 2/3-samhället är ur detta perspektiv ett samhälle där den politiska majoritetsbildningen snarare sker uppifrån och ner, än nerifrån och upp. Det vill säga ett samhälle där mellanskiktet föredrar att solidarisera sig med toppen av samhället. Vi kan säga att vi får tre nivåer som vi måste ta hänsyn till. Den första nivån handlar om strukturella förändringar i samhällsekonomin. Den andra nivån handlar om hur dessa påverkar människors välfärd. Här kommer välfärdssystemen in som en medierande faktor. Den tredje om hur den politiska viljebildningen kring detta ser ut. Eller för att avgränsa problematiken ytterligare: Hur konstrueras välfärdssystemen, som från början skapades som en direkt respons på arbetarefrågan? Viktiga följdfrågor blir: Är välfärdssystemen inkluderande eller uteslutande? Är välfärdssystemen baserade på att människors problem uppstår genom generellt verkande orsaker eller pekar de ut individens bristande förmågor? Vilkas intressen framställs som viktigast att tillfredsställa? Kort sagt: hur ser vår tids arbetarefråga ut? Finns det ens någon? Och vad är i sådana fall särskilt nytt? Det måste omedelbart påpekas att det inte på något enkelt vis går att hålla i sär dessa tre nivåer, särskilt inte i en skildring av hur samhället förändrats de senaste 30 åren. Ett skäl är att det numera är svårt att skilja mellan strukturella förändringar av ekonomin och välfärdens utseende och utbyggnad. Den offentliga sektorn är en integrerad del av vår ekonomi. I vad mån den försörjer människor i form av bidrag eller arbete påverkar således både arbetsmarknad och människors välfärd. Samtidigt är den offentliga sektorn ytterst en 15

16 politiskt styrd sektor, vars utseende åtminstone delvis formas av hur den politiska viljebildningen och responsen på förändrade villkor i samhället ser ut. Målet är att nivåerna ändå ska fungera som analytiska hjälpmedel när vi strukturerar vår skildring. Som en närmast outtalad förutsättning bakom både Geijers tal till kongressen och makarna Inghes bok ligger idén om att alla medborgare ska ha en plats i samhället - integrering med ett tjusigare ord. Det är också kärnan bakom den generella välfärdsmodellen. Innan vi går vidare kan det därför vara värdefullt med en snabb bakgrundsteckning av den svenska välfärdsmodellens rötter och hur den hängde samman med den politiska majoritetsbildningen samt de ekonomiska produktionsvillkoren.

17 Kapitel 5 Den generella välfärdspolitiken - endast det bästa är gott nog åt folket Också när vi vill beskriva den svenska välfärdsmodellen eller ideologin är arbetarefrågan till stor hjälp. Utifrån arbetarefrågan kan man i princip logiskt härleda kärnan i de problem som mötte arbetaren och som 1900-talets socialpolitik sökte motverka. Det rådet inget tvivel om att den svenska välfärdsmodellen på många sätt var ett väl anpassat svar på de problem man logiskt kan härleda. Vi får emellertid inte förledas att tro att det låg någon naturlig eller determinerad utveckling bakom detta. Vi kan inte blanda samman logisk slutledning och historisk utveckling. Under flera år präglades viktiga delar av den komparativa välfärdsforskningen av den närmast outtalade föreställningen att den socialdemokratiska välfärdsmodellen var det slutgiltiga svaret på arbetarklassens historiska intresse. Utvecklingen i Sverige och i andra länder skildrades således som en teleologisk utveckling inriktad på denna modell; och där övriga länder och modeller så att säga kunde rangordnas på en skala efter hur väl de lyckats närma sig den slutgiltiga (svenska) socialdemokratiska välfärdsmodellen. Den synen har på senare år utsatts för intensiv (korrekt) kritik. 1 När vi således logiskt tecknar de krav arbetarefrågan reser är det inte för att vi menar att den svenska välfärdsmodellen var just det slutgiltiga svaret på dessa problem, utan för att få ett instrument med vars hjälp vi både kan analysera arbetsmarknadens utveckling, välfärdssystemen och den politiska dynamiken. Man kan enkelt uttrycka kärnan i arbetarefrågan på följande vis: När man är improduktiv har man inga möjligheter till försörjning. Ingen betalar dig för icke utfört arbete. Logiskt innebär det att som barn, vid sjukdom, vid arbetslöshet och vid ålderdom står man utan försörjning. Närmare bestämt: när arbetsmarknaden fallerar saknar de individer som drabbas möjligheten att försörja sig med livets nödtorft på konsumtionsmarknaden. Fattigdom hotar. Mötet mellan säljaren av arbetskraft och köparen av den är präglat av ett ojämlikt maktförhållande. Säljaren är i princip tvingad att sälja sin arbetskraft till varje pris eftersom det är hans enda möjlighet att överleva. Köparen däremot kan faktiskt välja att inte köpa någon arbetskraft. Visserligen minskar då möjligen hans vinst, men eftersom köparen inte lever av försäljning av sin egen arbetskraft utan genom avkastningen på kapital hotar inte 1 Se till exempel Antman & Gustafsson (1995), Korpi (1979), (1981), (1996); Esping-Andersen (1990); Therborn (1989). 17

18 Figur 5.1: Förhållningssätt till arbetarefrågan svält och fattigdom på samma sätt som för arbetssäljaren. Arbetsköparen har en buffert, vilket arbetssäljaren vanligtvis inte har. När säljaren väl sålt sin arbetskraft förlorar han principiellt rätten att förfoga över den. Han får inte bestämma vad han vill göra, hur han vill göra det eller över huvud taget om han vill göra det alls. Arbetarefrågan påverkar således principiellt alla sfärer av livet. Det påverkar hur livet gestaltas utanför arbetet, det påverkar hur livet gestaltas när man säljer sitt arbete och hur det gestaltas när man utför sitt arbete. Nu kan man ju förhålla sig till detta på en rad sätt. Vi kan i princip dela upp det i en rad dikotomiserade förhållningssätt. 1. Den första frågan som uppstår är om det ovan beskriva förhållandet på något sätt är ett problem eller ej. Här svarade i princip alla utom manschesterliberalerna (nyliberalerna med ett moderna ord) faktiskt ja. 2. Den andra frågan handlar om man betraktar symptomen eller orsaken. De första som kom att närma sig arbetarefrågan som ett socialt problem var de olika filantropiska rörelserna som växte fram i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Det man inom den filantropiska rörelsen uppmärksammade och upprördes av var just symptomen, nämligen det elände som många arbetarfamiljer levde i. Denna syn styrde också deras konception av vad som borde göras. Den oerhört inflytelserika filantropiska intresseorganisationen CSA:s 2 reaktion på 2 CSA (Centralförbundet för Socialt Arbete) bildades 1903 på initiativ av en samling frivilligorganisationer med filantropisk inriktning. De brukar kallas fattigvårdsfolket och bestod av Stockholms ledande ekonomiska och kulturella skikt; en upplyst elit som menade att de sociala frågorna ägnats allt för lite uppmärksamhet. I sina första stadgar anger man att målsättningen är att inom olika samhällslager söka väcka intresse för och sprida kunskap om sociala spörsmål för att därigenom medverka till lösningen av viktiga samhällsfrågor. Under några decennier kom de att dominera den

19 förslaget om en offentlig pensionsförsäkring 1913 är ett viktigt exempel. CSA menade att reformen skulle motverka folkuppfostringen och försvaga arbetsviljan, folk skulle vänja sig vid understöd, missbruka det och inte minst skulle barnens försörjningsplikt mot föräldrarna upphävas. I stället borde ett system med individuell behovsprövning skapas, där en tjänsteman gick igenom individens hela sociala situation. 3 Det beror på att det inte var arbetarefrågan i strukturell mening som stod i CSA:s fokus. I stället ville man verka för den sociala frågans lösning. Skillnaden i betoning och synsätt är viktig. För det första riktar arbetarefrågan ljuset mot hela samhällets organisation. Att människor får försörjningssvårigheter när det blir sjuka, arbetslösa eller gamla handlar i första hand inte om att de är lata eller på något annat sätt mindre väl fungerande utan beror på arbetsmarknadens sätt att fungera, enligt detta perspektiv. Lösningen måste därför bli strukturell, handla mer om villkoren vid försäljning av arbetskraft än om arbetarens individuella egenskaper. För det andra riktas ljuset mot hela grupper av människor. Även arbetare som inte - för tillfället - är socialt utsatta måste omfattas, eftersom problemen principiellt sett kan drabba vem som helst. Därmed blir det också svårt att avgränsa den grupp som lösningen ska gälla: Hur till exempel skilja ut arbetare från landsortsbefolkningen? Vilka egenskaper har arbetare som redan drabbats jämfört med de som befaras eller som kommer att drabbas? Arbetarefrågans omfattning rör således inte en marginalgrupp utan många, ja kanske till och med alla. Men om frågan är social vad handlar den då om? Jo, om marginalgrupper, om människor med sociala problem, om individens tillkortakommanden. Fattigvårdsfolket hade ingenting emot sociala försäkringar. De skulle vara frivilliga och bygga på eget sparande; de var till för de som klarade sig själva. Men de som hade problem hade ju uppenbarligen inte klarat sig själva, de behövde hjälp av någon annan med de rätta insikterna och den rätta inställningen. Det närmaste man kommer en övergripande föreställning om de sociala problemen kretsar runt fattigdom. Fattigdomen var, menade man, en samhällssjukdom. Den kunde smitta även den starkaste individen. På så sätt kan man säga att de sociala problemen inte orsakades av individen. Men någon bra förklaring till fattigdomens existens hade man egentligen inte. I stället inriktade man sig just på individen. Ty oberoende av fattigdomens orsak så blev den smittade individen en mindervärdig fysisk och psykisk individ som i sin tur hotade hela samhället. Därför måste den fattige individen botas från sin sjukdom, hon måste uppfostras ur sin fattigdom, lära sig ta sitt eget ansvar; om så krävdes genom att skrämmas, straffas eller behandlas. Hjälp ur fattigdomen krävde i stället social kontroll - annars skulle de fattiga ju inte bli botade. 4 Skulle de fattiga kunna hjälpas till självhjälp måste de stödjande organen föregå med gott exempel; de måste vara ett föredöme för humanitet. Det eländiga tillståndet inom fattigvården verkade snarare åt motsatt håll - de tryckte ner folk i en ovärdig tillvaro och sände ut felaktiga signaler om att man inte behövde hjälpa sina medmänniskor. Fattigvårdsfolket kom därmed att inrikta sig på en reformerad fattiglagstiftning där kommunernas skyldighet att bedriva en humaniserad fattigvård skulle stärkas. De riktlinjer fattigvårdsfolket drog upp för fattigvårdsfrågans lösning kom till slut att ligga till grund för 1918 års fattigvårdslag. Det var en modern och gammal lag på samma gång. De situationer i livet där obligatorisk fattigvård skulle gälla utökades. socialpolitiska debatten fullständigt; de kom också att inta en rad betydelsefulla poster i den statliga administrationen, bland annat i socialstyrelsen och på socialdepartementet. De hade också ett brett kontaktnät i landets kommuner, landsting, folkrörelser och i landets riksdag och regering. 3 Edebalk (1991), 17; Olsson (1993), 73f. 4 Olofsson (1993), 44ff, 68ff; Olsson (1993), 64ff; Edebalk (1991), 9ff

20 Samtidigt betonades dock att det verkligen var fråga om fattigvård. Formuleringarna från 1871 års lag om barns och föräldrars försörjningsplikt mot varandra bibehölls. De som föll igenom detta skyddsnät och med sin rätt i bagaget sökte fattigvård hamnade under fattigvårdsstyrelsens tillsyn, som kunde bestämma om understödstagaren skulle tas in på anstalt eller inte. Dessutom hade man rätt att kräva ersättning för det bistånd som utgått, om så genom att kräva att det betalades tillbaka av understödstagaren eller dennes familj (för de gamla deras vuxna barn) eller så kunde den gamles ägodelar beslagtas års fattigvårdslagstiftning kom att gälla en bit in på 1950-talet. Ja, i grunden upphörde den inte att gälla förrän med Socialtjänstlagens införande i början av 1980-talet. Det förefaller troligt att traditionen från fattigvårdsfolket och CSA:s sociala uppfattning av problemets karaktär än i dag lever vidare inom socialvården. Det tycks nämligen som socialdemokratin aldrig ägnade någon större uppmärksamhet åt fattigvården. Därför att målet var att utrota behovet av fattigvård. 3. För om man i stället betonade orsakerna till fattigdomen trädde just arbetarefrågan fram i förgrunden (se figur 1). Till arbetarefrågan kunde man emellertid ha två förhållningssätt: Antingen borde hela det system som skapade de mekanismer varur arbetarefrågan uppstod vältas över ända, eller så borde man åtgärda och mildra effekterna av denna generellt verkande mekanism. Och eftersom den var generellt verkande borde ju motmedlen också vara det. Det skulle dröja en bit in på 1920-talet innan arbetarrörelsens strategi och vägval utkristalliserades. Fram till dessa stod både övervältande av systemet (för partiet) och övertagandet av makten inom företagen (för både partiet och LO) högt upp på dagordningen. På 1920-talet börjar det emellertid bli tydligt att fackföreningsrörelsen allt mer inriktar sig på att genom kollektivavtal med arbetsgivarsidan reglera köp och försäljning av arbetskraften. Till grund för samförståndet låg dock två viktiga vägval för facket som båda handlade om att försäljningen av arbetskraften prioriterades framför makten över själva arbetet. Dels valde man att inte betrakta relationen mellan arbete och kapital som en statisk kamp om en befintlig kaka - där den enes vinst är den andres förlust - utan snarare som ett samarbete för tillväxt som kommer båda till del. Dels gavs kampen om arbetets utformning upp. 6 5 Edebalk (1991), 20f; Bergman (1993), 10f; Holgersson (1988), 122; Odén (1983b), 127f. 6 Enligt Klas Åmark kan förhållandet mellan parterna på arbetsmarknaden bara förstås om man gör en åtskillnad mellan begreppen arbete och arbetskraft, där arbetskraft är en vara man köper och säljer på en (arbets)marknad medan arbete handlar om hela den process där arbetsgivaren ska tillgodogöra sig den arbetskraft han köpt. Och, menar han, arbetsmarknadens organisationer har utvecklats för att lösa ett problem som båda parterna brottades med nämligen att konkurrens på en oreglerad marknad riskerade att slå ut både arbetare och företag (arbetare konkurrerade ut varandra genom lägre löner, arbetsgivare genom antingen låga löner eller exeptionellt goda löner beroende av branch och tillgång på arbetare). Men via kollektivavtal (en form av monopol) och så småningom centrala förhandlingar kunde marknadens negativa effekter begränsas. Facket och arbetsgivarna fann således varandra i frågan om arbetsmarknadens reglering. På så sätt stärktes inte bara parternas makt, både arbetarnas och arbetsgivarnas möjlighet att planera kalkylera framtiden ökade. Facket var alltså med och skapade den rationella kapitalism som arbetarrörelsen sedan kunde utveckla ett samarbete med. Utgången var inte från början given och LO och SAF växeldrog, men precis som flera andra forskare visar Åmark att distinkta drag i den svenska modellen låg för handen redan innan socialdemokratins 30-tal. Åmark (1994), se äv Gustafsson (1994).

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv Magnus Nilsson Karlstad universitet Historik och bakgrund Under medeltiden var böndernas barn och släktingar skyldiga att ta hand om sina gamla.

Läs mer

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/ OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/10 2007 Välfärd välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera

Läs mer

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar

Läs mer

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Vad är en god välfärd för dig?

Vad är en god välfärd för dig? RÅDSLAG VÄLFÄRD V I SO C I A L D E M O K R AT E R V I L L B J U D A IN till en öppen och kritisk diskussion om välfärdspolitiken och hur den kan utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Välfärd är

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa!

Det handlar om jämlik hälsa! Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Den bruna kilen Tony Johansson

Den bruna kilen Tony Johansson Den bruna kilen Tony Den bruna kilen Tony Johansson 100 Progressiva, höger och bruna 90 80 70 60 Övriga 50 40 Höger Bruna Vänster-progressiva 30 20 10 0 1921 1924 1928 1932 1936 1940 1944 1948 1952 1956

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89: So280

Motion till riksdagen 1988/89: So280 Motion till riksdagen 1988/89: So280 av Sten Andersson i Malmö (m) Välfårdspolitiken Sammanfattning I motionen uttalas stark kritik mot den välfårdspolitik som framförallt bär socialdemokratins kännetecken.

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby

Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby Kursens målsättningar Öka kunskapen om hur välfärdssystemen i olika länder fungerar och därmed även ge

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER 3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER Välfärdspolitiken har rimligen bara två riktigt grundläggande uppgifter att sköta. Den första är att se till att de som i olika dimensioner är fattiga, och därför inte

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Ett långt brev... Diskussionshäfte. Av Bo Elmgren

Ett långt brev... Diskussionshäfte. Av Bo Elmgren Ett långt brev... Av Bo Elmgren Tillsammans kan vi göra så mycket Samhällskritiken är livlig. Och den är viktig. Men den stannar ofta vid just bara kritik. Betydligt oftare än som sker borde den få en

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

- och så tänker vi nu

- och så tänker vi nu Per-Olov Edin Leif Hägg Bertil Jonsson Så tänkte vi på LO - och så tänker vi nu Hjalmarson & Högberg UNIVERSITÄTSBlÖUUiHcix. - ZENTRALBIBLIOTHFK Innehåll Förord 7 Del 1. Så tänkte vi på LO 9 Kapitel 1:

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk) Motion till riksdagen 1987/88: av Lars Werner m. fl. (vpk) om allas rätt till arbete Arbetslöshetsstatistikens baksida Sverige lever i dag i slutskedet av en högkonjunktur- en högkonjunktur som har gått

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Framtiden börjar nu #nr Förslag Avsändare Stöd av 255 Rad 8-16 Stryk Rad 8-16: ändra till SSU kämpar för jämlikheten. Vi kämpar för alla människors lika värde för en

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Människor med funktionshinder har inte andra själavårdsfrågor än människor utan funktionshinder. Men frågorna får ett tillägg, en extra dimension. Jag har blivit

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Välfärdstendens 2016 Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer