Brukartid i fokus. Ett sätt att mäta effektivitet i kommunal verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brukartid i fokus. Ett sätt att mäta effektivitet i kommunal verksamhet"

Transkript

1 r14 Brukartid i fokus Ett sätt att mäta effektivitet i kommunal verksamhet

2

3 Brukartid i fokus Ett sätt att mäta effektivitet i kommunal verksamhet Metoder och erfarenheter i kvalitetsarbetet Nr 14

4 Sveriges Kommuner och Landsting 2007 ISBN: Upplaga: ex Produktion: Ordförrådet Tryck: åtta.45

5 Förord Kan man genom att utgå från brukaren och mäta servicetiden utveckla professionen, öka effektiviteten och hitta nya sätt att arbeta? Kan ett ökat brukarfokus frigöra mer tid för den man är till för? Kan mätning av brukartid vara ett sätt att ta fram resultatmått som kan användas till att utveckla, leda och styra verksamheten? Inom den privata sektorn är effektivitet och produktivitet sedan lång tid tillbaka etablerade begrepp. De utgör viktiga faktorer för att tillhandahålla bättre och fler produkter/tjänster för mindre resurser. Inom offentlig sektor har dessa begrepp först på senare år börjat användas i styr- och ledningssammanhang och de inledande frågeställningarna diskuteras allt mer. Inom den primärkommunala verksamheten finns det stora kunskapsluckor när det gäller att beskriva och följa utvecklingen av effektivitet och produktivitet kopplade till resultat och tjänsternas kvalitet. För att ta sig an utmaningen att utveckla denna dimension krävs sannolikt ett förändrat fokus samt nya metoder för att mäta och värdera verksamhetens resultat. En viktig utgångspunkt är att arbetet utgår från den tjänsten riktar sig till, brukaren. Mot bakgrund av ovanstående resonemang startade Sveriges Kommuner och Landsting hösten 2005 upp projektet Brukartid. Målet har varit att fokusera på den arbetstid som åtgår för att producera en specifik tjänst istället för att utgå från vad tjänsten kostar. Inom kommunal verksamhet kan man förenklat påstå att produktionen av tjänster kan påverkas av tre faktorer; öka eller minska arbetsinsatsen (antal arbetade timmar), öka eller minska produktiviteten (produktion per arbetad timme) och slutligen öka eller minska kvaliteten på de tjänster man tillhandahåller. Projektet Brukartid har valt att åskådliggöra produktionen genom att dels mäta tiden som ägnas åt brukaren, direkt och indirekt, dels genom att mäta övrig tid. Syftet har varit att deltagande kommuner ska föra diskussioner kring innehåll och disponering av tid mellan dessa huvudindelningar. För att kunna fullfölja de resonemang som då förts har kvalitetsdimensioner på tjänsterna lyfts in och värderats. Gemensamma mått på kvalitet har däremot inte samordnats inom projektets ram, till stor del beroende på den heterogena sammansättningen av verksamheter som medverkat.

6 I denna skrift presenteras brukartidsmätningar som metodik men även resultat från mätningarna och förbättringssteg som tagits bland de medverkande kommunerna i projektet. Brukartidsprojektet avslutades under våren I projektet Brukartid medverkade sju kommuner som slutförde arbetet. Dessa var Eskilstuna, Haninge, Kinda, Kungsbacka, Mora, Partille och Sollentuna. Företaget Almhem Consulting medverkade med utbildningsinsatser kring ledarskap och förändringsprocesser. Ett stort tack för det arbete som lagts ned och det engagemang som kännetecknat samtliga medverkande i projektet. Skriften har sammanställts av Leif Eldås och Gunnar Gidenstam. Lennart Hansson Sektionen för Demokrati och Styrning Sveriges Kommuner och Landsting

7 Innehåll Produktivitet och effektivitet Abstrakta begrepp i kommunal verksamhet?...6 Förstudie till projektet... 6 Komponenter i kommunens styrprocess... 8 Det krävs nya metoder och förändrat fokus Att mäta brukartid Ett sätt att lägga fokus på produktivitets- och effektivitetsaspekter inom kommunens service Ett underlag för att diskutera och förankra brukartid i Din kommun...11 Upplägget kring projekt Brukartid Deltagande kommuner och verksamheter...13 Politisk styrgrupp...13 Projektets syfte och mål...14 Metoden som användes i projekt Brukartid Enkel metod utan behov av tekniska hjälpmedel...15 Rubriker som passade alla verksamheter...15 Registreringen av arbetstid...15 Jämförbarhet mellan yrkesgrupper och verksamhetsområden...15 Metoden som stegvis process...16 Resultat från projekt Brukartid Resultatjämförelser...19 Resultat och exempel från påbörjat förbättringsarbete Sammanfattande diskussion...26 Litteratur...29 Bilagor...30

8 Produktivitet och effektivitet Abstrakta begrepp i kommunal verksamhet? Begrepp som produktivitet och effektivitet förekommer sällan inom den kommunala tjänsteproduktionen och har tidigare betraktats som abstrakta begrepp att använda. Frågor som berör insatsen av resurser och vad man får för dessa resurser finns dock alltid närvarande i den kommunala verksamheten. Idag finns inget enhetligt sätt att hantera dessa frågor inom kommunal ledning och styrning. Värderingen av hur insatta kostnader relaterar till tjänsternas kvalitet varierar från en kommun till en annan. Under senare år har allt fler förfrågningar från kommuner kommit till Sveriges Kommuner och Landsting, där man ber förbundet att stödja arbetet med att ta fram arbetssätt och modeller som beaktar effektivitets- och produktivitetsaspekter i kommunal verksamhet. Förstudie till projektet För att få en tydligare nulägesbild av hur kommuner och landsting tar sig an effektivitets- och produktivitetsaspekter och vilka praktiska erfarenheter som finns, genomfördes en förstudie till projekt Brukartid. Studien visade att det generellt sett finns få erfarenheter kring olika metoder och tekniker för att beskriva, mäta och utveckla produktiviteten och effektiviteten inom kommunens, men även inom landstingets, tjänsteproduktion. En stor del av kommunernas och landstingens arbete som berör ovanstående frågeställningar utgår från central statistik som exempelvis Vad kostar verksamheten i din kommun?, NYSAM-statistik eller statistik från Socialstyrelsen. Med den typen av underlag blir analyserna i dagsläget mycket grova och ofullständiga, vilket gör att de endast fyller en begränsad funktion i ett styr- och ledningsperspektiv. Det statistiska underlagets kvalitet och form fungerar inte heller som en drivkraft för att stimulera och väcka engagemang för att lokalt arbeta med utveckling och förbättringar. Det finns dock starka skäl att fortsätta utveckla olika former av gemensamt nationsövergripande statistiskt material, men i dagsläget är sådant material främst använd- KOMREV Kartläggningsarbete Resursutnyttjande inom den kommunala tjänsteproduktionen 6 Brukartid i fokus

9 bart för kommunövergripande analyser och har lågt värde för att utgöra underlag för en diskussion kring exempelvis en enskild förskolas eller ett särskilt boendes faktiska effektivitet. Det finns exempel på mätningar som går att använda för att jämföra insatser och behov av personal på enhetsnivå i verksamheten. Inom både särskilt boende och inom hemtjänst finns modeller för att beräkna vårdtyngd. Modellerna är som alla modeller en förenkling av en komplex verklighet och ger inte exakta svar om vilken personalstyrka som krävs på varje arbetsplats i varje situation. Förstudien visar även på att det finns flera exempel där arbetstid har undersökts och analyserats. Dessa arbetstidsmätningar har alltid varit riktade till specifika yrkesgrupper och de har inte kunnat överföras till andra yrken eller användas för att undersöka arbetstid utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Många kommuner använder inom hemtjänst tiden som faktor för att fördela resurser inom hemtjänsten. Man utgår då oftast från den av biståndsbedömningen beviljade tiden och mäter utförd tid som sedan jämförs med den tid som beviljats. Nacka, Linköping och Falun är några kommuner som arbetat med tidmätningar inom äldreomsorgen. Inom de jämförande kommunnätverk som drivs under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting har några enstaka mätningar av arbetstidens fördelning gjorts för hemtjänstpersonal och för lärare. Bland annat har de jämförande kvalitetsnätverken Bergslagen och Västkust gjort mätningar inom båda dessa yrkesgrupper. Fokus i dessa tidmätningar har legat på den tid som kommer brukaren till del. Resultaten indikerar dels att denna tid i många fall är lägre än 50 % av den totala arbetstiden, dels att den varierar stort mellan olika enheter inom samma kommun. Sveriges Kommuner och Landsting tog för några år sedan fram en modell för kartläggning av arbetstidens fördelning för undersköterskor och vårdbiträden inom kommunernas äldreomsorg och LSS-verksamheter. Studier genomfördes framförallt år 2003 och Jämförelser gjordes även i något fall med liknande yrkesgrupper inom landstinget. Svenskt näringsliv gjorde 2005 en studie kring hur effektivt resurser användes i tre kommuners grundskolor; Arvika, Botkyrka och Nacka. I denna studie mättes bl.a. den tid som lärare lägger på undervisning. I Stockholms Stad har det under senare år gjorts några mätningar av hur lärarna i ett antal olika skolor använder sin arbetstid. Det finns flera företag som marknadsför produkter som underlättar mätning och registrering av hur arbetstiden fördelas. Handdatorer och mobiltelefoner kan ex- Brukartid i fokus 7

10 empelvis användas som redskap. Denna teknik utvecklas hela tiden. Verktyg och programvara blir dessutom mer och mer användarvänliga. Komponenter i kommunens styrprocess För att koppla det tidigare resonemanget kring produktivitet och effektivitet till kommunens verksamhet kan det vara på sin plats att reflektera över styrprocessen. Bild 1 ger en förenklad sammanfattning av kommuners styr- och uppföljningsprocess utifrån uppdrag, produktionsprocess och resultat. Dessa tre komponenter måste finnas med i styr- och uppföljningskedjan för att en kommun ska ha kontroll över produktionen. Vi gör nedan några korta reflektioner av styrkor och utvecklingsområden kopplade till respektive komponent. Utvecklingsområden som också ger en bakgrund till projekt Brukartids uppkomst. Bild 1 Komponenter i kommunens styrprocess Uppdrag Produktionsprocess Resultat Vad ska vi göra? Ekonomi, kvalitet, volym Hur ska vi göra? Arbetsmiljö, kompetens, arbetstid m.m. Vad gjorde vi? Ekonomi, kvalitet, volym Uppdraget Under slutet av talet och början av 2000-talet har svenska kommuner utvecklat sin ekonomistyrning. De ekonomiska målen i budget har under senare år blivit tydligare och uppföljning/kontroll av budgetmål är generellt sett väl utvecklat. Men de ekonomiska målen anger bara vad produktionen av tjänster får kosta och måste kompletteras med vad som ska produceras och till vilken kvalitet. När det gäller denna form av mål har svenska kommuner generellt sett inte nått samma tydlighet. Det är svårare att sätta målnivå för exempelvis god omsorg, undervisning och socialtjänst än att sätta en prislapp för vad servicen får kosta. Den privata sektorn har en längre tradition av att tydliggöra kostnad och kvalitet utifrån ett marknadsekonomiskt perspektiv. Lika viktigt som det är för ett företag att planera in en god kvalitet i sina produkter bör det vara för en kommun att bygga in en kvalitativ målbild redan i budgetprocessen för det kommande året. Den nya lagen om god ekonomisk hushållning har i detta sammanhang ökat kraven på att kommunerna 8 Brukartid i fokus

