Brukartid i fokus. Ett sätt att mäta effektivitet i kommunal verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brukartid i fokus. Ett sätt att mäta effektivitet i kommunal verksamhet"

Transkript

1 r14 Brukartid i fokus Ett sätt att mäta effektivitet i kommunal verksamhet

2

3 Brukartid i fokus Ett sätt att mäta effektivitet i kommunal verksamhet Metoder och erfarenheter i kvalitetsarbetet Nr 14

4 Sveriges Kommuner och Landsting 2007 ISBN: Upplaga: ex Produktion: Ordförrådet Tryck: åtta.45

5 Förord Kan man genom att utgå från brukaren och mäta servicetiden utveckla professionen, öka effektiviteten och hitta nya sätt att arbeta? Kan ett ökat brukarfokus frigöra mer tid för den man är till för? Kan mätning av brukartid vara ett sätt att ta fram resultatmått som kan användas till att utveckla, leda och styra verksamheten? Inom den privata sektorn är effektivitet och produktivitet sedan lång tid tillbaka etablerade begrepp. De utgör viktiga faktorer för att tillhandahålla bättre och fler produkter/tjänster för mindre resurser. Inom offentlig sektor har dessa begrepp först på senare år börjat användas i styr- och ledningssammanhang och de inledande frågeställningarna diskuteras allt mer. Inom den primärkommunala verksamheten finns det stora kunskapsluckor när det gäller att beskriva och följa utvecklingen av effektivitet och produktivitet kopplade till resultat och tjänsternas kvalitet. För att ta sig an utmaningen att utveckla denna dimension krävs sannolikt ett förändrat fokus samt nya metoder för att mäta och värdera verksamhetens resultat. En viktig utgångspunkt är att arbetet utgår från den tjänsten riktar sig till, brukaren. Mot bakgrund av ovanstående resonemang startade Sveriges Kommuner och Landsting hösten 2005 upp projektet Brukartid. Målet har varit att fokusera på den arbetstid som åtgår för att producera en specifik tjänst istället för att utgå från vad tjänsten kostar. Inom kommunal verksamhet kan man förenklat påstå att produktionen av tjänster kan påverkas av tre faktorer; öka eller minska arbetsinsatsen (antal arbetade timmar), öka eller minska produktiviteten (produktion per arbetad timme) och slutligen öka eller minska kvaliteten på de tjänster man tillhandahåller. Projektet Brukartid har valt att åskådliggöra produktionen genom att dels mäta tiden som ägnas åt brukaren, direkt och indirekt, dels genom att mäta övrig tid. Syftet har varit att deltagande kommuner ska föra diskussioner kring innehåll och disponering av tid mellan dessa huvudindelningar. För att kunna fullfölja de resonemang som då förts har kvalitetsdimensioner på tjänsterna lyfts in och värderats. Gemensamma mått på kvalitet har däremot inte samordnats inom projektets ram, till stor del beroende på den heterogena sammansättningen av verksamheter som medverkat.

6 I denna skrift presenteras brukartidsmätningar som metodik men även resultat från mätningarna och förbättringssteg som tagits bland de medverkande kommunerna i projektet. Brukartidsprojektet avslutades under våren I projektet Brukartid medverkade sju kommuner som slutförde arbetet. Dessa var Eskilstuna, Haninge, Kinda, Kungsbacka, Mora, Partille och Sollentuna. Företaget Almhem Consulting medverkade med utbildningsinsatser kring ledarskap och förändringsprocesser. Ett stort tack för det arbete som lagts ned och det engagemang som kännetecknat samtliga medverkande i projektet. Skriften har sammanställts av Leif Eldås och Gunnar Gidenstam. Lennart Hansson Sektionen för Demokrati och Styrning Sveriges Kommuner och Landsting

7 Innehåll Produktivitet och effektivitet Abstrakta begrepp i kommunal verksamhet?...6 Förstudie till projektet... 6 Komponenter i kommunens styrprocess... 8 Det krävs nya metoder och förändrat fokus Att mäta brukartid Ett sätt att lägga fokus på produktivitets- och effektivitetsaspekter inom kommunens service Ett underlag för att diskutera och förankra brukartid i Din kommun...11 Upplägget kring projekt Brukartid Deltagande kommuner och verksamheter...13 Politisk styrgrupp...13 Projektets syfte och mål...14 Metoden som användes i projekt Brukartid Enkel metod utan behov av tekniska hjälpmedel...15 Rubriker som passade alla verksamheter...15 Registreringen av arbetstid...15 Jämförbarhet mellan yrkesgrupper och verksamhetsområden...15 Metoden som stegvis process...16 Resultat från projekt Brukartid Resultatjämförelser...19 Resultat och exempel från påbörjat förbättringsarbete Sammanfattande diskussion...26 Litteratur...29 Bilagor...30

8 Produktivitet och effektivitet Abstrakta begrepp i kommunal verksamhet? Begrepp som produktivitet och effektivitet förekommer sällan inom den kommunala tjänsteproduktionen och har tidigare betraktats som abstrakta begrepp att använda. Frågor som berör insatsen av resurser och vad man får för dessa resurser finns dock alltid närvarande i den kommunala verksamheten. Idag finns inget enhetligt sätt att hantera dessa frågor inom kommunal ledning och styrning. Värderingen av hur insatta kostnader relaterar till tjänsternas kvalitet varierar från en kommun till en annan. Under senare år har allt fler förfrågningar från kommuner kommit till Sveriges Kommuner och Landsting, där man ber förbundet att stödja arbetet med att ta fram arbetssätt och modeller som beaktar effektivitets- och produktivitetsaspekter i kommunal verksamhet. Förstudie till projektet För att få en tydligare nulägesbild av hur kommuner och landsting tar sig an effektivitets- och produktivitetsaspekter och vilka praktiska erfarenheter som finns, genomfördes en förstudie till projekt Brukartid. Studien visade att det generellt sett finns få erfarenheter kring olika metoder och tekniker för att beskriva, mäta och utveckla produktiviteten och effektiviteten inom kommunens, men även inom landstingets, tjänsteproduktion. En stor del av kommunernas och landstingens arbete som berör ovanstående frågeställningar utgår från central statistik som exempelvis Vad kostar verksamheten i din kommun?, NYSAM-statistik eller statistik från Socialstyrelsen. Med den typen av underlag blir analyserna i dagsläget mycket grova och ofullständiga, vilket gör att de endast fyller en begränsad funktion i ett styr- och ledningsperspektiv. Det statistiska underlagets kvalitet och form fungerar inte heller som en drivkraft för att stimulera och väcka engagemang för att lokalt arbeta med utveckling och förbättringar. Det finns dock starka skäl att fortsätta utveckla olika former av gemensamt nationsövergripande statistiskt material, men i dagsläget är sådant material främst använd- KOMREV Kartläggningsarbete Resursutnyttjande inom den kommunala tjänsteproduktionen 6 Brukartid i fokus

9 bart för kommunövergripande analyser och har lågt värde för att utgöra underlag för en diskussion kring exempelvis en enskild förskolas eller ett särskilt boendes faktiska effektivitet. Det finns exempel på mätningar som går att använda för att jämföra insatser och behov av personal på enhetsnivå i verksamheten. Inom både särskilt boende och inom hemtjänst finns modeller för att beräkna vårdtyngd. Modellerna är som alla modeller en förenkling av en komplex verklighet och ger inte exakta svar om vilken personalstyrka som krävs på varje arbetsplats i varje situation. Förstudien visar även på att det finns flera exempel där arbetstid har undersökts och analyserats. Dessa arbetstidsmätningar har alltid varit riktade till specifika yrkesgrupper och de har inte kunnat överföras till andra yrken eller användas för att undersöka arbetstid utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Många kommuner använder inom hemtjänst tiden som faktor för att fördela resurser inom hemtjänsten. Man utgår då oftast från den av biståndsbedömningen beviljade tiden och mäter utförd tid som sedan jämförs med den tid som beviljats. Nacka, Linköping och Falun är några kommuner som arbetat med tidmätningar inom äldreomsorgen. Inom de jämförande kommunnätverk som drivs under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting har några enstaka mätningar av arbetstidens fördelning gjorts för hemtjänstpersonal och för lärare. Bland annat har de jämförande kvalitetsnätverken Bergslagen och Västkust gjort mätningar inom båda dessa yrkesgrupper. Fokus i dessa tidmätningar har legat på den tid som kommer brukaren till del. Resultaten indikerar dels att denna tid i många fall är lägre än 50 % av den totala arbetstiden, dels att den varierar stort mellan olika enheter inom samma kommun. Sveriges Kommuner och Landsting tog för några år sedan fram en modell för kartläggning av arbetstidens fördelning för undersköterskor och vårdbiträden inom kommunernas äldreomsorg och LSS-verksamheter. Studier genomfördes framförallt år 2003 och Jämförelser gjordes även i något fall med liknande yrkesgrupper inom landstinget. Svenskt näringsliv gjorde 2005 en studie kring hur effektivt resurser användes i tre kommuners grundskolor; Arvika, Botkyrka och Nacka. I denna studie mättes bl.a. den tid som lärare lägger på undervisning. I Stockholms Stad har det under senare år gjorts några mätningar av hur lärarna i ett antal olika skolor använder sin arbetstid. Det finns flera företag som marknadsför produkter som underlättar mätning och registrering av hur arbetstiden fördelas. Handdatorer och mobiltelefoner kan ex- Brukartid i fokus 7

