biqj. / o verksamhetsplaner (både för varje enhet och en övergripande), utvecklingsinsatser och

Transkript

1 biqj. / SYSTEMATISKT KVATITETSARBETE övergripnde tnkr o verksmhetsplner (både för vrje enhet och en övergripnde), utvecklingsinstser och resu lttu ppföljning. koppling melln resulttuppföljning, nlys och utvecklingsinstser huvudmn, rektor, lärre, övrig personl, vårdndshvre och elever delktig Kvlitetsrbetet sk prägl det vrdglig rbetet o Fokus på hur-frågor Hitt vilk indiktorer som finns på god kvlitet i undervisningen, om vi inte br mäter eleverns resu ltt o utvärdering i juni. ny mål i ugusti o gör känd på hemsid Fokusområde - lärnde skoln - kunn ge elevern de bäst förutsättningrn tt lär och utveckls Medel- utveckls frmåt inom områden o undervisning (ex. särskilt stöd och på npssningr v undervisningen) o studiemiljö (trygghet och studiero). pedgogiskt ledrskp (ge möjlígheter till ex. lär v vrndr, kompetensutvecklíng etc.) Metod o Trivsel/riskenkätelever enkät personl smtl ex. utvecklingssmtl o gruppintervjuer. dilog rektor/eht och rbetslg o diskussion kursutvärdering o betygsnlys o ntionell prov EHT-utvärdering o Miljö- och häls egenkontroll o Likbehndlingspln Huvudmnnens styrning mot de ntionell målen för utbildningen, liksom rektors och lärres rbete, måste här prägls v synsättet tt det är skoln som hr svårigheter när elevern inte når målen och betrkt resultten som tecken på tt mn måste hitt bättre sätt tt möt elevern. Vd är det som inte fungerr? Vrför fungerr det inte? Vd kn vi gör nnorlund för tt det sk funger bättre? Hur gör vi det? Fungerde det? Om inte, prov ett nytt sätt. Vr är vi? Vrt sk vi? Hur gör vi? Hur blev det? Hur går vi vidre?

2 Kritisk foser. Nulägesbeskrivningen. Målen. Uppföljningen och utvärderingen VEM: lndívidnivå: elev, pedgog, skolledre Gruppnivå: klss, mentorsgrupp, rbetslg, ämneslg Orgnistionsnivå: skol, huvudmn, styrelse mråden. pedgogisk verksmhet.styrning och ledning. kvlitetskontroll/kv litetsutveckling mråden.verksmhetsmål.utbildningsmål råden r utbildningsmöjligheter.personl.elever.kostnder.mteriell resurser

3 bilj J KVATITETSARBETE Rutin för tt utveckl kvlitet för verksmhet och större måluppfyllelse sk ll personl tillsmmns och individuellt t del v och h: 1.. Uppföljning v resultt och måluppfyllelse 2. Anlysering - identifiering v behov 3. Ätgärdnde - på kort och lång sikt 4. Plnering - individuell, rbetslg och enhet 5. Genomförnde Pedgoger genomför kurs-, resultt- och betygsnlys enligt fstslgen mll. Dessutom under kurser gång, efter vrje större kursmoment görs en muntlig eller skriftlig utvärdering med elever.!. och 2. Skolns ledningsgrupp följer upp och nlyserr pedgogers kurs-, resultt- och betygsnlys och skolns kunskpsresultt med jämförelser gällnde kurser, elevgrupper och skoln som helhet, medelvärdet per progrm och slutbetyg per progrm. 2. Verksmhetspln utforms utifrån nlys v betygsutfllet, smt övrig utvärderde fktorer såsom elevoch medrbetrnöjdhet, riskenkät etc. tillsmmns med ll medrbetre. Dett sker dels på rbetslgs-, progrmsmordnr- och EHT-möten, dels i medrbetrsmtlen. 3. och 4. Dett rbete ligger sedn till grund för de förändringr och förbättringr i verksmhetsplnen. Ett målsättningsrbete som ll blnd skolns personl skll vr involverde i. Det skll tillgodose tt verksmheten ger elevern god möjligheter tt uppnå de ntionell målen smt tt skoln gemensmt når ett bättre resultt. 4. Arbetslgens lärre går gemensmt igenom läropln, progrmmål och exmensmå1, smt lägger upp en pln för hur målen sk uppnås genom en progression under tre år. Arbetslgsledre påminner om, följer upp och utvärderr plnen regelbundet. Rektor och biträdnde rektor ser över plneringrn och stöttr genom medverkn på möten och i diskussioner igrupp och individuellt. 4. och 5. Smtlig medrbetre hr ett nsvr tt rbet utifrån följnde förhållningssätt Kunskpsutveckling sk stå i fokus. Undervisningen sk utgå från vrje elevs behov och förutsättningr. Lärren vrierr undervisningen utifrån elevens behov och förutsättningr och hr hög förväntningr på eleverns vilj och förmåg. Förväntningrn är hög på elever, men också på skolledning, lärre och ndr medrbetre. Lärren hr tydlig mål för undervisningen utifrån läropln, kursplner med infärgning v exmensmål smt följer kontinuerligt upp resultten på elev- och gruppnivå. Lärren hr ett positivt och tydligt ledrskp för tt skp rbetsro och utveckl god reltioner till elevern. Lärren smverkr över ämnesgränsern för tt skp en helhet för elevern i ders lärnde. Tiden i skoln sk fylls med kvlitet och utmningr. Skoln sk inspirer till kretivitet. Ge elever och vårdndshvre inflytnde genom klssråd, elevkår, enkäter, utvecklingssmtl Styrning och uppföljning sk vr tydlig och sträv efter ständigt förbättrde resultt.