11 måste koppla ihop den ekonomiska budgeten med vad och till vilken kvalitet servicen faktiskt ska produceras för de pengar som finns anslagna. Produktionsprocess med brukarfokus Produktionsprocessen i kommunen motsvaras av hur de anställda i kommunen är organiserade och utför sina tjänster. I detta sammanhang gäller det att på ett effektivt sätt utnyttja de resurser som står till förfogande för att erbjuda så bra tjänster som möjligt. För att åstadkomma detta handlar det inte enbart om att arbeta snabbare och hinna utföra mer, utan snarare om att utveckla arbetssättet och fokusera på det uppdrag man har att utföra. Det som utgör kärnan i uppdraget och verksamheten, är att skapa ett värde för brukaren. För att utveckla och förbättra arbetssättet måste de anställda i organisationen dels ha en god kunskap om målet med verksamheten, dels måste de veta hur man ska arbeta som grupp och som enskild individ. När det gäller arbetssätt så måste personalen hela tiden utgå från det som är värdeskapande för brukaren. När det gäller att skapa ett förbättringsarbete måste de anställda ges tid för att diskutera och möjlighet att själva utveckla arbetsmetoder och system. För att kunna göra detta krävs ett engagemang hos både ledning och anställda. Dessutom behövs verktyg och rutiner som beskriver och strukturerar det dagliga arbetet. I detta sammanhang har projektet Brukartid en viktig ingång. Att låta de anställda själva mäta hur de använder sin arbetstid är en mycket viktig källa för att öka kunskapen och samtidigt kartlägga enhetens arbetssätt, vilket även öppnar upp för ifrågasättande och möjlighet till utveckling. En annan viktig ingång är att fokus på brukartid lyfter frågor kring just kärnuppdraget och att skapa värden för brukaren. Resultat Resultat från det arbete som utförs kopplat till de mål som satts upp är kanske det viktigaste underlaget i en fungerande styr- och uppföljningsprocess. Allt arbete som utförs kan beskrivas utifrån kostnader, produktionsvolym och kvalitet. Kommunens produktion utgörs i de flesta fall av tjänster som lämnas till kommuninvånarna. Det gör att det finns möjlighet att värdera tjänsterna subjektivt (exempelvis genom att mäta brukarnöjdhet) och objektivt (exempelvis genom antal handlagda ärenden, betyg och genomsnittlig väntetid). En stor utmaning som svenska kommuner står inför är att tydligare kunna synliggöra sin produktion med fler kvantifierbara resultatmått som omfattar hela tjänsten, vilket även innefattar kvalitativa aspekter. Med kvalitativa aspekter avses då inte Brukartid i fokus 9

12 bara att mäta hur nöjda brukarna är med tjänsten, utan exempelvis hur bra tjänsten är i ett jämförande perspektiv. Det gäller då att kunna jämföra resultat över tid i den egna kommunen men även med andra kommuner i Sverige. En förutsättning är då att mäta på ett likartat sätt så att jämförelserna inte kan ifrågasättas. I detta sammanhang kan mätandet av brukartid vara en viktig resultatparameter. Genom att betrakta och redovisa den tid som tillfaller brukaren bidrar man till att lyfta en viktig kvalitativ aspekt på tjänsten utifrån ett brukarperspektiv. Det krävs nya metoder och förändrat fokus Som tidigare nämnts är effektivitet och produktivitet sedan lång tid tillbaka etablerade begrepp inom den privata sektorn. Inom offentlig sektor har dessa begrepp först på senare år börjat diskuteras och användas i styr- och ledningssammanhang. Utifrån analyser av ett 60-tal kommuner som genomfört utvärderingar enligt Kommunkompassen 2 påvisas generellt sett stora kunskapsluckor när det gäller att redovisa och följa utvecklingen av effektivitet och produktivitet. För att kunna mäta dessa parametrar måste kommunerna redovisa uppnådda resultat där tjänsternas kvalitet är en viktig aspekt. De resultatbilder som de flesta kommuner idag använder för att beskriva sin tjänsteproduktion bygger framförallt på ekonomi och volymer. För att komplettera den generella resultatbilden krävs ett förändrat fokus samt nya metoder för att mäta och värdera verksamhetens resultat. En viktig utgångspunkt när det gäller att redovisa resultat är att utgå från serviceorganisationens yttersta länk samt den tjänsten riktar sig till, brukaren. Det är det perspektivet som utgör ett av kärnvärdena i projekt Brukartid och som genomgående präglar denna skrift Brukartid i fokus

13 Att mäta brukartid Ett sätt att lägga fokus på produktivitets- och effektivitetsaspekter inom kommunens service Ett underlag för att diskutera och förankra brukartid i Din kommun Mot bakgrund av resonemanget i föregående kapitel har projekt Brukartids ingång varit att kartlägga olika arbetsplatsers och yrkesgruppers arbetstid för att i steg två starta en diskussion som berör produktivitet och effektivitet. Följande punkter har legat som utgångspunkt för att förankra projektet och valet av att mäta brukartid som en ingång till att diskutera dessa svårgripbara begrepp. Personalkostnader utgör % av kommunens kostnader. Möte mellan personal och brukare skapar kvalitet i tjänsten % av kommunernas verksamhetsbudget består av vård, social omsorg och utbildning, där mötet med brukaren är centralt. För att kunna diskutera förbättringsarbete måste det finnas mer kunskap kring hur vi arbetar idag. En princip för att skapa engagemang i projektet både hos kommunledning och hos den medverkande servicepersonalen har varit att inte skriva någon på näsan vad som är rätt fördelning av arbetstid. Brukartidsprojektet har istället inriktat sig på att det är en nödvändighet att veta hur arbetstiden fördelas och att det även är en nödvändighet att kunna motivera den faktiska fördelning som finns. Genom jämförelser med andra kan det uppstå frågor som skapar diskussion och lärande. Detta kan i sin tur starta upp ett förändringsarbete som leder till smartare sätt att använda arbetstiden för att i sin tur producera bättre tjänster för brukarna. För att skapa en förståelse för det resonemang som berörts ovan kan följande grundläggande frågor diskuteras: Är det rimligt att inte kunna svara på vad vi gör på vår arbetstid?... att vi inte kan visa medborgarna vad de får för sina skattekronor? Brukartid i fokus 11