10 empelvis användas som redskap. Denna teknik utvecklas hela tiden. Verktyg och programvara blir dessutom mer och mer användarvänliga. Komponenter i kommunens styrprocess För att koppla det tidigare resonemanget kring produktivitet och effektivitet till kommunens verksamhet kan det vara på sin plats att reflektera över styrprocessen. Bild 1 ger en förenklad sammanfattning av kommuners styr- och uppföljningsprocess utifrån uppdrag, produktionsprocess och resultat. Dessa tre komponenter måste finnas med i styr- och uppföljningskedjan för att en kommun ska ha kontroll över produktionen. Vi gör nedan några korta reflektioner av styrkor och utvecklingsområden kopplade till respektive komponent. Utvecklingsområden som också ger en bakgrund till projekt Brukartids uppkomst. Bild 1 Komponenter i kommunens styrprocess Uppdrag Produktionsprocess Resultat Vad ska vi göra? Ekonomi, kvalitet, volym Hur ska vi göra? Arbetsmiljö, kompetens, arbetstid m.m. Vad gjorde vi? Ekonomi, kvalitet, volym Uppdraget Under slutet av talet och början av 2000-talet har svenska kommuner utvecklat sin ekonomistyrning. De ekonomiska målen i budget har under senare år blivit tydligare och uppföljning/kontroll av budgetmål är generellt sett väl utvecklat. Men de ekonomiska målen anger bara vad produktionen av tjänster får kosta och måste kompletteras med vad som ska produceras och till vilken kvalitet. När det gäller denna form av mål har svenska kommuner generellt sett inte nått samma tydlighet. Det är svårare att sätta målnivå för exempelvis god omsorg, undervisning och socialtjänst än att sätta en prislapp för vad servicen får kosta. Den privata sektorn har en längre tradition av att tydliggöra kostnad och kvalitet utifrån ett marknadsekonomiskt perspektiv. Lika viktigt som det är för ett företag att planera in en god kvalitet i sina produkter bör det vara för en kommun att bygga in en kvalitativ målbild redan i budgetprocessen för det kommande året. Den nya lagen om god ekonomisk hushållning har i detta sammanhang ökat kraven på att kommunerna 8 Brukartid i fokus

11 måste koppla ihop den ekonomiska budgeten med vad och till vilken kvalitet servicen faktiskt ska produceras för de pengar som finns anslagna. Produktionsprocess med brukarfokus Produktionsprocessen i kommunen motsvaras av hur de anställda i kommunen är organiserade och utför sina tjänster. I detta sammanhang gäller det att på ett effektivt sätt utnyttja de resurser som står till förfogande för att erbjuda så bra tjänster som möjligt. För att åstadkomma detta handlar det inte enbart om att arbeta snabbare och hinna utföra mer, utan snarare om att utveckla arbetssättet och fokusera på det uppdrag man har att utföra. Det som utgör kärnan i uppdraget och verksamheten, är att skapa ett värde för brukaren. För att utveckla och förbättra arbetssättet måste de anställda i organisationen dels ha en god kunskap om målet med verksamheten, dels måste de veta hur man ska arbeta som grupp och som enskild individ. När det gäller arbetssätt så måste personalen hela tiden utgå från det som är värdeskapande för brukaren. När det gäller att skapa ett förbättringsarbete måste de anställda ges tid för att diskutera och möjlighet att själva utveckla arbetsmetoder och system. För att kunna göra detta krävs ett engagemang hos både ledning och anställda. Dessutom behövs verktyg och rutiner som beskriver och strukturerar det dagliga arbetet. I detta sammanhang har projektet Brukartid en viktig ingång. Att låta de anställda själva mäta hur de använder sin arbetstid är en mycket viktig källa för att öka kunskapen och samtidigt kartlägga enhetens arbetssätt, vilket även öppnar upp för ifrågasättande och möjlighet till utveckling. En annan viktig ingång är att fokus på brukartid lyfter frågor kring just kärnuppdraget och att skapa värden för brukaren. Resultat Resultat från det arbete som utförs kopplat till de mål som satts upp är kanske det viktigaste underlaget i en fungerande styr- och uppföljningsprocess. Allt arbete som utförs kan beskrivas utifrån kostnader, produktionsvolym och kvalitet. Kommunens produktion utgörs i de flesta fall av tjänster som lämnas till kommuninvånarna. Det gör att det finns möjlighet att värdera tjänsterna subjektivt (exempelvis genom att mäta brukarnöjdhet) och objektivt (exempelvis genom antal handlagda ärenden, betyg och genomsnittlig väntetid). En stor utmaning som svenska kommuner står inför är att tydligare kunna synliggöra sin produktion med fler kvantifierbara resultatmått som omfattar hela tjänsten, vilket även innefattar kvalitativa aspekter. Med kvalitativa aspekter avses då inte Brukartid i fokus 9