4 oo 7 r'/oy 3 Godtgen APT L9l9 20!3 Hndlingspln för likbehndlingsrbete och förebyggndet & förhindrndet v kränknde behndling östersjögymnsiet i Klmrs vision Skolns vision är tt se elever väx och utveckls i sin egen tkt och personlig utveckling till nsvrskännnde vuxn i delktighet med smhällets demokrti, med respekt för sin egen och ndrs unik egenrt. Vi vill verk för tt ök förståelsen för ndr människor och förmågn till inlevelse om lls lik värde. Vår skol sk vis på vikten v jämställdhet melln män och kvinnor och vr en plts för socil och kulturell möten. Genom tt ll på vår skol bidrr till tt vis tolerns, generositet och nsvrstgnde skps en trygt dent tet. Genom tt br fråg vrndr hur vi mår och också lyssn till svret; hr vi börjt en positivre väg till mer blns; både egen och ndrs. Def n t on och lg. FN:s portlprgrf, rtikel 3 i Brnkonventionen lyder: " Brnets Bäst sk komm ifrämst rummet vid ll beslut som rör brn". Genom Diskrimineringslgen (2008:567) och Skollgen (2010:800, kp 5 & 6) hr vi stöd i lgen för tt inte bli diskriminerde eller kränkt. Mn prtr om de sju diskrimineringsgrundern: kön, könsöverskridnde identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller nnn trosuppfttning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. I läroplnen för gymnsieskoln SFS (2010:2030) får vi ledning i värdegrund, riktlinjer och normer för skolns uppdrg och må1. Dess ord om diskriminering, värdegrund och krrinkning r oliko definitioner v nör det inte kiinns br i mig på grund v tt någon behondlt eller uppfört sig illo mot mig. Det kon könnos i mogen, bli rörigt i huvudet för tt mon inte litr på vod som hönt eller vod mn könner, eller kn bli till tomhetskänslor som gör ott mn inte kn to in på lektionern. Skolns mâl2ol3l2ot4 Skolns mål är tt fortsätt jobb med tt ll sk känn sig sedd, hörd och trygg under skoldgen.

5 oo Godtgen API I9/92013 Främjnde och förebyggnde rbete. Främjnde rbete betyder tt ll tillsmmns sk försök verk för en bättre psykosocil miljö, där klimtet är öppet och tolernt, men med klr regler och respekt för lls trygghet. o I det dglig rbetet fångr lärrn upp klssitutionen och vrje enskild elev. Veckovis tr mentorern upp vd som hänt och vd som sk händ, fångr upp signler om trivsel eller problem. En gång per månd hr mentor klssråd. o En gång per termin hr mentorn utvecklingssmtl med elev och vårdndshvre som skll vr en dilog och t upp tnkr och synpunkter från lls håll. Under vårterminen nsvrr mentor också för tt gå igenom smmnställningen v riskenkäten med klssen.. Mentor nsvrr också för en kontinuerlig informtion om skolns vrdg och vd som sk händ vi skolns informtionsknl. EHT= Elevhälsotemet nsvrr för: Att veckovis i ett EHT möte, t upp inkomn ärenden eller oro om elev eller klss och gör konkret åtgärd där det tydligt frmkommer vem som är nsvrig. Genom en bevkningslist säkerställer EHT tt ärendet hålls levnde tills målet är uppnått. Berörd lärre deltr i EHT när det behövs. Att vid mitterminskonferensen gör en gemensm översikt över ll klsser och elever. Skolsköterskn genomför hälsosmtl v ll 1:or och genomför medicinsk överlämningr inför nytt läsår. Skolledningen nsvrr för tt h en informtionsträff vid vrje hösttermin, där elever och föräldrr hälss välkomn och presenters för skolledning och EHT. Skolledning och EHT diskuterr frm hur mn sk jobb med likbehndlingsplnen och vsätter 5 minuter på vrje APT (rbetspltsträff)för tt implementer och levndegör denn. Skolledning och EHT nsvrr för tt prioriter rbetet med likbehndlingsrbetet.