14 ... att inte mäta vad våra tjänster innehåller?... att inte säga att saker går att göra bättre?... att påstå att ökade resurser alltid ger bättre kvalitet?... att politiken inte ska bestämma vad verksamheterna ska göra? Brukartid Det handlar inte om att springa fortare utan om att arbeta smartare. Vi måste våga ifrågasätta vårt nuvarande sätt att arbeta. Vi måste kunna motivera vårt sätt att arbeta. 12 Brukartid i fokus

15 Upplägget kring projekt Brukartid Deltagande kommuner och verksamheter Projekt Brukartid 3 genomfördes från hösten 2005 till sommaren Projektet leddes av två projektledare från Sektionen för demokrati och Styrning, Sveriges Kommuner och Landsting. I projektstarten medverkade 10 kommuner uppdelade på två nätverk. Sju kommuner fullföljde projektet, dessa var Eskilstuna, Haninge, Kinda, Kungsbacka, Mora, Partille och Sollentuna. Tabell 1 Verksamheter som omfattades av projektet Särskilt boende inom äldreomsorg Biståndshandläggning (LSS och socialtjänst) Särskilt boende inom LSS-verksamhet Arbetsterapi Hemtjänst inom äldreomsorg Teknisk service fritidspersonal Hemtjänst inom LSS-verksamhet Förskola Sjukgymnastik Grundskola Sjuksköterskor Gymnasium Socialtjänst Politisk styrgrupp Ett krav för medverkan i projektet var att de medverkande kommunerna utsåg representanter till en politisk styrgrupp som ledare av projektet. Ytterligare ett krav var att dessa representanter skulle utses ur kommunstyrelsen. Erfarenheter har visat att det är viktigt att det finns en kommunövergripande förankring och styrning hos de medverkande kommunerna. Den politiska styrgruppen träffades en gång i halvåret under projektperioden. Dess uppgift var att ange riktningen i arbetet utifrån de resultat som stegvis rapporterades under projektets gång. 3 En mer detaljerad beskrivning av projektet finns att hämta på Brukartid i fokus 13

16 Projektledargrupp En projektledargrupp med 1 2 representanter från varje kommun ansvarade för att driva projektet i respektive kommun samt att delta i en gemensam projektledargrupp som på styrgruppens uppdrag drev projektet framåt. Projektets syfte och mål En rad syften och mål formulerades vid starten. Ett viktigt mål var att ta fram och säkerställa en generell mätmetodik kring arbetstidsfördelning. Ett annat var att genomföra mätningar av arbetstid och via resultatet möjliggöra jämförelser mellan kommuner och verksamheter. Det fanns en tydlig viljeinriktning från den politiska styrgruppen att analysera och diskutera resultaten utifrån aspekterna produktivitet, effektivitet och kvalitet. 14 Brukartid i fokus

17 Metoden som användes i projekt Brukartid Enkel metod utan behov av tekniska hjälpmedel Grundtanken i projektet var att metoden att mäta arbetstid skulle vara enkel och inte kräva några tekniska hjälpmedel. Tekniska hjälpmedel i detta sammanhang kan exempelvis vara handdatorer eller utvecklade mobiltelefoner. Metoden som användes i projektet byggde istället på varje anställds egen uppskattning av arbetstiden uppdelad i 10-minutersintervall och bokföring med papper och penna. Rubriker som passade alla verksamheter Varje verksamhet har sina egna arbetsprocesser och centrala begrepp. En utmaning vid projektstarten var att hitta ett antal givna rubriker som var tillämpliga för alla verksamheter. Utgångspunkten i projektet var att kartlägga arbetstiden med fokus på att skapa mervärden för brukaren. Utifrån det användes tre huvudrubriker; direkt brukartid, indirekt brukartid och annan tid. Registreringen av arbetstid Blanketterna som användes för tidsregistreringen var i Excelformat. De var utformade så att respektive verksamhet, utifrån den gemensamma ramen, kunde fylla på med egna underrubriker med koppling till de verksamhetsspecifika arbetsuppgifterna. Jämförbarhet mellan yrkesgrupper och verksamhetsområden Ett huvudsyfte i projektet var att jämföra mätningar över tid inom den egna verksamheten (t.ex. hemtjänst) i en kommun, samt att möjliggöra jämförelser med andra liknande verksamheter i andra kommuner. Det visade sig dock att den gemensamma rubriksättningen även möjliggjorde jämförelser med andra verksamhetsområden. Brukartid i fokus 15