12 bara att mäta hur nöjda brukarna är med tjänsten, utan exempelvis hur bra tjänsten är i ett jämförande perspektiv. Det gäller då att kunna jämföra resultat över tid i den egna kommunen men även med andra kommuner i Sverige. En förutsättning är då att mäta på ett likartat sätt så att jämförelserna inte kan ifrågasättas. I detta sammanhang kan mätandet av brukartid vara en viktig resultatparameter. Genom att betrakta och redovisa den tid som tillfaller brukaren bidrar man till att lyfta en viktig kvalitativ aspekt på tjänsten utifrån ett brukarperspektiv. Det krävs nya metoder och förändrat fokus Som tidigare nämnts är effektivitet och produktivitet sedan lång tid tillbaka etablerade begrepp inom den privata sektorn. Inom offentlig sektor har dessa begrepp först på senare år börjat diskuteras och användas i styr- och ledningssammanhang. Utifrån analyser av ett 60-tal kommuner som genomfört utvärderingar enligt Kommunkompassen 2 påvisas generellt sett stora kunskapsluckor när det gäller att redovisa och följa utvecklingen av effektivitet och produktivitet. För att kunna mäta dessa parametrar måste kommunerna redovisa uppnådda resultat där tjänsternas kvalitet är en viktig aspekt. De resultatbilder som de flesta kommuner idag använder för att beskriva sin tjänsteproduktion bygger framförallt på ekonomi och volymer. För att komplettera den generella resultatbilden krävs ett förändrat fokus samt nya metoder för att mäta och värdera verksamhetens resultat. En viktig utgångspunkt när det gäller att redovisa resultat är att utgå från serviceorganisationens yttersta länk samt den tjänsten riktar sig till, brukaren. Det är det perspektivet som utgör ett av kärnvärdena i projekt Brukartid och som genomgående präglar denna skrift Brukartid i fokus

13 Att mäta brukartid Ett sätt att lägga fokus på produktivitets- och effektivitetsaspekter inom kommunens service Ett underlag för att diskutera och förankra brukartid i Din kommun Mot bakgrund av resonemanget i föregående kapitel har projekt Brukartids ingång varit att kartlägga olika arbetsplatsers och yrkesgruppers arbetstid för att i steg två starta en diskussion som berör produktivitet och effektivitet. Följande punkter har legat som utgångspunkt för att förankra projektet och valet av att mäta brukartid som en ingång till att diskutera dessa svårgripbara begrepp. Personalkostnader utgör % av kommunens kostnader. Möte mellan personal och brukare skapar kvalitet i tjänsten % av kommunernas verksamhetsbudget består av vård, social omsorg och utbildning, där mötet med brukaren är centralt. För att kunna diskutera förbättringsarbete måste det finnas mer kunskap kring hur vi arbetar idag. En princip för att skapa engagemang i projektet både hos kommunledning och hos den medverkande servicepersonalen har varit att inte skriva någon på näsan vad som är rätt fördelning av arbetstid. Brukartidsprojektet har istället inriktat sig på att det är en nödvändighet att veta hur arbetstiden fördelas och att det även är en nödvändighet att kunna motivera den faktiska fördelning som finns. Genom jämförelser med andra kan det uppstå frågor som skapar diskussion och lärande. Detta kan i sin tur starta upp ett förändringsarbete som leder till smartare sätt att använda arbetstiden för att i sin tur producera bättre tjänster för brukarna. För att skapa en förståelse för det resonemang som berörts ovan kan följande grundläggande frågor diskuteras: Är det rimligt att inte kunna svara på vad vi gör på vår arbetstid?... att vi inte kan visa medborgarna vad de får för sina skattekronor? Brukartid i fokus 11

