ARBETSTERAPI. Hjärtsvikt. Leg. Arbetsterapeut Anne Stenberg Östra sjukhuset

Transkript

1 ARBETSTERAPI Hjärtsvikt Leg. Arbetsterapeut Östra sjukhuset

2 Information om aktivitetsbalans i de dagliga aktiviteterna Energibesparande arbetsmetoder Visionen är att bibehålla ett aktivt liv och förbättra förmågan i de dagliga aktiviteterna Strategier Personens medvetna val att hantera en situation ex planera in pauser eller vila i en aktivitet Sluten läppandning Hjälpmedel, bostadsanpassning 2

3 Aktiviteter som ofta upplevs mödosamma Ta på strumpor, skor, plocka upp från golvet 3

4 Att resa sig från en toalettstol/ stol 4

5 Hjälpmedel vid lägesändring i säng 5

6 Att duscha. 6

7 Köksaktivitet 7

8 Social samvaro 8

9 TACK! 9

10 Att spara energi är viktigt för alla. Ju mindre energiförbrukning som åtgår till arbetsuppgift desto fler arbetsuppgifter kan man utföra per dag. Det är viktigt att analysera aktiviteten och utföra den i ett lugnt tempo med regelbundna pauser. Vad? Bestäm vad som är nödvändigt att göra. Prioritera det du skall göra och tillåt att andra aktiviteter får vänta. När? Skriv gärna ett schema, alternera mellan arbete och vila. Kan du utföra uppgiften vid en annan tid på dygnet då du känner dig piggare? Varför? Fråga dig själv varför du utför uppgiften. Är det nödvändigt? Är det för att tillfredsställa någon annan eller är det för din egen skull eller för att du alltid gjort uppgiften? Vem? Bestäm vem som bör eller lättast kan utföra uppgiften. Lär dig att delegera och be om hjälp om du behöver. Lär dig säga nej, utan att det ger dig dåligt samvete. Var? Utför du uppgiften på bästa möjliga plats? Uppfyller platsen kriterierna för arbetsförenkling, t.ex. har den bra arbetshöjd och belysning? Passande redskap? Hur? Var säker på att använda bra andningsteknik, sluten läppandning/pysandning och bukandning 10

11 Stress Stress kan uppstå när något går fel, när händelser är negativa och när krav är för höga. Stress kan orsaka att musklerna spänns, hjärtslagen ökar och att det blir svårare att andas. Individer reagerar olika på likartade händelser. Det är viktigt att lära sig tekniker som kan hjälpa att minska stressreaktionen. Var medveten om att intensiva känslor såsom ilska, frustration och dylikt kräver mer energi, eftersom andning, hjärtfrekvens och blodtryck ökar. Andningsteknik Med hjälp av en god andningsteknik orkar man mer i de dagliga aktiviteterna utan att känna andnöd. Med god andningsteknik menar man att använda sig av sluten läppandning och bukandning. Sluten läppandning eller pysandning innebär att andas in genom näsan och andas ut genom halvslutna eller snörpta läppar. Ett bra tips är: Pys när du anstränger dig! Vid andnöd bör pysandningen användas för att snabbt och effektivt återhämta sig. 11

12 Andningstekniker vid dagliga aktiviteter Tänk på att det i vissa situationer kan vara mycket svårt att andas rätt, du behöver därför prova dig fram till det som passar dig bäst. Många gånger, speciellt om man är stressad, håller man andan när man utför en uppgift. Ofta räcker det att andas lugnt och kontrollerat för att det skall fungera. Viktigast är att bli medveten om sin andning och lära sig hur korrekt andning kan göra aktiviteten lättare. Att böja sig framåt Att knyta skorna, ta på strumpor eller ta upp saker som fallit ner på marken innebär att magen pressas upp mot diafragman och bröstet. Jobba därför med din kropp; andas ut med pysandning i situationer då du böjer dig framåt. Att resa sig ur en stol Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen. Se till att du förflyttar dig långt fram på stolen innan du reser dig. Andas in djupt. Andas ut med pysandning samtidigt som du böjer dig framåt och reser dig upp. Rakning och kamning Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen. Andas in djupt när du lyfter upp armarna. Kamma eller raka dig några drag medan du pysandas ut. Sänk ner armarna till viloställning mot slutet av utandningen innan du upplever andnöd. Ta några behagliga andetag innan nästa kamning/ rakning om det behövs. 12

13 ENERGIBESPARANDE ÅTGÄRDER - Undvik spända muskler då du arbetar. Försök vara avslappnad. Spända muskler blir tröttare eftersom de kräver mer syre. - Arbeta i en avslappnad atmosfär, lyssna gärna på lugn musik, försök ha god ljussättning. - Var medveten om avstånd, minimera det så att du slipper gå onödiga sträckor. Lägg saker som du använder ofta på nära håll, kanske kan en del som du använder ofta stå framme. Använd serveringsvagn eller bricka (finns även till rollator) om du har mycket att bära mellan olika rum. - Använd de minst energikrävande redskapen som t ex. elektriska maskiner och teflonpanna. - Underlätta höga och låga arbetsmoment genom att använda förlängda redskap, t.ex. griptång, långt skohorn och kroppstvättare. - Undvik tunga lyft genom att skjuta saker framför dig. Använd shoppingvagn vid matinköp eller då tvätt skall till tvättstugan. - Byt hand ofta, speciellt om du gör något extra tröttsamt som t.ex. att tvätta fönster. 13

14 ENERGIBESPARANDE ARBETSMETODER VID PERSONLIG VÅRD - Tänk på att använda rätt andningsteknik d v s sluten läppandning och bukandning. För att orka mer, arbeta i långsamt tempo och tag regelbundna pauser. - Om du har syrgas, använd den även när du badar och duschar. - Sitt ner när det är möjligt t ex på badkarsbräda eller duschpall vid dusch. - Duschpallen kan även användas framför tvättstället vid t ex tandborstning och rakning. Avlasta andningsmuskulaturen genom att lägga armbågarna på tvättställskanten. För att skydda armbågarna lägg gärna något mjukt emellan. - Undvik ånga genom att duscha i ej för varmt vatten. Lämna duschdörren öppen och öppna fönstret om sådant finns så att du i möjligaste mån blir av med ångan. - Halkmatta och handtag i väggen hjälper dig att hålla balansen och förhindra halkrisk. - För att lättare nå fötter och rygg använd kroppstvättare. Tänk på att badborste med sugproppar kan användas vid fottvätt. - Sortera bort onödiga rörelser t ex kan du efter dusch använda en frottémorgonrock eller flera småhanddukar istället för att torka dig med en stor handduk. - Sitt ner då du klär dig. - Försök använda skor utan snörning och knäppning. Går ej detta finns det elastiska skosnören. Använd långt skohorn. - Använd gärna griptång och strumppådragare vid påklädning. - Om du kan, ta upp foten och lägg den över knät eller på en pall när du tar på strumpor och skor. 14

15 ENERGIBESPARANDE ARBETSMETODER VID MATLAGNING - Tänk på att använda rätt andningsteknik, d.v.s. sluten läppandning och bukandning. För att orka mer, arbeta i lugnt tempo och ta regelbundna pauser. - Placera gärna ingredienser som hör ihop tillsammans, t.ex. kaffe och filter nära kaffebryggaren. Redskap/porslin som du använder ofta bör vara så nära arbetsbänken/spisen som möjligt. - Innan du påbörjar matlagningen, förbered så att alla ingredienser och redskap du behöver finns på arbetsbänken. Växla gärna mellan att stå och sitta när du arbetar, försök att få lämplig arbetshöjd. En hög pall kan underlätta. Avlasta muskulaturen genom att luta dina armbågar mot arbetsbänken om det är möjligt. - Vid tillagning av måltiden underlättar det om man lagar allt i en form/gryta, då blir det mindre att diska. Under tiden som maten blir färdig kan du vila. - När du rör/vispar, prova att placera bunken i diskhon, på så sätt kan du sänka axlarna. En blöt trasa under gör att bunken står still. - När du ska flytta många saker, t.ex. vid dukning, använd rollatorn, korg/brickan på rollatorn eller serveringsvagn. Duka på en vanlig bricka så slipper du gå flera gånger. Undvik att bära tungt, skjut tunga stekpannor/kastruller utmed diskbänken, använd en grytlapp/handduk som glider på diskbänken. - Låt disken stå och torka. Sitt ner när du plockar i/ur diskmaskinen för att minska antalet gånger du böjer dig framåt. Plocka upp i etapper, placera först på arbetsbänken och ställ därefter upp i skåpet. Bänkdiskmaskin är att föredra eftersom den är i lämplig arbetshöjd. - Underlätta tunga arbetsmoment genom att använda elektriska och lätta redskap, t.ex. elvisp med stativ, teflonstekpanna. - Ha gärna hel- eller halvfabrikat hemma för de tillfällen du inte orkar laga mat eller har det stressigt omkring dig. - Vila gärna före maten så du orkar äta. Vila också efter maten, diska kan du göra senare. Om du står och diskar kan du sätta in ena foten i underskåpet för att avlasta, skifta fot ibland. - Det finns småhjälpmedel att köpa som underlättar i hushållsarbetet, hör med din arbetsterapeut. 15

16 ENERGIBESPARANDE ARBETSMETODER VID STÄDNING - Tänk på att använda rätt andningsteknik, d.v.s. sluten läppandning och bukandning. För att orka mer, arbeta i lugnt tempo och ta regelbundna pauser. - Planera städningen över hela veckan så att du fördelar tunga och lätta göromål, t.ex. städa ett rum per dag. Planera så att du gör det tyngsta arbetet när du mår som bäst. - Tänk på att starkt parfymerade rengöringsmedel kan upplevas irriterande. Använd därför så lite rengöringsmedel som möjligt eller oparfymerat, undvik produkter i sprayform. - För att plocka upp saker från golvet, ställa i ordning skor etc. prova att använda griptång. Använd förkläde med fickor, då kan du få med dig saker utan att bära. - Att damma kan ibland upplevas besvärande, eftersom själva dammet kan kännas irriterande för andningen. För att undvika att dammet yr runt, använd fuktig trasa. Det finns även microfiberduk, som består av polyester och polyamid, då behövs inget rengöringsmedel utan bara vatten. - Att använda lätta städredskap och två-handsgrepp minskar ansträngning. Att använda förlängt skaft eller teleskoprör ger bättre räckvidd och spar din energi. - Vid dammsugning, ställ in dammsugarröret i höjd så att armar och axlar vilar avspända. - När du dammsuger, arbeta med tyngdöverföring, d.v.s. arbeta med benen och försök vara rak i ryggen. Låt benen sköta jobbet och armarna bara hålla i dammsugarröret. Prova även att hålla dammsugarslangen bakom ryggen, händerna ska då hamna i höfthöjd, helst vila mot höfterna. 16