6 oo Godtgen APT!9/ Vår rutiner vid diskriminering och kränknde behndling. Elev som upplever sig kränkt uppmns tt prt med sin lärre, mentor eller skolhälsovårdspersonl.. Mentor informers och nsvrr för smtl melln berörd prter, smt informerr skolled n ing/skol hä lsovå rd, som informerr båd p rters vård ndshvre. Rektor i smråd med berörd lärre och ev. EHT upprättr ett åtgärdsprogrm som följs upp v mentor genom enskild smtl med berörd elever. Vid llvrlig fll v kränkning är rektor ytterst nsvrig och sk nmäl till polis, socil myndigheter eller rbetsmiljöverket. Förnkring hos elever/personl Genom tt skolledning och EHT smverkr i de dglig rutinern om likbehndlingsrbetet och stt fokus på dett vid vrje APT, kommer elever och personl tt vr delktig i större utsträckning. Skolskötersk och kurtors (specilpedgog)föreläsningr går också tt bok vid behov och efterfrågs helt enkelt genom mil från lärre eller mentor. Förnkring hos vårdndshvre Vid vrje skolstrt sk vårdndshvre få en informtionsbroschyr om skoln, rbetssätt och lik behnd lingspln. Ansvrsfördelning o Rektor är ytterst nsvrig för rbetet. EHT nsvrr för tt konkret åtgärder görs vid elevs studieoro. Bevkningslistn säkerställer kvliteten. o Rektor och kurtor nsvrr för riskenkäten. o Rektor nsvrr för mitterminskonferensen. o Skolsköterskn nsvrr för hälsosmtlen. o Kurtor nsvrr för tt enskild bokde smtl kommer till stånd. Mentorer nsvrr för mentorstid, klssråd och utvecklingssmtl. o Skolskötersk och kurtor nsvrr för förebyggnde konkret föreläsningr, ntingen på uppdrg eller eget inititiv. Eller som Puh sjunger i "To enligt Puh": Hur tror du det gãr Íör dig här, Om du ej dig lär vem du ür? Hur gör du øllt som står i tur, Utn ett hum om din notur? Alltíng som är din lust och plikt, Att Íå det gjort, det är v vikt. Missr du det, då är du såld, Då hr du gett dig hín i våld. Men du blir nöjd, hrmonisk, glød Om du vet HUR och VEM och VAD.

7 oo Godtgen APTIg/92Ot3 Ätgärder som vi gjort ht2013 o Kontinuerlig EHT vrje veck, smt bevkningslist på elever och ärenden säkerställer kvliteten på rbetet. Rektors nsvr. o Vid mitterminskonferensen på höstterminen hr en genomlysning v vrje klss gjorts. Rektors nsvr. o Kurtor hr vrit och smtlet både enskilt med elev om kränknde behndling och med ett pr klsser där det hr förekommit tendenser på kränknde behndling. Kurtor hr vrit ute i fler klsser och föreläst och hft dilog smt övningr inom ämnen, " självkänsl, självförtroende, stresshntering, reltioner och sådnt som mn tänker på men inte prtr så mycket om". EHT-gruppen hr tgit upp olik reflekternde värdegrundstnkr kring likbehndlingsrbetet vid vrje APT (5 min), för tt lyft frågn och ge inspirtion till mentor eller lärre för vidre rbete med rbetet i sin klss. o Skolskötersk hr hft hälsosmtl med Åk1:s elever. Avslutning med en dg med smrbetsövningr och vslppning. EHT:s nsvr genom kurtor och skolskötersk.

8 bìrrv? Ö,rctettskommelse vseende biblioteks s enrice / -utbild.i.g Skollg eoro:ûoo): Lokler och utrustning och tillgång till skolbibliotek 1. Ptter 2 kp Elevern i grundskoln, grundsärskoln, specilskoln, s m e s ko I n, s y m n s i e s ko,ri í; :;:, ffii:n si e s ä r s k o t n s k h ti t t s â n s Kulrur-- och ftitidsförultningcn Klmr stdsbiblir tck Tullslättcn 4 Iì< x Kl-tnr Kontktbibliotektie: Mgrrtrs Krlssr n 'I'elefon; 04Bt) D-post; rngnus.krlsson- 1 (@kl rt.se Gymnrsieskol: C)stcrs jogyrnnsict Nygtn Klm'.rr I{ontktperson: (lrni-ll Söderbäck, rcktor Tclcfrrn: 04u l'l-post: cmill.sodcrbck@ostcrsjogymnsict-sc 2. Syfte Âtt gc C)stcrsjügymnsicts clcvcr tillgång till Klmr stclsbibliotek i ncd:rn prcciscrd omfttning. 3. Omfttning 3.1 Avtlets omfttning Iìn kontktbibliotckric ger rillgäng rill ett gtundutbud bcstiencle r.; Bokning v bcsök och tjänster enligt necln: o Gcnotngång v bibliotcksktlog och tillgänglig dtbscr m.m. för pedgoger, 1 g/läsår. Klmr kommun

9 2Q) Genomgång v biblioteksktlog och tillginglig cltbser smt visning v stclsbibliotekets lok ler och medier för förstärselever, 1 g/läsår och förstårsklss. L.ittcrtuttÅdgjvning fór pcdgogcr vi mil infót meclieinkop, läsprojekt med met. Skolns elevet och personl hr till$"g till dtbser som nås vi Klmr stdsbiblioteks lånckort. l)e ktuell dtbsem presenters på biblic tekets hemsid. 4. Tilläggstiänster eóiuds enligt särskild prislist. Se bilg 1 I,lnskild clcvcrs och pcdg<-rgcrs lån i utbildningssyfte sker i enlighct mcd bibli< tekets lånereglet med personligt ns\.âr. 5. Avtlstid Läsårct 2013/ Avgift och fkturering 6.1Prisct för grundutbudet/grunclutbilclningcn enlþt 3.1, är 120 kr pcr elev och läsår (exklusivc mt>tns). Summn beräkns på ntl clever inskrivn vid l isåtets börjn. 6.2 A"giftcn crlä g s vid tvä tiltfüllen/läs'ir, cftcr fknrreríng v Klmt stdsbibliotek. Ärhg uppräkning v vgift enligt prisinclcx. 6.3 r\vgrft och fkrurering för tillãç;st!ânster sker lópndc under âret. 7.Uppsägningstid och födängningstid Uppsügnirrg v vtlet skll skc skriftligen minst scx nrånder före dcn vtlde tidcns utgâng. I nnt fll är vtlet förlängt mcd ctt åt, 8. Överlåtelse Sk<. ln ht inte rätt tt utn Klmr stdsbibliotcks skriftlig mcclgivnde övedåt dett rvtl på nnn prt. l)ett vtl är utftirclt i wâ liklydnclc cxcrnplr, vrv prtefirî hr tgit vtclet ett. Klmr Q-28 I(lmr Ostctsiögymnsict tor Pf cf e6; âtr{l on â'béj rtéé

10 Hendläggere BjörnJohnsson Dtum 2013-t0-30 Bilg till vtl med skolor i Klmr kommun Avgifter för bibliotcksscwicc utövcr skriftligt vtl, ntgn v Kultur- och fritidsnämndcn Tcmelåd< r cftct onskemâl Bitrliotcksin formticrn fót pedgogcr i biblir tekct 330 kr 440 W/4O rrri Bibliotcksin fotmtion för clcvct i biblioteket Fördjupcl bibliotekshndledning, käll kunskp, källkritik, sökmetodik, ktlogkunsk r ctc 'l'embokprt - littcmturprcscnttion inom visst ãmnesomräde ellcr v sätskilcl fijrfttre F ör ildrmotc på l>ibliotckct inkì visning 40k/ 40 min 700 kr/40 min 800 krl40 min 600 kt/40 min Adress Box 610, 3e1 26 Ktmr I t*.* f,r',o,jh1ïåli Tel 048S lbjornjohnsson@klmr.se Klmr kommun KULTUR- och FRtTIDSFOBVALfNtNGEN

11 h,'l j,', 5 Digitl bibliotekstjänster - Välj Digitl bibliotekstjänster nr\\$f Använd ditt lånekort + ev. pinkod Ð '''ft' $!\\qf lã Frågetjänster Automtisk inloggning eller vi strtmenyn på biblioteken Dtor i släktforskrrummet på Hb Bi b I ioteksktlogen. http ://opc. k I m r.se Sök, beställ, lån om - böcker, CD, DVD, CD-böcker... Nyheter, rtiklr Ð Ð CÐ BTBBL^ \ SITARAR & r-.v Æl&sr H Srtrærs åiðlðrc " LI8I.WìY!- PFESST]ISPLAY Newshne Fråg Klmr stdsbibliotek. Ställ frågor vi e-post. Ntionellfrågetjänst. Bibliotekrier i hel Sverige svrr på din frågor - vi chtt, e-post, fcebook och twitter. Mer än 2300 dgstidningr på 55 språk från 100 länder med 60-dgrs rkiv. Ljud u ppspeln ing, in nehå llsförteckn ing, översättning. Fin ns på Bergviks- och huvudbiblioteket. Fulltexter från dgstidningr och tidskrifter. DN och Expressen från 1990-tlets börjn, övrig från omkring Ersätter PressText. Ð ìernever Nordens lednde leverntör v mediebevkning. Over2TO milj. rtiklr tillgänglig i fulltext - hämtde ur svensk dgstidningr, tidskrifter, webbtidningr, bloggr m m. Artiklrfrån 1990-tlets slut och frmåt. Tillgänglig på bibliotekens dtorer vi strtmenyn. sr\\up I(èX T\\uF ELil n\,qus nâ oshrcbb Förfttrlexikon med c 4500 biogrfier och möjlighet tt sök även utifrån genrer & epoker eller länder & regioner, litterär priser, filmtiseringr, termer, temrtiklr, quiz m m. deckre' brnböcker' viss fcklittertur' hiüijïilålållíåiffå'""j' Kommer tt försvinn2ot4 Stipendier, fonder, lexikon, lndinformtion $r\i\!$f Ð r\!\!.\"+ Släktforskning.::"f/.r, T i:]""i t) T Globl,com/ INE SVAR RIKSARKIVET GloblGrnt är en dtbs över svensk och utländsk stipendier, bidrg och nslg. F n c olik stipendieprogrm som delr ut stipendier, bidrg eller nslg till cirk mottgre årligen. Ntionlencyklopedin. Sveriges störst uppslgsverk, skrivet och fktgrnskt v lndets främst experter. Ordbok, språklexikon, tls, korsordshjälp och fler olik skoltjänster. Utrikespolitisk lnstitutet. I nformtion om vä rldens länd er, geogrfi, befolkning, kultur, histori, politik, ekonomi, krtor och sttistik. Kyrkböcker frm till L942, flyttttester, bouppteckningr, domböcker och militär rullor m m. Boks i receptionen. Kyrkorkiv, domstolsrkiv, by- och gårdsdts, krt- och bild-dtbs, militri, bouppteckningr, folkräkning, dödbok m m. Boks i bokningskiosken.

12 BIBTIOTEKSPTAN KALMAR 'h?" é Skolns inställning till skolbibliotek är tt det skll tjän som en resurs för tt stödj elevens lärnde smt finns som en resurs för vår pedgoger. Fokus ligger på tt främj läsglädje, eleverns språkutveckling smt kunskpsutvecklingen rent llmänt. Skoln lägger stor vikt vid tt skolbiblioteket skll vr uppdtert smt npsst till såväl dgens globliserde smhälle som vår specifik utbildningrs innehåll. Skoln ser inte skolbiblioteket som endst en fysisk plts utn som ett vidre begrepp där olik instser och mteriell resurser tillsmmns syftr till tt främj eleverns inlärning. Därför rbetr vi med bibliotek enligt redogörelsen nedn: lokl pln för skolbíbliotek - östers ögymnsiet i Klmr Dtor som rbetsverktyg All elever inom skoln utrusts med en bärbr dtor som nvänds som rbetsverktyg i undervisningen. Den, i princip, obegränsde tillgången till dtor och internetuppkoppling ger mång möjligheter till informtionssöknde för vår elever i den dglig verksmheten. Utöver de söktjänster som vår elever hr tillgång till vi sin dtor vill vi också frmhåll det digitl tidningsutbud som finns vi internet - både ntionellt och interntionellt -, tillgången till uppdterd myndighetsinformtion, den senst publicerde forskningen och så vidre. Eftersom kvliteten på informtionen, smt vsändren v den smm, är vvriernde rt på internet lägger skoln stor vikt vid tt ll elever får kontinuerlig undervisning i källkritik. Bibliotek på skoln Under HT-L3 påbörjs rbetet med tt inred ett skolbibliotek som kn nyttjs v elever och personl på skoln. Biblioteket kommer tt vr bemnnt v personl som är nställd v skoln. Skolbiblioteket är plnert och uppbyggt med tjänster i smrbete med huvudmnnen och kommer fr.o.m. läsår2014/15 h en digitlt sök- och lånesystem. Smrbete med folkbibliotek Skoln nvänder sig idg v Klmr stdsb bliotek och köper idg viss tjänster såsom utbildning för pedgoger smt temboklådor för större projekt. Loklt Ídstställd insqtser inom området skolbibliotek: Källkritik Källkritik ingår i fler kursers ämnesplner vilket innebär tt det pågår ett kontinuerligt rbete inom området under läsårets gång. Under de först veckorn i årskurs ett informers och instruers elevern på skolns olik progrm hur mn rbetr källkritiskt. Arbetet med tt introducer elevern i källkritik leds v skolns olik rbetslg där det utses någon eller någr nsvrig lärre för rbetet. För tt utveckl rbetet med källkritik och för tt kontroller och uppmärksmm vikten v det kritisk tänkndet när eleven smlr informtion till olik skolrbeten så slöts i börjn v höstterminen ett vtl med Urkund. Ansvrig: Förmedl kunskp om källkritik; skolns rbetslg, lärre. Avtl med Urkund: skolledning NE.se All elever och pedgoger inom skoln hr tillgång till uppslgsverket Ntionlencyklopedin vi internet. Då ll vår elever utrusts med en bärbr dtor som rbetsredskp i skoln hr de således, i princip, en obegränsd tillgång till NE.se i sin undervisningssitutioner. Vi NE.se hr vår skol dessutom tillgång till hel UR:s rkiv

13 BIBTIOTEKSPTAN KATMAR med över LL OOO progrm för W och rdio. Elever och pedgoger hr grtis tillgång till NE.se hemifrån. Ansvrig: rektor är nsvrig för tt vtlet fungerr. Mentorern är nsvrig för tt ders elever hr ett konto. AV-medicentrlen Skoln hr ett vtl med AV-medicentrlen. Lärrn hr möjlighet tt nvänd sig v AV-medicentrlen för tt bredd mterilet som nvänds i undervisningen. Ansvrig: Rektor nsvrig för tt vtlet finns. B bl oteksbesök I fler ämnen sker biblioteksbesök kontinuerligt för tt lån skönlittertur smt fcklittertur. Biblioteket nvänds också för tt elevern sk lär sig tt nvänd dess dtbser smt för tt de sk kunn orienter sig rent rysiskt blnd bibliotekets böcker. Ansvrig: lärrn på skoln, under medrbetrsmtl följer rektor upp hur lärrn nvänder stds- och skolns eget bibliotek i undervisningen. Ämnesspecifikt mteril På skoln finns större och mindre ämnesinstitutioner med relevnt referenslittertur och skönlittertur. I smspråk med rektor sker följnde: De olik institutionern nsvrr även för prenumertioner v relev nt tidskr fter etc. Ansvrig: ämnesnsvrig tillsmmns med undervisnde lärre i ämnet ser till tt institutionsmterilet förnys och uppdters efter behov. lnvesteringspln Under läsåret2o!3/l4 kommer östersjögymnsiet i Klmr tt invester i utrustning i form v lämplig hyllpln, stolr och bord. I smråd med ämnesnsvrig kommer rektor i slutet v vt14 t in förslg på ytterligre investeringr i form v littertur. En budget för skolbiblioteket kommer tt fstställs. Cmill Söderbäck Rektor

14 b, lgr, Arbetsgång när det upptäcks tt elev hr studiesvårigheter Om en elev riskerr tt ej nå uppstt mål för ett enskilt moment, inlömning, redovisning, prov sk undervisnde lärre informer elev omgående. Elev och undervisnde lärre diskuterr och kommer överens om hur situtionen kn löss inom rmen för undervisning och lärres nsvr (Lgy ). Om elev hr fortstto svårigheterskll mentor och vårdndshvre underrätts. Undervisnde lärre och mentor kommer överens vem som tr kontkten. Mentor utvärderr vid dett tillfälle elevens hel studiesitution genom smtl med elev och ll undervisnde lärre. EHT:s representnter konsulters vid behov. Resulttet v utvärderingen visr på vilk vidre åtgärder som behöver görs. Ex. uppdtering v kursplnering, hjälp genom EHT. Om det visr tt eleven hr svårigheter i fler kurser nmäls dett till EHT. När det befrs tt elev inte kommer tt nå de kunskpskrov som minst skø uppnås (3kp. 85) följer skoln nedn rutin: L Den som upptäcker/misstänker tt elev ej når kunskpskrven för kursen skll omedelbrt meddel rektor som initier utredning. 2. I de flest fll utser rektor mentor tt gör utredning. Utredningen sk strts skyndsmt. 3. Mentor skffr upplysningr om smtlig pågående ämnen/kurser för elev smt tr del v ev. tidigre åtgärder och informtion, så tt det blir en smld bild v elevens studiesitution. Mll för utredning nvänds och i dokumentet beskrivs utförd åtgärder som till exempel hjälp med strukturering, npssning v undervisning, motivernde smtl, smtl med elev och vårdndshvre osv. Hel eller delr v dokumentet "Stöd i rbetet med krtläggning " kn nvänds. I utredningen kn även ev. förslg på vidre åtgärder ges. 4. Mentor kontktr elev och vårdndshvre (elev är under 18 år) för deltgnde i utredningen. 5. För stöd och vid behov eller misstnke om betydnde skolsvårigheter (t.ex. dyslexi, inlärningssvårigheter, funktionsnedsättningr, sömnsvårigheter) kontkts någon ur EHT; specilpedgog, kurtor, skolskötersk, bitr. rektor, rektor och ev. syv. 6. Utredning lämns till specilpedgogen. 7. Specilpedgogen delger elevhälsn utredningen enl. 3 kp 85i skollgen inför veckns möte. Enligt skolns rutin sker dett på torsdgr på EHT där rektor är närvrnde. 8. Beslut om upprättnde v åtgärdsprogrm eller ej ftts v rektor. 9. Rektor meddelr beslut till specilpedgogen som sk skriv eventuellt åtgärdsprogrm. 10. I åtgärdsprogrmmet beskrivs hur uppföljningen sk görs och vem som nsvrr för det (3kp. 95 skollgen). 11. Specilpedgog delger mentor, elev och vårdndshvre (om elev under 18 år) smt undervisnde lärre beslutet. I beslutet delges elev och vårdndshvre smtidigt om möjligheten tt överklg fttt beslut.

15 Arbetsgång för elev i behov v särskilt stöd uppmärksmm utred åtgärdsprogrm uppföljning

16 b, âî1 ETEVINFTYTANDE Vi hr ll nsvr för tt vi sk trivs och rbet br tillsmmns. Du är nturligtvis i först hnd nsvrig för dig själv men eftersom vi rbetr tillsmmns under större delen v veckn blir vi mycket beroende v vrndr. Vi ser mycket positivt på tt du enggerr dig i frågor som underlättr lls rbete och bidrr till skolns kvlitet. Vi välkomnr ditt enggemng på ll sätt! Förutom genom nturligt smråd i klssrumsmiljö kn du som elev påverk skoln genom o Elevkåren o Klssråd o Kursplnering o Progrmråd Målsättningr o Få igång en fortlöpnde och ktiv diskussion om rbetsmetoder som stärker elevinflytnde inom ämnes- och rbetslgen. Genom för: En årlig elevenkät, regelbundn mtråd, utvärdering i kurs. o All elevgruppers roll stärks upp på skoln genom ett kt vt personlenggemng. o Låt elevern få vr med och utveckl sin rbetsmiljö i skolns lokler och utomhus. Genomförnde Vi involver elevern i kursupplägg/temn/projekt och rbets- och redovisningsmetoder. Pedgogern hr i sitt uppdrg som undervisnde lärre tt rbet med skollgen i åtnke i fråg om tt inflytnde sk npsss efter ders ålder och mognd (4 kp. 95). Exmens- och kursmål tydliggörs, diskuters och redoviss löpnde under kursens gång så tt eleven är förtrogen med utbildningen Vi tydliggör elevgrupperns uppdrg och uppgift genom utbildning v elevrepresentnter. Det är en stående punkt för klssråd under mentorstiden och progrmråd. God exempel v elevinflytnde diskuters på rbetslgs- och ämneslgsmöten. Dess ts upp vid ledningsmöten (rektor, rbetslgsledre) en gång per termln. Rektor träffr elevkåren regelbundet. Elevenkät Mtrådsmöten (2/termin)

17 bi/go /Ö Ordningsregler för en trygg och lärnde skolmiljö Vi på Östersjögymnsiet i Klmr tycker tt de ordningsregler som sk finns på skoln sk vr i form v förväntnsregler. Dess förväntnsregler gäller för hel skoln. I de olik progrmlgen finns ytterligre konkret ordningsregler frmtgn v elever och personl tillsmmns där konsekvensern hr gemensmt tgits frm v elever och personl. Tillsmmns med likbehndlingspln, rbetsmiljörbetet, lkohol- och drogpolicy smt dtorpolicy utgör det grunden för en trygg och lärnde skolmiljö. Skolns ordningsregler utvärders under året i klssråd, elevkår och rbetslg och reviders därefter vid behov inför vrje nytt läsår. Förväntnsregler Som elev kon du förvönto dig ov oss... o tt vi bemöter dig med respekt genom tt se, lyssn och tl med dig. tt vi bryr oss om dig genom tt stött dig till br resultt utifrån din förmåg. tt vi kommer tt gör llt för tt hjälp dig om du råkr ill ut. tt vi kommer tt ingrip mot ll former v mobbning tt vi kommer tt ingrip mot ll former v kränknde tilltl och sänkningr. tt vi sk se till tt du får en så lugn och trivsm rbetsmiljö som möjligt Vi förvtintor oss ov dig som elev... tt du nvänder ett vårdt språk till din klsskmrter och lärre. tt du bemöter ndr med respekt genom tt t.ex. lyssn på vd ndr hr tt säg. tt du medverkr till tt håll skoln ren och fri från skdegörelse tt du pssr tider och tr nsvr för skolrbetet genom tt komm förberedd till lektionen. tt du är utvild och hr ät t frukost. tt du stänger v mobilen under lektionen. tt du enbrt nvänder dtorn till studier under lektionen. tt du medverkr till tt skoln är en rökfri zon Regler och konsekvenser vid skdegörelse All skdegörelse sk på något vis ersätts v den som orskt förstörelsen. Skolns policy är tt elevern själv sk stå för dett till viss del. Rektor, elev och vårdndshvre kommer överens om dett i respektive ärende.

18 t t Bo[gsverket e-registreringsbevis AKTIEBOLAG lj" rt Orgân sstionsnummer Objektets reg streringsdtum Dokumonlet skpât ]-6 09:48 Nuvrnde flrms registreringsdtum Sdâ r (2) Org. nummer: Firm: Adress: Säte: Gymnsieskolor i Syd AB Kronobergsgtn 12 B VlrX Ö Kronobergs län, Växjö kommun Regi s trerings 1än : Anmärkning: Dett år ett privt ktiebolg. BILDAT DAÍI'M 20\2-12-r9 S T" E {SIJIT.LNING AV AI(T IEI(ÀPT TAf, Aktiekpitl ser{ Antf ktier Lägst: Högst: Lägst: Högst: sek sek s S TYRELSELEDÀTVÍOT, VERKSTiTI,Í,À}TDE D TREKTÖR, ORDFOR,A}TDE 53OgO Eriksson, Bengt Lennrt, Toft Idö, Vi\X Ö STYRELSELED.A '{öter von Essen, Crl- Henrik Fritz Edvrd' Sndhmnsgtn 32 Igln I1'O2, STOCKHOLM S TYRE LSE SUPPLEÀI.TTE R Erj-ksson, Gerd Sffy Trene, Toft Idö, VÄXJÖ REVTSOR(ER) Lindbld, Jn Georg Emnuel, c/o PwC, Box 150' 5'16 24 SÄVSJO FIRI'fATECKNING Firmn teckns v styrelsen Firmn teckns ensm v Eriksson, Bengt Lennrt FÖRE SKRI FT OM A}TTAT, S TYRELSELEDAMÖTER/ S TYRE LSE SUPPLEAIiITER D'l

19 t t Bo[gsverket e.registrer NGSBEVIS AKTIEBOLAG Orgnisât onsnummer Objektets registreringsdtum 20! Dokumentet skpt :48 Nuvrnde flrms registreringsdtum Sdå 2 (2) Styretsen skll- bestå v lägst 1 och högst 5 ledmöter med högst 5 suppl-enter. BOT,AGSORDNING Dtum för senste ändringen: E örbn HÅr,L /ewr tc r.ser/vr LLKoR r BoLAGSoRDNTNGEN Hembuds förbehål f Bestämmel-se tt företget inte behöver h revisor VERKSA}'HET Bolget sk bedriv gymnsieutbil-dning smt därmed förenliq verksmhet. ni\ cnsrps.än KAI,LELSE Kffel-se sk ske qenom brev med posten el-fer e-post. FIRMAT ISTORIK Vlsionsbolget J 1-4'12 AB ****Ovnstående elektronisk registreringsbevis är utfärdt v Bolgsverket. **** Bolgsverket Sundsvll bolgsverketgbolgsverket. se www,bolgsverket. se D

20 ll 4 /L /^\ l-,- llmkt Fullmkt för ombud i ärenden hos Skolinspektionen vseende nsökn om godkännnde som huvudmn Genom denn fullmkt ges ombudet rätt tt företräd söknden gentemot Skolinspektionen i ll frågor som rör nsökn om godkåinnnde som huvudmn under 2014 års nsökningsomgång. Om inte söknden meddelr nnt gäller fullmkten till dess tt Skolinspektionen hr fttt beslut i ärendet. Sökndens nmn G vvnr +sri,, s t<r. oe o.g - G<l7q Skol r\ Kommun KA{,-r\Át. êé5 {=''.vc<r..1êsi e't i ç,yþ ÁÊ Ortoch \5 àorll-ôt -.}t företrädre för söknde N ERt S0,V Underskrif t ü f i rm teckn relbehöri g f öreträdre för säknde Nmnförtydlignde Genom undcrskriftenþsikrr nipåhedcr och smete tt uppgiftems i nsökn och därtill biþgde hndlingr är snn. Skol nspekt onen, Box 23069, I (X 35 Stockholm, BesÖk: Svevägen 1 59 Telefon:0& ü), Fx: www. skolinspekt onen.se

21 t3 20rr John Buergymnsiet Regementsgtn I Växjö nu/vxjo Avtl med rbetspltser/fö retg om gymnsil lärlingsutbildning. Följnde vtl hr trriffits melln John Bøuergymnøsiet och Siggslongen om gymnsil lärlingsutbildning. Avtlet reglerr þrhållndet melln prtern på lt-progrmmet på John Buergymnsiet i Vrixjö och ATEA. l. Definition Gymnsil lärlingsutbildning ingår i gymnsieskolns utbildning och sk lolj Skollg och fi)rordningr från Sttens Skolverk. John Buergymnsiet är huvudmn och utbildningsmordnre. Delr v lärlingsutbildningen är ñrlgd till Siggslongen med villkor enligt nednstående. 2. Utbildning på företg Lärlingsutbildning omfttr 2-3 dgr per veck(efter överenskommelse) och motsvrr 1250 gymnsiepoäng. Specifiktion på kurser/ innehåll som görs på rbetspltsen finns i individuell studiepln/poängpln som bifogs utbildningskontrktet für respektive elev. 3. Arbetsm ljö Företget sk gentemot eleven uppfyll sin skyldigheter enligt gällnde rbetsmiljölgstiftning. Elev likställs med rbetstgre vid tillämpning v rbetsmiljölgen och fürordning om minderårig i rbetslivet. (AFS 1996:l med ändringr i AFS 2000:31). Såväl skol som loretg sk se till tt eleven hr nödvändig kunskper i rbetsmiljöfrågor. 4. Säkerhetsföreskrifter - Ordningsregler Det åligger ft)retget tt informer om där gällnde ordnings- och säkerhetsfiireskrifter. Informtionen sk ske de lorst dgm v elevens prktiktid på foretget. Skolns ordningsregler sk också gäll på rbetspltsen. 5. Kvlitetssäkring Skoln àger râtt ttpä rbetspltsen utöv tillsyn v såväl elevens verksmhet som själv rbetspltsen. Lärlingsutbildning ingår i skolns ordinrie utvärderings system. 6. Hndledre Lärlingsutbildningen genomförs v en ftir ändmålet utsedd hndledre. Hndledre lägger i smverkn med skoln upp utbildning på rbetspltsen smt lämnr underlg fiir betygsättning och närvroredovisning. Hndledre sk h nödvändig kunskp och erfrenhet och i övrigt bedöms lämplig lor uppdrget. Hndledre deltr i hndledrutbildning nordnd v skoln.

22 7. Elevsttus Skoln hr huvudnsvr fiir eleven, även under lärlingsutbildningen. Härv foljer tt eleven ej är nställd v füretget och ej hr rätt till lön. Ovnstående nämnd fiirordning: SFS nr:2007:1349, gör det också möjligt ft)r ungdomr tt ftiren en nställning som syftr till yrkesutbildning med studier i viss ämnen. I det fllet är det lämpligt tt fiiretget svrr for vtlet. 8. Arbetstider Arbetspltsens rbetstider skll tillämps med hänsyn till Arbetsmiljölgen. Skolhuvudmnnen ñr enligt ftirordning: SFS nr:2007:1349 beslut om utbildningen sk bedrivs på ndr tider än som gäller i Gyrnnsiefiirordningen 3 kp $ I och 2. Eleven fiiljer sin hndledres schem där så är möjligt. Ledigheter och lov ftiljs i övrigt enligt skollg och skolns plnering. 9. Utrustn ng Arbetspltsen tillhndhåller lokler, verktyg, utrustning/ ev. rbetskläder enligt överenskommelse. Skoln står ftir ev. extrkostnder i smbnd med dett. 10.Försäkringsskydd Skoln nsvrr fi)r tt eleven omftts v ett fullgott fürsäkringsskydd vseende person- och skfürsäkring smt fiirsäkring om tredje mn under utbildningstiden. Dett gäller under ftirutsättning tt skdn inte orskts v grov oktsmhet eller vsiktlig ftirstörelse. 11.Byte v plts För tt b e v lärlingsplts sk kunn vr möjlig, sk smråd äg rum melln rbetsplts, skol och elev (for omyndig elev sk målsmn delt). Byte kn ske p g svårighet ttpâ fiiretget få dekvt träning enligt kursmålen, olämplighet für yrket, olämpligt uppfornde Utb ld n i ngskontrkt Utbildningskontrktet skrivs melln skolhuvudmnnen, foreträdre für den eller de rbetspltser eleven gör sin utbildning på och elev (ftir minderårig elev skriver målsmn under). Där specificers ntl kurser/delr v kurser och omfttning v utbildningen som sk genomfürs smt nsvr hos respektive prt for tt dett utft)rs. I kontrktet sk frmgå vilken lärre och vilken hndledre som är nsvrig ftir lärlingsrbetspltsen. l3.sekretess Företget sk folj gällnde regler ftir personuppgifter såirskilt sådn som är v känslig rt. Företgetlhndledren får inte lämn ut informtion som kn vr till nckdel für eleven (SFS1980:100) Dett vtl hr upprättts i fy. exemplr vrv prtern tgit ett vrder.

23 För John Buergymnsiet För Siggslongen Tommy Grveus Mirelle Cords Ingrid Cöster Elev Stin Jnsson Hndledre