14 ... att inte mäta vad våra tjänster innehåller?... att inte säga att saker går att göra bättre?... att påstå att ökade resurser alltid ger bättre kvalitet?... att politiken inte ska bestämma vad verksamheterna ska göra? Brukartid Det handlar inte om att springa fortare utan om att arbeta smartare. Vi måste våga ifrågasätta vårt nuvarande sätt att arbeta. Vi måste kunna motivera vårt sätt att arbeta. 12 Brukartid i fokus

15 Upplägget kring projekt Brukartid Deltagande kommuner och verksamheter Projekt Brukartid 3 genomfördes från hösten 2005 till sommaren Projektet leddes av två projektledare från Sektionen för demokrati och Styrning, Sveriges Kommuner och Landsting. I projektstarten medverkade 10 kommuner uppdelade på två nätverk. Sju kommuner fullföljde projektet, dessa var Eskilstuna, Haninge, Kinda, Kungsbacka, Mora, Partille och Sollentuna. Tabell 1 Verksamheter som omfattades av projektet Särskilt boende inom äldreomsorg Biståndshandläggning (LSS och socialtjänst) Särskilt boende inom LSS-verksamhet Arbetsterapi Hemtjänst inom äldreomsorg Teknisk service fritidspersonal Hemtjänst inom LSS-verksamhet Förskola Sjukgymnastik Grundskola Sjuksköterskor Gymnasium Socialtjänst Politisk styrgrupp Ett krav för medverkan i projektet var att de medverkande kommunerna utsåg representanter till en politisk styrgrupp som ledare av projektet. Ytterligare ett krav var att dessa representanter skulle utses ur kommunstyrelsen. Erfarenheter har visat att det är viktigt att det finns en kommunövergripande förankring och styrning hos de medverkande kommunerna. Den politiska styrgruppen träffades en gång i halvåret under projektperioden. Dess uppgift var att ange riktningen i arbetet utifrån de resultat som stegvis rapporterades under projektets gång. 3 En mer detaljerad beskrivning av projektet finns att hämta på Brukartid i fokus 13

16 Projektledargrupp En projektledargrupp med 1 2 representanter från varje kommun ansvarade för att driva projektet i respektive kommun samt att delta i en gemensam projektledargrupp som på styrgruppens uppdrag drev projektet framåt. Projektets syfte och mål En rad syften och mål formulerades vid starten. Ett viktigt mål var att ta fram och säkerställa en generell mätmetodik kring arbetstidsfördelning. Ett annat var att genomföra mätningar av arbetstid och via resultatet möjliggöra jämförelser mellan kommuner och verksamheter. Det fanns en tydlig viljeinriktning från den politiska styrgruppen att analysera och diskutera resultaten utifrån aspekterna produktivitet, effektivitet och kvalitet. 14 Brukartid i fokus

17 Metoden som användes i projekt Brukartid Enkel metod utan behov av tekniska hjälpmedel Grundtanken i projektet var att metoden att mäta arbetstid skulle vara enkel och inte kräva några tekniska hjälpmedel. Tekniska hjälpmedel i detta sammanhang kan exempelvis vara handdatorer eller utvecklade mobiltelefoner. Metoden som användes i projektet byggde istället på varje anställds egen uppskattning av arbetstiden uppdelad i 10-minutersintervall och bokföring med papper och penna. Rubriker som passade alla verksamheter Varje verksamhet har sina egna arbetsprocesser och centrala begrepp. En utmaning vid projektstarten var att hitta ett antal givna rubriker som var tillämpliga för alla verksamheter. Utgångspunkten i projektet var att kartlägga arbetstiden med fokus på att skapa mervärden för brukaren. Utifrån det användes tre huvudrubriker; direkt brukartid, indirekt brukartid och annan tid. Registreringen av arbetstid Blanketterna som användes för tidsregistreringen var i Excelformat. De var utformade så att respektive verksamhet, utifrån den gemensamma ramen, kunde fylla på med egna underrubriker med koppling till de verksamhetsspecifika arbetsuppgifterna. Jämförbarhet mellan yrkesgrupper och verksamhetsområden Ett huvudsyfte i projektet var att jämföra mätningar över tid inom den egna verksamheten (t.ex. hemtjänst) i en kommun, samt att möjliggöra jämförelser med andra liknande verksamheter i andra kommuner. Det visade sig dock att den gemensamma rubriksättningen även möjliggjorde jämförelser med andra verksamhetsområden. Brukartid i fokus 15

18 Projektet medgav således möjlighet att diskutera brukartid mellan så olika verksamheter som hemtjänst, socialtjänst, grundskola och teknisk service. Metoden som stegvis process Urvalsprocessen Det första steget i mätprocessen var att bestämma vilken verksamhet som skulle undersökas och vilka av de anställda som skulle delta. Erfarenheterna visar att det är en fördel att så många som möjligt omfattas. Det är viktigt att skapa diskussioner utifrån resultatet och ska dessa leda till ett konkret förbättringsarbete är allas delaktighet en viktig förutsättning. Det är också viktigt att fundera på eventuell uppdelning mellan olika yrkeskategorier inom en verksamhet. Frågor som kan ställas är om administrativ personal och chefer ska ingå eller om de ska mätas för sig själva. Utgångspunkten för ställningstagandet bör vara att man ska kunna jämföra sig internt men även med andra likvärdiga verksamheter. Information och förankring Projektets erfarenheter visar att det är helt avgörande att mätningen är förankrad hos de anställda. Det är mycket viktigt att de känner sig delaktiga och engagerade i mätningen, resultatsammanställningen och analysen. De som ska medverka måste vara införstådda med att det är de själva som äger resultatet. Ägande i detta sammanhang innebär att det är de anställda som i första hand har företräde när det gäller att tolka och värdera det resultat som sammanställs. En god idé kan vara att i början samla alla som deltar i mätningen och informera om syfte, metodik med mera. Rubriksättning och förklaring Den övergripande rubriksättningen som använts i projektet är generell men det kräver att man tydligt definierar och förklarar vad rubrikerna står för. Det gäller naturligtvis även de lokalt framtagna underrubrikerna. Det är vidare viktigt att klargöra vad som avses med exempelvis jourtid eller förtroendetid och enas kring en gemensam definition. De övergripande rubriker för arbetstid som använts i projektet är direkt brukartid (möte med brukare), indirekt brukartid och annat. Den högre upplösningen under varje rubrik presenteras i bilaga 1 i denna skrift. Ett exempel på yrkesgruppsanpassade rubriker redovisas i bilaga Brukartid i fokus

19 Bestämma mätperiod Erfarenheterna från projektet visar att en mer omfattande mätperiod ökar trovärdigheten i resultatet. Längden av mätperioden påverkar således resultatets validitet. Mot långa mätperioder talar en ökad arbetsinsats. I projektet enades kommunerna om att två veckor var en lämplig mätperiod. Perioden är speciellt anpassad utifrån mätningar som omfattar många anställda. För verksamheter med få anställda, t.ex. sjukgymnaster, kan det vara en fördel att öka mätperioden någon vecka eller alternativt göra återkommande tvåveckorsmätningar som sedan adderas ihop. Genomföra mätning Det är viktigt att informationen om förutsättningar kring mätningen är väl känd. Tydlighet, enkelhet, struktur och pedagogisk form är ledord. Det är en fördel om någon på varje arbetsplats finns tillgänglig om frågor eller problem uppstår under mätperiodens gång. Sammanställa resultat Erfarenheter från projektet visar att arbetet med att sammanställa de ifyllda blanketterna bör läggas på en person i kommunen. En samordnad sammanställning gör att en person får en övergripande bild. Den personen har också möjlighet att upptäcka felaktigheter i materialet och därmed möjlighet att justera fel och lösa problem. En av kommunerna i projektet Brukartid, Eskilstuna, gjorde om registreringsblanketten i ett format så att denna gick att scanna in och därigenom sammanställa i ett IT-baserat enkäthanteringssystem. En sådan modell sparar givetvis mycket arbetstid i sammanställningsfasen. Analys Det är av största vikt att de som deltagit i mätningen själva ansvarar och äger analysen av de mätresultat som framkommer. Lika viktigt är det att kommunerna och verksamheterna utifrån sina egna förutsättningar driver det förbättringsarbete som resultaten pekar på. Projektet valde att inte anvisa en enhetlig modell för hur detta arbete ska genomföras. De medverkande kommunerna tog sig an detta arbete utifrån egna förutsättningar och på olika sätt. Förbättringsarbete och lärande genom jämförelser Ett av projektets mål var att mätningen och dess resultat skulle initiera och stödja ett lokalt förbättringsarbete. Målet nåddes så till vida att alla kommuner startade upp förbättringsprocesser. Det skedde genom att resultatet från tidmätningarna analyserades och diskuterades samt att mål sattes upp för förbättringar utifrån ett Brukartid i fokus 17

20 brukarperspektiv. Flera av kommunerna hann även genomföra förbättringsåtgärder innan projektet avslutades. Som stöd för dessa processer genomfördes två utbildningstillfällen för chefer och anställda i de medverkande verksamheterna. Fokus vid utbildningarna var förändringsprocesser och vad som krävs av ledare och medarbetare för att förändringsprocesserna ska bli framgångsrika och leda till förbättringar. Vid de två utbildningstillfällena samarbetade Sveriges Kommuner och Landsting med företaget Almhem Consulting. En viktig drivkraft i projektet var att olika verksamheter och kommuner träffades för att jämföra resultat och lära av varandra. Erfarenheterna visar att det är viktigt att skapa mötesplatser för dem som deltar i mätningarna även om man representerar olika verksamhetsområden eller olika yrkesgrupper. 18 Brukartid i fokus

21 Resultat från projekt Brukartid Mätresultaten i detta kapitel presenteras i diagramform. Dessa diagram kan tjäna som ett intressant jämförelsematerial om någon kommun vill gå in och göra mätningar med inom projektet likvärdiga yrkesgrupper. Diagrammen har i projektet använts som diskussionsunderlag inom respektive kommun och yrkesgrupp. Utgångspunkten har varit att kommunerna har jämfört sig med varandra. Där det har funnits påtagliga skillnader har diskussioner mellan kommuner och mellan verksamheter lett till ett lärande erfarenhetsutbyte och ett ifrågasättande av det egna sättet att arbeta. Det finns många exempel på där jämförandet och erfarenhetsutbytet lett till ett förändrat och utvecklat arbetssätt, som i huvudsak syftat till att öka den direkta brukartiden. I diagrammen redovisas i flertalet fall medelvärdet från de två första mätningarna som genomfördes i projektet. Flera av yrkesgrupperna genomförde även en tredje mätning. Den tredje mätningen syftade till att verifiera förändringar som kunde kopplas till det förändringsarbete som genomfördes efter den andra mätningen. Resultatjämförelser Diagram 1 Jämförelse mellan yrkesgrupper (andel i procent) Direkt brukartid Indirekt brukartid Annan tid Förskola Särskilt boende Hemtjänst, hemvård etc. Grundskola F-9 Gymnasium Sjukgymnaster Biståndshandläggare Socialsekreterare Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Fritid - teknisk service Brukartid i fokus 19

22 Efter den första mätningen menade flera yrkesgrupper att de veckor som användes var extremt belastade på grund av sjukdom, utbildningar, ändrade scheman, m.m. Resultatet var således missvisande enligt många. Den andra mätningens resultat visade inte på någon större förändring avseende arbetstidsfördelning. Inom nästan samtliga yrkesgrupper skedde mellan den första och andra mätningen ingen förändring som översteg 4 % mellan de tre kategorierna direkt brukartid, indirekt brukartid och annan tid. En tolkning av detta är att extrema situationer alltid förekommer och inte påverkar resultatet utslaget på hela arbetslaget, enheten eller förvaltningen. Antalet personer som medverkade inom respektive yrkesgrupp varierade kraftigt. Projektets slutsats är att resultatets trovärdighet ökar ju fler medarbetare och enheter/grupper som deltar i mätningen. En tolkning av resultatet på denna aggregerade nivå visar att redan efter två mätningar har man väl ringat in yrkesgruppens profil när det gäller fördelningen av arbetstid. Ett mycket intressant resultat som lett till diskussioner och förändringar är de relativt stora variationerna inom en och samma yrkesgrupp. Variationerna påvisas dels mellan olika kommuner och dels mellan olika arbetsplatser inom samma kommun. Resultat och exempel från påbörjat förbättringsarbete I följande avsnitt redovisas resultat från mätningarna inom respektive yrkesgrupp och medverkande kommun samt exempel på förbättringsarbete som påbörjats med anledning av att resultaten analyserats och diskuterats. Det finns ofta tydliga skillnader i mätresultat mellan olika kommuner. Erfarenheter från projektet har visat att skillnaderna väcker ett antal olika frågor som kan leda till intressanta jämförelser och möjlighet till lärande. Frågor som exempelvis kan ställas är: Beror skillnaderna på tillfälligheter eller finns det olikheter i sättet att arbeta? Har skillnaden i fördelning av tid i de olika kategorierna brukartid, indirekt brukartid och annan tid betydelse för hur bra kvaliteten är på tjänsterna? Leder mer brukartid till nöjdare kunder/brukare? Är fördelningen på kategorierna ett resultat av en medveten strävan eller är det slumpen som styr? 20 Brukartid i fokus

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare

Läs mer

Brukarundersökning 2010

Brukarundersökning 2010 Brukarundersökning 2010 Under 2010 har olika brukarundersökningar gjorts inom VoO för att mäta hur nöjda brukarna är och hur de grundläggande behoven uppfylls inom de olika verksamhetsområdena. Denna sammanställning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Brukarundersökning Bostad med särskild service Brukarundersökning Bostad med särskild service 2016-01-14 KS 2016.356-1 UNDERRUBRIK Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014

22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014 22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014 Peter Lönn Vice stadsdirektör i Göteborgs stad Sven-Martin Åkesson Konsult inom ledning och styrning Andreas Brandin Affärsområdeschef på Stratsys Malin

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Dokumentationsriktlinjer

Dokumentationsriktlinjer Dokumentationsriktlinjer 2015-09-17 Sammanfattning/syfte. Syftet med dessa dokumentations riktlinjer är att du som medarbetare ska få vägledning i arbetet med dokumentation. Som medarbetare är du skyldig

Läs mer

Ständiga Förbättringar - Förslag till projektplan

Ständiga Förbättringar - Förslag till projektplan Sveriges PROJEKTPLAN 2013-02-05 1 (5) MOTALA KOMMUN Kommunsty relsen och Pe rs on aln äm nde n Ekonomi och styrn ing Demokrati och styrn ing 2013-02- 27 Lars Strid, Gun nar G idenstam, Le if Eldås Diari

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Sammanställning handlingsplaner från medarbetarenkät 2014

Sammanställning handlingsplaner från medarbetarenkät 2014 Handläggare Anita Jönsson Tfn 0142-850 78 Kommunstyrelsens förvaltning 1(5) Tjänsteskrivelse 2015-08-31 KS/2015:28 Kommunstyrelsen Sammanställning handlingsplaner från medarbetarenkät 2014 Samtliga förvaltningar

Läs mer

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010

Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010 INFORMATION 1 (10) Vår handläggare Lena Andreasson, förvaltningschef Vård- och omsorgsnämnden Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010 Förord från

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen VaraLean Förbättringsarbete i vardagen Maria Viidas, Kvalitetschef Kort om mig Pedagogen Göteborg Högskolan Väst Högskolan i Borås Karlstads Universitet Upplägg på dagen Vad är lean? Varför nu? (Hur) hänger

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Klagomålshantering. Kommungemensamma rutiner Vägledande information. En informationsskrift till anställda inom Östersunds kommun

Klagomålshantering. Kommungemensamma rutiner Vägledande information. En informationsskrift till anställda inom Östersunds kommun Klagomålshantering Kommungemensamma rutiner Vägledande information En informationsskrift till anställda inom Östersunds kommun Innehåll Vägledande information...3-5 Kommunens klagomålshantering...3 Syfte...3

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016 Politisk handlingsplan Augusti 2015 juni Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet JUNI 2014 JUNI 2015 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Skapa tillgängliga

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

1(7) Riktlinjer för synpunktshantering. Styrdokument

1(7) Riktlinjer för synpunktshantering. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-11-10 203 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning...4 1 Inledning...4 1.1 Definition...4

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Välkommen till Kungsbacka

Välkommen till Kungsbacka Framgångsrikt kvalitetsarbete i offentlig verksamhet En långsiktig och gemensam satsning på förbättringsarbete inom Kungsbackas äldreomsorg Välkommen till Kungsbacka 1 Kungsbacka en del av Halland och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kultur- och fritidsnämndens styrning, uppföljning och kontroll Oxelösunds kommun

Revisionsrapport Granskning av kultur- och fritidsnämndens styrning, uppföljning och kontroll Oxelösunds kommun Revisionsrapport Granskning av kultur- och fritidsnämndens styrning, uppföljning och kontroll Oxelösunds kommun Håkan Lindahl Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Revisionell bedömning 1 2 Bakgrund 1 3

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg

Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg Kvalitetsberättelse 2015 Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015 Planera Förbättra Ansvarsfull Omsorg Genomföra Utvärdera Postadress

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Processledningsmodell för Kungälvs kommun

Processledningsmodell för Kungälvs kommun Processledningsmodell för Kungälvs kommun Anvisning Diarienummer: KS 2016/0898 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beslutad av: Förvaltningsledning Datum för beslut: 2016-08-29 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare:

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun

Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2016-12-12 Kommunledningskontoret HR KSKF/2016:625 Ulrika Jonsson 016-710 73 01 1 (2) Kommunstyrelsens personalutskott Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun 2017-2019 Förslag

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2 Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016 Politisk handlingsplan Augusti 2015 juni Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet JUNI 2014 JUNI 2015 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Skapa tillgängliga

Läs mer

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer