Humanas Tillgänglighetsbarometer 2012

Transkript

1 Humanas Tillgänglighetsbarometer 2012

2 Inledning Vid utgången av 2010 skulle samhället ha varit tillgängligt för alla enligt såväl internationella som nationella politiska överenskommelser. Alla enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning skulle ha undanröjts. Detta mål uppnåddes inte. Målsättningarna om ett tillgängligt samhälle ligger fast, men tidpunkten har flyttats till 2016 och den politiska uppslutningen är inte lika tydlig. Nu har två år gått sedan 2010 passerade och Humanas Tillgänglighetsbarometer, som tar temperaturen på kommunernas arbete med att förbättra tillgängligheten, har i år genomförts för tredje gången. Frågorna har tagits fram med hjälp av experter på Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU, och i samråd med Myndigheten för Handikappolitisk Samordning, Handisam. Trots att många kommuner visar framfötterna och har ett ambitiöst tillgänglighetsarbete pekar resultaten tyvärr på att lite händer i många kommuner. Frågor som ingår i årets undersökning har funnits med sedan 2010 och inom flera av dem finns inga tecken på att utvecklingen gått framåt. Kommunerna är den del av den offentliga sektorn som har störst möjligheter att på ett konkret sätt förbättra tillvaron för enskilda människor och är därmed en mycket viktig aktör. Framsynta lokalpolitiker och en kommuns olika förvaltningar har stora möjligheter att på ett praktiskt plan undanröja hinder för tillgänglighet och agera föredöme för andra aktörer. Alla människor har rätt till ett bra liv, och för att den rätten ska komma till uttryck behöver fler kommuner göra mer för att skapa ett samhälle som är tillgängligt och användbart för alla. Per Granath, vd för Humana, juni 2012 Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans. Humana har även verksamheter som består av LSS-boenden, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är medarbetare över hela landet som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på

3 Innehåll Inledning Sammanfattning Metod Resultatredovisning Sex av tio saknar tillgänglighetsmål i översiktsplan Hälften saknar rapporteringsansvarig Många kommuner har tillgänglighetsanpassat övergångsställen Nära sju av tio genomför insatser för att driva på privata aktörer Få friskolor granskas ur tillgänglighetsperspektiv Hälften erbjuder inte sommarjobb till unga med funktionsnedsättning Många kommuner dåliga på att ställa tillgänglighetskrav på kultur Samråd med brukarorganisationer sker oftare idag än tidigare Sommarkollon oftast tillgängliga- men få anordnas Över hälften ställer inte krav på tillgängliga uteserveringar Hälften saknar plan för tillgängliga lekplatser I fyra av fem kommuner är inte ens hälften av badplatserna tillgängliga Över hälften av kommunerna får gott betyg för idrottsanläggningar Nio förslag för ökad tillgänglighet i kommunerna Rangordning av kommuner Metod för rangordning Betygskriterier Kommunernas ranking

4 1. Sammanfattning Till grund för Humanas Tillgänglighetsbarometer 2012 ligger en enkät som skickats landets 290 kommuner. 202 kommuner valde att delta. Det är tredje året i rad som undersökningen genomförts och resultaten pekar på att utvecklingen stannat av ute i kommunerna. Inom få områden går det att identifiera framsteg, och i vissa fall tyder svaren på att utvecklingen går åt fel håll. Rapporten innehåller en rangordning som gjorts utifrån de betyg varje kommun har fått för sina svar. Kommunerna Osby, Mönsterås och Markaryd har fått höga betyg, och hamnat högst i den ranking som gjorts utifrån kommunernas svar. Undersökningen visar på såväl positiva som negativa och direkt beklämmande resultat. Bland de positiva resultaten kan noteras att över hälften av kommunerna får högsta betyg för tillgänglighet på idrottsanläggningar. Positivt är också att nära sju av tio kommuner genomför konkreta insatser för att uppmuntra privata aktörer att förbättra tillgängligheten. Till de mer nedslående resultaten hör att sex av tio kommuner fortfarande inte nämner tillgänglighetsmål i sina översiktsplaner. Bekymrande är också hälften av kommunerna inte erbjuder sommarjobb till unga med funktionsnedsättning och att tillgängligheten i friskolorna inte granskas i tillräcklig omfattning ute i landets kommuner. Kulturen är ett annat område där kommunerna brister, nära hälften svarar att de inte ställer krav på tillgänglighet när de beviljar anslag. 4

5 2. Metod Humanas Tillgänglighetsbarometer bygger på en enkät till landets 290 kommuner som skickades ut vintern Frågorna arbetades fram av en projektgrupp bestående av experter från Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU, och Humana. I gruppen deltog även Agenda PR som genomförde undersökningen. Frågeformuläret har utvecklats i samråd med Handisam. Webbenkäten skickades till kommunernas registratorer, som uppmanades att vidarebefordra undersökningen till den som är ansvarig för tillgänglighetsfrågor på kommunen. Enkäten skickades via mejl 8/2. Den 29/2 februari och den 7/3 mars skickades påminnelser ut till alla respondenter som ännu inte svarat. Utöver detta påmindes de som stod som kontaktpersoner i förra årets undersökning via mejl 8/ kommuner har besvarat hela eller delar av enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 70 procent. 176 kommuner har svarat på minst tio av de totalt 15 frågorna och har rangordnats utifrån de poäng de erhållit på respektive fråga. Metoden för hur rangordningen genomförts återfinns i kapitel 5.1 Metod för rangordning. Några specifika gemensamma nämnare mellan de kommuner som inte svarat på enkäten har inte kunnat identifieras och både stora och små kommuner har deltagit. Tillgänglighetsbarometern innehåller både frågor om vilka styrmedel kommunen använder för att förbättra tillgängligheten, men också frågor kring hur tillgängligheten faktiskt ser ut inom områden som kommunen ansvarar för. En granskning på plats i kommunerna där varje enskilt område kontrolleras skulle kunna ge en delvis annorlunda bild. Rapporten är störst i sitt slag och utmärker sig genom att den granskar ett brett spektrum av olika kommunala verksamheter och ansvarsområden. Resultaten i undersökningen bedöms vara relevanta att använda för att få en bild av tillgängligheten i Sverige

6 3. Resultatredovisning 3.1 Sex av tio saknar tillgänglighetsmål i översiktsplan Frågan om kommunens översiktsplan innehåller mätbara mål och/eller angivna förbättringsprojekt för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar har funnits med sedan Tidigare år har ungefär två av tre kommuner svarat nej på frågan. I år svarar endast drygt sex av tio kommuner att de inte har mål eller förbättringsprojekt kring tillgänglighet i planerna. Det är en marginell förbättring sedan förra året, vilket dock ska tolkas med försiktighet då några kommuner som deltog förra året inte deltar i år och vice versa. Förändringen kan även bero på att några kommuner har förnyat sina översiktsplaner under det senaste året. Kommunernas översiktsplaner utgör tungt vägande styrdokument i en kommuns verksamhet och det är därför viktigt att tillgänglighetsfrågor finns med. Figur 1: Andel av kommunerna som har mål om tillgänglighet i översiktsplanen 190 kommuner svarade på frågan. 6

7 3.2 Hälften saknar rapporteringsansvarig Även frågan om kommunen har en tjänsteman eller förtroendevald som har ett särskilt rapporteringsansvar i tillgänglighetsfrågor i relation till kommunstyrelsen har varit med i tidigare undersökningar. I år är det något färre kommuner som svarar ja på frågan, 48 procent jämfört med 53 förra året. Även detta en marginell förändring, som dock åtminstone inte innebär att kommunerna har blivit bättre på att se till att frågorna hamnar högt upp på den kommunala dagordningen. Att det finns en person med tydlig uppgift att rapportera gentemot kommunstyrelsen i tillgänglighetsfrågor är en viktig faktor för att tillgänglighet ska beaktas i beslutsfattandet och ge genomslag i hela kommunens verksamhet. Många kommuner har idag personer anställda som ansvarar för tillgänglighetsfrågor inom kommunen. Detta är en positiv utveckling, särskilt i de fall dessa också rapporterar direkt till kommunstyrelsen. Figur 2: Andel av kommunerna som har person som är rapporteringsansvarig till kommunstyrelsen 192 kommuner svarade på frågan. 7

8 3.3 Drygt fyra av tio har kartlagt offentliga lokaler På frågan om kommunen under de senaste fyra åren kartlagt hur tillgängligheten ser ut i butiker och andra offentliga lokaler i kommunen, svarar 43 procent att de kartlagt tillgängligheten i både privata och offentliga lokaler. 48 procent svarar att de enbart kartlagt offentliga lokaler. Frågan var med i 2011 års barometer, men skillnaderna i resultaten är försumbara. Förutsatt att kartläggningarna också leder till konkreta åtgärdsplaner som sedan genomförs är det positivt att så många av landets kommuner arbetar med att systematiskt kartlägga tillgänglighet och användbarhet. De kommuner som hittills endast kartlagt kommunens egna lokaler bör komplettera detta med att också kartlägga de privata aktörerna. Ofta välkomnas engagemang kring tillgänglighet från kommunens sida av privata aktörer, då dessa saknar den expertkompetens i tillgänglighetsfrågor som kommunen i många fall besitter. Figur 3: Andel av kommunerna som har kartlagt offentliga lokaler 188 kommuner svarade på frågan. 8

9 3.4 Många kommuner har tillgänglighetsanpassat övergångsställen Ungefär hälften av kommunerna anger att minst femtio procent av övergångsställena i kommunen är tillgänglighetsanpassade. Även om det är många som inte kommit så långt, och nästan femton procent som inte gjort en inventering eller har anpassat några övergångsställen, så kan resultaten tolkas som att en majoritet av kommunerna ändå arbetar systematiskt för att tillgängliggöra gatumiljön. Undersökningen ger inte svar hur övergångsställena anpassats, däremot ger den en indikation på ambitionerna när det handlar om att undanröja enkelt avhjälpta hinder. Att undanröja hinder i gatumiljön är en central insats när handlar om att göra samhället tillgängligt. Figur 4: Andel av kommunerna som anpassat övergångsställen 182 kommuner svarade på frågan. 9

10 3.5 Nära sju av tio genomför insatser för att driva på privata aktörer I undersökningen svarar nära sju av tio kommuner, 68 procent, att de genomför insatser för att driva på privata aktörer. Då frågan ställdes förra året svarande 63 procent att de gör detta. Privata aktörer har både en viktig roll och ett stort ansvar när det handlar om att förbättra tillgängligheten i samhället. En stor del av de lokaler, tjänster och produkter som påverkar människors livsutrymme ägs eller erbjuds av privata aktörer. Kommunen har en möjlighet att driva på privata aktörer och skapa förutsättningar för att de ska kunna ta sitt ansvar. Figur 5: Andel av kommunerna som genomför insatser för att driva på privata aktörer 185 kommuner svarade på frågan. 10

11 3.5.1 Checklistor och uppmaningar- men inga ekonomiska incitament På en följdfråga till dem som uppgett att de genomför insatser för att driva på privata aktörer, syns att de åtgärder som främst vidtas är att erbjuda checklistor och lathundar till privata aktörer samt erbjuda forum för erfarenhetsutbyten. Mindre vanligt är att kommunerna ger investeringsstöd eller erbjuder andra ekonomiska incitament Figur 6: Insatser för att driva på privata aktörer Kommunen erbjuder utbildningar om tillgänglighet till privata aktörer 16,4% Kommunen erbjuder checklistor eller lathundar för förbättrad till privata aktörer 48,4% Kommunen ger investeringsstöd eller annat ekonomiskt incitament till privata aktörer 4,1% Kommunen uppmärksammar goda initiativ från privata aktörer, genom exempelvis priser 15,6% Kommunen erbjuder privata aktörer forum för erfarenhetsutbyte och diskussion kring tillgänglighet Kommunen uppmanar privata aktörer att redovisa information om tillgängligheten till deras lokaler/verksamhet där övrig kundinformation finns, såsom adress, öppettider och hur man hittar dit 30,3% 32,8% Kommunen har dömt ut vite i fall då privata aktörer inte uppfyller lagkrav 3,3% Andra insatser, nämligen: 41,8% 122 kommuner svarade på följdfrågan. 11

12 3.6 Få friskolor granskas ur tillgänglighetsperspektiv När det gäller inventering av tillgängligheten i kommunens skolor uppger endast en av tio kommuner att de inte har granskat några skolor. Det är positivt att den siffran är låg, och att nära tre av fyra kommuner har inventerat de kommunala skolorna. Mer oroande är att färre än var femte kommun svarar att de inte granskat hur tillgängligheten ser ut i friskolorna. Jämfört med förra året uppger färre kommuner i år att de granskat samtliga skolor, men något fler att de bara granskat de kommunala. Det kan ha flera orsaker, men klart är att det åtminstone inte är fler kommuner än tidigare som valt att även granska friskolor. Huruvida det är kommunens ansvar att inventera tillgängligheten på friskolor kan diskuteras. Men så ge kommunen inte genomför granskningar finns en risk att valfriheten för personer med funktionsnedsättning blir kraftigt begränsad. Både kommuner och friskolor bör ta ansvar för att säkerställa att alla skolor är tillgängliga. Figur 7: Andel av kommunerna som inventerar tillgängligheten på skolor 173 kommer svarade på frågan. 29 kommuner uppgav att det inte finns någon friskola i kommunen. 12

13 3.7 Hälften erbjuder inte sommarjobb till unga med funktionsnedsättning Drygt hälften av kommunerna uppger att de inte erbjuder sommarjobb till personer med funktionsnedsättning. Frågan avsåg, vilket respondenterna också informerades om, reguljära sommarjobb som erbjuds inom den egna organisationen eller som kommunen finansierar, och som kan kräva tillgänglighetsanpassningar. Bland personer som har någon form av funktionsnedsättning är arbetslösheten betydligt högre än i andra grupper och den ökar dessutom mer. Därför är det särskilt angeläget att kommunerna, men också företag och myndigheter, gör särskilda insatser för att ge fler möjlighet till sysselsättning. Att bidra till att ge unga arbetslivserfarenhet genom sommarjobb är en viktig insats som en kommun kan göra för att stärka den enskilde. Figur 8: Andel av kommunerna som erbjuder sommarjobb till unga med funktionsnedsättning 173 kommuner svarade på frågan. 13

14 3.8 Många kommuner dåliga på att ställa tillgänglighetskrav på kultur När det handlar om huruvida kommunerna ställer krav på tillgänglighet vid beviljande av anslag till kulturverksamhet är resultaten nedslående. Färre än var tionde kommun ställer alltid krav på att den kulturverksamhet som kommunen finansierar ska vara möjlig för alla att delta i. Nästan hälften av de svarande uppger att de aldrig ställer krav på tillgänglighet. Även om frågan inte ger svar på hur det är ställt med tillgängligheten i olika kulturverksamheter i kommunerna, så är det illavarslande att så få kommuner har för vana att ställa krav på att den kultur som gemensamt finansieras ska vara öppen för alla. Figur 9: Andel kommuner som ställer krav på att kultur som beviljas anslag ska vara tillgänglig 169 kommuner besvarade frågan. 14

15 3.9 Samråd med brukarorganisationer sker oftare idag än tidigare På frågan om samråd med brukarorganisationer sker oftare idag eller mer sällan än för tre år sedan så svarar en majoritet att det sker lika ofta eller oftare än tidigare. Tre av tio kommuner uppger att samråd sker oftare idag än för tre år sedan. Samråd med brukarorganisationer är ett viktigt sätt att säkerställa att de åtgärder som kommunen vidtar är de som är mest angelägna. Den löpande dialog som samråd innebär är också viktig för att skapa kontinuitet i arbetet för att se till att ambitioner omsätts i praktisk handling. Det fåtal kommuner som inte har något råd eller som har löst samverkan på annat sätt bör inrätta ett råd som träffas regelbundet. Figur 10: Samråd med brukarorganisationer 15

16 3.10 Sommarkollon oftast tillgängliga- men få anordnas En majoritet av kommunerna svarar att det inte förekommer några sommarkollon alls i kommunen. Bland de kommuner som har sommarkollon svarar närmare två av tre att de är tillgängliga för barn och unga med funktionsnedsättning. Det är positivt. Samtidigt svarar en dryg fjärdedel att de inte kartlagt möjligheten för unga med funktionsnedsättning att delta. Även om det rör sig om få respondenter så är det illavarslande att en så stor andel kommuner inte ser till att de kollon som anordnas är tillgängliga. I de kommuner där kollon arrangeras bör det säkerställas att alla barn och unga kan delta. Figur 11: Unga med funktionsnedsättnings möjligheter att delta på sommarkollon Ja 29,8% Nej 3,9% Kommunen har inte kartlagt möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta 11,8% Det bedrivs inga kollon (varken i kommunens eller i andra aktörers regi)för ungdomar i kommunen 54,5% 178 kommuner besvarade frågan. 16

17 3.11 Över hälften ställer inte krav på tillgängliga uteserveringar Kommunerna kan genom sina ordningsföreskrifter kring uteserveringar ställa krav på att de ska vara tillgängliga för personer som använder rullstol. Genom att inte ge tillstånd till en uteservering som är otillgänglig kan en kommun på ett enkelt och billigt sätt se till att alla uteserveringar fungerar även för personer med funktionsnedsättning. Resultaten visar att nära sex av tio, 57 procent, av de kommuner som har uteserveringar inte ställer krav på tillgänglighet. Jämfört med förra årets barometer kan en mycket marginell skillnad i rätt riktning noteras. Att ställa krav vid bygglov, i ordningsstadgor eller i andra dokument som kan påverka privata aktörer kan vara ett viktigt sätt att främja positiv förändring. Det gör också att den aktör som vill investera i tillgänglighetsanpassningar inte missgynnas i relation till konkurrenter som inte genomför sådana investeringar. Figur 12: Andel av kommunerna som ställer krav på tillgängliga uteserveringar 175 kommuner besvarade frågan. 17

18 3.12 Hälften saknar plan för tillgängliga lekplatser På frågan om kommunen har något beslut på eller någon skriftlig plan för att tillgänglighetsanpassa lekplatser som kommunen ansvarar för svarar hälften att de saknar detta. När frågan ställas förra året var resultatet detsamma, och ingen förbättring har alltså skett. Att ge barn förutsättningar för lek och interaktion med andra barn genom kommunens lekplatser bör vara högt prioriterat när kommunen arbetar för ökad tillgänglighet. Det är också viktigt att tänka på att lekplatserna också måste vara tillgängliga för föräldrar som har någon form av funktionsnedsättning och vill vara med sina barn på lekplatsen. Figur 13: Andel av kommunerna som har plan för att tillgänglighetsanpassa lekplatser 173 kommuner besvarade frågan. 18

19 3.13 I fyra av fem kommuner är inte ens hälften av badplatserna tillgängliga På frågan om hur stor andel av de badplatser kommunen ansvarar för som är tillgängliga för personer som använder rullstol svarar 84 procent av kommunerna att mindre än hälften av badplatserna är tillgängliga. 38 procent svarar att ingen av badplatserna som kommunen ansvarar för är tillgänglig och användbar. Svaren visar att det återstår ett stort, men inte nödvändigtvis särskilt kostsamt, arbete för att ge människor med funktionsnedsättningar samma livsutrymme som övriga under sommaren. Jämfört med förra året, då samma fråga ställdes, är resultatet i år ingen förbättring. Fler kommuner måste alltså prioritera att tillgängliggöra badplatser. Figur 14: Andel tillgängliga badplatser i kommunerna 175 kommuner besvarade frågan. 19

20 3.14 Över hälften av kommunerna får gott betyg för idrottsanläggningar När det handlar om badhus och idrottsanläggningar svarar över hälften av kommunerna att minst tre av fyra av anläggningar är tillgängliga för publik och utövare. Kommunerna har alltså kommit gre på detta område än när det gäller badplatser. Figur 15: Andel tillgängliga idrottsanläggningar och simhallar i kommunerna 172 kommuner besvarade frågan. 20

21 4. Nio förslag för ökad tillgänglighet i kommunerna Humanas tredje tillgänglighetsbarometer visar att landets kommuner behöver vidta fler och kraftfullare åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Med utgångspunkt i undersökningen föreslås ett antal åtgärder som kommunerna kan genomföra. Insatserna bör utformas i samarbete med lokala organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. 1. Mätbara tillgänglighetsmål i översiktsplan Precis som många kommuner anger konkreta miljöåtgärder i översiktsplanerna kan också tillgänglighetsområdet ges mätbara mål och angivna förbättringsområden i dessa planer och andra styrande dokument. 2. Utse person med rapporteringsansvar Kommunerna bör utse en person med rapporteringsansvar till kommunstyrelsen i tillgänglighetsfrågor för att säkerställa att tillgänglighet beaktas i beslutsfattande och får genomslag i hela kommunens verksamhet. 3. Påverka privata aktörer Kommunerna bör kartlägga också hur privata aktörer arbetar med tillgänglighet samt erbjuda konkreta verktyg och kunskap som de privata aktörerna kan använda för tillgänglighetsåtgärder. 4. Mer fokus på tillgänglighet i skolor Alla kommuner bör ha uppdaterade inventeringar av tillgängligheten i skolorna i kommunen. De barn som väljer friskolor ska ha samma rätt till tillgänglighet och därför måste kommunerna snarast finna vägar att säkerställa friskolornas engagemang för ökad tillgänglighet. 6. Satsa på kompetensutveckling inom tillgänglighet Ett kostnadseffektivt sätt att främja tillgänglighet är att öka kunskapen hos politiker och tjänstemän. Alla kommuner bör erbjuda kontinuerlig kompetensutveckling i frågan till den egna personalen. Låg kunskap hos nyckelpersoner i kommunerna riskerar att leda till att tillgänglighetsarbetet stannar av. 7. Ge alla unga möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden Att ge unga yrkeserfarenhet genom sommarjobb är en viktig insats för att fler ska komma ut på arbetsmarknaden. De kommuner som ännu inte erbjuder feriearbete till unga med funktionsnedsättning bör göra detta. 8. Ställ krav på att kulturen ska vara tillgänglig för alla Många kommuner ställer inte krav på att de kulturverksamheter som beviljas bidrag är tillgängliga. Alla kommuner bör alltid ställa krav på tillgänglighet när bidrag ges till olika kultur. 9. Gör badplatser, idrottsanläggningar och lekparker tillgängliga För att ge personer med funktionsnedsättning samma livsutrymme som andra behöver kommunerna se till att badplatser, idrottsanläggningar och lekparker görs tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning. 21

22 5. Rangordning av kommuner 5.1 Metod för rangordning Kommunernas svar har betygssatts och utifrån betygen har en rangordning gjorts. En kommun som har fått bra betyg behöver inte nödvändigtvis vara en kommun som av personer med någon form av funktionsnedsättning upplevs som mer tillgänglig än en kommun som fått dåligt betyg, eller vice versa. Betygen fungerar dock som en viktig indikator på i vilken utsträckning en kommun använder sig av olika styrmedel och verktyg som står till buds för att göra samhället tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Kommuner som svarat på färre än tio frågor har tagits bort ur rangordningen, men deras svar ingår i redovisningen av svaren på respektive fråga i rapporten. Maxbetyg på respektive fråga är tre poäng (bortsett från fråga sex som ger maximalt fyra poäng). Minimipoäng på respektive fråga är noll poäng och de kommuner som helt låtit bli att svara på en fråga har fått noll poäng för den frågan. De kommuner som svarat på alla 14 poänggivande frågor får sin totala poäng dividerad med 14. De kommuner vars svar visar att kommunen inte har någon anläggning eller verksamhet som en specifik fråga avser eller har fått dessa frågor borttagna från sammanställningen. Samma sak gäller för fråga sex, som är en villkorad fråga som bara besvaras av de som svarat Ja på föregående fråga. En kommun som efter sådan justering har svarat på tolv av 14 frågor får sin totalpoäng dividerad med tolv. 22

23 5.2 Betygskriterier 1. Innehåller kommunens översiktsplan mätbara mål och/eller angivna förbättringsprojekt för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar? Ja- 3 poäng. Nej- 0 poäng. 2. Har er kommun en tjänsteman eller en förtroendevald som i sin arbetsinstruktion har ett särskilt rapporteringsansvar i tillgänglighets- och användbarhetsfrågor gentemot kommunstyrelsen? Ja- 3 poäng. Nej- 0 poäng. 3. Har kommunen under de senaste fyra åren kartlagt tillgänglighet och användbarhet i butiker och andra offentliga lokaler i kommunen? Ja, både priv. och off- 3 poäng. Ja, men endast off- 1 poäng, Ja, men endast priv 1 poäng. Nej Hur stor andel av de övergångsställen som kommunen ansvarar för är tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsättning? Ingen inventering eller 0 procent- 0 poäng, poäng, poäng, poäng 5. Genomför kommunen insatser för att driva på privata aktörers arbete med att förbättra tillgänglighet och användbarhet? Ja- 1 poäng. Nej- 0 poäng. 6. Vilka av följande insatser genomför kommunen för att driva på privata aktörers arbete med att förbättra tillgänglighet och användbarhet? Ett halvt poäng per angiven insats. 7. Har kommunen under de senaste fyra åren genomfört inventeringar av grundskolorna i kommunen avseende tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning? Samtliga- 3 poäng. Endast kommunala- 2 poäng. Endast privata- 2 poäng. Nej- 0 poäng. Kommun som inte har friskolor har fått 3 poäng om alla kommunala skolor kartlagts. 8. Erbjuder kommunen sommarjobb för unga med funktionsnedsättning? Ja- 3 poäng. Nej- 0 poäng. 9. Ställer kommunen krav på tillgängliget vid beviljande av anslag till kulturverksamhet? Ja, alltid- 3 poäng. Ja, i vissa fall- 1 poäng. Nej- 0 poäng. 10. Sker samråd med brukarorganisationer kring tillgänglighet och funktionshinderfrågor oftare eller mer sällan idag jämfört med för tre år sedan? Ej betygsgrundande fråga. 11. Har barn och ungdomar med funktionsnedsättning möjlighet att delta på de sommarkollon som erbjuds för unga i kommunen? Ja- 2 poäng. Nej- 0 poäng. Kommunen har ej kartlagt- 0 poäng. Det bedrivs inga kollon i kommunen- frågan utgår. 12. Innehåller kommunens lokala ordningsföreskrifter (eller liknande regelverk) kring uteserveringar krav på att dessa, och tillhörande toalett, ska vara tillgängliga och användbara för personer som använder rullstol? Ja- 3 poäng. Nej- 0 poäng. Inga uteserveringar i kommunen- frågan utgår. 13 Har kommunen beslut på eller någon skriftlig plan för att tillgänglighetsanpassa lekplatser som kommunen ansvarar för? Ja- 3 poäng. Nej- 0 poäng. Alla är tillgängliga- 3 poäng. Kommunen har ej ansvar för lekplatser- frågan utgår. 14. Hur stor andel av de badplatser som kommunen ansvarar för är tillgängliga och användbara, inkluderande möjlighet att ta sig i och ur vattnet, för personer som använder rullstol? Ingen inventering eller 0 procent- 0 poäng, poäng, poäng, poäng. Kommunen har inte ansvar för någon badplats- frågan utgår. 15. Hur stor andel av kommunens idrottsanläggningar och simhallar är tillgängliga och användbara för såväl utövare som publik och funktionärer som använder rullstol? Ingen inventering eller 0 procent- 0 poäng, poäng, poäng, poäng. Kommunen har inte ansvar för några idrottsanläggningar eller simhallar- frågan utgår. 23

24 5.3 Kommunernas ranking 2012 Nedan återfinns de 176 kommuner som svarat på minst tio av frågorna och som därmed har erhållit betyg och rankats. Osby kommun har fått högst betyg. På andra plats kommer Mönsterås och på tredje plats återfinns Markaryd. Orangemarkerade kommuner indikerar att de har fått högst betyg av de svarande kommunerna i sitt. Gotland har ej markerats då de enbart finns en kommun i et. Varje enskild kommuns svar på de ställda frågorna går att finna genom en k på nedanstående hemsideadress. Klicka på enskilda kommuners svar och använd därefter rullmenyn till vänster för att hitta rätt kommunrapport. Placering 2012 Kommun Län Placering Osby kommun Skåne 2 2 Mönsterås kommun Kalmar 21 3 Markaryds kommun Kronobergs 11 4 Karlskrona kommun Blekinge 31 5 Hylte kommun Hallands 44 6 Lunds kommun Skåne 17 7 Umeå kommun Västerbottens 11 8 Ängelholms kommun Skåne Sjöbo kommun Skåne Deltog ej 9 Svedala kommun Skåne Stockholms stad Stockholms 8 9 Örebro kommun Örebro Luleå kommun Norrbottens Ludvika kommun Dalarnas Borås kommun Gislaveds kommun Jönköpings Kristianstads kommun Skåne 1 18 Västerås stad Västmanlands Kalmar kommun Kalmar 3 19 Lidköpings kommun Torsby kommun Värmlands Sölvesborgs kommun Blekinge 31 24

25 23 Överkalix kommun Norrbottens Deltog ej 24 Hudiksvalls kommun Gävleborgs Simrishamns kommun Skåne Deltog ej 26 Skara kommun Söderköpings kommun Östergötlands Emmaboda kommun Kalmar Tomelilla kommun Skåne Helsingborgs kommun Skåne Vara kommun Deltog ej 32 Ljungby kommun Kronobergs Uppsala kommun Uppsala Tibro kommun Norrköpings kommun Östergötlands Deltog ej 36 Skellefteå kommun Västerbottens Härryda kommun Malungs kommun Dalarnas Deltog ej 38 Karlstads kommun Värmlands Lycksele kommun Västerbottens Alingsås kommun Dals-Eds kommun Bollnäs kommun Gävleborgs Deltog ej 43 Kristinehamns kommun Värmlands Deltog ej 45 Falu kommun Dalarnas Deltog ej 45 Ystads kommun Skåne 6 45 Örnsköldsviks kommun Västernorrlands Deltog ej 45 Strömstads kommun Karlshamns kommun Blekinge Deltog ej 49 Mora kommun Dalarnas Deltog ej 49 Aneby kommun Jönköpings Deltog ej 49 Hässleholms kommun Skåne Botkyrka kommun Stockholms Sotenäs kommun Eslövs kommun Skåne 9 55 Färgelanda kommun Deltog ej 57 Ljusdals kommun Gävleborgs 31 25

26 57 Tranås kommun Jönköpings Karlskoga kommun Örebro Norsjö kommun Västerbottens Essunga kommun Piteå kommun Norrbottens Tierps kommun Uppsala Skövde kommun Ronneby kommun Blekinge Hultsfreds kommun Kalmar Oskarshamns kommun Kalmar Linköpings kommun Östergötlands Leksands kommun Dalarnas Skurups kommun Skåne Deltog ej 71 Trollhättans stad Nässjö kommun Jönköpings Vimmerby kommun Kalmar Lerums kommun Gävle kommun Gävleborgs Kinda kommun Östergötlands Sundbybergs stad Stockholms Deltog ej 78 Mullsjö kommun Jönköpings Kävlinge kommun Skåne Nykvarns kommun Stockholms Deltog ej 78 Katrineholms kommun Södermanlands Knivsta kommun Uppsala Deltog ej 83 Strängnäs kommun Södermanlands Enköpings kommun Uppsala Vilhelmina kommun Västerbottens Töreboda kommun Varbergs kommun Hallands Öckerö kommun Ödeshögs kommun Östergötlands Fagersta kommun Västmanlands Hedemora kommun Dalarnas Älvdalens kommun Dalarnas Landskrona kommun Skåne Södertälje kommun Stockholms

27 91 Eskilstuna kommun Södermanlands Deltog ej 91 Forshaga kommun Värmlands Uddevalla kommun Deltog ej 98 Täby kommun Stockholms Timrå kommun Västernorrlands Sigtuna kommun Stockholms Melleruds kommun Gnosjö kommun Jönköpings Vetlanda kommun Jönköpings Nybro kommun Kalmar Deltog ej 102 Nacka kommun Stockholms Salems kommun Stockholms Filipstads kommun Värmlands Deltog ej 108 Nynäshamns kommun Stockholms Sundsvalls kommun Västernorrlands Kungälvs kommun Finspångs kommun Östergötlands Lessebo kommun Kronobergs Haninge kommun Stockholms 9 Upplands Väsby 113 kommun Stockholms Hammarö kommun Värmlands Hjo kommun Deltog ej 113 Munkedals kommun Boxholms kommun Östergötlands Mjölby kommun Östergötlands Deltog ej 120 Hagfors kommun Värmlands Deltog ej 120 Kumla kommun Örebro Vadstena kommun Östergötlands Östra Göinge kommun Skåne Tyresö kommun Stockholms Eksjö kommun Jönköpings Deltog ej 125 Älmhults kommun Kronobergs Mariestads kommun Malmö stad Skåne Härnösands kommun Västernorrlands Falkenbergs kommun Hallands Älvkarleby kommun Uppsala

28 130 Tanums kommun Deltog ej 133 Lidingö Stad Stockholms Deltog ej 134 Avesta kommun Dalarnas Deltog ej 134 Gotlands kommun Gotlands Deltog ej 136 Kalix kommun Norrbottens Mörbylånga kommun Kalmar Åmåls kommun Deltog ej 137 Åtvidabergs kommun Östergötlands Perstorps kommun Skåne Deltog ej 140 Arboga kommun Västmanlands Deltog ej 142 Gullspångs kommun Deltog ej 143 Övertorneå kommun Norrbottens Deltog ej 144 Växjö kommun Kronobergs Kils kommun Värmlands Sollefteå kommun Västernorrlands Ydre kommun Östergötlands Eda kommun Värmlands Strömsunds kommun Jämtlands Grästorps kommun Sollentuna kommun Stockholms Vansbro kommun Dalarnas Deltog ej 152 Vaggeryds kommun Jönköpings Deltog ej 152 Arvidsjaurs kommun Norrbottens Gnesta kommun Södermanlands Grums kommun Värmlands Klippans kommun Skåne Deltog ej 158 Marks kommun Vindelns kommun Västerbottens Deltog ej 160 Ockelbo kommun Gävleborgs Deltog ej 161 Borgholms kommun Kalmar Surahammars kommun Västmanlands Rättviks kommun Dalarnas Deltog ej 164 Svenljunga kommun Deltog ej 165 Kramfors kommun Västernorrlands Degerfors kommun Örebro Deltog ej 167 Huddinge kommun Stockholms Götene kommun

29 168 Lindesbergs kommun Örebro Deltog ej 170 Malå kommun Västerbottens Hofors kommun Gävleborgs Deltog ej 172 Hörby kommun Skåne Munkfors kommun Värmlands Deltog ej 173 Bjurholms kommun Västerbottens Deltog ej 175 Arjeplogs kommun Norrbottens Krokoms kommun Jämtlands Deltog ej 29