18 Projektet medgav således möjlighet att diskutera brukartid mellan så olika verksamheter som hemtjänst, socialtjänst, grundskola och teknisk service. Metoden som stegvis process Urvalsprocessen Det första steget i mätprocessen var att bestämma vilken verksamhet som skulle undersökas och vilka av de anställda som skulle delta. Erfarenheterna visar att det är en fördel att så många som möjligt omfattas. Det är viktigt att skapa diskussioner utifrån resultatet och ska dessa leda till ett konkret förbättringsarbete är allas delaktighet en viktig förutsättning. Det är också viktigt att fundera på eventuell uppdelning mellan olika yrkeskategorier inom en verksamhet. Frågor som kan ställas är om administrativ personal och chefer ska ingå eller om de ska mätas för sig själva. Utgångspunkten för ställningstagandet bör vara att man ska kunna jämföra sig internt men även med andra likvärdiga verksamheter. Information och förankring Projektets erfarenheter visar att det är helt avgörande att mätningen är förankrad hos de anställda. Det är mycket viktigt att de känner sig delaktiga och engagerade i mätningen, resultatsammanställningen och analysen. De som ska medverka måste vara införstådda med att det är de själva som äger resultatet. Ägande i detta sammanhang innebär att det är de anställda som i första hand har företräde när det gäller att tolka och värdera det resultat som sammanställs. En god idé kan vara att i början samla alla som deltar i mätningen och informera om syfte, metodik med mera. Rubriksättning och förklaring Den övergripande rubriksättningen som använts i projektet är generell men det kräver att man tydligt definierar och förklarar vad rubrikerna står för. Det gäller naturligtvis även de lokalt framtagna underrubrikerna. Det är vidare viktigt att klargöra vad som avses med exempelvis jourtid eller förtroendetid och enas kring en gemensam definition. De övergripande rubriker för arbetstid som använts i projektet är direkt brukartid (möte med brukare), indirekt brukartid och annat. Den högre upplösningen under varje rubrik presenteras i bilaga 1 i denna skrift. Ett exempel på yrkesgruppsanpassade rubriker redovisas i bilaga Brukartid i fokus

19 Bestämma mätperiod Erfarenheterna från projektet visar att en mer omfattande mätperiod ökar trovärdigheten i resultatet. Längden av mätperioden påverkar således resultatets validitet. Mot långa mätperioder talar en ökad arbetsinsats. I projektet enades kommunerna om att två veckor var en lämplig mätperiod. Perioden är speciellt anpassad utifrån mätningar som omfattar många anställda. För verksamheter med få anställda, t.ex. sjukgymnaster, kan det vara en fördel att öka mätperioden någon vecka eller alternativt göra återkommande tvåveckorsmätningar som sedan adderas ihop. Genomföra mätning Det är viktigt att informationen om förutsättningar kring mätningen är väl känd. Tydlighet, enkelhet, struktur och pedagogisk form är ledord. Det är en fördel om någon på varje arbetsplats finns tillgänglig om frågor eller problem uppstår under mätperiodens gång. Sammanställa resultat Erfarenheter från projektet visar att arbetet med att sammanställa de ifyllda blanketterna bör läggas på en person i kommunen. En samordnad sammanställning gör att en person får en övergripande bild. Den personen har också möjlighet att upptäcka felaktigheter i materialet och därmed möjlighet att justera fel och lösa problem. En av kommunerna i projektet Brukartid, Eskilstuna, gjorde om registreringsblanketten i ett format så att denna gick att scanna in och därigenom sammanställa i ett IT-baserat enkäthanteringssystem. En sådan modell sparar givetvis mycket arbetstid i sammanställningsfasen. Analys Det är av största vikt att de som deltagit i mätningen själva ansvarar och äger analysen av de mätresultat som framkommer. Lika viktigt är det att kommunerna och verksamheterna utifrån sina egna förutsättningar driver det förbättringsarbete som resultaten pekar på. Projektet valde att inte anvisa en enhetlig modell för hur detta arbete ska genomföras. De medverkande kommunerna tog sig an detta arbete utifrån egna förutsättningar och på olika sätt. Förbättringsarbete och lärande genom jämförelser Ett av projektets mål var att mätningen och dess resultat skulle initiera och stödja ett lokalt förbättringsarbete. Målet nåddes så till vida att alla kommuner startade upp förbättringsprocesser. Det skedde genom att resultatet från tidmätningarna analyserades och diskuterades samt att mål sattes upp för förbättringar utifrån ett Brukartid i fokus 17

20 brukarperspektiv. Flera av kommunerna hann även genomföra förbättringsåtgärder innan projektet avslutades. Som stöd för dessa processer genomfördes två utbildningstillfällen för chefer och anställda i de medverkande verksamheterna. Fokus vid utbildningarna var förändringsprocesser och vad som krävs av ledare och medarbetare för att förändringsprocesserna ska bli framgångsrika och leda till förbättringar. Vid de två utbildningstillfällena samarbetade Sveriges Kommuner och Landsting med företaget Almhem Consulting. En viktig drivkraft i projektet var att olika verksamheter och kommuner träffades för att jämföra resultat och lära av varandra. Erfarenheterna visar att det är viktigt att skapa mötesplatser för dem som deltar i mätningarna även om man representerar olika verksamhetsområden eller olika yrkesgrupper. 18 Brukartid i fokus

21 Resultat från projekt Brukartid Mätresultaten i detta kapitel presenteras i diagramform. Dessa diagram kan tjäna som ett intressant jämförelsematerial om någon kommun vill gå in och göra mätningar med inom projektet likvärdiga yrkesgrupper. Diagrammen har i projektet använts som diskussionsunderlag inom respektive kommun och yrkesgrupp. Utgångspunkten har varit att kommunerna har jämfört sig med varandra. Där det har funnits påtagliga skillnader har diskussioner mellan kommuner och mellan verksamheter lett till ett lärande erfarenhetsutbyte och ett ifrågasättande av det egna sättet att arbeta. Det finns många exempel på där jämförandet och erfarenhetsutbytet lett till ett förändrat och utvecklat arbetssätt, som i huvudsak syftat till att öka den direkta brukartiden. I diagrammen redovisas i flertalet fall medelvärdet från de två första mätningarna som genomfördes i projektet. Flera av yrkesgrupperna genomförde även en tredje mätning. Den tredje mätningen syftade till att verifiera förändringar som kunde kopplas till det förändringsarbete som genomfördes efter den andra mätningen. Resultatjämförelser Diagram 1 Jämförelse mellan yrkesgrupper (andel i procent) Direkt brukartid Indirekt brukartid Annan tid Förskola Särskilt boende Hemtjänst, hemvård etc. Grundskola F-9 Gymnasium Sjukgymnaster Biståndshandläggare Socialsekreterare Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Fritid - teknisk service Brukartid i fokus 19

22 Efter den första mätningen menade flera yrkesgrupper att de veckor som användes var extremt belastade på grund av sjukdom, utbildningar, ändrade scheman, m.m. Resultatet var således missvisande enligt många. Den andra mätningens resultat visade inte på någon större förändring avseende arbetstidsfördelning. Inom nästan samtliga yrkesgrupper skedde mellan den första och andra mätningen ingen förändring som översteg 4 % mellan de tre kategorierna direkt brukartid, indirekt brukartid och annan tid. En tolkning av detta är att extrema situationer alltid förekommer och inte påverkar resultatet utslaget på hela arbetslaget, enheten eller förvaltningen. Antalet personer som medverkade inom respektive yrkesgrupp varierade kraftigt. Projektets slutsats är att resultatets trovärdighet ökar ju fler medarbetare och enheter/grupper som deltar i mätningen. En tolkning av resultatet på denna aggregerade nivå visar att redan efter två mätningar har man väl ringat in yrkesgruppens profil när det gäller fördelningen av arbetstid. Ett mycket intressant resultat som lett till diskussioner och förändringar är de relativt stora variationerna inom en och samma yrkesgrupp. Variationerna påvisas dels mellan olika kommuner och dels mellan olika arbetsplatser inom samma kommun. Resultat och exempel från påbörjat förbättringsarbete I följande avsnitt redovisas resultat från mätningarna inom respektive yrkesgrupp och medverkande kommun samt exempel på förbättringsarbete som påbörjats med anledning av att resultaten analyserats och diskuterats. Det finns ofta tydliga skillnader i mätresultat mellan olika kommuner. Erfarenheter från projektet har visat att skillnaderna väcker ett antal olika frågor som kan leda till intressanta jämförelser och möjlighet till lärande. Frågor som exempelvis kan ställas är: Beror skillnaderna på tillfälligheter eller finns det olikheter i sättet att arbeta? Har skillnaden i fördelning av tid i de olika kategorierna brukartid, indirekt brukartid och annan tid betydelse för hur bra kvaliteten är på tjänsterna? Leder mer brukartid till nöjdare kunder/brukare? Är fördelningen på kategorierna ett resultat av en medveten strävan eller är det slumpen som styr? 20 Brukartid i fokus

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

www.skolutveckling.se Nordisk konferens i Nynäshamn Kvalitet i vuxnas lärande 2008-05 -14

www.skolutveckling.se Nordisk konferens i Nynäshamn Kvalitet i vuxnas lärande 2008-05 -14 Nordisk konferens i Nynäshamn Kvalitet i vuxnas lärande 2008-05 -14 Jag vet inte vad god kvalitet är, men jag känner igen den när jag ser den Citat ur stödmaterialet: Att granska och förbättra Kvalitet

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

kvalitet och resultat Resultat i fokus Att utveckla målstyrning till resultatstyrning

kvalitet och resultat Resultat i fokus Att utveckla målstyrning till resultatstyrning kvalitet och resultat Resultat i fokus Att utveckla målstyrning till resultatstyrning Resultat i fokus att utveckla målstyrning till resultatstyrning Upplysningar om innehållet: Lars Strid 08-452 7643,

Läs mer

HOFORS KOMMUN 080328 Gemensam administration Projekt och utredning Hans Hellström

HOFORS KOMMUN 080328 Gemensam administration Projekt och utredning Hans Hellström 1 HOFORS KOMMUN 080328 Gemensam administration Projekt och utredning Hans Hellström Rapport från Kvalitetsnätverk Bergslagen: Kvalitets- och kostnadsjämförelse kring kommunernas LSS-verksamhet. Särskild

Läs mer

22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014

22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014 22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014 Peter Lönn Vice stadsdirektör i Göteborgs stad Sven-Martin Åkesson Konsult inom ledning och styrning Andreas Brandin Affärsområdeschef på Stratsys Malin

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Ständiga Förbättringar - Förslag till projektplan

Ständiga Förbättringar - Förslag till projektplan Sveriges PROJEKTPLAN 2013-02-05 1 (5) MOTALA KOMMUN Kommunsty relsen och Pe rs on aln äm nde n Ekonomi och styrn ing Demokrati och styrn ing 2013-02- 27 Lars Strid, Gun nar G idenstam, Le if Eldås Diari

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

BRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder

BRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder Hållbart arbetssätt med BRUKAR- PERSPEKTIV inom boendestöd funktionshinder» Engagemang från ledning till medarbetare resulterade i ett hållbart arbetssätt» Brukarperspektiv i boendestöd 1 Sammanfattning

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2 Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

Ett material ska finnas utvecklat för identifiering av lokala behov, förslag på metoder och verktyg för åtgärder. Materialet ska;

Ett material ska finnas utvecklat för identifiering av lokala behov, förslag på metoder och verktyg för åtgärder. Materialet ska; Projektet Vård i annans hem AFA Försäkring genomför på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan ett preventionsprojekt inom vård i annans hem Målet med projektet

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Välkommen till Kungsbacka

Välkommen till Kungsbacka Framgångsrikt kvalitetsarbete i offentlig verksamhet En långsiktig och gemensam satsning på förbättringsarbete inom Kungsbackas äldreomsorg Välkommen till Kungsbacka 1 Kungsbacka en del av Halland och

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Medarbetare Drygt 3600 medarbetare Bred kompetens inom exempelvis: skola omsorg kultur bibliotek

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer